Alkoholen skördar liv i Ukraina Text Thomas Heldmark Högre
Transcription
Alkoholen skördar liv i Ukraina Text Thomas Heldmark Högre
Utblick Ukraina Alkoholen skördar liv i Ukraina Högre skatter på alkohol och rökförbud på krogarna har förbättrat folkhälsan i Ukraina. Men fortfarande dricker ukrainska män alkohol motsvarande 100 helflaskor vodka om året. Och öl-lobbyn är stark i det nyvalda parlamentet. Text Thomas Heldmark Foto Jens Olof Lasthein Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Ω 11 ”Ukrainarna var vana att dricka men fullständiga oskulder när det gällde reklambudskap. På ett decennium flerdubblades ölförsäljningen … ” Expediten i den kvällsöppna alkokiosken heter Nellia. Nataly Levchuk, demograf och alkoholforskare. N umera är det förbjudet att göra alkoholreklam i ukrainsk teve, förutom nattetid. Men det har fram tills nu inte gällt öl som inte klassats som alkohol utan som livsmedel, enligt en lag som det ukrainska parlamentet antog för några år sedan. Parlamentet har höjt alkoholskatterna de senaste åren, vilket har förbättrat folkhälsan. Ölskatten har dock varit svår att höja. Men nu blåser nya vindar. Den 30 december 2014 antog parlamentet en ny lag om att öl är alkohol. Det irriterar öl-lobbyn, menar alkoholforskaren Konstantin Krasovsky, verksam vid Ukrainas hälsoministerium. Hans bedömning är att av de 438 ledamöterna som valdes in i Ukrainas parlament i oktober 2014 är cirka 100 knutna till ölindustrin, vilket vare sig är fler eller färre än tidigare. Ölproducenterna, de inhemska och de stora utländska, Carlsberg och 12 Sun Interbrew, har haft inflytande på ukrainsk alkoholpolitik ända sedan staten bildades 1991. Då öppnades en marknad om nästan 30 miljoner öldrickare. – Ukrainarna var vana att dricka men fullständiga oskulder när det gällde reklambudskap. På ett decennium flerdubblades ölförsäljningen, säger Konstantin Krasovsky. Senast i december 2013 förberedde dåvarande regeringen Janukovitj ett förslag om att höja ölskatten med 43 procent. När förslaget hamnade i parlamentets utskott så vattnades höjningen ut till 20 procent. Men när förslaget skulle debatteras i kammaren såg talmannen till att debatten bara fick bli sju minuter lång och i det förslag som lades fram hade skattehöjningen försvunnit helt. Regeringen som föreslagit höjningen protesterade inte. – Att det handlade om stora kassar med kontanter till regeringen Janukovitjs är det nog ingen som tvivlar på, säger Konstantin Krasovsky, som inte bara är alkoholforskare utan även nykterist och medlem i IOGTNTO. Fortfarande skördar alkoholen flest liv bland dem i yrkesverksam ålder i Ukraina, fler än kriget. Här i Kiev finns alkohol att köpa i vartenda gathörn. De kvällsöppna alko-kioskerna lyser som facklor i den svaga gatubelysningen. En flaska vodka kostar några tior, en halv liter inhemsk öl några kronor. Att välklädda ukrainare i medelåldern, en tidig vinterkväll som denna, går omkring med cigarett och ölflaska ingår i stadsbilden. Då har ukrainarna ändå minskat sitt drickande och på krogarna respekteras oftast det generella rökförbudet. Men alkoholkonsumtionen är fortfarande bland den högsta i världen – och det är männen som står för merparten av drickandet. De ukrainska männen dricker i genomsnitt 30 liter ren alkohol om året, enligt WHO:s beräkningar från 2014. Det motsvarar drygt 100 helflaskor 40 procentig vodka. Men statistiken missar den hembrända spriten, Samogon, som konsumeras på landsbygden. Följaktligen är dödligheten bland medelålders ukrainska män sju till åtta gånger högre än i Sverige. Det beror i huvudsak på alkoholkon- sumtionen, enligt Nataly Levchuk, demograf och alkoholforskare. – Vid 60-årsåldern minskar skillnaderna i dödlighet och den närmar sig Västeuropas nivåer. De som klarar sig till 60-årsåldern dricker förmodligen Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Utblick Ukraina I de ukrainska storstäderna lyser alkoholkioskerna som facklor i mörkret. En flaska vodka kostar några tior och en halvliter öl ett par kronor. inte så mycket, säger Nataly Levchuk. Mest dricker de lågutbildade männen. Men även läkare dricker kopiöst, det vet Nataly Levchuk av egen erfarenhet. Nataly arbetar på Ukrainas motsvarighet till Statistiska centralbyrån, en verksamhet som låg i träda under sovjettiden. Demografi ansågs inte tjäna statens intressen. Hon sitter högst upp i ett hus med utsikt över trafikgyttret på Prospekt Papedi, Segerboulevarden. Det finns en ukrainsk tradition, berät- tar hon, att använda alkohol som betalningsmedel, att betala hantverkaren eller läkaren med en flaska, särskilt under tider med ont om pengar, som under 1990-talet. Under sovjettiden rotade sig också en inställning att staten var ansvarig för hälsan, inte den enskilde medborgaren, menar Levchuk. Det var på 1990-talet som alkoholkonsumtionen sköt i höjden med skador och dödlighet som följd, precis Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 som i många länder som bröt sig loss ur Sovjetunionen. Dessförinnan hade president Michail Gorbatjov begränsat försäljningstider och höjt skatter på alkohol, vilket snabbt förbättrat folkhälsan. låga. Bara något år efteråt kunde vi se hur den alkoholrelaterade dödligheten sjönk. Risken är att det är en tillfällig nedgång, att folk vänjer sig vid de högre priserna. Vi ser tecken på det, säger Nataly Levchuk. Men när ukrainarna slapp den ryska tvångströjan infördes en mängd liberaliseringar på alkoholområdet. Under samma tid sjönk medellivslängden för män och även för kvinnor. Idag förväntas en ukrainsk man leva till en ålder av 66 år. ukrainska kvinnor lever i genomsnitt tio år längre. – Det är inget jag forskar om, men det är uppenbart att samhället förlorar investeringar i utbildning och annat om folk dör i förtid, säger Nataly Levchuk. Sedan några år sjunker alkoholdödligheten och Nataly Levchuk ser ett mönster: – Alkoholskatterna höjdes 2009. Även bötesbeloppen för trafikonykterhet har höjts, de var tidigare löjligt Det är också stora regionala skillna- der i alkoholdödlighet. Det är de östra regionerna, framförallt Donbassregionen där kriget nu pågår, som är värst drabbat. Därifrån kommer just nu ingen statistik. – Statistikkontoret där fungerar inte. Men kriget påverkar all dödlighet. Vi vet att 4300 personer har dödats*. Vi kan ju utgå från att många lider av stress, att många barn blir f öräldralösa. Det drabbar hela vårt samhälle på ett sätt som är svårt att överblicka idag, säger Nataly Levchuk. * Enligt den Europeiska säkerhetsorganisationen OSCE var antalet döda i januari över 5 000 personer. 13