Röntgensjuksköterskans rutiner hos vuxna patienter

Örebro Universitet 
Institutionen för hälsovetenskap och medicin 
Enheten För Klinisk Medicin 
Röntgensjuksköterskaprogrammet 
Medicin C, Examensarbete, MC1706, 15 hp  
Datum: 2015-04-20
 
 
 
 
Röntgensjuksköterskans rutiner hos vuxna
patienter med ångest och klaustrofobi vid en
magnetresonanstomografiundersökning
– en enkätstudie
 
 
Författare: Erika Stråle
Melania Marc Andersson
Handledare: Christer Ström
Titel: Fil. Mag.
Lindesberg Lasarett
ABSTRACT 
Den högteknologiska miljön på röntgenavdelningarna kan verka främmande för en del
patienter och kan bidra med ångest och klaustrofobi. Som röntgensjuksköterska är det
viktigt med fördjupad kunskap om vilka rutiner som kan användas för att förebygga och
lindra problem som kan uppstå i samband med en magnetresonanstomografiundersökning
(MRT). Studien hade som syfte att genom en enkätundersökning beskriva
röntgenklinikernas rutiner hos vuxna patienter med ångest eller klaustrofobi vid en MRTundersökning. Röntgenklinikernas rutiner sammanställdes och visade hur olika
röntgenkliniker arbetar. Denna studie genomfördes som en empirisk kvantitativ och kvalitativ
webenkätundersökning. Enkäten utformades utifrån författarnas egna erfarenheter när de
hade sin placering på MRT under den verksamhetsförlagda utbildningen på
röntgensjuksköterskeprogrammet. Urvalet omfattar röntgensjuksköterskor som arbetar på
en MRT. Enkät undersökningen skickades ut till totalt 42 röntgenkliniker som har en
MRT, av de svarade 31 stycken. Resultatet visade att av de åtta enkätfrågorna var det två
frågor som alla respondenter svarat likadant. De två frågorna handlade om att patienterna
får lyssna på musik under en MRT-undersökning och att de patienterna som inte klarar av
en MRT-undersökning får en ny undersökningstid. Resultatet i denna studie visar att en
del rutiner som röntgenklinikerna utför är likartade de som författarna observerade på sin
vfu. Undersökningen visar att fortsatt förbättringsarbete finns att göra. Genom att
regelbundet studera rutinerna skulle det kunna öka patienternas välbefinnande vid ångest
och klaustrofobi i samband med en MRT undersökning.
Nyckelord: Röntgenklinik, magnetresonanstomografi, röntgensjuksköterska, rutin, ångest,
klaustrofobi.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ....................................................................................... 1
1.1 Inledning ..................................................................................................................... 1
2. BAKGRUND................................................................................................ 1
2.2 Tidigare Forskning .................................................................................................... 1
2.3 Magnetresonanstomografi och dess funktion för patienten .................................. 2
2.3.1 Gradienterna......................................................................................................... 2
2.3.2 Undersökningsbord och mottagarspole ............................................................... 3
2.3.3 Tunnelns utseende................................................................................................ 3
2.3.4 Öppen MRT ........................................................................................................... 3
2.4 Patienternas upplevelse vid en MRT undersökning ............................................... 3
2.4.1 Tunnelns och spolarnas betydelse för patienten ................................................. 3
2.4.2 Britsens och ljudens betydelse för patienten ....................................................... 4
2.4.3 Patientkommunikation samt temperaturens betydelse för patienten ................. 4
2.5 Fakta om fobier .......................................................................................................... 5
2.5.1 Klaustrofobi .......................................................................................................... 5
2.5.2 Ångest.................................................................................................................... 5
2.6 Sedering ...................................................................................................................... 6
2.7 Problemformulering .................................................................................................. 6
3. SYFTE .......................................................................................................... 6
3.1 Frågeställning ............................................................................................................. 6
4. METOD ........................................................................................................ 6
4.1 Studiens och enkätens design .................................................................................... 6
4.2 Urvalet av röntgenklinikerna och studiens population .......................................... 7
4.3 Datainsamling............................................................................................................. 7
4.4 Påminnelse och Bortfall............................................................................................. 8
4.5 Insamling och bearbetning av data .......................................................................... 8
4.6 Etiska övervägande .................................................................................................... 8
4.7 Etisk motivering ......................................................................................................... 9
5. RESULTAT ................................................................................................. 9
5.1 Summering av de 31 röntgenklinikernas svar från de bundna frågorna. ............ 9
5.2 Bundna frågor .......................................................................................................... 11
5.3 Öppen fråga ............................................................................................. 11
6. DISKUSSION ............................................................................................ 15
6.1 Metoddiskussion....................................................................................................... 15
6.2 Resultatdiskussion ................................................................................................... 16
6.3 Röntgensjuksköterskans roll .................................................................................. 21
6.4 Slutdiskussion ........................................................................................................... 22
7. SLUTSATS ................................................................................................ 22
Bilaga 1. .......................................................................................................... 27
Bilaga 2. .......................................................................................................... 30
Bilaga 3. .......................................................................................................... 31
1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
Inom röntgen sker en ständig teknisk utveckling där olika röntgenundersökningar
utförs. För en del vuxna patienter kan en magnetresonanstomografi (MRT) undersökning
kännas som en ny och främmande miljö. MRT kan vara en krävande undersökning för en
del patienter då de måste ligga helt stilla under en längre tid i ett trångt utrymme och med
en hög ljudnivå. Under en MRT undersökning kan en del vuxna patienter uppleva fysiska
och känslomässiga obehag. Dessa obehag kan upplevas även av patienter som inte har
någon känd historia av klaustrofobi eftersom tanken om att inte veta vad som ska hända
kan vara skrämmande. Om patienten lider av oro eller klaustrofobi kan situationen bli ännu
mer problematisk. Ångest och klaustrofobiska reaktioner kan påverka patienten negativt då
denne kanske inte klarar av att genomföra undersökningen. En undersökning som inte kan
slutföras kan medföra fortsatt lidande för patienten (1).
Under den verksamhets förlagda utbildning (vfu) på MRT upplevde författarna att det
finns en del patienter som lider av ångest och klaustrofobi inför och under en MRT
undersökning. Detta kan vara en utmaning för röntgensjuksköterskorna på
röntgenklinikerna som arbetar med MRT. Röntgensjuksköterskan förväntas ha ett gott
omdöme, god kunskap och noggrannhet inom yrket för att kunna ge patienten en trygg
tillvaro. Röntgensjuksköterskan förväntas kunna kommunicera med patienten på ett tydligt
sätt så att patienten förstår samt uppmuntra och stödja. Författarna tycker att detta område
är intressant och vill få fördjupad kunskap och förståelse för hur dessa patienter tas om
hand av röntgensjuksköterskan inför och under en MRT undersökning.
2. BAKGRUND
2.2 Tidigare Forskning
Enders et al.(2011) skriver i sin studie att det är 2-2,5 % av patienterna som genomgår en
MRT-undersökning drabbas av klaustrofobi. På grund av detta kan inte patienten avsluta
undersökningen därmed används sedering för att kunna fullfölja undersökningen. Det är
inte bara patienter med klaustrofobi som lider av det trånga utrymmet utan även patienter
med ångest. Enders et. al gjorde en undersökning av en öppen vertikal MRT och en sluten
MRT. Att använda sig av en öppen MRT visade sig kunna minska patienters klaustrofobi
eller ångest (2). En annan studie utförd av Thorpe et al.(2008) förklarar att de mest
1
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
förekommande psykiska reaktioner vid en MRT undersökning är klaustrofobi, ångest och
panikattack. Vidare beskriver Thorpe att vid MRT undersökningar av huvud förekommer
sedering hos en del patienter eftersom huvudspolen kan ge en extra obehagskänsla. Alla
patienter däremot kände graden av känslomässig reaktion av rädsla och obehag varierande
(3).
Bangard et al(2007) beskriver i sin studie att patienter som genomgått en sluten MRT
undersökning blev istället skickad till en öppen MRT för att undersöka om det blev någon
skillnad på rörelseartefakter och om patienten blev lugnare. Resultatet av undersökningen
visade sig att det blev en förbättring när patienterna fick genomgå en öppen MRT
undersökning (4).
2.3 Magnetresonanstomografi och dess funktion för patienten
De huvudsakliga delarna av en MRT är supraledande magnet, gradientspolar och spolar
som är gjorda för själva undersökningen av olika kroppsdelar (5).
Människokroppen innehåller två tredjedelar vatten, som i sin tur består av väteatomer.
Principen vid MRT är att bilden byggs upp genom ett starkt magnetfält och radiovågor.
När patienten placeras i det starka magnetfältet ställer väteatomerna in sig efter
magnetfältet. Genom en sändarspole skickas en radiofrekvent våg vilket kallas för
Radiofrekvent-puls (RF-puls), detta gör att väteatomerna lägger sig i fältets riktning.
Därefter stängs RF-pulsen av och en MR-signal överförs till mottagarspolen. Efter detta
återgår väteatomerna tillbaka till sitt ursprungliga tillstånd. Med hjälp av datorn växer
bilden fram genom upprepade RF-pulser (5).
2.3.1 Gradienterna
Det högljudda knackande ljudet vid en MRT undersökning kommer ifrån gradienterna.
Dessa extramagneter arbetar med mekaniska krafter som interagerar elektromagnetiskt,
vilket tillsammans orsakar en distorsion. Teknologin är så avancerad att gradienterna störs
av minsta rörelse. Det gör att vid en viss punkt är patienten den begränsande faktorn. En
mindre mottagarspole ger mindre störning och desto närmre spolen är placerad vid
patienten blir det en bättre signal (6).
2
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
2.3.2 Undersökningsbord och mottagarspole
Undersökningsbordet är konstruerat på ett sådant sätt att patienten läggs på en brits som
förs in i en tunnel. Den undersökta kroppsdelen läses av med hjälp av en mottagarspole
som placeras runt det organ som ska undersökas. Undersökningsbordet är ungefär två
meter lång och 60 centimeter bred. Majoriteten av de undersökningar som utförs på
kroppen eller hjärnan ligger inuti tunneln och inte utanför (7).
2.3.3 Tunnelns utseende
Tunnelns storlek ligger på 60 centimetern(cm) diametern och 70cm diametern (8,9).
Standard måttet på en MRT är cirka två meter bred, två meter hög och två och en halv
meter lång. Det finns MRT som är designade att vara mer öppna så att inte patienten
känner sig instängd. Magnetfältet i dessa kameror är inte lika kraftfulla och kan därför
påverka bildkvalitén. Vilket gör att en del avancerade undersökningar inte kan utföras (7).
En MRT-undersökning tar upp emot 30 - 45 minuter att genomföra och för att det ska bli
bra bildkvalité krävs det att patienten ligger helt stilla. Detta kan dock vara svårt för
patienten då utrymmet är trångt (5).
2.3.4 Öppen MRT
En öppen MRT skiljer sig från en sluten MRT. Skillnaden mellan dessa två är att storleken
på tunneln och undersökningsbordet är större på en öppen MRT. I en sluten MRT är
tunneln lite större än patienten, vilket kan skapa en obehaglig känsla för patienten som
lider av klaustrofobi. Patienter som lider av klaustrofobi är en öppen MRT en valmöjlighet
för att kunna utföra undersökningen (10).
2.4 Patienternas upplevelse vid en MRT undersökning
Vid en MRT-undersökning är det viktigt att patienten ligger stilla under hela
undersökningstiden. Detta kan dock vara svårt för en del patienter eftersom utrymmet är
trångt, luftutrymmet begränsat och ljudet är högt. Vid undersökningstillfället placeras
spolar nära patienternas kroppsdelar vilket upplevs trångt och isolerande (5,11).
2.4.1 Tunnelns och spolarnas betydelse för patienten
Tunnelns form kan hos en del patienter ge associationer till andra trånga utrymmen
upplyser Törnqvist et al (2006) i sin studie. Törnqvist tar även upp i sin studie att en del
patienter upplever miljön i tunneln som isolerad, instängd, att patienten känner sig utsatt
3
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
och beroende av andra. Törnqvist fortsätter att nämna, att en del av patienterna fick
en känsla av bristande självkontroll när huvudspolen kommer för nära ansiktet (11).
2.4.2 Britsens och ljudens betydelse för patienten
Att ligga stilla på den hårda britsen beskrivs av patienterna i Törnqvists studie som en
annan orsak för att undersökningen är svår att klara av. Patienterna beskriver vidare att det
dunkande oljudet i tunneln har alldeles för hög ljudnivå. Detta bidrar till att patienten får en
känsla av overklighet i undersökningsrummet. Ljudet från en MRT är oregelbundet vilket
har bidragit till att patienterna upplever svårigheter att uppfatta hur lång tid som har
passerat (11).
2.4.3 Patientkommunikation samt temperaturens betydelse för patienten
Törnqvist fortsätter i sin studie att kommunikationen mellan patienten och personalen är
avgörande. Utan möjlighet att kunna samtala med personalen uppstår en känsla av
isolering som kan resultera i stress och oro (11). För att patienten lättare ska kunna slappna
av förses patienten med hörlurar och musik. Genom hörlurarna kan personalen förmedla
sig med patienten. Patienten får även ett larm som de kan trycka på vid behov för att kunna
påkalla personalens uppmärksamhet (5). Katz et al. (1994) menar att temperaturen, luften
och tillhörande fläktar i tunneln skulle kunna vara en av de faktorer patienterna har uppgett
som mest skrämmande och obekväma. Patienten ansåg att temperaturen var varierande att
det var för kallt eller för varmt. Även ljudet ansåg patienten vara för högt (12).
Röntgensjuksköterskan kommunicerar dagligen med patienter. I vårdyrket används
kommunikation både verbalt och ickeverbalt. Verbal kommunikation innebär att prata
direkt till patienten genom att använda sig av det talade språket. Ickeverbal kommunikation
innebär att ansiktsuttryck och gester används för att överföra information och budskap till
patienten. Genom god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten finns
det möjlighet för patienten att vara mer delaktig i sin undersökning (14).
Röntgensjuksköterskan kommer att träffa många patienter som är rädda eller inte förstår
vad som ska hända inför och under en MRT-undersökning. En viktig uppgift är då att
kunna skapa en relation där patienten upplever att hon är kompetent och kan känna
tillit. Kommunikationen ska vara uppmuntrande och stödjande och ske på ett tydligt sätt så
att patienten förstår då missförstånd påverkar undersökningen till det sämre (15).
4
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
2.5 Fakta om fobier
En fobi innebär en mycket stark rädsla. Fobier kan delas upp i specifik fobi, social fobi och
agorafobi. Specifik fobi innebär att ha fobi mot djur till exempel ormar, spindlar samt
höjder och klaustrofobi. Socialfobi kan innebära att en person känner ångest inför att hålla
föredrag. Agorafobi innebär att personen känner starkt obehag inför att vistas på platser där
den känner sig otrygg (torgskräck). Att ha fobi kan betyda ett stort handikapp för den som
är drabbad. När en person som har en fobi, hamnar i en obehaglig situation sker en snabb
fysisk reaktion i personens kropp. Kroppen blir spänd och hjärtat börjar slå hårt. Personen
börjar skaka, svettas och blir röd i ansiktet. Andningen förändas, munnen blir torr,
pupillerna vidgas, personen kan bli yr och börjar må illa. En del personer kan känna sig
svimfärdiga. Personerna som har fobi vet egentligen att situationen inte är så farlig men
kroppen reagerar ändå. Den fobiska patientens hjärna kan inte uppfatta om det är på riktigt
eller om det är fantasi. Som ett skydd tar kroppen det säkra före det osäkra och antar att
det är verklighet. Informationen lagras i hjärnan och talar om för personen att detta är en
situation som personen inte klarar av, som till exempel vid klaustrofobi och MR
undersökning (16).
2.5.1 Klaustrofobi
Klaustrofobi innebär rädsla för att vistas i trånga utrymmen. När en person med
klaustrofobi hamnar i en sådan situation(som till exempel vid en MRT-undersökning) får
den stark ångest. Den bästa behandlingen för att komma över sin klaustrofobi är kognitiv
beteendeterapi (KBT). KBT är ett samlingsnamn på ett arbetssätt som används för att
behandla psykiska problem. Denna behandlingsmetod utvecklades för att lösa problem
med fobiska tankar, hur personen känner och beter sig som den gör (16,17).
2.5.2 Ångest
Stark ångest är en kroppslig varningssignal och en känsla som tar sig i fysiska uttryck.
Dessa utryck kan vara hjärtklappning, upprörd mage, tryck över bröstet och i några fall
yrselkänslor. Personer som lider av ångest har svårt att koncentrera sig på något annat än
sina känslor. Alla människor känner ångest och blir rädda ibland och det är helt
naturligt att uppleva starka känslor, till och med effektiv för vår överlevnad. Vid
klaustrofobi skapas en ond spiral, personen letar faror där inga finns och kroppen fortsätter
att hålla sig på helspänn. Resultatet blir att känslan säger personen att situationen är
hotfull (17).
5
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
2.6 Sedering
Sedering (administrering av lugnande och ångestdämpande läkemedel) används för en del
klaustrofobiska patienter som inte klarar av att genomgå en MRT-undersökning. Sedering
är kostsamt och tidskrävande men det är en lösning som underlättar MRT-undersökningen
för dessa patienter (2,18). En del sederande läkemedel har biverkningar och risker som
röntgensjuksköterskan måste känna till ett exempel på detta är nedsatt reaktionsförmåga.
Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs vid till exempel bilkörning efter
undersökningen (18,19).
2.7 Problemformulering
Den högteknologiska miljön på röntgenavdelningarna kan verka främmande för en del
patienter och kan bidra med ångest och klaustrofobi. Som röntgensjuksköterska är det
viktigt med fördjupad kunskap om vilka rutiner som kan användas för att förebygga och
lindra dessa problem som kan uppstå i samband med en MRT-undersökning (3).
Författarna uppmärksammade under deras vfu att det finns en del patienter som lider
av ångest eller klaustrofobi vid en MRT-undersökning. Detta kan vara en utmaning för
röntgensjuksköterskorna som arbetar med MRT-undersökningar. Författarna ville ha
fördjupad kunskap om hur röntgensjuksköterskorna på röntgenklinikerna utför sina rutiner
för att hjälpa och stödja patienterna så att de upplever undersökningarna mer trivsamma.
3. SYFTE
Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka rutiner röntgensjuksköterskan utför hos
vuxna patienter med ångest eller klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning.
3.1 Frågeställning
o
Vilka rutiner har röntgenklinikerna för vuxna patienter med ångest och klaustrofobi
vid en MRT-undersökning?
4. METOD
4.1 Studiens och enkätens design
Detta är en empirisk kvantitativ och kvalitativ studie. Studien genomfördes som en
webbenkätundersökning med syftet att beskriva röntgenklinikernas rutiner vid MRTundersökning för patienter med ångest och klaustrofobi (20,21).
6
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Enkäten utformades utifrån författarnas egna erfarenheter när de hade sin placering på
MRT under den verksamhetsförlagda utbildningen på röntgensjuksköterskeprogrammet.
Enkätfrågorna formulerades så neutralt som möjligt. För att tidsmässigt underlätta för
respondenterna innehöll enkäten ja- och nej frågor, utom en öppen fråga där svararen
kunde utrycka sina synpunkter utifrån de åtta frågor som respondenten besvarat (22).
Enkätfrågorna var tillgängliga respondenterna över internet då enkäten var konstruerad i
programmet Google Drive vars utformning passade studiens syfte (23), se Bilaga 1.
4.2 Urvalet
Urvalet av röntgenklinikerna utfördes genom en internetsida, inetmedia.nu. Därefter valdes
Hälsa och Vård, Sverige med underrubriken Svenska sjukhus, där samtliga Svenska
sjukhus fanns uppdelade under län (25).
Författarna fann endast 21 stycken länkad e-mailadresser till röntgenkliniker som
disponerade en MRT, genom att de gick in på varje länkad sida till varje sjukhus. Eftersom
författarna inte fann e- mailadresser till samtliga röntgenkliniker som disponerade en MRT,
skickades en förfrågan till alla 21 län/region om att vidarebefordra mailet till alla
röntgenklinikerna som disponerar en MRT. Sammanlagt skickades enkätundersökningen
ut till totalt 42 e- mail adresser, av dessa svarade 31 röntgenkliniker som disponerar en
MRT (25). De röntgenkliniker som valde att ta del av resultatet var 30 stycken.
Populationen i denna studie omfattar röntgensjuksköterskor som arbetar på en MRT.
Totalantalet röntgensjuksköterskor som deltog i enkätundersökningen minskades till en på
varje röntgenklinik (24).
4.3 Datainsamling
Författarna valde att utforma studien genom att göra en webbaserad enkätundersökning.
Det webbaserade verktyget som användes var Google Drive (24). Genom Google Drive
sändes det ut 42 e-mail adresser. Tillsammans med e-mail adreserna skickades det även ut
ett följebrev, se Bilaga 2. Brevets innehåll bestod av information om studien, dess syfte,
urval och att deltagandet var frivilligt. Svaren från röntgenklinikerna skulle behandlas
konfidentiellt. Kontaktuppgifter till författarna och handledaren fanns för ytterligare frågor
kring enkätundersökningen. I följebrevet nämndes att enkätfrågorna kunde besvaras med
hjälp av en röntgensjuksköterska som arbetar med MRT-undersökningar (20).
Följebrevet utformades efter Ejlertsson (22). När påminnelse tiden har gått ut för enkäten
7
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
genomfördes en bortfallsanalys. Detta innebär att de svaren som kom in efter sista svarsdag
räknades bort (21).
4.4 Påminnelse och Bortfall
Ett påminnelsebrev sändes ut till samtliga e-mail adresser som författarna hade tillgång till,
se Bilaga 3. I brevet uppgavs att de röntgenkliniker som redan svarat kunde bortse från
detta påminnelsebrev. Påminnelsebrevet skickades ut efter halva svarstiden. I brevet
påmindes om det tidigare e-postmeddelandet som skickats till dem, innehållande
informationsblad och länk till enkäten samt senaste svarsdag. Även påminnelsebrevet
utformades efter Ejlertsson (22).
De röntgenkliniker som valde att inte delta eller inte hade möjlighet att delta i
enkätundersökningen innan sista svarsdag räknades som bortfall. Bortfall på grund av
teknisk data skulle kunna bero på att författarna valde att skicka ut enkätfrågorna
till samtliga svenska län och regioner där de som erhöll meddelandet ombads att
vidarebefordra detta till alla röntgenkliniker inom respektive distrikt med MRT (24).
4.5 Insamling och bearbetning av data
Röntgenklinikernas svar sammanställdes automatiskt i Google Drive (24). Författarna
konverterade över sammanställningen till ordbehandlingsprogrammet Word. Varje Ja
och Nej fråga matades in manuellt i ordbehandlingsprogrammet Word för att sedan få fram
svarsfrekvensen i nummer och procent. Resultatet av undersökningen presenterades i
tabellform och som flytande text. Den öppna frågan sammanställdes separat i flytande text
(22).
4.6 Etiska övervägande
Författarna granskade enkätundersökningen genom att de följde de forskningsetiska
principerna, De fyra forskningsetiska principerna innehåller informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (26). Följebrevet utformades
efter dessa krav (22, 24).
o
Informationskraver innebär att författarna informerade undersökningsdeltagarna
om vad studien hade för syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande.
Röntgenklinikerna har blivit upplysta att deltagandet var frivilligt och att de har rätt
att avbryta sin medverkan.
8
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
o Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna har medgett sitt samtycke för
att medverka i enkätundersökningen genom att de svarat på frågorna.
o Konfidentialitetskravet innebär att röntgenklinikernas svar inte kommer att läsas av
allmänheten. Enbart författarna kan ta del av informationen som sammanställs i
programmet genom privat inloggning, när studien har uppfyllt sitt syfte raderas all
data.
o Nyttjandekravet innebär att all data författarna har tillgång till kommer inte att
lämnas ut till annan forskning. Insamlad data får inte användas för beslut eller
åtgärder som direkt påverkar den enskilde röntgenkliniken, förutom efter särskilda
medgivande av den berörda. Författarna ställde en fråga i enkäten om
röntgenklinikerna vill ta del av studien, detta beslut fick de själva bestämma.
4.7 Etisk motivering
Den etiska motiveringen i detta examensarbete var att författarna ville undersöka vad
röntgensjuksköterskorna har för rutiner vid omhändertagandet av patienterna med ångest
och klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning. Genom detta kan sedan
röntgenavdelningarna avgöra om det finns förbättringsarbete när det gäller deras rutiner
vid omhändertagandet av dessa patienter. De röntgenkliniker som ville ta del av resultatet
kan göra en jämförelse för att kunna utveckla rutinerna.
5. RESULTAT
Enkätundersökningen skickades ut till totalt 42 röntgenkliniker. Av de röntgenklinikerna
svarade 31 stycken.
5.1 Summering av de 31 röntgenklinikernas svar från de bundna frågorna.
Första frågan angående röntgenklinikernas frågeformulär svarade 18 röntgenkliniker att
deras frågeformulär innehåller frågor om ångest eller klaustrofobi. Av 13 röntgenkliniker
svarade att i deras frågeformulär förekommer det inte några frågor om ångest och
klaustrofobi.
Fråga nummer två angående patient information vid ångest och klaustrofobi inför en MRTundersökning svarade 21 röntgenkliniker att deras patienter vet vart de ska vända sig vid
denna fråga. Av tio röntgenkliniker svarade att deras patienter inte vet vart de ska vända
sig vid denna fråga.
9
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Fråga nummer tre handlade om röntgenkliniker som erbjuder patienter besök innan en
MRT-undersökning, svarade 25 röntgenkliniker att patienterna erbjuds besök. Av fem
röntgenkliniker erbjuder det inte besök och en röntgenklinik svarade både ja och nej.
Fråga nummer fyra handlar om röntgenkliniker som erbjuder patienter att lyssna på musik
under MRT-undersökning, svarade 31 röntgenkliniker att de erbjuder patienterna detta.
Fråga nummer fem angående stressade patienter svarade 15 röntgenkliniker att
röntgensjuksköterskorna upplever att tiden inte räcker till för att lugna patienterna, när de
är stressade vid en MRT-undersökning. Av 14 röntgenkliniker upplever de att tiden räcker
till och tre röntgenkliniker upplever det som både ja och nej.
Fråga nummer sex angående sedering svarade 29 röntgenkliniker att de erbjuder
patienterna sedering inför MRT-undersökning. En röntgenklinik erbjuder inte det och en
röntgenklinik svarade både ja och nej.
Fråga nummer sju angående en ny undersökningstid för patienter som inte klarade av en
MRT-undersökning svarade 31 röntgenkliniker att de alltid erbjuder patienterna en ny
undersökningstid.
Fråga nummer åtta angående en annan radiologisk undersökning för patienter som inte
klarar av en MRT- undersökning, svarade 25 röntgenkliniker att de har möjlighet att
erbjuda en annan radiologisk undersökning. Av fyra röntgenkliniker svarade att de inte har
möjlighet till detta och två röntgenkliniker svarade både ja och nej.
10
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
5.2 Bundna frågor
Tabell 1: Översikt av samtliga svar från enkätens bundna frågor. Siffrorna representerar
svar från 31 röntgenkliniker i Sverige. Procent presenteras även i svaren. Tabellen visar
alla samtliga Ja eller Nej svar samt de som svarat både Ja och Nej på frågorna.
JA
(%)
NEJ
(%)
JA/NEJ
(%)
18
13
(58,1) (41,9)
0
(0)
21
10
2. Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart
(67,7) (32,3)
de ska vända sig inför en MRT-undersökning?
0
(0)
1. Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett
frågeformulär hemskickat med frågor om ångest och klaustrofobi?
3. Erbjuder kliniken patienter att komma på besök innan en MRTundersökning?
25
5
(80,7) (16,1)
1
(3,2)
4. Erbjuds patienten att lyssna på radio eller musik under en MRTundersökning?
31
(100)
5. Om patienten blir stressad under en MRT-undersökning räcker
tiden till för att lugna patienten?
15
13
(48,3) (42,1)
3
(9,6)
6. Erbjuds patienter som har ångest eller klaustrofobi sedering inför
en MR-undersökning?
29
(93,6)
1
(3,2)
1
(3,2)
7. Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning får de
möjlighet att få en ny undersökningstid?
31
(100)
0
(0)
0
(0)
8. Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning
finns möjligheten att utföra en annan radiologisk undersökning?
25
4
(80,7) (12,9)
0
(0)
0
(0)
2
(6,4)
Av samtliga röntgenkliniker som svarat på enkätfrågorna var det två frågor där
röntgenklinikerna enbart svarat Ja. Dessa frågor var fråga nummer fyra och fråga nummer
sju.
5.3 Öppen fråga
Av de 31 röntgenkliniker som besvarade enkäten var det 15 röntgenkliniker som valde att
lämna sina synpunkter på den öppna frågan utifrån de åtta ja och nej frågorna. Svaren
sammanställdes efter varje bunden fråga. De röntgenklinikerna som valde att svara på den
öppna frågan kommenterade inte alla åtta frågor.
11
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Fråga nummer 1.
Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär hemskickat med
frågor om ångest och klaustrofobi?
Röntgenklinikerna svarade:

Alla patienter får ett frågeformulär hemskickat. Det finns inga frågor om ångest
eller klaustrofobi på detta. Däremot får de ett informationsblad som förklarar hur
maskinen ser ut och hur undersökningen går till. I denna finns hänvisning till vart
de ska vända sig med eventuella frågor om de är oroliga inför undersökningen.

Vi ringer in ett antal patienter och de får ingen information om klaustrofobi.

I vårt frågeformulär finns frågan angående klaustrofobi och svarar de ja ska de
kontakta oss för mer information. Likaså om de svarar ja och de ringer hit kan man
diskutera ett besök innan undersökningen för att se hur det går till.
Fråga nummer 2.
Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända sig inför
en MRT-undersökning.

Alla patienter får i sin kallelse ett telefonnummer dit de kan ringa med sina frågor
ett exempel är lugnande läkemedel.

De patienter som får en skriftlig kallelse får ett nummer till bokningen om de har
frågor angående undersökningen.

I formuläret så står det att om patienten svarar ja på någon fråga så ska de kontakta
oss.

Om de ringer själva kan vi hjälpa patienten.
Fråga nummer 3.
3. Erbjuder röntgenklinikerna patienter att komma på besök innan en MRT-undersökning.

Om patienten ringer hit och uttrycker stor oro inför sin undersökning
rekommenderar vi ibland att patienten kommer hit och tittar på maskinen.

Vill patienten ha ett studiebesök så erbjuds detta.
12
Melania Marc Andersson
Erika Stråle

Patienter som så önskar får givetvis komma till oss innan MRT-undersökning vid
behov.

Har patienten ett sådant önskemål så försöker vi att tillgodose det.

Om patienten eller remittenten hör av sig om detta går det bra.
Fråga nummer 4.
Erbjuds patienterna att lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning.

Patienterna erbjuds även att ta med en dvd film som de kan titta på vid
undersökningstillfället. Fungerar mycket bra som distraktion.
Fråga nummer 5.

Om patienten blir stressad under en MRT-undersökning räcker tiden till för att
lugna patienten.

Vi ger patienten den tiden de behöver, vilket gör att vi kan bli lite sena ibland.

Inom rimliga gränser.

Tiden räcker både till och inte till, beror helt på det unika mötet med patienten.

Tiden är alltid en bristvara men det löser sig alltid

Har inte tid att lugna patienten vid stress. Självklart tar vi oss tid till detta och blir
en aning försenade. Alla ska ha rätt till en bra vård.
Fråga nummer 6.
Erbjuds patienter som lider av ångest och klaustrofobi sedering inför eller under en MRTundersökning

I första hand ligger detta ansvar hos remittenten.

Känner patienten oro inför undersökningen får de alltid ringa till oss. Behöver
patienten lugnande läkemedel rekommenderar vi patienten att be sin husläkare om
en lugnande tablett som de kan ta före undersökningen. De får aldrig något
lugnande läkemedel här av oss.

Med injektion stesolid och ögonbindel klarar "alla" av att göra undersökningen.
Vad gäller vuxna sövs en eller två varje år på grund av klaustrofobi.
13
Melania Marc Andersson
Erika Stråle

Om det inte finns någon annan metod för att ge svar på frågeställningen och om
värdet av undersökningen motsvarar risken med sedering.

Våra patienter har möjlighet att få lugnande tabletter innan MRT-undersökning
utskrivna av sin läkare. Vi gör inte MRT-undersökning under narkos.

Patienten får i sin kallelse uppmaning att ringa oss om de svarar ja på någon fråga
däribland frågan om klaustrofobi. När patienten ringer informerar vi att lugnande
läkemedel skriver remittenten ut, vi har ingen ordination att ge sådant på MRT.
Under telefonsamtalet erbjuder vi patienten att komma och titta, provåka mm. Jag
saknade en fritextrad efter varje fråga för att inte svaret misstolkas. Exempelsvis
fråga 6, så erbjuds sedering men inte av oss utan via remittenten.

Vi informerar patienten att de kan få stesolid men att de bör lämna bilen hemma,
eventuellt ta med sig någon som kan vara med inne vid undersökningstillfället.
Fråga nummer 7.
Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning finns det möjlighet att få en ny
undersökningstid.

Inga kommentarer på denna fråga.
Fråga nummer 8.
Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns det möjlighet att
utföra en annan radiologisk undersökning.

Om det finns andra metoder som svarar på frågeställningen

Om annan undersökning blir aktuell får läkaren avgöra -en medicinsk fråga.

Det beror ju helt och hållet på vad det är för undersökning de ska genomgå och vad
de gjort för undersökning tidigare. Ibland kan en Datortomografi(DT) eller
ultraljuds-undersökning utföras istället för en MRT-undersökning. Ibland direkt,
och ibland får patienten en ny tid.

Ja, om det finns någon annan undersökning som kan ersätta MRT och svara på
frågeställningen.

Möjlighet att utföra en annan radiologisk undersökning bestäms utav ansvarig
radiolog.
14
Melania Marc Andersson
Erika Stråle

Det är något som den remitterande läkaren får ta ställning till tillsammans med
radiologen.

Bör besvaras av en läkare.

Kanske inte samma dag.

Vi skickar tillbaka remissen till remittenten och sen får de komma överens hur det
ska gå vidare.
6. DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
Metoden webbaserad enkätstudie valdes på grund av den geografiska spridningen av de
undersökta röntgenklinikerna inom området. Fördelarna med enkätstudier är att
respondenten har mer tid att fundera över frågorna och att det finns större möjlighet att
ställa samma fråga till en större population. Nackdelarna är att det inte ger populationen
någon möjlighet till följdfrågor eller förtydligande av svar (22). Vid en kvalitativ
intervjustudie hade författarna haft möjlighet att formulera om frågan om respondenten
ansett frågan otydlig. Denna metod uteslöts dock på grund av för långa och tidskrävande
resor (26). Frågorna i enkäten formulerades för att ge en hög reliabilitet (tillförlitlighet).
Författarna valde enkla formuleringar i studiens enkätundersökning för att minimera risken
för missförstånd. Inga komplicerade ord eller negationer användes i enkätfrågorna. Sådana
frågor kunde ha ökat sannolikheten för respondenterna att missuppfatta frågorna, vilket
hade gett en låg reliabilitet. Konstruktionen av enkätstudien ökade studiens validitet
(trovärdighet) genom att urvalet av populationen är passande och representativ, är det
också en del av studiens validitet (20). Enkätundersökning skedde genom ett
bekvämlighetsurval då författarna ville undersöka enbart röntgenkliniker som disponerar
en MRT (26).
Dikotoma frågor (frågor med två svarsalternativ) valdes för att röntgensjuksköterskorna
enkelt skulle kunna besvara vilka rutiner de använder sig av vid omhändertagandet av
ångest och klaustrofobidrabbade patienter vid en MRT-undersökning, samt för att
sammanställningen av svaren enkelt skulle kunna göras. Risken med dikotoma frågor är att
respondenten inte kan avgöra vilket av svarsalternativen som bäst stämmer in på den egna
situationen och därför väljer att inte svara alls. På några frågor i enkäten har en del kliniker
svarat både ja och nej vilket kan innebära att frågan skulle ha formulerats annorlunda. En
15
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
respondent utryckte att en fritext saknades under varje fråga. Anledningen till att
författarna inte valde fritext under varje fråga var på grund av det skulle försvåra
sammanställningen av resultatet. Enligt Trost har det dock föreslagits en öppen fråga på
slutet av enkät studien. (20,26). För att undvika detta kompletterades ja- och nej frågorna
med det öppna svarsalternativet (26). Bortfall av svarande har en betydande roll för
studiens validitet (26).
Enkätundersökningen fick en svarsfrekvens om 73 %. Resultatet kan anses godtagbart
eftersom en svarsfrekvens mellan 50-75% är acceptabelt för en enkätundersökning enligt
Ejlertsson (22). Författarnas syfte med uppsatsen var att kunna nå fram till röntgenkliniker
som disponerar en MRT. Distributionen av webbenkätundersökningen stod författarna för.
På grund av att författarna inte fann e-mail adresser till alla röntgenkliniker som
distribuerar en MRT, sändes email ut till Sveriges län/region, och de ombads att
vidarebefordra enkäten till röntgenklinikerna. Distributionen kan ha inneburit en brist då
författarna mailade enkäten till en mellanhand. Detta kan ha varit en orsak eller bidragande
faktor till att svarsfrekvensen inte har blivit högre.
6.2 Resultatdiskussion
Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär hemskickat
med frågor om ångest och klaustrofobi?
Flertalet av respondenterna i denna studie, 58,1% har valt att svara Ja på denna fråga och
41,9% har valt att svara Nej. Hälften av klinikerna svarade också att ett formulär med
frågor om ångest och klaustrofobi skickas till de patienter som ska genomgå en MRTundersökning. Enligt Törnqvist et al (2007) gjordes en utvärdering på 242 patienter som
skulle genomgå en MRT-undersökning. Det var 118 patienter som fick vanlig information
om hur en MRT-undersökning går tillväga. Sedan fick 124 patienter mer ingående
information om MRT-undersökningen. Det var inte någon utmärkande skillnad mellan att
ge och inte ge information till patienter som känner ångest. Törnqvist vill ändå upplysa om
att det är en viktig del att ge ökad information till patienterna(11). Även Grey et al. visade i
sin studie att patienter som fått utförlig information inför en MRT-undersökning var mer
nöjda än patienter som fått begränsad information. Att införa utförlig information till
patienterna inför MRT-undersökningen skulle därför kunna leda till ökat välbefinnande hos
patienter som ska genomgå en MRT-undersökning (28) Detta överensstämmer med de svar
16
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
som författarna fått in genom enkäten. Nästan alla respondenter svarade att de patienter
som var informerade innan undersökningen var påbörjad har känt sig mindre oroliga. När
en av författarna var på sin vfu undersöktes frågeformuläret som skickades ut till
patienterna. I det frågeformuläret står det en förfrågan om patienten har svårt att vistas i
trånga utrymmen. Har patienten bekymmer med detta så får patienten ringa till
avdelningen. Denna förfrågan kan vara en fördel för patienten om det är så att det lider av
ångest eller klaustrofobi.
Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända sig
inför en MRT-undersökning.
Vid frågan om information till patienterna om ångest och klaustrofobi inför en MRT
undersökning svarade flertalet av respondenterna på denna fråga 67,7% Ja och 32,3% Nej.
En del röntgenkliniker gav patienterna information om vart de kan vända sig vid ångest
och klaustrofobi eller om de var oroliga inför undersökningen, oftast genom att höra av sig
till röntgenkliniken. Författarna observerade under vfu att röntgensjuksköterskorna som
arbetade med MRT-undersökningar informerade patienterna på olika sätt. En del
röntgensjuksköterskor informerade patienterna om undersökningen på ett tydligare sätt än
andra. De patienter som observerades och fick enklare förklaringar inför och under sina
undersökningar kände sig lugnare och var mer delaktiga i sina undersökningar. Enligt
hälso-och sjukvårdslagen är information en viktig del för de patienter som ska genomgå en
radiologisk undersökning. Informationen ska vara enkelt skriven och lätt att förstå för att
minska patientens oro (34).
Enligt Törnqvist studie framhävdes betydelsen av information som röntgensjuksköterskan
ska ge patienten inför och under en MR- undersökning. Patienternas upplevelse av
undersökningen blir behagligare genom att veta att röntgensjuksköterskorna är medvetna
om deras ångest och klaustrofobi (11). I två andra studier beskrivs att tydlig information
från personalen behöver ges till patienter som känner ångest eller klaustrofobi. Beskrivning
av hur en MRT- undersökning genomförs kan bidra till att patienter blir mentalt förberedda
inför undersökningen. Detta kan minimera risken för missuppfattningar. Patienten behöver
också informeras om att en närstående får närvara som stöd under undersökningen. Genom
att patienten känner stöd av en närstående kan patienters oro minska vid
undersökningstillfället (29, 30). Författarna observerade att de flesta röntgenklinikers svar
17
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
överensstämmer med de vetenskapliga studier som författarna undersökte och som
handlade om vikten av patient information.
Erbjuder röntgenklinikerna patienter att komma på besök innan en MRT-undersökning.
Resultatet av denna fråga visade att av respondenterna svarade 80,7% Ja, 16,1% Nej och
både Ja/ Nej 3,2 %. Detta resultat visar att majoriteten av röntgenklinikerna erbjuder
patienterna att komma på besök innan en MRT-undersökning om de besväras av ångest
eller klaustrofobi. De röntgenkliniker som beskrev sina synpunkter i den öppna frågan
utryckte att om patienter har önskemål och är oroliga inför en MRT-undersökning kan de
komma och titta på MRT eller komma på ett studiebesök. Enligt Grey et al (2000) visar att
en del patienter uppskattar att de blir erbjudna att besöka MRT några dagar innan själva
undersökningen. Genom att patienterna har varit på röntgenavdelningen, bekantat sig med
MRT och fått den rätta informationen, kan deras ångest minska inför undersökningen (28).
Erbjuds patienterna att lyssna på radio eller musik under en MR undersökning.
Frågan gällande röntgenkliniker som erbjuder patienter att lyssna på radio eller musik
under en MRT-undersökning, svarade 100 % Ja, av respondenterna. Resultatet visar att alla
röntgenkliniker som deltog i undersökningen har som rutin att erbjuda patienterna att
lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning. I den öppna frågan svarade en av
röntgenklinikerna att de patienter som vill erbjuds att ta med en dvd film som de kan titta
på vid undersökningstillfället. Detta fungerar utmärkt som distraktion. Enders et al. påvisar
i sin studie att patienter som får möjlighet att ta med sig önskad musik till en MRTundersökning, upplever undersökningen behagligare än andra patienter (18). Under vfu
observerade författarna att en del patienter hade med sig önskad musik till MRTundersökningen. Detta gjorde att patienterna hade lättare att klara av undersökningen.
Även de patienter som inte hade med sig önskad musik blev erbjudna att lyssna på radio
eller musik.
Enligt Tischler et al. (2007) är också den vanligaste åtgärden som röntgensjuksköterskor
vidtar under en MRT-undersökning där patienten uppvisar ångest eller stress att
kommunicera eller erbjuda musik. Resultatet i denna studie visade att om patienterna var
medvetna om att röntgenpersonalen fanns i närheten var det lättare att genomföra
undersökningen. (32). Författarnas åsikter är att det är bra att erbjuda patienterna att lyssna
18
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
på radio eller musik, en del patienter blir lugnare av det. Detta framkommer även i de
vetenskapliga artiklarna som nämnts i studien.
Om patienterna blir stressade under en MRT-undersökning räcker tiden till för att lugna
patienten?
Av respondenterna svarade 48,3% Ja, 45,1% Nej och 9,6 % både Ja/Nej. Nästan hälften av
röntgenklinikerna upplever att de inte hinner med att lugna patienterna under en MRTundersökning. Några röntgenkliniker svarade att även om de egentligen inte har tid så tar
de sig ändå tiden att lugna oroliga patienter, vilket kan resultera i förseningar. I Tischler et
al. studie föreslås att en introduktionsfilm kan användas i väntrummet inför en MRTundersökning, dock anser vissa röntgensjuksköterskor enligt studien att denna metod i
stället kan förvärra patienternas ångest (32). Denna metod har inte författarna observerat
att det förekommit på sina vfu därför kan inte författarna uttrycka sina synpunkter om hur
denna metod skulle fungera på röntgenavdelningarna. Dock observerade författarna att TV
apparater förekommer i väntsalen. Genom att få patienterna att tänka på annat kan de
slappna av inför MRT-undersökningarna.
Erbjuds patienter som lider av ångest och klaustrofobi sedering inför eller under en
MRT-undersökning.
Av respondenterna svarade 93,6% Ja, 3,2 % Nej och både Ja/Nej 3,2 %. Detta resultat
tyder på att majoriteten av röntgenklinikerna hade som rutin att erbjuda sedering inför och
under en MRT-undersökning. I en studie av Dewey där 610 patienter gavs intravenös
sedering kunde alla utom två patienter genomgå hela underökningen. De två som inte
klarade av undersökningen fick vänta på en ny undersökningstid. Detta kan resultera i att
patientens obehag förlängs.(29). En annan studie av Spouse föreslår en öppen MRT för att
reducera ångest och klaustrofobi. Med en öppen MRT skulle fler patienter kunna fullfölja
undersökningen utan att sedering behövdes. (31). Under vfu-placeringen
uppmärksammades av författarna att röntgensjuksköterskor fick ge patienterna lugnande
intravenöst om inte patienten kände att han/hon inte klarade av undersökningen. Enligt
författarnas egen erfarenhet kan det vara en fördel att kunna ge lugnande vid MRT, så
patienten förhoppningsvis kan utföra hela undersökningen. Författarna sökte efter
information om öppen MRT i Sverige och fann en i Sabbatsberg. Då denna öppna MRT
19
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
lämpar sig för patienter med klaustrofobi så är förhoppningarna från författarna att det
kommer fler (37).
Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning finns det möjlighet att få en ny
undersökningstid.
Av alla respondenter svarade 100 % Ja på denna fråga, vilket innebär att de röntgenkliniker
som författarna skickade frågorna ut till har likartade rutiner. Om patienten inte klarar av
en MRT-undersökning på grund av ångest eller klaustrofobi får patienten en ny tid. Enligt
en studie av Törnqvist framgick det att patienter som var oroliga och saknade känsla av
trygghet och kontroll över sin situation inte fått tillräcklig information från
röntgensjuksköterskorna inför undersökningarna. Däremot patienten som fick detaljerad
information om att det finns möjlighet att avbryta undersökningen när som helst, kände
mindre stress och hade mer kontroll över situationen. Författarna observerade under sin
vfu att patienterna kände sig mindre stressade om de visste att det fanns möjlighet att få en
ny undersökningstid. De patienter som undrade över om de fick en ny undersökningstid
om de inte klarade av undersökningen hade större möjlighet att få en lyckad undersökning
(35).
Enligt en studie av Tischler et al (2007) skickades en förfrågan till 273
röntgensjuksköterskor angående hur många patienter som var tvungna att avbryta
undersökningen på grund av ångest eller klaustrofobi. Antalet som svarade var 176
röntgensjuksköterskor och 34 röntgensjuksköterskor svarade att patienterna var tvungna att
avbryta undersökningen på grund av att patienten inte klarade av det. Tyvärr nämner inte
studien om patienterna fick en ny undersökningstid (32). Författarna uppmärksammade att
på deras vfu, att om inte patienten klarar av en MRT-undersökning får de en ny
undersökningstid.
Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns det möjlighet att
utföra en annan radiologisk undersökning
Vid frågan om det finns möjlighet att erbjuda en annan radiologisk undersökning, för dessa
patienter, visade resultatet att 80,7% svarade Ja, 12,9 Nej och 6,4 % både Ja och Nej. Detta
resultat tyder på att de flesta röntgenkliniker kunde erbjuda en annan radiologisk
undersökning istället för MRT om andra undersökningsmetoder kunde besvara
20
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
frågeställningen. Några respondenter utryckte dock att frågan borde besvaras av en
radiolog i stället då det är denne som tar ställning till om annan radiologisk undersökning
kan erbjudas. Författarna ställde denna enkätfråga eftersom det under den verksamhets
förlagda utbildning på MRT uppmärksammades att en patient inte ville utföra
undersökningen, då patienten hade fått besvär med hörseln på grund av det höga ljudet som
kom från MRT. Denna patient erbjöds då en annan radiologisk undersökning. Författarna
ville dock undersöka om det fanns andra röntgenkliniker som hade denna rutin på MRT.
Röntgensjuksköterskans uppgift är att samarbeta med radiologen, framställa ordinerade
röntgenbilder samt skapa trygghet för patienterna under vistelsen på röntgenkliniken. Det
är radiologen som beslutar om bilderna är otillräckliga eller om en annan radiologisk
undersökning krävs (13). Enligt Ehrlich et.al (2009) undersökning framgår att ångest och
klaustrofobiska reaktioner påverkar patienten negativt då patienten kanske inte klarar av att
genomföra en MRT-undersökning. Om inte undersökningen kan slutföras kan detta
medföra fortsatt lidande för patienten (1). Enligt socialtjänstlagen ska alla inom sjukvården
sträva efter att kunna erbjuda patienten den bästa möjliga undersökningen (34).
Författarnas slutsatser är att om inte patienterna kan bli erbjudna andra radiologiska
metoder kan patienten bli lidande.
6.3 Röntgensjuksköterskans roll
Röntgensjuksköterskans arbetsuppgift är i första hand att framställa röntgenbilder och
skapa trygghet för patienten inför och under vistelsen på röntgenavdelningen, oavsett ålder,
kön, bakgrund eller sjukdom (13). Patienter som söker vård har rätt att få information om
hur undersökningen genomförs. Genom att patienten är delaktig vid sin undersökning kan
patienten ha inflytande över sin egen hälsa (1). Att arbeta som röntgensjuksköterska krävs
att ha en god kommunikationsförmåga. Har röntgensjuksköterska denna egenskap kan
patienterna få de rätta anvisningarna inför undersökningarna (36). Niemi och Paasivaara
(2007) beskriver röntgensjuksköterska yrket som både teknisk och humant inriktat.
Tekniken är en stor del av arbetet men även omhändertagandet av patienterna i samband
med att utreda patienternas tillstånd som vid en MRT-undersökning har en stor vikt i deras
yrkesroll. Röntgensjuksköterskor har en beskyddande roll i sitt arbete både i relation till
patienter och anhöriga. Som röntgensjuksköterska krävs specialkunskaper i förhållandet till
annat omvårdnadsarbete och därför kan inte deras arbetsuppgifter ersättas av andra
yrkeskategorier (33).
21
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
6.4 Slutdiskussion
Samtliga röntgenkliniker strävar efter att förbättra patienternas välbefinnande vid ångest
och klaustrofobi i samband med en MRT-undersökning. Det finns dock utrymme för
förbättringsarbete. Genom att röntgenklinikerna regelbundet studerar sina rutiner skulle
patienterna kunna ges större möjlighet till hjälp och stöd för att göra undersökningarna till
trivsammare upplevelser. Enligt en forskning av Tazegul G et. al (2015) framgår att
informationen och kommunikationen mellan patienten och personalen är det viktigaste
verktyget inför en lyckad MRT-undersökning. De föreslår även att ha en kort
introduktionsfilm i väntrummet om hur en MRT-undersökning går till (37).
7. SLUTSATS
Resultatet i denna studie har visat att majoritet av röntgenklinikerna använder sig av
likvärdiga rutiner vid omhändertagande av patienter med ångest och klaustrofobi inför och
under en MRT-undersökning. Röntgenklinikernas rutiner liknade också de som författarna
observerade under sina VFU. Författarna uppmärksammade två nya rutiner. Den ena var
att använda sig av en introduktionsfilm innan en MRT-undersökning och den andra att
använda sig av en DVD film under undersökningstillfället.
För att patienter med ångest och klaustrofobi ska kunna få det behagligare inför och under
undersökningstillfället behövs fler studier inom detta område.
Tack till
Författarna vill tacka handledaren Christer Ström och kursansvarig Marianne Selim för allt
stöd under arbetets gång.
Vill även tacka till alla röntgenkliniker som deltagit i studien.
22
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
8. REFERENSER 
1. Ehrlich RA, Coakes DM. Patient care in radiography: with an introduction to medical
imaging. 8. ed. St. Louis,Mosby Elsevier; 2009.  
2. Enders et.al Reduction of claustrophobia during magnetic resonance imaging: methods
and design of the "CLAUSTRO" randomized controlled trial. Medical Imaging. 2011
April;26(4);4  
3. Thorpe, S. Salkovskis,P.M. Claustrophobia in MRI: the role of cognitions. Magnetic
Resonance Imaging Journal.2008 Maj 26(3);1081-1088. 
4. Bangard C et.al MR imaging of claustrophobic patients in an open 1.0T scanner:
motion artifacts and patient acceptability compared with closed bore magnets. European
Journal of Radiology. 2007 Oct;64(1):152-157
5. Berglund, E. & Jönsson B-A. Medicinsk Fysik. Lund: Studentlitteratur, 2007
6. Runge M V. Nitz R W. Schmeets H S. Faulkner H W. Desai K N. The Physics of
Clinical MR Taught through Images Thieme Medical Publish New York. 2005
7. Törnqvist E. Going through magnetic resonance imaging - patients’ experiences and the
value of information and preparation for adults and children. Lund University Publications.
Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series. 2010(2010:117)
8. Siemens Avanto 1,5T. Magnetom Avanto. (Online). (Citerad 2015-03-16).
Tillgänglig från: http://www.healthcare.siemens.com/magnetic-resonance-imaging/0-35-to1-5t-mri-scanner/magnetom-avanto/technical-details
9. Siemens Verio 3T. Magnetom Verio. (Online)(citerad 2015-03-16).
Tillgänglig från: http://www.healthcare.siemens.com/magnetic-resonance-imaging/3t-mriscanner/magnetom-verio/technical-details  
10. Öppen Bore MRI. Raleigh Radiology. (Online). (Citerad 2015-04-05). Tillgänglig från:
https: www.raleighrad.com/expertise/mri/open-bore-mri/.
23
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
11. Törnqvist, E., Månsson, Å. Larsson, E., & Hallström, I. It's like being in another
world -- patients' lived experience of magnetic resonance imaging. Journal Of Clinical
Nursing. 2006 June;15(8): 954-961.
12. Katz, R. C., Wilson, L., & Frazer, N. Anxiety and its determinants in patients
undergoing magnetic resonance imaging. Journal of Behavior Therapy and Experimental
Psychiatry.1994 June; 25(2):131-134. 
13. Vårdförbundet. Yrkesetiskkod för röntgensjuksköterskor. 2008 (Online). (citerad 2015
mars 04). Tillgänglig från: https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20 % 20egna/Nationella/Foldrar % 20Broschyrer/Yrkesetisk % 20kod % 20for %
20ront gensjukskoterskor_0809.pdf. 
14. Friberg F. Öhlén J. Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt.
Kristianstads Boktryckeri. Studentlitteratur AB 2010. Upplaga 1:2. Sid. 205-232 
15. Edberg A-K. Wijk H. Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Kristianstads
Boktryckeri. Studentlitteratur AB 2009. Upplaga 1:2. Sida 511-535 
16. Hellström K. Hanell Å. Fobier. Bokförlaget Prisma 2000.Första upplagan. Falun 2001.
Sid. 13-55. 
17. Farm Larson M. Wisung H. Fri från oro, ångest och fobier. Råd och tekniker från
kognitiv beteendeterapi. Bokförlag Forum. Stockholm 2005. Andra tryckningen 5: e-7:e
tusendet. Sida 11-38 
18. Enders J et. al. Reduction of claustrophobia with short-bore versus open magnetic
resonance imaging: A randomized controlled trial. PLoS ONE. 2011;6(8):1-10
19. Murphy KJ, Brunberg JA. Adult claustrophobia, anxiety and sedation in MRI.
Magnetic Resonance Imaging. 1997;15(1):51-54. 
20. Trost J. Enkätboken.Studentlitteratur AB, Lund 2012. Fjärde upplagan sid. 31 
21. Backman J. Rapporter och Uppsatser. Studentlitteratur AB, Lund 2008. Andra
upplagan sid. 37 
24
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
22. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkät metodik. Studentlitteratur, Lund
1996.  
23. Google Drive. Google. (Online) www.google.se 
24. Eijlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur. Lund 2003,2012.
Upplaga 2:1 
25. Inetmedia. Inetmedia.nu:Välkommen (Online).2015.( citerad den 19 mars-2015).
Tillgänglig från: http://www.inetmedia. 
26. Kristensson, J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur, 2014.
27. Mitchell, M. Patients perceptions of pre-operative preparation for day surgery. Journal
of Advanced Nursing. 1997 Aug;26(2):356-363
28. Grey, S. Price G. Mathews S. Reduction of anxiety during MR imaging: a controlled
trial. Magnetic Resonance Imaging. 2000 April;18(3): 351-355.
29. Dewey M, Schink T, Dewey CF. Claustrophobia during magnetic resonance imaging:
Cohort study in over 55,000 patients. Journal of Magnetic Resonance Imaging.
2007;26(5):1322-1327.
30. Bolejko A, Sarvik C, Hagell P, Brinck A. Meeting patient information needs before
magnetic resonance imaging: Development and evaluation of an information booklet.
Journal of Radiology Nursing. 2008;27(3):96-102.
31. Spouse E, Gedroyc WM. MRI of the claustrophobic patient: Interventionally
configured magnets. The British Journal of Radiology. 2000;73(866):146.
32. Tischler V, Calton T, Williams M, Cheetham A. Patient anxiety in magnetic resonance
imaging centres: Is further intervention needed? Radiography. 2008;14(3):265-266.
33. Niemi, A., & Paasivaara, L. Meaning contents of radiographers' professional identity as
illustrated in a professional journal -- a discourse analytical approach. Radiography.
2007:13(4):258-264.
25
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
34. Socialstyrelsen.(Online) Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig.
Handbok för vårdgivare, chefer och personal.(Uppdaterad 2012-01-05, citerad 2015-04-15)
Tillgänglig från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-5
35. Törnqvist E, Månsson Å, Larsson E.-M, Hallström I. Impact of extended written
information on patient anxiety and image motion artifacts during magnetic resonance
imaging. Acta radiologica. 2006:47(5):474-480.
36. Martin KL, Hodgson D. The role of counselling and communication skills: how can
they enhance a patient`s first day experience? Journal of Radiotherapy in Practice.
2006:5(3):157-164.
37. Öppen MR i Sverige (Online) Öppen magnetkamera.( citerad 2015-04-17) Tillgänglig
från:http://www.aleris.se/Vi-erbjuder/Sjukvard/Rontgen/Patient/Oppen-magnetkamera/
38. Tazegul G, Etcioglu E, Yildiz R, Tuney D. Can MRI related patient anxiety be
prevented? Magnetic Resonance Imaging. 2015 Jan;33(1):180-183.
26
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Bilaga 1.
ENKÄTSTUDIE
Denna enkätstudie riktar in sig mot vuxna patienter med ångest och klaustrofobi som
genomgår en magnetkamera undersökning. Frågeformuläret innehåller åtta Ja och Nej
frågor om röntgensjuksköterskans åtgärder hos patienter med ångest och klaustrofobi under
en magnetkamera undersökning. Frågorna är sammanställda efter vår egen erfarenhet från
VFU placering.
*Obligatorisk
1. Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär
hemskickat med frågor om ångest och klaustrofobi?*
JA
NEJ
2. Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända
sig inför en MRT-undersökning?*
JA
NEJ
3. Erbjuder kliniken patienter att komma på besök innan en MRT-undersökning?*
JA
NEJ
4. Erbjuds patienten att lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning?*
JA
NEJ
27
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
5. Om patienten blir stressad under en MRT-undersökning räcker tiden till för att
lugna patienten?*
JA
NEJ
6. Erbjuds patienter som har ångest eller klaustrofobi sedering inför en MRTundersökning?*
JA
NEJ
7. Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning får de möjlighet att få en ny
undersökningstid?*
JA
NEJ
8. Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns möjligheten
att utföra en annan radiologisk undersökning?*
JA
NEJ
Har ni något att tillägga skriv detta nedan i kommentarfältet?
Svar.
Vill ni ta del av resultatet?*
JA
NEJ
Sjukhus*Obligatorisk(Sjukhus namn kommer inte att nämnas i C-uppsatsen)
28
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Vi vill tacka er för medverkan i denna enkätstudie.
Med Vänlig Hälsning
Melania Marc Andersson
Telefonnummer: 0763368598
E-mail: melli.andersson@yahoo.se
Erika Stråle
Telefonnummer 0735465954
E-mail: eristh122@studentmail.oru.se
29
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Bilaga 2.
TILL ALLA RÖNTGENKLINIKER SOM DISPONERAR EN MRT!
Hej!
Vi är två studenter som läser till röntgensjuksköterska vid Örebro Universitet och vi
skriver nu vårt examensarbete på C-nivå. Studien har som syfte att genom en
enkätundersökning som är webbaserad få fram röntgensjuksköterskans rutiner vid en
MRT-undersökning, när det kommer till patienter med ångest och klaustrofobi. Vi har valt
att skicka ut enkäten till röntgenkliniker i hela Sverige som har en MRT. Ert deltagande är
viktigt då vi vill få in så många svar som möjligt för att kunna sammanställa resultatet. Era
personuppgifter, sjukhusets namn kommer att behandlas konfidentiellt. Endast vi som
ansvarar för arbetet och handledaren kommer ha tillgång till svaren. Att besvara enkäten
kommer att ta cirka fem minuter. Det vore tacksamt om ni kunde besvara senast fredagen
den 20/3. När studien är färdig kommer ni kunna ta del av resultatet. Vänligen
vidarebefordra detta mail till ansvarig röntgensjuksköterska på MRT. Det räcker om en
besvarar frågorna. Deltagandet är frivilligt och ni kan dra er ur närsomhelst.
Vi vill tacka för att Du har tagit tiden till att besvarat frågorna och hoppas det inte varit för
mycket besvär.
Med vänlig hälsning
Melania Marc Andersson
Mail: melli.andersson@yahoo.se
Tel: 0763368298
Erika Stråle
Mail: eristh122@studentmail.oru.se
Tel: 0735465954
Handledare:
Fil Mag: Christer Ström
Mail: christer.strom@regionorebrolan.se
Tel: 0763568438
30
Melania Marc Andersson
Erika Stråle
Bilaga 3.
TILL ANSVARIG RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA SOM ARBETAR PÅ MRT!
Hej!
Ni som redan har besvarat frågorna angående enkätundersökningen om ångest och
klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning kan bortse från denna påminnelse.
Vi är två röntgensjuksköterska studenter som just nu genomför en enkätundersökning. I
början av veckan skickade vi ut ett enkätformulär och har ännu inte fått svar. Denna
undersökning är viktig då vi ska kunna sammanställa vårt resultat. Vi är väldigt tacksamma
om ni kan ta er tiden till att besvara frågorna.
Vänligen besvara dessa frågor senast den 23 mars då ert svar är viktigt.
Med vänlig hälsning
Melania Marc Andersson
Mail: melli.andersson@yahoo.se
Tel: 0763368298
Erika Stråle
Mail: eristh122@studentmail.oru.se
Tel: 0735465954
Handledare:
Fil Mag: Christer Ström
Mail: christer.strom@regionorebrolan.se
Tel: 0763568438
31
Melania Marc Andersson
Erika Stråle