Nu kan Mikaela njuta av våren

Ett magasin från Region Östergötland
Nummer 1 2015
FORSKNING: ALLERGI
Nu kan Mikaela
njuta av våren
TEMA: KOL
Att leva med lungsjukdomen kol
YRKESPORTRÄTTET
Psykolog Erica Skagius Ruiz
INNEHÅLL
HÄLSOTECKEN
Nummer 1, 2015
REDAKTÖREN
3
SJUKHUS PRISADE
4-5
I korthet
6
Färre ambulansuppdrag
7
Ny sårmottagning i Boxholm
8
HÄLSOCOACHERNA:
”När träd och blommor knoppas”
Jag är utan tvekan en vintermänniska, men jag tycker också att våren
och försommaren är den allra vackraste perioden i vårt land. När
naturen vaknar till liv, träd och blommor knoppas och allt blir så där
härligt ljusgrönt. Tänk att inte kunna njuta av det, att vara tvungen att
stanna inomhus. Det var verklighet för Mikaela Nilsson fram till för
ett par år sedan. Hon hade svår björk- och gräsallergi. Inga mediciner
hjälpte och hon fasade för våren och sommaren. Så fick hon möjlighet
att delta i en forskningsstudie om ett nytt sätt att ge allergivaccination, som genomförs vid Allergicentrum i Region Östergötland.
Det förändrade Mikaela Nilssons liv. I dag tycker även hon att våren
är fin och hon kan vara ute och glädjas av årstiden, trots att det är
pollensäsong.
Britt-Marie Andersson i Boxholm är också glad och nöjd. Det är hon
för att hon numera får träffa en och samma person när hennes bensår
behöver läggas om på vårdcentralen. Sedan ett år tillbaka finns en
särskild sårmottagning på Vårdcentralen Boxholm och den har lett till
mer nöjda patienter, kortare läkningstid och lägre kostnader.
Läs mer om Mikaela Nilsson och Britt-Marie Andersson i tidningen.
Cecilia Ottosson
E-post: cecilia.ottosson@regionostergotland.se
Telefon: 010-103 78 29
Frågor och svar
om hälsa och livsstil
9
Barntraumateam
ger akut stöd
10-13
TEMA KOL:
Suzanne Johansson
om att leva med kol
14-15
Proffspatient lär
framtidens läkare
16-17
FORSKNING ALLERGI:
Mikaela kan
njuta av
våren igen
18
Undersökning
om ungdomars hälsa
19
Korsordet
20-21
RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ:
Sveda av brännässlor,
irriterade ögon
och nackspärr
22
HALLÅ DÄR:
Christoffer Bernsköld
om hälso- och sjukvårds­
nämnden
23
2
Redaktör: Cecilia Ottosson, Region Östergötland
Upplaga: 218 000 ex
Omslagsbild: Mikaela Nilsson, Foto: Staffan Gustavsson
Distribution: Posten
Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson, Katja Kircher
och Shutterstock
Adress: Region Östergötland, 581 91 Linköping
Produktion: Markus reklambyrå AB
E-post: region@regionostergotland.se
Tryck: Elanders Gummessons AB
Webbplats: www.regionostergotland.se
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
Telefon: 010-103 00 00
LÄKEMEDEL:
Råd om att få barn
att ta medicin
24
YRKESPORTRÄTTET:
Erica Skagius Ruiz, psykolog
Glädjen och stoltheten var stor under prisutdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping (US), landets bästa universitetssjukhus, tidigare i år.
Region Östergötlands tre sjukhus prisade
Universitetssjukhuset i Linköping har utsetts till Bästa universitets­
sjukhus 2014 av tidningen Dagens Medicin. Även Vrinnevisjukhuset
i Norrköping och Lasarettet i Motala finns bland pristagarna.
DET ÄR TREDJE ÅRET som Dagens
Medicin utser Sveriges bästa sjukhus
och andra gången som Universitetssjukhuset i Linköping (US) står överst
på prispallen. Tidningen rankar
landets sjukhus utifrån kriterier
som medicinsk kvalitet, väntetider,
patientbetyg och kostnader. Pris
delas ut i tre kategorier: universitetssjukhus, medelstora akutsjukhus och
mindre akutsjukhus.
I Region Östergötland får alla tre
sjuk­husen pris denna gång, då Vrinnevisjukhuset i Norrköping rankats
som tvåa i kategorin medelstora
akutsjukhus och Lasarettet i Motala
fått tredje pris i kategorin mindre
akutsjukhus.
Medicinsk kvalitet
– Det är väldigt glädjande att alla tre
sjukhusen får pris. Alla delar hänger
samman och bra sjukhusvård är även
beroende av bra primärvård, så detta
är faktiskt en utmärkelse till hela sjukvården i Region Östergötland, säger
Ditte Pehrsson Lindell, vård­direktör
för US.
Medicinsk kvalitet väger tyngst
i Dagens Medicins bedömning, där
en stor del av underlaget hämtats från
årliga nationella öppna jämförelser
av hälso- och sjukvårdens kvalitet.
Som särskilt starka områden i den
östgötska sjukvården räknas hjärt­
sjukvård, ortopedi, diabetes- och
förlossningsvård.
Utveckling inom strokevård
Strokevården är ett annat område
som lyfts fram och där det skett en
stor utveckling de senaste åren. Patrick
Vigren, chef för neurologiska kliniken
på US, ger flera förklaringar till det:
– Konkret handlar det till exempel
om att vi blivit bra på att hitta orsaker
till stroke och att sätta in förebyggande
Text: Bodil Knuthammar Foto: Staffan Gustavsson och arkiv
behandling med blodförtunnande och
blodtryckssänkande läkemedel.
Vi har också inrättat en heldygnsjour
inom strokevården och samlat mycket
kompetenta medarbetare, säger han.
Patrick Vigren nämner också det nära
samarbetet mellan länets sjukhus och
med grannarna Jönköping och Kalmar
i Sydöstra sjukvårdsregionen, vars sjukhus också finns bland pristagarna.
KOMMENTAR
FRÅN FÖRTROENDEVALD
MARGARETA
FRANSSON (MP)
– Hälso- och
sjukvården
i Östergötland,
liksom i hela
landet, står inför
många utmaningar. Att alla
våra tre sjukhus
tillhör toppskiktet i landet är väldigt
positivt. Det visar att vi har en bra
grund för det fortsatta arbetet med
att utveckla hälso- och sjukvården
för framtiden.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
3
I KORTHET
Kultur för äldre
Öka äldre människors tillgång till
kultur som passar dem. Det är
syftet med projektet Kultur för
äldre som Region Östergötland
driver, med ekonomiskt stöd från
Kulturrådet.
PROJEKTET HANDLAR OM att ta reda
på vilka behov av kultur äldre har och
vilka eventuella hinder som finns för att
ta del av kulturutbudet.
Tillit och framtidstro förbättrar hälsan
Ett samhälle som ger människor
tilltro till egen förmåga, tillit till
andra, hopp och framtidstro
bidrar till en bättre och mer
jämlik hälsa. Det är en slutsats
i Östgötakommissionens rapport
om folkhälsa.
FORSKARNA i Östgötakommis­sionen
för folkhälsa har under 2013 och 2014
kartlagt hälsoläget i länet. Hälsa har
bland annat mätts som förlorade lev­
nadsår, ohälsotal och självskattad
hälsa. Utfallet har analyserats i relation
till socioekonomisk situation (utbild-
ning, yrke, inkomst och sysselsättning).
Risken att drabbas av ohälsa och sjukdom ökar gradvis om man lever i en
utsatt social situation. Tilltro till egen
förmåga, tillit till andra, hopp
och framtidstro är de allra viktigaste
förutsättningarna för en god hälsa,
visar rapporten. Den ger också
rekommendationer och exempel på
insatser som bland annat kommuner
och myndigheter kan göra för att
skapa ett friskare och mer jämlikt
samhälle. Rapporten ska användas
som underlag i Region Östergötlands
folkhälsoarbete.
– Ett hinder kan vara att många äldre
har svårt att ta sig dit utbudet finns,
säger Britt-Louise Nilsson, projektledare för Kultur för äldre i Region
Östergötland.
Därför provas nu en modell där kul­
tu­ren istället ges där de äldre bor. Tio
vårdboenden i Valdemarsvik, Vadstena,
Linköping, Finspång och Motala får
välja föreställningar ur ett bestämt
utbud, som sedan framförs på respektive boende. Det är allt från pjäser med
Östgötateatern och Teater Pelikan till
musik med Östgötamusiken och dans
för boende och personal.
Patienter värderar bemötande högt
PATIENTERNA I ÖSTERGÖTLAND
värderar bemötande, tätt följt av
förtroendet för läkaren de träffade,
högst, medan information värderas
lägre. Det visar resultatet i den
senaste nationella patientenkäten
i primärvården som 13 regioner och
landsting har gjort. Cirka 9 500
patienter som hade besökt vård­
centralerna i Östergötland tillfrågades och 53,4 procent svarade.
4
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
Östergötland har förbättrat sina
resultat något, jämfört med mätningen innan, men ligger strax under
riksgenomsnittet.
Projektet, som inleddes förra året och
pågår hela 2015, ska utvärderas utifrån
exempelvis vad som fungerat eller inte
fungerat ur olika aspekter. Målet är
att därefter skapa en modell för att
kunna erbjuda kultur till äldre i länets
kommuner.
Foto: Göran Billeson och Shutterstock
Verksamheter flyttar
i Linköping och Norrköping
Tema för barn
på 1177.se
De första nybyggnationerna
på Universitetssjukhuset
i Linköping (US) är färdiga.
Nu startar ett intensivt
arbete med att flytta in verk­­sam­­heterna i de nya lokalerna.
NU FINNS YTTERLIGARE ett tema­
UNDER ÅRET kommer flera kliniker att
flytta in i de två huskroppar som byggts
på sjukhusets östra sida. Först in är
neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning och avdelning 71. Under
maj och juni flyttar även neurofysiologiska kliniken och käkkirurgin. Alla
flyttar sker efter en väl utarbetad plan
för att du som patient och besökare ska
påverkas så lite som möjligt men lite
flyttstök går inte att undvika.
– De närmaste åren kommer vi att ha
en ständigt föränderlig situation på
US men glädjande är att vi kan öppna
Norra entrén i början av nästa år. Då
blir det kortare gångvägar och enklare
att hitta på sjukhuset, säger Stefan Anskär, programansvarig för verksamhetsplanering i Framtidens US.
Regionfullmäktige
på Youtube
REGIONFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN har tidigare direkt­
sänts via webb-tv på Region
Östergötlands webbplats. Nu
sänds de via regionfullmäktiges
officiella Youtube-sida. Alla kan
se sändningen där det passar
dem via dator, mobil, läsplatta
eller smart-tv. Dagen efter sammanträdet finns sändningen
också i uppdelade klipp efter
föredragningslistan.
Du kan nå sändningen
via en puff på
www.regionostergotland.se.
Även på Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer flera verksamheter att
flytta till följd av ombyggnationer som
startar under året. Närmast är det habiliteringen och logopedmottagningen,
Rehab öst som den 1 juni flyttar till
Lindövägen 65.
Har du ett planerat besök till sjukhusen
kan det vara bra att titta en extra gång
vilken besöksadress som står på kallelsen. Du hittar också aktuella kontaktuppgifter till alla vårdmottagningar i
Östergötland på webbplatsen 1177.se.
51
SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna
i Östergötland känner enligt Vårdbarometern till 1177 Vårdguiden
på webben, 1177.se. Motsvarande
siffra var för ett år sedan 46 procent. Östergötland ligger på andra
plats i landet vad gäller kännedom
om webbplatsen.
område på 1177 Vårdguiden på webben,
1177.se, tema Våga berätta. Där finns
information till barn mellan åtta och
tolv år som av olika anledningar mår
dåligt. Det kan handla om att vara
mobbad, ledsen eller orolig för något.
Det kan också handla om barn som
har en närstående som är sjuk eller har
alkoholproblem. Innehållet har tagits
fram i samarbete med skolsköterskor,
skolkurator, speciallärare och barn­
sjuksköterskor.
Nya möjligheter
med ny patientlag
FRÅN DEN 1 JANUARI 2015 gäller en
ny lag, patientlagen. Den är till för
att stärka din ställning som patient
i vården. Lagen säger exempelvis
att den information du får om din
hälsa, behandlingar och möjligheter
till vård, ska vara individuellt anpassad. Barns delaktighet i vården
ska underlättas och de ska precis
som vuxna få uttrycka sin inställning till vården.
En nyhet i lagen är att du som
patient har möjlighet att söka
öppenvård i hela landet. Läs mer om
den nya patient­lagen på webbplatsen
1177.se/patientlagen.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
5
En larmoperatör på SOS Alarm ställer
frågor till den som ringt 112 samtidigt
som en annan operatör börjar larma ut
närmaste lediga ambulans.
Magnus Käck arbetar
vid den enhet som
följer upp länets
ambulanssjukvård.
Förra året utförde ambulansen nästan 56 000 uppdrag i länet, varav drygt 22 500 var
akuta prio 1-larm.
Färre ambulansuppdrag i Östergötland
Antalet ambulansuppdrag ökar
i stora delar av landet. Men
i Östergötland har de minskat.
Förbättrade arbetssätt och nära
samverkan med ambulansentreprenörerna är två förklaringar.
FÖRRA ÅRET UTFÖRDE ambulansen
nästan 56 000 uppdrag i länet. Drygt
22 500 var akuta så kallade prio 1larm. Sedan 2012 har antalet uppdrag
minskat med tio procent, vilket betyder
att Östergötland går emot trenden
i övriga landet.
– Det är bland annat tack vare bättre
processer och en nära samverkan med
entreprenörerna, förklarar Magnus
Käck vid Region Östergötlands enhet
för prehospital vård.
enligt så kallad gränslös dirigering.
– Grundtanken vid prio 1-larm är att
närmaste ambulans alltid larmas. Vi
arbetar också för att ambulans ska
användas till de patienter som verk­ligen
behöver det och inte bli fördröjd av
Vad händer när du har ringt 112?
04:43 En larmoperatör
på SOS Alarm tar emot ett
samtal från en kvinna som
tidigare har haft hjärt­
problem och nu vaknat
med kraftiga bröstsmärtor.
Den följer upp ambulans- och utlarmningsverksamheten och ser till att den
uppfyller de höga kvalitetskrav som
ställs.
Operatören kontrollerar att
man fått rätt uppgifter om
adress och telefonnummer
och ställer frågor enligt en
mall. Samtidigt börjar en
annan operatör larma ut
närmaste lediga ambulans,
då ärendet bedöms och
prioriteras som ett akut
ambulanslarm.
Det finns 23 ambulanser i länet under
dagtid på vardagar, något färre på
nätter och helger. Alla ambulanser kan
utföra uppdrag över hela Östergötland,
04:45 Ambulansen som
fått uppdraget bekräftar
larmet i ambulanssjukvårdens datasystem och kör
mot den drabbades adress.
6
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
andra uppdrag som är icke-akuta, säger
Magnus Käck.
Ambulansverksamhet och larmcentral
i Östergötland sköts sedan 1995 av
upphandlade privata entreprenörer.
I dag finns det två ambulansentreprenörer i länet; Premedic och Falck.
Teamet i ambulansen
består av en sjuksköterska
och en ambulanssjuk­
vårdare.
04:57 Ambulansen är
framme och ambulans­
personalen börjar undersöka och ge patienten
medicinsk behandling.
05:01 Ett EKG tas på
plats och skickas till hjärtintensiven på Universitetssjukhuset i Linköping för
bedömning.
hela trans­porten till sjukhuset.
05:20 Ambulansen är
framme vid sjukhuset och
patienten förs direkt till en
operationssal för en kranskärlsoperation. Ambulanspersonalen rapporterar
muntligt och skriftligt
i ambulansjournalen.
05:40 Ambulans­­per­
sonalen gör iordning
ambulansen inför nästa
uppdrag.
05:05 Personalen på
hjärtintensiven bedömer,
utifrån EKG, att det är en
hjärtinfarkt.
Behandling och övervakning pågår sedan under
Text: Bodil Knuthammar Foto: Göran Billeson, SOS Alarm och Christian Nordén
– Det är skönt att få träffa samma person när jag kommer hit, säger Britt-Marie Andersson som är på sårmottagningen för att få sitt bensår
omlagt av distriktssköterskan Anna Carlsson.
Snabbare sårläkning med ny mottagning
Mer nöjda patienter, kortare
läkningstid och lägre kostnader.
Det är följden av att Vårdcentralen
Boxholm har startat en sårmot­tag­
ning för patienter med svårläkta
bensår.
SÅRMOTTAGNINGEN HAR FUNNITS
i drygt ett år och vänder sig till
patienter med svårläkta bensår som
tidigare behandlades vid distriktssköterskemottagningen.
– De fick träffa många olika personer
och det blev svårt med kontinuiteten.
Vi ville förbättra omvårdnaden för
den här patientgruppen. Det påverkar
livskvaliteten negativt att leva med
bensår och det största problemet
för patienterna är smärta, säger
distriktssköterskan Anna Carlsson.
Hon och en undersköterska arbetar
på sårmottagningen som har öppet
två dagar i veckan. Hit kommer
patienterna för att bland annat få
såren omlagda. Först utreds orsaken
till såret och vad som kan försämra
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
läkningen, eftersom det är viktigt att
veta för att få såret att läka.
Träffa samma person
Britt-Marie Andersson, som har
haft bensår till och från sedan 2012,
är på mottagningen för att få sitt sår
omlagt.
– Det är skönt att jag får träffa
samma person, förut var det olika
hela tiden. Det är bättre med någon
som vet vad jag har för sår och vad
som har gjorts tidigare.
Britt-Marie är inte ensam om att
tycka så, visar en undersökning som
Anna Carlsson har gjort om sårmottagningens första tid. Den visar
också att patienternas fysiska och
psykiska hälsa har förbättrats och
att medelvärdet för tiden att läka
ett sår minskat från drygt 40 veckor
till drygt 15 veckor. Kostnaderna för
förband har även sjunkit.
Egenvård viktig
Egenvård, som rökstopp och fysisk
aktivitet, är viktig för att få bensår
att läka och patienterna upplever
att informationen om egenvård har
förbättrats.
– Jag har varit rökare i många år,
men nu har jag inte rökt sedan
i november, berättar Britt- Marie
Andersson.
Sårmottagningar finns på flera vårdcentraler i Region Östergötland.
FAKTA
Svårläkta bensår
Ett sår på underbenet eller foten
som inte har läkt på sex veckor.
Drabbar cirka två procent av
befolkningen.
Dålig blodcirkulation i benen är
den vanligaste orsaken.
För att underlätta sårläkning är
det viktigt att inte röka, att äta bra
kost (C-vitamin, protein, järn och
zink är extra viktigt) och att röra
på sig.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
7
HÄLSOCOACHERNA
Fråga hälsocoacherna!
HÉLÈNE OTTOSSON
MARGARETA SMEDBERG
Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna?
Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Region
Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post
till: halsotecken@regionostergotland.se eller
ställ frågan via regionens webbplats
www.regionostergotland.se.
Hälsosamordnare på
Cityhälsan Söder. Arbetar
bland annat med frågor
som rör levnadsvanor och
rehabilitering.
Hälsosamordnare på
Cityhälsan Söder och
BVC-sjuksköterska. Jobbar
bland annat med frågor som
rör levnadsvanor och Fysisk
aktivitet på recept.
Vi har en fyraåring som inte kan
somna om inte någon av oss
sitter hos henne och när hon väl
har somnat vaknar hon lätt. Ofta
slutar det med att hon får sova
i vår säng och det stör både vår och
hennes nattsömn. Vad kan vi göra
för att enklare få henne att sova
i sin egen säng?
Min mamma är 83 år, bor hemma
och klarar sig själv. Hon har
ramlat ett par gånger och det
oroar mig. Hon har dålig balans.
Finns det något hon kan göra för
att träna upp balansen?
BALANSEN FÖRÄNDRAS med ökande
ålder och det har länge ansetts att
det finns ett samband mellan balans
och fallolyckor. Det viktigaste är att
se över hur det ser ut hemma, så att
det inte finns störande saker som gör
att hon kan ramla eller tappa balansen. En allsidig träning där styrka,
kondition, balans, rörlighet och
koordination ingår är bra. Vi rekommenderar till exempel att gå i trappor, promenera eller simma under 30
minuter per dag. Intensiteten ska vara
måttlig. Din mamma kan även göra
sittande gymnastik med rep, boll eller
gummi­band. För en frisk äldre person
innebär träning låga risker, betydligt
lägre än om man inte tränar. Kanske
finns det någon som ordnar gymnastik för äldre i närheten av din mamma
eller du kanske kan ta en promenad
med henne.
Har ni något råd om hur jag utan
tjat och bråk får min tonåring att
minska ätandet av godis och chips?
TJAT LEDER OFTAST INTE till någon-
ting. Försök att resonera kring hur han
eller hon tänker om det här. Hur ser
vardagslivet, som mat- och sovrutiner,
ut? Äter din tonåring ordentligt och
regelbundet? Hur ser det ut med fysisk
aktivitet? Köp inte hem godis och chips
så är det inte lika lättåtkomligt. Ha
vettiga alternativ; som frukt, grönsaker
och nötter hemma eller gör smoothies
som är lätt att ta när suget kommer.
Hela familjens vanor spelar också roll.
VISSTE DU ATT...
… 1177 Vårdguiden har vunnit pris för
Sveriges bästa mobila webbplats i en
tävling som undersökningsföretaget
Web Service Award arrangerar?
Företaget korar webbplatsvinnare i sex
kategorier baserat på vad företagets
200 000 besökare har svarat.
8
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
FÖRÄLDRARS ÅSIKT om barns sömn-
behov överstiger för det mesta barnens
egentliga behov. Nästan alla barn får
den sömn de behöver. Det är oftast
föräldrarna som tar stryk av störd sömn
i sådana här situationer. Det är viktigt
med bra rutiner kring barnets läggning
och sömn. Lägg henne där hon ska sova
under natten, när hon fortfarande är
vaken. Försök varva ner och undvik
stress. Sängen ska vara en lugn och
trygg plats. Läs gärna en saga, prata
om dagen som har varit och tala om att
du kommer till henne om hon vaknar.
Gå in och sätt dig hos henne om hon
vaknar eller inte vill sova. Var lugn och
försök få henne att ligga kvar i den egna
sängen. Ge det lite tid.
Foto: Shutterstock och Göran Billeson
Ny blogg
om arbetsmiljö
Ökat förtroende
för sjukhusen
Trädgårdsutbildning får riksintag
DEN ARBETSRELATERADE ohälsan
81 PROCENT av de tillfrågade
TRÄDGÅRDSUTBILDNINGEN
ökar och alltfler skadar sig på
jobbet. Arbets- och miljömedicin
i Region Östergötland har startat en
arbetsmiljöblogg som ska inspirera
till ett sundare arbetsliv.
– I bloggen reflekterar vi över
aktuella frågor, men vi berättar
också om trender och ny spännande
forskning, berättar Charlotte
Wåhlin, forskare och ergonom som
ingår i bloggteamet.
Bloggen vänder sig till alla som är
intresserade av arbetsmiljöfrågor.
Det finns också möjlighet att
ställa frågor om arbetsmiljö till
experterna.
Bloggen hittar du på
www.arbetsochmiljomedicin.se
i Östergötland tycker att de har
tillgång till den sjukvård de
be­höver. Det visar den senaste
befolkningsundersökningen
Vård­barometern, som görs i alla
regioner och landsting. Mot­
svarande siffra för riket som helhet är 79 procent.
Förtroendet för sjukhusen i länet
har ökat något sedan undersökningen 2013. 77 procent uppgav
nu att de har mycket eller ganska
stort förtroende för sjukhusen, att
jämföra med riksgenomsnittet 71
procent. Förtroendet för vårdcentraler i allmänhet är 64 procent,
vilket är i nivå med riksgenomsnittet.
inom naturbruksprogrammet på
Naturbruksgymnasiet Östergötland kommer att få riksintag från
läsåret 2015/2016, efter ett beslut
av Skolverket. Bakgrunden är att
behovet av nyrekrytering inom
trädgårdsbranschen är större än
det antal elever som i dag utbildas.
Trädgårdsutbildningen finns på
Himmelstalundsgymnasiet
i Norrköping. Region Östergötland
är huvudman för Naturbruks­
gymnasiet Östergötland, som
utöver Himmelstalundsgymnasiet
består av Vretagymnasiet utanför
Linköping.
VISSTE DU ATT...
… Region Östergötland har en egen
sida på Facebook? Gilla sidan
www.facebook.com/regionostergotland
för att ta del av nyheter, läsa om
aktuella ämnen eller lämna synpunkter
och ställa frågor.
VISSTE DU ATT...
… det under en genomsnittlig dag
i Region Östergötland föds 14 barn?
Barntraumateam på US ger akut stöd
Ge stöd till barn och ungdomar
när en förälder eller ett syskon
plötsligt dör. Det är den främsta
uppgiften för barntrauma­teamet som startade sin verksamhet på Universitetssjukhuset
i Linköping (US) i mars.
– Det här är en av de svåraste sakerna
ett barn kan vara med om. Det är
viktigt att de får stöd i ett tidigt skede
för att minska risken för de negativa
konsekvenser som ett trauma kan orsaka, säger Carina Ranius, enhetschef
på barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken på US, som barntrauma­
teamet tillhör.
Foto: Katja Kircher
Teamet består av en legitimerad
psykolog och en socionom. Den
främsta uppgiften är att stödja barn
och ungdomar upp till 18 år när en
förälder eller ett syskon plötsligt dör
vid sjukdomar, olyckor, självmord eller
mord. Teamet ger också stöd vid andra
trauman än dödsfall, till exempel om
barnen blir vittnen till allvarligt våld
eller mord.
Akut krisstöd
När en förälder eller ett syskon plötsligt dör kontaktar barntraumateamet
de drabbade så snart det är möjligt och
erbjuder akut krisstöd. Teamet kan till
exempel också vara med vid visning
eller avsked eller ge stöd före och
efter en begravning. Kontakten med
familjen är ofta tät under de första
veckorna. Vilket stöd som sedan
behövs bestäms tillsammans med
familjen. En del känner inget behov
av stöd den första tiden, men kan
ha ett behov senare. Om barn och
ungdomar får kvarstående reaktioner erbjuder teamet mer specifika
trauma­behandlingar.
På Vrinnevisjukhuset i Norrköping
finns ett barntraumateam sedan år
2000 och efter sommaren startas
även ett vid Lasarettet i Motala.
Text: Cecilia Ottosson
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
9
TEMA: KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) är den fjärde vanligaste dödsorsaken
i världen och dödligheten fortsätter att öka. För att bromsa utvecklingen av
sjukdomen är tidig upptäckt och rökstopp a och o.
Att leva med kol
10
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
- Jag orkar mindre och mindre, säger
Suzanne Johansson som fick diagnosen
kol år 2004.
Med hjälp av en spirometer mäter sjuksköterskan Birgitta Broberg lungkapa­citeten hos
Suzanne Johansson.
- Börja aldrig röka!
Uppmaningen från Suzanne
Johansson är tydlig och bestämd.
Hon är en av de åtta procent
svenskar över 50 år som har
kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(kol). Den orsakas nästan alltid
av rökning.
– Det tog mellan ett halvår och ett år
tills jag bestämde mig och sedan gick
det med hjälp av min envishet, säger
Suzanne Johansson.
Suzanne Johansson, i dag 56 år, hade
varit konstant förkyld under en längre
tid när hon 2004 sökte vård vid Vårdcentralen Kisa. Hon förstod att det
inte bara var en vanlig förkylning, men
att hon skulle få diagnosen kroniskt
obstruktiv lungsjukdom (kol) hade hon
aldrig kunnat ana, det blev en chock.
– Jag minns den dagen så väl. När jag
hade fått beskedet åkte jag ut i skogen
och storgrät. Jag visste inte så mycket
om kol, men jag tyckte att jag hade
fått en dödsdom, berättar Suzanne
Johansson.
Hon hade rökt sedan hon var i 14-årsåldern och de allra flesta som drabbas
av kol är eller har varit rökare. Det tog
lång tid för henne att acceptera sjukdomen och förnekelsen gjorde även att
hon inte slutade röka direkt.
Acceptans och kunskap
Acceptans och mer kunskap om kol fick
hon först något år efter att hon hade
fått sin diagnos. En annons i tidningen
om kol-teamet på lungmedicinska
kliniken på Universitetssjukhuset i
Linköping (se nästa sida) fick henne att
kontakta dem. Väl där mättes hennes
lungkapacitet igen, hon fick nya mediciner, lärde sig andningsteknik och fick
träffa en kurator.
Numera kommer Suzanne dit ungefär
en gång om året, för att bland annat
mäta lungkapaciteten. När hon fick
sin diagnos hade hon 57 procent av
sin lungkapacitet kvar, nu har hon 23
procent.
– Jag har blivit sämre och orkar mindre
och mindre. Jag blir andfådd av att gå
25 meter.
Andfådd och trött
Tidigare levde hon ett aktivt liv; arbetade, var med i hemvärnet och njöt av
att vara ute i naturen med sina hundar.
Nu går inte det längre. Andfåddhet,
kronisk trötthet och envis hosta har
blivit en del av vardagen. Några gånger
har andningsproblemen blivit så stora
att hon har fått söka akut vård.
Suzanne Johansson oroar sig för fram­
tiden, men försöker fokusera på de
dagar hon mår bättre. För sådana finns
även när man lever med kol.
FAKTA
Kol
Kronisk sjukdom som långsamt
försämrar lungornas och luftvägarnas
funktioner.
Mellan sex och åtta procent
(400 000 till 700 000 personer) av
den vuxna befolkningen i Sverige
beräknas ha kol. En exakt siffra finns
inte; då sjukdomen utvecklas långsamt kan många ha den utan att ännu
ha fått en diagnos.
Orsakas främst av tobaksrökning.
Nio av tio som drabbas är eller har
varit rökare.
Cirka 2 800 personer i Sverige dör
varje år i kol. Dödligheten i sjuk­
domen ökar, främst bland kvinnor.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
11
TEMA: KOL
Team underlättar vardagen
för patienter med svår kol
Kol är en kronisk sjukdom som långsamt
försämrar lungornas och luftvägarnas
funktioner.
Birgitta Broberg,
sjuksköterska.
Kristina Tödt, sjukgymnast.
Att leva med kol påverkar var­
dagen och livskvaliteten mycket.
På lungmedicinska kliniken på
Universitetssjukhuset i Linköping
(US) ger ett kol-team stöd och
hjälp för att patienter med långt
gången kol ska kunna leva ett så
normalt liv som möjligt.
RÖKSTOPP är det enda som kan bromsa
utvecklingen av kol (se nästa sida), men
eftersom sjukdomen inte går att bota
handlar behandlingen om att lindra
symtomen.
– Det går inte att göra någonting åt den
skada man redan har fått på lungorna,
men det går att göra en hel del för att
man ska kunna leva ett så bra liv som
möjligt, säger sjuksköterskan Birgitta
Broberg.
Hon är en del av öppenvårdsmot­tag­ningens kol-team där även
sjukgym­nast, dietist och kurator ingår.
Hit re­mitteras patienter som har de
svå­ras­te stadierna av kol och vid det
första besöket träffar de var och en
i teamet.
12
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
Linnea Åman, dietist.
– Vi fokuserar på vad patienten vill och
har störst behov av att få hjälp med,
säger sjukgymnasten Kristina Tödt.
Underlätta livet
Vid sidan av medicinering (det finns
bland annat luftrörsvidgande och
inflammationsdämpande läkemedel)
är fysisk aktivitet, andningsteknik, god
kosthållning och samtalsstöd viktiga
områden för att underlätta livet för
patienter med kol. Därför pratar teamet
med patienterna om de frågorna, förutom att till exempel mäta lungkapaciteten och informera om sjukdomen.
Det är vanligt att patienter med kol
undviker fysisk ansträngande aktivi­
teter på grund av andnöd, vilket leder
till ännu mer försämrad ork. Viktnedgång är också vanligt hos patienter med
svår kol.
– Det beror ofta på att andningen är
så energikrävande, förklarar dietisten
Linnea Åman.
Samtal med kurator kan behövas av
flera skäl. Till exempel kan kronisk
trötthet leda till nedstämdhet och andnöd kan skapa ångest.
Efter besöket gör teamet en rehabiliteringsplan för patienten tillsammans
med en läkare. Förutom individuellt
stöd kan olika träningsformer i grupp
erbjudas.
Syrgas i hemmet
Patienter med svåra andningsproblem
kan behöva syrgas. Det finns möjlighet
att ha syrgas i hemmet och utprovningen görs då av syrgassjuksköterskor på
lungmedicinska kliniken.
Alla patienter kommer regelbundet till
mottagningen för att kontrollera lungkapaciteten.
Fotnot: Mottagningar för patienter med kol
finns även på Lasarettet i Motala och på
Vrinnevisjukhuset i Norrköping
FAKTA
Mer om kol
Andfåddhet vid ansträngning,
hosta med slem, rosslande och
pipande ljud i bröstet, upprepade
luftvägsinfektioner och viktnedgång
är vanliga symtom.
Kol delas in i fyra stadier, utifrån
lungfunktion. Stadium ett är en
lindrig form och stadium fyra är
mycket svår kol då mindre än 30
procent av lungkapaciteten finns kvar.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
Tidig upptäckt viktig
– I samma stund som man slutar röka planar försämringen ut, säger Tina Hultmark, sjuksköterska på astma/kol-mottagningen vid
Vårdcentralen Finspång.
Ju tidigare sjukdomen upptäcks
desto bättre. Vårdcentralen
Finspång har en särskild rutin
för att fånga upp patienter med
misstänkt kol.
KOL ÄR EN SJUKDOM som utvecklas
långsamt och i ett tidigt stadium av
sjukdomen är besvären ofta lindriga.
Därför är det svårt att förstå att man
har en sjukdom som behöver behandlas. De första symtomen är ofta slemhosta, trötthet och återkommande
förkylningar.
– Rökare har vant sig vid att de hostar
på grund av rökningen och att tappa ork
förknippas med att man har blivit äldre.
Om man är eller har varit rökare och
får de här symtomen ska man söka vård
på vårdcentralen för det kan vara kol,
säger Tina Hultmark, sjuksköterska på
astma/kol-mottagningen vid Vårdcentralen Finspång.
Vårdcentralen har infört en särskild
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
rutin för att enklare och tidigare kunna
fånga upp patienter med misstänkt
kol. När en patient över 45 år, som är
eller har varit rökare, söker vård för
upp­repade luftvägsinfektioner görs ett
snabbtest hos läkaren och om lungfunktionen är sänkt skickas en journalkopia till astma/kol-mottagningen.
Patienten får komma dit och göra en
spirometri, en undersökning för att
säkerställa om det är kol eller inte. En
spirometer är en apparat som mäter
lungornas kapacitet och funktion.
Sluta röka
Att upptäcka kol tidigt är viktigt för att
kunna bromsa utvecklingen av sjukdomen, förbättra hälsan och lindra
symtomen.
– Det går inte att få igen den lungfunktion som har förlorats, men genom att
sluta röka kan man stoppa utvecklingen
av sjukdomen. Rökstopp är det enda
som kan göra det och därför är det
den viktigaste delen av behandlingen.
I samma stund som man slutar röka
planar försämringen ut. Man kan få
hjälp med rökavvänjning här, säger
Tina Hultmark.
I samma situation
Hon möter oftast patienter som har de
tidigare stadierna av kol. Precis som på
lungmedicinska kliniken kan patienterna få stöd och hjälp av sjukgymnast,
kurator och dietist på vårdcentralen.
Här finns även en arbetsterapeut som
till exempel kan bedöma behovet av
hjälpmedel i hemmet för personer som
har de svårare stadierna av kol. Mottagningen erbjuder också de patienter
som precis har fått diagnosen att delta
i en kol-skola. Utbildningen genomförs
i grupp och alla ovan nämnda yrkeskategorier samt läkare finns med för att
ge information och stöd utifrån sina
respektive expertområden.
– Patienterna brukar uppskatta att
det här görs i grupp så att de får träffa
andra som är i samma situation, säger
Tina Hultmark.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
13
Proffspatienten Karin Sandborg (till höger) fungerar tillsammans med Karin Siwe som instruktör för de blivande läkarna, ett inslag
i utbildningen som läkarstudenten Christofer Sahin tycker är mycket värdefullt.
Med patienten som lärare
Karin Sandborg är proffspatienten som lär framtidens läkare att göra
bra gynekologiska undersökningar.
– En del lämnar blod, säger hon, det här är mitt sätt att ge. Jag
hjälper andra kvinnor så att de får träffa läkare som vet hur de ska
bemöta en kvinna.
SEDAN MÅNGA ÅR har kvinnokliniken
på Universitetssjukhuset i Linköping
erbjudit alla läkar- och barnmorske­
studenter att göra gynekologiska
undersökningar med hjälp av så kal�lade proffspatienter. Karin Sandborg
har varit proffspatient i åtta år och
tillsammans med gynekologen Karin
Siwe fungerar hon som instruktör för
de blivande läkarna.
14
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
– Många kvinnor upplever att en gynundersökning är en utsatt situation,
säger Karin Sandborg. Jag berättar för
studenterna hur de ska bete sig i den
situationen. Jag kan min kropp och
kan få dem att förstå hur de ska utföra
undersökningen.
Karin Siwe är överläkare på kvinnokliniken och ansvarig för utbildningsinsla-
get. Hon menar att det är viktigt att de
blivande läkarna funderar över sin egen
inställning till gynekologiska undersökningar för att kunna möta kvinnor på
ett professionellt sätt.
– Många tror att alla kvinnor tycker
att det är obehagligt att gå till gynekologen, säger hon. Men alla kvinnor
tycker inte det. Om en kvinna är frisk
Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson
Ett av målen är att de blivande läkarna ska lära sig var livmodern sitter och hur de utför
en undersökning på rätt sätt.
ska en gynundersökning inte på något
sätt göra ont.
Två gånger under utbildningen får
läkarstudenterna möjlighet att göra
gynekologiska undersökningar på
proffspatienter. Vid varje utbildningstillfälle arbetar två proffspatienter i
var sitt undersökningsrum. De blivan­
de läkarna får möjlighet att träna på
undersökningen, medan patienten och
en erfaren gynekolog fungerar som
handledare. Christofer Sahin, som går
termin 11 på läkarlinjen, tycker att det
är mycket värdefullt.
”Unikt tillfälle”
– Det är ett unikt tillfälle att få feedback av en patient som kan mer än en
själv, säger han.
Att ha genomfört undersökningen
tillsammans med en proffspatient ger
mig en trygghet den dagen jag möter en
riktig patient, en grund att stå på som
jag inte kan få på något annat sätt.
– Om jag till exempel jobbar på en
vårdcentral känns det tryggt att veta att
Att arbeta som proffspatient är ett sätt
för Karin Sandborg att hjälpa andra kvinnor
genom att göra läkarstudenterna trygga
i sin situation.
jag kan göra en undersökning om det
behövs och att jag vet att det blir bra
gjort – ur både min och patientens synvinkel. Ingen vill avstå från en viktig
undersökning bara för att man känner
sig osäker.
Hjälper andra kvinnor
För Karin Sandborg är det självklart att
arbeta som proffspatient, inte minst för
andra kvinnors skull.
– Jag känner att jag hjälper andra
kvinnor. Studenterna får undersöka
en frisk kvinna som vet hur det ska
kännas och kan tala om för dem vad
som är rätt, i stället för att deras första
undersökning blir på en kvinna som
kanske är sjuk och har ont.
– Som proffspatient har jag lärt
känna min kropp. Det har gett mig
bättre självkänsla och en möjlighet att
påverka. Jag vill att så många läkarstudenter som möjligt ska känna sig
trygga i sin situation så att det blir en
bra undersökning för den kvinna som
söker hjälp.
Läkarstudenten Christofer Sahin ser
undersökningen med en proffspatient
som ett unikt tillfälle att få feedback av en
kunnig patient.
FAKTA
Är du intresserad?
Verksamheten är i ständigt behov
av att rekrytera nya proffspatienter.
Vill du veta mer?
Mejla Karin Siwe på adressen
karin.siwe@regionostergotland.se
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
15
FORSKNING: ALLERGI
Ny studie
ger hopp åt allergiker
Förr brukade Mikaela Nilsson
tillbringa stora delar av perioden
april till augusti inomhus, oftast
sovande. I dag kan hon njuta
av både blommor och gräs­
klippning. Mikaela är en av
70 pollen­allergiker som deltar
i en forskningsstudie om allergivaccination vid Allergicentrum
i Region Östergötland.
OMKRING 25 PROCENT av den vuxna
befolkningen i Sverige lider av björkoch gräsallergi. De allra flesta klarar sig
bra med allergitabletter och spray. Men
för en liten andel allergiker är besvären
så svåra att det påverkar en stor del av
deras liv – och inga mediciner hjälper.
Mikaela var en av dem.
– Jag fasade för våren och sommaren,
säger hon. För mig var det omöjligt att
ligga i gräset eller äta lunch ute. Jag höll
mig mest inomhus och sov. Allergin
och medicinerna gjorde mig så otroligt
trött.
Bygger upp immunförsvaret
Allergivaccination kan vara räddningen
för allergiker som har så stora problem
som Mikaela och inte blir hjälpta av
medicin. Under tre till fem års tid får
man 50 till 60 sprutor med allergen för
att bygga upp immunförsvaret.
I dag kan Mikaela Nilsson njuta av våren, trots sin allergi. Hon har fått prova en ny metod
för allergivaccination i en forskningsstudie vid Allergicentrum i Region Östergötland.
16
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
– De flesta blir betydligt bättre, men
det kräver mycket tid och resurser från
både patienten och sjukvården, säger
Lennart Nilsson, läkare vid Allergi­
centrum i Region Östergötland. I vår
forskningsstudie undersöker vi en
metod där vi ger tre sprutor med en
månads mellanrum och där behandlingen har full effekt från början.
Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson och Maria Ahlbeck
Med den nya metoden sprutar Lars Ahlbeck och de andra läkarna allergenet
direkt i lymfkörteln. Patienterna får tre sprutor under tre månader i stället för
50-60 sprutor under flera års tid.
Mikaela kom till Allergicentrum via
en läkare på sin vårdcentral och fick
frågan om hon ville vara med i den
nya forskningsstudien. Hon tvekade
aldrig.
– Jag hade gärna tagit den andra
behandlingen också, säger Mikaela,
men det här lät jättebra. Särskilt
eftersom jag är spruträdd.
Tre sprutor i stället för 50
Det Lennart Nilsson och hans kolleger på Allergicentrum undersöker, är
om allergenet kan sprutas in i lymfkörtlarna i stället för under huden,
som sker i dag.
– Allergivaccination handlar om att
lära immunsystemet att tåla det man
har varit allergisk mot, förklarar
Lars Ahlbeck, en annan av forskarna
i teamet. Den programmeringen sker
Lennart Nilsson leder forskningsstudien där ett 70-tal
patienter med gräs- och björkallergi ingår.
i lymfkörtlarna. Genom att spruta in
allergenet i lymfkörteln, istället för
under huden, går vi direkt på källan. Då
behövs det bara tre injektioner och en
tusendel av dosen.
För Mikaela Nilsson innebar allergivaccinationen ett nytt liv. Hon fick sin
första spruta i februari för två år sedan
och när pollensäsongen kom kunde
Mikaela fortsätta att leva sitt liv, i stort
sett som under vintern.
– Det var en otrolig skillnad, säger hon.
Jag minns särskilt en dag när jag och
min kille skulle gå och hämta hans bil.
Blommor och blad höll på att slå ut och
jag insåg plötsligt att det var rätt fint.
Jag förstod vad alla längtade efter. För
mig hade våren bara varit jobbig, en
förberedelse på att gå i ide.
– Jag kan fortfarande känna av allergin
ibland, men om jag tar en tablett mår
jag bra. Fortfarande kan jag instinktivt
känna att jag inte vill gå ut när jag ser
vårsolen. Men sedan kommer jag på att
jag kan gå ut – jag också.
FAKTA
Mer om studien
Ett 70-tal patienter med gräs- och
björkallergi ingår i studien. Projektet
kommer att följa upp dem under tre
år för att studera symtom, medicinering och livskvalitet under björk- och
gräspollensäsongerna
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
17
Ungdomars hälsa och livsstil kartlagd
De flesta ungdomar som har svarat på enkäten mår bra, har vänner och fungerande relationer.
De flesta mår bra, har vänner och
trivs med livet. Men på gymnasiet
får allt fler stressrelaterade besvär
som värk, oro och sömnproblem.
Det visar en ny enkät om ung­
domars hälsa och livsstil.
HUR SER UNGDOMAR på sin hälsa och
livsstil? För att ta reda på det genomförde Region Östergötland tillsammans
med länsstyrelsen och länets kommuner i höstas webbenkäten Om mig
bland elever i grundskolans år 8 och
gymnasieskolans år 2.
– Syftet är att göra ungdomar delaktiga
och ge en verklighetsnära bild av deras
hälsa och livsstil, säger Emma Hjälte,
Region Östergötlands samordnare för
Om mig.
De flesta mår bra
Enkäten är tänkt att genomföras tre år
i rad och baseras på fokusgruppsintervjuer med ungdomar. Frågorna handlar
om vänner och familj, hälsa och livsstil,
alkohol och tobak, skola och fritid och
livet och framtiden.
En som varit med och förberett enkäten
är Emil Isaksson Torgilsman, som bor i
Söderköping och går i nian.
18
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
– Vi ville hitta frågor som kändes relevanta för alla och ett effektivt sätt att
visa ungdomars åsikter, säger han.
Närmare 6 400 ungdomar, eller 73
procent av de tillfrågade, har svarat.
De allra flesta uppger att de mår bra,
har vänner och fungerande relationer. Generellt uppger killar att de
mår bättre än tjejer i både grund- och
gymnasieskolan, men båda upplever en
försämrad hälsa i gymnasiet. Mellan 13
och 19 procent av tjejerna har dagligen
ont i huvud, nacke och axlar och nästan
en fjärdedel upplever dagligen oro eller
ångest. Tjejer uppger oftare negativa
känslor som stress, oro och ledsamhet
och har sämre självförtroende än killar.
Praktisk nytta
– En del av resultaten förvånade mig.
Exempelvis var det fler killar än vad
jag trodde som kände sig stressade av
skönhetsidealen, berättar Emil Isaksson Torgilsman.
Hans förhoppning är att enkätresultaten ska få praktisk nytta.
– Jag hoppas att man ska hitta nya sätt
att hjälpa ungdomar som har problem.
Det kan vara den som det syns minst på
som har störst behov av hjälp.
Emma Hjälte,
samordnare för
Om mig i Region
Östergötland.
Emil Isaksson
Torgilsman går
i nian och har varit
med och förberett
enkäten.
KOMMENTAR
FRÅN FÖRTROENDEVALD
TORBJÖRN
HOLMQVIST (S):
– Om mig är ett mycket
värdefullt underlag
i det fortsatta folkhälso­
arbetet, inte minst visar
undersökningen att vi har mycket
kvar att göra när det gäller unga
kvinnors psykiska hälsa. Att så
många unga tjejer lider av oro, stress
och ångest måste mötas med aktiva
åtgärder. Resultatet kommer att leda
till en fortsatt dialog och förbättringsarbete i samarbete med länets
kommuner.
Text: Bodil Knuthammar Foto: Shutterstock Porträttbilder: Christian Nordén, arkiv och privat
Korsordet #1 2015
PÅHITTIGA
BLÅSVÄDER
MAGER
KÅRE
LUKTAR
SOM EN DYSTERT
SPETS FÄRGAD
HJÄLP
ARK SOM
PART
VASSA
PÅ KATT
KNÄPP
TÖS
SÄTTA
FÅR
SAKER
GJORDA
VARA
MED
MÄRKER
ILLVILLIGA
SYFTA
PÅ
TAJT
KAN
SLINGRA
SIG
FIXAR
VÅGSPEL
SÅG
TILL
SYNDIGA
LOCKA
DÖLJER
NUNA
HAVSFÅGEL
URÅLDRIGA
DEN
GNAGER
KLADD
I SÅR
FOGLIG
TJATA
STYRA
BILEN
KANTON I
SCHWEIZ
FINSK
STAD
MÅNGA
FRÅN GB
SYSTER
GAV
DRICKER
JAPAN?
DÄR SER
MAN!
BETE
RADIUM
FIN
SLÄKT
HAR
IHOP
GETT
FÖDA
TILL
BARN
FYLLER
ARTIST
GÅR HÄR
TILL
TUNT
BUGGAR
PÅSTOD
UTÖKA
HAFT
SOM
NAMN
VERKA
AMIN
FÖDA
UPP
DJUR
IRRITATION
VÅRDAR
MILNE
SOM
SKREV
VIKTIGA
TITT
SOM
TÄTT
DEN OMGES AV
VATTEN
HUR
SA?
FÅNGAS
FISK I
HAFT
SOM
SIN
Adress:
Postadress:
Korsord: Bulls Press
DAM I
FIRMAN
SOM DET
HÄR
SLÅR
BLOMMA
ROS I
EPOK
FLERA I
EN FILM
DJUR I
NORR
NÄRA
IRAN
FINT I
NAMN?
EN FUL
SÅDAN
ÄR OPÅLITLIG
BILDAR
KÖANDE
ÄRLIGT
SNÄLL
LIGGER
JUMBO I
INFRARÖD
AL
FAKIR
Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast
den 4 juni 2015 till: Hälsotecken, Region Östergötland, 581 91 Linköping.
Namn:
BRUKAR
BRUK
TRÖT
BÖNEORD
SOM
INUTI
LÄR
LIPSILL
HÅLLA
LÅDA
AVSKILT
HAR
HAKSKÄGG
TENN
SÅDANT
STUVAS
PRYDER
ROS I
KRAFTLÖS
DEN HAR
ORV
DIADEM
HELIGT
LÖFTE
GÅR PÅ
© Bulls
ALI I
SAGA
GRIPA
GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2014
1:A PRIS: RYGGSÄCK Ronald Karlsson, Norrköping.
2:A PRIS: BADLAKAN
Monica Åhlgren, Linköping.
3–4:E PRIS: TERMOSMUGG
Inga-Britt Åstrand, Motala.
Åke Wasteson, Linköping.
5–8:E PRIS: PARAPLY
Ingemar Evertsson, Linköping.
Annelie Gustafsson, Finspång.
Kerstin Magnusson, Norrköping.
Anna-Maj Gustafsson, Linköping.
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
19
RÅD från TOPP till TÅ ...
Lindra klåda efter brännässlor
Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på
hela växten. Om du blir bränd av en brännässla frisätts
ett ämne i kroppen som gör att det bildas nässelutslag
som kliar och svider.
Flera orsaker till irriterade ögon
Irriterade eller röda ögon kan ha olika orsaker. Ögonen
kan bli irriterade av rök, simbassängsklor, kontaktlinser
eller smink. Besvären kan också bero på att ögonen är
torra, att du är allergisk eller att du har fått en infektion.
Vad kan jag göra själv?
Om ögat är rött och irriterat kan
du skölja det med vatten. Om
vattnet gör att ögat svider kan du
prova med koksaltlösning. Du kan
göra egen koksaltlösning genom
att blanda en milliliter salt i en
deciliter kokande vatten som sedan får svalna. Du kan också köpa
koksaltdroppar på ett apotek.
Om ögat är kladdigt eller har klistrats igen kan du tvätta
med ljummet vatten med en bomullstuss. Tvätta från den
yttre ögonvrån mot den inre.
Vad kan jag göra själv?
När du har blivit bränd av brännässlor kan du försöka lindra klådan och svedan genom att skölja utslagen under kallt
rinnande vatten i några minuter. Efter det kan du stryka
på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain, som du
köper på ett apotek. Du ska inte använda Xylocain på barn
under 18 månader utan att först rådgöra med en läkare eller
med barnavårdscentralen (BVC).
Om utslagen kliar och svider mycket kan du stryka på
receptfri hydrokortisonkräm som du också köper på ett
apotek. Barn under två år ska endast behandlas med hydrokortisonkräm efter läkares ordination eller efter kontakt
med BVC.
Källa: 1177 Vårdguiden
20
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
Ibland kan ögat irriteras av en infektion i en talgkörtel på
ögonlockskanten, en vagel. Badda vageln med en bomullstuss eller kompress fuktad med vatten.
En ögoninfektion kan lätt spridas till det andra ögat eller
till andra personer. Undvik därför att gnida dig i ögonen
och var noga med att tvätta händerna.
Om du har kontaktlinser kan det hjälpa att använda glasögon i några dagar.
Om det skaver, svider eller kliar i ögonen kan de vara
torra. Ögonen blir torrare med åldern och kan även bli
torra av vissa läkemedel. Om du sitter länge framför
datorn, arbetar i dåligt ljus eller vistas i torr, rökig eller
dammig luft kan du också få torra ögon. Då kan du droppa
tårersättningsmedel, som du köper på ett apotek, i ögonen.
När ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentralen om du har behandlat dig själv i en
vecka utan att bli bättre. Det bör du också göra om ögat är
varigt och inte har blivit bättre inom tre, fyra dagar eller
om du har fått in något skräp i ögat som du inte kan skölja
bort.
Kontakta din optiker om du använder linser och ögat är
mycket irriterat.
Källa: 1177 Vårdguiden
Här får du råd om vad du själv kan göra för att
­förebygga, lindra och bota lättare besvär.
Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon
enklare åkomma som du vill veta mer om.
FRISKT FRÅGAT!
VAD GÖR DU FÖR ATT INTE BLI STRESSAD?
Värme bra vid näckspärr
Nackspärr innebär att du
plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och
du blir stel i nacken. Det går
ofta över av sig själv inom
ett par dagar eller en vecka.
Krampen och smärtan gör
att det blir svårt att röra
på huvudet. Vanligtvis är
det svårare åt ena hållet
och när du försöker vrida
på huvudet kan det göra
mycket ont. Ofta börjar besvären i samband med att du
har gjort en häftig rörelse med huvudet eller att du har
sovit i en obekväm ställning.
CHRISTINA KNUDSEN,
NORRKÖPING:
– Jag försöker att koppla av genom
att ta promenader. Jag går också
på musiksim på Centralbadet. De
släcker ner i simhallen, spelar lugn
musik och det är lugn och ro runt
omkring.
ANASTASSIOS KAKANELIS,
BOXHOLM:
- Det är inte lätt, men jag försöker
slappna av. Det gör jag genom att
promenera och lyssna på musik.
Vad kan jag göra själv?
Värme kan ofta minska värken. Du kan linda en halsduk
runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också
särskilda vete- eller kornkuddar som du värmer i mikron. En varm dusch eller ett varmt bad kan även lindra
smärtan.
Det är bra att röra på sig för då ökar blodcirkulationen,
vilket påverkar hela kroppen positivt och läkningen går
fortare. Försök att undvika rörelser som gör ont, men annars kan du fortsätta att göra det du brukar göra.
För att lindra smärtan kan du också ta receptfria smärtstillande medel som till exempel Alvedon eller Ipren.
Om du får nackspärr ofta kan du försöka förebygga
problemen. Det är bra att motionera, stå och sitta i rätt
ställning när du arbetar och att använda en bra säng och
kudde.
När ska jag söka vård?
Du bör kontakta vårdcentralen om du inte har blivit
bättre inom en vecka. Om du i samband med smärtor
i nacken blir svag och får domningar i ena armen eller
handen, bör du kontakta vården så fort som möjligt. Det
ska du också göra om du har mycket kraftiga smärtor
eller om du är stel i nacken och samtidigt har feber och
känner dig allmänpåverkad.
CHRISTIAN YTTERSTRÖM,
LJUSFALLSHAMMAR:
– Tv-spel får mig att slappna av
för då måste jag koncentrera mig
på det och kan inte tänka på något
annat samtidigt. Jag pratar också
mycket med min sambo.
LOTTA FORSBERG, MOTALA:
- Jag försöker att sova ordentligt.
Det tycker jag är bra, men jag
stressar inte särskilt mycket.
Källa: 1177 Vårdguiden
HÄLSOT EC KEN NR 1 2015
21
HALLÅ DÄR...
CHRISTOFFER BERNSKÖLD (S)
Namn: Christoffer Bernsköld.
Ålder: 31.
Uppdrag: Regionråd, ordförande
i hälso- och sjukvårdsnämnden och
ledamot i regionfullmäktige.
Antal år i politiken: Gick med
i SSU som 14-åring. Blev förtroendevald för 13 år sedan, då i kommunpolitiken i Norrköping. Förtroendevald i landstinget (numera Region
Östergötland) sedan 2006.
VILKA ÄR NÄMNDENS
VIKTIGASTE FRÅGOR?
– Folkhälsan och fortsatt utveckling av
primärvården. Vi ser att det finns skillnader i hälsa i länet och vi måste skapa
förutsättningar för en mer jämlik hälsa.
”Fokus på befolkningen
och patienterna”
För att vårdcentralerna ska fungera
ännu bättre behöver vi öka tillgången
på läkare och arbeta för att patienterna
ska känna mer delaktighet.
Att fortsätta utveckla primärvården och att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa
i Östergötland. Det ser
Christoffer Bernsköld (S),
ny ordförande i hälso- och
sjukvårdsnämnden, som de
vikti­gaste frågorna för nämnden
under mandatperioden.
använder vi statistik och har brukardialogberedningar där vi träffar pati­
enter och anhöriga och frågar dem om
hur de upplever vården. När vi har
beslutat om prioriteringar beställer vi
hälso- och sjukvård och skriver avtal
med vårdgivare i Region Östergötland
eller med privata vårdgivare.
HUR SER DU PÅ DIN ROLL
VAD GÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS-
SOM NY ORDFÖRANDE?
NÄMNDEN?
– Jag tycker att det är mycket viktigt
att se till att vi alltid har fokus på
befolkningen och patienterna. Den nya
majoriteten har en gemensam inriktning som vi arbetar utifrån. För mig är
det också viktigt att ha en bred diskussion med alla partier.
– Vi försöker att fånga upp och
styra hälso- och sjukvården utifrån
de behov som medborgarna och
patienterna har. Det handlar om att
prioritera områden där behoven är
störst. För att identifiera behoven
22
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
VILKA KONKRETA INSATSER
KAN NÄMNDEN GÖRA?
– Vi kan styra mer resurser till vårdcentraler i områden där ohälsan är
hög. Vi kan stärka det hälsofrämjande
arbetet och ställa krav på att lyfta
hälsan i vårdmötet. Individen har ett
eget ansvar för sin hälsa men vården
ska ge stöd och hjälp, som till exempel
rökavvänjning. Det är viktigt att vi
styr resurserna så att vi kan ge tidiga
insatser för att förebygga psykisk och
fysisk ohälsa hos barn och ungdomar.
För att utveckla primärvården och öka
tillgängligheten kan vi också satsa på
att utbilda fler läkare och sjuksköterskor som kan arbeta där.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Arkiv
LÄKEMEDEL
”Förklara varför barnet
måste ta medicinen”
– Barn kan ofta svälja tabletter tidigare än många tror, vissa redan i tvåårsåldern, säger Gunilla Pettersson, distriktssköterska på barnavårdscentralen vid Vårdcentralen Lyckorna i Motala.
Kniper ditt barn igen munnen,
slingrar sig ur din famn, gråter
eller säger att det smakar äckligt
när du ska ge hen medicin? Här
får du råd om hur du enklare kan
få barnet att ta läkemedel.
– Det viktigaste är att förklara för
barnet varför det måste ta medicinen
och att det inte är förhandlingsbart,
säger Gunilla Pettersson, distriktssköterska på barnavårdscentralen vid
Vårdcentralen Lyckorna i Motala.
Där möter hon dagligen barn och
föräldrar och även om medicinering
inte hör till de vanligaste frågorna hon
får har Gunilla råd att ge. Hon rekommenderar till exempel att börja med
tabletter så tidigt som möjligt, även
om många läkemedel för barn också
finns i flytande form och ibland som
stolpiller.
– Barn kan ofta svälja tabletter
tidigare än många tror, vissa redan
i tvåårsåldern. Om man vänjer dem
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
tidigt slipper man problemen längre
fram, säger Gunilla Pettersson.
mer trögflytande konsistens på läkemedlet om du har problem med att
barnet spottar ut det.
Ge belöning
Tabletten blir enklare att svälja om
barnet först får lite vatten eller saft så
att halsen fuktas. De flesta tabletter kan
krossas, men Gunilla Petterson tycker
inte att man ska göra det i första hand.
Smaken, som barn ofta ogillar, kommer
fram tydligare då. Om du dessutom
blandar den krossade tabletten med
mat som barnet tycker om är risken
stor att barnet därefter förknippar maten med något som smakar illa.
– Det är bättre att ge något gott som belöning efteråt. Det blir både ett lockbete
och tar snabbt bort den dåliga smaken
i munnen, säger Gunilla Pettersson.
Tvinga aldrig
Flytande läkemedel är ofta smaksatta
med sådant barn tycker om, men kan
ändå smaka illa. Dosspruta (främst till
spädbarn) och dossked kan underlätta
när flytande medicin ska ges. Välj en
Vad gör man om det inte går?
– Försök aldrig att tvinga barnet genom
att hålla fast det. Vänta en halvtimme
och försök igen. Om det inte går, kontakta den som har skrivit ut medicinen
för råd, säger Gunilla Pettersson.
FAKTA
Tänk på det här
Innan du ger medicin till barn är det
viktigt att du läser det informationsblad (bipacksedel) som följer med,
liksom de anvisningar som läkaren
har skrivit när barnet har fått medicin på recept. Där får du veta vilken
dos barnet ska ha, hur ofta läkemedlet ska tas och om det är något
särskilt du ska tänka på i samband
med medicineringen.
Läs mer om att ge medicin till barn:
www.1177.se
Källa: 1177 Vårdguiden
HÄLSOT ECKEN NR 1 2015
23
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
YRKESPORTRÄTTET
Erica Skagius Ruiz
Arbetar som: Psykolog vid City­-
hälsan Centrum i Norrköping.
I Region Östergötland sedan:
2013.
Bästa med jobbet: Utbytet med
kollegor som är experter inom olika
medicinska områden och omvårdnad,
närvaron med patienter vid samtal
och att se när det går bättre för dem.
På fritiden: Går på bio, dansar på
gymmet och umgås med vänner. Är
med i organisationskommittén för
en internationell KBT-konferens som
hålls i Stockholm 2016.
Om Ericas arbetsplats:
Hjälper patienter hjälpa sig själva
När psykologen Erica Skagius Ruiz inte är upptagen med en patient
står dörren till hennes rum på glänt. Då vet vårdcentralens läkare
att de kan knacka på och deras patienter få ett samtal eller en tid
bokad direkt.
– Många tycker att det känns mystiskt
att träffa en psykolog. Det blir något
stort och allvarligt och att få en tid för
besök om flera veckor kan i sig skapa
oro. På det här sättet kan en patient
få ett samtal i anslutning till läkar­
besöket eller få en tid inom några
dagar, säger Erica Skagius Ruiz.
Stress och ångest
Hon har skapat utrymme för nya
besök utöver de mellan fyra och sex
bokade patienter hon tar emot under
en vanlig arbetsdag. Varje samtal är
en halvtimme långt. I sitt arbete
möter Erica personer i olika åldrar
med varierande problem. Det kan
till exempel handla om stress, ned-
24
HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015
stämdhet, depression, ångest, relationsproblem eller långvarig smärta.
Göra förändringar
– Naturliga livshändelser kan ofta göra
att människor får problem. Det kan
vara att man går i pension eller att man
blir förälder. Jag kan hjälpa personen
att förstå hur problemen uppstår och
varför de fortsätter. Jag hjälper patienten att hjälpa sig själv och små insatser
kan göra stor nytta.
Ofta innebär det att göra förändringar
för att bryta ett negativt mönster. Till
exempel att successivt komma tillbaka
till fritidsaktiviter som avbrutits på
grund av nedstämdhet, vilket i sin tur
Cityhälsan Centrum i Norrköping är
en av vårdcentralerna inom primär­
vården i östra Östergötland. På vårdcentralen finns en samtalsmot­tagning
där tre psykologer och en kurator arbetar. De erbjuder samtalsbaserad behandling vid till exempel depres­sion,
ångest, kris eller långvarig smärta.
lett till ännu mer nedstämdhet.
– Jag jobbar mycket med att förklara
att en reaktion på en händelse är
förväntad och inte konstig och att det
är okej att må dåligt ibland, säger Erica
Skagius Ruiz.
Tidigt skede
Hon har gjort ett aktivt val att arbeta
på en vårdcentral, där hennes breda
kompetens kommer till nytta då
patienterna har många olika åkommor.
– Jag tror också att det är bra för
patienterna att vi finns på vård­
centralerna så att de kan få hjälp i ett
tidigt skede, säger Erica Skagius Ruiz.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson