Undersö kning av heden - Golf Environment Organization

Undersökning av heden
Inledning
Heden i Ljunghusen/Falsterbo är en plats där många djur och växter trivs och är även ett fint
naturreservat som människor kan njuta av. Denna rapport beskriver de olika djuren och
varför just dem trivs där. Heden har alltid sett ut som den gör idag och för 150 år sedan såg
hela Falsterbohalvön ut som heden gör. Heden har även kulturhistorisk värde då man
hittade rester av byggnader som man tror kommer ifrån runt Kristi födelse. Syftet med
denna undersökning är att ta reda på vilka organismer befinner sig på heden, varför de finns
där och hur de påverkar varandra.
Alla organismer som befinner sig inom detta område bildar tillsammans med miljön ett
ekologiskt system. Det finns olika miljöfaktorer som påverkar djurlivet som till exempel vind,
nederbörd, ljus, temperatur, berggrundens egenskaper och pH-värde. Arterna inom
ekosystemet påverkar även varandra genom att de är beroende av varandra som föda i
näringskedjor och de kan även vara parasiter och utnyttja varandra.
Eftersom ekologi beskriver hur olika levande varelser och miljöfaktorer påverkar varandra är
det viktigt för oss människor att känna till detta. Vi har väldigt stor påverkan på allt runt
omkring oss och det är viktigt att ha kunskap om hur vårt sätt att leva kan påverka ett helt
ekosystem väldigt mycket. Vi påverkar djur och växter omedvetet genom koldioxid utsläpp,
försurning och övergödning varje dag. Om vi fortsätter på samma sätt kommer det till slut
inte finnas något kvar och det är därför läran om ekologi är så bra för människor att känna
till.
Material
-
Kamera
Insektsbok
Växtbok
Metod
Den här undersökningen utfördes med hjälp av materialet på heden. Bilder togs på alla
växter och djur som fanns där och miljön beskrevs. Allting sammanställdes därefter. Insektsoch växtbok användes för att hitta det som hittades.
Resultat
Producenter:
Björnbär
Björk
Sälg
Sälg
Björnbär
Gräs
Mossa
Gräs
Mossa, vitmossa
Ljung
Tall
Förstahandskonsumenter:
Rådjur
Kanin
Ko
Insekt
Humla
Andrahandskonsumenter:
Groda
Talgoxe
Spindel
Kor
Insekt
Spindel
Tredjehandskonsument:
Kråka (äter fågelägg)
Toppkonsument:
Räv
I vissa fall är det svårt att sortera in djuren i första-, andra- och tredjehandskonsument
eftersom de kan vara alla. Man kan ta kråkan som exempel då de äter bär och klassas då
som förstahandskonsument men eftersom de även äter spindlar och andra insekter kan de
vara andrahandskonsumenter. De äter även fågelägg och eftersom talgoxen först äter
insekter kan kråkor även vara tredjehandskonsumenter. Kor kan också ses som en
toppkonsument eftersom det inte finns något djur som äter dem men eftersom de äter gräs
måste man placera dem med förstahandskonsumenterna.
Det är väldigt platt och lågt på heden på grund av att korna betar vilket gör att de höga
växterna inte får chansen att växa upp. Underlaget fylls av mycket ljung, mossa och gräs och
det är väldigt torrt överallt förutom vissa sumpmarker.
väldigt lågt, gräs, ljung och mossa som
underlag och sumpmark
Diskussion
Växter  kanin  räv
bär  flugor  spindlar  talgoxe  kråka  räv
bär  talgoxe  kråka  räv
växter/bär  rådjur  räv
växter  flugor  groda  talgoxe  kråka  räv
gräs  kor
blommor  humla  kråka  räv
Hela ekosystemet skulle påverkas väldigt mycket om man skulle ta bort korna. Djuren
påverkas inte direkt eftersom ingen av dem har kor som föda men de påverkas av hur miljön
förändras om korna tas bort. Det skulle bli väldigt hög vegetation eftersom växterna inte äts
av korna. Ur detta perspektiv ökar den biologiska mångfalden men vissa växter trivs på slät
mark vilket leder till att de kan försvinna. Om det blir högt gräs kommer arter som trivs
bättre där slå ut andra växter som trivs på slät mark.
Förstahandskonsumenter får inte lika mycket näring då det inte finns lika mycket variation i
deras föda vilket kan driva bort dem. Om förstahandskonsumenterna försvinner kommer
även andrahandskonsumenterna försvinna på grund av brist på föda osv. Djuren i detta
ekosystem är anpassade till att leva i ängsmark och därför kan det leda till svårigheter om
det blir högt.
Heden är en betesmark vilket håller tillbaka växterna eftersom korna äter upp det. Om
djuren inte betade skulle det till slut växa igen till skog. Detta är inte bra ur estetiska skäl
eftersom folk tycker det är fint och det är just därför man satte dit korna från början; för att
få en fin hed. Rådjuren trivs i både högt och lågt gräs så det hade inte påverkat dem särskilt
mycket vilket även är bra på räven som äter dem. Vissa insekter trivs även bättre när det är
lågt eftersom det är lättare för de att bygga bo till exempel getingar och humlor. Detta gör
att djuren som äter insekterna får mer föda vilket i sin tur leder till att djuren högre upp i
näringskedjan får mer föda och fler djur dras dit.
Kor bidrar till naturlig gödsling vilket kan leda till övergödning då det även är nära havet men
kobajs bryts ned av sig själv och det finns även flugor som äter det. Att ta bort kon medför
mer negativa än positiva konsekvenser enligt mig. Ekosystemet är anpassat för ett slätt
område och även om fler växter kan växa upp om inte korna betar kommer vissa växter slåss
bort. Det är positivt för djurlivet att korna finns där eftersom fler insekter trivs och då dras
andra djur dit då det finns mer föda. Om där finns förstahandskonsumenter dras
andrahandskonsumenter dit vilket i sin tur lockar dit tredjehands- och toppkonsumenter.
Vi misstänker att heden har brunjord som jordmån som har högt pH vilket är bra för
växterna då det minskar risken till försurning. Växterna behöver ljus för sin fotosyntes och på
heden finns mycket ljus på grund av att det är väldigt öppet så växter har en stor chans att
kunna överleva. Där finns dock inte mycket stenar som till exempel gråsuggor kan gömma sig
under vilket betyder att man inte kommer hitta denna typ av djur där. Rådjuren kanske inte
vill vara där mycket eftersom de är fiender till räven och äts upp vilket påverkar antal rådjur.
På heden är det inte hög salthalt och därför trivs växter här eftersom de skadas om det finns
för mycket saltvatten.
Man kan undra hur alla förstahandskonsumenter överlever då de alla äter växter och många
andrahandskonsumenter äter insekter. Detta är på grund av att det finns olika nischer och
ekosystemet fungerar för det finns många nischer. Även om de har samma föda slår de inte
ut varandra eftersom de äter olika typer. Olika arter kan leva tillsammans utan att
konkurrera med varandra om de har olika nischer. Man kan ta blåmesar och talgoxar som
exempel. Båda fågelarterna äter insekter och frön men lyckas ändå leva tillsammans utan att
konkurrera med varandra. Detta gör de genom att blåmesarna letar efter mat vid buskarnas
grenspetsar medan talgoxar letar på marken eller på buskarnas lägre och grövre grenar.
Växterna och djuren trivs bra på heden och denna slutsats kan man dra eftersom det annars
inte skulle funnits så mycket variation där. De som finns där trivs just på släta marker och det
finns även mycket skog runt om heden vilket ger två olika miljöer precis bredvid varandra.
Speciellt rådjuren trivs på grund av detta eftersom de trivs både på släta marker och i skog.
Det är även väldigt nära till vatten vilket drar dit fler djur då de har tillgång till vatten då det
även finns sumpmark. Speciellt grodor har nytta av detta eftersom de måste leva både på
land och i vatten så det fungerar perfekt för dem. Eftersom klimatet är kallt på vintern finns
det däremot inte mycket djurliv där under den årstiden utan de befinner sig där endast på
sommaren och en del av våren och hösten. Djuren trivs också bra där eftersom där inte finns
lika mycket skräp eller människor där på grund av att det är ett naturreservat så folk har
respekt för området.
Flugor trivs på heden med kor eftersom de äter kobajs. Fåglarna dras dit eftersom det finns
mycket näring för dem; grodor, insekter och bär på sommaren. Grodor trivs eftersom där
finns både vatten och land. Rådjur trivs där det finns skog och öppna fält. Om det finns
många rävar finns det färre rådjur och om det finns fler kråkor finns det färre talgoxar.
Vi människor har stor påverkan på miljön men just heden påverkas inte särskilt mycket
direkt eftersom det är ett naturreservat. En del av heden, det området som heter ängsnäset,
är stängt för människor från den 1 april till 15 juli på grund av fåglar som häckar i området.
Detta är också en anledning till varför heden kommer bevaras på ett bra sätt.
Det kan däremot påverkas av försurning men Skåne blir inte lika surt eftersom vi har
kalksten som berggrund. Om det skulle bli för surt skulle det inte påverka just detta
ekosystem särskilt mycket. Försurning påverkar inte korna eller de andra djuren direkt men
möjligtvis indirekt. Det spelar ingen roll om de får försurat vatten eller växter i sig men
eftersom växter påverkas kan vissa känsliga växter försvinna. Detta betyder att det inte finns
lika mycket variation men eftersom det finns så mycket olika växter på heden påverkas inte
dessa djur så mycket att det blir en större förändring i detta ekosystem. Det är främst djur
och växter i havet som påverkas av försurning och det finns inga djur i detta ekkosystem
behöver kalk till sina skal.
Jag tror inte att det kommer se så annorlunda ut om 100 år förutom om det ligger under
vatten. Om växthuseffekten forsätter på samma sätt kommer vattenytan höjas och eftersom
heden är så nära havet kommer det antagligen lida av översvämning. Om vi lyckas bromsa
växthuseffekten och heden klarar sig tror jag inte att det kommer ha förändrats så mycket.
Detta är på grund av att det är ett naturreservat så folk har som sagt mer respekt för
området och tar hand om det.
Vår metod funkade väldigt bra och om jag hade gjort om det hade jag gjort på samma sätt.
Eftersom denna undersökning var enkel och främst till för att skapa diskussion är det svårt
att göra på ett annat sätt eller hitta några felkällor. Om jag hade gjort om det hade jag
förmodligen gått dit flera gånger för att få chansen att se fler djur och kunna fotografera de
vi inte kunde första gången. Detta påverkar dock inte resultatet eftersom jag har tillräckligt
många djur för att skapa en diskussion och det spelar ingen roll om jag har bilder eftersom
jag vet att djuren finns där ändå.
Min slutsats är att det finns väldigt många djur och växter på heden som påverkas av
varandra och olika miljöfaktorer. De påverkas även av människor men inte lika mycket som
andra ställen då det är ett naturreservat vilket förmodligen kommer att hålla kvar heden
som det är fram tills det att det ligger under vatten. Korna har stor påverkan på hela
ekosystemet och systemet skulle påverkas om man tog bort dem. Det skulle växa igen till
skog då de inte betar vilket slår ut vissa växter och förändrar djurlivet.
Källförteckning
http://hem.bredband.net/grodsidan/mat_och_miljo.htm
http://malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1b37c1/1383649161508/R%C3%A5djur.
pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Talgoxe
http://sv.wikipedia.org/wiki/Groddjur#F.C3.B6da_och_fiender
http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/vildkanin/
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=110000
http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf
http://www.give2all.org/4/2012/11/Vad-hUnder-nUr-du-sUtter-saltvatten-pa-vUxter.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/vellinge/skanors-ljung/Pages/_index.aspx