guide för ett hållbart engagemang

guide för ett
hållbart engagemang
•
”Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd
och föraktad.
Man vill ingiva
människorna något
slags känsla.
Själen ryser för
tomrummet och vill ha
kontakt till vad pris
som helst.”
ur romanen ”Doktor Glas”,
av Hjalmar Söderberg.
2•
det är svårt att hitta ett mer
träffande citat för att visa hur vi
människor fungerar när vi samlas
i grupp och visar upp våra mest
grundläggande behov.
Det spelar ingen roll hur länge
du varit med i unf, hur gammal du
är eller var du kommer ifrån. Vi vill
alla bli älskade och respekterade
för den vi är. Om vi blir det i en förening finns det goda chanser att vi
stannar kvar. Men det är ändå inte
så enkelt. För trots att vi alla är lika
är vi samtidigt olika. Varje person
är unik och har sina egna, unika
behov och önskningar.
Dessutom kan det finnas många
olika orsaker till varför någon blir
medlem i unf – men orsakerna
kan ju ändras efter ett tag. Därför
måste vi anpassa verksamheten
och engagemanget efter medlemmarnas behov.
•
3•
EN GUIDE
FÖR LEDARE
det här är unf:s handbok för ett
hållbart engagemang.
Tanken är att vi medlemmar ska
känna oss trygga i unf och tycka att
de är meningsfullt att med så länge
som möjligt. unf engagerar handlar
om att så många medlemmar som
möjligt ska må bra i unf.
Nyckelpersonerna för att lyckas
med detta är ledarna. unf engagerar är till för dig som är eller
vill bli ledare i unf. Materialet kan
användas på föreningsträffar, under ledarutbildningar eller läsas på
egen hand. Här finns både teori och
verktyg för dig som vill göra unf till
en ännu bättre organisation.
ps. Till texten har vi lånat det
smarta, finska ordet ”hen” när vi
menar henne eller honom. ds.
Text
Mikael Hansson
Korrektur
Birgitta Jacobson
Grafisk form
Anton Hull
Pasadena Studio
Tryck
Sandvikens
Tryckeri, 2011
Foto
Jonas Forsberg
•
4•
STARKARE
STÄLLNINGSTAGANDE
det som gör unf så unikt är att här kan
du få uppleva nyktra arrangemang och
stärka ditt ställningstagande för ett helnyktert liv stärkt – och därmed viljan att
vara medlem längre. Att ha en verksamhet
som inte bara är rolig utan också stärker
ställningstagandet gör oss mer engagerade. Det är just ställningstagandet som
gör att vi som medlemmar kan uppleva
ett ”högre syfte” med att vara med.
I en organisation som aktivt arbetar
mot alkohol och andra droger kan det lätt
uppstå ett positivt grupptryck som både
ger ett ökat skydd mot en drogkultur
och stärker det egna ställningstagandet.
Undersökningar visar att ju starkare ställningstagandet är, desto lättare kan vi stå
emot negativa grupptryck från annat håll.
Det finns många saker som stärker
ställningstagandet som inte behöver vara
varken tråkiga eller avancerade. Det kan
t ex handla om att få vara med vid ölköpskontroller, utbyten med en systerorganisation och värvningskampanjer eller få
insikter om alkoholens baksidor för barn
och unga. Om vi kombinerar kunskap
med värderingar kring alkohol och egna
insatser mot alkohol och alkoholkulturen
stärker det ställningstagandet, mer eller
mindre medvetet.
Det är bra om medlemmarna blir
lite arga på alkoholkulturen. Ilska kan
nämligen vara ett tecken på ett starkare
ställningstagande. Men det ska förstås
inte riktas mot människor, utan mot
situationer – som att det är för lätt för
minderåriga att få tag i alkohol.
Att ha en gemensam ”fiende”, som
alkoholen eller alkoholkulturen, gör att vi
känner gemenskap. Det ger också styrka
till både gruppen och det egna beslutet
att inte dricka alkohol.
•
SE ”STÖRRE” – DU
GÖR SKILLNAD
•
5•
din handling gör skillnad. Alla
som har valt att stå emot alkoholnormen gör en fantastisk insats
för att göra världen bättre. Du kan
”störa” alkoholnormen och försvaga alkoholindustrin om du visar att
nyktert festande är mest naturligt
– och roligare. Dessutom ger du inte
dina pengar till alkoholindustrin.
När du är med och bidrar till nykter
verksamhet skapar du också nyktra
frizoner – som är precis det som
utsatta unga behöver. Då gör du
skillnad!
VAR EN
FÖREBILD!
vi inspireras ofta av andra
människor vi möter. Du kan
inspirera andra i deras ställningstagande genom att själv vara öppen
med ditt ställningstagande och tala
positivt om valet att vara nykter.
IDEOLOGI
INSPIRERAR!
ideologi är kul! Om vi skapar
aktiviteter som medlemmarna
både tycker är roliga och samtidigt
har en tydlig koppling till vår ideologi, stärks ställningstagandet hos
den enskilde.
Samla gruppen kring en känsla,
t ex ilska över att alkoholreklam
finns, och skapa en aktivitet där ni
får utlopp för känslan. Ni kan driva
med alkoholreklam, gör opinionsbildande aktiviteter på stan eller
trycka tröjor med smarta budskap.
BE OM HJÄLP
du får mer respekt om du vågar
erkänna att du inte klarar allt själv.
Ingen är perfekt och alla behöver
andra människor för att göra skillnad. Det visar på styrka att blanda
in fler personer när det behövs – ju
fler kockar, desto roligare soppa!
Många medlemmar växer när de får
”ta över” någon annans uppdrag.
DET ÄR KUL ATT
DELA PÅ ANSVAR
att vara ”ansvarstagande” i unf
blir bara roligare om fler hjälper
till. Det är inte fult att be om hjälp.
De flesta medlemmar blir glada när
de får en uppgift och känner sig
behövda!
Skriv en lista på allt du gör i unf.
Fundera sedan på vilka uppgifter
som någon annan kan göra. Att
dela på ansvaret är viktigt på lång
sikt. En bra ledare försöker alltid
hitta den som är bäst på att utföra
en uppgift.
ENGAGERA PÅ
FLERA SÄTT
det är inte alla som kan eller
vågar ta första steget själv – men de
flesta vill göra världen nyktrare. Om
vi bygger en kultur där alla bidrag är
viktiga skapar vi möjligheter för alla
medlemmar att bidra på sitt sätt.
Försök att se vad varje medlem vill,
kan och är intresserad av. En liten
uppgift kan utvecklas till något stort.
•
7•
VÄXA MED
UPPGIFTEN
– ETT DYNAMISKT MEDLEMSKAP
dataspel och unf har något gemensamt! Att möta en lagom svår utmaning i
ett dataspel brukar oftast leda till att man
”levlar upp” och tar ett konkret steg upp
i status eller styrka – för att sedan kunna
möta större utmaningar. Det leder i sin tur
till att dataspelaren fortsätter att spela.
Men effekten försvinner om steget
upp är för lätt och utan utmaning – eller
för svårt och omöjligt. Då försvinner lusten att vilja kämpa för det. Forskning visar
också att ”belöningen” måste vara lagom
stor. Är den för liten är den inte värd att
kämpa för, men även om den är väldigt
stor blir den faktiskt inte mer lockande!
Att få kalla sig unf-ledare, efter att ha
gått en helgkurs, och sedan få vara ledare
på nästa unf-arrangemang kan vara ett
bra exempel på belöning.
Ledare lär nya ledare
unf är en folkrörelse. Hos oss är alla
ovärderliga – men ingen är oersättlig!
Därför måste de som tar och får ansvaret för verksamheten hela tiden tänka på
att träna upp nya ”ansvarstagare”, som
jobbar tillsammans med dem och kan ta
över efter dem.
Om många gör lite, blir det mycket
gjort! Om några få gör allt, bränner de
ofta ut sig – och så finns det ingen som
tar över efter dem.
Att få chansen att växa med uppgiften
genom nya utmaningar, samtidigt som
man kan få stöd när det behövs, leder
till ett aktivt medlemskap. Men ingen
vill fastna i en viss roll. Därför måste en
ansvarstagande medlem också få vara
”bara” deltagare ibland.
•
•
8•
BEVARA
ENERGIN &
DELEGERA
det kan finnas många saker som
driver oss. Det kan vara ”bra saker” som
engagemang och glädje – och ”dåliga
saker” som skuld och dåligt samvete.
När vi hittar vår egen, inre drivkraft
– något att brinna för – kan vi oftast
jobba länge med den. Men engagerade
medlemmar ska inte ”jobba ihjäl sig”,
det handlar om att hitta en lagom nivå.
Ett bra och hållbart engagemang
betyder att du drivs av vår vision och tar
ansvar – samtidigt som du tar hand om
dig själv. Det är därför det är så bra att
dela på ansvar och uppgifter.
unf har flera utbildningar som lär dig
att delegera, prioritera och hitta motivation – och att hitta en lagom nivå för ditt
engagemang.
Dela ansvaret!
Du kanske ser ditt engagemang på kort
sikt. Men vår vision om en solidarisk,
demokratisk och drogfri värld är ju
inget 100-meterslopp! Det är snarare
en stafett där engagemanget ska
fördelas under loppet – och på flera
personer.
Att delegera, dvs ”ge bort” ansvar,
är svårt. Men det ger trippelvinst! Det
blir mer gjort. Andra får träna på lagom
stora uppgifter. Det minskar risken för
att de som tar ansvar bränner ut sig.
Men du måste du lita på den du
ger ansvaret. Du ska ge hen äran om
det funkar – men dela ansvaret om
något går snett. Då är du ett riktigt bra
föredöme!
•
PRIORITERINGSFÖNSTRET
•
9•
när du måste välja kan du använda ”prioriteringsfönstret”: Vik
ett papper på mitten – och sedan
på mitten igen. Då får du fyra rutor.
skriv en lista på allt som ger
energi – stort och smått, i och utanför unf. Gör sedan minst en sak
som ger energi varje dag! Då är det
lättare att orka med det svåra eller
tråkiga sakerna.
ej viktigt
bråttom
viktigt
HITTA DET SOM
GER ENERGI
ej bråttom
VAR EN BRA
FÖREBILD
Hugg sedan tag i uppgifterna!
Börjar med det som är viktigt och
bråttom – uppe till vänster.
som ledare är du en förebild för
andra! Vill du att ”dina” unf:are ska
vara positiva och tycka det är roligt
att jobba – så måste du bete dig
likadant själv.
Vad du själv gör och hur du själv
är, spelar 100 gånger större roll än
vad du säger. Så var den förebild du
vill vara!
MENTOR
hitta en mentor som kan peppa
och ge stöd i olika saker. Välj gärna
en äldre och mer erfaren person,
t ex från iogt-nto-rörelsen, en
lärare eller någon annans förälder.
•
10 •
ÅTERKOPPLING
KÄNNS
MENINGSFULLT
genom att få återkoppling och
se resultat av sitt handlade ökar
meningsfullheten. Återkoppling
kan ges både för att uppmärksamma sådant som är bra och sådant
som behöver ändras. Alla har ett
ansvar att både ge och ta emot
återkoppling. När du märker att du
gör skillnad och kan påverka andra
ökar ofta ditt engagemang.
TYDLIGA
ARRANGEMANG
BLIR
BEGRIPLIGA
sätt upp scheman, regler och
annan viktigt information så att alla
kan se. Läs gärna högt för deltagarna så att alla kan ta till sig informationen. Vissa regler kan behöva
förklaras, så att alla förstår varför
de finns. Om något förändras ska
alla få veta det, för att undvika
osäkerhet.
ATT FRÅGA OCH
HA STÖD ÖKAR
HANTERBARHETEN
du har också ett eget ansvar för
att just du har hög Kasam – att du
förstår, hur du hanterar situationen
och att den känns meningsfullt.
Innan du ska utföra ett uppdrag
ska du se till att du fått tillräckligt
mycket information om vad som ska
göras och vad som förväntas av dig.
Dessutom måste du se till att det
finns personer runt dig som du kan
bolla med om något känns för svårt.
•
11 •
KASAM
FÅR MEDLEMMAR ATT MÅ BRA, STANNA
KVAR OCH ENGAGERA SIG
kasam är en förkortning för känsla
av sammanhang. Kasam formulerades
av Aaron Antonovsky. Han ville veta vad
som gjorde att en människa var (mentalt)
frisk och behöll sin hälsa – trots svåra
situationer.
Enligt Kasam krävs det tre viktiga saker
för att en människa ska må bra. Vår vardag
måste vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Då är chansen mycket större att
vi känner oss friska och mår bra.
Begriplig betyder att jag upplever att
jag har tydliga ramar och
struktur
Hanterbar betyder att jag har kraften
och förmågan att hantera
olika situationer.
Meningsfull betyder att jag tycker att
det är värt att satsa tid och
energi i situationen.
Det här är tre bra riktmärken för vår
verksamhet. Här kommer några konkreta
exempel:
Begriplighet
Om du har hög känsla av begriplighet
upplever du att verksamheten är förutsägbar på ett konkret och positivt sätt. Det
är viktigt att framför allt nya medlemmar
snabbt begriper verksamheten. Ett enkelt
sätt är att ha ett schema över vad som ska
hända, uppsatt på väggen.
Hanterbarhet
Om du har en hög känsla av hanterbarhet
känner du att det finns andra som ger stöd
för att klara olika händelser och situationer. Både nya och gamla medlemmar kan
behöva en vän att luta sig mot ibland.
Meningsfullhet
Om du har en hög känsla av meningsfullhet upplever du att det är värt att satsa
din tid och ditt engagemang i unf. Därför
behöver alla stärka sitt ställningstagande
mot alkohol och andra droger med jämna
mellanrum. Det ger en känsla av att det är
meningsfullt att vara medlem – och ökar
drivkraft att fortsätta vara medlem.
•
•
12 •
GAMMAL
ELLER NY
MEDLEM
en ny medlem ska känna sig inbjuden –
både till unf och till gemenskapen i gruppen. För några kan det räcka med att få
höra ”hej och välkommen” en enda gång.
Andra behöver mer tid och uppmärksamhet för att känna samhörighet.
Men de som varit medlemmar ett tag
kan också behöva umgås i en tajt kompiskrets ibland. Därför måste det både finnas
verksamhet som gör att vi kan umgås med
våra nära vänner – och verksamhem som
är mer inbjudande för nya medlemmar.
Verksamhet för alla
Hur kan vi anpassa verksamhet till alla
olika önskningar och behov? Ett bra sätt
är att ha en grundsyn som är gemensam,
t ex unf:s vision. Det kan också behövas
olika insatser för att öka engagemanget,
beroende på t ex ålder och hur aktiv en
medlem är.
Det går ju att vara medlem på många
olika sätt. Var och en väljer själv hur
medlemskapet ska utvecklas. Några
betalar medlemsavgiften men är inte med
på aktiviteter. De är kanske nöjda med
att gjort ett ställningstagande och läsa
Motdrag. Vissa är med på aktiviteter för
sin egen skull och är nöjda med att ”bara
vara med”. Andra är mycket aktiva och vill
gärna planera och leda verksamheten.
Men alla betalar ju inte medlemsavgiften. Det finns förstås många anledningar,
men det kan ofta bero på antingen bristande intresse eller att man inte har hittat
sin plats i organisationen.
Oavsett hur aktiv en medlem är behöver
alla känna att de får ut något av sitt medlemskap – för att fortsätta att vara medlemmar. Vissa kommer till en punkt där de känner att de behöver gå vidare. Då kanske de
slutar att vara aktiva, men fortsätter ändå
att vara medlemmar. Om medlemmen har
känt sig behövd, bekräftad och sedd under
sin aktiva tid är chansen större att hen blir
kvar som icke-aktiv en längre tid.
•
•
13 •
SAMSPELA –
INTERAGERA
var noga med att se och bekräfta nya medlemmar när de kommer
till sin första föreningsaktivitet. Ha
en presentationsrunda och se till
att blanda gamla ”rävar” med nya
nyfikna. Ge alla möjlighet att engagera sig i verksamheten på det sätt
som passar dem. Fråga efter och ta
vara på nya idéer och initiativ.
EGET
”GRUPPSPRÅK”
KONTAKT
ge nya medlemmar kontaktuppgifter (namn, adress, telefon och
mejladress) till konsulent, ordförande eller ledare. Samla också in
kontaktuppgifter från nya medlemmar så att de kan bjudas in på fler
aktiviteter och få information.
en tajt grupp har ofta väldigt roligt tillsammans – med interna skämt
och aktiviteter som skapar sammanhållning och ger en skön känsla.
Samtidigt måste unf-föreningen
vara öppen, så att nya medlemmar
kan komma in i gruppen.
Tänk på att nya medlemmar inte
alltid förstår våra förkortningar och
slangord – eller varför vi tycker det
är så kul att sjunga Dusten och Droger gör dig passiv! Förklara ord och
förkortningar. Dela ut texten och gå
– långsamt – igenom rörelserna till
Droger gör dig passiv. Då kan också
de nya hänga med.
•
14 •
UPPTÄCK
TIDIGT OCH GÖR
NÅGOT DIREKT
STÄRK
GRUPPEN OCH
INDIVIDERNA
samarbets- och tillitsövningar
stärker sammanhållningen i
gruppen. I en grupp med bra sammanhållning har alla har en plats
och alla känner att de kan bidra. I
en sådan grupp är det lättare att
förebygga mobbning. Högt självförtroende och hög självkänsla hos
var och en minskar också behovet
av att hävda sig genom att trycka
ner andra.
chanserna att upptäcka tidiga
tecken på mobbning ökar om det
finns flera ledare i större grupper.
Det är också viktigt att du som
ledare högt och tydligt säger ifrån
om du ser beteende som inte är
acceptabelt.
Om det inte finns någon formell
ledare i föreningen kan det vara
bra att vända sig till någon utifrån, t
ex konsulenter eller äldre iogtnto-medlemmar. Det är nämligen
bättre om flera, erfarna ledare tillsammans hjälps åt när det handlar
om mobbning.
•
15 •
MOBBNING
ÄR INTE
OKEJ
om någon blir trakasserad av en eller
flera personer flera gånger är det mobbning. Mobbning är alltså inte en engångshändelse eller en enskild konflikt, utan
upprepade kränkningar. Elaka beteenden
och kränkande behandling är förstås helt
oacceptabelt – även vid enstaka tillfällen.
Mobbning kan också vara sådant
som juristerna kallar misshandel,
olaga hot, förolämpning, förtal, stöld,
skadegörelse, olaga frihetsberövning
och sexuellt ofredande. Det är alltså inte
bara hemskt och elakt – det kan också
vara straffbart.
Kom ihåg att det som kanske bara var
”skoj och skämt” kan såra och kränka den
som blir utsatt. I så fall räknas det som
trakasserier. Att skämta på någon annans
bekostnad är sällan roligt – för den som
blir utsatt. Att sedan säga ”jag skojade
bara” gör det inte mindre smärtsamt.
Trakasserier förekommer tyvärr överallt,
på skolor, arbetsplatser och i föreningar.
Säg ifrån – direkt!
En mobbare är oftast ute efter någon form
av makt över andra. Men för att få makt
behöver mobbaren ”den tysta massans”
hjälp!
Den tysta massan är de som ser, men
inte gör något. De kan i värsta fall att öka
mobbarens makt, eftersom de inte säger
ifrån. Om du inte säger ifrån kan det uppfattas som att du håller med mobbaren.
Ofta beror trakasserier och mobbning
på flera saker. Det är inte ovanligt att det
börjar för att några personer känner sig
osäkra – samtidigt som gruppen är intolerant och har dålig stämning.
Därför ska vi alltid säga ifrån så fort vi
hör eller ser att någon behandlas illa. Vi
ska också förebygga mobbning genom
att arbeta med tolerans, jämlikhet, sociala
värden, respekt och kommunikation i
gruppen. Om det redan är en ”dålig” grupp
kan det vara bra att ta hjälp av andra för att
tillsammans stoppa mobbningen.
•
•
16 •
ALLA
FAMILJER
ÄR OLIKA
alla familjer har bra och dåliga sidor
– ingen är bara dålig eller helt perfekt.
Men det finns förstås familjer som
saknar vissa grundläggande och viktiga
delar som behövs för att alla ska må
bra, fysiskt, psykiskt och känslomässigt.
Det kan bero på flera saker. Det kan t ex
handla om missbruk, psykisk eller fysisk
sjukdom hos någon i familjen – som då
”konkurrerar ut” ut andra viktiga behov
i familjen.
Det påverkar förstås alla i familjen –
och ofta drabbas barnen hårdast. Ibland
försöker barnen ta ansvar för sådant som
föräldrarna borde göra. Det kan handla
om att städa, handla mat eller ta hand om
yngre syskon.
Att växa upp i en familj som inte
fungerar kan leda till att det saknas en
grundläggande trygghet i livet eller andra
svårigheter. Dessutom skapar de ofta
massor med känslor. Vissa skäms och vill
hålla problemen hemliga. Andra berättar
för flera i sin omgivning. Här finns inga rätt
eller fel! För vissa är det lätt att berätta,
medan andra behöver längre tid.
För ett barn som har en familj som
inte fungerar är det viktigt att få veta att
det finns många som har det likadant.
Ungefär 385 000 svenska barn växer upp i
en familj där minst en förälder riskbrukar
alkohol eller andra droger.
Katastrof kan bli katapult
En jobbig uppväxt är ingen ”livstidsdom”.
Det som var kaos i barndomen kan
bli en positiv drivkraft längre fram. En
”katastrof” kan bli en ”katapult” – som
skickar en människa mot ett bra liv, med
framgång och lycka.
En familj som inte fungerar kan ändå
vara varm och trygg på vissa områden.
Alla familjer kan utvecklas och det finns
hjälp som har rätt att få om det behövs.
•
•
17 •
VANLIG
VERKSAMHET
vanlig unf-verksamhet som
är trygg och mysig kan också stärka
en medlem som har en familj som
inte fungerar. Föreningsträffar där
ni ser på film eller käkar pizza kan
betyda att den som har det tufft
hemma får komma hemifrån – till
en drogfri miljö med bra vänner.
Det kan räcka långt!
AKTIVITETER
KRING
HÖGTIDER
för ungdomar som växer upp i
familjer med hög alkoholkonsumtion är högtiderna särskilt jobbiga
– eftersom det då dricks extra
mycket. Att ha unf-verksamhet på
skollov och storhelger är ett bra
sett att stötta dessa medlemmar.
Kom ihåg att peppa medlemmen
att åka på unf:s julkurs, om det
finns en sådan.
PRATA ÖPPET
OM DET
avdramatisera ämnet och våga
prata om familjen. En trygg och öppen grupp har ofta ett ”högre tak”
som gör det lättare att prata om
svåra saker. Den som har det svårt
kan då se att hen inte är ensam om
sin situation.
Ni kan t ex bjuda in någon som
har egen erfarenhet av en svår
uppväxt och kan berätta. Men
tvinga aldrig någon att berätta om
sitt privatliv!
HÄNVISA
VIDARE
som unf:are kan du finnas som
kompis och vara ett stöd till någon
som har det tufft hemma. Men
du måste alltid hänvisa vidare om
någon behöver professionell hjälp.
Du kan t ex tipsa om att besöka
skolkuratorn eller en ungdomsmottagning. På www.drugsmart.se
finns mycket stöd att få.
•
18 •
SE INDIVIDEN
en människa är inte lika med sin
diagnos. Se varje människas unika
förmåga och låt inte diagnosen vara
det som hela tiden styr ditt sätt att
möta personen.
Den som är ansvarig för aktiviteten kanske bör känna till om
någon av deltagarna har en särskild
diagnos. Ibland kan det vara bra att
ledare och deltagare får information om den. Men den som har
diagnosen måste få välja det själv
i så fall! Ett enkelt sätt är ofta att
våga fråga om det finns någon som
behöver extra hjälp.
TYDLIGHET
se till att allting runt unf:s
arrangemang är tydligt. Ingen ska
behöva tveka på när en aktivitet
börjar, var den sker, att det finns en
bra sovplats, vilka regler som gäller
på arrangemanget osv.
•
19 •
BEHOV AV
SÄRSKILT
STÖD
vissa medlemmar behöver mer stöd
än andra. Några kommer från familjer
som inte fungerar, andra har funktionsnedsättning och några behöver extra stöd
utan att det finns en tydlig orsak.
Det vi ofta kallar ”bokstavsdiagnoser”
heter egentligen neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Det är ett samlingsnamn för svårigheter som beror på
hur hjärnan arbetar. Du känner säkert
igen diagnoser som adhd, add, Aspergers
syndrom, autism, tvångssymtom eller
Tourettes syndrom.
Personer som har särskilt behov av
stöd riskerar att hamna utanför den
sociala gemenskapen. De impulsiva kan
hamna i destruktiva gäng och de inåtvända kan bli alltmer ensamma – om de
inte kan skaffa sig bra kompisrelationer
genom sina intressen!
Du måste inte vara utbildad läkare för
att möta en medlem som har någon av
dessa funktionsnedsättningar. Däremot
ska du som ”amatör” aldrig försöka ställa
diagnos. En stämpel som ”damp-unge”
kan vara både kränkande och oerhört
svår att tvätta bort – särskilt för den som
kanske har en diagnos.
Bra att veta:
en person med en eller flera av dessa
diagnoser har samma behov som alla
andra av att bli sedd och bekräftad.
diagnoserna kan ta sig olika uttryck hos
olika person. Ofta handlar det bara om
helt normala mänskliga beteenden –
men som förstärkts så att personen
inte alltid kan styra dem.
en diagnos är inte alltid en belastning.
Det kan bli en persons bästa sidor om
hen får uttrycka det i rätt miljö och
med rätt stimulans.
läs gärna mer på t.ex.
www.sjalvhjalppavagen.se
•
unf bygger på att tusentals medlemmar trivs och utvecklas genom
sitt arbete för en demokratisk och solidarisk värld fri från droger.
Det här är din guide till ett hållbart engagemang i unf! Att brinna för
en fråga kan ge otroligt mycket energi och livsglädje. Här har vi samlat
våra bästa tips för att det engagemanget ska bli så starkt och långvarigt
som möjligt. Utifrån vad du vill och vem du är!
Vi hoppas att guiden ska hjälpa dig till ett hållbart engagemang!