Språk i alla ämnen för alla elever

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe
rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu
iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Språk i alla ämnen för alla elever
ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Språk är kunskapen - Kunskapen är språket
löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz
xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv
bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe
rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu
iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
Språk- och kunskapsutvecklingsplan
asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Paulinska skolan 2015
ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz
xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv
bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm
rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
1
Inledning
Paulinska skolan är en skola för alla! Här sker undervisningen i en mångkulturell miljö och
olikheter ses som en tillgång. Våra elever har varierande historia, erfarenheter och
framtidsdrömmar. Gemensamt för dem alla är att de har möjligheten och rätten att lyckas.
Grundsynen i denna språk- och kunskapsutvecklingsplan är att språk är en social företeelse
som utvecklas genom en aktiv användning i interaktion. Det innebär en funktionell språksyn
där språket är vår bas för lärande. Språkutveckling är därmed av central betydelse för alla
elevers kunskapsutveckling. Språket ska användas och utvecklas i alla ämnen. Därmed är vi
alla språklärare.
En likvärdig språk- och kunskapsutveckling kräver en gemensam policy där hela vår skola
arbetar för att språket bär kunskapen mot samma mål. Det innebär att alla lärare måste skapa
strategier för att underlätta/möjliggöra för våra elever att utveckla språket maximalt. Därför
ska arbetet med språk- och kunskapsutveckling vara allas ansvar och vara vår skolas
primära mål!
Källa: Ingvar Lundberg, Konsten att läsa faktatexter (2012)
Ett väl fungerande språk är en förutsättning för att alla elever ska ha en möjlighet att uppnå
den kunskap, trygghet och framtidstro som de har rätt till. Att alla har tillgång till ett rikt
språk är en rättvise- och demokratifråga. Språket har en nyckelroll i allt skolarbete. Det är
därför skolans viktigaste uppgift att se till att alla elever använder språk i tal, skrift och
skapande verksamhet, att de berättar och redogör, lyssnar, samtalar, argumenterar, uttrycker
idéer och tankar och vill lära mer. En av utmaningarna på vår skola är att alla lärare i alla
2
ämnen ska skapa ett sammanhang där språk- och kunskapsutveckling är integrerad i
undervisningen för att skapa mening och förståelse för eleven.
I Lgr 11 betonas det att lärare i alla ämnen har ett gemensamt ansvar för elevernas språkoch kunskapsutveckling. Det innebär att alla pedagoger måste se sin viktiga roll som
språkutvecklare.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter
att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera
och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Eleverna ska få uppleva olika uttryck
för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor
och stämningar.” (Lgr 11 s.9-10)
Definition
Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande innebär en inkluderande och språkutvecklande
undervisning som erbjuder våra elever många tillfällen att använda språket i olika situationer
och med olika uttrycksätt, både muntligt och skriftligt. Det innefattar även ett vidgat
textbegrepp där vi ser språket i alla dess dimensioner. Tal och skrift, att lyssna och läsa är
väsentliga delar i detta. Det innebär även en undervisning om språk i undervisningen. En
undervisning som bygger på elevernas förförståelse samt en undervisning där kunskapen
konstrueras i dialog.
Syfte
Syftet med denna språk- och kunskapsutvecklingsplan är att verka för en gemensam
grundsyn och höja vår medvetenhet om modersmål, språkutveckling och språkutvecklande
förhållningssätt för all personal på vår skola. Den ska även bidra till att främja alla elevers
språk- och kunskapsutveckling och på så sätt bidra till högre måluppfyllelse och optimal
utveckling i skolans alla ämnen. Därigenom uppnår vi en långsiktig, uthållig och medveten
språk- och kunskapsutveckling för alla elever i alla ämnen för årskurs 4-9 på vår skola.
”För att förstå ett ämne måste man förstå ämnets specifika språk. Det gäller alla elever i
skolan, men i synnerhet de flerspråkiga eleverna och elever från socioekonomiskt svaga
miljöer.” Norberg Brorsson (2013).
3
Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och
verksamhet. Det är därför ett av vår skolas viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för
elevernas språkutveckling. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra.
Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar (Lgr 11,
kursplaner och betygskriterier s.96).
Mål

Att alla elever utvecklar ett varierat och välfungerande språk som stödjer kunskapsoch identitetsutvecklingen

Att alla elever utvecklar ord- och begreppsförståelse som främjar kunskap i alla
ämnen

Att alla elever kan skriva, läsa och förstå ämnesspecifika texter
Källa: Ingvar Lundberg, Konsten att läsa faktatexter (2012)
Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt
Språkutvecklingsplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga
arbetet. Med ett medvetet förhållningssätt till språket kan och ska alla pedagoger ta ansvar
för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det gör vi genom att:

lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling
4

medvetandegöra all personal om att man genom en genomtänkt strategi kan
stimulera och stödja språkutveckling bland elever med såväl svenska som modersmål
som elever som har ett annat modersmål än svenska

tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att
därmed kunna förebygga och undanröja eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter

konkretisera det långsiktiga arbetet med språkutveckling i en plan som anger vad,
hur och när kompetensutveckling för personal sker
Hur arbetar vi språk- och kunskapsutvecklande?
Språk lär vi oss genom interaktion med andra, mot bakgrund av våra tidigare kunskaper och
erfarenheter. I sitt arbete har alla lärare därför ett stort ansvar för att skapa en trygg,
tillåtande och genomtänkt lärmiljö, där eleven utmanas samtidigt som han eller hon får den
stöttning och den återkoppling som behövs för att utvecklas optimalt.
Alla lärare inom vår skola måste arbeta språkutvecklande, och genomgående pedagogiskt ta
tillvara alla situationer i verksamheten. Lärare behöver också ge strukturerad undervisning
och vara goda modeller, t.ex. genom att visa eleverna hur de ska göra och genom att inte
förenkla språket för mycket.
Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande innebär också att vi alltid arbetar med ord- och
begreppsförståelse i de olika delmomenten. Ett arbetsområde inleds genom att vi aktiverar
elevernas förförståelse. Vi diskuterar de centrala orden och begreppen som är aktuella för
området samt förser dem med ord- och begreppslistor. Det innebär också att vi lär eleverna
att läsa och förstå olika sorters texter. Samt att vi utifrån mallar lär eleverna att skriva
ämnesspecifika texter.
Det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet på vår skola inleds redan i skapandet
av varje LPP. I den ska de ämnesspecifika begreppen tydligt visas. Den skall även innehålla
bedömningsmatris för vilka förmågor arbetsområdet berör samt redovisningsform. Detta för
att redan från början medvetandegöra eleven om vad målet är.
”Utan ett fungerande språk blir det svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den,
bearbeta den och kommunicera det man lärt. Det blir svårt att nå skolframgång, eftersom vi
bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att kommunicera sina kunskaper i våra
respektive ämnen.” (Hanna Stehagen flerspråkighet i fokus 2014)
5
Nedan har vi tagit fram ledord som illustreras i pratbubblorna där vi betonar vikten av
samarbetet mellan individer, samspelet mellan lärare och elev och mellan elev och elev, de
aktiva roller som båda har vid inlärningsprocessen (Skolverket, 2011). Tillvägagångssättet
förutsätter tre grundprinciper. Det första är att vi bygger vidare på det eleverna har med sig
till skolan: språk, kultur, förståelse och erfarenheter. Det andra är att vi ger den typ av
stöttning som eleverna behöver – ett stöd som gör det möjligt att lära sig i och genom
samarbete med lärare och andra elever. Det tredje är viljan att låta eleverna få ”överta”
ansvaret för och använda de nyförvärvade kunskaperna självständigt och för egna syften
(Gibbons, 2006, Hajer, 2010, Wedin, 2011). Vi konkretiserar arbetet i följande ledord:
Förförståelse!
Uppmuntra!
I vår undervisning utgår vi
från elevens erfarenheter och
förförståelse.
Vi uppmuntrar eleven att pröva
sitt språk utan krav på
korrekthet.
Stöttning!
Vi skapar förutsättning för
eleven att lyckas genom att
anpassa, ta fram lärverktyg och
ger om möjligt tillgång till
studiehandledning.
Kontext!
Öppna frågor!
I klassrummet ställer vi öppna
frågor i form av hur och varför
istället för slutna frågor som vad,
vem och när. Vi ger även kognitivt
utmanande uppgifter i syfte att
eleven utvecklar språket och
kunskapen.
Vi konkretiserar arbetet med
hjälp av bilder, film, internet,
musik, kroppsspråk, tecken som
stöd, mm.
Samarbete!
Vår utgångspunkt är samarbete.
Tillsammans med en kamrat eller
vuxen kan eleven nå nästa
utvecklingsnivå. På vår skola ser
vi elevens vårdnadshavare som en
viktig tillgång.
6
Genrepedagogik – en strukturerad arbetsmodell
Ämneslärare har ansvar för att, förutom ämnesinnehållet, även undervisa om ämnets
begrepp, språkliga drag och typiska texter. På sikt ska eleverna muntligt och skriftligt
behärska berättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande uttryck.
Enligt senare forskning lär man sig språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning.
Syftet med genrepedagogiken är att få en strukturerad arbetsmodell där vi stöttar eleverna,
även de med svenska som modersmål, att utveckla en språklig förståelse som krävs för att
tillägna sig centrala ord och begrepp i de olika skolämnena samt kunna förstå och producera
olika texter.
Genrepedagogiken är i detta sammanhang ett verktyg som vi på vår skola använder för att
arbeta parallellt med både språkutveckling och ämnesundervisning för att få så stor
kunskapsutveckling som möjligt hos våra elever. Genom genrepedagogiken kan vi på ett
strukturerat sätt lära eleverna läsa och skriva olika ämnesspecifika texter i olika genrer. Vi
lär eleverna att texterna har olika syften och visar hur ämnesspecifika begrepp hänger
samman samt påvisar hur de ska använda dessa.
Genrepedagogiken genomsyras av begreppet stöttning som lyfts fram både i läroplaner och
av forskare såsom Gibbons (Gibbons 2006) som menar att lärare kan ge eleverna en
7
stödjande strukturer för att utveckla nya språkliga kunskaper och ämneskunskaper. De
centrala teorierna bakom genrepedagogiken vilar på de tre benen där Vygotskys teorier utgör
det första benet som anlägger det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv framhåller
att eleverna lär i ett sammanhang med andra och kan stöttas att nå den proximala
utvecklingszonen med ett medvetet stöd. Det andra benet vilar på Hallidays systematisk
funktionella grammatiska teori om språk där han menar att språk lärs in i en social kontext.
Slutligen vilar det tredje benet på Rotherys och Martins Cirkelmodell (The Teaching and
Learning Cycle) Denna cirkelmodell är en modell för en styrd läs- och skrivutveckling som
innefattar fyra steg.
Fas 1: bygga upp kunskap om ett ämne, fas 2: titta på förebilder, fas 3: utföra gemensamt för
att se hur vi faktiskt gör samt fas 4: tillämpa på egen hand.
8
Förslag på hur du som ämneslärare kan arbeta enligt cirkelmodellen i
praktiken:
Källa: www.pedagogstockholm.se
Studiehandledning/ Modersmålsundervisning
De flerspråkiga eleverna är ingen homogen grupp, utan lika heterogen som vilken annan
elevgrupp som helst vad gäller bakgrund, erfarenheter, språk, förväntningar, värderingar,
kultur och socioekonomisk status. De befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer
till skolan och har hunnit olika långt i sin utveckling av vardagsspråket och skolspråket
beroende på vilka möjligheter till språkutveckling de tidigare mött. Forskning så som Hajer
och Messtringa (2010) visar att för att utveckla ett allsidigt språk måste eleverna i all
undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion.
För de elever som har erfarenheter av skolgång i ursprungslandet är det viktigt att de som
nyanlända får fortsätta kunskapsutvecklingen på modersmålet parallellt som de lär sig
svenska. Det är därför viktigt att eleverna får tillgång till studiehandledning på modersmålet.
Detta för att utvecklingen av det svenska språket ska bli så optimal som möjligt.
9
Formativ bedömning
I en språk- och kunskapsutvecklande skola är formativ bedömning ett förhållningssätt och
ytterligare ett verktyg att nå förståelse för språket för våra elever. Ett sätt att arbeta där HUR
står i centrum och där allt är synliggjort – både dina planeringar och syftet med dem och ditt
sätt att se på vad som händer i klassrummet och utanför när det gäller varje elevs utveckling.
Det är att vara nyfiken på VEM eleven är och vart hon är på väg. Formativ bedömning sker
på plats och har fokus på utveckling. Egentligen handlar det om att förstärka de goda
pedagogiska insatser vi lärare alltid har arbetat med. Skillnaden är att det nu är bevisat att
det är effektivt för elevers resultat tack vare forskning av bland andra Hattie, William och
Price.
10
11
Eleverna
Eleverna
Läraren
Läraren
Idé om ett arbetsområde
Omvärlden
Omvärlden
Vilket central innehåll kan användas
Vilket central innehåll kan användas i
i Lpp för att träna och utveckla elev
Lpp för att träna och utveckla elevens
förmågor?
Läroplan
Läroplan
Vilka förmågor ska utvecklas?
Ex. Genom undervisningen i historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk
Tydliggör krav och kunskapsmål
kunskap ordnas, skapas och används.
redan i Lpp, matris och i diskussion.
Vilka behov finns i
gruppen?
På vilka sätt ska
eleverna få välja att
redovisa sin
kunskap?
Hur kan jag anpassa
texter och
redovisningssätt?
Vilka centrala ord och begrepp
ska området ta upp?
☺Gör ord- och
begreppslistor.
Hur jag använda
genrepedagogiken?
☺Målplansch
Behövs inlästa texter?
☺Måldialog
Kan jag göra uppgiften i
olika nivåer?
Gör eleven till ägare av sin egen läroprocess!
Tydliggör krav och
kunskapsmål.
Visa Lpp, matriser och
elevexempel
Lätt eleven sätta egna mål samt
utvärdera dessa
Bedömning under lärprocessen
You Tube
IKT verktyg
Fronter
Wiki
iMovie
Kamratrespons
Respons under arbetets gång!
Formativ bedömning fortlöpande
Vilka förmågor har eleven visat?
Blogga
Ställ öppna frågor
Case
Filma genomgångar
Utställning
Flippa klassrummet
Var befinner sig eleven i förhållande till målen?
Vad är nästa steg för eleven
Film
Läraraktiviteter som
synliggör lärandet
Utvärdera
Reflektera
Vilket är nästa mål för eleven?
Dokumentera
Projekt
Google +
12
Källor:
Hajer, Maakie & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad ämnesundervisning. En handbok.
Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Stockholm
Johansson, Britt & Sandell ring, Anniqa (2010) Låt språket bära – genrepedagogik i
praktiken. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Stockholm
Lundberg, Ingvar (2006). Konsten att läsa faktatexter. Natur & Kultur. Stockholm
Lgr 2011, Skolverket. Stockholm
Skolverket (2011). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573
Stehagen, Hanna (2014). Flerspråkighet i fokus. Gothia fortbildning. Stockholm
Vestlin, Lena (red) (2014). Se språket i ämnet, språk- och kunskapsutvecklande
undervisning i högstadiet och gymnasiet. Lärarförlaget. Stockholm
13