BRAKMARS- VÄGEN

B
avsändare:
Tyresö kommun
135 81 Tyresö
sverige
porto
betalt
Många fynd vid
utgrävningarna
kring Uddby kvarn
3
lä s me r på sid an
information om utbyggnaden utefter brakmarsvägen
oktober 2015
BRAKMARSVÄGEN
u
n
,
å
l
l
a
H
!
i
v
r
e
m
kom
HUR? sid 4 3 id
s
ÄNSYN
H
2 id
DIALOG s
rtsätter sid 6 o
f
t
e
t
e
b
r
a
4 id
s
bygga nytt?
Johan Wigstrand, bygg­
projektledare (Tyresö
kommun), Martin Wal­
r
lin, projekterings­ingenjö
nt
Ke
n),
mu
kom
ö
(Tyres
Fridlund, ­arbetsledare
Anders
(Svevia, stående), och
ef
tch
Bergquist, projek
gs
(Svevia) vid arbetena län
Brakmarsvägen.
fot o: and ers g war
ne
information om utbyggnaden utefter brakmarsvägen
2
Det blir bättre – men först v
… bra dialog ska underlätta utbyggnaden i Raksta
­vikten av att visa hänsyn och res­
pektera hastighetssänkningarna
vid arbetsområdena.
– Det är både för de som
­arbetar i området samt gång- och
cykeltrafikanternas säkerhet. Vi
vill inte att det ska inträffa några
olyckor, säger han.
Utbyggnaden av vatten och av­
lopp och vägar i Solberga och del
av Raksta är äntligen igång. I juni
2017 när allt ska vara klart blir
det buss samt gång- och cykelväg
fram till Bergholmsvägen och
till Rakstaringen.
n Utbyggnaden av Etapp 7, Sol­
berga och del av Raksta, är den
största entreprenaden hittills i
­Tyresös kustområden, både till
ytan och till antalet fastigheter.
Planområdet sträcker sig utmed
Brakmarsvägen från Kyrkvägen
till strax söder om Uddby kvarn.
Totalt ska cirka 13 000 ton berg
sprängas bort och fyra nya broar
byggas utmed en sträcka på 1,7
kilometer. Utbyggnaden under­
lättar för permanentboende och
bidrar till att minska belastningen
på vattenmiljön i området.
Arbetet utförs av Svevia som
under entreprenadens mest inten­
siva perioder beräknas att ha 20–
25 personer igång samtidigt.
­Anders Bergquist är projektchef
för Svevia:
– Arbetena inleds vid Kyrk­
vägen och Solbergavägen och så
jobbar vi oss successivt utåt längs
med Brakmarsvägen, säger han.
Var ute i god tid
Johan Wigstrand är byggprojekt­
ledare i Tyresö kommun. Han
­beklagar att de som bor i området
behöver stå ut med en hel del
störningar under byggtiden.
– Det blir begränsad framkom­
lighet för biltrafik under hela
byggperioden och det kommer
även att bli en hel del buller från
sprängningarna. Vi hoppas att de
boende ska ha tålamod och vara
införstådda med att det kommer
att ta längre tid att ta sig till och
från arbete och skola, och därför
vara ute i god tid.
För att minska olägenheterna i
Väl förberett projekt
Bra kommunikation
är avgörande för att
projektet ska
fungera.
Johan wigstrand, byggprojektledare
möjligaste mån vill kommunen
och Svevia ha en bra dialog med
de boende i området.
– Bra kommunikation är av­
görande för att projektet ska
fungera. Vi förmedlar regelbun­
det information via vår webbplats
och twitter men kommer även att
ha gemensamma möten med
boende ett par gånger under
byggtiden, säger Johan Wig­
strand. Vi vill vinna Raksta- och
Solbergabornas förtroende
genom att göra ett bra jobb.
Att flera delar av utbyggnaden av
Brakmarsvägen görs i anslutning
till eller i vatten innebär en extra
utmaning för entreprenören. Med
hänsyn till djur- och fågellivet får
arbeten i vattenområden bara ut­
föras under vissa delar av året.
Det i sin tur påverkar projektets
planering och varken Svevia eller
Tyresö kommun kan därför i
dagsläget presentera en detaljerad
plan för när en viss gata eller väg
grävs upp. En mer detaljerad plan
kan finnas vid årsskiftet.
Svevias projektchef Anders
Bergquist känner dock ingen oro
för att projektet inte ska hålla
tiden. Han anser att Tyresö kom­
mun har gjort ett bra jobb med
projekteringen av området.
– Det är sällan att ett projekt är
så väl förberett som detta och att
vi har så bra underlag att arbeta
utifrån, vilket gör att vi kan arbeta
snabbare. Det märks att Tyresö
kommun är en van beställare av
sådana här projekt, säger han.
Respektera
hastighetsbegränsningar
Alla som bor i området har också
ett ansvar för att projektet ska
löpa så smärtfritt som möjligt.
– Till exempel vill vi att folk
hör av sig när det uppstår oplane­
rade problem, så att vi kan rätta
till dem snarast möjligt. De får
gärna besöka vårt platskontor på
­Rakstavägen, säger Anders Berg­
quist på Svevia.
Johan Wigstrand betonar
Kent Fridlund, arbetsledare
(Svevia), Martin Wallin,
projekterings­ingenjör (Tyresö
kommun), Anders Bergquist,
projektchef (Svevia) och Johan
Wigstrand, bygg­projektledare
(Tyresö kommun) hoppas att de
boende ska ha tålamod med att
det blir begränsad framkomlighet
under byggperioden.
foto: anders g warne
El, tele och vatten ska ner under mark
Hängande belysningsarmaturer
över väg­arna och stolpar med
hängande transformatorer blir
förhoppningsvis ett minne blott.
Målet att få ner alla ledningar i
backen när vi ändå bygger om.
Det handlar om vatten och avlopp,
el, tele och ­fiber.
Hängande telefonledningar
snart ett minne blott.
Foto:scandinav
n – Vi hoppas att ­fastighetsägarna
också markförlägger el och tele
från servisanslutningen till sina
hus. Kommunen drar fram anslutningar till fastighetsgränsen. Därefter måste fastighetsägarna tala
med Vattenfall och sina respektive
el- och teleleverantörer för att få in
­anslutningarna i husen.
Det är en förhållandevis låg
kostnad att dra in el och tele från
marken om man passar på att
göra det samtidigt som man gör
VA-anslutningarna. Det är gräv­
arbetena som kostar mest pengar,
säger kommunens byggprojekt­
ledare Johan Wigstrand.
Anslutning av vatten och avlopp
När hela entreprenaden är besiktigad och godkänd skickar kommunen ut fakturor på anslut­nings­
avgiften till fastighetsägarna. När
denna avgift är betald kan man
göra sin anslutning. Dock måste
man räkna med att det tar några
veckor innan det är klart, säger
Johan Wigstrand och fortsätter:
– Innan entreprenaden besiktigats, provas hela anläggningen
med alla pump- och VA-ledningar
samt transformatorstationer
med elledningar. Man testar även
telefonin och vägbelysningen.
Allt detta kan göras först när hela
entreprenaden är färdigbyggd.
Därefter krävs några veckors
handläggningstid innan den fysiska anslutningen kan ske.
Fiber till självkostnadspris
Telia är enda operatören som lägger fiberkabel i samband med
vägbygget. Kommunens roll är att
se till att detta görs så bra och
kostnadseffektivt som möjligt.
– Med Telia har vi tecknat ett
­avtal som innebär att Telia lägger
ner fiberkabel i marken från luftledningar för självkostnadspris,
säger Johan Wigstrand.
spara tidningen – läsvärd länge!
värre
2015 -2018
Största möjliga hänsyn
till kultur och natur
En viktig del i arbetet med att
skapa en bra boendemiljö med
bibehållen skärgårdskaraktär i
Solberga/Raksta är att ta största
möjliga hänsyn till natur- och
kulturvärden. Både vid planlägg­
ningen och när genomförandet av
arbetena sker.
n – Inom området finns det
både natur- och kulturvärden
som vi tar hänsyn till, ­säger Ama­
lia Tjärnstig,
exploaterings­
ingenjör vid
kommunens
samhällsbygg­
nadsförvalt­
ning. Hon för­
klarar hur
­arbetet går till: Amalia
– I planpro­ Tjärnstig
cessen görs en kultur- och en
­naturinventering. De fungerar
som underlag för detaljplanen.
Vid naturinventeringen har träd
med enskilt stort värde, biologiskt
och upplevelsemässigt noterats.
De mest värdefulla träden, vanli­
gen ekar, är skyddade i detalj­
planen. I vissa fall har man dock
fått göra avvägningar mellan att
bevara träd och andra intressen.
Utöver skydds- och varsam­
hetsbestämmelser i detaljplanen
finns också lagstiftning ­såsom
Miljö­balken och Kulturmiljö­
lagen att följa.
– Det innebär att vi har fått an­
söka om strandskyddsdispens,
anmäla om vatttenverksamhet
och söka tillstånd för mark­in­
grepp invid fornlämning, för att
kunna anlägga kommunalt vatten
och avlopp, bygga gång- och
­cykelvägar, bussgator, lokalgator
med mera, säger Amalia Tjärnstig.
Fornlämning finns vid Uddby
vattenkraftverk vid Albysjöns ut­
lopp till Uddbyviken. Läs mer om
Uddby kvarn nedan.
För att försörja detta område
med kollektivtrafik och för att
förbättra trafiksäkerheten kom­
mer en ny väg med bro vid kraft­
verket att byggas. De nuvarande
vägarna är för smala för buss­
trafik.
3
Havsöringen fredas
Även landskapsmiljön har
inventerats för bevarande av flora
och fauna. Amalia Tjärnstig
berättar:
– På hösten leker havsöringen i
Follbrinksströmmen, med påföl­
jande kläckning och uppväxt av
yngel på våren och försommaren.
För att freda fisken får arbeten i
dessa vatten inte utföras under
perioderna 1 maj–30 juni samt 15
september–31 december. Därför
råder också fiskeförbud i Foll­
brinksströmmen 15 september –
31 december.
För att vattnen Fatburen och
Follbrinksströmmen inte ska
grumlas av sediment, kommer
länsar att läggas ut i samband med
spontning och pålning.
Vid Fatburen pålas för en
gång- och cykelväg som ska gå
­parallellt med Brakmarsvägen. Då
slipper man bredda Brakmars­
vägen, vilket skulle ha inneburit
ett större ingrepp på n
­ aturen.
Därför byggs istället en träbro för
gång- och cykel­trafiken.
Arkeologer från Stockholms länsmuseum har gjort utgrävningar i flera omgångar på uppdrag av Länsstyrelsen.
Pipor, glaserad keramik och en nästan intakt brygga är några av fynden.
foto: håkan lindgren
Fynd från 1500-talet vid Uddby kvarn
MER OM SOLBERGA OCH DEL AV RAKSTA, ETAPP 7
Projekteringsarbetet för Solberga är det största och mest
­om­fattande projekteringsarbetet någonsin i Tyresö kommun.
­Projektörerna gjorde 350 ritningarna och levererade nära 8
­ 00
A4-sidor inför upphandlingen!
n Vägar som berörs av utbyggnaden är Brakmarsvägen från
Kyrkvägen till Bergholmsvägen, alla vägar i Solberga, Raksta­
vägen från kiosken till Ormvägen samt Ullbergsvägen 13.
Etappen omfattar cirka 125 fastigheter.
n Under de perioder då det råder begränsad framkomlighet på
Brakmarsvägen kommer alternativa vägar att användas (läs mer
om dessa på sidan 6).
n Tillfälliga uppställningsplatser för hushållsavfall och tillfälliga
postavlämningsställen kan komma att upprättas om det inte går
att ta sig fram till din fastighet (läs mer om det på sidan 7).
n Alla sprängmassor som uppstår kommer att tas om hand vid
stenkrossen i Tyresö Strand och återanvändas i detta och andra
byggprojekt inom kommunen. Det sparar både miljö och pengar.
n Hela etapp 7 beräknas kosta cirka 115 miljoner kronor.
Tyskt porslin från 1500-talets
slut, kritpipor och en nästan
intakt stenbrygga med trä­
fundament från 1600-talet.
Det är några av fynden från de
­arkeologiska utgrävningarna
vid Uddby kvarn.
n Området kring Uddby kvarn
och Uddby kraftstation har en
lång industriell historia. Redan i
början av 1400-talet fanns här en
mjölkvarn. I början av 1600-talet
anlades här ett av Sveriges första
pappersbruk som var i drift till
1750.
Under 1800-talet byggdes
kvarnverksamheten ut till en valsoch ångkvarn i fem våningar och
en rad kringbyggnader, men 1895
brann hela anläggningen ned till
grunden i en våldsam brand.
Med en sådan rik historia måste
platsen, enligt kulturmiljölagen
undersökas rkeologiskt innan
exploatering får påbörjas.
Sommaren 2014 gjorde Sjö­
historiska museet en utredning av
den delen av Uddbyviken som
­ligger under vatten och där nya
VA-ledningar och fiberkabel ska
dras fram. Då hittades bland an­
nat en gammal träspång, en
mängd kritpipor (som man rökte
tobak i förr) samt ett sjunket vrak,
troligen från 1700-talet.
Under hösten fortsatte utgräv­
ningarna på land av Stockholms
länsmuseum under ledning av
­arkeologen Tina Matthiesen.
– Det är ett jättespännande
område att gräva i. Uddby kvarn
är unikt på så sätt att det finns
mycket skriftlig dokumentation
om området så långt tillbaka i
­tiden. Det har inte heller gjorts
några utgrävningar av liknande
verksamhet tidigare, säger hon.
Utgrävningarna gjordes enligt
en så kallad strategrafisk metod,
vilket innebär att man gräver sig
ned lager för lager och dokumen­
terar olika tidsepoker. Hela udden
verkar bestå av rivningsresterna
av en stor byggnad. Den gigan­
tiska grunden finns kvar drygt en
halvmeter ner i jorden, samt ett
trägolv som är helt svartbränt.
Resterna tolkas som spår efter
den senaste kvarnbyggnaden som
brann 1895. Fynd av brända
­sädeskorn pekar också på att det
rör sig om en kvarnbyggnad.
Det största fyndet är dock en
10 gånger 1,5 meter stor, nästan
intakt ,brygga i sten med ett fun­
dament av gediget trä under.
­Genom så kallad dendrokrono­
logi räknar man årsringarna i trä­
det och den enda stocken från
bryggan som gick att datera har
fällts under vinterhalvåret
1646–47.
Längre ned i marken hittades
även kritpipor från 1600- och
1700-tal samt porslinsskärvor
som tros komma från den tyska
porslinsfabriken Westerwald.
Krukor och porslin från fabriken
var vanliga i Sverige från 1500talets slut till mitten av 1600-talet.
information om utbyggnaden utefter brakmarsvägen
4
Utbyggnad av infrastruktur
Det grävs och det fylls igen och det grävs upp igen … vad håller de på med e
n Det ligger mycket plane-
ringsarbete bakom en
utbyggnad av infrastruktur.
Det här är en generell
förklaring hur det brukar gå
till, kanske vi jobbar lite
annorlunda i just det här
området.
Under markytan går el-,
tele-, vatten- och avloppsledningar. Och vattenledningarna måste ligga
djupare än de för el och tele.
För att eventuella framtida
arbeten med vattenledningarna inte ska störa el och
tele, grävs dessa dessutom
ner på andra sidan vägen.
Ibland bjuds det på
överraskningar. Markförhållanden kan variera
mycket, även på kortare
sträckor, och kommunens
entreprenör är beroende av
att deras planering även
passar el-, tele- och bredbandsbolag.
Trots noggrann planering
upplever utomstående ofta
vägarbetet som oplanerat
och ostrukturerat. Det
grävs ju upp och fylls igen
och grävs upp igen och fylls
igen … varför?
Här försöker vi förklara.
Häng med!
1
2
Befintlig vägbana
Till att börja med måste en förberedande breddning av vägen göras, s
som trafiken kan fortgå på den del av vägen som det inte arbetas på.
Under den befintliga vägbanan finns el, tele- och dagvattenledningar
som löper under olika sidor av vägbanan.
5
Förberedande breddning
Omläggning till nytt el- och telestråk
I det tredje skedet flyttas el-, tele- och dräneringsledningarna till den del
av vägen som fram tills nu varit arbetsområde. Då flyttas också arbetsområdet
över till den del av vägen som i skede 1 blivit breddad.
6
Schaktning för VA och dränerin
Schaktning för vatten- och avloppsledningar (VA), dränering etc, görs
breddade delen av vägen. VA-schakten kan inte ligga på samma sida so
VA-ledningarna ligger djupare; blir det problem får inte el och tele lig
Så får du bygga i väntan på att detaljplaner blir klara
Attefallsreglerna ger boende i
Tyresö möjlighet att bygga till
och nytt i väntan på att nya detal­j­
planer ska bli klara. Tyresö
­kommun försöker i möjligaste
mån gå alla anmälningar till
mötes. Startbesked krävs innan
arbetet får påbörjas.
en bygglovsansökan. Det innebär
att kommunen prövar byggets anpassning till omgivning, befintlig
byggnad och stadsbild. Det får
­heller inte innebära olägenhet ­
för grannar. Dessutom måste
de ­tekniska egenskapskraven i
Boverkets byggregler uppfyllas.
n Attefallreglerna tillåter att du får
bygga utöver detaljplanen eftersom dessa ärenden klassas som
bygglovsbefriade. Du måste dock
göra en anmälan och få ett startbesked innan arbetet startar.
Snittkostnaden för att få ett startbesked är 4 000 kronor.
Attefallåtgärderna omfattas av i
princip samma prövning som vid
Ser positivt på ansökningar
– Det var lätt att få intrycket att
­Attefallreglerna gav rätt att sätta
fart och bygga på en gång, men så
är det alltså inte, det krävs ett
startbesked för att få sätta igång.
Däremot ser vi positivt på de anmälningar vi får och som uppfyller
samhällets krav på standard,
­säger Martin Fahlman, bygglovs-
chef i Tyresö kommun och tilllägger:
– Attefallreglerna är en rättighet för boende att bygga ut­över
­detaljplan.
Reglerna innebär att du får:
n bygga ett 25 kvadratmeter stort
komplementbostadshus i
omedelbar närhet till ett befintligt
en- eller tvåbostadshus och
använda det som permanenthus.
Taknockshöjd får inte överstiga 4
meter och huset får inte placeras
närmare tomtgränsen än 4,5
meter utan grannes godkännande.
Alternativt bygga en 25 kvadrat­
meter stor komplementbyggnad i
omedelbar närhet till ett befintligt
en- eller tvåbostadshus och
använda det som exempelvis
garage, förråd ­eller gäst­stuga.
Taknockshöjd får inte överstiga 4
meter och huset får inte placeras
närmare tomtgränsen än 4,5
meter utan grannes godkännande.
n göra en tillbyggnad på 15
­kvadratmeter bruttoarea till ett
en- eller tvåbostadshus som inte
överstiger bostadshusets nockhöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter utan
grannes godkännande
n inreda ytterligare en bostad i ett
enbostadshus
n bygga två takkupor på ett en­eller tvåbostadshus som inte
­redan har takkupor (kuporna ska
dock få plats mellan två takstolar,
annars krävs bygglov).
Det finns undantag
Det finns dock vissa tillfällen när
Attefallåtgärder inte får ut­föras.
Det handlar om byggnader eller
områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt.
– Vi ser Attefallsåtgärderna som
ett smidigt sätt att hantera mindre
önskemål i väntan på att nya detaljplaner blir klara. IDet finns fler
lättnader i ­reglerna. Tänk på att ett
start­besked krävs innan arbetet
får ­påbörjas, säger Martin Fahlman.
spara tidningen – läsvärd länge!
5
r – så funkar det
egentligen?
3
samtidigt
I det första trafikskedet breddas alltså ett körfält och provisoriska anslutningar till
dagvattnet görs för de fastigheter som ligger invid denna del av vägen.
7
ng
s under den
om el- och tele.
gga i vägen.
4
Förberedande av nytt el- och telestråk
Därefter byggs nya el- och telestråk samtidigt som hänsyn måste tas till
korsande vattenledningar som går under vägen och som också måste byggas ut.
8
Gång- och cykelväg
Byggande av nytt el- och telestråk
Färdig väg!
I det slutliga produktionsskedet byggs en gång- och cykelväg, den provisoriska
belysningsmasten rivs och permanent belysning av vägen färdigställs.
Illus trat ione r: Olov Nori
Så här kan det se ut under arbetet
Hemberedskap – klarar du och din
familj ett elavbrott mitt i vintern?
olika åtgärder minska påfrestningarna för de mest utsatta
grupperna vid ett eventuellt
längre strömavbrott.
Kommunen organiserar
bland annat kollektiva värmestugor och vattentappställen,
men an­svarar inte för din beredskap i hemmet.
Här får du förslag på en
­beredskapslåda så du och din
familj kan förbereda er inför ­
en längre kris – framför allt
avbrott i försörjningen av el,
värme och vatten.
Och du – se till att du har
fungerande brandvarnare och
brandsläckare hemma.
Tips på beredskapslåda
Batteriradio, reservbatterier
Campingkök
Tändstickor, tändare
Fotogenlampa
Bränsle till kök och lampor
Stearinljus, värmeljus
Konserver, socker
Dunk att hämta vatten i från
våra tappställen
n Reservmedicin av olika slag
n Hygienartiklar som
fungerar utan vatten
n Choklad, kaffepulver, te
n Kaffefilter för vatten­
rengöring
n Fickkniv, skruvmejsel
n Telefonlista
n Kontanter
n
n
n
n
n
n
n
n
VA-inkoppling
n Under ttext
Telerör in
i telebrunnen
foto: bildarkivet
n Kommunen försöker genom
Belysningsfundament
och kabel
Dagvattenbrunn med
skydd mot inträngande
grus under byggtiden
Vattenslang
n
information om utbyggnaden utefter brakmarsvägen
6
Utbyggnaden i området – fo
Utbyggnaden är ett långsiktigt projekt – först 2030 kommer allt att vara fä
Omvandlingen av Raksta har bara
börjat. Ytterligare fem utbygg­
nadsetapper där står på tur.
Först omkring år 2030 beräknas
VA-nätet vara färdigutbyggt
i hela området Solberga, Raksta,
Bergholm och inre Brevik.
väge
Br
ink
vä
n
ge
n
ak
m
ar
sv
äg
en
SOLBERGA
STRAX
DIN TUR
rsv
ma
ak
Br
en
äg
svä
gen
Åke Skoglund, samhällsbyggnadschef
erg
Vi gör allt för att det
fortsatta jobbet ska gå
smidigt.
Alternativa vägar
periodvis under arbetena
(rödmarkerat).
På webben kommer du
att hitta aktuell karta allt
eftersom arbetena
fortgår.
Ullb
DIN TUR
ATT VINNA?
Kyrk
Br
n Utbyggnaden av vatten och av­
lopp i Solberga och del av Raksta
är den första av sex planerade ut­
byggnadsetapper i kommundelen.
Planeringen av projektet har kan­
tats av åtskilliga överklaganden
vilket lett till flera års förseningar.
Tyresö kommuns chef för
samhällsbyggnadsförvaltningen
Åke Skoglund beklagar försening­
en:
– Alla överklaganden har inne­
burit att själva planprocessen tagit
dubbelt så lång tid som normalt,
vilket i sin tur försenat möjlig­
heterna att bygga ut övriga delar i
Raksta. Men det är en del av den
demokratiska processen att alla
har rätt att tycka till och påverka
slutresultatet. Nu gör vi allt för att
den fortsatta utbyggnaden ska gå
så smidigt som möjligt, säger han.
Detaljplanearbetet för Raksta
etapp 8 är i full gång och planen
ska vara klar att antas direkt när
den pågående utbyggnaden är klar
sommaren 2017. Då påbörjas
­utbyggnaden där samtidigt som
detaljplanearbetet för etapp 12
startar, med beräknad utbygg­
nadsstart i början av 2020-talet.
Återstående delar av området
ligger i dag som etapperna 14, 18
och 19.
Åke Skoglund är glad över att
Raksta­borna snart får en bekvä­
mare, tryggare och trafiksäkrare
miljö med bra belysning och
gång- och cykelväg ända från
­Tyresö ­kyrka.
– Särskilt bra känns det också
att utbyggnaden ger förutsätt­
ningar för busstrafik inom ett par
år till Uddby strandväg. På sikt ska
bussen gå ända till korsningen
Storängen/Vissvassvägen, men
det dröjer flera år, säger Åke
Skoglund.
Utbyggnaden av vatten- och
avloppsnätet görs för att under­
lätta permanentboende men ock­
så av miljöskäl. Med kommunalt
vatten och avlopp minskar uttaget
av grundvatten samt utsläpp från
enskilda avlopp till omkring­
liggande mark och vatten.
RAKSTA
När kommunen tar över huvudmannaskapet
Den nya detaljplanen innebär
att kommunen tar över huvud­
mannaskapet för vägar och
grönområden.
Foto: helene gripenfors helander
n Tidigare förvaltades vägarna av
vägföreningar och marken var privatägd eller ägdes samfällt. I planområdet fanns tre väg- och samfällighetsföreningar.
Projekteringen av vägarna (och
vatten och avlopp samt övriga ledningar) påbörjades redan under
planprocessen eftersom detalj­
planen anger vilken användning
marken ska ha.
När detaljplanen vunnit laga kraft
intensifierades väg- och VA-projek-
teringen och kommunen påbörjade
arbetet med att lösa in mark och
upprätta andra avtal.
Eftersom det är kommunalt
­huvudmannaskap är kommunen
både skyldig och har rätt att lösa in
den mark som ska användas för väg
och grönområden (allmän plats).
Kommunen kontaktar de fastighetsägare som berörs av inlösen av
mark eller annan typ av intrång för
att komma överens om ett avtal och
ersättning. Ett exempel på annan
typ av intrång är släntintrång då en
villafastighet får en vägslänt på sin
fastighet. Vägslänterna behövs för
att säkerställa avrinningen från
­vägen.
Lantmäteriet beslutar
Markområdena som kommunen
löser in fastighetsregleras sedan
genom en lantmäteriförrättning
till kommunens fastighet. De nya
fastighetsgränserna markeras ut
efter att vägarbetet slutförts.
Eftersom kommunen tar över
­ansvaret för vägarna inom plan­
området måste beslutet om väg­
föreningarnas ansvar för vägarna
ändras. Även detta görs hos Lantmäteriet. De ändrar ­även vilka fastigheter som deltar i väg­föreningen
så att fastigheterna inom planområdet kan träda ur vägföreningen.
spara tidningen – läsvärd länge!
7
10
ortsättning följer
15
ärdigbyggt
16
2-6
17
20
INFORMATION UNDER UTBYGGNADEN
Vad13
står på? Så här har du koll!
1
Hur får boende, fritidsboende
och näringsidkare som berörs
i vardagen information om vad
som händer i området?
21
7
Webben
Du kan få fördjupad informa­
tion om arbetena längs Brak­
marsvägen och detaljplanering­
en via tyreso.se/ostra.
Du kan också anmäla dig på
tyreso.se till det digitala nyhets­
brevet Brakmarsnytt för att få
färsk information om arbetena.
9
8
19
12
22Personlig kontakt
11
18
uppdateringar så fort något
sker finns en Twitter-kanal,
twitter.com/ostratyreso. Via
den kan du få snabba nyheter
direkt till ditt twitterflöde eller
som sms i din smartphone.
Twitter
För dig som vill ha nyhets­
De fastighetsägare som direkt
berörs av trafikomläggningar
och erforderlig breddning av
vissa vägsträckor informeras
personligen direkt och i god tid
om planerna. I samarbete med
väg- och villa­föreningar sprids
också information.
14
Etappordning av utbyggnaden i området - i etappindelningen ingår också Brevikshalvön, därav sifferordningen.
Och sedan kommer fler etapper
Parallellt med utbyggnaden av
etapp 7 pågår planläggningen av
etapp 8, som planeras att byggas
ut så fort etapp 7 är färdig.
n Sara Kopparberg, Tyresö kom­
muns stadsbyggnadschef berättar:
– Efter etapp 7 och 8 fortsätter
planarbetet och utbyggnaden i
Raksta, Solberga och Bergholm
såväl som på Brevik enligt en fast­
ställd etappordning. Framtagan­
det av varje detaljplan beräknas ta
omkring 1,5–2 år.
– Utbyggnad av gator samt
v­ atten och avlopp inom området
beräknas därefter ta ytterligare
cirka tre år. Utbyggnaden kan på­
börjas först när detaljplanen är
antagen av kommunfullmäktige
och har vunnit laga kraft.
Om en detaljplan överklagas
kan planprocessen förlängas med
några år. Hela området beräknas
vara färdigutbyggt år 2030.
Samtliga etapper finns beskriv­
na på tyreso.se/ostra.
VA-anslutning och avgifter
Så här går det till att ansluta sig
till det kommunala vatten- och
avloppsnätet när det är utbyggt.
n När vatten- och avloppsled­
ningarna byggts ut meddelas du
som fastighetsägare om förbindelsepunkten, den punkt där fastig­
heten ansluter till det kommunala
ledningsnätet.
Denna punkt ligger normalt vid
fastighetsgränsen. Kommunen
ansvarar för ledningarna fram till
förbindelsepunkten och du som
fastighetsägare ansvarar för de
ledningar som dras inom fastig­
hetens gränser.
Innan du ansluter dig ska
­anläggningsavgiften betalas och
­vattenmätare sättas upp. O­be­
byggd fastighet debiteras inte
­ nläggningsavgift utan debiteras
a
när fastigheten bebyggs.
För VA-anslutning betalar du
anläggningsavgift, det är en engångssumma. Brukningsavgift
(periodisk avgift) betalas sedan
kvartalsvis enligt gällande taxa.
Anläggningsavgiftens storlek
beror bland annat på fastighetens
storlek, antal lägenheter och om
fastigheten ansluts till vatten,
spillvatten (avlopp) och dagvatten.
Exempel på anläggningsavgiftens
storlek hittar du på webben.
På webbplatsen finns en checklista för anslutning till vatten och
avlopp som talar om ­vilka dokument du behöver till din ansökan.
Läs mer tyreso.se/anslutning-va
Har du frågor och synpunkter?
n På tyreso.se/brakmarsvagen
finns en sida med de van­­li­gaste frågorna och svaren.
Vi kommer att fylla på vart­
efter fler frågor kommer in.
Hittar du inte svar på din fråga
Avfallshämtning och slamtömning
Arbetet med att bygga ut vatten
och avlopp till den första etappen
på Brakmarsvägen, det vill säga
Solberga, påverkar även avfallshämtningen och slamtömningen i
området.
n Tidvis blir det svårt för avfalls­
bilarna och slambilarna att komma fram. Detta innebär att avfallsbilen inte alltid kommer att kunna
tömma kärlen vid fastighetsgränsen. Det kan då bli aktuellt att
lämna avfall på gemensamma
uppställningsplatser i­stället för i
era vanliga avfallskärl under tiden
som arbetet pågår. Både matavfall
och hushållsavfall kommer att
kunna lämnas på uppställningsplatserna. Det kan ske förskjutningar från ordinarie hämtdag på
grund av framkomlighetsskäl.
Tömning av slamanläggningar
kommer att behöva ske inför att
arbetet på respektive väg på­börjas.
Berörda vägar
Brakmarsvägen från Kyrkvägen
till Bergholmsvägen, alla vägar i
Solberga, Rakstavägen från kiosken till Ormvägen samt Ullbergsvägen nr 1-3 som tidvis kan få gemensamma uppställningsplatser.
Observera att förskjutningar
från ordinarie hämtdag kan ske
även i Raksta, Bergholm och
Vissvass på grund av framkom­
lighetsskäl.
Vi hör av oss i din brevlåda om det
blir aktuellt med uppställningsplats hos dig.
där så kan du e-posta oss på
brakmarsvagen@tyreso.se.
Du kan även besöka Svevias
platskontor på etablerings­
platsen i Raksta, där du kan
prata med platschefen.
Tyresö kommun
135 81 Tyresö
(Marknadsgränd 2,Tyresö centrum)
För frågor om innehållet
E-post: brakmarsvagen@tyreso.se
Mer information
www.tyreso.se/brakmarsvägen
Produktion Kommunikationsenheten, Tyresö kommun
Texter Hans Hellberg , Peggy Häggqvist och Tyresö kommun
Tel 08-5782 91 00
kommun@tyreso.se
www.tyreso.se
Säkrare trafik med
bättre vägar
Foto: tyresö kommun (MONTAGE)
Breddningen av Brakmarsvägen
med gång- och cykelväg och
bättre belysning bidrar till att öka
trafiksäkerheten.
n Tyresö är sedan flera år en av
landets trafiksäkraste kommuner.
Förbättringarna av vägar i och till
Raksta och östra Tyresö är ett vik­
tigt led i det långsiktiga trafiksä­
kerhetsarbetet.
– Med bättre standard på
­vägarna med bättre belysning och
gång- och cykelvägar ökar vi tra­
– Tyvärr visar nationell statistik
att olyckstalen inte lika snabbt
minskar när det gäller oskyddade
trafikanter. Därför känns det
­särskilt bra att vi successivt kan
bygga nya gång- och cykelbanor
även till Raksta och i östra Tyresö,
säger Göran Norlin.
Även samarbetet med SL om
gratis busskort för att få fler
­Tyresöbor att ställa bilen och åka
kollektivt är ett led i kommunens
trafiksäkerhets- och miljösats­
ning. Hösten 2014 tog 860
fiksäkerheten ytterligare, säger
Göran Norlin, chef för miljö- och
trafikavdelningen i Tyresö. Kom­
munen tar över driften av de nya
vägarna vartefter de är klara.
Tyresö kommun arbetar sys­
tematiskt med att öka trafik­
säkerheten. Sänkt hastighet, fler
cirkulationsplatser, skyddade
­avlämningsplatser vid skolor,
­hastighetssäkrade övergångsstäl­
len samt fler gång- och cykelvägar
i vägnätet bidrar till att minska an­
talet trafikolyckor i kommunen.
Br
in
kv
äg
rkv
äg
en
Trots smal väg och kurvor görs
det farliga omkörningar i hög
hastighet.
Vi vädjar till alla som kör bil på
Brakmarsvägen att hålla hastighet­
en nere och vara ute i god tid.
Vi tackar för förståelse och
tålamod under byggtiden!
Fredrik
Saweståhl
en
Br
Kommun­
styrelsens
ordförande (M)
ak
m
ar
sv
äg
en
SOLBERGA
Br
m
ak
gen
vä
a rs
Ul l b e r g
äg
sv
en
RAKSTA
Och här blir det gång- och cykelvägar.
Ta det lugnt
Hur ser du på arbetena längs Brakmarsvägen?
GAMLA TYRESÖ
Ky
­ ersoner på östra Tyresö chansen
p
att åka buss gratis under några
veckor. 250 av dessa har fortsatt
att åka kollektivt.
Våren 2015 tog 2500 personer i
­övriga Tyresö chansen till gratis
bussresor under en period.
Under byggtiden ansvarar entreprenören för
underhållet av vägarna inom markerat område.
– Alla i Tyresö
ska ha bra tillgång till kollektivtrafik, säkra vägar och fina
­möjligheter för att gå och cykla.
Vi har jobbat i många år för få
detta till Raksta. Det är självfallet
jobbigt för många när ett stort
bygge är i gång men vi ska göra
allt vi kan för att det ska gå så
smidigt som möjligt. När det är
klart kommer vi att ha en ny
trafik­säker väg, nya gång- och
cykelmöjligheter och för första
gången kollektivtrafik till Raksta.
Vi gör också en viktig ­miljöinsats
genom att bygga ut kommunalt
vatten och avlopp.
Anita
Matsson
Oppositionsråd
(S)
– Det är positivt
att arbetet med
vägen äntligen kommer igång.
Det kommer att öka tillgängligheten när bussen börjar trafikera
och det blir säkrare att gå och
cykla. Som förälder var jag orolig
för barnen när jag bodde i Raksta, eftersom Brakmarsvägen är
väldigt farlig idag, både mörk och
trång. Förseningarna som varit
riskerar givetvis att leda till
­högre kostnader för kommunen,
så det är viktigt att arbetet börjar,
samtidigt som det givetvis
­kommer att vara en bökig tid i
trafiken framöver.
Foto: gunnar frisell