Hela tidningen

Transcription

Hela tidningen
Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Årgång 33 • Nr 1 • april 2015
Framtidstro • Vårdnadsöverflyttning • De biologiska barnens röster
och fler intressanta artiklar
I detta nummer
Nr 1 2015
Framtidstro ...................................................................   4
Det här med vårdnadsöverflyttning ........................   6
Nu är vi certifierade! ...................................................   7
De biologiska barnens röster .....................................  8
Aktuellt inom Forum för Familjevård .......................  9
Pippi Långstrump
hade en mamma i himmelen... ................................... 10
Vill ni följa med oss? .................................................... 11
Det finns inga motsättningar
mellan engagemang och trygghet ............................. 12
Strike ................................................................................ 13
Insändare ........................................................................ 14
Sverige behöver fler familjehem! ............................... 15
Öppet brev till politiker m fl ....................................... 17
Kallelse till Familjehemmens riksförbunds
Kongress 2015 ................................................................ 18
Familjehemmens Riksförbund ..................................  19
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Välkommen till
Familjehemsguidens
Konsulentstödda
familjehemsverksamhet.
Kontakta oss!
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - borje@luvab.se
Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
2 Familjehemmet 1-2015
FamiljehemsGuiden
www.sposit.se
familjehem@ telia.com
Tel. 0156-170 25, Box 3, 619 21 Trosa
Familjehemmet
Ordföranden
har ordet!
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Kongressen 2015 närmar sig med stormsteg
Omslagsbild
”Sommarlek II”
Målning av Sven Hagman
Nu har våren börjat komma även uppe i Norrbotten, ringen på vår
studsmatteställning har precis börjat synas, det droppar på taken och
vattenpölarna efter vägarna växer.
Manusstopp
Till nästa nummer: 1/6 -2015
Nu borde de flesta Årsmöten varit och ombud till kongressen 2015
blivit utsedda, Familjehemmens Riksförbunds kongress blir lördagen
den 16 maj på Åsa Folkhögskola utanför Flen där vi kommer att börja
på fredagen och avsluta på söndagen.
Vi kommer att ha föreläsningar, kongresshandlingar, underhållning
och tid att umgås, för de barn och ungdomar som är med ordnar vi
någon spännande utflykt m m.
Boka nu in helgen fort i era almanackor så träffas vi och har en trevlig
helg tillsammans och meddela så fort ni kan på susarmband@gmail.com
hur många ni är och åldrar på barn och ungdom.
Det har varit flera medlemmar som hört av sig och berättat om sina
upplevelser om jobbiga avslut på placeringar och det är tråkigt att
höra när bristen på familjehem fortfarande är ett så stort problem
över landet.
Det är viktigt att få ett bra avslut om man ska vilja eller orka ta emot
en ny placering, en del har bara fått en uppsägning per brev och barnen kommer ej tillbaka efter ett besök hos biologiska föräldrarna eller
ett telefonsamtal om att barnet ska flytta hem, ett datum och att man
då får i uppdrag att packa ihop och skjutsa hem barnet med deras
saker ett visst datum.
OCH sedan är det bara tyst.
Vi vet ju att socialsekreterarna är överbelastade med jobb och det är
tråkigt när det drabbar familjehemmen och de placerade barnen illa,
det är så viktigt att få ordentligt med tid att förbereda utflyttningar och
om det ändå går hastigt så är det väldigt viktigt att familjehemmen
får prata igenom placeringsperioden hur det varit, hur det har blivit,
vad var bra, vad var dåligt och få reda ut om det finns frågetecken om
uppbrottet eller utflyttningen. Då får man tömma och samtidigt få kraft
och energi för ett nytt uppdrag. Ett bra avslut är viktigt.
Nu ser vi fram emot ett fortsatt spännande år med många nya bekantskaper inom föreningslivet som förgyller vardagen med glada och trevliga minnen.
Hoppas vi syns under Familjehemmens Riksförbunds kongress.
Hälsningar
Susann Vikberg
Annonspriser 2015
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 400:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: famriks@hotmail.com
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
famriks@hotmail.com
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
ISSN 02821346
Familjehemmet 1-2015 3 Framtidstro
Hur kan man vända en knasig barndom och uppväxt till en
erfarenhetsbank att använda till något bra i vuxenlivet. Jo, med
hjälp av kloka vuxna runtomkring, som kan sätta ord på det som inte fungerar/de och lotsa
barnet/ungdomen till bättre alternativ.
Jag växte upp i ett hem som utåt
skulle se så bra ut som möjligt. Trots
det visste alla hur det var ställt. Vi
barn var skolans smutsigaste och
min ensamstående mamma levde
på bidrag från kommunen. I början
bodde mamma hemma hos sina föräldrar, men när barnaskaran utökades blev det ohållbart. Istället bodde
vi hos grannar, men i samma område.
Min mamma berättade ofta för oss
barn om andra människor som var
dåliga på det ena eller det andra sättet. Det var allt från kvinnor som var
lösaktiga (som i hennes mun kal�lades horor) pappor som slog sin
familj (hur hon nu kunde veta det)
oäktingar hit och alkoholister dit.
Som barn lyssnade vi och trodde på
det som sas. Att mamma födde oss
flera syskon utan någon närvarande
pappa-figur, det funderade vi aldrig över. Att vi barn åt våra middagar hos släktingar eller andra goda
vuxna, nästan varje dag, det tänkte
man inte heller på. Att det ”söps” på
tok för mycket i min familj var inte
heller något man pratade om – men
vi barn visste direkt när det var dags
att hålla sig undan.
Min mamma lagade sällan mat, om
hon försökte blev det spagetti med
ketchup och det var fullt normalt.
Jag var ett sån´t barn som älskade
skolmaten!
Det fanns många fler saker att säga
om vår familj, men vi kan sammanfatta det med att vi märktes – ofta
och mycket. Till min mammas goda
sidor hörde, att hon aldrig drack
alkohol. Det gjorde ingen skillnad,
hon var ändå så speciell att det gott
och väl räckte som samtalsämne.
Till min räddning, fanns det skolkamrater som hade kloka föräldrar
och de kamraterna var hyggliga eller
rent av snälla – även om de inte ville
eller kanske fick leka med mig. Jag
hade några riktiga kompisar och det
berodde helt och hållet på föräldrarna. Särskilt en flicka minns jag. Varje
gång jag kom hem till den familjen
hade mamman fixat med skumbad.
Samtidigt tvättades mina kläder – av
bara farten. När jag blev tonåring
och kom i puberteten var det den
mamman som berättade vad som
händer i en kvinnokropp och hur
viktigt det var att hålla sig ren.
Samtidigt fanns också barn i skolan
med mindre kloka föräldrar, sådana
som pratade hemma vid middagsbordet om vår familj på ett negativt
eller kanske hånfullt sätt. Många
av de barnen blev en kopia av sina
föräldrar i skolan. Några har valt
att behålla sina mindre smickrande
sidor även som vuxna…..
Av någon anledning var jag det barn
som min mamma inte ville ha. Ända
från starten valde hon aktivt bort
mig. Kanske var det därför jag blev
mina morföräldrars val. Eller var det
ett val? Kanske blev det ett påtvingat
val för dem, då min mamma vägrade
men visst undrar jag idag om det var
för att de ville ha mig, eller för att
försöka hålla den fina fasaden utåt.
Jag har aldrig kramat min mamma –
aldrig fått en omtänksam strykning
över kinden. Hon sa under sina år –
vad jag minns – inte en enda positiv
sak om mig eller det jag gjorde. Det
gjorde sällan mina morföräldrar heller och inte heller de var några som
kramades som jag minns, men hos
dem fanns ändå en stabilare botten.
Något som jag vill kalla ”grundkärlek” till människan.
När jag tänker på en tonåring som är
på väg att frigöra sig från föräldrarna, ser jag det som ett gummiband.
Man testar vingarna men vet att om
man drar iväg för långt så gungar
man tillbaka. ”Normala” föräldrar
finns där bakom och låter ungdomar prova, mer eller mindre av livet
innan det är dags att klippa av och
låta den unga vuxne ta eget ansvar.
När min tonårstid kom fick jag göra
precis vad jag ville, hur jag ville
och med vem jag ville. Inget gummiband där inte, inte ens en sytråd!
Där fanns inte en enda regel vilket
gjorde min äldre bror till en gangster ganska snabbt. Själv valde jag att
hålla till i kyrkan och i den gemenskapen höll jag mig kvar länge. Idag
kan jag säga, att ”tanterna” i kyrkan
räddade mitt liv. De såg till att det
fanns mat, mackor, ett krypin när jag
behövde det men framförallt fanns
där KRAMAR. De såg en liten parvel
där inuti och jag är så tacksam mot
dessa människor. Samtidigt som de
gav och gav fanns också ett krav –
att uppföra sig väl, och det gjorde
jag. Där i kyrkan och i andra miljöer där jag träffade dessa personer.
Kanske var det också där det grundades, min kärlek till människor! Man
måste inte ha fött ett barn för att älska
ett barn. Det finns hopp för allihop.
Hyfs och respekt var viktigt och idag
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
4 Familjehemmet 1-2015
kan jag reagera mycket på att våra
barn och ungdomar inte har några
krav på sig.
På tal om hyfs. För några år sedan
fick jag en folder från socialstyrelsen. Den riktar sig till ungomar i
familjehem. I den kan man läsa att
De (alltså barn och ungdomarna)
har rättighet att få utbildning, trygghet, träffa sitt nätverk, bli respekterade, få komma till tals…..listan var
rätt lång. Men varför inte lägga till
att De också har skyldighet att visa
andra människor respekt för att själv
kunna bli respekterad och i slutänden känna respekt för sig själv.
Nånstans i mitten av tonåren fick jag
nya kompisar. Några av dessa hade
sidor som ingen kan tycka om och
de gjorde en del saker som var hemska, men, jag var en del i gemenskapen och i allt det svarta lärde jag mig
att ALLA människor har flera sidor.
Ingen är ond allt igenom, ingen är
bara en värsting. Alla vill ha – och
behöver – någon som älskar dem.
Idag plockar jag fram de minnena,
när jag möter struliga tonåringar. Där
finns alltid en annan sida, det gäller
att hitta den, att våga stå kvar och
vänta på den och att inte ge upp!
Långt upp i vuxen ålder fanns många
mörka känslor mot min mamma och
mot människor som tillät oss barn få
må så dåligt i en så destruktiv miljö.
I min värld är det idag helt ofattbart
att den kvinnan som var min mamma
fick skaffa så många barn, behålla
dem genom hela uppväxten utan att
socialtjänsten gjorde något. Inte en
enda gång fanns det en socialarbetare som frågade hur vi barn mådde.
En gång vände jag mig till kuratorn
på skolan, helt resultatlöst. En annan
gång vände jag mig till prästen i ungdomsgruppen. Han gjorde ett försök
att prata med min mamma, men det
slutade med att hon vägrade släppa
in mig i huset i några dagar, sedan
gick det över.
Kanske fanns där en lågbegåvning
som aldrig blev bekräftad – men vad
spelar det för roll nu? Där fanns inte
de resurser som behövs för att vara
en fungerande mamma. Lättlurad
och med envisa försök att
vara ”som alla andra”.
Jag flyttade hemifrån tidigt, mina
småsyskon berättar att de ofta var
hos mig och åt och sov över, det
är minnen jag inte har,
men deras beskrivning
Men man får aldrig
av barndomen är lite
ge
upp
tron på att det finns en
bättre än min, jag
hade inget stort sysljusning lite längre fram.
kon att besöka, kanske är det skillnaden.
Så träffade jag kärleken och fick
så småningom egna barn. Allt gjordes för att inte vara som hon. Men
hur arg jag än var, så kom sorgen till
sist ikapp mig. När jag fick se hur
härliga och roliga relationer mina
vuxna vänner hade med sina föräldrar, då blev jag avundsjuk! Inte
spelade det någon roll att de bjöd in
mig i deras gemenskap – det var ju
inte mina föräldrar.
Till sist sökte jag proffshjälp, men
det är inte så lätt. Jag ville inte sitta
och älta min knäppa mamma – utan
få strategier för att hantera mitt eget
liv och en karta genom sorgens
träsk. Det blev olika försök innan
jag hittade den som förstod mitt tänk
och kunde hjälpa mig hitta rätt.
För så är det också, alla passar inte
ihop med alla, och känns det inte
bra att prata med den första man
träffar, så sök vidare – ge inte upp!
Numera försöker jag tänka, att min
mamma gjorde nog det bästa hon
kunde med sina förutsättningar. Hon
var mest förtjust i sig själv, sedan sin
syster och sin mamma. Därefter kom
några av barnen – kanske – och min
plats var ohjälpligt sist. Hon ville
inte ha mig utan det blev ett misstag
på vägen. Vems ”fel” det var, spelar
ingen roll, men den som kom i kläm
var den oönskade.
Får vi tipsa!
Det finns en blogg som skrivs av ett antal familjehemsföräldrar som tycker
det är dags att dela med sig utåt av hur det är att leva som vi gör. Den fylls
varje dag på med ett nytt inlägg.
Läs den! Tycker ni om den, så sprid den vidare.
www.familjehemsbloggen.se
När man blivit vän
med tanken att så
här var det, vi kan
inte ändra det utan
måste acceptera det,
då är det dags att välja
hur man ska handskas med det:
Ett sätt är att luta sig tillbaka och
säga: ”åh, det är så synd om mig”
och sen göra livsval med det i ryggmärgen. Mitt sätt blev livet. Jag tycker det är KUL att leva, jag älskar
människor och vill förändra.
Kanske var det därför vi blev familjehem. Eller så var det slumpen –
som vi brukar säga när människor
frågar varför lever man som Ni gör?
Mitt liv är precis som jag vill ha det –
och vi i familjen har format det själva! Såklart finns motgångar även här,
ibland riktigt tunga motgångar. Men
man får aldrig ge upp tron på att det
finns en ljusning lite längre fram.
Jag har frågor kvar som aldrig kommer att besvaras, det är synd – för
jag tror det hade lärt mig ännu mer
om livet och människorna. Men jag
är ändå så otroligt glad att jag nu
som vuxen är en hyfsat hel person,
full av livslust – full av glädje och
nyfikenhet. Dessutom tror jag mig
vara rätt bra tankad med konstiga
erfarenheter från min barn- och
ungdom som jag kan omvandla till
något vettigt i praktiska livet.
/Knyttet
/
En morfars sorgliga berättelse
”När myndigheterna stal våra barn”
Dokumentären finns att beställas
genom Familjehemmens
Riksförbund
e-post: famriks@hotmail.com
120 kr + porto 42 kr
Familjehemmet 1-2015 5 Det här med vårdnadsöverflyttning
I ett av våra höstnummer hade Margareta Erman en artikel om vårdnasöverflytt. Många år har
passerat sedan det kom som lagförslag att när en placering som varat mer än tre år skall ett
övervägande ske om en vårdnadsöverflyttning kan bli/vara aktuell.
Själv har jag sedan många år: in på
tionde året gått från att varit F-hem
till V-hem. Hur har det varit? Blev det
någon skillnad? Vad har varit bra,
eller blev det något sämre?
I början innan lagförslaget blev klart
(långt innan det blev aktuellt för
vår del) skall jag erkänna att jag var
skeptisk! Funderade kring: umgänge,
ev. rättsliga händelser, stöd, handledning, stöd till även barnets bio.
Föräldrar. Kunde detta leda till att
allt bara ”Släpptes” Samhället skulle
inte mer ta ansvar eller? Att vårdnads­
överflytta har varit möjligt i många
år, utan något skrivet i lagen, men
sällan utövat.
Under en tid var det diskussioner
om permanenta placeringar och kan
tänka att detta med vårdnadsöverflytt
är ett ”sätt” att ”säkra” placeringen.
(om jag får uttrycka mig så)! Efter det
år som nu passerat skulle jag önska
att man kunde få ta del av en utvärdering kring vårdnadsöverflyttningar.
Kanske det finns? I skrivande stund
har jag inte tagit del av något. Vad är
det då som leder till att man börjar
utreda och överväga en vårdnads­
överflyttning! Ja utöver en såkallad
3-årsgräns är det väl framförallt att
man ser att placeringen kommer att
vara en ”uppväxtplacering”. Inget
ärende är det andra likt och fler
orsaker kan vara att det kommit som
önskan från biologiska föräldrar, att
föräldrar inte finns kvar i livet och
som sagt när barnet varit placerat i
många år. Om det sen är en placering
som fungerar bra varför skall man då
göra det? Om en placering inte fungerar så bra (av olika orsaker) är det
6 Familjehemmet 1-2015
en risk! Detta är kommentarer som
jag mött genom åren. Sammantaget
dock är att det mesta har handlat om
att ”trygga för barnet”.
Det finns möjlighet som familjehem
att tacka nej om socialtjänsten kommer med förfrågan om vård­nads­­­
överflytt, däremot kan det före­­komma
att man då letar ny vårdnadshavare.
Och vad händer då? Flyttar man på
barnet eller? Svar har jag inte men
en undran! Om och när så en vårdnadsöverflyttning aktualiseras skall
man alltid först se över avtalet! Göra
det än mer aktuellt. En del kommuner (placeringskommunen) kan och
har möjlighet om det finns behov att
finnas kvar som stöd efter en vårdnadsöverflyttning. I övrigt är det ju så
att det blir ”den kommun som man
bor i” som blir ett stöd om behov
skulle finnas eller uppstå senare.
Som vårdnadshavare har man rätt
till underhållsbidrag som sträcker
sig. (förlängning om man går skola)
upp t.o.m. 20 år. Vårdbidrag kan man
ansöka om för det barn som har rätt
till det och gäller fram till och med
juni det år den unge fyller 19 år.
Därefter kan man ansöka om aktivitetsstöd from juli det år man fyller
19 år. Om man har förlängd skolgång
och ev. funktionshinder. Intyg krävs
från läkare på respektive skola för de
olika ansökningarna. Dessa bidrag
ansöks hos försäkringskassan och
kommer att avräknas från arvode/
omkostnad från ursprunglig placeringskommun. Det kan bli aktuellt
att ha kontakt med placeringskommunen för eventuella förändringar
från försäkringskassan bland annat
om den unga går kvar på gymnasiet efter 20-årsåldern, då det förlängda underhållsbidraget upphört.
Bidraget skall då kompenseras från
placeringskommunen till dess att
den unga har avslutat gymnasiet. All
denna information kan man ta del av
på försäkringskassans hemsida.
Det händer att jag får telefonsamtal
med frågor kring vårdnadsöverflyttningar och emellannåt kan jag läsa
på familjehems sidor (Internet) frågor som handlar om just det ämnet
och ofta frågan om vad man bör
tänka på i samband med en vårdnadsöverflyttning. Fick en gång
ett samtal från ett familjehem som
berättade att om den unga begått
t.ex. ett brott som lett till böter så får
vårdnadshavare stå för det om barnet är under 15 år. Den ursprungliga
placeringskommunen stod inte för
böterna, däremot fick de rättshjälp
via sin hemförsäkring. Så än idag så
här många år efter år av vårdnadsöverflyttningar som har förekommit
kan det upplevas ”nytt”!
För oss blev det inte mycket förändringar varken innan eller efteråt. Umgänget fortsatte som vanligt,
liksom andra kontakter med olika
instanser. Däremot kom inga fler
besök från handläggaren, och ibland
kunde man sakna dem. Berättat lite
om hur det går/gått.
Snabbare blev det dock när det bland
annat gällde passansökan! Summa
summarum har allt gått bra!
Maria Bergman
Nu är vi certifierade!
lämnas. Resultatet av certifieringen
visar enligt Kirsi Kirpilidis sammantaget att medlemmarna bedriver en
verksamhet av god kvalitet.
Medlemmarna har uppskattat den
noggranna och positiva feed-back
de fått.
Certifieringsbevis utdelades till RFF:s medlemmar.
Vid Riksförbundet för förstärkt Familjevårds (RFF) årsmöte den 5 mars fick
de närvarande medlemmarna bevis i
form av ett diplom att hänga på väggen för att visa att de var certifierade
enligt de kvalitetskriteria som RFF
tidigare tagit fram.
RFF:s certifieringsansvariga, Kirsi
Kirpilidis, redovisade sitt arbete.
Arbetet hade blivit mer omfattande
än som var tänkt eftersom de var
många kompletteringar som behövde begäras in. Certifiering innebär
krav på verifiering av uppgifter som
Detta var ju första gången en certifiering genomfördes och det finns
naturligtvis barnsjukdomar. Men allt
kan bli bättre. RFF kommer nu att
med Kirsis hjälp arbeta vidare med
att förfina och förbättra kvalitetskriterierna. Vidare behöver det systematiska förbättringsarbetet kom­pletteras
med bättre skrivningar om riskhantering, händelsehantering, egenkontroll och förbättrande arbete och
utveckling.
Styrelsen för RFF
JOUR OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET MED SKOLSTÖD
Vi söker fler jour och familjehem!
Har Ni engagemang, tid och plats över för att ta emot barn eller
ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid?
Ni skall bo i Stockholm med omnejd.
Aleris Nåjden söker erfarna
familjehem från Jämtland i
norr till Skåne i söder
För mer info kontakta:
Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook
060-17 05 12 alt. anna.jernkrook@aleris.se
Vi erbjuder;
- ett tätt och nära stöd av konsulenten
- stöd i skolfrågor av en lärare som finns i verksamheten
- utbildning och handledning tillsammans med andra familjer
- konferenser och aktiviteter
- god ersättning utifrån uppdrag
Vill du veta mer;
Ring gärna eller mejla oss
Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22
katarina.martin@varljus.se
Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44
elisabeth.dehlen@varljus.se
Katarina Vikström 070-493 80 46
katarina.vikstrom@varljus.se
Lärare:
Andreas Widinghoff 070-306 08 58
andreas.widinghoff@varljus.se
Vårljus är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län.
Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour och
familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB.
Familjehemmet 1-2015 7 De biologiska barnens röster
Stödet till de biologiska barnen är ett område som är eftersatt inom familje­hems­vården. Det finns kunskap om handledningens betydelse till familjehemsföräldrar men information kring vad och vilket stöd de biologiska barnen i
familjehem har behov av saknas.
När kommuner vänder sig till konsulentstödda verksamheter förväntas
det ofta att de biologiska barnen får
sitt stöd därifrån, en förväntning som
vi i vår organisation tar på allvar och
som vi önskar kunna uppfylla. För
att kunna ge det stöd som faktiskt
önskas bestämde vi oss för att ställa
frågan till just dem, barn och ungdomar i de familjehem som vi samarbetar med.
Under året har vi genomfört en
under­­sökning bland våra familjehem
där vi tagit reda på vad de biologiska
barnen önskar för stöd från oss som
organisation. Syftet var även att i så
stor utsträckning som möjligt implementera det önskade stödet i verk­­samheten.
Frågeställningen vi tog fram löd:
1) På vilket sätt önskar de
biologiska barnen stöd (a) före
placering, (b) under placeringens
gång, (c) vid placeringens avslut
och efter placering samt (d)
mellan olika placeringar?
2)Hur kan Familjehemspoolen
implementera det önskade
stödet i organisationen i så stor
utsträckning som möjligt, inom
ramen för vårt arbetsområde?
Med stort intresse och med stor
respekt har vi tagit oss an uppgiften
att söka svaren hos barn och ungdomar som fortfarande bor hemma hos
sina föräldrar i åldern 7 år och uppåt.
Vi använde oss av enkätundersökning som metod, som gav en mycket
hög svarsfrekvens vilket tyder på att
både barn och föräldrar i vår verksamhet är intresserade av att få delge
de biologiska barnens röster.
I resultatet blev flera olika saker
intressanta. Bl a framkom det att
medel och medianålder bland familjehemmens biologiska barn liknar
medel- och medianålder bland de
placerade barnen som förekommer i
vår verksamhet. Ibland önskar kommuner placera barn och ungdomar
utan förekomst av jämnåriga, ibland
8 Familjehemmet 1-2015
finns en önskan om att placera i
ungefärlig ålder som välanpassade biologiska barn. Detta innebär i
praktiken att biologiska barn ofta har
en ungefärlig jämnårig person i sin
familj som t ex uppvisar ett problembeteende, vilket inte är någon liten
utmaning för en tonåring i skolan,
vid familjeaktiviteter, andra sammankomster etc. Många av de ungdomar
som svarade visade sig gärna åta
sig ansvar för den placerades behov
och utveckling, men naturligtvis inte
alla. Kring detta finns en hel del att
reflektera vidare om.
Tydligt för oss blev vikten av att de
biologiska barnen fick vara delaktiga innan en placering genomförs.
Att få information om vem som ska
komma till familjen och få vara delaktig i beslutet – vi fick många olika
konkreta förslag på vad som är viktigt och intressant för dem att få veta
före en placering och hur de kan
inkluderas i den processen. Detta var
en angelägen sak för de tillfrågade
barnen, svarsfrekvensen var 100 %
på just den frågan.
Även önskan om ett riktigt avsked
framkom - akuta flyttar upplevs jobbigt för de biologiska barnen. Vi pratar ofta om att planerade avslut är
att föredra för den placerade, inte
lika ofta vad det innebär för de biologiska barnen. Det finns skäl att
anta att planerade avslut gynnar
såväl placerade som biologiska barn
och ungdomar. Vi i vår organisation,
såväl som andra som arbetar inom
det här verksamhetsområdet, försöker förebygga akuta avbrott och flyttar genom utbildning, handledning
och hög tillgänglighet, men ibland
lyckas det inte och vi står inför faktum att det blir akut avslut samma
dag. Kan vi vara mer uppmärksamma på de biologiska barnens behov
av stöd i de situationerna? Kan vi i
Stockholms stad söker
familjehem och jourhem
Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar.
Vi erbjuder stöd och handledning
samt ett intressant utbildningsprogram.
Familjehemskonsulterna
rekryterar och utbildar
familjehem och jourhem
till Stockholms stad.
Ring 08-508 25 221 eller besök
www.stockholm.se/familjehem
Resursteamen barn och ungdom
Familjehemskonsulterna
Socialförvaltningen • Tfn: 08-508 25 221
E-post: familjehem@stockholm.se
facebook.com/familjehemstockholm
större utsträckning påminna eller
påtala föräldrarna behovet av att
uppmärksamma de biologiska barnen framförallt vid akut utflytt? Kan
vi samarbeta ännu bättre med socialtjänst i den här frågan genom att
uppmärksamma även de biologiska
barnens behov? Jämfört med familjer
som tar uppdrag direkt från kommunerna har konsulentstödda familjehem ofta korta uppsägningstider
vilket kan medföra många praktiska saker för föräldrarna att göra på
kort tid och som därmed innebär ett
intensivt arbete i placeringens slutskede. Det är en viktig utmaning
att se till att även de biologiska barnens behov blir tillgodosedda i den
processen.
I efterhand blev det tydligt att vi
redan före vår undersökning och
tills vi gick igenom och summerade
resultaten, förutsatte att biologiska
barn var i behov av stöd, och vi gav
oss själva uppdraget att ta reda på
VILKET stöd de önskade. Det visade sig inte riktigt vara på det sättet.
90 % av de biologiska barnen i den
här undersökningen upplever redan
ett fullgott stöd av sina föräldrar, och
önskar inte mer än så.
Ca 10 % av de som svarade uttryckte att de vill eller kan tänka sig mer
stöd från oss i Familjehemspoolen.
Även om det är ett fåtal så är det
extra viktigt att dessa barn och ungdomar får det stöd de önskar. Vissa
efterfrågade enskilda samtal med
konsulenten; ”ungefär som en placerad har en socialsekreterare”, andra
önskar gemensamma träffar med
andra barn och ungdomar i liknande situation. Eller en kombination av
båda förslagen. Vi fick flera konkreta förslag som vi kommer att kunna
använda i verksamheten framöver
och hoppas att dessa barn och ungdomar kan fångas upp och stödjas
på det sättet.
Undersökningen resulterade i tre
konkreta slutsatser:
1.Vi kommer att erbjuda fler aktiviteter riktade till biologiska barn.
Barnen och ungdomarna gav oss
konkreta tips på aktiviteter som
också ger möjlighet att utifrån
deras önskemål få träffa andra i
liknande situation.
2.De biologiska barnen får en egen
broschyr med kontaktinformation till konsulenten ifall de vill
ta egen kontakt, men föreslår att
de går via föräldrarna i första
hand om det är möjligt.
ungdomar på det här sättet delade
med sig av sina synpunkter och tankar till oss. Vi hoppas att vår organisation kan förvalta deras önskemål
på ett bra sätt. Till dem och deras
föräldrar som godkände barnens och
ungdomarnas medverkan i undersökningen vill vi rikta ett stort TACK!!
Vårt intresse av att undersöka just
denna fråga, vilket stöd som önskas
av barn och ungdomar med de här
specifika erfarenheterna, har inte på
något sätt mättats. Med utrymme och
ny kraft har vi uppslag med oss för
att vilja fortsätta att ta reda på mer.
Tack också för det.
Christina Blennow
Familjehemspoolen
3.Eftersom de biologiska barnen i
första hand vill ha stödet av sitt
nätverk kommer våra stödjande
insatser även fortsättningsvis
främst att ske till föräldrarna. Vi
öppnar dock upp mer för samtal
med konsulent, enskilt eller tillsammans med föräldrarna.
Vi i Familjehemspoolen är väldigt
tacksamma för att dessa barn och
Caroline Åkerhielm
Familjehemspoolen
Aktuellt inom Forum för Familjevård, FfF
Forum för Familjevård, är paraply­
organisationen för riksorganisationer
inom familjevårdens område med för
närvarande 7 medlemmar. Läs mer på
vår hemsida
www.forumfamiljevard.se
på Familjehems­konferensen i september om rapporten ”Mamma­kampen –
från instinkt till insikt” från projektet
”Tre mammor och ett placerat barn”.
FfF kommer att arbeta med att sprida
rap­por­­tens budskap.
FfF:s fokus just nu är på frågor som
rör ungdomar i familjehemsvården,
bristen på familjehem och om familjehemmen ska vara proffesionella eller
”vanliga familjer”. Vi kommer att lyfta
dessa frågor på bland annat Alme­
dalen. FfF deltar på Barnrättsdagarna
i april.
Förutom kontakter med centrala myndigheter och andra intressenter kommer FfF att svara på aktuella remisser
och förfrågningar. FfF kommer under
året att arbeta med FN:s riktlinjer för
den alternativa vården för barn och
unga. (UN Guidelines for Alternative Care)
Tillsammans med KSAN (Kvinno Orga­
nisationernas Samarbetsråd i Alkohol och
Narkotikafrågor) har FfF ett seminarium
Den stora händelsen i FfF är 10-årsjubileet som äger rum under hösten
2015. Mer information kommer.
FfF har också internationella kontakter genom IFCO (International Foster Care
Organization) där FfF är representerad i
IFCO:s styrelse. Genom IFCO har FfF
också kontakt med Eurochild, EU:S
barnprogram. Under 2015 kommer
FfF att återuppta arbetet i det svenska
IFCO-nätverket.
Om Er riksorganisation är intresserad
av att bli medlem kontakta FfF per
mail info@forumfamiljevard.se eller
per telefon 070-560 13 78.
För Forum för Familjevård,
Britta Schölin
Familjehemmet 1-2015 9 Pippi Långstrump
hade en mamma i himmelen
och en pappa som var negerkung
Som barn tyckte jag synd om Pippi
Långstrump, undrade om hon ofta
längtade efter sin mamma. Fast min
egen mamma inte hade förmåga
att vara mamma älskade jag henne
enormt mycket. Tanken på att hon
skulle dö och komma till himlen
skrämde mig till mardrömmar. Min
mamma Margit var den mamman jag
fick, därför älskade jag henne. Idag
som vuxen vet jag att barn som vanvårdas och misshandlas slutar inte
att älska sina föräldrar, vi slutar att
älska oss själva. Det är en av orsakerna att vi är så lojala mot våra föräldrar. Jag älskade min mamma för
att hon var just min mamma. Men
den kärleken säger inget om hur bra
eller dåligt jag hade det som barn.
Att Pippi skulle behövt få flytta till
ett varmt, tryggt och bra familjehem är det ingen tvekan om tycker jag idag. För mig handlar Pippi
Långstrump om det övergivna barnet som var tvunget att bli starkt för
att överleva. Jag känner igen mig i
Pippi. Jag var också tjejen som tvingades ta ett alltför stort ansvar även
om min mamma inte bodde i himlen.
Jag har under mina år som föreläsare
och författare mött många barn som
har en mamma i himmelen och en
pappa, som inte är negerkung, utan
som finns på Kumla.
Mötte en liten flicka på sex år. Låt
oss kalla henne Nova. Jag var på
besök i hennes familjehem. Hon tog
min hand ville att jag skulle följa
med in i hennes sovrum. Bad mig
sätta mig i hennes säng. Sedan tog
hon fram ett foto på sin mamma.
Tittade på mig och sa Lisbeth har du
en mamma på jorden eller i himlen?
Min mamma är i himlen svara jag.
Hon tittar på mig en stund sedan
säger Nova 6 år. Jag har en mamma i
himlen och en pappa på Kumla. De
är barn som förlorat allt, men som
fått möjligheten att finna tryggheten
i ett familjehem.
Det var då, i Novas sovrum, mina
tankar på en barnbok om barn i
familjehem tog sin början. Bilden
av Pippi Långstrump kom i mitt
10 Familjehemmet 1-2015
huvud, när jag såg Novas sorgsna
hem och sina hjärtan för just Moose.
Så även Moose vet hur det är att ha
ansikte. Jag funderade över om jag
en mamma i himlen.
läst några böcker för mina barn om
barn som har mammor i himlen
Tanken är att det ska bli sex
och pappor på Kumla. Kom
böcker i serien som heter
på att det nog var Pippi
Livsviktigt. Redan i somJag vill att alla barn
Långstrump som stod
mar kommer så de tre
för de historierna De
som bor i familjehem
första böckerna. Jag
vill jag nu ändra på,
vill att barn som bor i
ska få känna stolthet över
inte så att man inte ska
familjehem ska känna,
båda
sina
familjer.
läsa om Pippi utan att
jag är inte ensam, det
barn behöver få en annan
skrivs till och med barnbild på familjehem/barnhem,
böcker om mig. Sedan vill
än den som Astrid Lindgren gav
jag att andra barn ska se och förstå
mig när jag var liten och läste Pippi
att man kan ha två riktiga familjer.
Långstrump.
Men också att barn som har det svårt
Jag tror att Prussiluskan bara ville
Pippi väl, och det finns nog lite av
Prussiluskan i mig. Jag vill att alla
barn och unga ska vara trygga och
ha det bra. Ha minst en förälder som
tar väl hand om dem. Lagar mat, borstar deras tänder och läser godnattsagor i sängar som luktar sommarvind.
Jag vill att alla barn som bor i familjehem ska få känna stolthet över
båda sina familjer. För barn som bor
i familjehem har två riktiga och viktiga familjer.
Sedan vill jag att alla de som möter
omhändertagna barn ska veta vilken
resa barnen gjort. Så vill jag berätta
om er familjehem, alla ni som ger
barn en ny livschans! Ni som gör att
sårade och övergivna barn och unga
vågar tro på kärleken igen.
Så jag satte mig att skriva. Skrev så
fingrarna glödde och hjärnan blev
överhettad. I sommar kommer böckerna om Oscar och Nova, både snart
10 år. Vi får följa dem från innan de
blev omhändertagna. I böckerna
finns den rosa älgen Moose, som
kommer att berätta om vad socialtanter, omhändertagande, jourhem och
familjehem är. Han kommer också
att lära barn och vuxna vad utvecklingsstörning och umgänge är och
vad annat lite klurigt betyder. Moose
är själv en omhändertagen liten älg.
Hans mamma dog när han var baby
och han får flytta till en björnfamilj
som ger honom trygghet och närhet.
En björnfamilj som öppnat upp sitt
hemma kan få hjälp att våga berätta
hur de har det. Att barn förstår att
alla barn har rätt att ha det bra. Att
barn måste få lov att vara just barn.
Oscar nio år säger i boken Snö­
ängeln ”Det bästa med att bo i ett
familjehem är att man inte är rädd
när det blir fredag och så har man
något att berätta i skolan på måndag.”
Familjehem är det skyddsnät som
omsluter de barn som av olika orsak
inte kan växa upp med sina biologiska föräldrar. Eller med Oscars
egna ord i boken Magmammor och
Pungpappor. ”Men nu har jag ju två
mammor och två pappor, en mamma
jag har legat i magen hos, och de är
min magmamma och så Marie som
är min mamma. En pungpappa som
har gjort mig och så Ricke som är
min pappa. Man kan ha två riktiga
familjer.”
Ni familjehem är livsviktiga.
Lisbeth Pipping,
författare och föreläsare
Vill Ni följa med oss?
15-16-17 Juli ger vi oss än en gång på några av världsarvets absoluta höjdare: Höga Kusten-leden! Vi tar oss
igenom allt från skogar, utsiktsberg och fäbodvallar till klippkuster, badvikar och naturskyddsområden.
Det kommer bli två möjliga vägar, där båda möts för gemensam övernattning. Ena sträckan är lite mer
krävande (från ca 10 år och uppåt). Den andra passar mindre barn.
Är Ni intresserade av en häftig upplevelse så gör oss sällskap!
Vill Du veta mer om var vi ska gå eller andra funderingar?
Maila: monica.fahlen@gmail.com
Nyfiken på vad det kanske kan bli?
www.youtube.com/watch?v=RzwLreixn1U
E F T E R LYS N I N G
Jag efterlyser familjehem som gjort avdrag för tjänsteresor i uppdraget i sin inkomstdeklaration och sedan fått uppmaning från skatteverket att lämna kompletterande förklaringar om varför man gör just detta avdrag
Anledningen är, att en familjehemsförälder i min regionförening har blivit tilldömd straffavgift, då en handläggare på
skatteverket inte godkände avdraget. Jag vill höra både Er som överklagat och fått det godkänt men även om någon
mer drabbats av straffavgift för detta. Det handlar bara om reseavdraget och inte omkostnaden.
Målet är, att vi ska lyfta detta till skatteverket för att alla ska få en rättvis bedömning. Idag är det lite som ett ”lotteri”
vilken handläggare som har ärendet och hur just den personen tolkar reglerna.
Ni kan maila mig på: monica.fahlen@gmail.com
Är Du familjehem, släktinghem,
kontaktfamilj/person?
Vi finns för Dig!
Bli medlem nu!
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
famriks@hotmail.com
NY BOK!
’’Andras barn-mina ungar’’ av
Johan Schött ger den information en familj kan behöva
inför beslutet att öppna
familjehem. Även mer erfarna familjer kan hitta
värdefulla tips och råd.
Utgångspunkten är författarens
närmare tio års erfarenhet som familjehem och många år som lärare.
Läs mer på: andrasbarnminaungar.se
Familjehemmet 1-2015 11 Det finns inga motsättningar
mellan engagemang och trygghet
löna sig ekonomiskt - precis som
hos ”vanliga arbeten”. Det finns bra
och dåliga familjehem, det behöver
bli någon slags kvalitetssäkring för
att höja status och bilden av familjehem som visas i media. Självklart ska
det också finnas tid för återhämtning
för att orka ta till sig kunskap och
att socialtjänsten hjälper det enskilda
familjehemmet att komma på utbildning – hur kan socailtjänsten och
familjehemmen tillsammans hitta en
lösning som fungerar?
Det finns stora problem inom familjehemsvården eftersom det inte
finns någon nationell handlingsplan
gör kommunerna sin egna tolkning
av lagar, riktlinjer och utbildningsmaterial vilket medför att det finns
stora skillnader i Sverige. Vi behöver sträva efter att lagar och utbildningsmaterial inte bara blir ”fina
ord” utan faktiskt en beskrivning av
hur familjehemsvården fungerar i
verkligheten.
När jag föreläser för personal inom
socialtjänsten har vissa personer en
tendens att stänga av öronen när jag
berättar någonting som är kritiskt
om familjehemssekreterare, det spelar ingen roll att jag väldigt tydligt
klargör i början av min föreläsning:
”Nu skulle jag vilja be er om en sak;
Ni kommer att få höra en del negativa åsikter om socialtjänsten och jag
hoppas att ni förstår att det handlar
om den familjehemsförälderns åsikt
om hur hon /han har behandlats. Det
ger inte en bild av hur socialtjänsten
ÄR och det är inte min privata åsikt
som jag förmedlar.” Det som förvånar mig är att vissa personer verkar
känna sig så provocerade när jag till
exempel berättar att det finns familjehem som får placeringen uppsagt
när de ber sin uppdragsgivare om
hjälp. Vissa personer verkar fastna i
ett tänkande som går ut på att så är
det minsann inte i deras kommun.
Jag tänker så här; bästa sättet att lära
sig är att INTE blunda för verkligheten, utan att utgå från vad familjehemsföräldrar berättar och tänka lite
mer i såna här banor: Så där borde
det inte få gå till i den svenska familjehemsvården! Vi behöver hitta ett
sätt så att alla familjehem får lika bra
förutsättningar som i vår kommun.
Vi behöver tänka salutogent och
det betyder att lära oss från när det
fungerar bra och arbeta vidare utifrån det, politiker behöver nämligen
12 Familjehemmet 1-2015
verkligen reflektera över vad det är
som gör att vissa socialtjänster får till
ett samarbete och en familjehemsvård som fungerar bra, och sedan se
till att alla socialtjänster och familjehem får liknande förutsättningar!
Min ambition är att förbättra familjehemsvården och den behöver uppdateras till de förutsättningar som
råder i dagens samhälle. Jag lovar att
familjehemsföräldrars engagemang
för de här barnen är lika starkt även
efter de fått rätten till tjänstepension,
blir försäkrad av sin uppdragsgivare
som ”vanliga arbetare” och rätten till
A - kassa.
Socialtjänst och familjehem bör samarbeta för den här förbättringen.
Självklart vill jag också att socialtjänsten ska få de resurser de behöver; nu får det vara färdigt med
orimliga arbetsbelastningar, hög personalomsättning, dåliga ekonomiska
förutsättningar. Vi är alla vinnare
när men den största vinnaren av alla
är; de barn som placeras inom den
familjehemsvård som har hög kvalitet överallt.
– Det finns ingen motsättning mellan engagemang och trygghet –
Jag tror att med med realistisk ekonomisk ersättning, där det lönar sig
att ta tillvara på möjligheter till kompetensutveckling = de familjehem
som är kompetenta och engagerar
sig fullt ut i barnet skolgång, allmänbildning och sociala färdigheter
samt lär sig mer om hur människor
fungerar psykologiskt som ger en
bättre förståelse för både bio.föräldrar och socialtjänst, det blir lättare
att samarbeta. De familjehemsföräldrar som visar en vilja att lära sig
mer ska få en högre ersättning, viljan till kompetensutveckling bör
Eva-Lena Edholm, föreläsare
www.evalenaedholm.se
Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg
twitter: @evalenaedholm.se
facebook: https://www.facebook.com/
EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult
Blogg på Sociala Nätet:
http://www.socialanatet.se/blogg/eva-lena/
Mail: info@evalenaedholm.se
Strike!!
En söndag under årets sista månad
träffas vi, några familjehem i Väster­
botten. Vi har valt bowlinghallen
i Umeå. Ett antal banor har bokats
i förväg och hamburger tallriken
likaså. Det blir näringsintag av skilda slag. Det blir så när vi träffas, vi
familjehem. Små och stora möts i en
stunds avkoppling i julförberedelserna, ett par timmar en adventssöndag.
Medan kloten slår omkull käglorna
känner vi en gemenskap av ett lite
speciellt slag.
mänskliga förhållningssätt vilket är
byggstenarna i vårt engage­mang.
De timmar vi umgås hinner vi också
dryfta både små och stora frågor.
Några har enkla svar medan andra
inte har något svar men behöver få
uttalas med människor som förstår
och är insatta i den problematik
familjehemmen dagligen möter. Allt
från det rent rumsliga till det mellan­­­-
Bowlingtimmarna vid årets slut har
nästan blivit en tradition hos oss här
i Umeå.
- Vi ses nästa snart igen, visst?!
Strike är när alla käglor slåss ner
samtidigt. Vår samvaro denna dag
blev också en strike!
T-SHIRT av fin kvalitet
med texten
STOLT FAMILJEHEMSFÖRÄLDER
– JAG GER MÖJLIGHETER
samt en liten logga med evalenaedholm.se
Färg: Svart eller röd
Storlek: S, M, L, XL, XXL
Kostnad: 120 kr Frakt tillkommer: 40 kr
För att beställa: maila info@evalenaedholm.se
Ange namn, adress, färg och storlek.
STOLT
Rikard Tordön från Allmänna Barnhuset berättade om
Skolfam-projektet vid FR konferensen den 30 januari i
Katrineholm.
STOLT
FAMILJEHEMSFÖRÄLDER!
FAMILJEHEMSFÖRÄLDER!
Jag ger möjligheter.
Jag ger möjligheter.
E V A L E N A
E D H O L M
E V A L E N A
E D H O L M
Skolfam
– Ännu bättre skolresultat för barn i familjehem!
Skolfam är en arbetsmodell som i snart tio år
har lyft skolresultaten för hundratals familjehemsplacerade barn till nivåer som överträffar
genomsnittet för alla barn i Sverige.
Familjehemmet 1-2015 13 Insändare
Beträffande socialkonsult Margareta Ermans artikel ”Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar”, införd i tidningen Familjehemmet nr 2 2014;
Ibland kan det säkert vara bra med en
överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Socialnämnden
har, som Erman skriver, skyldighet
att fortlöpande överväga möjligheten
till en överflyttning av vårdnaden för
barn, som varit placerade i samma
familjehem i minst tre år. Jag måste
här påminna om socialens skyldighet att också arbeta för en återförening av den naturliga konstellationen
barn – föräldrar. Regeln om vårdnads­
överflyttning är dessutom av undantagskaraktär och ska tillämpas med
försiktighet, vilket Erman glömde att
nämna.
Vidare ”Barnets kontakt med – eller
brist på kontakt med – sina föräldrar
och föräldrarnas inställning i frågan
har stor betydelse”. I vårt fall motsatte sig båda föräldrarna skriftligen vårdnadsöverflyttning, men blev
totalt överkörda av familjerättsenhet
och tingsrätt. Vår dotter, mamman,
frågade i tingsrätten bland annat om
det var tillåtet för familjehemspappan
att slå barn. Kommunens (familje­
rättsenhetens) representant (chef )
berättade då, att anledningen till att
familjehemspappan slagit barnet var
att hon led av svår autism!
Att vår dotter avskärmats av familjehemmet och socialen att få träffa
sin egen son har bidragit till denna
av oss i högsta grad oönskade situation och vårdnadsöverflyttning. En
naturlig anknytning moder – barn
har inte varit möjlig att uppnå. Av de
uppskattningsvis 100-talet av social
förvaltningen beslutade umgängestillfällena (så gott som uteslutande
i familjehemmet, trots att kontakten med hemmet ska upprätthållas) tre mil från hemorten, har cirka
hälften inställts efter återbud från
familjehemmet på grund av sjukdom hos sonen eller andra barn.
(Familjehemmet är av kommersiell
karaktär). Någon ersättningstid har
aldrig erhållits. Mamman har efter
vårdnadsöverflyttningen fått träffa
sitt barn 20 minuter under ett år och
fem månader.
får vår dotter också betala månatligt underhållsstöd till familjehemmet. Den behandling och press hon
utsatts för av samhället har resulterat
i sjukersättning. Hennes inkomst är
därför ca kr 10.000:- netto i månaden. Familjehemsmamman tjänar förmodligen det femdubbla genom sin
kommersiella barnverksamhet. Det
orimliga i detta har överklagats via
försäkringskassan till förvaltningsrätten, där ärendet nu legat i över ett
års tid.
Först omhändertar kommunen barnet på vaga grunder och avskärmar
honom aktivt från sina föräldrar
och sedan säger man att eftersom
sonen tvingats bo i familjehemmet så länge så ska vårdnaden tas
ifrån föräldrarna. Hur kan samhället stödja denna typ av identitetsstöld? Som ytterligare lök på laxen
Med vänliga hälsningar
Morfar
Om intresse finns att läsa mer om
den dystra verkligheten och det
stora systemfelet inom svensk socialpolitik rekommenderas min dokumentär ”När samhället stal våra barn
- en morfars sorgliga berättelse”.
Eskilstuna 20150202
Ps.Vår dotter är vare sig missbrukare,
kriminell, asocial eller psykotisk.
FÖRELÄSNINGEN ”I DINA ÖGON”
Åsa folkhögskola, Sköldinge den 15 maj kl. 14.30-18.00
Denna föreläsning belyser tre olika perspektiv i en och samma föreläsning,
inifrånperspektivet, anhörigperspektivet samt yrkesperspektivet.
Föreläsningen utgår från Thomas bok ”I dina ögon” – En pappas berättelse
om när orken tar slut i väntan på hjälp som släpptes sommaren 2013.
Föreläsningen handlar om anhörigskap – funktionsnedsättning – attityd
– synsätt och värderingar. Thomas dotter Shara deltar under del av
föreläsningen.
Pris 250 kr/pers. (125 kr om du är medlem i FR). Kontant betalning .
Faktura går att ordna (till personal och intresseföreningar). Uppge detta i
så fall i samband med anmälan.
Föranmälan krävs och görs på email: famriks@hotmail.com el. 070-51 602 33
14 Familjehemmet 1-2015
Boken finns att köpa
till reducerat pris (150 kr) under föreläsningen.
Varmt välkommen!
SVERIGE BEHÖVER FLER FAMILJEHEM!
Rekryteringen av fler jourhem och familjehem är en nyckel­
fråga för att förbättra barn- och ungdomsvården i sam­
hällets regi. Bristen på engagerade familjer innebär att
många barn tvingas bo kvar i skadliga miljöer med svåra
konsekvenser för både måendet, den personliga utveck­
lingen och skolgången.
Det råder en närmast total enighet
inte passar bra ihop. Detta leder
bland både politiker och sakkunniga
ofta till så kallade ’’placeringssaminom barn och ungdomsvård att när
manbrott’’ som man kallar ett opladen egna familjen inte fungerar så är
nerat avslut på en placering och att
familjehemsvård det bästa alternatiklienten måste flytta till en annan
vet för att ge barn och unga en trygg
familj på grund av osämja eller
upp­växt. Det finns ett enasamar­b etssvårigheter. Detta är
stående engagemang
mycket olyckligt eftersom
och en stor kunskap
dessa barn och unga kan
Tydliggör regelverken
hos de cirka femuppleva det som ett eget
kring familjehemmens sociala
tusen familjer som
misslyckan­de, en känsla
idag får ta hand om
för­måner och rättig­heter.
de ofta är alltför vana vid.
de barn som behöUnder mina närmare tio år
ver någon annanstans
inom
familjehemsvård har jag
att bo. I många fall stannoterat
flera
omständigheter som
nar barnet i familjehemmet under
försvårar
för
nya
familjer att engagehela sin uppväxt och får starka band
ra
sig.
Till
exempel
att arvoden och
till sina ’’bonusföräldrar’’ och -sysersättningar
kan
skilja
tusentals krokon. All forskning visar också att de
nor
för
likartade
uppdrag.
Det finns
allra flesta som vuxit upp på detta
också
en
stor
skillnad
mellan
olika
sätt är nöjda och tacksamma för att
kommuner beträffande hur regler
ha fått en ny chans i ett familjehem.
och lagar tillämpas. Vidare finns
Tyvärr är media inte intresserade att
otydligheter kring förmåner och
rapportera om fa­miljehemsvård som
trygghets­system för familjehemmen.
fungerar och som i de flesta fall räd­
Här nedan lämnar jag några konkredar ett barn eller en ungdom med
ta förslag som skulle underlätta för
dåliga framtidsutsikter, till ett fungnya familjer att engagera sig.
erande vuxenliv. Mer sådan rapportering och fler vittnesmål från vuxna
Skapa en självständig myndighet som
som vuxit upp i ett välfunge­rande
har huvudansva­ret för barns och
fosterhem skulle visa en annan bild
ungas vård och omsorg i samhälän de rapporter om övergrepp och
lets regi. Detta skulle tydliggöra
missförhållanden som idag domihur viktig frågan är i sam­h ällets
nerar mediarapporteringen kring
ögon och även underlätta styrfamiljehemsvården. En mer positiv
ning och tillsyn-på samma sätt som
bild skulle också kunna bidra till
exempelvis Skolverket och Skolin­
att rekrytera fler familjehem. Mer
spektionen styr och kontrollerar
historier om detta skulle säkert öka
skolans verksamhet. Transparansen
in­tresset för många familjer att engamellan olika kunskapsområden
gera sig.
inom vård och omsorg, psykologi
För närvarande är vi alltså över 5000
familjer som öppnat vår dörr för ett
barn eller en ungdom som behövt
någon annanstans att bo. Vi behöver dock bli många fler för bristen
på familjehem är ett stort problem
i familje­hemsvården. Socialtjänsten
tvingas alltför ofta ’’chansa’’ i sina
så kallade ’’placeringar’’ och matcha
ihop barn och familjer som kanske
repektive juridik skulle för­b ättra
vårdkvalité och -resultat. Denna
myndighet eller instans skulle också
ansvara för att sammanställa och
distribuera forskningsresultat och
förändrade arbets­sätt. Här skulle
man också med fördel kunna inrätta
en ’’upplysningstjänst’’ som erbjuder både familjer, omhän­dertagna
barn och unga samt socialtjänstens
medarbe­tare, information om lagstiftning, regelverk och praxis samt
tips och råd i specifika ärenden.
Lämpligen skulle man låta erfarna
socionomer, jurister och kanske även
erfarna familjehemsföräldrar och
kuratorer med hand­ledarerfarenhet
stå för rådgivningen.
Inför fler arvodesnivåer. Idag arvoderas
ett familjehem i de allra flesta fall i
enligt de rekommendationer som
Sve­riges Kommuner och Lands­ting,
SKL, tagit fram. Nivåerna är fast­
ställda för många år sedan och har
bara justerats i takt med konsumentprisindex. Ingen hänsyn tycks ha
tagits till att många barn och unga
som placeras idag har en mycket svårare problematik som kräver mycket
mer av familjehemsföräldrarna, både
i tid och i form av engagemang och
kunskaper. Av de placeringar jag
själv tagit emot har cirka trettio procent haft ett så stort vårdbe­hov att
den placerande kommunen krävde
att jag skulle vara hemma på heltid.
Med tanke på det större engage­
manget och den uppoffring det innebär att lämna sitt ordinarie arbete för
att kunna fullgöra ett uppdrag är det
rimligt att arvodesnivåerna utformas
för att ge en rimlig ersättning för
insatsen. Dagens arvodesnivåer ger
knappt tiotusen kronor netto per
månad (beroende på skattenivån i
aktuell kommun) för ett uppdrag
som sträcker sig över dygnets alla
timmar och som innebär att man i
praktiken bor på sitt ’’arbete’’. Famil­
jer som engagerar sig mycket i sin
kompetensutveckling och i stöd till
nystartade familjehem bör också premieras på olika sätt.
Låt familjehemsföräldrar omfattas av
samma sekretess som socialtjänstens
medarbetare så att socialtjänsten kan
lämna över all information om en
klient. Idag hän­der det ofta att viktig
information undanhålls familje­hem
Familjehemmet 1-2015 15 och unga gör att det många gånger
om socialtjänsten bedömer att den
kan vara ’’till men’’ för klienten. Än
krävs utbildning och stora arbetsinmer menligt blir det dock om
satser för att få skolgång, vård
fa­miljehemmet oavsiktligt
och eventuella kurativa
råkar göra saker som
insatser att fungera.
Många familjehemsföräldrar
är helt fel, på grund
Det finns en inroav att ingen infortad och förlegad
upplever en rättslöshet i sin ställning
mation lämnats.
uppfattning hos
gentemot socialtjänsten.
framför allt många
kommuna­l a tjänsteLåt erfarna familjehem
män att familjehemsvård
fungera som faddrar för
inte ska vara ett arbete. Det bottny­startade ’’kollegor’’. Behovet av
praktiskt stöd och hjälp i alla frågor
nar i synsättet att det skulle finnas
man måste hantera som nybliven
ett motsatsför­hållande mellan engafamilje­
h emsför älder är stor t.
gemang och behovet av att få rim­
Socialsekreterarna kan vara till viss
lig ersättning för sin insats. Det är
hjälp men om dessa också är nya på
en inställning som för övrigt i så
sitt jobb har de ingen erfarenhet att
fall lika gärna kan gälla för socialdela med sig av. Dessutom har de
tjänstemän och andra befattningsoftast begränsad praktisk kunskap
havare inom vård och omsorg. Låt
om hur man ’’driver’’ ett familjehem.
istället familjehemmen få en mer
Värdet av att få stöd från en erfaren
reglerad och trygg re­lation till uppfamil­jehemsförälder skulle i de lägedragsgivande kommun. Det skulle
na vara stort. Det innebär också en
leda till att kommunerna också kan
extra trygghet för det placerade barställa högre krav på sina fa­miljehem
net att ytter­ligare vuxna har inblick i
vad gäller närvaro på handledning,
familjehemmet och kan slå larm om
utbildning och annat.
något inte står rätt till.
Acceptera att det numera i praktiken är
en profession att ha familjehem. Den
allt svårare problematik som vi
idag ser hos omhändertagna barn
Många familjehemsföräldrar upplever
en rättslöshet i sin ställning gentemot socialtjänsten. Jag har tagit del
av många berättelser och har även
egna erfarenheter som vi­sar hur
Konsulentstödd familjehemsvård i
mellersta och södra Sverige
Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.
Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.
Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild.
Kontakta vår samordnare
Caroline Åkerhielm
0142 - 121 15
www.familjehemspoolen.com
16 Familjehemmet 1-2015
socialtjänsten i många kommuner
tycks vara så tidspressade och överbelastade att normala hänsyn och
empatisk eftertanke, utvärdering
av tagna beslut och en tillämpning
av det så kallade barnperspektivet
(BBIC) inte beaktas. Exempelvis har
jag läst om ett familjehem som av sin
socialsekreterare med en dags varsel, beordra­des att på julafton köra
det placerade barnet 7 mil till sina
biologiska föräldrar för tre timmars
umgänge.
På samma sätt som IVO utövar tillsyn på vården social­tjänsten ger
borde också familje- och jourhem
kunna få anmäla missförhållanden i
hur de behandlas.
Tydliggör regelverken kring familjehemmens sociala för­måner och rättig­heter.
Idag råder osäkerhet kring vad som
gäller beträffande till exempel sjukskrivning, arbets­löshet, pensioner
med mera. När jag började med famil­
jehemsverksamhet fick jag ingen som
helst information om hur det fungerade med allt detta. Om man väljer
att lämna en fast anställning för att
leva på arvoden upphör inbetalningarna till tjänstepension och rätten
till A-kassa. Trots sämre sociala förmåner än vad löntagare har beta­lar
vi ändå samma skatt som de. Varför
inte ta efter det norska systemet där
familjehemmen är anställda av kom­
munerna med allt vad det innebär av
normala trygghets­system och förutsägbarhet i ekonomin.
familje­hem som råkat ut för skadegörelse för tiotusentals kronor som
ingen ville ersätta. Någon form av
gruppförsäkring torde kunna förhandlas fram med något av de större
för­säkringsbolagen.
Skapa ett system för hur familjehem ska
ersättas för ska­degörelse, stöld och
Alla familjehem borde erbjudas avlösning. Många upp­dragen är tunga och
liknande ekonomisk skada. Jag själv
och alla familjehem jag känner till,
har råkat ut för skad­or som aldrig
ersatts. Oftast får vi höra av våra
kontakt­personer på socialtjänsten
att vi ska begära ersättning via hemförsäkringen. En sådan gäller dock
inte skada som orsakas av en person
som tillhör hushållet, bara gentemot
tredje man. Jag har själv fått en bil
stulen och fönster sön­derslagna vilket var hanterligt men jag har hört
krävande både känslomässigt och
beträffande nedlagt arbete. Behovet
av att få koppla av och ’’ladda batterierna’’ är därför stort. Många familjer
jag varit i kontakt med har en avlösare som tar över omsorg och vård
i deras hem under några dagar per
månad. Detta har i de allra flesta fall
bekostats av dem själva. Den som
haft ett krävande barn eller ungdom
i sin vård förstår hur viktigt det är
att få koppla bort ansvaret och alla
plikter några dagar då och då. Detta
bör därför erbjudas alla fa­miljehem
och jourhem som en förmån utöver
arvoden och utbildningar med mera.
Det finns också en säkerhets­aspekt
i detta då ytterligare en vuxen har
inblick i vad som händer i respektive
familjehem.
Johan Schött
’’familjehemspappa’’
Författare till boken
’’Andras barn-mina ungar’’
Öppet brev till politiker m.fl.
”Det man inte ger barn i de tidiga
stadierna får man betala för mångdubbelt i senare skeden.””Ett barn,
som blivit älskat och respekterat,
har som vuxen stora svårigheter att
döda eller misshandla.” (ur Marie
Eenfeldts bok: Leva ihop)
Små barn behöver mycket tid, (och
inte alltför stressig sådan), med sina
föräldrar för att lägga en bra grund
till senare stadier. Naturligtvis finns
det reparationsmöjligheter. Vissa
skeden i livet ger också större möjlighet till reparation än andra. MEN.
Det bästa och lättare, är att lära sig
vid ”rätt” tid, än att senare försöka
reparera brister.
Det kostar och det kostar på.
Föräldrar, släktingar och all personal. Skola, omsorg, sjukvård, mottagningar, polis och kriminalvård m.m.
Det kostar och sliter. Psykiatri finns
för att försöka reparera och ge hjälp
till växt och mognad, men dignar
under köer och otillräcklighet.
Vi är alla präglade av våra uppväxter. Många dåliga drag hos oss slår
igenom, särskilt när vi blir stressade
och oavsett kunskaper. Om man växt
upp med dåliga samspelsmönster
kan man behöva hjälp av kunskap.
föräldrar. Förnämliga, inspirerande
böcker och skrifter finns i det fantastiska i att få ta hand om ett nyfött
barn. Förutom barnmorskor eller
andra entusiastiska, engagerade kursledare med stor kompetens bör föräldrarna få veta vilka möjligheter de
kan få med hjälp, stöd och avlastning.
med lång erfarenhet som fosterhemsföräldrar, ser bara en möj­lighet.
Var och hur ska blivande föräldrar
få kunskaper? Obligatoriska kurser måste införas för alla blivande
Den dåliga psykiska hälsan hos mån-­
ga av våra barn är nu vår ut­maning.
Var ska vi börja? Undertecknade,
Lars och Edit Abbing
Obligatoriskt kursprogram måste
genomföras för blivande föräldrar.
Obligatoriska besök på barnavårdscentraler och utökade möjligheter att
få stöd och stödfamiljer.
Familjehemmet 1-2015 17 Vill du
bli
familjehem?
Kallelse till
Familjehemmens Riksförbunds
Kongress 2015, 15-17 maj
Plats: Åsa Folkhögskola,
Sköldinge
(Ligger mellan Flen o. Katrineholm)
Välkommen till en helg med föreläsning av
bl.a Thomas med dotter Shara , som utgår
från boken ”I DINA ÖGON – En pappas berättelse om när orken tar slut i väntan på hjälp”.
Och erfarenhetsutbyte, kongressförhandlingar
lördag em, trevlig samvaro och god mat.
Program finns på FR:s hemsida
www.familjehemmensriksforbund.se
Anmälan till Susann Vikberg email,
susarmband@gmail.com
eller 0921-649 88, 070-323 14 29
Sista anmälningsdag 30 april.
Ring
0515-180 30
så berättar vi mer.
Forum för Familjevård inbjuder härmed till
IFCO:s 18:e världskonferens som äger rum den
8-11 november 2015 i Sidney, Australien.
Temat för konferensen är ”Tell Someone Who Cares”:
Caring for our children”.
VÄLKOMNA
För mer information och anmälan gå till IFCO:s hemsida www.ifco.info.
www.familjehemsverksamheten.se
18 Familjehemmet 1-2015
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Halland – N
Södermanland – D
Örebro – T
Christina Jansèn
08-740 24 07
Calle Bonath
0735-39 44 54
Gizela Wizell
070-514 70 59
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Värmland – S
Östergötland – E
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Maria Bergström
0141-810 44
Kronoberg – Kalmar– GH
Västmanland – U
Annette Andréen
0485-722 98
Maria Bergman
070-848 71 40
Gotland – I
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Magnus Lorentzon
070-603 93 33
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Västsverige – P+O
Gudrun Atleflo
0320-594 04
Nytt från Norrbottens läns familjehemsförening
Västerbotten – AC
Rolf Ringsell
070-390 43 91
www. familjehemsforeningen.se
Norrbotten – BD
Ann-Louise Larsson
073-055 33 53
Dalarna – W
Telle Söderberg
070-520 40 87
Södertälje – AB
Maria Bergman
070-848 71 40
VA. Östergötland
Maria Bergström
0141-810 44
Ödeshög
Margot Pettersson
0144-318 97
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
susarmband@gmail.com
V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 070-848 71 40
miabergman@msn.com
Kassör: Hans Larsson, Anneberg, Lugnet
648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
hans.hanas@gmail.com
Nu har vi i Norrbotten haft årsmöte den 22 februari där vi tackade av Stig-Roland
Carlzon som varit vår ordförande i många år. Sedan har vi glädjen att välkomna AnnLouise Larson som vår nya läns ordförande och även hälsa våra nya styrelsemedlemmar Peter Eriksson och Britt-Marie Lindberg välkommen in styrelsen för Norrbotten. Vi
hade en trevlig dag på Storstrand där vi började med en lunch tillsammans och sedan
en föreläsning med Ida Carlzon och sedan avslutades med årsmötesförhandlingar.
Sekreterare: Calle Bonath
Olofsred, 511 98 HYSSNA, 0735-39 44 54
callebonath@hotmail.com
Nu har vi först planer på ett styrelsemöte med planering för året, först står
Familjehemmens riksförbundskongress på listan sedan planerar vi på att ha olika
träffar under året i vårt län.
Ledamot: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com
Vi kommer att göra ett utskick om detta när det är färdigt och även styrelselista så ni
får alla namn och telefonnummer till oss i styrelsen i Norrbotten.
Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59
gizela.wizell@telia.com
Hoppas vi syns på föreningsträffar.
Vid pennan Susann Vikberg, kassör i Norrbottens läns familjehemsförening.
Suppleant: Ann-Christin Larsson, Anneberg, Lugnet
648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63
annchristin53@hotmail.com
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag:
Carita Stenbacka-Tenezakis
Maria Bergman, Järna
Telle Söderberg, Södertälje
Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov
Ulrika Boklund, Trekanten
Hans Larsson, Hälleforsnäs
Calle Bonath, Hyssna
Gizella Wizell, Odensbacken
Ylva Gavell Söderström, Arvika
Rolf Ringsell, Umeå
Britt Bergman, Kalix
Susann Vikberg, Boden
Ledamot: Magnus Lorentzon,
Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK,
0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com
08-18 76 02
070-848 71 40
070-520 40 87
070-730 36 48
0480-503 55
070-554 08 63
0320-390 36
019-45 8145
0570-153 16
090-390 43
0923-137 21
0921-649 88
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net
Suppleant: Eva Olsson,
Ambjörnsvägen, 519 92 KUNGSÄTER
tolycke@hotmail.se
Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283,
143 32 VÅRBY, 08-740 24 07
Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11,
696 73 ASPABRUK, 0583-504 63
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIX,
0923-137 21, jan-ulf@telia.com
Familjehemmet 1-2015 19 Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM