docEnergijakten går vidare, stora vinster finns
download 
Report Transcription
Energijakten går vidare, stora vinster finns
FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #2 MARS 2015 125 ÅR AV ENGAGEMANG, NYTÄNKANDE OCH ANSVAR. LKAB 1890-2015. Nu går energijakten vidare Stora vinster att göra i befintliga processer Sid 14-15 06 18 20 22 Bolagets spargris Energimål förbättrar miljön Restaurang invigd på nivå 1365 Nyrenoverat i Siekasadje g n i r a p s ibe tok ergAndeirdsaKni 2 n E s VECKOBLADET # 2 2015 1 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Vilket är ditt bästa energibesparingstips? LKAB BEFINNER SIG i ett marknadsläge med låga järnmalmspriser. För att garantera en framtid måste LKAB tjäna egna pengar för att ha råd med framtida investeringar. Det enda sättet att själva kontrollera detta är genom att minska våra kostnader. Det är av högsta prioritet och energikostnaderna är inget undantag. Maud Stenhult, sektionschef Agglolab, Malmberget: Pernilla Nordin, forskningsassistent, Malmberget: – Att planera sin bilkörning. Ökade energibesparingar sänker LKAB:s kostnader SVARAR TUMMEN UPP ......till den nya mat- salen och verkstadslokalerna på nivå 1365 i Kiruna under jord. – Att släcka lamporna när du går ut ur rummet. Ola Rosendal, forskningsin genjör, Kiruna: – Att gå till jobbet. We’re rollin’ at 1365 Tidsoptimering när den är som bäst, det menar Jan Levin som snabbt och smidigt rullar mellan jobben på nya huvudnivån 1365 på sin elektriska trehjuling. Praktiskt, miljövänligt och effektivt! KIRUNA. V i måste alla arbeta med att minska energiförbrukningen – i smått som stort. Minskad energianvändning leder i slutändan till lägre kostnader för LKAB. Att spara energi är inte komplicerat. Vi kan alla bidra genom att se över vår situation och vad vi gör i vårt dagliga arbete. Då kommer vi att lyckas. Det är viktigt att vi alla tänker på energi - dagligen. Det kan handla om enkla saker i vardagen som att släcka lamporna efter sig, att stänga igen fönster och dörrar, att nyttja LKAB:s busstransporter mellan orterna och till arbetsstället istället för att åka bil, att minska på värmekostnaden genom att hålla en lagom temperatur på din arbetsplats och så vidare. Förutsättningarna för att göra något bra finns redan. Vi kan spara flera hundra miljoner kronor för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet. Besparingsinitiativ och förslag motsvarande 20 procent av LKAB:s energiförbrukning har tagits fram under åren 2013 och 2014. En del av dessa har förverkligats, dock kvarstår huvuddelen. Nu behöver vi tillsammans hjälpas åt att genomföra besparingarna. När vi sparar energi minskar vi sam- tidigt koldioxidutsläppen och LKAB fortsätter att bidra till en bättre värld genom att dra sitt strå till stacken. Det du gör hemma för att spara energi, kan du göra även på arbetet. Planera din arbetsdag utifrån effektivitet. Var och en kan göra oerhört mycket. Vi fortsätter vår energibesparingsresa, nu med en ännu högre takt. Resan ska vi göra tillsammans, du och jag. Under 2014 har vi minskat vår energi- förbrukning med fem procent jämfört med 2010. Det är positivt. Under 2015 går vi in i en ny fas. Tage Lundin, LKAB. FOTO: FREDRIC ALM Omförhandling av leverantörsavtal pågår LKAB. LKAB ser över avrops- och ramavtal med samtliga leverantörer. Huvuddelen av avtalen har omförhandlats under februari månad. Priset på järnmalm har fallit med mer än 50 procent under 2014 och fortsätter att falla. Det ger LKAB helt nya marknadsförutsättningar och påverkar bolagets lönsamhet. Inköpsavdelningen på LKAB arbetar ständigt med effektiva inköp och konkurrensutsättning för att nå den lägsta totalkostnaden i varje affär. Det som är nytt är att LKAB omförhandlar redan avtalade priser. – Det finns en stor förståelse bland leverantörerna om läget för gruvbranschen i allmänhet och LKAB i synnerhet. Självklart är det tufft, men ska LKAB fortsätta vara ett lönsamt företag måste vi tillsammans med våra leverantörer agera för att sänka kostnaderna, säger TINA BENSON Tage Lundin, inköpsdirektör. ERIKA LINDBLAD Visste du att LKAB genomför slumpvisa drogtester regelbundet? LKAB. Vårt bolag är en drogfri arbetsplats. Varje år genomförs cirka 1 000 slumpvisa drogtester av LKAB:s anställda och cirka 700 tester på entreprenörer. Företaget NDP (Nordisk drogprevention) utför drogtesterna på uppdrag av LKAB:s företagshälsovård. De som blir kallade är personer som slumpas fram vid de datum då testerna äger rum. Syftet är att upptäcka användning av droger i tid och ha möjlighet att motverka missbruk. Vid kallelse till drogtest kontaktas i första hand den berördes chef som i sin tur meddelar sin medarbetare att denne är kallad till ett drogtest. Efter samtalet ska personen inom 30 minuter CITATET Vi kan spara flera hundra miljoner kronor för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet. ANDERS KITOK, ENERGIDIREKTÖR, LKAB 02 VECKOBLADET # 2 2015 ” Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s energi- och miljömål får vi framförallt en renare miljö, men även högre trovärdighet och bättre förutsättningar att leva upp till lagar och krav.” FOTO: FREDRIC ALM OMSLAG: Renar på Kiirunavaara. Nya bangården i bakgrunden. FOTO: FREDRIC ALM LARS ERKKI, SEKTIONSCHEF, ENERGI OCH KLIMAT. infinna sig vid teststationerna, om inte särskilda skäl föreligger för att hinna inom den tiden. Uteblivet svar innebär att allt är som det ska. Skulle testet vara positivt kontaktas den berörda personen av en specialistläkare, därefter av företagshälsovården och närmaste chef för att i samråd hjälpa den berörda att ta itu med problemet. ERIKA LINDBLAD VECKOBLADET # 2 2015 03 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Grönt och rött ger resultat MALMBERGET. Nyckeln till störningsfri produktion är delaktighet och analyser. De senaste två åren har antalet ortmeter i egen regi ökat med 2 000 meter i gruvan i Malmberget. – Siffrorna talar för sig själv. I år har vi höjt årsplanen, säger Johnny Olofsson, sektionschef för tillredningen i Malmberget. Niklas Andersson, produktionschef och tekniker på pelletsverket MK3 i Malmberget.Torbjörn Ahnqvist, sektionschef FOTO: MARITHA MOSSBERG på pelletsverket MK3 i Malmberget. Fokus på vattenförbrukning MALMBERGET. På två år har användandet av vatten minskats till ungefär en tredjedel i pelletsverket MK3 i Malmberget. – Vi söker hela tiden nya lösningar och förbättringar. Det är roligt när sådana här resultat nås, säger Niklas Andersson, produktionschef och tekniker i MK3. En av de främsta orsakerna till en minskad förbrukning av vatten är att pumpgropen, dit allt spolvatten från pelletsverket pumpas, har byggts om. En annan orsak är att antalet spolrännor under transportörerna har minskats. Det här leder till miljövinster. Utsläppet av vatten till klarningsdammen minskar och det leder till färre utgrävningar av dammarna som betyder kostnadsbesparingar i framtiden. – Vi har gått och går framåt, steg för steg, säger Niklas Andersson. – En gång per år kan vi göra insatser och det är under repstop- 800 04 VECKOBLADET # 2 2015 pen i maj, säger Torbjörn Ahnqvist sektionschef på pelletsverket MK3. Kostnaderna för vatten har mins- Vattenförbrukning kat med 1,3 miljoner kronor sedan 2012. – Nu jobbar vi på den så kallade varma sidan. Vi ska ta till vara på det varma vattnet från pelletsverket och skickar tillbaka det till anrikningsverket. Det kommer att betyda högre tempertur på råkulorna, produktionen ökar och oljeförbrukningen minskar, säger Torbjörn Ahnqvist. 2012 Bandugnsverket, BUV, 7 miljoner kubikmeter Arbetet pågår också med att minska vattenförbrukningen i Bandugnsverket, BUV. – Målet är att vi ska ha lika stor förbrukning i båda pelletsverken, säger Torbjörn Ahnqvist. I Bandugnsverket har förbrukningen hittills minskats med 29 procent. I MK3 är minskningen hela 67 procent. 2014 MK3, 3,6 miljoner kubikmeter gigawattimmar i energiförbättringsåtgärder har identifierats i pelletsverken KK2, KK3 och BUV. 2014 Bandugnsverket, BUV, 5 miljoner kubikmeter Arbetet med operativ styrning, som systemet heter, är att helt enkelt följa upp det dagliga arbetet. Med hjälp av färgerna rött och grönt symboliseras om produktionsmålen för varje skift uppnåtts eller inte. Det här är en del som även finns med i arbetet med OpEx steg två. Metoden påbörjades för två år sedan på allt arbete med tillredning, öppningsborrning och rasborrning, under jord. – Det handlar om att visualisera hur det går i produktionen under varje skift. Vi följer upp arbetet på morgonmöten varje dag. Där ser vi över resultaten och pratar om analyser och åtgärder till avvikelser, men även om det som gått särskilt bra Det är männen och kvinnorna ute på fältet som ”äger” analyserna, poängterar Johnny Olofsson. – Tidigare fick vi aldrig riktigt veta vad som gått fel. Nu ser vi direkt, inte bara hur det gått, utan orsaken till resultaten. Exempelvis om det varit ett oljeläckage som stört produktionen, säger Joakim Douhan, tillredare. – Skillnaden är att vi nu ser det, i rött och grönt. Om det har gått lite sämre på skiftet innan så styr vi om lite i arbetet. I början tänkte vi, ”vad ska det här vara bra för”. Men nu får vi mer ett eget ansvar och alla vill göra ett bra jobb, säger Malin Heino, tillredare. Johnny Olofsson införde operativ styrning, som är ett väl beprövat system i många andra företag. Han påpekar att det är genom samtal och delaktighet som framgången har nåtts. – Det här har gett ett ökat medvetande och alla blir synliga på ett positivt sätt. Det bygger en stolthet och siffrorna visar på en enorm effekt. Alla gör ett fantastiskt bra jobb. Nu ska vi försöka utveckla detta och sprida det här vidare, säger han. MARITHA MOSSBERG Kostnad per ortmeter 2012: 36 000 kronor 2014: 27 000 kronor Antal ortmeter 2012: 10 313 meter 2014: 12 198 meter Årsplan 2012: 11 000 ortmeter 2014: 11 500 ortmeter 2015: 12 000 ortmeter Det handlar om att visualisera hur det går i produktionen under varje skift JOHNNY OLOFSSON ANSVAR 2012 MK3, 11 miljoner kubikmeter MARITHA MOSSBERG 20% NYTÄNKANDE ska energianvändningen minskas med fram till 2020. Joakim Douhan och Malin Heino, tillredare i Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERG Johnny Olofsson är sektionschef på tillredningen, Malmberget. VECKOBLADET # 2 2015 05 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Maritha Mossberg: Livet – ett givande och ett tagande D Välkommen in i slangbutiken! FOTO: JOSEFINE EJEMALM. Loket Bombardier IORE började levereras år 2000 och är världens starkaste eldrivna lok. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Bolagets spargris på hjul LKAB. Sedan en tid tillbaka står hållbarhet högst upp på dagordningen för många svenska industriföretag. LKAB:s ”IORE” gör logistiken till ett föredöme – en superstark, rullande spargris nödvändig för en effektiv transport. ”Kan man fotografera tåget, har ni en tidtabell?”, ”Kan vi köpa modeller av loket?”, ”Jag skulle göra vad som helst för att få åka med!?” är ett urval entusiastfrågor ställda till LKAB:s informationsmejlkorg. De äldre lokomotiven i bolagets regi, DM3, utvecklades då behovet av moderniserade lok blev större efter andra världskriget. Svenska Asea DM3, som producerades fram till tidigt 1970-tal, var av pålitligt slag men föråldrat vid sekelskiftet. Därför specialbeställde LKAB Bombardier IORE med effektiva, energiåtermatande asynkronmotorer med miljö- och kostnadsbesparingar på cirka 25 procent. Resultatet blev också en ökad årlig kapacitet till 40 miljoner ton produkter. För att hitta en intressant liknelse och milstolpe i svensk järnvägs06 VECKOBLADET # 2 2015 historia kan vi backa bandet till år 1993. Projektet ”X2000” startade på 1980-talet av Kalmar Verkstad med målet att ta landets persontågstrafik in i 2000-talet med sex stycken toppmoderna vagnar kopplat till en dragenhet med 160 kilonewton i startdragkraft och med en effekt om 3 260 kilowatt och max tillåten hastighet om 200 kilometer per timme. Bombardier Iore är kalibrerat annorlunda och med ett betydligt större effektuttag om 5 400 kilowatt per dragenhet, parkopplat i två dragenhet hela 10 800 kilowatt, nära tre gånger så mycket som ett X2000. Vridmomentet är hisnande 1 200 kilonewton i dragkraft. I skrivande stund, och troligtvis många år framöver, är Bombardier IORE världens starkaste ellok och specialutvecklat för Malmbanan och de bistra vintrarna i den svensknorska fjällen. Med ett ekipage på 8 500 ton och i runda tal 14 690 hästkrafter är det inte underligt att det ska till flertalet laviner och snöstormar innan IORE ställer in. FREDRIK BJÖRKENWALL Ursprungsland: Tyskland (ritad i Schweiz) Samarbete gav slangbutik KIRUNA. En butik för hydraulslangar har öppnat i Kirunagruvan. Butiken är resultatet av ett gott samarbete mellan flera olika avdelningar på LKAB. Hydraulslangar finns i nästan alla maskiner som används under jord, både i LKAB:s egna och entreprenörers fordon. Utan en fungerande hydraulik står maskinen stilla. Nya slangar och ledningskomponenter köps ofta i butiker i samhället. Vikt: 180 ton (per enhet) – Vi måste jobba smart när vi kommer ner på större djup i våra gruvor. Det är inte hållbart att köra upp på stan för att handla. Den här butiken sparar tid och pengar, både för LKAB och för våra entreprenörer, säger Kerstin Lindmark, operativ inköpare mot gruvan. Längd: 22,9 meter Underhållsingenjörer, mekaniker, Antal vagnar: 68 (cirka 100 ton per vagn) Första år i drift: 2001 Bredd: 2,9 meter Maxfart: 80 kilometer per timme. (60 kilometer per timme med full last) Läs mer om IORE på www.lkab.com/iore förråds- och inköpspersonal funderade tillsammans på alternativa lösningar för slanginköp. I samband med flytt av verkstäder och förråd till nya huvudnivån på 1365 metersnivån förverkligades en av idéerna. En ny butik var född. – Samverkan över avdelningsgrän- serna i kombination med nytänkande har varit en förutsättning för det här arbetet. När det gäller butiker finns det bara utvecklingsmöjligheter, säger Janne Levin, underhållsingenjör på PNM (produktion norra mobila maskiner). et skimrar från människor som mött kärleken och är förälskade. Häromdagen träffade jag en person som med strålande ögon berättade om sin nyfunna älskling. Energin lyste och gnistrade och en del av den personens kraft så att säga skvätte över på mig. Jag kände mig glad och uppfylld av styrka efter det mötet. Flera timmar senare berörde det mig fortfarande. Vilken härlig känsla. Ett möte, ett ord, en blick kan både ge och ta energi. Tänk så lite som behövs för att känna sig dödligt sårad för resten av dagen eller översköljd av positiv energi som du mött hos en annan människa. Utan att alltid vara medveten om det, sprider vi glädje eller sorg. Din lycka kan lätt bli andras påfyllning av kraft. Solen, musiken, bilen i kombination, ger mig energi och gör mig glad. Att uppfyllas av energi kan vara så många olika saker. Nyligen har jag upptäckt att fysisk träning även ger mig energi. Ja, jag vet att det gör det, men tidigare har jag väl inte gett det någon riktig chans, inte förrän nu. En vänlig gest, ett vänligt ord bara så där i förbifarten höjer min dag. Lite uppmuntran både hemma och på jobbet är ett fint energitillskott. Energikällorna finns hela tiden omkring oss Energikällorna finns hela tiden omkring oss. Det handlar mest om att hinna fånga den vänliga blicken eller leendet. Så stanna upp lite – ta till dig kraften som kommer från naturen, människorna och djuren. Var öppen för den där påfyllnaden vi så innerligt väl behöver varje dag. Kom också ihåg att ge. För livet är ett tagande och ett givande också när det gäller energi. Och så det där med kärleken – där bara en annan människas berättelse om lyckan kan få dig att må bra för resten av den dagen. TINA BENSON VECKOBLADET # 2 2015 07 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Så ska vi spara energi LKAB använder stora mängder energi varje år. Ur ett kostnads- och hållbarhetsperspektiv är det angeläget att minska energiförbrukningen. Även i det dagliga arbetet kan du och jag påverka LKAB:s användning av energi. Här ger energi- och klimatenheten några energispartips. FOTO: FREDRIC ALM LKAB:s pelletsverk står för över 80 procent av bolagets totala CO2-utsläpp. Ner med CO2-utsläppen LKAB. Koldioxidutsläppen på LKAB följer energiförbrukningen som en skugga. Med minskad energiförbrukning sänks också utsläppen av koldioxid. Enkel matematik som kräver både nytänkande och ansvar. Koldioxid (CO2) är en växthusgas som gör att jordens temperatur stiger. LKAB:s målsättning är att år 2020 ha reducerat koldioxidutsläppen per producerat ton pellets med 21 procent jämfört med år 2011. – Det är en utmaning som påverkar oss alla, säger Lars Erkki, sektionschef på Energi- och klimatenheten. LKAB arbetar på bred front med koldioxidfrågan, bland annat med drivmedel. Två hybridbilar som kan köras på både el och diesel har köpts in. Det har även gjorts försök med biodiesel. Utvecklingsprojektet Ehighway (elektrifiering med eldrivna lastbilar så kallade trolleybilar. ) undersöker möjligheten till elektrifiering av malmtransporterna på väg E10 mellan Mertainen och Svappavaara. 08 VECKOBLADET # NR 2 2015 – Att elektrifiera transporter är ett effektivt sätt att både minska kostnader och koldioxidutsläpp. Sveriges elnät är stabilt och vår elproduktion är näst intill koldioxidfri. Dessutom är elkraft billigare än diesel, säger Roger Karlsson, projektchef på Energi- och klimatenheten. Stora bovar i dramat är kol och olja. I dag drivs LKAB:s pelletsverk till stor del av just dessa fossila bränslen. Det innebär att pelletsverken står för över 80 procent av bolagets totala CO2-utsläpp. I pelletsverket MK3 i Malmberget pågår försök med att ersätta olja med naturgas. Biobränsle istället för kol i Gratekiln-verken är ett annat alternativ som undersöks. – Vi tittar hela tiden på nya lösningar för att långsiktigt sänka vår energiförbrukning och därmed koldioxidutsläppen. Det är en överlevnadsstrategi för både LKAB och miljön, säger Lars Erkki. TINA BENSON Vi tittar hela tiden på nya lösningar LARS ERKKI NYTÄNKANDE FOTO: FREDRIC ALM VECKOBLADET # NR2 2015 09 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ Lars Erkki, sektionschef, energi och klimat: – Agera som om du vore hemma. Energin är lika dyrbar på arbetet. Ifrågasätt tryckluftsanvändande, stäng öppna portar och möts effektivt via Lync eller telefon istället för att resa. Och givetvis så har du aldrig bilen stående på tomgång, eller hur? 10 VECKOBLADET # 2 2015 Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling: – Energikostnader är en kostnad som alla på LKAB kan påverka i olika grad. En stor potential för minskade energikostnader är att utrustningar eller anläggningar fungerar som tänkt och används så effektivt som möjligt. Börja med att titta på vad som använder energi på din arbetsplats och börja jobba med det som du kan påverka av den förbrukningen. SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Roger Tegel, energiarkitekt, energi och klimat: – Försök köra alla processer så jämnt som möjligt. Följ de styrvärden och parametrar vi har för att till exempel hålla en jämn fukthalt och rätt finlek på sliget. Bäddens jämnhet är också viktigt för energiförbrukningen. Om alla led före kulrullning fungerar bra kan vi spara 5-10 procent i energiförbrukning i pelletsverken. Fia Lindroos, projektledare, energi och klimat: – Minska onödig vattenanvändning. I verken går det energi till att pumpa runt vatten. Stäng av vatten som står och rinner i onödan. Justera tidsjustering för automatisk spolning om ni märker att den ofta spolar golv som är rena. Det allra bästa är att undvika spill som ofta är orsaken till att spolning behövs. Stefan Törnman, projektledare, energi och klimat: – Felanmäl så fort du upptäcker trycklufts- eller vattenläckage så det blir åtgärdat. Båda medierna förflyttas långa sträckor inom LKAB. Kostnaderna är höga då tryckluft och vatten kostar omkring 5 respektive 20 öre per kubikmeter. Anders Kitok, energidirektör: – Tänk på energi dagligen. Stäng igen fönster och dörrar, nyttja LKAB:s busstransporter mellan orterna eller till arbetsstället istället för att åka bil. Minska på värmekostnaden genom att hålla en lagom temperatur på din arbetsplats. Vi kan spara pengar för LKAB genom att tänka till och agera energimedvetet. FOTO: FREDRIC ALM, G. RÚNAR GUDMUNDSSON OCH LKAB VECKOBLADET # 2 2015 11 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID NELIA FORSKAR FÖR ATT GE PELLETSEN RÄTT KARAKTÄR -OCH PÅ FRITIDEN LOCKAR PULKAÅKNING MALMBERGET. Nelia Castro har bott på många platser i Europa och har samtidigt fått ovärderlig erfarenhet och utbildning. Kunskaperna använder hon nu i sitt arbete på LKAB:s forskningsavdelning. 1När– jag Jag växte upp i Porto i Portugal. hade tagit min masterHur kom du till LKAB? 3 – Ett exempel är att vi testar Hur arbetar din avdelning med besparingar? organiska bindemedel som är examen vid universitetet i billigare. Utmaningen är att Porto sökte jag till Leonardo produktens karaktär måste DaVinci-programmet. Det bibehållas. Ett annat gjorde det möjligt för alternativ är att försöka mig att arbeta på Norwehitta ett bindemedel som gian Geological Survey i Jag älskar att med en bättre funktion Trondheim i Norge. Min fotografera och skulle innebära att vi handledare frågade mig behöver använda mindre om jag var intresserad av sticka mängd i processen. En ny att bli doktorand. Jag fick typ av bindemedel skulle ett stipendium för att forska även kunna betyda att vi kan inom betongteknologi vid förbättra pelletsens karaktär. Norwegian University of Science and Technology. Efter att jag disputerat Vad tycker du mest om att göra har jag bott på Svalbard och i Narvik sedan du flyttade till Sverige? tillsammans med min pojkvän. För ett – Jag älskar att fotografera och handår sedan sökte jag en forskartjänst på arbeta med stickning. Jag håller även LKAB och flyttade till Sverige! på att lära mig att åka längdskidor, men jag är bättre på pulkaåkning. 4 2mer–specifikt Jag arbetar med agglomerering, med bindemedel. AgVilka är dina arbetsuppgifter? glomerering används för att definiera den kalla delen av pelletsprocessen. Med andra ord, det som kommer efter att slurryn når fram till pelletsverket och formas till kulor för att sedan transporteras vidare. Min forskning är för närvarande fokuserad på bindemedel, vilket kan beskrivas som limmet som håller ihop kulorna. Jag forskar på organiska bindemedel såväl som bentonit. 12 VECKOBLADET # 2 2015 FOTO: HOLLY NELSON Namn: Nelia Castro. Familj: Pojkvän i Narvik och mamma i Porto. Bor: Malmberget. Yrke: forskningsingenjör. Fritidsintressen: stickning, fotografi, längdskidåkning, njuta av Sveriges sociala kultur. Bästa egenskap: Väldigt motiverad att ta mig an nya projekt och utmaningar. 5– Det är roligt att det finns så många Vad är det bästa med att arbeta på LKAB? olika saker att arbeta med i företaget. 6 – När du arbetar för ett företag och inte är engagerad eller försöker leva Vad betyder ENA för dig? efter företagets värderingar, då gör du på något sätt inte hela ditt jobb. HOLLY NELSON ENGAGERAD VECKOBLADET # 2 2015 13 LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Efter Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling. FOTO: JOHANNA FOGMAN Stora vinster att göra på energibesparingar LKAB. Genom att identifiera de källor där energiförluster förekommer har LKAB sparat många gigawattimmar. Ett fortsatt mål är energikostnadsminskningar utan investeringar, att utveckla befintlig process och utrustning. Avdelningen för energiutveckling har under 2014 genomfört systemanalyser runt om i LKAB:s verksamhet i syfte att ta reda på vart det finns energiförluster. Arbetet har lett till goda resultat. Energiförbättringsåtgärder motsvarande mer än 800 gigawattimmar har kunnat identifieras i tre pelletsverk; KK2, KK3 och BUV. Det är nästan 20 procent av hela 14 VECKOBLADET # 2 2015 LKAB:s förbrukning. Arbetet har genomförts utifrån en välbeprövad arbetsmetod som bygger på LEAN. – Vi anpassade arbetsprocessen till LKAB:s verksamhet hösten 2013. Det resulterade i ett arbetsätt som fokuserar på de tre M:en; medarbetare, metod och styrning samt maskin och process. Utifrån det tog vi sedan fram en energihandbok där processen beskrivs, säger Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling. En systemanalys är kort och gott en diagnos över verksamheten i syfte att ta reda på var det finns energiförluster. – Vi tittar på orsaker och åtgärder för att minska förluster- na. Vår avdelning har genomfört intervjuer med personalen i verken och fångat upp kunskap som de besitter. Resultatet blir att ta fram en handlingsplan för verksamheten kopplat mot de tre M:en, säger Stefan Lahti. Ett projekt som pågått under en längre tid är ett nytt styrsystem i Kiruna under jord. Det projektet är nu i hamn. Fläktstyrsystemet är ersatt med ett toppmodernt styrsystem som både spar pengar och energi. – Det nya styrsystemet gör att vi kan styra fläktar som tidigare inte hade styrning. Vi har dessutom möjlighet att mäta luftkvaliteten, styra portar och varvtalsstyra fläktar, säger Stefan Lahti. I sovringsverket, vid finkrossen och ficktopparna, har belysningen bytts ut till LED-belysning. Investeringen har lett till en energibesparing på 62 procent. FOTO: ULF MUKKA Samtidigt har flertalet andra energiprojekt pågått under 2014. I sovringsverket, vid finkrossen och ficktopparna, har belysningen bytts ut till LED-belysning. Det handlar om totalt 800 armaturer som har bytts ut plus tillhörande kablage. Investeringen har lett till en energibesparing på 62 procent. Resultatet medför minskad energi till följd av minskat underhåll då LED-belysningen håller betydligt längre. – Vi har även gjort andra studier såsom förstudier och förprojektering av värmeåtervinning av gruvventilation samt utfört fullskaleförsök med biodiesel på bussarna, säger Stefan Lahti. LKAB samarbetar också med Tekniska verken i Kiruna och ser över Kirunas potential och möjligheter, bland annat att använda spillvärme som bas. Före Målsättningen med projektet är att Kiruna ska ha Sveriges billigaste fjärrvärme. – I Svappavaara tittar vi på framtida energisystem på LKAB:s område och de pannor som påverkas när vi börjar bryta i Leveäniemi. Vi har även gjort fullskaleförsök med slaggförhindrare i KK2, säger Stefan Lahti. Fokus under 2015 kommer dock bli att bygga vidare på de tre M:en och göra daglig uppföljning. – Men vi pausar systemanalyserna något för att lägga resurser på daglig uppföljning och genomförandet. Vi kommer att stötta Mining i arbetet. Målet är energikostnadsminskningar utan investeringar, att utveckla befintlig process och utrustning, säger Stefan Lahti. JOHANNA FOGMAN VECKOBLADET # 2 2015 15 LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID SVAR PÅ TAL: Grete Solvang Stoltz, PERSONALDIREKTÖR, LKAB FOTO: FREDRIC ALM För att LKAB ska klara den nya tuffa marknaden gäller det att vara proaktiva och vidta åtgärder. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Nya läget kräver fler besparingar LKAB. Det kraftiga prisfallet på järnmalm leder till pressad lönsamhet. LKAB står inför ytterligare kostnadsbesparingar samtidigt som tillväxtinvesteringarna i de nya gruvorna fortsätter enligt plan. Med ett rörelseresultat på 205 miljoner kronor och en rörelsemarginal på fyra procent för fjärde kvartalet speglar LKAB:s resultat ett förändrat marknadsläge. Samtidigt är efterfrågan på förädlade och högkvalitativa järnmalmsprodukter, såsom pellets, fortsatt god. – Det visar att vi är rätt positionerade i vårt kunderbjudande med klimatsmarta järnmalmspellets. LKAB har för avsikt att öka utbudet av förädlade produkter, främst genom ökad pelletsproduktion i Kiruna, säger Lars-Eric Aaro, vd på LKAB. Kostnadssänkningar motsva- 16 VECKOBLADET # 2 2015 rande 700 miljoner kronor genomförs för att försvara LKAB:s konkurrenskraft på marknaden. Det råder anställningsstopp och en nödvändig minskning av personal med 400 tjänster fram till slutet av 2016. Omförhandlingar av inköpsavtal har även inletts. Arbetet med tillväxtinvesteringar i Svappavaarafältet fortsätter dock enligt plan. – De nya gruvorna ger oss ökad flexibilitet och kompenserar för eventuella störningar i underjordsgruvorna, säger Lars-Eric Aaro. Samtidigt har den utdragna tillståndsprocessen för de nya gruvorna medfört en kraftig försening av LKAB:s tillväxtprogram vilket i sin tur har lett till betydande ekonomiska konsekvenser. På världsmarknaden fortsät- ter de stora producenterna att leverera mycket fines, framfö- rallt från Australien, men nu i år även från några nya stora fyndigheter i Brasilien. Det höga överutbudet väntas bestå ett antal år till. För att LKAB ska klara den nya tuffa marknaden gäller det att vara proaktiva och vidta åtgärder. En del av arbetet handlar om att jaga störningar, lösa grundorsaken till att de uppträder, arbeta effektivt och systematiskt i drift och underhåll. – Det ger oss mer pellets/fines vilket leder till ökade intäkter. Vi ska tillsammans vända på varje sten, se möjligheter och ha bästa möjliga kommunikation så alla förstår vårt läge och hur vi gör förbättringar. Så skapar vi ett LKAB som är ett uthålligt och ansvarsfullt bolag som värnar om kommunernas och regionens utveckling, säger Lars-Eric Aaro. JOHANNA FOGMAN Minskad bemanning en nödvändighet kan lösa en hel del av dessa tjänster genom naturliga planerade avgångar de närmaste åren, bland annat pensioneringar, och en stor andel internrekryteringar till de nya gruvorna. Enheter och avdelningar arbetar just nu med detaljerade planer för neddragningarna. Detta arbete kommer att pågå under mars och april månad. LKAB. Med det nya marknadsläget som råder måste LKAB nu gå in i en ny fas. – Fram till slutet av 2016 ska vi minska personalen med 400 tjänster i befintlig verksamhet. Förhoppningen är att genomföra neddragningen utan uppsägningar, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör på LKAB. Här har vi samlat några frågor och svar om personalminskningarna som LKAB står inför: 1 Varför måste LKAB genomföra personalminskningar? – Vi är i ett nytt läge med priser på en lägre nivå, och vi bedömer att det kan hålla i sig de närmaste åren. Därför måste vi ta nästa steg i våra besparingar. Det är inte roligt, men absolut nödvändigt. Vi måste alla hjälpas åt. Alla enheter och bolag kommer att behöva bidra för att vi ska lyckas Har LKAB genomfört några förberedande åtgärder inför dagens marknadsläge? – Det beror på hur priserna utvecklas, hur väl vi lyckas dra ner våra kostnader och i vilken takt vi kan öppna våra nya gruvor. Med de nya gruvorna kan vi producera större volymer och därmed sänka kostnaden per ton. Det är nyckeln för fortsatt lönsamhet, som tryggar jobben. 5 – Alla enheter och bolag kommer att behöva bidra för att vi ska lyckas. Utifrån vilken potential som finns kommer det sannolikt att innebära att det blir mer än 10 procent på vissa ställen och mindre på andra. Förhoppningen är att kunna genomföra personalminskningarna genom naturlig avgång, övergång till nya gruvor och färre visstidsanställda. Lyckas vi inte komma fram denna väg kan uppsägningar bli aktuella. – Vi började arbeta med besparingarna redan 2012 eftersom vi kunde se att priserna skulle sjunka men att efterfrågan på lång sikt skulle bestå. Det är därför vi investerat intensivt och försökt öppna nya gruvor, för att vara rustade för det nya läget på marknaden. Hur ska vi minska på 400 tjänster? – Vi genomför en organisationsöversyn i hela företaget och hoppas att vi Finns det risk för varsel? 400 tjänster är ungefär 10 procent av koncernens anställda. Blir det osthyvelprincipen, det vill säga en jämn fördelning av personalminskningarna över hela koncernen? 2 3 4 ENGAGERAD JOHANNA FOGMAN VECKOBLADET # 2 2015 17 LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Spigottering gör det möjligt att styra vart den deponerade anrikningssanden hamnar, bygga på höjden och på så sätt öka kapacitetet. Ett energimål gör det tydligt vad just du kan göra för att förbättra miljön. FOTO: FREDRIC ALM Energimål ger bättre miljö LKAB. Miljö- och energiarbetet på LKAB ska gå som en röd tråd från EU via Sveriges miljömål till koncernledningen och vidare till medarbetarna. För att tydliggöra betydelsen av energifrågan ska alla formulera ett energimål i sin verksamhetsplan. Till 2020 ska energianvändningen per producerat ton i LKAB ha minskats med 20 procent. Uppsatta mål i verksamheten är en väg för att nå dit. – Ett mål kan vara att minska resandet och istället ha videomöten. Ett annat kan vara att minimera tryckluftsanvändandet. Titta på vad din verksamhet kan göra, säger Lars Erkki, sektionschef, energi och klimat. På Arena, i processen ”Arbeta med verksamhetsplanering” hittar du fler tips. Du kan också, till nästa arbetsplatsträff, bjuda in en kollega från energi- och klimatenheten som berättar mer om att sätta energimål på LKAB. – Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s energi- och miljömål får vi framförallt en renare miljö, men även högre trovärdighet och bättre förutsättningar att leva upp till lagar och krav, säger Lars Erkki. TINA BENSON Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s energioch miljömål får vi framförallt en renare miljö ENGAGERAD Hur gör du för att fylla på energitanken? Johan Henriksson, projektledare, Kiruna: SVARAR 18 VECKOBLADET # 2 2015 – Friluftsliv, fiske, skoter och stugan. Speciellt under den här årstiden. Ellen Teledahl, avtalschef, Kiruna: –Genom att vara ute i naturen och umgås med nära och kära. Rickard Sandström, projektledare, Kiruna: –Jag tankar energi med kultur, genom musik, filmer och på OKQ8. FOTO: LKAB Spigottering – en teknik som höjer dammkapaciteten KIRUNA. Med ny teknik höjs LKAB:s dammkapacitet. Lösningen är spigottering som gör det möjligt att utöka kapaciteten på höjden. – Det är en betydligt billigare lösning, säger Sara Töyrä, produktionschef vid avdelningen för luft, vatten, deponi och dammar (PIM). LKAB:s dammsystem ska rustas för att klara en ökad produktion. Ett byte av deponeringsmetod har påbörjats och näst på tur står flödet från KA1. – Vi genomför dammhöjningar för att klara av produktionen. Nuvarande höjningsplan för Kiruna sträcker sig tio år framåt i tiden, säger Sara Töyrä Med effektiva damm- och deponiåtgärder kan nuvarande dammsystem ta emot mer anrikningssand utan att ta mer mark i anspråk. Det är möjligt genom spigottering. – Med spigottering kan vi styra vart sanden hamnar, bygga på höjden och på så sätt öka kapacitetet, säger Sara Töyrä. Det recirkulerande kretsloppet av vatten börjar i våra underjordsgruvor och slutar i förädlingsverken. Under resans gång och på väg tillbaka till förädlingsverken passerar gruvvattnet och processvattnet ett omfattande dammsystem medan anrikningssanden deponeras. – Deponeringen har historiskt skett via rännor men nu pumpas anrikningssanden ut till dammarna, förklarar Sara. Dammarna tar emot stora mängder anrikningssand vilket innebär att dammkapaciteten måste utökas för att klara produktionen. I det avseendet är spigottering en kostnadseffektiv lösning eftersom det möjliggör för en ökad styrning av sandens deponering inom sandmagasinet. Det innebär kostnadseffektiva dammhöjningar eftersom den deponerade sanden används som byggmaterial vid kommande dammhöjnigar. – Det är helt klart ett billigare alternativ. I dagsläget är spigottlösningen för anrikningssanden från KA2 och KA3 på plats. Till våren är det dags för KA1. – KA2 och KA3 har mycket hög tillgänglighet och anledningen till det är kommunikationen mellan verkspersonal och deponeringspersonal. Det har fungerat mycket bra. JOSEFINE EJEMALM Namn: Sara Töyrä, produktionschef vid avdelningen PIM. Dammsystem: Fem dammsystem på tre verksamhetsorter, Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Dammsystemet utgörs i huvudsak av sandmagasin och klarningsmagasin. Omfattning: Omkring 25 kilometer dammkropp fördelade på 14 dammkroppar. Ungefärlig mängd recirkulerat vatten: Kiruna, cirka 44 kubikmilimeter per år. Malmberget, cirka 30 kubikmilimeter per år. Svappavaara cirka 30 kubikmilimeter per år. VECKOBLADET # 2 2015 19 LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID Johan Mäkitaavola, Therese Lindroth och Bengt Persson besökte de nyöppnade verkstadslokalerna. En ny produkt, MHF (Malmberget Hematit Fines) kommer i och med den nya hematitlinjen att se dagens ljus. Invigningen lockade många medarbetare till KUJ 1365. Ny produkt i stålbandverket MALMBERGET. En ny hematitlinje som ska producera 0,4 miljoner ton hematitfines (MHF) per år byggs nu i Malmberget. – Vi försöker att bygga så listigt som möjligt och kommer att återanvända mycket av den gamla infrastrukturen och nyttja befintliga anläggningar, Per Lundström, projektchef M15. Kerstin Lindmark och Jan Levin invigde den nyöppnade slangbutiken med ett slangklipp. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Sven Gösta Johansson och Bengt Pounu firade med ärtsoppa och plättar i den nyöppnade restaurangen på 1365-meters djup. Sista måltiden på 775 men första på 1365 Hematitmalmen uppfordras via Alliansen bergspel och sovring sker sedan på mobil anläggning. Den nya anrikningsprocessen får en ny infrakt till befintlig kvarn som flyttas från anrikningsverket till den gamla KIRUNA. Torsdagen den 12 februari slogs dörrarna upp till den nya matsalen på nivå 1365. I februari invigdes den nya matsalen och verkstadslokalerna på nivå 1365 i Kiruna under jord. Under förmiddagen kunde besökarna, förutom att inta den första måltiden i den nya restaurangen, strosa omkring i de nya och rymliga verkstadslokalerna och lyssna på invigningstalet. Hydroscand hade även anledning att fira och bjöd på tårta i den nyöppnade slangbutiken på samma nivå. Butiken förklarades officiellt invigd med en slangklippning. JOSEFINE EJEMALM 20 VECKOBLADET # 2 2015 Kerstin Lindmark förklarade den nyöppnade slangbutiken invigd. FOTO: KAJSA LINDMARK kvarnhallen i stålbandsverket. En ny byggnad för siktning, gravimetrikrets och avvattning av produkt byggs. Produkten transporteras efter förädlingsprocessen via transportband till befintliga men för tillfället avställda silos för vidare lastning till tåg. – Vi återanvänder kvarnhallen i Stålbandsverket, förtjockaren, de avställda järnvägssilosarna, samt delar av de gamla processmaskinerna, säger Per Lundström. Projektet är en del i M15-projektet, Malmbergets bidrag till KAJSA LINDMARK LKAB 37. Hematitförädling Efter malning magnetsepareras materialet, för tillvaratagande av en mindre magnetitandel. Den ”omagnetiska” hematiten anrikas därefter gravimetriskt, så kallad tyngdkraftsanrikning, vilket innebär att densitetsskillnaderna mellan de olika partiklarna utnyttjas. Den metod som LKAB använder går ut på att hematitslurryn matas in upptill i en kolonnformad tank samtidigt som en stor vattentillsats sker i kärlets nederdel och därmed ger en kraftig uppström genom separeringstanken. Skillnaden i sedimentationshastighet mellan hematit och gråberg, gör att det som är lättast, gråberget i det här fallet, följer vattenflödet till ett överlopp, medan tyngre partiklar, hematit, sjunker till botten/utmatningen. Det uppåtströmmande vattenflödet och pulpdensiteten i tanken är styrande för resultatet. Processen bygger på Läs mer om samma M15-projektet principer på Arena. som guldvaskning. Skiss över den nya hematitlinjen. VECKOBLADET # 2 2015 21 LEDARE OPEX REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID LKAB:S STUGOR Björkliden Torneälv Kalixälv Nakerijärvi Laxforsen Ritsem Siekasadje Vassarastugan (Salfstugan) Samtliga stugor kan nyttjas av LKAB:s anställda med familjer samt bolagets pensionärer. Mer information om alla stugorna hittar du på Arena: Renoverad från topp till tå. FOTO: MARITHA MOSSBERG Renoverad stuga MALMBERGET. Siekasadjestugan vid Vassaraträsket i Gällivare har fått en rejäl ansiktslyftning. – Stugan har renoverats utvändigt och invändigt under sommaren och hösten 2014, säger Erik Johansson på LKAB Fritid i Malmberget. Ytterpanelen har bytts och målats. Balkongen högst upp vid flaggstången på taket är reparerad. Huset har tilläggsisolerats och en luftvärmepump har installerats för att minska energiförbrukningen. Alla ytterdörrar är bytta och köket har fräschats upp med en del nya inventarier och ommålning. Stugan hålls öppen, för LKAB:s anställda med familjer och pensionärer, under ett antal helger från februari till april. Det är medlemmar i Vitåforsklubben, öppen för alla anställda i Malmberget, som turas om att bjuda på fika och grillad korv till besökarna under helgerna. – I år arrangerar LKAB Fritid den årliga pimpeltävlingen, lördagen den 21 mars, vid stugan, säger Erik Johansson. Siekasadjestugan byggdes på 1930-talet på ön Kissansaari, Kattholmen, i Vassaraträsket. Det var dåvarande disponent Jansson på Gällivare Bryggeri som lät uppföra byggnaden. Därefter såldes stugan till LKAB. Erik Johansson utanför den nyrenoverade Siekasadjestugan. 22 VECKOBLADET # 2 2015 MARITHA MOSSBERG FOTO: MARITHA MOSSBERG http://arena/ socialsites/ LKAB-FritidMalmberget eller http://arena/socialsites/LKABFritid-Kiruna eller ta direkt kontakt med LKAB Fritid. SOVRAT Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00. Tack! 13/2 LKAB:s bokslutskommuniké presenteras. Ett stort tack till alla för den fina uppvaktningen i samband med min pensionering. Kjell Nordmark Tack för den trevliga middagen och all uppvaktning vid min pensionsavgång. Christer Kemi Ett stort tack till arbetskamrater och till LKAB för uppvaktningen i samband med min 50- årsdag! Anders Johnsson Det hände på LKAB 25/2 Fullskaleförsök med enbart malm från de nya gruvorna till pelletsverken i Svappavaara. 18/2 Start för skid-VM i Falun som sponsras av LKAB. 17-20/2 Förhandling i mark- och miljödomstolen om slutliga miljövillkor för Malmberget. 9/2 LKAB omförhandlar leverantörsavtal. 5/2 Huvudförhandling i mark- och miljödomstolen om Leveäniemi. 27/1 Hjalmar Lundbohmsgården i Kiruna ägs åter av LKAB. Det händer i LKAB Stefan Törnman, underhållsingenjör media och energi, Svappavaara. Lediga jobb Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: http://www.lkab.com/sv/Karriar/ FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB: 18/3: Stadssekreterare Hanna Lagercrantz och Maja Fjaestad, biträdande lektor och teknisk doktor i teknikhistoria på Kungliga Tekniska högskolan, besöker LKAB. Produktionsledare till bentonitanläggningen och hamnen, Luleå. 18/3: Finansdepartementet besöker LKAB. Projektledare energi, Malmfälten. På nytt jobb Komponentreparatör till produktion infrastruktur underhåll, Kiruna. Kjell Olovsson, sektionschef vid produktion norra lastning, Kiruna. Underhållsingenjör till LKAB Malmtrafik, Kiruna. Terminaloperatør, Narvik. Ellen Teledahl, avtalschef för Svappavaara, Kiruna. Hans-Olof Wettainen, sektionschef för sektionen linjetrafik hos LKAB Malmtrafik, Kiruna. BLI MEDLEM I LKAB:S KONSTFÖRENING OCH VINN ETT KONSTVERK Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag. Stugan har renoverats utvändigt och invändigt under sommaren och hösten 2014 ANSVAR KONTAKT: För Kiruna/Narvik – Katarina Roxenfalk, tfn 1221 eller via mejl. För Malmberget/Luleå – Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl. Mer information om föreningarna finns på Arena/Sitemap/LKAB:s konstförening. WWW.LKAB.COM För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Utkommer 8/5 Manusstopp 28/4 Johanna Fogman 0980 – 714 75 070 – 342 14 75 Maritha Mossberg 0970 – 766 44 073 – 074 36 45 Fredrik Björkenwall 0980 – 715 44 072 – 526 15 44 Kajsa Lindmark 0970 – 767 78 070 – 363 55 70 Holly Nelson 0970 – 737 37 070 – 319 09 37 Tina Benson 0980 – 710 85 070 – 342 10 85 Erika Lindblad 0980 – 712 41 072 – 524 12 41 Josefine Ejemalm 0980 – 649 10 070 – 673 49 10 Åsa Haapasaari 0980 – 714 29 070 – 342 14 29 Anders Lindberg 0980 – 783 55 072 – 717 83 55 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk VECKOBLADET # 2 2015 23 FÖRÄDLING 2015 2014 557 554 Pelletsverk KK3 653 883 Pelletsverk KK4 865 978 0 114 538 512 Pelletsverk BUV bandugnsverk 620 620 Pelletsverk MK3 591 532 Anrikningsverk till fines ANR 260 297 4 083 4 490 3 823 4 079 260 412 Period: 1 jan - 28 feb KIRUNA Anrikningsverk special 3 046 4 836 4 383 2014 2015 Pelletsverk KK2 2 687 2014 2015 Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 26 feb Förädlingsverk, tusen ton 3 911 Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 28 feb HAMNAR 4 164 GRUVOR SVAPPAVAARA Norra: Kiruna Södra: Malmberget FÄRDIGA PRODUKTER 312 118 Totalt förädlade produkter Pellets Fines (inkl. KMR) Dagbrott: Svappavaara ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 28 feb 58 40 15 20 tkr 10 BERÄKNAD BELÖNING Södra: Luleå Uppnått K-värde: 91,6 % ackumulerat januari 2015: 0 kr 2014: 3 082 kr 0 60 KOMMENTARER Period: 16 feb - 1 mars ARBETSMILJÖ NORRA, TUSEN TON Råmalm (inkl. Konsul) - 117,8 ¹ Totalt levererat UPPNÅDD PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Period: 1 jan - 28 feb Kvalitetsmål: 96 % 5 2014 35 55 2015 25 Norra: Narvik 50 7 30 45 10 1 225 MALMBERGET 1 118 3 045 2 876 Pelletsverk SK KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 21,7 Pelletsverk KK2 + 11,4 Fines (MAF + MAC) - 21,2 Pelletsverk KK3 - 14,7 ² MPBO BUV + 3,7 Pelletsverk KK4 + 6,6 + 4,2 Svappavaara - 5,2 ³ ¹) Urspårning, probl. med styrsystem (1365m), etagebrist, fullt framåt. MPBO MK3 Specialprodukter 0,0 ²) Verkstopp pga. lagerbyte 36FL003. ³) Neddragen produktion pga. probl. i SA. 4 4) Rågodsbrist. Grafik: Mediagrafik & illustration
