docTed Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull”
download 
Report Transcription
Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull”
1 2015 Ted Wärnåker, han lanserar den första glaukomappen ”För syns skull” sidan 10 Amelia, 20 från Tranås – framåt tjej som inte nedslås, trots glaukom från födseln TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET Nr 1 – 2015 Tidning från Svenska Glaukomförbundet Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll: Lars Steen Ewy Engström Ansvarig utgivare: Lars Steen Redaktör: Örjan Andersson Ej signerat material är författat av redaktören Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören ISSN: 1653-4069 Redaktionens adress: Ögontrycket c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20, 647 32 Mariefred Mail: andersson.orjan@gmail.com Ögontrycket finns också som taltidning i DAISY – format INNEHÅLL 3 Ledare Intervju Amelia, född med 4 glaukom 8 Debatt 10 Första glaukomappen 16 Fråga Doktorn 18 Glaukomförbundet expanderar 20 Dagstidningar för alla – Lena Katarina 22 Utblick Swanberg 23 Aktiv glaukomförening 24 Landet Runt 26 Aktiviteter Glaukomveckan 27 Noterat Produktion: DanagårdLiTHO, Ödeshög Omslagsbilder: Ted Wärnåker Amelia Lindqvist (Foto: Örjan Andersson) GLAU KOM FÖR BUN DET 2 Ögontrycket | Nr 1 2015 Utgivning av Ögontrycket 2015 Nr 2 Utgivning vecka 19 Manusstopp måndagen 13/4 Nr 3 Utgivning vecka 38 Manusstopp måndagen 24/8 Nr 4 Utgivning vecka 50 Manusstopp måndagen 16/11 Vi vill starta ytterligare regionala föreningar Ledare Bästa medlemmar och läsare! Nu närmar sig Världsglaukomveckan som inträffar vecka 11 det vill säga 9 – 15 mars. Runt om i många länder anordnas en mängd olika aktiviteter och syftar givetvis till att öka kunskap och förståelse för glaukom och glaukomsjuka patienter hos anhöriga, allmänhet och inte minst beslutsfattare på olika nivåer. Det betyder att vi nu åter får tillfälle att visa upp oss och förmedla våra viktiga budskap. Jag vill gärna uppmana er alla i styrelser och övriga medlemmar att ta tillvara alla chanser att visa upp oss under denna vecka. Skapa intressegrupper Vid senaste styrelsemötet antogs verksamhetsplanen och budget för 2015. Glädjande nog beviljades Glaukomförbundet 1 408 000 kronor det vill säga 38 000 kronor mer än föregående år. Verksamhetsplanens struktur ansluter sig till liknande som under de två föregående åren. Förbundets ambition är att satsa på att grunda ytterligare regionala föreningar. För närvarande pågår förhandlingar med Dalarna och Västmanland. Flera föreningar finns i län med mer än en större centralort som ger förutsättningar att skapa ”intres- segrupper”. Exempel på sådana orter är Eskilstuna, Växjö och Halmstad bara för att nämna några. Förbundsstyrelsen manar också på att föreningarna ska vara fortsatt aktiva i sammanhang där många äldre personer samlas som till exempel pensionärsföreningar, seniormässor med mera. Vårt mål är att få till stånd en medlemsökning på minst 10 % per år. I detta nummer följer vi upp den intressanta artikeln om den unga flickan med medfött glaukom med en intervju med en ung kvinna på 20 år som har glaukom sedan födseln. Nu har modern teknik kommit till glaukompatienternas hjälp. Ett läkemedelsföretag har utvecklat en så kallad APP med flera spännande funktioner bland annat påminnelse om att man ska ta sina droppar på rätt tid. Dessvärre gäller det ju att man har tillgång till och kan använda en ”smartphone”, men såvitt jag är underrättad blir det allt vanligare även hos oss i mer mogen ålder. Lars Steen, förbundsordförande Ögontrycket | Nr 1 2015 3 Amelia Lindqvist, en positiv tjej från Tranås, som kämpat med sin glaukom från födseln. 4 Ögontrycket | Nr 1 2015 Amelia, 20 – en härligt framåt tjej som inte nedslås, trots glaukom från födseln I förra numret av ÖT publicerade vi en uppskattad artikel från Norsk Glaukomförenings tidskrift ”Å leve med glaukom”. Artikeln handlade om Martine Alexandra 9 år, som är född med glaukom. Nu följer vi upp den artikeln med en intervju med Tranås-tjejen Amelia som också är född med glaukom och idag är en ung kvinna på 20 år. Glaukom är företrädesvis en åldersrelaterad ögonsjukdom, men inte desto mindre är det angeläget att sätta fokus på de barn och ungdomar som drabbas. Eftersom det är så pass ovanligt är det enligt Amelia svårt att hitta dem som lever i motsvarande situation för att få ett utbyte av erfarenheter. P latsen för ÖTs möte med Amelia Lindqvist är järnvägsstationen i Tranås. En högst välbekant plats för Amelia som under sin gymnasietid dagpendlade mellan hemmet i Linderås några mil utanför Tranås och Himmelstalunds naturbruksgymnasium i Norrköping under tre år. I en lugn hörna på Kalles Mat & Café nästgårds med järnvägsstationen får vi så Amelias livshistoria berättad. Fortsatt oro När Amelia föddes, tyckte hennes mamma att hon hade väldigt stora ögon, men lä- karen menade att det var sviter från förlossningen och inget att oroa sig för. Amelia skrevs ut men Amelias mamma kände en fortsatt oro och frågade därför på Höglandssjukhuset i Eksjö vad det kunde vara för fel. Amelia hade väldigt svårt att sova och skrek mycket nattetid. Hon sov också för det mesta med öppna ögon. Men det blev ingen diagnos den gången heller. - Vi tre månaders ålder var mitt ena öga helt vitt, berättar Amelia, och vi åkte då till en läkare i Tranås, blev remitterade till Jönköping och vidare därifrån till specialister på glaukom vid Universitetssjukhuset i Uppsala. Den 6 december 1994 – när Amelia är tre månader konstaterar ögonspecialister i Uppsala glaukom på båda ögonen och vidtogs inga åtgärder skulle Amelia vara blind inom ett år kombinerat med epilepsi – ett multihandikapp. Båda ögonen opererades och det hjälpte för stunden men på juldagen samma år var det dags igen. Ögonläkarna i Uppsala opererade då in en skål i höger öga och efter det så höll sig högerögat bra. Senare men fortfarande före skolåldern opererades Text och bild: Örjan Andersson Ögontrycket | Nr 1 2015 5 Amelia ägnar mycket tid åt att måla och teckna. Just nu tecknar hon seriefigurer. Hon har också varit representerad på Ungdomens Vårsalong i Jönköping vid ett par tillfällen. vänsterögat ett antal gånger men utan större framgång. Sedan dess har högerögat hållit sig bra och idag använder Amelia ögondroppar med en droppe i vardera ögat morgon och kväll. Livligt påhejad Under uppväxttiden tycker Amelia att hon har klarat sig bra trots sitt glaukom. - Man fick förklara för skolan och sina lärare att jag inte kan ta emot en boll som andra barn – oftast fick man den i facet, förklarar Amelia, samtidigt som hon förklarar att trots sitt handikapp ville hon pröva allt, livligt påhejad och coachad av sin mamma Charlotte som varit ett bra stöd. - Eller när man skulle sova över hos kompisar var man ju tvungen att ha sina 6 Ögontrycket | Nr 1 2015 droppar med sig och då blev det ju en del frågor. Men det har varit ganska lugnt – det är just vid idrottsutövning som handikappet visar sig, men jag har alltid försökt. - Det enda undantaget var att jag inte fick cykla så tidigt som andra barn men annars var uppmaningen: begränsa dig inte utan försök med allting som du önskar pröva, säger Amelia med värme riktat mot sin mamma. Fyra timmars restid Och det verkar Amelia ha tagit fasta på under uppväxten och i sin utbildnings- och yrkeskarriär. Med ett stort hundintresse och en dröm om att starta ett hunddagis satsade hon tre år på hundlinjen på naturbruksgymnasiet vid Himmelstalund i Norrköping. Under den tiden bodde hon fortfarande hemma i Linderås tre mil utanför Tranås. Det innebar långa pendlingsresor varje dag under hela studietiden. - När det gick som bäst innebar det 4 timmars restid varje dag, först buss till Tranås, sedan pendeltåg till Norrköping och slutligen spårvagn för att komma fram till skolan och ofta hade jag sällskap av Stumpan min hund som är blandras av Smålandsstövare och Jack Rusell, berättar Amelia. Amelia har också genomgått utbildning som personlig assistent under ett år och nu läser hon vidare för att utbilda sig till undersköterska under ett och ett halvt år. - Kanske har jag nu hittat rätt i arbetslivet, säger hon, det är roligt och stimulerande att jobba med människor. Numera bor hon inne i stan tillsammans med pojkvännen och ägnar fritiden åt att måla och teckna som hon alltid hållit på med – just nu tecknar hon seriefigurer. Hon har bland annat medverkat på Ungdomens Vårsalong i Jönköping vid ett par tillfällen. Agility är en annan disciplin som hon ägnat mycket tid åt. Hon har också jobbat med lydnad med sin vän Stumpan. tjej som inte låter sig nedslås av sitt glaukomhandiAmelia är rakt igenom en kapp. positiv tjej som helt enkelt - Det var verklig tur tar för sig av livet både i att min mamma stod på sig arbetslivet och på fritiden. när jag var spädbarn, hon - Jag har inte så förstod ju hela tiden att många vardagliga pronågot var galet blem och ” Det var verklig tur att min mamma men ingen lyssglaukomet hämmar mig stod på sig när jag var spädbarn…” nade i början. Vården ifrågainte särskilt satte till och med om hon också tänker köpa en liofta, säger hon och fortverkligen ville behålla sitt ten billig bil och där försätter: barn eftersom hon hade sta svängen kommer att - Jag får tänka på att sju barn förut, avslutar en gå till mamma Charlotte i sitta långt fram i klasslite upprörd Amelia. Linderås. En härlig framåt rummet och jag får enligt läkarna inte sminka mig för hårt men det gjorde jag ändå i de yngre tonåren när sådant är särskilt viktigt. Ett problem som Amelia har är att hennes pupiller inte kan dra ihop sig och skydda sig från solen Välkommen till oss och starkt ljus. Därför bär för dina glaukomkontroller! hon glasögon som blir mörka i solen. På Capio Medocular har vi stor erfarenhet av - Det kan vara lite glaukom. Vi kan hjälpa dig med kontroller av dina ögon, såsom synkontroll, tryckmätning och synfältsjobbigt tycker jag för att undersökningar. Våra kompetenta läkare och sjukman tror att folk ska tycka sköterskor kommer ta väl hand om dig. det ser konstigt ut. I samVanlig patientavgift gäller. manhang med nya människor så känns det jobbigt! Annars är det inga proLäs mer om oss på www.medocular.se blem när man till exempel söker jobb på ArbetsförStockholm: 08-534 888 00 medlingen. Där säger man Uppsala: 018-56 54 00 att ser du med dina glasöJönköping: 036-291 47 00 gon så är det inga problem Göteborg: 031-774 28 00 OBS! Endast privat att sköta sitt jobb. Närmast står uppkörning för körkortet för dörren. Körkortet hägrar - Ja, efter ganska lång tid har jag fått tillstånd av Transportstyrelsen att införskaffa körkort och nu är det härligt nära uppkörningen, säger en entusiastisk Amelia som Ögontrycket | Nr 1 2015 7 Debatt Synfältsbortfall och körkort – Transportstyrelsens knäckfråga Med anledning av ett par inslag i senaste Ögontrycket kring synfältsbortfall och förlorat körkort kan det vara på sin plats att klargöra vad som gäller kring detta. T ransportstyrelsen (TS) beslutar utifrån resultat från synfältsprov enligt Humphrey och Esterman om en person är lämpad att få köra bil. Om man har centrala synfältsbortfall som gör att man får ”blinda fläckar” dras körkortet in. Att överklaga är, enligt säkra källor inom Glaukomförbundet och många konkreta fall, helt lönlöst och slösar bara bort tid. Förvaltningsrätten prövar nämligen inte de faktiska omständigheterna vad gäller den drabbade personens synförmåga. Rätten prövar bara huruvida TS har gått rätt tillväga i processen som föregår beslutet och att beslutet i sig är grundat på gällande lagar och föreskrifter om körkortsinnehav. Därför är det bättre att istället direkt ansöka om dispens hos TS, som då 8 Ögontrycket | Nr 1 2015 låter en särskild nämnd gå igenom fallet och pröva sakfrågan. I flera fall har dispens beviljats, i andra inte. TS har dock börjat inse att gällande föreskrifter och testmetoder kanske inte ger en riktigt rättvis bild av en persons faktiska synförmåga och förmåga att framföra en bil på ett trafiksäkert sätt. Därför har man inlett ett samarbete med VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i Linköping för att ta fram ett simulatorprogram för att testa körförmågan hos personer med synfältsbortfall, of- tast orsakat av glaukom eller diabetes. Vad vi vet i nuläget är att man håller på att testköra ett sådant program med bilförare utan synfältsdefekter för att få fram normvärden och ”normala” körbeteenden som sedan ska kunna jämföras med dem som framkommer när personer med synfältsbortfall kör i simulatorn. En intressant frågeställning som TS bör hitta en lösning på är vad som händer när en person förlorar sitt körkort och behöver kunna transportera sig i sitt dagliga liv. Trehjulig moped Att använda allmänna kommunikationer är en lösning, att bli skjutsad av make/maka en annan. Men vad finns det för möjligheter att själv klara sina transportbehov på ett sätt som liknar oberoendet som bilen ger? Om man söker och får dispens att köra EU-moped kan man köpa sig ett fyrhjuligt fordon som får köras i högst 45 kmh och som i mycket liknar en liten bil och har mycket av en bils komfort och säkerhet. Om man inte får dispens och inte vill begränsa sig till cykel eller en tvåhjulig 30-moped utan skydd mot väder och vind, vad gör man då? Jo, man kan köpa sig en trehjulig moped som inte kräver något körkort alls. Denna moped (officiellt en klass 2-moped*/) jämställs enligt Trafikförordningen med cykel, vilket innebär att den ska framföras på cykelvägar och cykelbanor där sådana finns. Och det är här TS har en knäckfråga att lösa: Genom att dra in körkortet för en person med centrala synfältsbortfall vill man skydda andra trafikanter, främst de oskyddade som utgörs av fotgängare och cyklister, från att drabbas av en olycka orsakad av personen ifråga. Samtidigt finns risken att den här personen skaffar en trehjulig ”mopedbil” som ska framföras bland dessa oskyddade trafikanter. För det blir allt vanligare i våra tätorter att cykelbanor delas av fotgängare och cyklister. Man kan fråga sig om detta är rimligt, eller om det vore bättre att TS gav dispens för AM-körkort som ger rätt att köra EUmoped. Personen är då i mycket högre grad en fara för sig själv, snarare än en fara för oskyddade trafikanter! */ Definitionen talar om en moped som är konstruerad att köras i högst 25 kmh, men även äldre 30-mopeder inräknas i den här kategorin. I dag krävs förarbevis även för dessa mopeder, dock inte för personer som fyllt 15 år före 1 oktober 2009, vilket innebär att alla personer som förlorat sitt körkort på grund av glaukom (eller diabetes) torde få köra utan förarbevis. För tre- eller fyrhjulig moped med karosseri krävs inte hjälm om man istället använder bilbälte. Alf Öst, Uppsala Ögontrycket | Nr 1 2015 9 Ted Wärnåker, Allergan lanserar den första glaukomappen ”För min syns skull” 10 Ögontrycket | Nr 1 2015 Det har blivit väldigt populärt med appar man bär med sig i sin mobil. För den mindre initierade betyder app att det handlar om en applikation, främst i IT-sammanhang. Man skulle kunna säga att istället för att bära med sig ett par resväskor med olika broschyrer så har man dem i sin smarta telefon. Den nya tekniken känner inga gränser. Just nu lanseras den första Glaukomappen. Det är läkemedelsföretaget Allergan som utvecklat glaukomappen med syftet att nå bästa behandlingsresultat på lång sikt. Förutom Allergans logo är appen befriande fri från reklaminslag och dessutom helt gratis. Med fokus på patienten blir appen också ett stöd för ögonsjukvården. Text och bild: Örjan Andersson Ö T har träffat Ted Wärnåker, läkemedelskonsulent med ansvar för norra distriktet, vilket innebär Mälardalen och norr ut. Ted är en lågmäld, förtroendeingivande och inkännande person med klart patientfokus. Som läkemedelskonsulent fungerar han som en specialist på sina produkter när det gäller företagets nya läkemedel och ser då till att ögonsjukvården har tillräcklig information. Ögontrycket | Nr 1 2015 11 Han har många frågor att besvara som kommer från läkare och ögonsjuksköterskor. Men just nu är han besjälad av att lansera den nya appen ”För min syns skull”. Bra respons - Vi startade för två år sedan med att utveckla en app. Allergan vill nå bra behandlingsresultat. En del är läkemedlet och den andra delen är stödet till glaukomsjukvården och då är följsamheten väldigt viktig och med en utveck- lad app kan den stödja patienten att vara följsam och behandla regelbundet, säger en helengagerad Ted Wärnåker. Glaukom är en progressiv sjukdom där man inte kan få tillbaka den tappade synen. Därför är informationen till patienten väldigt viktig och avgörande. Även om man inte upplever synskadan nu så kan det bli avsevärt sämre om man inte är följsam till den ordination doktorn gett. Ted, 38 år, är civilekonom i botten som tidigare drivit ett vårdbolag inom området för pertsonlig assistans. Fick intresset via sin mamma som sedan många år är handikappad, har MS och har hjälp av av personliga assistenter. Ted har också datautbildning och utbildning i datagrafik som han har stor nytta av när han jobbar med kommunikation. - Vi trodde först att det skulle bli svårt med teknik och åldriga patienter. Men vi har redan från början fått bra respons och idag är det nästan lika vanligt att en 70-åring har en smartphone som den yngre generationen. - Problemet är ju att det inte finns tid för vården att informera i tillräcklig grad och dessutom kan patienten vara blockerad vid läkarbesöket. Då är det bra att ha en app där man kan informera sig på hemmaplan, hävdar Ted. Han rekommenderar att man tittar på appen tillsammans med sina anhöriga. Faktagranskad Via glaukomappen kan man få påminnelser om när man ska ta ögondroppar och när det är dags att hämta ut ett nytt recept. Du kan även lära dig mer 12 Ögontrycket | Nr 1 2015 Droppinstruktioner Och så här kommer du igång: 1. Starta programmet AppStore/Google play beroende på om du har en iPhone eller Android. 2. Sök efter ”Glaukom appen – ”För min syns skull” och ladda ner den. 3. Öppna appen och fyll i fältet med ditt namn. 4. När du sedan trycker på menyknappen (fliken längst ned på sidan) öppnas hela menyn och du kan enkelt välja funktion. Ögontrycket | Nr 1 2015 13 om glaukom, få instruktioner på hur du ska ta dina ögondroppar och var du kan hitta närmaste apotek oavsett var du befinner dig. Dessutom visas en film i appen om hur glaukom påverkar din bilkörning. Filmen är oerhört samt även deltagit i utvecklingen av konceptet. Han är sektionschef för glaukom på sjukhuset. Samstämmigt ÖT har även tagit kontakt med ett par ögonsjuksköterskor som fått appen in- användbar framförallt för de lite yngre patienterna. Det här är framtiden, säger hon till ÖT. Hon menar att det här är en bra grej som hon rekommenderar till både nya och gamla patienter. - Här kan man i lugn ” Appen är väldigt användbar framförallt för de lite yngre patienterna. Det här är framtiden ” illustrativ om vad som händer när en del av synfältet försvinner. Enping Chen, docent och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus har varit faktagranskare av appen, troducerat och mottagandet är samstämmigt. Ögonsjuksköterskan Maria Sjölander på ögonkliniken Medsyn i Södertälje har idel lovord. - Appen är väldigt och ro få en feedback på den information man fick på kliniken. Jag upplever att särskilt de lite yngre patienterna ständigt söker ny information om glaukom. Men jag kommer REVOLUTIONERANDE OCH ENKEL RUTIN Icare® ONE-tonometern är utformad och rekommenderas för egen mätning av intraokulärt tryck (IOP) av glaukompatienter som behöver övervaka sin medicinering och/eller sitt IOP i hemmet. SÄKER, SMÄRTFRI OCH HYGIENISK METOD Icare® ONE-tonometern är enkel att använda och idealisk för egen mätning av IOP. Metoden baseras på en rebound-mätprincip, där en mycket lät lätt prob används för att skapa en kortvarig kontakt med hornhinnan. Det behövs varken ögondroppar eller specialkunskaper för att använda den snabba och smärtfria Icare® rebound-tonometrin som revolutionerar IOP-övervakningen genom att göra mätrutinen enkel och effektiv. www.medilens.se info@medilens.se 14 Ögontrycket | Nr 1 2015 att använda appen i mötet med både nya och gamla patienter. de lite yngre patienterna som har anammat den nya tekniken och är vana vid tienterna dagligen. - Det handlar helt enkelt om att vi har tagit ” En teknisk lösning som hjälper till att följa ordinationen och bevarar synhälsan på lång sikt ” Och Annika Larsson som är ögonsjuksköterska på Borlänge sjukhus instämmer. - Det här är en väldigt bra idé framförallt då man kan få ett larm när man ska ta dropparna, säger Annika som har lagt ut information om appen på alla klinikens besöks- och behandlingsrum. Annika tror främst på att söka information. - Patienter födda på, 40- och 50-talet fungerar lite annorlunda än de som är äldre. De yngre ställer högre krav och är initierade vad gäller glaukom i mötet med ögonkliniken, säger hon till ÖT. Reaktionerna är alltså inledningsvis samstämmiga från två representanter som möter glaukompa- fram en teknisk lösning, där förhoppningen är att den patient som använder appen ska få större motivation att följa ordinationen. På det sättet kan man bevara sin synhälsa på lång sikt, avslutar en inkännande och djupt engagerad Ted Wärnåker. Bli medlem och få information och Ögontrycket 4 gånger per år! Glaukomförbundets tidning Ögontrycket utkommer med fyra nummer årligen och innehåller de senaste rönen kring glaukomforskningen och speglar också verksamheten i våra glaukomföreningar landet runt. För endast 150 kr per år blir du både medlem och får Ögontrycket i din brevlåda. Som medlem blir du också kontinuerligt inbjuden till informationsmöten ofta med ögonläkare som medverkande. Intresserad? Se tidningens baksida med kontaktuppgifter till våra föreningar. VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Ögontrycket | Nr 1 2015 15 Fråga Doktorn! Har du frågor som du vill ställa till våra ögondoktorer Marcelo Ayala och Hans Eriksson, maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se Frågor & Svar Fråga Jag har opererat vänster öga för att sänka trycket och det ligger på cirka 15. Problemet efter operationen är skavningar eftersom det blev en bula bakom ögonlocket. Jag har ordinerats alla tänkbara droppar och gel. Problemet kvarstår efter 6 år, det är mycket besvärande. Vad finns det för hjälp att få? Svar Det är tyvärr inte helt lätt att avhjälpa dina skavbesvär. Det är mycket bra att trycket är på en låg nivå, det är det viktigaste för att kunna bevara din syn. Så operationen har ju lyckats med att sänka ögontrycket. Ibland blir blåsan som bildas bakom ögonlocket vid operationen stor och man kan få de problem som du beskriver. Jag skulle inte rekommendera att göra något operativt åt blåsan för då riskerar du att få högt tryck i ögat istället. Dessvärre återstår det bara att försöka mildra problemet med gel. Det finns många olika sorter och ofta brukar man hitta någon som kan fungera bra. 16 Ögontrycket | Nr 1 2015 Fråga Jag brukar ha kring 20 i ögontryck men i mars, kort efter att jag hade kommit hem från en tvåmånadersvistelse i Thailand, hade jag 16 – 17. Kan klimatet, cirka 35 grader och 80 % luftfuktighet, påverka trycket? Har hört att glaukom är vanligare i norra Sverige än i södra, vilket får mig att tänka på kyla och torr luft. Här i Luleå kan det vara under 40 % luftfuktighet på vintern. Ska man installera en luftfuktare i sovrummet? Svar Luftfuktigheten påverkar inte ögontrycket. Det var ju bra att trycket låg så lågt efter att du varit i Thailand, men det var inte luftfuktigheten som det berodde på. Du kanske åt annorlunda och tog det mer lugnt, så det kan kanske vara annat som påverkade. Att glaukom är vanligare i norra Sverige beror framför allt på att det är vanligare med så kallad Pseudoexfoliationssyndrom i norra Sverige jämfört med södra. Pseudoexfoliationssyndrom ger en högre risk att få glaukom. Fråga Finns det anledning att anta att någon av följande besvär hänger ihop med Latanoprost? Lindrig slemhosta. Hostar/ harklar mig efter måltider. Hjärtklappning, förhöjd puls och ”dubbelslag” på hjärtat. Darrningar i händerna. När man till exempel använder telefon så märker man tydligt att fingrarna är ”oroliga” och darrar. Svar Latanoprost ger mest lokala biverkningar som röda ögon, långa ögonfransar, ökad pigmentering runt ögonen etc. Bland sällsynta biverkningar är att astma kan förvärras. Bland mycket sällsynta biverkningar är att patienter med kärlkramp kan förvärras. Med andra ord tror jag inte att dina problem hänger ihop med Latanoprost. Fråga Har diagnos trångvinkelglaukom, använder Azopt, Pilokarpin och Xalatan. Jag har läst i bipacksedeln att Azopt inte är bra. Har besvär med röda ögon. Vad gör jag? Hade tryck 34 – 60 för två år sedan nu är det 10 – 15. Svar Jag vet inte vad du menar med att Azopt inte är bra? Min erfarenhet är att det är en mycket bra ögondroppe, den svider inte och har en bra trycksänkande effekt och det är ovanligt med biverkningar. Däremot kan man bli rödögd av Xalatan. Det brukar inte ge obehag men man kan förstås tycka att det ser tråkigt ut med de röda ögonen. Jag skulle ändå råda dig till att fortsätta med dina ögondroppar om du inte har fler besvär, för trycket är bra och det är det viktigaste för att kunna bevara sin syn. Fråga Vilka funktionshinder kan uppstå när man har glaukom ögonsjukdom och hur dessa kan undvikas utifrån exempelvis följande områden: Relationer, bostad, utbildning, aktiviteter i det dagliga livet till exempel påklädning, äta, toalettbesök, service som till exempel matinköp, arbete, ekonomi, tillgång till samhällsinformation, kultur och fritid, allmänna kommunikationer etc. Svar Frågan tycker jag är mycket intressant. Det handlar om livskvalitet hos glaukompatienter. Många studier på senare tid har uppmärksammat ämnet. Glaukom påverkar inte synen vanligtvis, däremot är det synfältet som påverkas vid glaukom. Det beror på hur mycket av synfältet som är borta för att påverka patientens tillvaro som bilkörning, gå i trappor, användning av allmänna kommunikationer etc. Dessutom visar flera studier att när synfältet upptill försvinner påverkas inte patienten lika mycket som när synfältet nedtill försvinner. Till exempel är det mycket svårt att gå nedför trappor, hitta trösklar, när synfältet nedtill försvinner. Ögontrycket | Nr 1 2015 17 Glaukomförbundet fortsätter sin expansion Glaukomförbundet har fortfarande målet att starta en förening i varje län. Näst på tur står Västmanland och Dalarna. För Västmanlands del är det Leif Wall, ordförande i Glaukomföreningen Uppland som har uppdraget att dra i tåtarna för att skapa en ny glaukomförening i Västmanland. -I Leif Wall Ögontrycket.Tidigare chef för ögonkliniken i Uppsala, Lars Alm kommer att medverka som föreläsare om glaukom. I Dalarna är det Ingrid Sjökvist som är projektansvarig. Ingrid har ju tidigare erfarenhet från nystarten i Glaukom- december hade Lars Steen och jag kontakt med ögonkliniken i Västerås och där vi blev överens om att arrangera ett allmänt möte i april månad. Vi söker nu efter lämplig lokal innan vi annonserar ut arrangemanget i lokalpressen, säger Leif Wall till HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT? Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen! Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar. Droppstödet gör det lättare att hålla droppflaskan stadigt över ögat. Droppstöd finns även till endosbehållare. Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova. SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU 1306-04SE föreningen i Sörmland där hon gjorde ett framgångsrikt arbete. Sörmland är idag en av de mest aktiva föreningarna med ord- Ingrid Sjökvist förande Birgitta Hedin i spetsen. Inför Världsglaukomveckan planerar man för aktiviteter i varenda kommun i Sörmland. Ambitiöst och lovvärt. I Dalarna håller Ingrid Sjökvist tillsammans med förbundsordförande Lars Steen att ta de första kontakterna med ögonsjukvården. Det handlar om att sondera terrängen, att få personkontakter som är beredda att engagera sig för en föreningsstart. - Vi håller på att ta kontakter i Falun, Borlänge, Mora och Avesta och planerar ett första möte med ögonsjukvården i skiftet av februari och mars, säger Ingrid Sjökvist till Ögontrycket. Ögontrycket kommer självfallet att med intresse följa starten av nya föreningar i de båda länen. ThSE20141027-209 - STERILA VÅTSERVETTER - DAGLIG ÖGONLOCKSHYGIEN FÖR RÖDA, TORRA, IRRITERADE OCH VARIGA ÖGON • • • • Antibakteriell våtservett i hygienisk engångsförpackning. Mild och fri från konserveringsmedel Innehåller hyaluronsyra med återfuktande egenskaper Ögonlocken och huden runt ögat behöver inte tvättas av med vatten efter rengöring med Blephaclean Blephaclean ® tillhandahålls på Apotek Hjärtat, Kronans Apotek, Cura Apoteket. FRAmTAGN I SAmARbE A mED HuD- TE OC ÖGONLäKA H RE THÉA NORDIC AB, STORgATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EmAIL: INfO@THEA-NORDIC.COm Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat. • Blephaclean ® är godkänt från 3 månaders ålder. Rekommenderas att användas 2 gånger dagligen första 3 veckorna, sedan 1 gång dagligen. Ögontrycket | Nr 1 2015 19 Dagstidningar för alla Gudrun Fleetwood En taltidning är en tidning som ges ut i uppläst form i stället för på tryck. Målgruppen är oftast synskadade, men kan även rikta sig till personer som har någon annan form av läsproblem eller läshandikapp. Dock får inte andra personer prenumerera. Jag tänker på personer som har tid att lyssna, men inte läsa tidningen, till exempel lastbilschaufförer eller andra med liknande yrken. Åtminstone inte för närvarande. Varför kommer ni att räkna ut längre fram. D e första taltidningarna i Sverige började produceras för drygt 30 år sedan. Det var först en försöksverksamhet som drevs av de synskadades organisationer, framför allt av SRF, de Synskadades Riksförbund. År 1982 bildades en Taltidningskommitté som skulle fördela 10 miljoner kronor som regering och riksdag beslutat stödja taltidningarna med. Kommittén skulle också undersöka hur man skulle kunna permanenta verksamheten. Det blev den år 1988 och kommittén ombildades till en myndighet, Taltidningsnämnden. Ny förordning Taltidningar utgavs sedan år efter år lite varstans i landet. Trots att den tekniska utvecklingen från 1990-talet gick rasande snabbt hände inte så mycket på taltidningsfronten. Den vanligaste formen av taltidning var en inläst version på ungefär 90 minuter, som distribuerades via radio, CDskivor eller kassett. Men så i slutet av 2012 beslutade regeringen om en ny förordning inom taltidningsområdet. Ett nytt system för att framställa, distribuera och konsumera taltidningar infördes från början av 2013. Det var på tiden. Det nya systemet innebär att man får hela papperstidningens innehåll som taltidning. Man kan alltså bläddra mellan olika avsnitt, ledare, nyheter både riksnyheter och lokala nyheter, kultur och sport. Det fantastiska är att man har tillgång till taltidningen samtidigt med papperstidningen. Enkel knappsats Vad kostar det att prenumerera? Det kostar lika mycket som papperstidningen. Om man vill kan man mot en smärre avgift, tio procent av prenumerationspriset, få även papperstidningen. Många av oss med glaukom ser ju något och då kan det vara trevligt att leta fram foton, illustrationer, läsa annonser eller klippa ur saker man vill spara. Hur gör man om man vill prenumerera? Jo, man kontaktar kundservice på den tidning man vill prenumerera på. I prenumerationen ingår också lån av DAISY-spelare och in- Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning. Maila: gudrun.fleetwood@telia.com Tel: 018-53 01 20 20 Ögontrycket | Nr 1 2015 ternetuppkoppling. Inte nog med det. En person kommer dessutom hem till dig och installerar allt, början kan det kännas lite konstigt att lyssna på, men man vänjer sig rätt snabbt. Inom parentes kan jag berätta att talböcker alltid läses in av en person, så har ni ännu inte blivit talboksläsare men funderar på att bli det: Förskräcks inte! Hur ser idag? och visar hur man bläddrar fram och tillbaka i tidningen. Rent praktiskt går det till så att dagstidningsföretaget skickar en datafil med tidningen till en central, kontrakterad av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier. Här anpassar man tidningen så att den kan distribueras ut till prenumeranterna. Finns det då inga nackdelar med det nya systemet? I den gamla taltidningen var det en person som läste in valda delar. I det nya får du hela tidningen, men det skulle förstås ta för lång tid att läsa in hela tidningen varje dag. Ungefär 17 timmars inläsning varje dag. Det är väldigt mycket och skulle kosta stora summor. Så man använder talsyntes. I det ut Jag har tittat lite på statistiken över antalet prenumeranter som finns på MTM:s hemsida. Den 1 januari 2013 fanns 7 042 abonnenter i Sverige, 3 270 kvinnor och 3 416 män. De flesta 5 759 tog emot tidningen via radio, 89 prenumererade via kassett och 412 via CD-skivor. Året därpå den 1 januari 2014 sågs en nedgång till 5 910 prenumeranter, 2 774 kvinnor och 2 788 män. Nu har den nya tekniken slagit igenom med fart. Fortfarande fanns 39 radioprenumeranter, 6 CD och kassetterna är helt borta. Och idag, ja nästan i alla fall. Den 1 januari 2015 fanns i landet 109 taltidningar med 5 067 prenumeranter, varav 2 212 kvinnor och 2 500 män. Nu är även ra- dio och CD-produktionen utfasad, som är ett finare ord för att man slutat med det. Nu kan ni sluta fundera på varför siffrorna över kvinnor och män inte stämmer med totalen. Skillnaden klassas som övriga, vad det innebär förklaras inte. Jag funderar över varför antalet prenumeranter går ned från år till år. Följer kanske nedgångenen motsvarande nedgång i antalet papperstidningsprenumeranter? Eller kan man inte förlika sig med den annorlunda talsyntesrösten? Tvekar man inför den nya tekniken? Eller finns andra orsaker? Jag vet inte och har inte hittat någon analys på MTM:s hemsida. Till slut. Svaret på varför inte vem som helst kan prenumerera på taltidningar, är att kostnaderna för DAISY-spelare, internetuppkoppling, produktion av tidningen med mera bekostas av medel öronmärkta för personer med läshandikapp. Men om man själv bekostade sin internetuppkoppling och DAISY-spelare, vad säger synskadades organisationer, vad säger Taltidningsnämnden om det förslaget? Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om medier för synhandikappade. Ögontrycket | Nr 1 2015 21 Utblick! Trädgården blev hennes tröst i sorgen Lena Katarina Swanberg berättar om sin bok ombord på VikingLines fartyg Rosella. Att peta ned ett frö i jorden och följa hur det gror och växer. Det kan bli lite av framtidstro mitt i sorgen. Trädgården blev räddningen för författaren Lena Katarina Swanberg när hennes man avled. D et var en vårdag för sju år sedan som Lena Katarinas tillvaro rasade. Hennes man Kjell som hon levt med i nästan 40 år dog. Döden kom som en iskall chock, trots att Lena Katarina visste att han inte hade lång tid kvar då han hade varit svårt sjuk under en längre tid. - Det går inte att förbereda sig även om man försöker. Döden är ofattbar, en människa är borta, finns inte mer, säger hon. När det ofattbara händer och livet rämnar uppstår en intensiv längtan efter något hanterligt, något litet och konkret. Detta har Lena Katarina Swanberg själv upplevt och skrivit om i denna lite ovanliga trädgårdsbok. 22 Ögontrycket | Nr 1 2015 - Bokens titel fanns i mitt hjärta långt innan jag hade börjat skriva ”En trädgård till tröst”, säger hon. - Min steniga jordplätt har hjälpt mig att vända stor sorg i ny livsglädje – Trösten finns i den framväxande trädgården, där tiden går runt, inte framåt. I trädgården vänds misslyckanden till erfarenheter, litenheten blir en tillgång och planer kan alltid ritas om. Det går inte att skynda på glädjen. Precis som livet i trädgården går i cirklar, vissnar ner och börjar om gång på gång, har sorgen sin egen tidräkning. I korta texter förmedlar Lena Katarina en stilla och stark uppmaning av att inte ge upp. Att söka tröst i det lilla, att tänka om och att tveklöst ta emot glädjen när den finns – för det gör den. Kan själv, kan be om hjälp, skriver författaren i förordet. Att tänka så både i livet och i trädgården har gett henne ny balans istället för den som gick förlorad. En mänsklig gemenskap, där vardagsglädjen är en varm famn, mitt i sorgen. Boken är illustrerad med författarens egna foton från hennes trädgård på södra Gotland. En bok för den vars livskamrat nyligen gått bort. Text och bild: Örjan Andersson AKTIV GLAUKOMFÖRENING Jämtland – Härjedalen Föreningen mitt i Sverige M ånga har 10 – 15 mil till Östersund där vi har våra medlemsmöten och trots avstånden kommer de. Beundransvärt, glädjande och oftast 50 % deltagande. Vi har fortsatt med våra studiecirklar och i februari startar ytterligare en. Det har framförts önskemål från medlemmar som ännu ej nått den så kallade ”daglediga åldern” om en kortare kursversion några kvällar och eller lördagar. Självfallet ska vi fixa detta. Trevliga samtal Det är viktigt att snabbt ta kontakt med nya medlemmar. Därför ringer jag och hälsar välkommen, berättar om föreningen och det blir långa, trevliga samtal med diverse kringsnack. Sedan skickar jag ”Vad är glaukom” och foldern om vår förening. Dessutom skickar jag några nummer av ÖT, och då förstås ett exemplar av det där jag själv är ”omslagsflicka”. Detta är uppskattat. Vår externa verksamhet med information i olika föreningar är ju ett slags ”missionsuppdrag”, roligt och givande. Några nya medlemmar har tillkommit vid dessa besök och också gåvor från de aktuella Lionklubbarna till fonden för glaukomforskning. Jag vill slå ett extra slag för besök hos ”Lionen”, intresset där är stort eftersom glaukom ingår i det internationella projektet ”Sight First”. Viktiga instanser Vi är med i Brukarrådet Syn-Rehab, Syncentralen och där är förstås även SRF med. Vi är också med i Östersunds kommuns Tillgänglighetsråds beredningsmöten. Två viktiga instanser att vara med i och påverka i för Ruth Jönses oss aktuella frågor. Vi har gott samarbete med SRF, har medverkat på Ögats Dag, och som ordförande var jag inbjuden till länets SRF:s 90-årsjubileum i november 2014. Vecka 11 (2014) medverkade jag i Taltidningen med information om glaukom och vår förening. Nyårsönskan: flera medlemmar särskilt i Härjedalen, flera intresserade av styrelseuppdrag, fortsatt välbesökta medlemsmöten, gemenskap och engagemang. Ruth Jönses, ordförande Faktaruta Glaukomföreningen Jämtland/ Härjedalen bildades mars 2012 med då 44 medlemmar. 3 år senare är vi 92 medlemmar. JÄMTLANDHÄRJEDALEN Avstånden från mittpunkten Östersund till de perifert belägna orterna är stora. Det är nästan 30 mil till vår längst bort boende medlem i Härjedalen, ordförande Ruth Jönses. Ögontrycket | Nr 1 2015 23 Landet runt Föredrag med Enping Chen gav Värmland sju nya medlemmar I ett höstmörkt Karlstad mötte en talrik publik docent Enping Chen, verksam vid Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm, för att lyssna till hans föreläsning om Glaukom. Hörsalen hos Värmlands museum var fullsatt. Vår egen ögonöverläkare Johan Damm fanns också på plats för att svara på frågor. Enping Chen, Ewy Engström och Johan Damm. Foto: Göran Boström O rdförande Ewy Engström hälsade välkommen och redogjorde för föreningens positiva utveckling under de 10 år som gått sedan start. För närvarande består föreningen av 143 medlemmar. Ewy tackade också Värmlandsföreningens grundare Olov Bylock för hans mångåriga insatser, han utnämndes till hedersmedlem och hyllades med blommor och applåder. Upptäcks av en slump Docent Chen berättade engagerat om den sjukdom som också kallas grön starr. Han kompletterade sitt föredrag med informativa och lättbe24 Ögontrycket | Nr 1 2015 gripliga storbilder. Först gav han exempel på några fallstudier som påvisade hur glaukom kan upptäckas av en slump när man söker sjukvården för något helt annat och utvecklingen av sjukdomen kan ha gått långt. Glaukom kan alltså ha ett smygande förlopp men ofta går det att bromsa utvecklingen med ögontrycksänkande behandling. Glaukom kan drabba både barn, ungdomar och vuxna. I världen fanns det 60 miljoner glaukomsjuka år 2010 men mörkertalet är stort. År 2020 beräknas siffran ha stigit till 80 miljoner. För sju miljoner leder glaukom till blindhet. Vidare berättade docent Chen att i Sverige finns idag 100 000 diagnosticerade glaukomsjuka och troligen lika många utan diagnos. Vi fick även information om olika typer av glaukom och hur glaukom kan försämra livskvalitén rent psykiskt då det finns en rädsla för blindhet. Det är också en tre gånger högre risk för fallolyckor och fem gånger så hög risk för trafikolyckor vid denna sjukdom. Självtrycksmätning Än så länge kan man inte bota glaukom men väl bromsa förloppet genom individuell ögontrycksänkande behandling. Docent Chen gick också in på olika behandlingsmetoder där man förutom ögondroppar kan behandla med laser och/eller operation. Det är också viktigt med uppföljning samt att göra en vårdplan. Man måste också informera om sjukdomen till allmänheten, patienterna och anhöriga samt att samarbeta med andra vårdgivare. Docent Chen berättade också om den forskning som pågår, bland annat dygnetruntmätning av ögontrycket och ”självtrycksmätning” där patienten får gå med en mätare 24 timmar för att kunna se ett svängande tryck och eventuella dygnsvariationer. Om man bättre kan förstå denna variation kan man skräddarsy behandlingen. Försök har också gjorts med stamceller för att återställa förstörda synnerver men den forskningen är ännu i sin linda. Åhörarna fick också möjlighet att ställa frågor och det gjordes bland mycket annat om den nu så aktuella diskussionen om bilkörning och glaukom. Till styrelsens glädje ökade medlemsantalet med sju personer efter denna givande och inspirerande kväll. Ordföranden tackade docent Chen för ett mycket intressant föredrag och överlämnade en bokgåva till honom och till Johan Damm. Glaukomföreningen Värmland Signe Persdotter Ingrid Sällström Medlemsmöte med besök av Syncentralen G laukomföreningen Jämtland – Härjedalen höll medlemsmöte i november på Församlingsgården Stora Kyrkan i Östersund. Vi var ett 40tal medlemmar som hade samlats för en stunds samvaro. Ordförande Ruth Jönses hälsade alla välkomna och vi blev serverade glögg och kakor. Ruth berättade att vi har medlemmar i alla kommuner i Jämtland – Härjedalen. 60 medlemmar har nu gjort studiecirkeln ”Se dåligt må bra” under ledning av Anna-Kristina Jönsson. Anna-Kristina planerar att fortsätta med cirklarna under våren 2015. Funktionsljus Därefter blev vi serverade soppa a´la Maria och jättegott bröd. Soppan var superb. Mätta och belåtna lutade vi oss bakåt för att lyssna på Lars-Göran Andersson som arbetar på Syncentralen och även har optikerfirma i Östersund. Syncentralen öppnades 1981, sist i lan- det. Där arbetar pedagoger, kuratorer och tekniker. De kommer även hem till patienter för att avgöra vad som behövs i vardagen för att få livet att fungera. Vi behöver mer ljus när vi blir äldre. Funktionsljus, över diskbänk till exempel är väldigt bra. Även punktbelysning är bra. LarsGöran hade med sig diverse hjälpmedel som han visade. Förstoringsglas med och utan belysning och glasögon med olikfärgade glas. Text och foto: U Hjelm Ögontrycket | Nr 1 2015 25 Full fart på aktiviteterna under glaukomveckan: Eskilstuna Mälarsjukhuset, huvudentrén Onsdag 11 mars kl 10 – 15 Bemannat informationsbord Glaukomföreningen i Sörmland Jönköping Länssjukhuset Ryhov Måndag 9 mars, onsdag, torsdag, fredag 10 – 12 mars. Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Småland Karlstad Karlstad Seniormässan Conferens Center Tisdag 10 mars kl 10 – 16 Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Värmland Katrineholm Kullbergska sjukhuset, Hälsotorget Måndag 9 mars kl 09 – 12 Bemannat informationsbord. Specsavers optik, Katrineholm Onsdag 11 mars kl 11 – 17 Gratis tryckmätning och information om glaukom Glaukomföreningen i Sörmland 26 Ögontrycket | Nr 1 2015 Landskrona Landskrona lasaretts entré Tisdag 10 mars kl 13 – 15 Informationsbord om glaukom Glaukomföreningen Skåneland Lund Domkyrkoforum, Kyrkogatan 4 Torsdag 12 mars kl 14 15.30 Maria Thereza, docent vid Lunds Universitet föreläser om ögats sjukdomar Glaukomföreningen Skåneland Nyköping Nyköpings lasarett, huvudentrén Tisdag 10 mars kl 10 – 16 Bemannat informationsbord Glaukomföreningen i Sörmland Skellefteå Aulan Skellefteå sjukhus Torsdag 19 mars kl 13 30 Föreläsning om glaukom Glaukomföreningen Västerbotten Stockholm Congressen, Hotell Birger Jarl Måndag 9 mars kl 16 30 Föreläsning av docent Enping Chen under rubriken ”Tillsammans förbättrar vi glaukomsjukvården”. Conferencier: Rakel Norborg-Jerkeby. Styrelsens Egna pianist Christer Ekman leker på pianot före mötets början. Glaukomföreningen i Stockholm och S:t Eriks sjukhus Sundsvall Entréhallen, Sundsvalls sjukhus Tisdag 10 mars kl 09 – 15 Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Västernorrland Tierp Vårdcentralen i Tierp Fredag 13 mars Offentligt möte om glaukom Glaukomföreningen Uppland Uppsala Akademiska sjukhuset, ögonmottagningen Måndag 9 mars Föreningsmöte om synfältsmätningar Glaukomföreningen Uppland Till sist! Värnamo Värnamo sjukhus Måndag 9 mars, onsdag – fredag 10 – 12 mars Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Småland Växjö Centrallasarettet i Växjö, sjukhusets restaurang Strandbjörket Tisdag 10 mars kl 18 00 Föreläsning ”Med fokus på ögat” av ögonläkaren Anders Bergström Glaukomföreningen Småland Örebro Universitetssjukhusets A-hus, foajén Onsdag 18 mars kl 09.30 - 15 Bemannat informationsbord Studieförbundet Vuxenskolan, Fabriksgatan 8 Onsdag 18 mars, kl 18 00 Årsmöte med föreläsning och frågestund med glaukomsjuksköterskan Marianne med kollega Glaukomföreningen Örebro län Östersund Föreningspunkten, Entréhallen, Östersunds sjukhus Måndag 9 mars och Tisdag 10 mars kl 10 00 – 15 00 Bemannat informationsbord Glaukomföreningen Jämtland – Härjedalen Nytt år – nya tag för ÖT Ögontryckets redaktionskommitté tar nya tag inför 2015. Inriktningen att både bevaka forskningsrön och hjälpmedel inom glaukomsjukvården och de egna glaukomföreningarnas arbete ligger fast. Inför år 2015 blir det en del mindre förändringar vad beträffar innehåll och form. Vi testar någon sida som inte primärt handlar om glaukom. Vi kallar sidan för Utblick och kan till exempel vara en anmälan av en intressant och aktuell bok. Vi kommer också att bygga tidningen rakt igenom på 3-spaltsidor med undantag av Ledar- Ögontryckets redaktionskommitté: Örjan Andersson, Ewy Engström och Lars Steen sidan och Fråga Doktorn, som vi fortfarande tycker passar bäst i 2-spalt. I mån av resurser kommer vi också att satsa lite mer på bildmaterialet. Nytt för året och glädjande är att hela tidningen finns att tillgå på vår hemsida – lätt tillgänglig för framför allt alla inom sjukvården. Skydda dina ögon för stark vintersol Nu när större delen av landet är täckt av snö är det viktigt att skydda ögonen vid solsken. Starkt solljus som reflekteras av snö kan leda till snöblindhet. Det innebär att ögonen blir kraftigt irriterade av UV-strålningen och småsår bildas i hornhinnan. Snöblindhet läker av sig självt men starkt solljus kan göra värre skada. En risk är att gula fläcken i näthinnan skadas. Även risken för grå starr ökar. Använd därför solglasögon som skyddar mot UV-ljus när du går ut i det härliga, snöiga och soliga vinterlandskapet. Se till att solglasögonen är CEmärkta eller polariserande. Vi ses i skidspåret! Ögontrycket | Nr 1 2015 27 GLAU KOM FÖR BUN DET c/o Örjan Andersson Ekhovsvägen 20 647 32 Mariefred Välkommen till SGF! Glaukomföreningen i Göteborg Tel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5 goteborg@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen Tel. 063-208 92 jamtlandslan@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Norrbotten Tel. 070-673 95 00 Bg 777-9481 norrbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Skåneland Tel. 040-47 11 95 Pg 444 14 56-3 skaneland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 smaland@glaukomforbundet.se Bg 568-8999 Glaukomföreningen i Stockholm Tel. 08-33 38 36 Pg 495 80 90-5 stockholm@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen i Sörmland Tel. 070-342 00 83 Pg 28 24 77-9 sormland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Uppland Tel. 018-34 33 37 Pg 33 34 95-0 uppland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Värmland Tel. 054-52 52 45 Pg 38 36 54-1 varmland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västerbotten Tel. 090-12 26 89 Bg 416-1147 vasterbotten@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Västernorrland Tel. 060-12 85 21 Pg 29 28 91-9 vasternorrland@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Örebro län Tel. 070-591 86 34 Pg 62 57 67-9 orebro@glaukomforbundet.se Glaukomföreningen Östergötland Tel. 0125-611 14 Bg 222-6504 ostergotland@glaukomforbundet.se Vill du bli medlem? Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt. www.danagardlitho.se Svenska Glaukomförbundet Organisationsnummer: 802 408–7325 Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211 Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00 www.glaukomforbundet.se • e-post: info@glaukomforbundet.se
