Systrarna Larsson skänkte över 50 miljoner till SSMF

Transcription

FORSKARNAS NYHETER
NR 2-2015
S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D AT 1 9 1 9
Systrarna Larsson skänkte
över 50 miljoner till SSMF
S S M F. S E
Carolines envisa kamp
mot obotlig sjukdom
Caroline Ingre vill
förbättra vården
och forskningen
kring den obotliga
neurologiska
sjukdomen ALS. Ett
nationellt register
över ALS-patienter
är ett första – och
stort – steg i det
viktiga arbetet.
Caroline Ingre
Sidan 7
Doktorand – och sedan?
Många tips på vägen!
Nyblivna stipendiaten Catharina Hagerling pratar med sin tidigare handledare
Karin Leandersson om postdoktorperioden, att starta egen forskargrupp och
vikten av att kombinera forskning och
klinik. Sidan 4-5
Inga-Maja Larsson, till vänster, och systern Anna-Gerd, skänkte över 50 miljoner kronor till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.
Här har systrarna dukat fram en äkta svensk frukost när barnen till deras utvandrande kusiner från Likenäs kom på besök från USA år 2000.
När Inga-Maja Larsson från Likenäs i Värmland gick bort visade det sig att hon och den tidigare avlidna
systern Anna-Gerd Larsson tillsammans testamenterat över 50 miljoner kronor till SSMF.
Systrarna Larssons gåva, som är en av de största i SSMF:s nästan
hundraåriga historia, bestod av aktier, skogsegendomar, en gammal
handelsbod och huset där systrarna växte upp och där Inga-Maja
levde kvar ända till några år före sin bortgång. Det arv som systrar-
na fått efter sin pappa, handelsmannen Emil Larsson, växte genom
Inga-Majas och Anna-Gerds sparsamma liv och kloka förvaltning
till det stora belopp som nu går till SSMF – och blir ett mycket
värdefullt tillskott till svensk medicinsk forskning. Se sidan 8-9.
Inte mindre än 50 lovande unga
forskare belönades av SSMF
Catharina Hagerling pratar forskningskarriär med
sin doktorandhandledare Karin Leandersson.
Hur stoppa epidemiska
fripassagerare?
30 september 2015 är en dag som 50 av Sveriges
mest lovande unga medicinska forskare länge ska
minnas. Då fick de årets eftertraktade anslag från
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF.
Elin Thysell och Johan Ankarklev, mottagare av SSMF-stipendier.
50 unga forskare utsågs till SSMF-stipendiater, SSMF-forskare
eller mottagare av SSMF:s Stora Anslag vid den diplomutdelning
där Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning hyllade mottagarna av årets forskningsanslag – 69 miljoner kronor.
Forskarnas projekt omfattar en lång rad sjukdomar, inte bara de
stora folksjukdomarna utan även mindre vanliga, men lika angelägna sjukdomar.
– Förhoppningsvis kommer många av de mycket intressanta
projekten att ta oss några steg närmare en bättre vård och effektivare mediciner än vad som finns i dag, säger SSMF:s ordförande,
professor Göran Magnusson.
Möt Erik Norberg, SSMF-forskare och Qiaolin Deng, SSMF:s Stora Anslag, och övriga SSMF-diplomerade på sid 3 och 10 samt på ssmf.se
Anders Johansson
Vet du att resenärer
till bland annat Indien
och Centralafrika
sprider resistenta
bakterier vid hemkomsten till Europa
– utan att själva vara
smittade? Anders
Johansson kan berätta mer.
Sidan 14
Mer i detta nummer:
Johans kamp mot malaria
Forskarparet tänker stort
Hur kan jag stödja SSMF?
sidan 6
sidan 12
sidan 16
SSMF belönar 50 av Sveriges mest
lovande unga medicinska forskare
LEDARE
Generösa givare
möjliggör forskning
Vad hände sedan? Läs här om
några SSMF-stipendiater som
låtit tala som sig senaste året.
Tre tidigare SSMF-stipendiater fick åtta miljoner
kronor var som mottagare av Ragnar Söderberg
Stiftelsens medicinpris 2015:
HELIN VAKIFAHMETOGLU-NORBERG,
SSMF-forskare 2014 (läs om Helin på sidan12).
NING XU LANDÉN stipendiat 2011 och
ANITA ÖST, stipendiat 2010.
gångsrika inom medicinsk forskning. Därtill läggs ett
omfattande arbete ned på att bland de som söker
stöd välja ut de mest lovande unga forskarna.
SSMF arbetar också hårt för att förvalta fonderade
medel på bästa sätt och hålla kostnaderna för administration på en minimal nivå. Men till slut är det ändå bara de
unga forskarnas egna insatser som kan uppfylla donatorernas önskan om medicinska framsteg och en bättre
sjukvård.
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, hade
nyligen sin årliga ceremoni för utdelning av diplom till
stipendiater och mottagare av forskningsanslag. Det
var roligt att så många av de unga forskarna hade sina
anhöriga i sällskap, så att också de fick uppleva högtidligheten i Svenska Läkaresällskapets historiska lokaler
där SSMF bildades för 96 år sedan. Då, strax efter första
världskriget, var det ett litet antal unga pionjärer som fick
forskningsstöd för att delta i uppbyggnaden av svensk
medicinsk forskning.
I dag är det cirka 50 unga doktorer som får stöd från
SSMF till egen försörjning och forskningsanslag för att
tillsammans med många andra säkra och stärka svensk
medicinsk forskning. En intressant förändring under
senare år är att en allt större del av forskarna som SSMF
stödjer har sina rötter i andra länder. Det är en positiv
utveckling för ju fler begåvade unga människor som söker
sig till forskarutbildning i Sverige desto bättre kommer
forskningen att utvecklas här.
GENERÖSA GIVARE
Att SSMF har möjlighet att i år stödja svensk medicinsk
forskning med nästan 100 miljoner kronor är ett stort antal välvilliga privatpersoners förtjänst. Under den senaste
15-årsperioden har gåvorna uppgått till drygt 50 miljoner
kr per år. Alla bidrag är viktiga men de många stora donationer som SSMF har fått genom åren har naturligtvis
speciell betydelse. De flesta kommer genom testamenten
men det finns också många personer som donerar pengar
under livet och som själva får uppleva hur medlen gör nytta.
Mitt intryck är att SSMF:s välgörare är personer med
en anspråkslös livsstil som valt att inte förbruka sina
besparingar för egna ändamål. Ett aktuellt exempel är
Inga-Maja Larsson från Likenäs som lämnade efter sig en
stor förmögenhet till SSMF. Ett arv från fadern, som hon
och hennes syster Anna-Gerd fått, förvaltades med omsorg medan systrarna själva valde att fortsätta sina liv som
tidigare och i stället låta kapitalet komma till nytta för den
medicinska forskningen.
STORT FÖRTROENDE FÖR SSMF
Inga-Maja Larsson och många andra välgörare visar
SSMF ett enormt förtroende. För att motsvara detta
utvecklar SSMF olika stödformer för att ge unga doktorer
de bästa förutsättningar att bli självständiga och fram-
Foto: staffan gustavsson
Universalism, forskares bidrag till vetenskapen skall
bedömas oberoende av dessas genus, etniska ursprung,
politiska uppfattning, religiösa tro etc.
Disinterestness, forskare skall i sitt arbete präglas av
oegennytta.
Organized Sceptisism, inom forskning skall alla
påståenden utsättas för kritisk granskning.
CUDOS-normerna har tjänat det internationella akademiska forskarsamhället väl under flera generationer
genom att nya upptäckter snabbt har spridits och kunnat
kontrolleras, vilket inte minst betytt att felaktigheter har
kunna korrigeras och att fusk har kunnat avslöjas och
därmed förebyggas.
Utvecklingsarbete med kommersiell inriktning til�lämpar inte samma uppförandekod och med ökade krav
på snabbt nyttogörande av akademiska forskning uppstår
ganska ofta normkonflikter i mötet mellan vetenskap
och teknik.
De delar av CUDOS som med tiden blivit svårast att
efterleva är nog kommunalism och oegennytta. Kommersialisering av forskningsrön försenar eller till och med
förhindrar allmän spridning av nya rön och forskare kan
lockas att sätta personliga intressen före de allmänna av
många skäl, inklusive hård konkurrens om resurser och
uppmärksamhet.
Trots att avsteg från CUDOS-normerna ibland
inträffar, fungerar de ändå som sammanhållande länkar
i det gränslösa vetenskapssamhället, vilket är betydelsefullt både för forskningens fortsatta framsteg och för
att SSMF och andra ideella organisationer skall behålla
donatorernas förtroende.
Göran Magnusson, professor och ordförande
i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF
goran.magnusson@imbim.uu.se
Utgiven av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Detta är nr 2 år 2015.
Anita Öst
ELISABET JERLHAG HOLM,
mottagare av SSMF:s Stora
Anslag 2014, deltar i en ny
studie vid Sahlgrenska akademin som visar att behandling med ett läkemedel mot
diabetes och fetma eventuellt
även kan hjälpa mot alkoholberoende.
Communalism, forskare skall göra sina resultat allmänt
tillgängliga. Motsatsen till hemlighetsmakeri.
FORSKARNAS NYHETER
2
Ning Xu Landén
MIA PHILLIPSON,
SSMF-stipendiat 2000,
står tredubbelt i rampljuset
senaste året. Fernströmpristagare, ny medlem av
Sveriges Unga Akademi
och kommentator när
SVT:s Nobelstudio presenterar 2015 års pristagare i
medicin.
Foto: mikael wallerstedt
göran magnusson
TILLFÖRLITLIGHET MÄTT I CUDOS
Tillförlitlighet är ett nyckelbegrepp inom forskning.
Allmänheten måste kunna lita på forskare och dessa måste
också kunna lita på varandra. När forskare fuskar – vare
sig det är fråga om ”förbättrade”, plagierade eller påhittade resultat – är det inte bara omoraliskt utan också ett
allvarligt hot mot all forsknings trovärdighet. Oredlighet
och oaktsamhet strider mot allmänna normer för acceptabelt beteende. Inom forskningen ställs dock högre krav
än så. Vetenskapens framgång är beroende av ett gränslöst
utbyte av nya rön.
För att detta skall fungera behövs allmänt erkända
normer. Den amerikanske sociologen Robert C. Merton
insåg behovet av gemensamma värderingar i den snabbt
expanderande vetenskapliga världen och formulerade
1942 forskningens etos i fyra sammanfattande punkter på
engelska kallade CUDOS:
På Kardiologiska vårmötet 2015 i Örebro presenterade MARTIN UGANDER, SSMF-stipendiat 2011, nya tankar om hjärtats funktion
mellan sammandragningarna, medan MARCUS
CARLSSON, SSMF-stipendiat 2008, berättade
hur modern magnetkamerateknik ger nya insikter
om hjärtmuskelns intrikata rörelsemönster.
Marcus Carlsson deltog för övrigt som expert i
bilddiagnostik i Socialstyrelsens nya nationella
riktlinjer för hjärtsjukvård.
Martin Ugander
Marcus Carlsson
Tipsa gärna Forskarnas Nyheter om aktuella
stipendier, intressanta publiceringar etc.
info@ssmf.se
Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, ordförande SSMF. Idé: Björn Garenberg, Garenbergs Konsult, & Natalie
von der Lehr. NatScience. Redaktionschef: Björn Garenberg. Vetenskaplig skribent: Natalie von der Lehr. Formgivning:
Lena Hellström Sparring. Foto: Hans Ericksson (där inte annat anges). Tryck: Åtta45 Tryckeri/Stream Nordic.
SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015
DELTAGANDE DIPLOMMOTTAGARE 30 SEPTEMBER. Främre raden från vänster: Johan Ankarklev, Pär Halje, Elin Thysell, Sofie Singbrant Söderberg, Sofia Berglund, Gauti Jóhannesson,
Kariem Ezzat Ahmed, Fredrik Piehl (SSMF:s vetenskaplige sekreterare), Caroline Ingre, Ilary Allodi, Gilbert Lauter, Björn Wahlin, Caroline Hansson och Kristofer Nilsson. Bakre raden från vänster:
Christoffer Rahm, Patrik Persson, Karin Nordenankar, Marina Franck, David Lindquist, Sara Liin, Cecilia Engdahl, Caroline Olsson, Elisabet Jerlhag Holm, Qiaolin Deng, Erik Norberg, Lasse Dahl
Jensen, Lisa Berglund, Muhammad Asghar, Ivaylo Stoimenov, Anna Lindstrand, Shuijie Li, Juan Carlos Fierro González, Erik Wernersson, Abraham Roos, Joachim Burman och Hanna Brauner.
Onsdagen den 30 september 2015 kommer forskarna på bilden här ovan inte
att glömma i första taget. En efter en fick de kliva upp på scenen i Svenska
Läkaresällskapets vackra lokaler i Stockholm och hämta årets skörd av eftertraktade forskarutmärkelser från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.
De diplom som de mottog visade att de just blivit medlemmar av 2015 års
årgång av nya SSMF-stipendiater, SSMF-forskare eller mottagare av SSMF:s
Stora Anslag. Totalt fick 50 unga forskare dela på 69 miljoner kronor.
Inte mindre än 37 av 50 mottagare av årets nya
anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning, SSMF, fanns på plats för att hämta
sina diplom – en anmärkningsvärt hög siffra,
inte minst med tanke på att ett tiotal av forskarna bedriver sitt arbete vid utländska universitet,
framför allt i USA.
NOGGRANN URVALSPROCESS
Diplomutdelningen den 30 september var
slutet på en lång process där SSMF:s granskningsnämnd bland närmare 400 sökande
utsett 2015 års nya SSMF-stipendiater,
SSMF-forskare och mottagare av SSMF:s
Stora Anslag.
de MEST LOVANDE FORSKARNA
De eleganta diplom med vilka Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning premierade
gräddan av Sveriges unga medicinska forskare
delades ut av SSMF:s ordförande, professor
Göran Magnusson och SSMF:s vetenskaplige
sekreterare, professor Fredrik Piehl.
Det var för övrigt här, i Svenska Läkaresällskapets anrika lokaler vid Klara kyrka mitt i
Stockholms city, som SSMF grundades 1919.
FLER OCH FLER BESÖKARE
För vart och ett av de senaste åren har antalet
belönade som finns på plats bara ökat. Fler
och fler har också såväl stolta partner och
barn som föräldrar med sig.
– Glädjande är också, säger SSMF:s
ordförande Göran Magnusson, att även en
del av våra bidragsgivare är närvarande. Utan
generösa donationer och testamenten skulle
SSMF inte kunna bidra till den svenska
medicinska utvecklingen i så stor skala.
EN INSPIRERANDE EFTERMIDDAG
Så löd titeln på dagens program och professor Göran Magnusson stod själv för första
dosen inspiration när han påminde om de
många stora forskare vars karriärer startat
med anslag från SSMF.
Därefter intog en av medlemmarna i
SSMF:s granskningsnämnd scenen, professor Inger Sundström Poromaa. Hon höll
ett mycket uppskattat anförande med titeln
”Från SSMF-stipendiat till professor, hur
gick det till” – ett ämne som uppenbart låg
nära de just belönade unga forskarnas framtidsfunderingar. Du hittar en sammanfattning av Inger Sundström Poromaas anförande på sidan 15 här i Forskarnas Nyheter.
På sidorna 10-11 möter du alla årets
diplomerade forskare och får en kort presentation av deras forskningsprojekt.
Utförligare presentationer av alla forskarna hittar du på ssmf.se
de
agnusson hälsa
ande Göran M
dag.”
id
rm
te
SSMF:s ordför
ef
e
nd
l ”En inspirera
välkommen til
Inger Sundst
röm Poromaa
gav kloka råd
om vägen från
stipendiat till
professor.
Många stipendiater hade anhöriga med sig vid diplomutdelningen.
Johan Ankarklev kom flygande från New York för
att träffa sonen Morris och ta emot diplom.
Yngsta deltagaren på diplomutdelningen var
Majken Berglund, här med mamma Lisa.
I vimlet syntes Cecilia Engdahl, Elisabet Jerlhag
Holm och Cecilias syster, Birgitta Isaksson.
3
”Våga ställa de viktiga frågorna”
Catharinas
forskning
Catharina undersöker ett
protein som heter Lgr5 i cancerstamceller. De cancerceller
som uttrycker Lgr5 har särskilda egenskaper och blir mer
invasiva, vilket betyder att de
kan spridas till andra organ och
bilda metastaser. Catharina
undersöker om man kan använda sig av Lgr5 för att upptäcka
bröstcancerstamceller som
ligger latent i kroppen. Lgr5
fungerar som en receptor och
genom att lära sig mer om de
signalvägar den aktiverar i cancerstamceller hoppas Catharina
hitta nya mål för behandling av
metastaserande bröstcancer.
När Catharina Hagerling kommer tillbaka från sin postdoktorperiod på University of California i San Francisco ser hon fram mot att, precis som sin
tidigare handledare Karin Leandersson, få sätta ihop ett eget forskningsteam kring bröstcancer. Catharina har fått många kloka råd på vägen av Karin.
bättre för patienter med en viss typ av
tumör och det vore bra att kunna ringa
in dem. Det är sådant vi diskuterar kring
fikabordet, vi tänker verkligen på patienterna när vi diskuterar vår forskning.
’’
När vi diskuterar
vår forskning är
patienterna hela
tiden i fokus. Vad händer efter
SSMF-stipendiet?
Catharina: Jag kommer att återvända till
Lund och kombinera forskning och klinik.
Målet är att bygga upp en egen forskargrupp och då betyder Karins råd mycket.
samarbetet mellan klinik
’’
När 2015 års SSMF-stipendiat Catharina Hagerling hälsade på hos sin före detta handledare, lektor Karin Leandersson, SSMF-stipendiat 2004, hamnade de direkt i en livlig diskussion om vikten av att
kombinera forskning och kliniskt arbete. Följ deras intressanta samtal, med SSMF:s vetenskapliga skribent Natalie von der Lehr som moderator.
Catharina Hagerling fick ett av årets SSMF-stipendier för postdoktorala studier, samma typ av stipendium
som hennes doktorandhandledare Karin Leandersson fick för elva år sedan. När Catharina, som just nu
forskar i USA, nyligen var på besök i Malmö sammanförde Forskarnas Nyheter henne och Karin. Det blev
ett spännande samtal kring bröstcancerforskning och vikten av att kombinera forskning och klinik.
Vad betyder ett stipendium
från SSMF?
Catharina: För mig betyder det oerhört
mycket att jag får möjlighet att bedriva
min forskning under två års tid hos den
välrenommerade cancerforskaren Zena
Werb vid University of California i San
Francisco. Jag sökte mig till Werb eftersom hennes forskning både berör cancerstamceller och tumörimmunologi.
Nu får jag tillfälle att fördjupa mig ytterligare i de båda forskningsområdena och
lära mig nya metoder, så jag är väldigt
glad över stipendiet från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.
Karin: SSMF-stipendiet jag fick 2004
möjliggjorde att jag kunde börja utvecklas till en självständig forskare och
uppnå docentkompetens. Efter att ha
varit SSMF-stipendiat fick jag mitt första
anslag från Cancerfonden för min egen
forskning 2006. När jag 2008 fick en
4
forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet kunde jag bryta loss mig på allvar
och starta en egen forskargrupp. Nu
finansieras det mesta av min forskning via
Vetenskapsrådets forskningsanslag ”Unga
Forskare” 2013 – 2016.
’’
SSMF-stipendiet
blev starten för
att på allvar börja
forska. ’’
Utan SSMF hade jag knappast varit där
jag är idag, det första stipendiet som jag
fick av dem blev starten för att våga. Jag
är evigt tacksam för det stödet.
Karin, vilka råd
ger du Catharina?
Karin: Du ska se till att du utvecklas på
alla plan. Du ska alltså inte bara tänka på
vetenskapliga publikationer utan även på
sådant som undervisning, samarbeten och
presentationer på vetenskapliga konferenser. Sedan ska du lära dig av vad andra
redan har lärt sig och göra det på ditt sätt.
Det gäller att ha ett öppet förhållningssätt
till samarbete med andra människor – det
behövs många forskare med många idéer
både inom bröstcancerforskningen och
inom många närbesläktade områden.
Det är en balansgång mellan att ha en
stor kontaktbas och en egen nisch där man
kan ha sin egen kompetens.
Catharina: Det rådet tar jag verkligen
till mig. Samarbeten är viktiga och jag
kommer definitivt att hålla kontakten med
de forskare som jag träffar i USA. Det är
viktigt att inse att man kan dra nytta av
varandras kompetenser genom samarbeten. Som ST-läkare i klinisk patologi
kommer jag också att behålla kontakten
med den kliniska verksamheten vilket är
patienter och läkarnas kliniska expertis.
Både i Lund och i Malmö finns samarbeten där grundforskning på cancer kombineras med cancerklinikens arbete.
Den prekliniska forskaren vet vilka
metoder man kan använda för att få fram
information ur prover från patienter, den
kliniska forskaren tappar inte patientperspektivet. Kombinationen gör att man kan
ställa andra frågor och få svar på dessa.
och forskning
Karin: Det är mycket viktigt. En preklinisk forskare forskar fram grundläggande
kunskap om en sjukdom på labbet, men
behandlar inte patienter. Som sådan forskare behöver jag tillgång till prover från
viktigt för att kunna ha en helhetsbild.
Karin: Samarbeten som knyter an till
kliniken är mycket viktiga, då kommer
forskningen patienterna till gagn. Våga
ställa de viktiga frågorna Catharina, du är
kliniker och kan ställa andra frågor än en
pre-kliniker. Translationell forskning
är viktig.
Hur ser läget ut för bröstcancerforskning idag?
Karin: Nu är immunoterapi på gång.
Det betyder att man förstärker en viss
typ av immunceller så att de kan lätta på
bromsen, känna igen tumörceller och ta
bort dem. Man utnyttjar på så sätt kroppens egna immunförsvar. Det har redan
gjorts kliniska studier inom den typen av
terapi på andra typer av cancer, men det
finns även stora möjligheter att utveckla
en immunoterapi för bröstcancer. Det
gäller särskilt de typer av bröstcancer
som har dålig prognos.
Karin: Det är viktigt att det finns möjligheter och att man dessutom omkring sig
har seniora forskare som vill att man ska
lyckas. Själv har jag hittills handlett tre
disputerade doktorander varav Catharina
var den första. Just nu består min grupp av
NAMN: Catharina Hagerling.
Bakgrund: SSMF-stipendiat 2015
(två år, heltid).
Disputerade 2012, ST-läkare i
klinisk patologi.
Nu: Postdoktor vid University of
California San Francisco, med
anknytning till Lunds universitet.
Forskningsområde: Bröstcancer.
Ålder: 32 år.
Familj: Man, ett barn och mopsen
Ralph.
Fritid: Utforska San Francisco och
resten av Kalifornien.
Dold talang: Duktig ryttare.
Catharina: Fokus ligger också på att hitta
olika undergrupper av bröstcancer hos
patienterna för att kunna göra mer för
dem. En del behandlingar fungerar
SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2
I 2015
två doktorander och en ny postdoktor.
Catharina och jag är goda vänner,
vi gillar att prata om forskning och att
umgås. Men vi kommer att ha två olika
forskningsgrupper, det är viktigt att vara
medveten om det.
Liten ordlista för
icke-medicinare:
Translationell forskning. Medicinsk forskning
som bygger på nära, ömsesidigt utbyte mellan
klinisk (patientnära) forskning och laboratorieforskning.
ST-läkare. För att bli läkare krävs fullgjord
läkarutbildning samt allmäntjänstgöring (AT)
och AT-prov. De flesta läkare genomgår sedan
specialiseringstjänstgöring (ST) med minst fem
års heltidsarbete inom både sina huvudområden och angränsande områden.
Klinisk patologi. Inom klinisk patologi undersöks både den makroskopiska och mikroskopiska bilden av vävnaden på olika sätt.
Karins
forskning
Karin studerar vissa typer av
immunceller i bröstcancertumörer. Dessa immunceller
hjälper inte kroppen utan
gynnar istället cancern. Man
ser en sämre prognos för att
överleva cancern; dessa celler
verkar hindra kroppens eget
immunförsvar. Hon försöker
förstå exakt vad dessa celler
gör i tumören och hur man kan
stänga av dem. Hon undersöker
också vilka cellsignaler som påverkas för att hitta nya måltavlor att angripa med läkemedel
och förhindra utvecklingen och
spridningen av bröstcancer.
NAMN: Karin Leandersson.
Bakgrund: Disputerade 2002,
SSMF-stipendiat 2004, egen forskargrupp sedan 2008.
Nu: Tog nyligen ett steg uppåt i
karriären och blev universitetslektor..
Forskar vid Skånes universitetssjukhus i
Malmö. Arbetar vid Institutionen för
Translationell Medicin, Malmö, Lunds
Universitet
Forskningsområde: Bröstcancer.
Ålder: 43 år.
Familj: Man, två barn, två bonusbarn
samt två dansk-svenska gårdshundar.
Fritid: Umgås med familjen och
hundarna, gärna ute i naturen.
Dold talang: Fjärilsentusiast.
5
Johans kamp mot malaria
kompetens för att fortsätta bygga upp en
egen forskargrupp.
Förutom att bygga upp registret, som
kan användas nationellt och internationellt av många forskare och läkare, har
Caroline nyligen startat en fall-kontrollstudie om livsstils- och miljöfaktorer vid
ALS och hon samlar även ihop patientprover till en biobank.
– Det är en sak att bygga upp någonting, sedan måste man förvalta och
förbättra det hela tiden. Det finns mycket
mer vi kan ta med, som till exempel
information om de anhöriga eller hur
vården skiljer sig på de olika klinikerna.
Det behövs också en samordning kring
ALS-vården.
sporten, dels att inspirera ungdomarna
att även satsa på utbildning. I ishockeylagets aktiviteter ingår till exempel läxhjälp, bokklubbar och studiebesök vid
olika universitet.
FAKTA OM JOHANS FORSKNING
Johan studerar regleringen av olika genfamiljer i malariaparasiten som är kopplade
till virulens, alltså förmågan att framkalla
sjukdom. Han tittar på den så kallade
”var-gen”-familjen där en gen i taget
uttrycker de infekterade röda blodkropparna. Det av genen kodade proteinet
transporteras till ytan av den infekterade
röda blodkroppen. Det orsakar en ansamling i blodkärlen vilket i sin tur motverkar
att de infekterade blodkropparna passerar
genom mjälten. Genom att frekvent byta
genuttryck förändrar parasiten dessutom
hela tiden sitt yt-antigen på den röda
blodkroppen och därmed sitt ”utseende”,
på så sätt kan parasiten vidare undgå
immunförsvaret.
Jag vill kunna jobba brett, malariaparasiten har en komplex livscykel och det finns väldigt många möjliga projekt, säger Johan Ankarklev, forskare
på Karolinska Institutet och Weill-Cornell Medicine i New York, och rabblar snabbt upp ett halvt dussin potentiella möjligheter.
Istället för en karriär inom ishockey blev det forskning för Johan Ankarklev.
Han lägger så mycket tid han kan på att studera malariaparasitens komplexa livscykel och förhoppningsvis få ner de stora dödstalen i malaria.
Men ibland lyckas han ändå hinna med hockeyn – i Harlem, New York.
Johan Ankarklev är på ett av sina många
besök i Sverige för att umgås med sin son
och passar denna gång även på att ta emot
SSMF:s tvååriga stipendium för de postdoktorala studier som han bedriver vid
Weill-Cornell Medicine i New York.
isHockey eller studier?
Som 16-åring lämnade Johan Vårberg i
södra Stockholm där han växte upp, för
att satsa på en ishockeykarriär i Edmonton, Kanada. Flera av hans kompisar gick
hela vägen och spelar nu i NHL eller
andra professionella ligor.
– Men jag kom till ett vägval i slutet
av high-school där jag bestämde mig för
att fokusera på studier, berättar Johan.
Han läste in det som krävdes för att
Kortfakta om malaria:
• Malaria-parasiten lever i två värdar,
myggan och människan, och överförs
via myggbett
• 3,2 miljarder människor i 97 länder
riskerar att bli infekterade
• 2014 insjuknade nästan 200 miljoner människor varav över en
halv miljon dog
komma in på universitetet, fick högsta
betyg i de naturvetenskapliga ämnena
och hittade så småningom ett ämne han
ville fördjupa sig i.
– Jag hade en mycket inspirerande
föreläsare i zoologi med bakgrund inom
parasitologi och när jag fick lära mig mer
om parasiter och deras komplexa biologi
så klickade det.
Fascination för parasiter
Efter ytterligare några års studier i Kanada blev det master- och forskarutbildning
vid Uppsala universitet där han forskade
på tarmparasiten Giardia intestinalis.
Som postdoktor återvände Johan till
andra sidan Atlanten, närmare bestämt
till Harvard University i Boston.
Målet var – och är – att utforska parasiten som orsakar malariasjukdom.
– Det känns väldigt givande, det är
så många människor som drabbas i hela
världen och de som drabbas hårdast är
barn i min sons ålder eller yngre. Jag har
flera kollegor och bekanta nere i delar av
östra Afrika som förlorat barn i malaria
eller andra infektionssjukdomar. När man
får uppleva detta på så nära håll känns
det verkligt på ett helt annat sätt.
• Förebyggande åtgärder inkluderar
användning av myggnät och pesticider.
Sjukdomen kan bl.a. behandlas med
artemisinin, resistens har redan uppstått
i vissa regioner. Det finns i dagsläget
inget vaccin.
6
Från människa till mygga
På Harvard forskade Johan på nya metoder för att studera övergångsfasen från
människa till mygga.
Men en annan forskargrupp, vid
Weill-Cornell Medicine i New York, lockade.
– Det är ett klassiskt genetiskt labb
som ställer riktade frågor vilket väl kompletterar de storskaliga analyser som labbet
i Boston bedriver. Jag ville ha erfarenhet
från båda dessa labb för att bättre utveckla min egen linje som malariaforskare.
Johan undersöker i nuläget bland
annat parasit-värd-interaktioner hos malariaparasiten och människan.
– En bättre förståelse av mekanismen
för hur parasiten sätter på och stänger av
arvsanlag för att undgå immunförsvaret
kan ge viktiga verktyg i kampen mot
malaria, sammanfattar Johan.
Home sweet home
Johan är van att jobba med tydliga mål
och har en klar vision för den akademiska framtiden. Efter vistelsen i New York
kommer han att återvända till Sverige för
att starta en egen forskargrupp vid
Karolinska Institutet.
Johan är tacksam för finansieringen
från SSMF och påpekar att privata donationer till forskningen är mycket vanligare i USA samt att man gärna skyltar
med det. Han hoppas på draghjälp av
årets Nobelpris i medicin eller fysiologi,
som bland annat gick till Youyou Tu som
upptäckte artemesinin, ett läkemedel mot
malaria. Kanske kommer det att föra med
sig att fler privata donatorer kommer att
vilja satsa på malariaforskningen.
För egen del ser Johan fram mot att
bygga upp det han kallar för en ”positive
feedback loop”.
– Jag vill att min framtida grupp
jobbar som ett idrottslag där alla hjälper
varandra mot ett gemensamt mål och att
vi samarbetar brett med grupper runtom
i världen. Jag vill bygga upp någonting
nytt och etablera en egen nisch inom
malariaforskningen i Sverige och världen.
Hockeyrinken i Harlem är utomhus, precis som
på Vårbergs IP där Johan tog sina första skär.
På isen i Harlem
Väl på plats i New York engagerade sig
Johan i ”Ice Hockey in Harlem”, en ideell
organisation i stadsdelen Harlem på
Manhattan.
– Det var någonting jag verkligen ville
göra fastän jag inte hade stått på isen själv
på många år.
Johan lockades av möjligheten att dels
sprida ishockey till de minoriteter i samhället som annars inte fått kontakt med
NAMN: Johan Ankarklev.
ÅLDER: 35 år.
FAMILJ: Flickvän från Argentina och
sonen Morris från ett tidigare förhållande.
ARBETAR: Weill-Cornell Medicine of
Cornell University, New York.
FORSKNINGSOMRÅDE: Mikrobiologi
och infektionsbiologi (parasitologi).
FRITID: Musik, spelar trummor och
besöker gärna jazzklubbarna i Harlem.
DOLD TALANG: Matlagning (styvpappan var en Sveriges bästa kockar).
’’
Det är
en älskvärd
patientgrupp
– Jag brinner så för denna fantastiska patientgrupp att jag gärna jobbar långt in på nätterna, säger Caroline Ingre om sin forskning kring patienter med
amyotrofisk lateral skleros, ALS. Relationen till dem ger mig mycket energi, det är bara så hemskt att så många försvinner i denna obotliga sjukdom.
Caroline vill förbättra vården
och forskningen kring ALS
Amyotrofisk lateral skleros, ALS, är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till förlamningar. Som läkare
och doktor inom neurovetenskap blev Caroline Ingre förvånad över att det inte fanns något kvalitetsregister över patienterna i Sverige. Det är klart det ska finnas, tyckte hon, och bygger nu upp ett.
’’
En sjukdom som berör
Från början var det Carolines nyfikenhet
som lockade henne till behandling och
forskning om ALS.
– Jag fascineras av saker vi inte förstår.
Inom neurologi finns det mycket vi inte
förstår, ALS beskrevs redan på 1800-talet
men ändå vet vi nästan ingenting.
– ALS är en obotlig sjukdom, allteftersom musklerna förlamas mer och
mer blir patienten fången i sin egen kropp
med starkt försämrad livskvalitet. Basala
funktioner som att kunna röra på sig, äta
och till slut att andas slås ut.
Caroline sänker rösten och blir mindre ivrig i sina rörelser när hon tänker på
patienterna hon möter.
– Det är en älskvärd patientgrupp. De
är generösa, varma och nyfikna. Stolta och
strävande patienter som inte klagar fastän
de har mycket att klaga över.
Relationen till dem ger mig mycket
energi, det är hemskt att alla försvinner.
Jag kämpar gärna för dem.
Fotnot:
– Jag vill utveckla vården parallellt med
min forskning och bidra med någonting av
bestående värde, förklarar Caroline Ingre.
Hon disputerade 2013 på en avhandling som beskrev genetiska förändringar
bakom sjukdomen ALS och bestämde sig
sedan för att koncentrera sig på helhetsbilden. Ett pris från Ulla-Carin Lindquists
Stiftelse gjorde det möjligt för Caroline
att börja utveckla ett register över ALS-patienterna i Sverige. Nu, när hon har fått ett
av SSMF:s postdoktorala stipendier, kan
hon bland annat satsa på att fortsätta att
utveckla registret.
Register för bättre vård
och forskning
– Problemet är att läkarna inte hinner lägga in data i registret. Det måste vara enkelt
och bör inte ta mer än några minuter från
patientbesöket, påpekar Caroline.
Registret är viktigt, tycker hon. All
information om patienterna och deras
sjukdomshistoria samlas så att
läkarna lättare kan följa utvecklingen.
Detsamma gäller forskarna som kan
göra djupdykningar i den samlade
databasen för att hitta gemensamma
nämnare, markörer eller en förklaring
till vad som kan ligga bakom utbrottet
och utvecklingen av sjukdomen. Inte
minst gynnar registret patienterna.
– Patienten får en slags utvärdering
om hälsotillståndet och om hur sjukdomen fortskrider. Då blir det lättare att
fatta viktiga beslut för sitt återstående
liv – beslut som kan baseras på fakta om
sjukdomens utveckling, inte på känslor.
Det blir en bättre dialog på kliniken,
vi fokuserar på det som patienten är
betjänt av.
Hon upplever att de flesta patienter
och deras anhöriga blir lättade när de får
en diagnos, fast prognosen är dyster.
– Det bidrar till livskvalitén att veta så
mycket som möjligt om sin sjukdom, då
kan man förhålla sig till den. Jag skulle
själv vilja veta om jag var sjuk, det skulle
vara en trygghet.
En av Carolines stora hjärtefrågor är ett
landsomfattande register över ALS-patienter.
Varannan vecka
Caroline forskar på halvtid, vilket innebär varannan vecka. Annars tjänstgör hon
som specialistläkare och chef för ALS-enheten på neurologkliniken vid Karolinska
sjukhuset. Tillsammans blir det mycket
mer än en heltid och Caroline tackar
sin höga energinivå för att hon hinner
med allting.
– Jag har alltid haft mycket energi,
jag vet inte varifrån den kommer, den
bara finns där. Är det en vecka där jag
forskar kan jag fortsätta jobba långt in
i natten, jag tycker att det är så roligt,
utbrister hon.
Kontakten med patienterna på kliniken gör dels att hon hela tiden får mer
information för registret, dels att hon
aldrig tappar helhetsbilden.
– Patientbesöken möjliggör min forskning, de är grunden. Det är min vision
att jag i många år framöver kan kombinera forskning och klinik. Stipendiet
från SSMF gör det möjligt för mig att få
loss den tid som krävs, därmed förbättras
också kvalitén på det jag gör. Det är inte
längre ett sidoprojekt utan någonting
som jag verkligen har gått in för.
Förvalta och förbättra
Caroline har anställt en forskningssjuksköterska som lägger in alla nya
uppgifter i registret och så småningom
kan det bli aktuellt med en doktorand.
Caroline planerar att driva arbetet och
forskningen med registret i många år
framöver och tänker utnyttja tiden som
SSMF- stipendiat för att vinna docent-
Ulla-Carin Lindquist, nyhetsankare på SVT
Rapport, gjorde ALS allmänt känt i Sverige
genom sin gripande bok ”Ro utan åror” och
genom den dokumentärfilm som reportern
Andreas Franzén och fotografen Pelle Wickman gjorde om Ulla-Carins sista tid i livet.
NAMN: Caroline Ingre.
ÅLDER: 38 år.
FAMILJ: Man och tre barn.
ARBETAR: Neurologkliniken på
Karolinska sjukhuset och Institutionen
för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet, Stockholm.
FORSKNINGSOMRÅDE: Amyotrofisk
lateral skleros (ALS).
FRITID: Familjen, träning, matlagning.
DOLD TALANG: Älskar opera och
konst. Hon och hennes man gifte sig
på Kungliga Operan och hade bröllopsfest på Moderna Museet.
7
Den fantastiska historien om de två sparsamma systrarna i Värmland
som skänkte 50 miljoner kronor till svensk medicinsk forskning.
EMILS ANDE LEVDE KVAR
Bara ett år efter att Emil Larsson sålde
sitt livsverk 1957 dog han. Då visade det
sig att systrarna var förmögna. Mycket
förmögna. Pappa Emil hade nämligen
investerat sina inkomster väl – i stora
skogsegendomar och i aktier i svenska
storbolag som Ericson och Volvo, samt i
lokala skogsbolag som Uddeholm.
’’
Pappa predikade
sparsamhet för oss
barn och hänvisade
ofta till bibelspråk.
Eftersom systrarna Inga-Maja, till höger och Anna-Gerd Larsson inte var gifta och inte hade några barn bestämde de sig tidigt för att testamentera merparten av de aktier, skogsfastigheter och andra
tillgångar, som de gemensamt ägde, till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Även den lokala hembygdsföreningen och kyrkan blev ihågkomna i systrarnas testamente.
– Över 50 miljoner kronor? Gudrun Hållars, kanslichef på Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, trodde knappast sina öron när en
boutredare i Värmland ringde och meddelade att systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson i det lilla samhället Likenäs testamenterat över
50 miljoner kronor till SSMF för att användas till svensk medicinsk forskning.
Att systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd
Larsson kunde testamentera så mycket till
SSMF var en kombination av den förmögenhet som deras far, diversehandlaren
Emil Larsson, byggt upp och det sparsamma liv som systrarna själva levde.
ALLT BÖRJADE MED EMIL LARSA
1883 föddes en pojke i ett fattigt torp på
Sannäsmon i norra Värmlands skogar.
Han hette Emil Larsson men kallades
Emil Larsa av de flesta i bygden. Han
visade tidigt att han var en riktig entreprenör och en framåt affärsman.
Han köpte upp hudar i trakten och sålde dem vidare och började så småningom
att öka sortimentet med allt från specerier
och spannmål till kläder av alla de slag.
Efter en tid som handlare i Uggenäs
vid Klarälvens östra strand flyttade han
till den då snabbväxande grannbyn Likenäs med moderniteter som telegraf, post,
Gästis, bensinpump och flera banker.
AFFÄRERNA VÄXTE SNABBT
Emil, hans fru Hulda och hennes tvillingsyster jobbade i Emils affär som byggdes ut
och blev allt större. Så småningom – och
Borås och Örebro och köpte in kostymer,
blåkläder, skor och hattar. Han var också
virkesuppköpare för Uddeholmsbolaget.
KLÄDDE HELA BYGDEN
– Ända in på 50-talet var det inte många
i bygden som inte hade köpt sin kostym
hos Emil, berättar Gunilla Wahlberg,
som kände familjen Larsson väl. Gunillas
morfar var bror till Emil Larsa.
Gunilla umgicks mycket med framför allt Inga-Maja Larsson, som bodde i
’’
Pappa Emil efterlämnade också ett
annat viktigt arv – sparsamhet. I den
tidigare citerade intervjun i VärmlandsBygden sa Inga-Maja:
– Pappa predikade sparsamhet för oss
barn och hänvisade ofta till bibelspråk.
Inga-Majas släkting och gode vän
Gunilla Wahlberg tillägger att systrarna
var försiktiga med pengar men absolut
inte snåla, varken mot sig själva eller
andra. Inga-Maja och Anna-Gerd reste
en del tillsammans och bidrog gärna till
hembygdsgårdens utbyggnad och andra
lokala projekt.
ARVET GÖR STOR NYTTA
Eftersom systrarna Larsson var barnlösa
och de inte ville att deras förmögenhet
skulle gå till Allmänna arvsfonden skrev de
tidigt ett gemensamt testamente.
När testamentet öppnades efter att
bägge systrarna gått bort, visade det sig att
de testamenterat aktier, mark och fastigheter för över 50 miljoner kronor till medicinsk forskning via SSMF.
Vid sidan av medicinsk forskning kom
systrarna även ihåg kyrkan och hembygds-
föreningen i testamentet.
– För SSMF:s möjligheter att stödja
svensk medicinsk forskning är detta ett
förmämligt tillskott, säger SSMF:s ordförande Göran Magnusson.
– 50 miljoner kronor motsvarar en
stor del av alla de SSMF-stipendier och
-forskartjänster som vi nyligen kunde
stödja 42 unga medicinska forskare med.
Mångsysslerskan Inga-Maja
Inga Maja Larssons vän Gunilla Wahlberg
berättar att Inga-Maja i sin ungdom studerade i
Karlstad, där hon tog studenten, och även hann
med en termin på Påhlmans Handelsinstitut i
Stockholm innan hon 1939 fick återvända och
hjälpa till i butiken och hemmet.
– Hon hade tänkt stanna i Stockholm och
utbilda sig till handelslärare, berättar Gunilla
Wahlberg.
– Men kriget kom emellan och Inga-Maja
stod i lanthandeln på dagarna och läste korrespondenskurser i bokföring på kvällarna. När
butiken såldes 1957 blev Inga-Maja kanslist på
kommunalkontoret i Sysslebäck. Där stannade
hon ända fram till pensioneringen.
Inga-Maja blev med åren en riktig Likenäsprofil, särskilt som hon var med i nästan alla
sammanhang: hembygdsföreningen, kyrkvärd,
medlem i kyrkofullmäktige, taxeringsnämnden
och Första majblomme-kommittén, Lottakåren
(i 60 år)…
Även om Inga-Maja Larsson var engagerad på många håll i kommunen är
det så här de flesta Likenäs-bor minns Inga-Maja, sittande på sin balkong
med utsikt över Klarälvsdalen och beredd att sätta på kaffe och få en trevlig
pratstund med förbipasserande bekanta.
Likenäs fram till sin död. Inga-Maja var
mycket tacksam för all den hjälp hon fick
av Gunilla och hennes man Lars – först
under de sista år hon levde kvar i det stora
barndomshemmet, granne med diversehandeln, och även senare, när Inga-Maja flyttat
till äldreboendet Dalbygården. – Anna-Gerd träffade vi också en del
men eftersom hon arbetade som textillärare i Örebro blev det mest under skollov som hon besökte Likenäs, berättar
Gunilla Wahlberg.
Den här muggen var det enda som Emil
Larsson hade med sig från sitt föräldrahem.
8
nu är vi framme vid andra världskrigets
utbrott – fick även döttrarna Inga-Maja
och Anna-Gerd rycka in.
– Det var mest herrkläder som pappa
specialiserade sig på, berättade Inga-Maja
Larsson i en intervju 2011 i tidningen
Värmlands-Bygden.
– Han åkte bland annat till Vingåker,
Foto: pia holmström/nwt
Emil Larsson var en sann entreprenör: gårdfarihandlare, handelsman, grossist, investerare…
Genom att Gunilla Wahlberg och hennes man Lars fick överta sin vän Inga-Maja Larssons fotoalbum har de en hel liten skatt med minnen från olika epoker i Inga-Majas liv.
Sommarens auktion i Likenäs, där Emil Larssons gamla lanthandel och kvarlåtenskapen efter systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson klubbades, var en av årets mest välbesökta auktioner i Värmland. Lanthandeln, som skymtar i bakgrunden, sålde Emil Larsson året före sin död 1958 – men den gick efter en tid i konkurs och köptes då tillbaka av Inga-Maja och Anna-Gerd.
9
2015 års SSMF-stipendiater
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan starten 1919
prioriterat de unga forskarna. Tiden efter doktorsexamen är kritisk –
äldre, mer meriterade forskare har lättare att få egna forskningsanslag.
amtidigt är det ofta unga, självständiga forskare som står bakom stora
S
medicinska genombrott. Här är årets mottagare av SSMF:s tvååriga heloch halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens.
Kariem Ezzat Ahmed
Ilary Allodi
Johan Ankarklev
Kariem undersöker kopplingen
mellan ackumulering av proteinaggregat i hjärnan hos patienter
med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom,
samt nyttan med nanopartiklar
som skulle kunna användas för
läkemedelstillförsel.
Ilary vill veta om det går att
fördröja sjukdomsförloppet av
dödliga neurologiska sjukdomar
som ALS. Hon undersöker betydelsen av överlevnadsfaktorn
IGF-2 i celler från patienter och
i djurmodeller.
Johan ska öka kunskapen om
reglering av faktorerna som
orsakar sjukdom hos malariaparasiten Plasmodium falciparum. Han kartlägger uttryck
och funktion av en specifik
genfamilj. Kunskapen kan leda
till utveckling av bättre vaccin
och läkemedel.
karolinska Institutet
Muhammad Asghar
Karolinska Institutet
Uppsala universitet
Sofia utvecklar en ny typ av
immunterapi mot återfall i
blodcancer efter stamcellstransplantation. Hon undersöker om
en speciell sorts vita blodceller,
som ansamlas i benmärgen, kan
aktiveras för att känna igen och
bekämpa cancerceller.
Hanna undersöker hur så olika
sjukdomar som cancer och eksem uppstår genom att studera
vilken roll cellskelettet i så kallade
naturliga mördarceller har. Dessa
celler är en viktig del av vårt immunförsvar, cellernas inre skelett
är av betydelse för interaktion
med andra immunceller i blodet.
Joachim Burman
Cecilia Engdahl
Marina Franck
Joachim ska ta reda på om det
går att behandla patienter med
den neurologiska sjukdomen
multipel skleros (MS) genom
transplantation av blodstamceller. Han undersöker både
immunförsvaret och hjärnan hos
patienter som har genomgått
behandlingen.
Cecilia studerar hur så
kallade autoantikroppar påverkar lednära benförlust i
ledgångsreumatism. Autoantikropparna angriper den egna
vävnaden. Genom mer kunskap
kan diagnosen av sjukdomen
underlättas.
Marina ska öka förståelsen för
hur smärta och klåda uppstår.
Hon studerar de nervceller
som deltar i bearbetningen
av känselsignaler och kommer att undersöka specifika
genförändringar som kan styra
aktiviteten i specifika typer av
nervceller i ryggmärgen.
Muhammed studerar om och
hur infektion med malariaparasiten påverkar den mänskliga arvsmassan för att klargöra
om sjukdomen kan ha dolda
långsiktiga konsekvenser. Han
är speciellt intresserad av olika
markörer för åldrandet.
Uppsala universitet
Göteborgs universitet
Abraham Roos*
Jaime undersöker hur mitokondrierna, cellernas energikraftverk, och cellkärnan
kommunicerar med varandra.
Dysfunktionella mitokondrier har
kopplats till åldrande och en rad
sjukdomar och funktionsnedsättningar.
Caroline Ingre
Seema Jamil
Gilbert Lauter
Caroline skapar både ett kvalitetsregister och en biobank av prover
från patienter med den neurologiska sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Syftet är att stödja
samarbete mellan sjukhus och
forskning för en bättre vård genom
att tillhandahålla viktigt material för
ALS forskningen i Sverige.
Seema undersöker om det finns
celler i bröstvävnaden som
saknar stamcellsegenskaper men
ändå kan vara inblandade i uppkomsten av cancer. Målet är att
isolera distinkta cancerceller och
att undersöka deras egenskaper
genom studier i cellkulturer och i
djurmodeller.
Gilbert utforskar sambandet
mellan en DNA-enhet och
utveckling av schizofreni. DNAenheten förekommer i många av
de gener som tros vara inblandade i utvecklingen av sjukdomen och är dessutom viktigt
för samspelet med andra celler i
nervsystemet.
Uppsala universitet
Uppsala universitet
Christoffer vill förebygga sexuella övergrepp mot barn genom
en förbättrad riskbedömning
och behandling av män som
sexuellt dras till barn. Han ska
bland annat testa ett nytt läkemedel och identifiera biologiska
markörer.
Abraham ska öka kunskapen om
lungsjukdomen KOL genom att
undersöka vilken roll så kallade
mastceller spelar i sjukdomsförloppet. Mastceller är immunceller som ackumuleras i lungvävnaden hos KOL-patienter.
Anna Staffas
Ivaylo Stoimenov
Anna utvärderar en ny behandlingsmetod för att lindra komplikationer hos patienter som
genomgår en benmärgstransplantation. Tidigare studier har
visat att det finns en koppling
mellan bakteriekomposition i
tarmen och avstötning av transplantatet.
Ivaylo ska utnyttja den genetiska mångfalden som uppstår i
cancerceller för att hitta nya mål
för behandling. Han kommer att
utvärdera hur olika genvarianter
påverkar cellgifters funktion och
om detta kan utnyttjas för att
bättre skräddarsy behandlingar.
Veronika Tillander
Uppsala universitet
Anders Tisell
Linköpings universitet
Zoreh Varasteh
Erik Wernersson
Bin Zhao
Zoreh vill bidra till en bättre
behandlingsstrategi för spridd
prostatacancer. Hon ska utveckla
en radiojod-inmärkt peptid som
kan känna igen vissa molekylära
strukturer både tidigt och sent i
sjukdomsförloppet.
Erik studerar organisation av
arvsmassan och hur generna
samverkar med varandra.
Resultaten kan ge värdefull
information om hur gener
regleras och när olika gener
uttrycks.
Bin identifierar de gener som är
viktiga för uppkomsten av blodcancer (leukemi). Målet är att
förstå biologin bakom sjukdomen för att påverka behandling
och sjukdomsförloppet.
Elin kartlägger förändringar av
metaboliter, proteiner och genuttryck i patienter med prostatacancer i syfte att identifiera
biomarkörer. Dessa markörer kan
sedan användas för en förbättrad diagnostik, prognostik och
behandling
Pleunie studerar patienter som
genomgår operation för viktnedgång för att öka förståelsen
av fysiologin bakom kraftigt
övervikt. Hon kommer att
identifiera både psykologiska och
genetiska faktorer som bidrar till
viktnedgång efter operation.
Christoffer Rahm
Umeå universitet
Caroline studerar vilka biologiska
markörer som kan användas i
kombination med annan information för att identifiera individer med en hög självmordsrisk. Hon vill därmed förbättra
bedömningen av självmordsrisken hos patienter med bipolär
sjukdom.
Erik Pettersson
Elin Thysell
Catharina undersöker om en gen
som heter lgr5 kan användas för
att upptäcka bröstcancerstamceller. Hon ska också karakterisera de gener som tillsammans
med lgr5 ger bröstcancerstamcellerna förmågan att förnya
och sprida sig.
Maria studerar effekten av två
läkemedel som används vid
transplantation för att undvika
avstötning av det nya organet.
Hon kommer att undersöka på
vilket sätt läkemedlen kan leda
till oönskade bieffekter såsom
diabetes och blodfettsrubbningar.
Uppsala universitet
Pleunie Hogenkamp
Lunds universitet
Patrik undersöker hur ett specifikt enzym, NOX-5, regleras
och bidrar till förändringar i
blodkärlen som kan leda till
utveckling av högt blodtryck.
NOX-5 producerar fria syreradikaler som förändrar blodkärlen
och kan vara en måltavla för nya
behandlingar.
Caroline utvecklar matematiska
och statistiska modeller som
beskriver sambandet mellan strålningsdos och biverkningar efter
strålbehandling. Strålbehandlingen
kan sedan anpassas efter patienternas specifika förutsättningar
så att färre biverkningar uppstår i
samband med cancerbehandling.
Jaime Ross
Caroline Hansson
Catharina Hagerling
Patrik Persson
Uppsala universitet
Erik försöker indentifiera gemensamma nämnare för olika tillstånd
av mental ohälsa och psykisk
sjukdom bland annat genom att
använda det svenska tvillingregistret. Han ska undersöka både
påverkan av genetiska faktorer
och miljön.
Hanna Brauner
Maria Pereira
Sofia Berglund
Caroline Olsson
Uppsala universitet
Veronika studerar betydelsen av
proteinfamiljen thioesteraser i
sjukdomsutvecklingen av icke
alkoholinducerad fettlever. Hon
kommer att använda sig av
genetiskt modifierade möss som
saknar ett specifikt thioesterasprotein.
Anders utvecklar en metod
för automatiskt och korrekt
klassificering av tumörvävnad
och strålskador på frisk vävnad. Metoden ska användas för
diagnostik och uppföljning av
hjärntumörer samt för att kunna
förbättra strålterapin.
* medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare
2015 års SSMF-forskare
SSMF:s forskartjänster är ett värdefullt nästa steg för tidigare SSMFstipendiater som presterat extra berömvärda forskningsresultat och är på
väg att etablera egna forskargrupper. Svenska Sällskapet för Medicinsk
Forskning ser dessa forskartjänster som ett viktigt sätt att säkerställa
att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av anslagsbrist.
Här är 2015 års mottagare av dessa anslag.
Jonatan Leffler
Shuijie Li
Sara Liin
Lisa Berglund
Lasse Dahl Jensen
Pär Halje
Sara undersöker hur ärftliga
förändringar i hjärtats jonkanaler orsakar rubbningar i
hjärtrytmen. Hon kommer även
att undersöka hur felaktiga
kanaler kan återfå en normal
funktion med hjälp av nya
läkemedelssubstanser.
Pär studerar hur förändringar i
kemiska signaler mellan nervceller kan leda till förändringar i
nervcellernas inneboende rytmiska aktivitet. I många hjärnsjukdomar är dessa svängningar
förändrade på ett karakteristiskt
sätt, mer kunskap kan främja utveckling av bättre behandlingar.
Lunds universitet
Jonatan ska identifiera faktorer
som kan användas för att undvika
allergiutveckling. Han ska särskilt
studera de celler som tar upp och
presenterar allergenet, de så kal�lade dendritiska cellerna, och deras
förmåga att styra immunförsvaret
mot tolerans eller utveckling av
luftvägsallergi.
Shuijie studerar genen KIF1Bb
och dess betydelse för utveckling av hjärntumören neuroblastom. Genom att studera en
genetiskt modifierad mus som
saknar genen kan han avslöja
detaljer bakom genens verkningsmekanism.
Paula Merino-Serrais*
Kristofer Nilsson
Paula undersöker hur kolesterol, bland annat en riskfaktor
för Alzheimers sjukdom (AS),
påverkar nybildning och mognad
av nervceller. Ett främjande av
nervcellernas mognadsprocess
kan verka skyddande även i ett
senare skede av AS.
Örebro universitet
Kristofer ska öka kunskapen om
magtarmkanalens funktion efter
stora kirurgiska ingrepp och vid
intensivvård. Målet är att hitta
riskfaktorer och nya sätt att
undvika och behandla försämrad
funktion i magtarmkanalen i
samband med operationer.
Karin Nordenankar*
Lunds universitet
Lisa studerar vilken roll inkretinhormonet GIP, som frisätts
från tarmen efter en måltid, har
i blodkärl och för reglering av
blodtryck. Hon kommer också
att studera om detta hormon
har betydelse för utveckling av
diabeteskomplikationer.
Lasse vill förstå skillnaderna mellan blodkärl i olika delar av ögat
och hur de påverkar uppkomsten
och utvecklingen av vanliga
ögonsjukdomar och åldersförändringar i gula fläcken. Han
undersöker bland annat påverkan
av syrebrist och vilka gener som
är viktiga i detta sammanhang.
David Lindquist
Erik Norberg
David undersöker om det är
möjligt att använda kunskap om
en viss grupp av gener, LRIGgenerna, när man tar hand om
patienter med gynekologisk
cancer. Syftet är att individualisera behandlingen och därmed
förbättra prognos och minska
biverkningar.
Erik undersöker hur ämnesomsättningen i celler från en viss
typ av lungcancer skiljer sig
från friska celler. Tumörceller
är till en större grad beroende
av vissa näringsämnen; mer
detaljerad kunskap inom området kan leda till nya sätt att
upptäcka och behandla cancer.
Umeå universitet
Uppsala universitet
Karin studerar glutamintransportörer i hjärnan som reglerar
glutamatnivåerna. Rubbning av
detta system kan leda till sjukdomar som beroende, depression
och ångest. Kunskapen bidrar till
en ökad förståelse om sjukdomsutveckling och möjligheten att
utveckla läkemedel.
Lunds universitet
Björn Wahlin
Björn studerar inverkan av
immunsystemet på behandlingseffekten hos patienter
med en viss typ av blodcancer,
follikulärt lymfom. Han kommer
att använda sig av blod- och
vävnadsprover från patienter
för att hitta de faktorer som kan
förutsäga behandlingssvaret.
Mottagarna av SSMF:s Stora Anslag presenterades utförligt i Forskarnas Nyheter nr 1 2015. Den kan läsas på ssmf.se eller beställas på 08-33 50 61.
10
I 2015
I 2015
11
Helins och Eriks motto: Tänk nytt och tänk stort
göra allting samtidigt: laborera, handleda, planera forskning, adminstrera och
mycket annat.
Det betyder att du både står i labbet
för att producera resultat och sköter allting runtomkring för att få verksamheten
att fungera och expandera. Det innebär
mycket ansvar, inte bara för sig själv men
också för alla andra.
Forskning som livsstil
Erik nickar instämmande och berättar att
de har delat upp dagen så att de är på plats
i labbet på dagtid, antingen för att göra
experiment själva eller för att handleda sina
doktorander, och att de sköter allting som
kan göras på datorn på kvällstid.
– Forskningen har ännu mer blivit en
livsstil för oss, bekräftar Erik.
forskare och föreläsare
Både Erik och Helin har också börjat
föreläsa, såväl på Karolinska Institutet i
Stockholm som utomlands. Dessutom har
det blivit en del andra praktiska bestyr,
som till exempel kurser i pedagogik för
meritering för docentur.
’’
I Boston lärde vi
oss att tänka stort.
Inte bara en molekyl
eller gen i taget. Erik Norberg och Helin Vakifahmetoglu-Norberg omgivna av sina respektive forskarteam. Från vänster: Rongrong Wu, Dominique Smith, Erik Norberg, Lorena Galan-Acosta, Helin Norberg och Tao Cui,
På bilden saknas Alexandra Jaskot, Aine Henley and Boxi Zhang som tyvärr inte fanns på plats i laboratoriet när Forskarnas Nyheters fotograf Hans Ericksson hälsade på.
För två år sedan besökte Forskarnas Nyheter Helin Vakifahmetoglu-Norberg och Erik Norberg vid Harvard Medical School i Boston där de var
postdoktorer. De funderade redan då på hur det skulle bli att återvända till Sverige och starta egna forskargrupper. Nu är de på plats på Karolinska
Institutet i Stockholm. Från USA tog de med sig det de lärt sig: att tänka stort och att tänka nytt.
– Det är extremt kul att starta ett eget
labb. Vi älskar det här. Men det är också
otroligt mycket jobb, utbrister Helin
Vakifahmetoglu-Norberg.
Hon slår sig ner i sitt kontor som
pryds av inramade diplom och utmärkelser. Bakom skrivbordet hänger en
inramad kopia av det reportage som
Forskarnas Nyheter gjorde om henne
och maken/forskarkollegan Erik Norberg
med titeln ”Forskning i nöd och lust”.
En positiv loop
Tvärs över korridoren ligger deras två
laboratorier, ett rum för odling av cellkulturer och ett rum för övrigt labbarbete.
De har hittills haft varsin avsiktligt
liten grupp för att få igång verksamheten
men håller nu för fullt på med att rekrytera fler medarbetare för att kunna göra mer
forskning.
Större grupper skapar en positiv spiral;
ökad aktivitet på labbet ger mer forskningsresultat vilket blir fler publikationer
som i sin tur resulterar i ökade chanser att
få fler och större forskningsanslag, påpekar
Helin och Erik.
12 SSMF har
funnits med oss
hela vägen. ’’
Många nya roller
Sedan de kom tillbaka har de fått göra det
mesta själva – allt ifrån att själva laborera
till att organisera arbetet och söka pengar.
– Som doktorand utbildar man sig
till forskare, som postdoktor använder
man sedan vad man har lärt sig och lär
sig ännu mer.
Som gruppledare blir dina projekt
ditt liv och du har ett stort eget ansvar
att göra det bästa av det, förklarar Helin.
– Som nybliven gruppledare måste du
’’
– Det är lite svårt att släppa de egna
experimenten, de är roligast att utföra,
erkänner Erik.
– För två veckor sedan fick jag ett extra
bra resultat, jag skrek rakt ut av glädje men
har inte hunnit sätta mig ner och analysera
Detta har hänt
sedan sist:
Januari 2014 – Erik och Helin
kommer tillbaka till institutionen
för miljömedicin vid Karolinska
Institutet och startar egna
forskargrupper.
2014 - Helin får SSMF:s treåriga
forskartjänst samt Vetenskapsrådets anslag för unga forskare.
2015 – Erik får SSMF:s treåriga
forskartjänst samt 2015 års pris
och ett tvåårigt forskningsanslag
från Malin & Lennart Philipsons
stiftelse. Helin får ett stort
forskningsanslag från Ragnar
Söderbergs stiftelse. Just nu
pågår rekrytering av doktorander
och postdoktorer, ansökningar
för forskningsmedel och flera
publikationer är på gång.
2016 – Både Helins och Eriks
forskningsverksamhet kommer
att flytta till Institutionen för
fysiologi och farmakologi vid
Karolinska Institutet.
– Det betyder också att våra forskningsgrupper blir mer attraktiva vid
rekrytering av nya medarbetare, att vi kan
erbjuda någonting speciellt, förklarar Erik.
’’
På sin vägg har Helin ett klipp från Forskarnas Nyheters besök hos paret Norberg i Boston.
Helin och Erik har varsin forskargrupp med egen forskningsinrikting. De delar på labbutrymme och är bihandledare för varandras doktorander.
Här diskuterar de resultat som Lorena Galan-Acosta, Helins doktorand, visar upp för sina handledare.
data i detalj. Det är så mycket annat som
ska göras hela tiden, berättar Helin.
Egen forskning
med nytt tänk
Med sig i bagaget från Boston hade de inte
bara många värdefulla erfarenheter och
kontakter men även planerna som har lagt
grunden till deras egna forskningsprojekt.
Samt ett nytt sätt att tänka.
– I Boston lärde vi oss att tänka stort.
Inte bara en molekyl eller gen i taget, utan
i stället att kunna se hela sammanhanget.
Vi lärde oss också att våga ta risker och
att göra de stora och dyra analyserna i
ett tidigt skede, det är de som kan lyfta
projektet, förklarar Erik.
olika forskningsprojekt
Eriks och Helins nya sätt att tänka märks i
beskrivningen av deras forskningsprojekt.
Både två fortsätter att utforska cancer; Erik
forskar om ämnesomsättning i cancerceller
och Helin undersöker olika mekanismer
för nedbrytning av proteiner.
– Istället för att bara analysera en
signalväg eller ett sätt att bryta ner ett
protein, tittar jag på fler vägar och försöker
koppla ihop dem.
– Helst vill jag hitta någonting inom
ett område som är mer outforskat och som
kan bli min egen nisch. Då är chansen
större att upptäcka någonting viktigt och
att sedan själv få utforska det, säger Helin.
Hon gör en liten paus.
– Då kan mitt namn bli associerat med
någonting och alla vet vem jag är inom
detta område. Det är fortfarande mitt mål,
säger Helin och påminner om samtalet i
Boston där hon förde just detta på tal.
Pågående mognadsprocess
Både Helin och Erik gillar att tänka innovativt, till exempel för att komma på en ny
metod eller nya vägar att initiera samarbeten med olika företag.
– Vi lärde oss mycket i Boston, det
var verkligen en mognadsprocess.
Och vi fortsätter att utvecklas hela
tiden på varsitt håll, med våra specifika
forskningsprogram.
Helin och Erik om SSMF:
– SSMF har funnits med oss hela vägen. Först fick vi varsitt stipendium för
våra postdoktorala studier i Boston. Det var väldigt bra med flexibla villkor
och gjorde det möjligt för oss att satsa. Nu har var och en av oss treåriga
forskartjänster vilket ger en värdefull självständighet. Många undrar vilken
professor på institutionen vi arbetar hos och de blir förvånade när vi säger
att vi är självständiga. Det ger oss också styrka att fortsätta jobba på ett
lite annorlunda sätt.
13
Bättre hygien
Anders är infektionsläkare och chef på
enheten Vårdhygien Västerbotten som
servar landsting och kommuner och
driver flera olika forskningsprojekt.
Gemensam nämnare är att han
använder ny teknik för att diagnosticera
och spåra spridningen av infektioner och
14 undersöker vilken betydelse hygien har
för att bromsa spridningen.
– Kartläggning av bakteriernas arvsmassa
gör det möjligt att spåra varifrån smitta
kommer och hur den sprids. Genom
matematiska modeller och beräkningar
kan det bli möjligt att varna för framtida
utbrott, berättar Anders.
’’
’’
Anders Johansson, infektionsläkare, docent
och ledare för en internationell forskargrupp.
fortsatt att satsa på forskningen, stipendiet hjälpte verkligen mig att komma
vidare.
Tack vare en satsning av den europeiska organisationen EMBL (European
”Seeing is believing. Det finns många misstänkta som
kan bidra till ökat fettupptag i hjärtat,” säger Stefan otåligt i korridoren medan han fortfarande väntar på att få
bli insläppt.
”Jag tror att fettansamling i hjärtat är en viktig del i
oförklarlig hjärtdöd. Vilka mekanismer är det som driver
hjärtats upptag och användande av fett? Det är särskilt
viktigt att förstå för diabetespatienter som löper fyra
gånger större risk att drabbas.”
Väl inne på Stefans kontorsrum står på hans bokhylla,
bland alla dussintals pärmar, en radda urdruckna burkar av
koffeinläsken Trocadero, kallad Norrlands nationaldryck.
Den norrländska skogen finns i Stefans hjärta. Stefan
började först utbilda sig till jägmästare men valde att bli
civilingenjör i stället och tog sedan i snabb takt även
ekonom examen, innan han med samma energi och
nyfikenhet blev forskare på blodfetter och disputerade.
Parallellt med forskningen och familjeliv med två små
barn utbildar han sig nu samtidigt till läkare.
”Det tvååriga stipendium som jag fått från Svenska
Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) är helt avgörande, annars hade jag inte kunnat fortsätta och inte
kunnat göra de framsteg vi gjort, säger Stefan.”
Vill du att nästa generation ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Ge då ett bidrag till SSMF. Vi stödjer
forskning kring både stora folksjukdomar och många mindre uppmärksammade, men lika angelägna sjukdomar. Gör du en större donation
kan du starta en egen forskningsfond. Läs mer på ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.
GYNEKOLOGI HJÄRNSJUKDOMAR HJÄRT/KÄRL
IMMUNOLOGI INFEKTIONSMEDICIN KIRURGISK
”När hjärnan gör vissa av oss beroende
av sprit, mat eller sex är det ofta
ett litet mag-/tarmhormon som spökar.”
FORSKNING LUFTVÄGAR OCH LUNGOR MAT
SMÄLTNING MIKROBIOLOGI MUSKELSJUK
DOMAR NEUROVETENSKAP NERVSJUKDOMAR
NJURSJUKDOMAR OCH UROLOGI OBSTETRIK
ORTOPEDI PARKINSON PSYKIATRI REUMATO-
Medicinareberget är precis vad namnet anger. Ett berg i Göteborg fullt av medicinare. Utsikten över staden från denna del
av Göteborgs universitetsområde är magnifik. Nedanför breder
Slottsskogens grönska ut sig.
I en modern byggnad högst upp på Medicinareberget sitter
några av Sveriges främsta forskare.
I en av korridorerna hänger en affisch med alla Nobelpristagare i fysiologi eller medicin från 1901 och framåt. En av få
svenskar bland namnen, Arvid Carlsson, arbetade här och fick
priset år 2000 för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet, i synnerhet dopamin.
I ett litet rum till vänster om affischen arbetar Elisabet Jerlhag
Holm. Hon forskar vidare med att bättre förstå hjärnan och vilka
substanser som påverkar den.
”Jag tycker hjärnan är så oerhört spännande,” säger Elisabet.
Deras arbetsfält är beroendeforskning. Varför blir vissa av oss
beroende? Vad exakt är det i hjärnan som gör att en del blir beroende av alkohol, droger, sex, hetsätning?
Det som den forskargrupp, där Elisabet ingår, har kommit
fram till har redan gett ekon över världen. Deras upptäckter om
ghrelin har citerats i internationella tidskrifter.
Ghrelin är ett mag- och tarmhormon som frisätts från mag-
LOGI SMÄRTMEDICIN TROPIKMEDICIN TUBERKULOS TUMÖRBIOLOGI ÅLDERSSJUKDOMAR
ÄMNESOMSÄTTNING ÖGON ÖRON-NÄSA-HALS
Det gör att de forskare som SSMF
stödjer har mycket intressant att berätta
från olika forskningsområden. Läs både
om deras egen forskning i laboratorierna
på universiteten här hemma i Sverige och
på de internationella, världsberömda institutioner som de samarbetar med.
säcken. Med blodet tar det sig till hjärnan där det, med dopamin
som budbärare, påverkar hjärnans belöningssystem.
Alkoholbereoende drabbar fem procent av Sveriges befolkning. Tre gånger så många är i riskzonen. ”Det är de 15 procenten som är i riskzonen, där bara ett fåtal får behandling, som
oroar mig mest,” säger Elisabet. ”Beroende beror inte på en
karaktärsbrist som många tror. Det är en sjukdom.”
Att Elisabet Jerlhag Holm valde att ägna sitt liv åt beroendeforskning har en bakgrund i – konståkning.
Elisabet var konståkare på elitnivå och fortsatte med synkroniserad åkning där lag med 16 åkare strävar efter samspel.
”En kille i laget höll på med beroendeforskning. Jag tyckte att
det lät så intressant att jag också så småningom började forska
– och på den vägen är det.”
Tack vare det Stora Anslag som Elisabet fått från Svenska
Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) leder hon i dag ett
team som synkroniserat och disciplinerat arbetar med forskning
som kan rädda människor från beroende. ”Som konståkare tränar
man stenhårt sex dagar i veckan. Den målmedvetenheten, det
sättet att säga dit ska jag, har jag med mig i forskningen. Efter
att ha lämnat barn på dagis, och cyklat upp hit, gäller det att
ligga i för att hinna med.”
VILL DU SJÄLV
STÖDJA FORSKNING?
Funderar du på hur du själv skulle kunna
stödja forskning kring sjukdomar som
intresserar dig extra mycket?
Gå då in på ssmf.se och läs foldern
som du ser nedan eller ring SSMF på
tel 08-33 50 61 och beställ hem den
i din brevlåda.
SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF)
Professor Inger Sundström Poromaa
Vill du att nästa
generation ska få bättre
vård och mediciner
än vad som finns i dag?
Från SSMF-stipendiat 2000 är Inger
Sundström Poromaa i dag professor vid
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
på Uppsala universitet, har varit mentor
för 20 disputerande doktorander och är
medlem av den granskningsnämnd som
sållar fram nya mottagare av SSMF:s
olika anslag.
Här är Inger Sundström Poromaas
kortfattade tips till nya stipendiater.
Vill du att nästa generation ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Ge då ett bidrag till SSMF. Vi stödjer forskning
kring både stora folksjukdomar och många mindre uppmärksammade, men lika angelägna sjukdomar. Gör du en större donation kan
du starta en egen forskningsfond. Läs mer på ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.
Gå in på ssmf.se och läs intressanta porträtt
av unga forskare och deras framsteg.
L Ä S h u R D u K A N h j Ä L PA T I L L AT T Ö K A D E N M E D I C I N S K A F O R S K N I N G E N !
En gåva till SSMF kan se
ut nästan hur som helst
TVÅ STEG FRAM, ETT TILLBAKA
Ställ in dig på en ständig uppförsbacke:
avslag på forskningsansökningar, refuserade artiklar, krig med etikprövningsnämnden, läkemedelsverket, forskarutbildningskommittén mm.
ÅK UTOMLANDS
Själv var jag i New York. Det var jättekallt på labbet, det var jättedyrt – och det
var jättenyttigt och jättekul.
FLYTTA!
Du tappar takten och det kostar på att
bygga en ny forskargrupp – men det
finns många plus: Du blir bättre behandlad i en ny miljö och får större inflytande.
Ingen kan ifrågasätta självständigheten.
Systrarna Larssons stora gåva till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF – se sidorna 8-9 – är ett bra
exempel på att gåvor till SSMF inte behöver vara i pengar. I Inga-Maja och Anna-Gerd Larssons fall bestod gåvan av
framför allt aktier, skog och fastigheter. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former: bostäder, konst, smycken,
antikviteter, veteranbilar och andra tillgångar som auktionshusen hjälper oss att förvandla till pengar till utökad svensk
medicinsk forskning.
SSMF:s stipendium
blev starten
2006 fick Anders ett stipendium av SSMF
för postdoktorala studier.
– Stipendiet gjorde det möjligt för
mig att forska på halvtid vilket ledde till
min docentur 2007. Efter det har jag
Min dröm är en
tjänst där jag kan
ägna mig åt forskning
tre-sex månader
om året
DIABETES ENDOKRINOLOGI FARMAKOLOGI
Det var ämnet på ett uppskattat
tal som professor Inger Sundström
Poromaa höll vid 2015 års utdelning av SSMF-anslag. Och Inger
Sundström Poromaa vet vad hon
talar om.
JOBBA HÅRT MEN INTE ALLTID
Sätt gränser – och följ dem. Håll kvällar
och helger fria. Och du behöver inte
alltid vara nåbar!
SKAFFA EN BRA MENTOR
Om mentorn inte är bra, strunta i det.
NAMN: Anders Johansson.
ÅLDER: 49 år.
FAMILJ: Fru och tre barn.
NU: Chef för Vårdhygien Västerbottens
läns landsting och docent i infektionssjukdomar, Umeå universitet.
FORSKNINGSOMRÅDE: Spridning av
infektionssjukdomar.
FRITID: Familjen, forskning och ny musik.
DOLD TALANG: Bra på att identifiera
röster.
SKAFFA ALUMINIUMSKAL
Försök att låta det mesta rinna av. Låtsas
inte om knivhugg i ryggen.
SSMF har kungligt
beskydd sedan 1919
Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF,
bildades 1919 har det svenska kungahuset hela tiden engagerat sig i
den svenska medicinska forskningens framsteg genom att vara sällskapets beskyddare. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare.
Drottning Victoria
1919-1930
Drottning Louise
1930-1965
Kung Gustav VI Adolf
1965-1973
Foto: alexis daflos
Genom att kartlägga arvsmassan i alla
bakterier som fanns i avföringsprov hos 35
svenska studenter som rest till Indien och
Centralafrika har Anders Johansson och
hans forskarkollegor upptäckt att halten av
bakterier med resistensgener mot antibiotika har ökat i tarmen under resan.
Ökningen skedde utan att man tagit
antibiotika. Dessutom blev en annan typ
av gener vanligare bland bakterierna: gener
som bidrar till att flytta DNA mellan
bakterier, ett fenomen som ytterligare ökar
resistensspridning.
– Att användning av antibiotika leder
till ökad resistens mot antibiotika är redan
känt och väl etablerat. Men nu visar vi att
det kan räcka att vistas i miljöer där man
kommer i kontakt med resistenta bakterier, till exempel genom maten och dricksvattnet. De resistenta bakterierna sprids
snabbt mellan kontinenter via resande
utan att vi själva blir sjuka.
OCH ALLERGI BARNMEDICIN CANCER DEMENS
Det är sällan en adress är lika talande: Blodcentralen
på Analysvägen. Stefan K. Nilsson tittar in genom dörrens
fönsterruta och spanar efter forskarkollegor. Han har
glömt sitt passerkort och kommer nu inte in igen efter
att ha varit ute och köpt kaffe.
”Vars e onkologerna?” säger Stefan med en dialekt lika
omisskännligt västerbottnisk som björkarna på vägen hit
i Umeå, björkarnas stad.
Att stå utanför och försöka få syn på vad som händer
inne i dunklet präglar även Stefans forskning. Tillsammans med kollegor på ett laboratorium i Hamburg, dit
han pendlar från Umeå, har han utvecklat en metod för
att visualisera vad som händer med blodfetter i hjärtat.
Syftet är att lära sig mer för att kunna minska oförklarlig hjärtdöd. Hälften av alla svenskar dör i dag i hjärt- och
kärlsjukdomar.
Stefan K. Nilsson har utvecklat en hjärtvisualiseringsteknik med hjälp av fluorescerande nanokristaller. I ett
mikroskop påminner det om de fluorescerande stavar i
grönt och rött som publiken viftar med på konserter med
housemusik.
Genom att visualisera enskilda detaljer i dunklet kan
man utesluta olika faktorer.
Foto:J an Delden/Pressens Bild
Sommaren 2015 blev Anders Johansson, SSMF-stipendiat 2006 och i dag infektionsforskare och -läkare,
mycket uppmärksammad i olika media. Anders forskargrupp kunde visa att många olika sorters antibiotikaresistenta bakterier sprids av fullt friska personer som har varit ute och rest.
AMYLOIDOS ALS ALZHEIMERS ANOREXI ASTMA
INTRESSANT INBLICK
I SPÄNNANDE PROJEKT
I SSMF:s informationsannonser som du
kan läsa på ssmf.se porträtteras några
unga lovande forskare och deras fascinerande forskning.
De medicinska illustrationerna är
gjorda av världens främsta på området,
Frank Netter. Texterna är skrivna av Jan
Gradvall, belönad med Publicistklubbens
Stora Pris. Fotograf är Hans Ericksson.
”Jag lägger all min kraft på att förstå
varför blodfetter samlas i hjärtat
och riskerar att utlösa hjärtstopp.”
Foto: IMS
Anders forskargrupp spårar
den globala smittspridningen
Bakteriernas utveckling av resistens mot
antibiotika är ett globalt problem. I Sverige är risken att insjukna med resistenta
bakterier än så länge ganska låg. I södra
Europa och många utvecklingsländer är
risken betydligt högre.
Antibiotikaresistens beror främst på
överanvändning av antibiotika, spridning av antibiotikaresistenta bakterier
mellan individer och via miljön, spridning
via dålig hygien inom sjukvården och
samhället. Dessutom förvärras problemet genom bristande utveckling av nya
antibiotika.
Cirka 25 000 människor dör årligen i Europa på grund av infektion
med antibiotikaresistenta bakterier
men mörkertalet är antagligen mycket
större än så.
Visste du att SSMF, till skillnad från andra
insamlingsorganisationer, inte bara finansierar forskning kring en viss sjukdom
utan kring alla sjukdomar? Allt från stora
folksjukdomar till mindre omskrivna, men
minst lika angelägna sjukdomar.
Foto: IMS
Anders Johansson har funnit att europeiska resenärer kan återvända från exempelvis Indien och Centralafrika och, utan att själva vara smittade,
sprida antibiotikaresistenta bakterier. En sorts epidemiska fripassagerare som gör att dödliga infektioner skördar allt fler offer även i Europa.
Lite fakta om
antibiotikaresistens:
På ssmf.se, kan du läsa mer om svensk medicinsk forskning och om
SSMF:s betydelse för den. Där möter du SSMF-stipendiater och -forskare
samt mottagare av SSMF:s Stora Anslag både från i år och tidigare år.
Från stipendiat
till professor –
hur gick det till?
Netter Illustration from www.netterimages.com © Elsevier Inc. All rights reserved.
Samarbete nyckeln
till framgång
Anders har två doktorander och jobbar
med två postdoktorer. Genom samarbete
med flera andra forskargrupper i Umeå,
resten av landet och USA kan han hålla
alla olika projekt igång fast han själv mest
arbetar som läkare på kliniken.
Kartläggning av bakteriernas arvsmassa görs till exempel i samarbete med
Science for Life Laboratory, en nationell
satsning på forskning, och tillsammans
med forskare på Göteborgs universitet
och på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
– Min dröm är en tjänst där jag kan
ägna mig åt forskning tre-sex månader
om året. De som är yngre än jag kan få
chansen nu, till exempel genom satsningar som SSMF:s Stora Anslag för kliniker.
Det är mycket viktigt, annars tvingas
läkare med forskartalang och hög arbetskapacitet att välja spår för tidigt och då
blir det oftast kliniken som går först.
Läs om fler framsteg!
Netter Illustration from www.netterimages.com © Elsevier Inc. All rights reserved.
Molecular Biology Laboratories) och
Vetenskapsrådet på ett centrum för
molekylär infektionsmedicin (MIMS)
vid Umeå universitet har Anders kunnat
etablera en stabil forskningsverksamhet.
– Jag ingår i MIMS. Det är en viktig
satsning där yngre forskare med bra
forskningsidéer får ett uttalat stöd.
Där finns en kritisk massa av infektionsforskare och mina kunskaper som
kliniker gör nytta där.
Drottning Silvia
1973-
BESTÄM DIN MÅLBILD
Vill du vara en fixstjärna eller en lagspelare?
När alla hjälps åt att nå ett mål går det nästan alltid bättre än när en ska stå för allt.
JOBBA MED DEm DU GILLAR
Bästa kittet när man jobbar ihop är att
alla tycker om att göra det.
15
Vill du stödja medicinsk forskning?
Välj de sätt som passar dig bäst!
Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns idag? Då är du välkommen att stödja svensk medicinsk forskning genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).
Välj själv vilken eller vilka sjukdomar som du vill ge forskarna mer resurser att bekämpa. Välj också
själv hur du vill stödja forskningen – genom en stor donation eller en mindre gåva.
GE EN GÅVA TILL SSMF DÅ OCH DÅ
HEDRA MINNET AV NÅGON SOM GÅTT BORT
Sätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto (se nederst
på sidan). Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via
autogiro? Läs mer på ssmf.se eller ring oss på 08-33 50 61.
Hedra en närstående som gått bort med forskning. Eftersom SSMF
forskar kring de flesta sjukdomar kan du
välja att ditt bidrag går till forskning
kring den sjukdom som den avlidne led
av. Beställ en minnesgåva på ssmf.se
eller ring oss på 08-33 50 61.
HYLLA MED FORSKNING I STÄLLET FÖR BLOMMOR
Välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i
stort eller till forskning kring någon speciell sjukdom. Beställ en
hyllningsadress på ssmf.se eller ring oss på 08-33 50 61.
LÅT AKTIEUTDELNINGEN RÄDDA LIV!
Äger du aktier i börsbolag kan du skänka hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala
skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning. Läs mer på ssmf.se
Gör en donation och starta en
egen forskningsfond
Om du vill ge en större summa till medicinsk forskning kan du göra det genom att starta en egen fond kring
den eller de sjukdomar där du tycker att det är mest angeläget med mer forskning. Namnge gärna fonden
efter dig själv/din familj eller en nära anhörig. Eftersom SSMF är befriat från kapitalvinstskatt går donationen
till SSMF:s verksamhet. Kontakta SSMF på 08-33 50 61.
Tänk på SSMF i ditt testamente
Många väljer att testamentera testamentera hela eller delar av sin kvarlåtenskap till SSMF för att säkerställa
forskning kring en eller flera sjukdomar som man själv eller någon anhörig/nära vän drabbats av. SSMF hjälper dig
gärna med rådgivning, formulär och kontakt med en jurist. Kontakta SSMF på 08-33 50 61.
Obs! Om man saknar arvingar och inte skrivit något testamente tillfaller hela kvarlåtenskapen Allmänna Arvsfonden.
Läs mer på ssmf.se hur du kan stödja medicinsk forskning – eller ring SSMF på 08-33 50 61!
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). www.ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099.
Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna.

Systrarna Larsson skänkte över 50 miljoner till SSMF

Transcription

Similar documents

Sjutton forskningsstipendier och två forskartjänster inom medicin till

Ladda hem SSMF:s årsredovisning 2012

Barnmorskor

Nu sätter vi näringslivet i fokus - för dig som driver Helena Gill

Årsberättelse 2010 - Svenska Botaniska Föreningen

pjäsen systrarna - Göteborgs Stadsteater

Stefan Lindh, Ted Gemzell, Lars Dock, Robert Spångberg, Mi

Ladda ner ombordmenyn som pdf

VI ÄR VARANDRAS BÄSTA VÄNNER”