docHela tidningen
download 
Report Transcription
Hela tidningen
Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 33 • Nr 1 • april 2015 Framtidstro • Vårdnadsöverflyttning • De biologiska barnens röster och fler intressanta artiklar I detta nummer Nr 1 2015 Framtidstro ................................................................... 4 Det här med vårdnadsöverflyttning ........................ 6 Nu är vi certifierade! ................................................... 7 De biologiska barnens röster ..................................... 8 Aktuellt inom Forum för Familjevård ....................... 9 Pippi Långstrump hade en mamma i himmelen... ................................... 10 Vill ni följa med oss? .................................................... 11 Det finns inga motsättningar mellan engagemang och trygghet ............................. 12 Strike ................................................................................ 13 Insändare ........................................................................ 14 Sverige behöver fler familjehem! ............................... 15 Öppet brev till politiker m fl ....................................... 17 Kallelse till Familjehemmens riksförbunds Kongress 2015 ................................................................ 18 Familjehemmens Riksförbund .................................. 19 Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Välkommen till Familjehemsguidens Konsulentstödda familjehemsverksamhet. Kontakta oss! Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se 2 Familjehemmet 1-2015 FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@ telia.com Tel. 0156-170 25, Box 3, 619 21 Trosa Familjehemmet Ordföranden har ordet! Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Kongressen 2015 närmar sig med stormsteg Omslagsbild ”Sommarlek II” Målning av Sven Hagman Nu har våren börjat komma även uppe i Norrbotten, ringen på vår studsmatteställning har precis börjat synas, det droppar på taken och vattenpölarna efter vägarna växer. Manusstopp Till nästa nummer: 1/6 -2015 Nu borde de flesta Årsmöten varit och ombud till kongressen 2015 blivit utsedda, Familjehemmens Riksförbunds kongress blir lördagen den 16 maj på Åsa Folkhögskola utanför Flen där vi kommer att börja på fredagen och avsluta på söndagen. Vi kommer att ha föreläsningar, kongresshandlingar, underhållning och tid att umgås, för de barn och ungdomar som är med ordnar vi någon spännande utflykt m m. Boka nu in helgen fort i era almanackor så träffas vi och har en trevlig helg tillsammans och meddela så fort ni kan på susarmband@gmail.com hur många ni är och åldrar på barn och ungdom. Det har varit flera medlemmar som hört av sig och berättat om sina upplevelser om jobbiga avslut på placeringar och det är tråkigt att höra när bristen på familjehem fortfarande är ett så stort problem över landet. Det är viktigt att få ett bra avslut om man ska vilja eller orka ta emot en ny placering, en del har bara fått en uppsägning per brev och barnen kommer ej tillbaka efter ett besök hos biologiska föräldrarna eller ett telefonsamtal om att barnet ska flytta hem, ett datum och att man då får i uppdrag att packa ihop och skjutsa hem barnet med deras saker ett visst datum. OCH sedan är det bara tyst. Vi vet ju att socialsekreterarna är överbelastade med jobb och det är tråkigt när det drabbar familjehemmen och de placerade barnen illa, det är så viktigt att få ordentligt med tid att förbereda utflyttningar och om det ändå går hastigt så är det väldigt viktigt att familjehemmen får prata igenom placeringsperioden hur det varit, hur det har blivit, vad var bra, vad var dåligt och få reda ut om det finns frågetecken om uppbrottet eller utflyttningen. Då får man tömma och samtidigt få kraft och energi för ett nytt uppdrag. Ett bra avslut är viktigt. Nu ser vi fram emot ett fortsatt spännande år med många nya bekantskaper inom föreningslivet som förgyller vardagen med glada och trevliga minnen. Hoppas vi syns under Familjehemmens Riksförbunds kongress. Hälsningar Susann Vikberg Annonspriser 2015 Svartvitt Helsida 6 800:Halvsida 3 900:Kvartssida 2 400:180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annons material. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 – 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Familjehemmet 1-2015 3 Framtidstro Hur kan man vända en knasig barndom och uppväxt till en erfarenhetsbank att använda till något bra i vuxenlivet. Jo, med hjälp av kloka vuxna runtomkring, som kan sätta ord på det som inte fungerar/de och lotsa barnet/ungdomen till bättre alternativ. Jag växte upp i ett hem som utåt skulle se så bra ut som möjligt. Trots det visste alla hur det var ställt. Vi barn var skolans smutsigaste och min ensamstående mamma levde på bidrag från kommunen. I början bodde mamma hemma hos sina föräldrar, men när barnaskaran utökades blev det ohållbart. Istället bodde vi hos grannar, men i samma område. Min mamma berättade ofta för oss barn om andra människor som var dåliga på det ena eller det andra sättet. Det var allt från kvinnor som var lösaktiga (som i hennes mun kal�lades horor) pappor som slog sin familj (hur hon nu kunde veta det) oäktingar hit och alkoholister dit. Som barn lyssnade vi och trodde på det som sas. Att mamma födde oss flera syskon utan någon närvarande pappa-figur, det funderade vi aldrig över. Att vi barn åt våra middagar hos släktingar eller andra goda vuxna, nästan varje dag, det tänkte man inte heller på. Att det ”söps” på tok för mycket i min familj var inte heller något man pratade om – men vi barn visste direkt när det var dags att hålla sig undan. Min mamma lagade sällan mat, om hon försökte blev det spagetti med ketchup och det var fullt normalt. Jag var ett sån´t barn som älskade skolmaten! Det fanns många fler saker att säga om vår familj, men vi kan sammanfatta det med att vi märktes – ofta och mycket. Till min mammas goda sidor hörde, att hon aldrig drack alkohol. Det gjorde ingen skillnad, hon var ändå så speciell att det gott och väl räckte som samtalsämne. Till min räddning, fanns det skolkamrater som hade kloka föräldrar och de kamraterna var hyggliga eller rent av snälla – även om de inte ville eller kanske fick leka med mig. Jag hade några riktiga kompisar och det berodde helt och hållet på föräldrarna. Särskilt en flicka minns jag. Varje gång jag kom hem till den familjen hade mamman fixat med skumbad. Samtidigt tvättades mina kläder – av bara farten. När jag blev tonåring och kom i puberteten var det den mamman som berättade vad som händer i en kvinnokropp och hur viktigt det var att hålla sig ren. Samtidigt fanns också barn i skolan med mindre kloka föräldrar, sådana som pratade hemma vid middagsbordet om vår familj på ett negativt eller kanske hånfullt sätt. Många av de barnen blev en kopia av sina föräldrar i skolan. Några har valt att behålla sina mindre smickrande sidor även som vuxna….. Av någon anledning var jag det barn som min mamma inte ville ha. Ända från starten valde hon aktivt bort mig. Kanske var det därför jag blev mina morföräldrars val. Eller var det ett val? Kanske blev det ett påtvingat val för dem, då min mamma vägrade men visst undrar jag idag om det var för att de ville ha mig, eller för att försöka hålla den fina fasaden utåt. Jag har aldrig kramat min mamma – aldrig fått en omtänksam strykning över kinden. Hon sa under sina år – vad jag minns – inte en enda positiv sak om mig eller det jag gjorde. Det gjorde sällan mina morföräldrar heller och inte heller de var några som kramades som jag minns, men hos dem fanns ändå en stabilare botten. Något som jag vill kalla ”grundkärlek” till människan. När jag tänker på en tonåring som är på väg att frigöra sig från föräldrarna, ser jag det som ett gummiband. Man testar vingarna men vet att om man drar iväg för långt så gungar man tillbaka. ”Normala” föräldrar finns där bakom och låter ungdomar prova, mer eller mindre av livet innan det är dags att klippa av och låta den unga vuxne ta eget ansvar. När min tonårstid kom fick jag göra precis vad jag ville, hur jag ville och med vem jag ville. Inget gummiband där inte, inte ens en sytråd! Där fanns inte en enda regel vilket gjorde min äldre bror till en gangster ganska snabbt. Själv valde jag att hålla till i kyrkan och i den gemenskapen höll jag mig kvar länge. Idag kan jag säga, att ”tanterna” i kyrkan räddade mitt liv. De såg till att det fanns mat, mackor, ett krypin när jag behövde det men framförallt fanns där KRAMAR. De såg en liten parvel där inuti och jag är så tacksam mot dessa människor. Samtidigt som de gav och gav fanns också ett krav – att uppföra sig väl, och det gjorde jag. Där i kyrkan och i andra miljöer där jag träffade dessa personer. Kanske var det också där det grundades, min kärlek till människor! Man måste inte ha fött ett barn för att älska ett barn. Det finns hopp för allihop. Hyfs och respekt var viktigt och idag FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 4 Familjehemmet 1-2015 kan jag reagera mycket på att våra barn och ungdomar inte har några krav på sig. På tal om hyfs. För några år sedan fick jag en folder från socialstyrelsen. Den riktar sig till ungomar i familjehem. I den kan man läsa att De (alltså barn och ungdomarna) har rättighet att få utbildning, trygghet, träffa sitt nätverk, bli respekterade, få komma till tals…..listan var rätt lång. Men varför inte lägga till att De också har skyldighet att visa andra människor respekt för att själv kunna bli respekterad och i slutänden känna respekt för sig själv. Nånstans i mitten av tonåren fick jag nya kompisar. Några av dessa hade sidor som ingen kan tycka om och de gjorde en del saker som var hemska, men, jag var en del i gemenskapen och i allt det svarta lärde jag mig att ALLA människor har flera sidor. Ingen är ond allt igenom, ingen är bara en värsting. Alla vill ha – och behöver – någon som älskar dem. Idag plockar jag fram de minnena, när jag möter struliga tonåringar. Där finns alltid en annan sida, det gäller att hitta den, att våga stå kvar och vänta på den och att inte ge upp! Långt upp i vuxen ålder fanns många mörka känslor mot min mamma och mot människor som tillät oss barn få må så dåligt i en så destruktiv miljö. I min värld är det idag helt ofattbart att den kvinnan som var min mamma fick skaffa så många barn, behålla dem genom hela uppväxten utan att socialtjänsten gjorde något. Inte en enda gång fanns det en socialarbetare som frågade hur vi barn mådde. En gång vände jag mig till kuratorn på skolan, helt resultatlöst. En annan gång vände jag mig till prästen i ungdomsgruppen. Han gjorde ett försök att prata med min mamma, men det slutade med att hon vägrade släppa in mig i huset i några dagar, sedan gick det över. Kanske fanns där en lågbegåvning som aldrig blev bekräftad – men vad spelar det för roll nu? Där fanns inte de resurser som behövs för att vara en fungerande mamma. Lättlurad och med envisa försök att vara ”som alla andra”. Jag flyttade hemifrån tidigt, mina småsyskon berättar att de ofta var hos mig och åt och sov över, det är minnen jag inte har, men deras beskrivning Men man får aldrig av barndomen är lite ge upp tron på att det finns en bättre än min, jag hade inget stort sysljusning lite längre fram. kon att besöka, kanske är det skillnaden. Så träffade jag kärleken och fick så småningom egna barn. Allt gjordes för att inte vara som hon. Men hur arg jag än var, så kom sorgen till sist ikapp mig. När jag fick se hur härliga och roliga relationer mina vuxna vänner hade med sina föräldrar, då blev jag avundsjuk! Inte spelade det någon roll att de bjöd in mig i deras gemenskap – det var ju inte mina föräldrar. Till sist sökte jag proffshjälp, men det är inte så lätt. Jag ville inte sitta och älta min knäppa mamma – utan få strategier för att hantera mitt eget liv och en karta genom sorgens träsk. Det blev olika försök innan jag hittade den som förstod mitt tänk och kunde hjälpa mig hitta rätt. För så är det också, alla passar inte ihop med alla, och känns det inte bra att prata med den första man träffar, så sök vidare – ge inte upp! Numera försöker jag tänka, att min mamma gjorde nog det bästa hon kunde med sina förutsättningar. Hon var mest förtjust i sig själv, sedan sin syster och sin mamma. Därefter kom några av barnen – kanske – och min plats var ohjälpligt sist. Hon ville inte ha mig utan det blev ett misstag på vägen. Vems ”fel” det var, spelar ingen roll, men den som kom i kläm var den oönskade. Får vi tipsa! Det finns en blogg som skrivs av ett antal familjehemsföräldrar som tycker det är dags att dela med sig utåt av hur det är att leva som vi gör. Den fylls varje dag på med ett nytt inlägg. Läs den! Tycker ni om den, så sprid den vidare. www.familjehemsbloggen.se När man blivit vän med tanken att så här var det, vi kan inte ändra det utan måste acceptera det, då är det dags att välja hur man ska handskas med det: Ett sätt är att luta sig tillbaka och säga: ”åh, det är så synd om mig” och sen göra livsval med det i ryggmärgen. Mitt sätt blev livet. Jag tycker det är KUL att leva, jag älskar människor och vill förändra. Kanske var det därför vi blev familjehem. Eller så var det slumpen – som vi brukar säga när människor frågar varför lever man som Ni gör? Mitt liv är precis som jag vill ha det – och vi i familjen har format det själva! Såklart finns motgångar även här, ibland riktigt tunga motgångar. Men man får aldrig ge upp tron på att det finns en ljusning lite längre fram. Jag har frågor kvar som aldrig kommer att besvaras, det är synd – för jag tror det hade lärt mig ännu mer om livet och människorna. Men jag är ändå så otroligt glad att jag nu som vuxen är en hyfsat hel person, full av livslust – full av glädje och nyfikenhet. Dessutom tror jag mig vara rätt bra tankad med konstiga erfarenheter från min barn- och ungdom som jag kan omvandla till något vettigt i praktiska livet. /Knyttet / En morfars sorgliga berättelse ”När myndigheterna stal våra barn” Dokumentären finns att beställas genom Familjehemmens Riksförbund e-post: famriks@hotmail.com 120 kr + porto 42 kr Familjehemmet 1-2015 5 Det här med vårdnadsöverflyttning I ett av våra höstnummer hade Margareta Erman en artikel om vårdnasöverflytt. Många år har passerat sedan det kom som lagförslag att när en placering som varat mer än tre år skall ett övervägande ske om en vårdnadsöverflyttning kan bli/vara aktuell. Själv har jag sedan många år: in på tionde året gått från att varit F-hem till V-hem. Hur har det varit? Blev det någon skillnad? Vad har varit bra, eller blev det något sämre? I början innan lagförslaget blev klart (långt innan det blev aktuellt för vår del) skall jag erkänna att jag var skeptisk! Funderade kring: umgänge, ev. rättsliga händelser, stöd, handledning, stöd till även barnets bio. Föräldrar. Kunde detta leda till att allt bara ”Släpptes” Samhället skulle inte mer ta ansvar eller? Att vårdnads överflytta har varit möjligt i många år, utan något skrivet i lagen, men sällan utövat. Under en tid var det diskussioner om permanenta placeringar och kan tänka att detta med vårdnadsöverflytt är ett ”sätt” att ”säkra” placeringen. (om jag får uttrycka mig så)! Efter det år som nu passerat skulle jag önska att man kunde få ta del av en utvärdering kring vårdnadsöverflyttningar. Kanske det finns? I skrivande stund har jag inte tagit del av något. Vad är det då som leder till att man börjar utreda och överväga en vårdnads överflyttning! Ja utöver en såkallad 3-årsgräns är det väl framförallt att man ser att placeringen kommer att vara en ”uppväxtplacering”. Inget ärende är det andra likt och fler orsaker kan vara att det kommit som önskan från biologiska föräldrar, att föräldrar inte finns kvar i livet och som sagt när barnet varit placerat i många år. Om det sen är en placering som fungerar bra varför skall man då göra det? Om en placering inte fungerar så bra (av olika orsaker) är det 6 Familjehemmet 1-2015 en risk! Detta är kommentarer som jag mött genom åren. Sammantaget dock är att det mesta har handlat om att ”trygga för barnet”. Det finns möjlighet som familjehem att tacka nej om socialtjänsten kommer med förfrågan om vårdnads överflytt, däremot kan det förekomma att man då letar ny vårdnadshavare. Och vad händer då? Flyttar man på barnet eller? Svar har jag inte men en undran! Om och när så en vårdnadsöverflyttning aktualiseras skall man alltid först se över avtalet! Göra det än mer aktuellt. En del kommuner (placeringskommunen) kan och har möjlighet om det finns behov att finnas kvar som stöd efter en vårdnadsöverflyttning. I övrigt är det ju så att det blir ”den kommun som man bor i” som blir ett stöd om behov skulle finnas eller uppstå senare. Som vårdnadshavare har man rätt till underhållsbidrag som sträcker sig. (förlängning om man går skola) upp t.o.m. 20 år. Vårdbidrag kan man ansöka om för det barn som har rätt till det och gäller fram till och med juni det år den unge fyller 19 år. Därefter kan man ansöka om aktivitetsstöd from juli det år man fyller 19 år. Om man har förlängd skolgång och ev. funktionshinder. Intyg krävs från läkare på respektive skola för de olika ansökningarna. Dessa bidrag ansöks hos försäkringskassan och kommer att avräknas från arvode/ omkostnad från ursprunglig placeringskommun. Det kan bli aktuellt att ha kontakt med placeringskommunen för eventuella förändringar från försäkringskassan bland annat om den unga går kvar på gymnasiet efter 20-årsåldern, då det förlängda underhållsbidraget upphört. Bidraget skall då kompenseras från placeringskommunen till dess att den unga har avslutat gymnasiet. All denna information kan man ta del av på försäkringskassans hemsida. Det händer att jag får telefonsamtal med frågor kring vårdnadsöverflyttningar och emellannåt kan jag läsa på familjehems sidor (Internet) frågor som handlar om just det ämnet och ofta frågan om vad man bör tänka på i samband med en vårdnadsöverflyttning. Fick en gång ett samtal från ett familjehem som berättade att om den unga begått t.ex. ett brott som lett till böter så får vårdnadshavare stå för det om barnet är under 15 år. Den ursprungliga placeringskommunen stod inte för böterna, däremot fick de rättshjälp via sin hemförsäkring. Så än idag så här många år efter år av vårdnadsöverflyttningar som har förekommit kan det upplevas ”nytt”! För oss blev det inte mycket förändringar varken innan eller efteråt. Umgänget fortsatte som vanligt, liksom andra kontakter med olika instanser. Däremot kom inga fler besök från handläggaren, och ibland kunde man sakna dem. Berättat lite om hur det går/gått. Snabbare blev det dock när det bland annat gällde passansökan! Summa summarum har allt gått bra! Maria Bergman Nu är vi certifierade! lämnas. Resultatet av certifieringen visar enligt Kirsi Kirpilidis sammantaget att medlemmarna bedriver en verksamhet av god kvalitet. Medlemmarna har uppskattat den noggranna och positiva feed-back de fått. Certifieringsbevis utdelades till RFF:s medlemmar. Vid Riksförbundet för förstärkt Familjevårds (RFF) årsmöte den 5 mars fick de närvarande medlemmarna bevis i form av ett diplom att hänga på väggen för att visa att de var certifierade enligt de kvalitetskriteria som RFF tidigare tagit fram. RFF:s certifieringsansvariga, Kirsi Kirpilidis, redovisade sitt arbete. Arbetet hade blivit mer omfattande än som var tänkt eftersom de var många kompletteringar som behövde begäras in. Certifiering innebär krav på verifiering av uppgifter som Detta var ju första gången en certifiering genomfördes och det finns naturligtvis barnsjukdomar. Men allt kan bli bättre. RFF kommer nu att med Kirsis hjälp arbeta vidare med att förfina och förbättra kvalitetskriterierna. Vidare behöver det systematiska förbättringsarbetet kompletteras med bättre skrivningar om riskhantering, händelsehantering, egenkontroll och förbättrande arbete och utveckling. Styrelsen för RFF JOUR OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET MED SKOLSTÖD Vi söker fler jour och familjehem! Har Ni engagemang, tid och plats över för att ta emot barn eller ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid? Ni skall bo i Stockholm med omnejd. Aleris Nåjden söker erfarna familjehem från Jämtland i norr till Skåne i söder För mer info kontakta: Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook 060-17 05 12 alt. anna.jernkrook@aleris.se Vi erbjuder; - ett tätt och nära stöd av konsulenten - stöd i skolfrågor av en lärare som finns i verksamheten - utbildning och handledning tillsammans med andra familjer - konferenser och aktiviteter - god ersättning utifrån uppdrag Vill du veta mer; Ring gärna eller mejla oss Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22 katarina.martin@varljus.se Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44 elisabeth.dehlen@varljus.se Katarina Vikström 070-493 80 46 katarina.vikstrom@varljus.se Lärare: Andreas Widinghoff 070-306 08 58 andreas.widinghoff@varljus.se Vårljus är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län. Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour och familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB. Familjehemmet 1-2015 7 De biologiska barnens röster Stödet till de biologiska barnen är ett område som är eftersatt inom familjehemsvården. Det finns kunskap om handledningens betydelse till familjehemsföräldrar men information kring vad och vilket stöd de biologiska barnen i familjehem har behov av saknas. När kommuner vänder sig till konsulentstödda verksamheter förväntas det ofta att de biologiska barnen får sitt stöd därifrån, en förväntning som vi i vår organisation tar på allvar och som vi önskar kunna uppfylla. För att kunna ge det stöd som faktiskt önskas bestämde vi oss för att ställa frågan till just dem, barn och ungdomar i de familjehem som vi samarbetar med. Under året har vi genomfört en undersökning bland våra familjehem där vi tagit reda på vad de biologiska barnen önskar för stöd från oss som organisation. Syftet var även att i så stor utsträckning som möjligt implementera det önskade stödet i verksamheten. Frågeställningen vi tog fram löd: 1) På vilket sätt önskar de biologiska barnen stöd (a) före placering, (b) under placeringens gång, (c) vid placeringens avslut och efter placering samt (d) mellan olika placeringar? 2)Hur kan Familjehemspoolen implementera det önskade stödet i organisationen i så stor utsträckning som möjligt, inom ramen för vårt arbetsområde? Med stort intresse och med stor respekt har vi tagit oss an uppgiften att söka svaren hos barn och ungdomar som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar i åldern 7 år och uppåt. Vi använde oss av enkätundersökning som metod, som gav en mycket hög svarsfrekvens vilket tyder på att både barn och föräldrar i vår verksamhet är intresserade av att få delge de biologiska barnens röster. I resultatet blev flera olika saker intressanta. Bl a framkom det att medel och medianålder bland familjehemmens biologiska barn liknar medel- och medianålder bland de placerade barnen som förekommer i vår verksamhet. Ibland önskar kommuner placera barn och ungdomar utan förekomst av jämnåriga, ibland 8 Familjehemmet 1-2015 finns en önskan om att placera i ungefärlig ålder som välanpassade biologiska barn. Detta innebär i praktiken att biologiska barn ofta har en ungefärlig jämnårig person i sin familj som t ex uppvisar ett problembeteende, vilket inte är någon liten utmaning för en tonåring i skolan, vid familjeaktiviteter, andra sammankomster etc. Många av de ungdomar som svarade visade sig gärna åta sig ansvar för den placerades behov och utveckling, men naturligtvis inte alla. Kring detta finns en hel del att reflektera vidare om. Tydligt för oss blev vikten av att de biologiska barnen fick vara delaktiga innan en placering genomförs. Att få information om vem som ska komma till familjen och få vara delaktig i beslutet – vi fick många olika konkreta förslag på vad som är viktigt och intressant för dem att få veta före en placering och hur de kan inkluderas i den processen. Detta var en angelägen sak för de tillfrågade barnen, svarsfrekvensen var 100 % på just den frågan. Även önskan om ett riktigt avsked framkom - akuta flyttar upplevs jobbigt för de biologiska barnen. Vi pratar ofta om att planerade avslut är att föredra för den placerade, inte lika ofta vad det innebär för de biologiska barnen. Det finns skäl att anta att planerade avslut gynnar såväl placerade som biologiska barn och ungdomar. Vi i vår organisation, såväl som andra som arbetar inom det här verksamhetsområdet, försöker förebygga akuta avbrott och flyttar genom utbildning, handledning och hög tillgänglighet, men ibland lyckas det inte och vi står inför faktum att det blir akut avslut samma dag. Kan vi vara mer uppmärksamma på de biologiska barnens behov av stöd i de situationerna? Kan vi i Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem och jourhem till Stockholms stad. Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom Familjehemskonsulterna Socialförvaltningen • Tfn: 08-508 25 221 E-post: familjehem@stockholm.se facebook.com/familjehemstockholm större utsträckning påminna eller påtala föräldrarna behovet av att uppmärksamma de biologiska barnen framförallt vid akut utflytt? Kan vi samarbeta ännu bättre med socialtjänst i den här frågan genom att uppmärksamma även de biologiska barnens behov? Jämfört med familjer som tar uppdrag direkt från kommunerna har konsulentstödda familjehem ofta korta uppsägningstider vilket kan medföra många praktiska saker för föräldrarna att göra på kort tid och som därmed innebär ett intensivt arbete i placeringens slutskede. Det är en viktig utmaning att se till att även de biologiska barnens behov blir tillgodosedda i den processen. I efterhand blev det tydligt att vi redan före vår undersökning och tills vi gick igenom och summerade resultaten, förutsatte att biologiska barn var i behov av stöd, och vi gav oss själva uppdraget att ta reda på VILKET stöd de önskade. Det visade sig inte riktigt vara på det sättet. 90 % av de biologiska barnen i den här undersökningen upplever redan ett fullgott stöd av sina föräldrar, och önskar inte mer än så. Ca 10 % av de som svarade uttryckte att de vill eller kan tänka sig mer stöd från oss i Familjehemspoolen. Även om det är ett fåtal så är det extra viktigt att dessa barn och ungdomar får det stöd de önskar. Vissa efterfrågade enskilda samtal med konsulenten; ”ungefär som en placerad har en socialsekreterare”, andra önskar gemensamma träffar med andra barn och ungdomar i liknande situation. Eller en kombination av båda förslagen. Vi fick flera konkreta förslag som vi kommer att kunna använda i verksamheten framöver och hoppas att dessa barn och ungdomar kan fångas upp och stödjas på det sättet. Undersökningen resulterade i tre konkreta slutsatser: 1.Vi kommer att erbjuda fler aktiviteter riktade till biologiska barn. Barnen och ungdomarna gav oss konkreta tips på aktiviteter som också ger möjlighet att utifrån deras önskemål få träffa andra i liknande situation. 2.De biologiska barnen får en egen broschyr med kontaktinformation till konsulenten ifall de vill ta egen kontakt, men föreslår att de går via föräldrarna i första hand om det är möjligt. ungdomar på det här sättet delade med sig av sina synpunkter och tankar till oss. Vi hoppas att vår organisation kan förvalta deras önskemål på ett bra sätt. Till dem och deras föräldrar som godkände barnens och ungdomarnas medverkan i undersökningen vill vi rikta ett stort TACK!! Vårt intresse av att undersöka just denna fråga, vilket stöd som önskas av barn och ungdomar med de här specifika erfarenheterna, har inte på något sätt mättats. Med utrymme och ny kraft har vi uppslag med oss för att vilja fortsätta att ta reda på mer. Tack också för det. Christina Blennow Familjehemspoolen 3.Eftersom de biologiska barnen i första hand vill ha stödet av sitt nätverk kommer våra stödjande insatser även fortsättningsvis främst att ske till föräldrarna. Vi öppnar dock upp mer för samtal med konsulent, enskilt eller tillsammans med föräldrarna. Vi i Familjehemspoolen är väldigt tacksamma för att dessa barn och Caroline Åkerhielm Familjehemspoolen Aktuellt inom Forum för Familjevård, FfF Forum för Familjevård, är paraply organisationen för riksorganisationer inom familjevårdens område med för närvarande 7 medlemmar. Läs mer på vår hemsida www.forumfamiljevard.se på Familjehemskonferensen i september om rapporten ”Mammakampen – från instinkt till insikt” från projektet ”Tre mammor och ett placerat barn”. FfF kommer att arbeta med att sprida rapportens budskap. FfF:s fokus just nu är på frågor som rör ungdomar i familjehemsvården, bristen på familjehem och om familjehemmen ska vara proffesionella eller ”vanliga familjer”. Vi kommer att lyfta dessa frågor på bland annat Alme dalen. FfF deltar på Barnrättsdagarna i april. Förutom kontakter med centrala myndigheter och andra intressenter kommer FfF att svara på aktuella remisser och förfrågningar. FfF kommer under året att arbeta med FN:s riktlinjer för den alternativa vården för barn och unga. (UN Guidelines for Alternative Care) Tillsammans med KSAN (Kvinno Orga nisationernas Samarbetsråd i Alkohol och Narkotikafrågor) har FfF ett seminarium Den stora händelsen i FfF är 10-årsjubileet som äger rum under hösten 2015. Mer information kommer. FfF har också internationella kontakter genom IFCO (International Foster Care Organization) där FfF är representerad i IFCO:s styrelse. Genom IFCO har FfF också kontakt med Eurochild, EU:S barnprogram. Under 2015 kommer FfF att återuppta arbetet i det svenska IFCO-nätverket. Om Er riksorganisation är intresserad av att bli medlem kontakta FfF per mail info@forumfamiljevard.se eller per telefon 070-560 13 78. För Forum för Familjevård, Britta Schölin Familjehemmet 1-2015 9 Pippi Långstrump hade en mamma i himmelen och en pappa som var negerkung Som barn tyckte jag synd om Pippi Långstrump, undrade om hon ofta längtade efter sin mamma. Fast min egen mamma inte hade förmåga att vara mamma älskade jag henne enormt mycket. Tanken på att hon skulle dö och komma till himlen skrämde mig till mardrömmar. Min mamma Margit var den mamman jag fick, därför älskade jag henne. Idag som vuxen vet jag att barn som vanvårdas och misshandlas slutar inte att älska sina föräldrar, vi slutar att älska oss själva. Det är en av orsakerna att vi är så lojala mot våra föräldrar. Jag älskade min mamma för att hon var just min mamma. Men den kärleken säger inget om hur bra eller dåligt jag hade det som barn. Att Pippi skulle behövt få flytta till ett varmt, tryggt och bra familjehem är det ingen tvekan om tycker jag idag. För mig handlar Pippi Långstrump om det övergivna barnet som var tvunget att bli starkt för att överleva. Jag känner igen mig i Pippi. Jag var också tjejen som tvingades ta ett alltför stort ansvar även om min mamma inte bodde i himlen. Jag har under mina år som föreläsare och författare mött många barn som har en mamma i himmelen och en pappa, som inte är negerkung, utan som finns på Kumla. Mötte en liten flicka på sex år. Låt oss kalla henne Nova. Jag var på besök i hennes familjehem. Hon tog min hand ville att jag skulle följa med in i hennes sovrum. Bad mig sätta mig i hennes säng. Sedan tog hon fram ett foto på sin mamma. Tittade på mig och sa Lisbeth har du en mamma på jorden eller i himlen? Min mamma är i himlen svara jag. Hon tittar på mig en stund sedan säger Nova 6 år. Jag har en mamma i himlen och en pappa på Kumla. De är barn som förlorat allt, men som fått möjligheten att finna tryggheten i ett familjehem. Det var då, i Novas sovrum, mina tankar på en barnbok om barn i familjehem tog sin början. Bilden av Pippi Långstrump kom i mitt 10 Familjehemmet 1-2015 huvud, när jag såg Novas sorgsna hem och sina hjärtan för just Moose. Så även Moose vet hur det är att ha ansikte. Jag funderade över om jag en mamma i himlen. läst några böcker för mina barn om barn som har mammor i himlen Tanken är att det ska bli sex och pappor på Kumla. Kom böcker i serien som heter på att det nog var Pippi Livsviktigt. Redan i somJag vill att alla barn Långstrump som stod mar kommer så de tre för de historierna De som bor i familjehem första böckerna. Jag vill jag nu ändra på, vill att barn som bor i ska få känna stolthet över inte så att man inte ska familjehem ska känna, båda sina familjer. läsa om Pippi utan att jag är inte ensam, det barn behöver få en annan skrivs till och med barnbild på familjehem/barnhem, böcker om mig. Sedan vill än den som Astrid Lindgren gav jag att andra barn ska se och förstå mig när jag var liten och läste Pippi att man kan ha två riktiga familjer. Långstrump. Men också att barn som har det svårt Jag tror att Prussiluskan bara ville Pippi väl, och det finns nog lite av Prussiluskan i mig. Jag vill att alla barn och unga ska vara trygga och ha det bra. Ha minst en förälder som tar väl hand om dem. Lagar mat, borstar deras tänder och läser godnattsagor i sängar som luktar sommarvind. Jag vill att alla barn som bor i familjehem ska få känna stolthet över båda sina familjer. För barn som bor i familjehem har två riktiga och viktiga familjer. Sedan vill jag att alla de som möter omhändertagna barn ska veta vilken resa barnen gjort. Så vill jag berätta om er familjehem, alla ni som ger barn en ny livschans! Ni som gör att sårade och övergivna barn och unga vågar tro på kärleken igen. Så jag satte mig att skriva. Skrev så fingrarna glödde och hjärnan blev överhettad. I sommar kommer böckerna om Oscar och Nova, både snart 10 år. Vi får följa dem från innan de blev omhändertagna. I böckerna finns den rosa älgen Moose, som kommer att berätta om vad socialtanter, omhändertagande, jourhem och familjehem är. Han kommer också att lära barn och vuxna vad utvecklingsstörning och umgänge är och vad annat lite klurigt betyder. Moose är själv en omhändertagen liten älg. Hans mamma dog när han var baby och han får flytta till en björnfamilj som ger honom trygghet och närhet. En björnfamilj som öppnat upp sitt hemma kan få hjälp att våga berätta hur de har det. Att barn förstår att alla barn har rätt att ha det bra. Att barn måste få lov att vara just barn. Oscar nio år säger i boken Snö ängeln ”Det bästa med att bo i ett familjehem är att man inte är rädd när det blir fredag och så har man något att berätta i skolan på måndag.” Familjehem är det skyddsnät som omsluter de barn som av olika orsak inte kan växa upp med sina biologiska föräldrar. Eller med Oscars egna ord i boken Magmammor och Pungpappor. ”Men nu har jag ju två mammor och två pappor, en mamma jag har legat i magen hos, och de är min magmamma och så Marie som är min mamma. En pungpappa som har gjort mig och så Ricke som är min pappa. Man kan ha två riktiga familjer.” Ni familjehem är livsviktiga. Lisbeth Pipping, författare och föreläsare Vill Ni följa med oss? 15-16-17 Juli ger vi oss än en gång på några av världsarvets absoluta höjdare: Höga Kusten-leden! Vi tar oss igenom allt från skogar, utsiktsberg och fäbodvallar till klippkuster, badvikar och naturskyddsområden. Det kommer bli två möjliga vägar, där båda möts för gemensam övernattning. Ena sträckan är lite mer krävande (från ca 10 år och uppåt). Den andra passar mindre barn. Är Ni intresserade av en häftig upplevelse så gör oss sällskap! Vill Du veta mer om var vi ska gå eller andra funderingar? Maila: monica.fahlen@gmail.com Nyfiken på vad det kanske kan bli? www.youtube.com/watch?v=RzwLreixn1U E F T E R LYS N I N G Jag efterlyser familjehem som gjort avdrag för tjänsteresor i uppdraget i sin inkomstdeklaration och sedan fått uppmaning från skatteverket att lämna kompletterande förklaringar om varför man gör just detta avdrag Anledningen är, att en familjehemsförälder i min regionförening har blivit tilldömd straffavgift, då en handläggare på skatteverket inte godkände avdraget. Jag vill höra både Er som överklagat och fått det godkänt men även om någon mer drabbats av straffavgift för detta. Det handlar bara om reseavdraget och inte omkostnaden. Målet är, att vi ska lyfta detta till skatteverket för att alla ska få en rättvis bedömning. Idag är det lite som ett ”lotteri” vilken handläggare som har ärendet och hur just den personen tolkar reglerna. Ni kan maila mig på: monica.fahlen@gmail.com Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com NY BOK! ’’Andras barn-mina ungar’’ av Johan Schött ger den information en familj kan behöva inför beslutet att öppna familjehem. Även mer erfarna familjer kan hitta värdefulla tips och råd. Utgångspunkten är författarens närmare tio års erfarenhet som familjehem och många år som lärare. Läs mer på: andrasbarnminaungar.se Familjehemmet 1-2015 11 Det finns inga motsättningar mellan engagemang och trygghet löna sig ekonomiskt - precis som hos ”vanliga arbeten”. Det finns bra och dåliga familjehem, det behöver bli någon slags kvalitetssäkring för att höja status och bilden av familjehem som visas i media. Självklart ska det också finnas tid för återhämtning för att orka ta till sig kunskap och att socialtjänsten hjälper det enskilda familjehemmet att komma på utbildning – hur kan socailtjänsten och familjehemmen tillsammans hitta en lösning som fungerar? Det finns stora problem inom familjehemsvården eftersom det inte finns någon nationell handlingsplan gör kommunerna sin egna tolkning av lagar, riktlinjer och utbildningsmaterial vilket medför att det finns stora skillnader i Sverige. Vi behöver sträva efter att lagar och utbildningsmaterial inte bara blir ”fina ord” utan faktiskt en beskrivning av hur familjehemsvården fungerar i verkligheten. När jag föreläser för personal inom socialtjänsten har vissa personer en tendens att stänga av öronen när jag berättar någonting som är kritiskt om familjehemssekreterare, det spelar ingen roll att jag väldigt tydligt klargör i början av min föreläsning: ”Nu skulle jag vilja be er om en sak; Ni kommer att få höra en del negativa åsikter om socialtjänsten och jag hoppas att ni förstår att det handlar om den familjehemsförälderns åsikt om hur hon /han har behandlats. Det ger inte en bild av hur socialtjänsten ÄR och det är inte min privata åsikt som jag förmedlar.” Det som förvånar mig är att vissa personer verkar känna sig så provocerade när jag till exempel berättar att det finns familjehem som får placeringen uppsagt när de ber sin uppdragsgivare om hjälp. Vissa personer verkar fastna i ett tänkande som går ut på att så är det minsann inte i deras kommun. Jag tänker så här; bästa sättet att lära sig är att INTE blunda för verkligheten, utan att utgå från vad familjehemsföräldrar berättar och tänka lite mer i såna här banor: Så där borde det inte få gå till i den svenska familjehemsvården! Vi behöver hitta ett sätt så att alla familjehem får lika bra förutsättningar som i vår kommun. Vi behöver tänka salutogent och det betyder att lära oss från när det fungerar bra och arbeta vidare utifrån det, politiker behöver nämligen 12 Familjehemmet 1-2015 verkligen reflektera över vad det är som gör att vissa socialtjänster får till ett samarbete och en familjehemsvård som fungerar bra, och sedan se till att alla socialtjänster och familjehem får liknande förutsättningar! Min ambition är att förbättra familjehemsvården och den behöver uppdateras till de förutsättningar som råder i dagens samhälle. Jag lovar att familjehemsföräldrars engagemang för de här barnen är lika starkt även efter de fått rätten till tjänstepension, blir försäkrad av sin uppdragsgivare som ”vanliga arbetare” och rätten till A - kassa. Socialtjänst och familjehem bör samarbeta för den här förbättringen. Självklart vill jag också att socialtjänsten ska få de resurser de behöver; nu får det vara färdigt med orimliga arbetsbelastningar, hög personalomsättning, dåliga ekonomiska förutsättningar. Vi är alla vinnare när men den största vinnaren av alla är; de barn som placeras inom den familjehemsvård som har hög kvalitet överallt. – Det finns ingen motsättning mellan engagemang och trygghet – Jag tror att med med realistisk ekonomisk ersättning, där det lönar sig att ta tillvara på möjligheter till kompetensutveckling = de familjehem som är kompetenta och engagerar sig fullt ut i barnet skolgång, allmänbildning och sociala färdigheter samt lär sig mer om hur människor fungerar psykologiskt som ger en bättre förståelse för både bio.föräldrar och socialtjänst, det blir lättare att samarbeta. De familjehemsföräldrar som visar en vilja att lära sig mer ska få en högre ersättning, viljan till kompetensutveckling bör Eva-Lena Edholm, föreläsare www.evalenaedholm.se Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg twitter: @evalenaedholm.se facebook: https://www.facebook.com/ EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult Blogg på Sociala Nätet: http://www.socialanatet.se/blogg/eva-lena/ Mail: info@evalenaedholm.se Strike!! En söndag under årets sista månad träffas vi, några familjehem i Väster botten. Vi har valt bowlinghallen i Umeå. Ett antal banor har bokats i förväg och hamburger tallriken likaså. Det blir näringsintag av skilda slag. Det blir så när vi träffas, vi familjehem. Små och stora möts i en stunds avkoppling i julförberedelserna, ett par timmar en adventssöndag. Medan kloten slår omkull käglorna känner vi en gemenskap av ett lite speciellt slag. mänskliga förhållningssätt vilket är byggstenarna i vårt engagemang. De timmar vi umgås hinner vi också dryfta både små och stora frågor. Några har enkla svar medan andra inte har något svar men behöver få uttalas med människor som förstår och är insatta i den problematik familjehemmen dagligen möter. Allt från det rent rumsliga till det mellan- Bowlingtimmarna vid årets slut har nästan blivit en tradition hos oss här i Umeå. - Vi ses nästa snart igen, visst?! Strike är när alla käglor slåss ner samtidigt. Vår samvaro denna dag blev också en strike! T-SHIRT av fin kvalitet med texten STOLT FAMILJEHEMSFÖRÄLDER – JAG GER MÖJLIGHETER samt en liten logga med evalenaedholm.se Färg: Svart eller röd Storlek: S, M, L, XL, XXL Kostnad: 120 kr Frakt tillkommer: 40 kr För att beställa: maila info@evalenaedholm.se Ange namn, adress, färg och storlek. STOLT Rikard Tordön från Allmänna Barnhuset berättade om Skolfam-projektet vid FR konferensen den 30 januari i Katrineholm. STOLT FAMILJEHEMSFÖRÄLDER! FAMILJEHEMSFÖRÄLDER! Jag ger möjligheter. Jag ger möjligheter. E V A L E N A E D H O L M E V A L E N A E D H O L M Skolfam – Ännu bättre skolresultat för barn i familjehem! Skolfam är en arbetsmodell som i snart tio år har lyft skolresultaten för hundratals familjehemsplacerade barn till nivåer som överträffar genomsnittet för alla barn i Sverige. Familjehemmet 1-2015 13 Insändare Beträffande socialkonsult Margareta Ermans artikel ”Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar”, införd i tidningen Familjehemmet nr 2 2014; Ibland kan det säkert vara bra med en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Socialnämnden har, som Erman skriver, skyldighet att fortlöpande överväga möjligheten till en överflyttning av vårdnaden för barn, som varit placerade i samma familjehem i minst tre år. Jag måste här påminna om socialens skyldighet att också arbeta för en återförening av den naturliga konstellationen barn – föräldrar. Regeln om vårdnads överflyttning är dessutom av undantagskaraktär och ska tillämpas med försiktighet, vilket Erman glömde att nämna. Vidare ”Barnets kontakt med – eller brist på kontakt med – sina föräldrar och föräldrarnas inställning i frågan har stor betydelse”. I vårt fall motsatte sig båda föräldrarna skriftligen vårdnadsöverflyttning, men blev totalt överkörda av familjerättsenhet och tingsrätt. Vår dotter, mamman, frågade i tingsrätten bland annat om det var tillåtet för familjehemspappan att slå barn. Kommunens (familje rättsenhetens) representant (chef ) berättade då, att anledningen till att familjehemspappan slagit barnet var att hon led av svår autism! Att vår dotter avskärmats av familjehemmet och socialen att få träffa sin egen son har bidragit till denna av oss i högsta grad oönskade situation och vårdnadsöverflyttning. En naturlig anknytning moder – barn har inte varit möjlig att uppnå. Av de uppskattningsvis 100-talet av social förvaltningen beslutade umgängestillfällena (så gott som uteslutande i familjehemmet, trots att kontakten med hemmet ska upprätthållas) tre mil från hemorten, har cirka hälften inställts efter återbud från familjehemmet på grund av sjukdom hos sonen eller andra barn. (Familjehemmet är av kommersiell karaktär). Någon ersättningstid har aldrig erhållits. Mamman har efter vårdnadsöverflyttningen fått träffa sitt barn 20 minuter under ett år och fem månader. får vår dotter också betala månatligt underhållsstöd till familjehemmet. Den behandling och press hon utsatts för av samhället har resulterat i sjukersättning. Hennes inkomst är därför ca kr 10.000:- netto i månaden. Familjehemsmamman tjänar förmodligen det femdubbla genom sin kommersiella barnverksamhet. Det orimliga i detta har överklagats via försäkringskassan till förvaltningsrätten, där ärendet nu legat i över ett års tid. Först omhändertar kommunen barnet på vaga grunder och avskärmar honom aktivt från sina föräldrar och sedan säger man att eftersom sonen tvingats bo i familjehemmet så länge så ska vårdnaden tas ifrån föräldrarna. Hur kan samhället stödja denna typ av identitetsstöld? Som ytterligare lök på laxen Med vänliga hälsningar Morfar Om intresse finns att läsa mer om den dystra verkligheten och det stora systemfelet inom svensk socialpolitik rekommenderas min dokumentär ”När samhället stal våra barn - en morfars sorgliga berättelse”. Eskilstuna 20150202 Ps.Vår dotter är vare sig missbrukare, kriminell, asocial eller psykotisk. FÖRELÄSNINGEN ”I DINA ÖGON” Åsa folkhögskola, Sköldinge den 15 maj kl. 14.30-18.00 Denna föreläsning belyser tre olika perspektiv i en och samma föreläsning, inifrånperspektivet, anhörigperspektivet samt yrkesperspektivet. Föreläsningen utgår från Thomas bok ”I dina ögon” – En pappas berättelse om när orken tar slut i väntan på hjälp som släpptes sommaren 2013. Föreläsningen handlar om anhörigskap – funktionsnedsättning – attityd – synsätt och värderingar. Thomas dotter Shara deltar under del av föreläsningen. Pris 250 kr/pers. (125 kr om du är medlem i FR). Kontant betalning . Faktura går att ordna (till personal och intresseföreningar). Uppge detta i så fall i samband med anmälan. Föranmälan krävs och görs på email: famriks@hotmail.com el. 070-51 602 33 14 Familjehemmet 1-2015 Boken finns att köpa till reducerat pris (150 kr) under föreläsningen. Varmt välkommen! SVERIGE BEHÖVER FLER FAMILJEHEM! Rekryteringen av fler jourhem och familjehem är en nyckel fråga för att förbättra barn- och ungdomsvården i sam hällets regi. Bristen på engagerade familjer innebär att många barn tvingas bo kvar i skadliga miljöer med svåra konsekvenser för både måendet, den personliga utveck lingen och skolgången. Det råder en närmast total enighet inte passar bra ihop. Detta leder bland både politiker och sakkunniga ofta till så kallade ’’placeringssaminom barn och ungdomsvård att när manbrott’’ som man kallar ett opladen egna familjen inte fungerar så är nerat avslut på en placering och att familjehemsvård det bästa alternatiklienten måste flytta till en annan vet för att ge barn och unga en trygg familj på grund av osämja eller uppväxt. Det finns ett enasamarb etssvårigheter. Detta är stående engagemang mycket olyckligt eftersom och en stor kunskap dessa barn och unga kan Tydliggör regelverken hos de cirka femuppleva det som ett eget kring familjehemmens sociala tusen familjer som misslyckande, en känsla idag får ta hand om förmåner och rättigheter. de ofta är alltför vana vid. de barn som behöUnder mina närmare tio år ver någon annanstans inom familjehemsvård har jag att bo. I många fall stannoterat flera omständigheter som nar barnet i familjehemmet under försvårar för nya familjer att engagehela sin uppväxt och får starka band ra sig. Till exempel att arvoden och till sina ’’bonusföräldrar’’ och -sysersättningar kan skilja tusentals krokon. All forskning visar också att de nor för likartade uppdrag. Det finns allra flesta som vuxit upp på detta också en stor skillnad mellan olika sätt är nöjda och tacksamma för att kommuner beträffande hur regler ha fått en ny chans i ett familjehem. och lagar tillämpas. Vidare finns Tyvärr är media inte intresserade att otydligheter kring förmåner och rapportera om familjehemsvård som trygghetssystem för familjehemmen. fungerar och som i de flesta fall räd Här nedan lämnar jag några konkredar ett barn eller en ungdom med ta förslag som skulle underlätta för dåliga framtidsutsikter, till ett fungnya familjer att engagera sig. erande vuxenliv. Mer sådan rapportering och fler vittnesmål från vuxna Skapa en självständig myndighet som som vuxit upp i ett välfungerande har huvudansvaret för barns och fosterhem skulle visa en annan bild ungas vård och omsorg i samhälän de rapporter om övergrepp och lets regi. Detta skulle tydliggöra missförhållanden som idag domihur viktig frågan är i samh ällets nerar mediarapporteringen kring ögon och även underlätta styrfamiljehemsvården. En mer positiv ning och tillsyn-på samma sätt som bild skulle också kunna bidra till exempelvis Skolverket och Skolin att rekrytera fler familjehem. Mer spektionen styr och kontrollerar historier om detta skulle säkert öka skolans verksamhet. Transparansen intresset för många familjer att engamellan olika kunskapsområden gera sig. inom vård och omsorg, psykologi För närvarande är vi alltså över 5000 familjer som öppnat vår dörr för ett barn eller en ungdom som behövt någon annanstans att bo. Vi behöver dock bli många fler för bristen på familjehem är ett stort problem i familjehemsvården. Socialtjänsten tvingas alltför ofta ’’chansa’’ i sina så kallade ’’placeringar’’ och matcha ihop barn och familjer som kanske repektive juridik skulle förb ättra vårdkvalité och -resultat. Denna myndighet eller instans skulle också ansvara för att sammanställa och distribuera forskningsresultat och förändrade arbetssätt. Här skulle man också med fördel kunna inrätta en ’’upplysningstjänst’’ som erbjuder både familjer, omhändertagna barn och unga samt socialtjänstens medarbetare, information om lagstiftning, regelverk och praxis samt tips och råd i specifika ärenden. Lämpligen skulle man låta erfarna socionomer, jurister och kanske även erfarna familjehemsföräldrar och kuratorer med handledarerfarenhet stå för rådgivningen. Inför fler arvodesnivåer. Idag arvoderas ett familjehem i de allra flesta fall i enligt de rekommendationer som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram. Nivåerna är fast ställda för många år sedan och har bara justerats i takt med konsumentprisindex. Ingen hänsyn tycks ha tagits till att många barn och unga som placeras idag har en mycket svårare problematik som kräver mycket mer av familjehemsföräldrarna, både i tid och i form av engagemang och kunskaper. Av de placeringar jag själv tagit emot har cirka trettio procent haft ett så stort vårdbehov att den placerande kommunen krävde att jag skulle vara hemma på heltid. Med tanke på det större engage manget och den uppoffring det innebär att lämna sitt ordinarie arbete för att kunna fullgöra ett uppdrag är det rimligt att arvodesnivåerna utformas för att ge en rimlig ersättning för insatsen. Dagens arvodesnivåer ger knappt tiotusen kronor netto per månad (beroende på skattenivån i aktuell kommun) för ett uppdrag som sträcker sig över dygnets alla timmar och som innebär att man i praktiken bor på sitt ’’arbete’’. Famil jer som engagerar sig mycket i sin kompetensutveckling och i stöd till nystartade familjehem bör också premieras på olika sätt. Låt familjehemsföräldrar omfattas av samma sekretess som socialtjänstens medarbetare så att socialtjänsten kan lämna över all information om en klient. Idag händer det ofta att viktig information undanhålls familjehem Familjehemmet 1-2015 15 och unga gör att det många gånger om socialtjänsten bedömer att den kan vara ’’till men’’ för klienten. Än krävs utbildning och stora arbetsinmer menligt blir det dock om satser för att få skolgång, vård familjehemmet oavsiktligt och eventuella kurativa råkar göra saker som insatser att fungera. Många familjehemsföräldrar är helt fel, på grund Det finns en inroav att ingen infortad och förlegad upplever en rättslöshet i sin ställning mation lämnats. uppfattning hos gentemot socialtjänsten. framför allt många kommunal a tjänsteLåt erfarna familjehem män att familjehemsvård fungera som faddrar för inte ska vara ett arbete. Det bottnystartade ’’kollegor’’. Behovet av praktiskt stöd och hjälp i alla frågor nar i synsättet att det skulle finnas man måste hantera som nybliven ett motsatsförhållande mellan engafamilje h emsför älder är stor t. gemang och behovet av att få rim Socialsekreterarna kan vara till viss lig ersättning för sin insats. Det är hjälp men om dessa också är nya på en inställning som för övrigt i så sitt jobb har de ingen erfarenhet att fall lika gärna kan gälla för socialdela med sig av. Dessutom har de tjänstemän och andra befattningsoftast begränsad praktisk kunskap havare inom vård och omsorg. Låt om hur man ’’driver’’ ett familjehem. istället familjehemmen få en mer Värdet av att få stöd från en erfaren reglerad och trygg relation till uppfamiljehemsförälder skulle i de lägedragsgivande kommun. Det skulle na vara stort. Det innebär också en leda till att kommunerna också kan extra trygghet för det placerade barställa högre krav på sina familjehem net att ytterligare vuxna har inblick i vad gäller närvaro på handledning, familjehemmet och kan slå larm om utbildning och annat. något inte står rätt till. Acceptera att det numera i praktiken är en profession att ha familjehem. Den allt svårare problematik som vi idag ser hos omhändertagna barn Många familjehemsföräldrar upplever en rättslöshet i sin ställning gentemot socialtjänsten. Jag har tagit del av många berättelser och har även egna erfarenheter som visar hur Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992. Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm 0142 - 121 15 www.familjehemspoolen.com 16 Familjehemmet 1-2015 socialtjänsten i många kommuner tycks vara så tidspressade och överbelastade att normala hänsyn och empatisk eftertanke, utvärdering av tagna beslut och en tillämpning av det så kallade barnperspektivet (BBIC) inte beaktas. Exempelvis har jag läst om ett familjehem som av sin socialsekreterare med en dags varsel, beordrades att på julafton köra det placerade barnet 7 mil till sina biologiska föräldrar för tre timmars umgänge. På samma sätt som IVO utövar tillsyn på vården socialtjänsten ger borde också familje- och jourhem kunna få anmäla missförhållanden i hur de behandlas. Tydliggör regelverken kring familjehemmens sociala förmåner och rättigheter. Idag råder osäkerhet kring vad som gäller beträffande till exempel sjukskrivning, arbetslöshet, pensioner med mera. När jag började med famil jehemsverksamhet fick jag ingen som helst information om hur det fungerade med allt detta. Om man väljer att lämna en fast anställning för att leva på arvoden upphör inbetalningarna till tjänstepension och rätten till A-kassa. Trots sämre sociala förmåner än vad löntagare har betalar vi ändå samma skatt som de. Varför inte ta efter det norska systemet där familjehemmen är anställda av kom munerna med allt vad det innebär av normala trygghetssystem och förutsägbarhet i ekonomin. familjehem som råkat ut för skadegörelse för tiotusentals kronor som ingen ville ersätta. Någon form av gruppförsäkring torde kunna förhandlas fram med något av de större försäkringsbolagen. Skapa ett system för hur familjehem ska ersättas för skadegörelse, stöld och Alla familjehem borde erbjudas avlösning. Många uppdragen är tunga och liknande ekonomisk skada. Jag själv och alla familjehem jag känner till, har råkat ut för skador som aldrig ersatts. Oftast får vi höra av våra kontaktpersoner på socialtjänsten att vi ska begära ersättning via hemförsäkringen. En sådan gäller dock inte skada som orsakas av en person som tillhör hushållet, bara gentemot tredje man. Jag har själv fått en bil stulen och fönster sönderslagna vilket var hanterligt men jag har hört krävande både känslomässigt och beträffande nedlagt arbete. Behovet av att få koppla av och ’’ladda batterierna’’ är därför stort. Många familjer jag varit i kontakt med har en avlösare som tar över omsorg och vård i deras hem under några dagar per månad. Detta har i de allra flesta fall bekostats av dem själva. Den som haft ett krävande barn eller ungdom i sin vård förstår hur viktigt det är att få koppla bort ansvaret och alla plikter några dagar då och då. Detta bör därför erbjudas alla familjehem och jourhem som en förmån utöver arvoden och utbildningar med mera. Det finns också en säkerhetsaspekt i detta då ytterligare en vuxen har inblick i vad som händer i respektive familjehem. Johan Schött ’’familjehemspappa’’ Författare till boken ’’Andras barn-mina ungar’’ Öppet brev till politiker m.fl. ”Det man inte ger barn i de tidiga stadierna får man betala för mångdubbelt i senare skeden.””Ett barn, som blivit älskat och respekterat, har som vuxen stora svårigheter att döda eller misshandla.” (ur Marie Eenfeldts bok: Leva ihop) Små barn behöver mycket tid, (och inte alltför stressig sådan), med sina föräldrar för att lägga en bra grund till senare stadier. Naturligtvis finns det reparationsmöjligheter. Vissa skeden i livet ger också större möjlighet till reparation än andra. MEN. Det bästa och lättare, är att lära sig vid ”rätt” tid, än att senare försöka reparera brister. Det kostar och det kostar på. Föräldrar, släktingar och all personal. Skola, omsorg, sjukvård, mottagningar, polis och kriminalvård m.m. Det kostar och sliter. Psykiatri finns för att försöka reparera och ge hjälp till växt och mognad, men dignar under köer och otillräcklighet. Vi är alla präglade av våra uppväxter. Många dåliga drag hos oss slår igenom, särskilt när vi blir stressade och oavsett kunskaper. Om man växt upp med dåliga samspelsmönster kan man behöva hjälp av kunskap. föräldrar. Förnämliga, inspirerande böcker och skrifter finns i det fantastiska i att få ta hand om ett nyfött barn. Förutom barnmorskor eller andra entusiastiska, engagerade kursledare med stor kompetens bör föräldrarna få veta vilka möjligheter de kan få med hjälp, stöd och avlastning. med lång erfarenhet som fosterhemsföräldrar, ser bara en möjlighet. Var och hur ska blivande föräldrar få kunskaper? Obligatoriska kurser måste införas för alla blivande Den dåliga psykiska hälsan hos mån- ga av våra barn är nu vår utmaning. Var ska vi börja? Undertecknade, Lars och Edit Abbing Obligatoriskt kursprogram måste genomföras för blivande föräldrar. Obligatoriska besök på barnavårdscentraler och utökade möjligheter att få stöd och stödfamiljer. Familjehemmet 1-2015 17 Vill du bli familjehem? Kallelse till Familjehemmens Riksförbunds Kongress 2015, 15-17 maj Plats: Åsa Folkhögskola, Sköldinge (Ligger mellan Flen o. Katrineholm) Välkommen till en helg med föreläsning av bl.a Thomas med dotter Shara , som utgår från boken ”I DINA ÖGON – En pappas berättelse om när orken tar slut i väntan på hjälp”. Och erfarenhetsutbyte, kongressförhandlingar lördag em, trevlig samvaro och god mat. Program finns på FR:s hemsida www.familjehemmensriksforbund.se Anmälan till Susann Vikberg email, susarmband@gmail.com eller 0921-649 88, 070-323 14 29 Sista anmälningsdag 30 april. Ring 0515-180 30 så berättar vi mer. Forum för Familjevård inbjuder härmed till IFCO:s 18:e världskonferens som äger rum den 8-11 november 2015 i Sidney, Australien. Temat för konferensen är ”Tell Someone Who Cares”: Caring for our children”. VÄLKOMNA För mer information och anmälan gå till IFCO:s hemsida www.ifco.info. www.familjehemsverksamheten.se 18 Familjehemmet 1-2015 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm – AB Halland – N Södermanland – D Örebro – T Christina Jansèn 08-740 24 07 Calle Bonath 0735-39 44 54 Gizela Wizell 070-514 70 59 Ann-Christin Larsson 0157-408 63 Värmland – S Östergötland – E Ylva Gavell Söderström 073-640 42 68 Maria Bergström 0141-810 44 Kronoberg – Kalmar– GH Västmanland – U Annette Andréen 0485-722 98 Maria Bergman 070-848 71 40 Gotland – I Västernorrland – Jämtland – XYZ Torsten Lindqvist 0498-380 21 Magnus Lorentzon 070-603 93 33 Monica Fahlén 0611-607 91 www.familjehem-xyz.se Västsverige – P+O Gudrun Atleflo 0320-594 04 Nytt från Norrbottens läns familjehemsförening Västerbotten – AC Rolf Ringsell 070-390 43 91 www. familjehemsforeningen.se Norrbotten – BD Ann-Louise Larsson 073-055 33 53 Dalarna – W Telle Söderberg 070-520 40 87 Södertälje – AB Maria Bergman 070-848 71 40 VA. Östergötland Maria Bergström 0141-810 44 Ödeshög Margot Pettersson 0144-318 97 Förbundsstyrelsen Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 susarmband@gmail.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 153 31 JÄRNA, 070-848 71 40 miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Anneberg, Lugnet 648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 hans.hanas@gmail.com Nu har vi i Norrbotten haft årsmöte den 22 februari där vi tackade av Stig-Roland Carlzon som varit vår ordförande i många år. Sedan har vi glädjen att välkomna AnnLouise Larson som vår nya läns ordförande och även hälsa våra nya styrelsemedlemmar Peter Eriksson och Britt-Marie Lindberg välkommen in styrelsen för Norrbotten. Vi hade en trevlig dag på Storstrand där vi började med en lunch tillsammans och sedan en föreläsning med Ida Carlzon och sedan avslutades med årsmötesförhandlingar. Sekreterare: Calle Bonath Olofsred, 511 98 HYSSNA, 0735-39 44 54 callebonath@hotmail.com Nu har vi först planer på ett styrelsemöte med planering för året, först står Familjehemmens riksförbundskongress på listan sedan planerar vi på att ha olika träffar under året i vårt län. Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com Vi kommer att göra ett utskick om detta när det är färdigt och även styrelselista så ni får alla namn och telefonnummer till oss i styrelsen i Norrbotten. Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 gizela.wizell@telia.com Hoppas vi syns på föreningsträffar. Vid pennan Susann Vikberg, kassör i Norrbottens läns familjehemsförening. Suppleant: Ann-Christin Larsson, Anneberg, Lugnet 648 31 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63 annchristin53@hotmail.com Rådgivare Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com 08-18 76 02 070-848 71 40 070-520 40 87 070-730 36 48 0480-503 55 070-554 08 63 0320-390 36 019-45 8145 0570-153 16 090-390 43 0923-137 21 0921-649 88 Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Eva Olsson, Ambjörnsvägen, 519 92 KUNGSÄTER tolycke@hotmail.se Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, 143 32 VÅRBY, 08-740 24 07 Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, 696 73 ASPABRUK, 0583-504 63 Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIX, 0923-137 21, jan-ulf@telia.com Familjehemmet 1-2015 19 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen 7 641 50 KATRINEHOLM
