Ett hus med plats för både undervisning och kultur

Ett hus med plats för både
Som ett lysande orangerött landmärke syns
Vara konserthus på långt håll över Varaslätten.
Ett kulturens hus som är sammanbyggt med
kommunens gymnasieskola och som används
lika mycket av eleverna på dagarna som av
musik- och teaterälskare på kvällstid.
TEXT AGNETA TJÄDER FOTO CHRISTER HALLGREN
Konserthuset har formen
av en silo och sticker upp
som ett landmärke över
Varaslätten.
I den stora konsertsalen står
de röda stolarna vackert mot
den ljusa träinredningen.
Här används scenen
såväl av våra största artister
och orkestrar, som av skolans
elever.
Många var både tveksamma och kritiska när planerna på
det nya konserthusbygget kom upp i början av 2000-talet.
Var det inte väl magstarkt av en liten landsbygdskommun
att bygga ett kulturhus med en konserthall, stor nog att
rymma en hel symfoniorkester och över 500 åskådare och
därtill två mindre salonger, bibliotek, restaurang, konferensutrymmen och danssal?
Men beslutet var helt rätt, har det visat sig. Lagmansgymnasiet har sedan byggnaden invigdes för tre år sedan kunnat utökas med ett estetprogram, och den stora konserthallen används på dagtid som aula. Restaurangen, där det kvällstid serveras trerätters menyer för teatergästerna, är lunch18 AKTU E LLT MÅLE R I N R 3/2006
matsal för skolelever och konferensgäster på dagarna. I
byggnaden finns också ett nytt skolbibliotek och nya lektionssalar samt två föreläsningssalar, som används både
för fullmäktigesammanträden, konferenser, mindre teater- och musikföreställningar och av skolan.
Det drygt 4 000 kvadratmeter stora konserthuset med sin
runda form är egentligen en tillbyggnad till gymnasieskolan, och på ett sinnrikt sätt har de båda byggnaderna integrerats i varandra. Korridoren från skolbyggnaden från 80talet mynnar ut i konserthusbyggnadens foajé, som i sin
tur ligger öppen mot restaurangen. Vid trappan mot övervåningen porlar en fontän, och strax intill finns en cafete-
undervisning och kultur
Ett stilla vattenfall som porlar i entréhallen, där tegelväggarna putsats blå. En plats där eleverna samlas på rasterna och kan ta
en fika vid de runda borden. Och inget klotter någonstans!
ria. Bakom glasväggar vid sidan om dörren till fullmäktigesalen ligger biblioteket på 350 kvadratmeter i två plan
och fönster längs en hel vägg.
ALLTSAM MANS B ÖRJADE M ED en diskussion om kommunen
skulle satsa på sin gymnasieskola, som behövde byggas ut.
Matsalen och biblioteket var för små, det fanns ingen aula
och man ville utöka med fler program och därmed fler elever.
Tanken på att kombinera skolan med ett kulturhus
kom då upp. Kontakter togs med Västra Götalandsregionen, och så småningom föddes konserthusidén. Ett konserthus finns inte någon annanstans i regionen, förutom i
Göteborg. Kommunen kontaktade även Göteborgssymfonikerna för att få tips om scenstorlek och akustik. Detta ledde
så småningom till att symfonikerna utsåg Vara konserthus
till sin andrascen – en verklig fjäder i hatten för kommunen.
i konserthuset är tegelrött,
blått och grått. Färgerna går igen i såväl väggar och golv
som gardiner och möbeltyger. I de lokaler som används av
skolan är grundfärgen gul – både i den gamla byggnaden
och i den nya delen. Många av innerväggarna är av glas och
ger fri sikt genom en stor del av lokalerna. Det som slår oss
DE G ENOMGÅE N DE FÄRG ER NA
N R 3/2006 AKTU E LLT MÅLE R I 19
I den nya skoldelen är korridorerna gula liksom i den gamla delen.
Men det röda och blå i konserthuset går igen i lektionssalarna.
är att vi ingenstans ser något klotter eller annan förstörelse.
Eleverna mår bra i sin vackra skola och är följaktligen rädd
om den.
I den stora konsertsalen håller man vid vårt besök på att
förbereda en teaterföreställning med 150 medverkande
lågstadieelever från kommunen. På samma scen har artister som Richard Wolf, Benny Haag, Alice Babs, Povel Ramel,
Lill-Babs och – givetvis – Göteborgssymfonikerna tidigare
stått. Och på dagtid nyttjas den vackra äggformade lokalen
som aula åt gymnasieeleverna. Ett flexibelt utnyttjande är
grundidén med byggnaden.
– Konserthuset har cirka 60 egna arrangemang per termin
på kvällstid, berättar Eva-Lotta Swantesson, som är samordnare på Konserthuset. Räknar man in inhyrda arrangemang
används salen 150 kvällar per termin. Den utnyttjas alltså
nästan varje kväll året om, vilket är mer än vi vågade hoppas på.
Stora salen rymmer 507 åskådare – 369 på parkett och
138 på balkong, och samtliga platser har en likvärdig och
bra akustik med hörslingor och infälld skrivskiva på varje
stol. Scenen är 13,8 meter bred och 9 meter djup och kan
lätt förstoras ytterligare. Svarta stolar med röd klädsel står
vackert mot ljusa björkväggar.
EN HELT ANNAN FÄRGSTÄLLNING har Lilla salen, som har
lysande blå väggar och mörkare blå klädsel på stolarna.
Den har 67 sittplatser och lika bra akustik som den stora
salen.
N R 3/2006 AKTU E LLT MÅLE R I 21
I fullmäktigesalen, där Varas fullmäktige sammanträder
varje månad, finns 48 sittplatser i gradäng och 16 åhörarplatser, och här är stolarna mörkgrå mot väggar av björk.
Den ljusa restaurangen med en lång fönstervägg följer
upp färgsättningen med blått och tegelrött i stolssitsarna
och gardinmönster, och köksdelen har mörkblått kakel.
Cafédelen är i grått och svart, och det grå går igen i kalkstensgolvet i entréhallen.
I konserthuset finns också en danssal, som även kan användas för teater eller konferenser, tre klassrum/konferenssalar med plats för 30 personer vardera, fem grupprum
av varierande storlek, tre rum för lärararbetsplatser och
olika personal- och förrådsutrymmen.
Det stora luftiga biblioteket har dubbel takhöjd. En hel
fönstervägg vetter ut mot skolgården och den andra långväggen – också i glas – mot entréhallen. Ena kortväggen är
blå medan den andra är röd, och en spiraltrappa leder upp
till ett övre plan med lugna studieplatser.
– I DÉN TI LL KONSERTH USET kom från kommundirektören,
Gert Norell, berättar Eva-Lotta. Från början tänkte man sig
en investering på 55 miljoner kronor, men kostnaden steg
betydligt när man började tänka i lite större banor. Många
politiker var betänksamma och man diskuterade att dra
ner på kostnaderna genom enklare material. Men skillnaderna hade inte blivit särskilt stora. Slutsumman stannade
vid mellan 90 och 100 miljoner, och kommunen har klarat
detta utan höjd kommunalskatt.
Inför bygget bildades Vara kulturråd, som består av olika
föreningar som har med kultur att göra. Dessa fick se ritningar och förslag under resans gång och hade också möjlighet
att komma med egna förslag och kommentarer. Konserthuset hade alltså redan från början en bred förankring i bygden.
I kommunen finns 16 000 invånare, varav 4 500 i tätorten. Men upptagningsområdet till konserthuset är betydligt större. Inom fem mils radie finns Lidköping, Skara,
Grästorp, Nossebro, Herrljunga och Falköping med tillsammans 250 000 invånare. De tillresande är ännu fler. Många
besökare kommer från Lidköping, Vårgårda, Alingsås,
Skövde och – inte minst – från Göteborg.
Konserthuset satsar på en stor bredd i programmet. Här
kan man uppleva såväl klassisk musik och teater som dans,
jazz, rock/pop/blues, folkmusik, barnföreställningar, föreläsningar och äventyrsserier.
Byggnaden används flitigt av estetprogrammets elever,
som både ger föreställningar och har workshops under utbildningstiden. Varje elev i alla Varas grundskolor ska också besöka konserthuset minst en gång per termin. Det är då
viktigt att bjuda på så bra program så att deras intresse för
kultur väcks och ökar.
KONSERTH USET HAR R ITATS AV Kjell Hadin och Katalin
Fredriksson på Arkitekttriangeln i Trollhättan, som vann
en arkitekttävling, utlyst av kommunen. Mycket av arbetet
har skett gemensamt, men Kjell har haft huvudansvaret för
byggnaden och Katalin för inredningen.
– Med den runda formen ville vi göra huset till ett landmärke, ett utropstecken, säger Kjell. Samtidigt ville vi anspela på en silo. Vara är ju en landsbygdskommun med
mycket jordbruksmark. Den mustiga tegelröda färgen gör
att huset syns och uppmärksammas. Ingen som åker förbi
kan missa det.
– Invändigt tog vi upp den röda färgen, som ger trivsel
och är bra ur orienteringssynpunkt. Den kombinerade vi
med två avvikande färger – blått i olika nyanser och mörkgrått. Skollokalerna fick en varmgul grundton liksom i den
gamla skolbyggnaden. Övergången från skola till konserthus är därmed tydlig.
Konserthusets fasad är av fasadtegel med infärgad puts i
en varmröd ton, och även inomhus är större delen av väggarna av samma material.
Måleriarbetena har utförts av Lasses Måleri AB i Nossebro.
Bibliotekets ena
kortsida är röd,
den motstående
blå, och färgerna
tas upp i möbler
och gardiner.
22 AKTU E LLT MÅLE R I N R 2/2006
3/2006