sommarskola på Brygghuset

Analys och utvärdering av
sommarskola
på Brygghuset
Borås Stad 2013
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Innehållsförteckning
INLEDNING2
Disposition2
TEORIAVSNITT3
Bemötande och förväntningar i skolan utifrån ett genusperspektiv
3
Varför är det så viktigt att klara skolan?
3
En skolberättelse från Gnesta
5
Skolprestationer6
Föräldrarollen, vad spelar den för roll?
6
Ett konkret bemötandeexempel från Rosengård i Malmö
8
SOMMARSKOLA PÅ BRYGGHUSET 2013
9
Brygghuset - av Anders Holmberg
9
Sommarskolan - av Åsa Molander
10
GradeUp – av Åsa Molander
10
Resultat12
Åtta framgångsfaktorer - av Anders Holmberg
13
REFLEKTIONER14
Reflektioner kring ungdomsrollen - av Anders Holmberg
14
Studiecoachernas roll och deras reflektioner - av Åsa Molander
15
Brygghusets mentorers egna reflektioner - av Salam Al-mosawy
15
HUR KOMMA VIDARE?
16
Hur följa upp sommarskoleeleverna?
16
Hur arbeta vidare med ungdomar som varken studerar eller arbetar?
16
Foto omslag: Anders Jagendal
Slutord16
borås stad
Inledning
Borås Stad gör 2013/2014 en koncerngemensam
satsning på grundskolan där man fokuserar på
betygen i årskurs 9, lärarnas status och skolledarnas
förutsättningar. Utgångspunkten är att så tidigt som
möjligt sätta in rätt åtgärder som gynnar flickors
och pojkars utveckling som i sin tur lägger grunden
till ett gott samhälle. Godkända betyg i år 9 är en
nyckelfaktor som har stor påverkan på flickors och
pojkars fortsatta möjligheter i livet.
Vi vet idag att 77,3 % av eleverna i årskurs 9 i riket
klarar godkända betyg i samtliga ämnen. I Borås Stad
är motsvarande siffra 78 %. Andelen flickor som klarar
godkända betyg är 83 %, för pojkar är motsvarande
siffra 77 %. Antalsmässigt betyder det att 87 flickor
och 126 pojkar inte klarade att nå målet godkända
betyg i Borås Stad 2012. Andelen elever som får
slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år är 77 % i
riket och 79 % i Borås Stad.
Elever som inte når upp till godkända betyg i
Borås Stad kan läsa introduktionsprogram på
Tullengymnasiet. Där går 197 elever, varav 120 pojkar
och 77 flickor. Tullengymnasiet har också ett s.k.
informationsansvar för alla ungdomar mellan 16-20 år
som inte är i utbildning eller i reguljärt arbete. Inom
informationsansvaret finns idag 213 elever, varav
136 pojkar och 77 flickor. Skolan har regelbunden
kontakt med dessa elever. I informationsansvaret ingår
att rektor ansvarar för att nätverk bildas med olika
samarbetspartners, t.ex. Individ- och familjeomsorgen
(IFO) och Arbetslivsförvaltningen för att utforma och
genomföra åtgärder1.
Brygghuset är ett resurshus för unga från 16 år
och uppåt. Grundidén är att unga ska få stöttning
in i vuxenvärlden. Brygghuset fungerar som ett
inspirationshus och ska vara en arena där ungas idéer
ska tas på allvar. Ung till Ung är ett framgångsrikt
koncept som bygger på att unga anställda ska agera
som goda förebilder och vara en brygga mellan
generationer.
Brygghusets sommarskoleidé bygger på att unga stöttar
unga som inte klarat intagningen till gymnasiet. I ett
samverkansprojekt med läxhjälpsföretaget GradeUp,
vars grundidé sammanfaller med Brygghusets koncept
Ung till Ung, erbjöds Borås Stads grundskolor och
gymnasier denna satsning på Brygghuset.
Disposition
Rapporten är disponerad i inledning, teoriavsnitt,
Brygghuset, sommarskolan, reflektionsavsnitt, hur
arbeta vidare samt slutord. Jag som är författare och
redaktör till denna rapport heter Carola Samuelsson
och arbetar som jämställdhetssamordnare i Borås
Stad. Min roll är att förse denna utvärdering med
disposition, teori utifrån ett genusperspektiv,
samordning och slutsatser.
Texterna i de olika avsnitten i utvärderingen är skrivna
av Brygghusets enhetschef Anders Holmberg,
Åsa Molander från GradeUp och Salam Al-mosawy
från Brygghuset.
Detta illustreras via rubrikerna och olika
bakgrundsfärger.
Anders Holmberg
Åsa Molander
Salam Al-mosawy
Att klara skolan är idag synonymt
med att få träda in på arbetsmarknaden. Siffror, statistik och
kostnader som presenteras är
viktiga mätinstrument, men fokus
och ledord i denna utvärdering
är bemötande, förväntningar och
roller.
Läs in med en smartphone, du behöver en QR-reader.
1
Borås Stads rapport ”Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?”
http://www.boras.se/download/18.7ddc63f213dd203cec580008524/Betyg+i+9an.pdf
1
2
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Teoriavsnitt
Bemötande och förväntningar i skolan
utifrån ett genusperspektiv
Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) har via
forskningsrapporter visat på sambandet mellan flickors
och pojkars psykiska hälsa och skolprestationer2.
DEJA:s ordförande Anna Ekström säger:
En viktig slutsats från den forskning som redovisas i
rapporterna är att elever med psykisk ohälsa riskerar
att prestera sämre i skolan. Skolan kan i sig påverka
elevernas psykiska hälsa och mående. Detta eftersom barn
och ungdomar bygger upp en bild av sig själva genom
de omdömen, bedömningar och reaktioner de får av
omgivningen. Utvecklingen under tonåren sker i olika
takt och med stor variation vad gäller såväl fysisk som
psykologisk mognad. Skolan måste bli bättre på att se
varje enskild elevs behov. Kunskap om skolans inverkan
på flickors och pojkars psykiska hälsa ger förutsättningar
för en bra skola för alla barn, och är också en viktig
jämställdhetsfråga. Min förhoppning är att rapporterna
ska bidra till en större uppmärksamhet på sambandet
mellan elevernas psykiska hälsa och skolprestationer.
Forskningen visar att skolan genom att ha höga
förväntningar på alla barn och ungdomar och skapa
goda relationer med dem, bidrar till att stärka barn och
ungdomars psykiska hälsa och förbättra deras skolresultat.
I Rapporten ”Att bli medveten och förändra sitt
förhållningssätt”3, skriver Gun-Marie Frånberg att
genus4 har stor betydelse för hur maskulinitet och
femininet skapas och återskapas i det dagliga livet. I
rapporten kan läsas:
Redan vid födseln påbörjas socialiseringen i relation till
kön. Vi tillskriver den nyfödde kraftfullhet och styrka,
om det är en son som fötts. Vi talar om för honom att
han är duktig och stark. Den nyfödda flickan tillskrivs
nätthet och litenhet. Hon får veta att hon är söt och
gullig. Detta händer alltså redan under den första
timmen av vår levnad. Och det fortsätter sedan livet
ut (Gens, 1998). Vår självbild och vår personlighet
formas i ett sociokulturellt rum, i samspelet med vår
omvärld. Vi speglar oss konstant i ljuset av de reaktioner
våra handlingar får av omvärlden. Enligt den rådande
könsstrukturen får pojkar och flickor positiv feedback
på olika beteenden och formas följaktligen till att passa
in i den strukturen. Det är för att vi är en produkt av
genuskontraktet, men det är något som det många gånger
är svårt att upptäcka (Hirdman 1990).
Pojkar får i skolan lära sig att de har rätten att komma
till tals före flickor och att deras problem är viktigare.
Detta manifesteras bland annat av att pojkar upptar två
tredjedelar av taltiden i klassrummet och att pedagogen
ofta avbryter sin aktivitet med flickorna för att en pojke
behöver hjälp. Pojkarna tränas även i egenskaper som
ledarskap, initiativförmåga och självständighet. Flickor
å andra sidan läser ofta av att deras roll är att vara
snälla och lydiga och de tränas i parrelationer, hänsyn,
kompromissteknik och språkhantering (Einarsson &
Hultman, 2001).
Varför är det så viktigt att klara
skolan?
Konsekvenser av ett tidigt utanförskap beskrivs av
nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders
Wadeskog tillsammans med ”Idéer för livet”5:
Varje år börjar en ny årskull sexåringar i grundskolan.
År 2013 är det i Borås 1127 förväntansfulla barn. De
flesta kommer att leva ett vanligt liv, men inte alla.
Enligt folkhälsostatistiken hamnar 145 av barnen utanför
samhället som vuxna. Vissa tror kanske att utanförskap
är oundvikligt i ett samhälle. Men faktum är att många
former av utanförskap går att förebygga genom tidiga
insatser. Att inte agera i tid är därför ett slöseri med
framförallt mänskliga men även samhällets resurser.
2 283 750 000 kr är priset på utanförskapet i Borås när
de 145 personerna fyllt 65 år.
2
3
http://www.regeringen.se/sb/d/12492/a/155965
4
Begreppet genus markerar skillnaden mellan biologiskt kön och socialt och
kulturellt konstituerat kön. Forskare menar att genus är socialt konstruerat,
vilket innebär att vi skapar föreställningar, normer och förväntningar som är
knutna till könet.
5
3
http://www.regeringen.se/sb/d/12465/a/154948
http://utanforskapetspris.se/
2
3
5
borås stad
På Arbetsförmedlingens webbsida kan läsas6:
Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög, både
i jämförelse med tidigare och i jämförelse med
arbetslösheten bland äldre. Under de senaste åren har
den relativa arbetslösheten bland ungdomar (15-24
år) varit drygt fyra gånger högre än arbetslösheten
bland äldre (25-54 år), enligt statistik från Statistiska
centralbyrån som mäter den officiella arbetslösheten
genom arbetskraftsundersökningen (AKU).
När man diskuterar ungdomars arbetsmarknad är
det emellertid viktigt att komma ihåg att den i flera
avseenden skiljer sig från de äldres arbetsmarknad. De
unga befinner sig i en fas i livet där de ska etablera
sig på arbetsmarknaden medan de flesta äldre redan
är etablerade. Detta visar sig bland annat genom att
ungdomar i större utsträckning än äldre rör sig mellan
olika jobb eller mellan studier och arbete, rörelser som
i många fall innefattar en period i arbetslöshet. En
annan viktig skiljelinje mellan unga och äldre arbetslösa
är att det är en förhållandevis liten andel unga som är
långtidsarbetslösa.
Ett stort antal unga har varit utanför arbete och studier
flera år i följd. Antalet unga som varken arbetat eller
studerat tre år i följd, åren 2008-2010, uppgår till
drygt 77 000, motsvarande 4,5 % av befolkningen. Det
innebär att det finns ett stort antal unga som tidigt i
livet befunnit sig mycket långa perioder utanför arbete
och studier. Frånvaron från arbete och studier under
så lång tid tyder på att här finns många unga med
etableringsproblem. Av de unga som varken arbetade
eller studerade 2008 var det närmare hälften som var
fortsatt utanför arbete och studier de två följande åren,
vilket speglar den höga sannolikheten för att de unga som
hamnar i den här gruppen blir kvar utanför arbete och
studier under lång tid.
Enligt Ungdomsstyrelsen är 40 % av de
arbetslösa under 25 år. Det är framförallt unga
utan gymnasieexamen som hamnar i långa
arbetslöshetsperioder. Under hela 2000-talet har
ungdomsarbetslösheten legat på relativt höga nivåer.
Det talar för att detta inte enbart är ett konjunkturproblem, utan att det också finns strukturella orsaker
bakom nivåerna. Turordningsreglerna gör att unga
som precis har börjat på sitt jobb får gå först när det
blir sämre tider. Att fler går ut gymnasieskolan utan
fullständiga betyg bidrar också till problematiken.
Dessa fakta presenterar Ungdomsstyrelsen på sin
webbsida7:
Personer som räknas
in i utanförskap är
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag, 20-64 år
de flesta som står
utanför den reguljära
1 200 000
arbetsmarknaden
bortsett från studenter
1 000 000
som inte söker jobb.
800 000
Här räknar vi faktiska
600 000
personer under ett
år vilket förklarar att
400 000
vi får högre siffror
200 000
än när vi tittar på
helårsekvivalenter.
0
Exempel på grupper
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
2011
som inkluderas är
Källa: SCB Hushållens ekonomi
Hämtat: 2013-09-04
öppet arbetslösa,
Not 1: Till och med 2002 inkluderar uppgiften 16-19-åringar.
Not 2: Arbetsgivarperiodens längd har ändrats vid ett par tillfällen under perioden. 1 januari 1992 infördes den och var då 14 dagar
arbetslösa studenter,
lång. Mellan 1/1 1997 och 1/4 1998 var arbetsgivarperioden 28 dagar och sänktes därefter till 14 dagar. 1/7 2003 ändrades den till 21
latent arbetslösa,
dagar och 1/1 2005 ändrades den åter till 14 dagar.
Not 3: Inklusive generationsväxlingsersättning till och med år 2000 då denna åtgärd upphörde.
förtidspensionärer,
sjukskrivna och
Antal helårsekvivalenter
hemarbetande.
Utanförskap
6
7
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter/Forskning-och-uppfoljning/5-8-2013-Ungdomar-pa-och-utanfor-arbetsmarknaden.html
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/
6
7
4
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
En skolberättelse från Gnesta
I manlighetsnormen ingår inte att plugga och vara
duktig i skolan8. Men normen går att påverka.
Efter år av systematiskt jämställdhetsarbete i Gnesta
går killarna i nian nu ut med högre betyg än
riksgenomsnittet. På barn- och ungdomsförvaltningen
i Gnesta har man arbetat systematiskt med
jämställdhet sedan 2005. Man utgår till stor del från
den statistik man har, delar upp den på kön och
kartlägger vilka mönster som finns.
2010 började Gnesta arbeta med ”Program för hållbar
jämställdhet” och identifierade tre problemområden.
Det visade sig bland annat att betygsskillnaderna
mellan pojkar och flickor var stora och att sex- och
samlevnadsundervisningen behövde utvecklas.
Betygsstatistiken kombinerades med hälsostatistik och
då kunde man också se att flickorna var mer stressade
i skolan, att de upplevde sin fritid mindre positivt och
att de kände sig mer otrygga utomhus på kvällar och
nätter. Gruppen pojkar mådde generellt bättre, men
när man tittade närmare på sådant som ”vad en pojke
ska vara” så handlade det mycket om att inte plugga
och att skolan är oviktig. Killar skaffar sig i stället
status genom att knuffa på varandra i korridoren och
vara bra i idrott. De låter mycket och de tar plats.
Jämställdhetsstrateg Karina Solax Stridh i Gnesta
menar:
Vi skapar våra barn från det de är små. Redan i förskolan
lär sig pojkar och flickor hur pojkar och flickor ”är”. Vill
man förändra och göra det möjligt för var och en att i
större utsträckning vara den hen är, måste man skapa
medvetenhet kring vilka normer som finns och vilka
begränsningar normerna sätter.
Granskningen av sex- och samlevnadsundervisningen
visade att den var stereotyp och heteronormativ.
Personalen fortbildades och det togs fram nya riktlinjer
för pedagogiken. I dag delar man inte längre in
klasserna i tjej- och killgrupper när det ska talas om
sex.
Att dela in ungdomarna förstärker könsstereotyper och
exkluderar transungdomar, betonar Karina Solax Stridh.
Idag finns sex- och samlevnadsundervisningen
integrerad i den övriga undervisningen året
runt. Den tas upp i ämnet svenska när man talar
om vad som skrivs om kärlek, den finns med i
samhällskunskapsundervisningen när man talar
om samlevnad, makt och våld, den finns med
i hemkunskapen när man talar om ekonomi,
flytta hemifrån och familjebildning – och den
finns med i biologin när man undervisar om hur
människokroppen ser ut. Vidare understryks att det
inte är någon skillnad på kvinnors och mäns sexualitet.
Skillnaderna finns på individnivå, inte på gruppnivå.
Och det neutrala ordet partner används oftare. Den
som undervisar kan inte utgå ifrån att alla flickor blir
kära i pojkar, och tvärtom. Det går inte heller att utgå
ifrån att alla elever är säkra på sin sexuella identitet.
Detta medvetna och systematiska arbete har som sagt
gett resultat. Från att ha legat under riksgenomsnittet
ligger pojkarna nu betydligt över: 79,4 % av dem
uppnådde 2012 målen i alla ämnen. Motsvarande
siffra för hela riket var 74,2 %.
I Gnesta har man ökat närvaron av vuxna i
korridorerna på Frejaskolan. Allt bråk har förbjudits,
även sådant bråk som en del killar ofta kallar
”skojbråk”. Ett uttryck för statuskamp bland tjejerna
har man också satt stopp för. Det visade sig att
flickorna poängsatte varandras genomförande av olika
saker, till exempel hur de hämtade mjölk i matsalen.
Att göra det ”på ett sexigt sätt” gav högre poäng och en
sittplats bredvid högstatustjejerna.
8
http://jamstall.nu/blog/jamstalldhetipraktik/kamp-mot-normer-hojde-betygen/
8
5
8
borås stad
Skolprestationer
I Nationella sekretariatet för genusforsknings
kunskapsöversikt ”Könsskillnader i skolprestationer
och pojkar i utbildning”9 står att läsa:
Skolprestationer är resultatet av didaktiska reflektioner,
beslut och överväganden som görs av lärare och
skolpersonal. Didaktik handlar om vilka villkor för
lärande vi ger flickor och pojkar. Att flickor och pojkar
uppvisar olika bra skolprestationer kan alltså handla
om hur lärare bemöter flickor och pojkar och vilka
olika förväntningar och förhoppningar lärare har på
flickorna och pojkarna. Därtill samverkar det med
de förväntningar och förhoppningar eleverna själva
har på sig själva och andra som flickor och pojkar.
Det är därför särskilt viktigt att inkludera eleverna i
jämställdhetsreflektioner och uppmärksamma eleverna på
att de som individer och personer inte är problematiska
om de inte presterar på en viss nivå, utan att det har
att göra med allt från strukturer till lärarens didaktiska
kompetens.
Vill man förändra skolprestationerna är det därför inte
riktigt relevant att försöka hitta fel på eleverna. Det är
inte synd om en viss grupp elever, det är inte eleverna
som ska förändras i första hand om man vill arbeta
långsiktigt. När man tittat igenom situationen på sin
skola eller i sin klass är det kanske det man kommer fram
till, men det är inte där man ska börja för att förändra.
Det som behövs är att lärarna ser över sina didaktiska
beslut. Varför gör jag som jag gör i klassrummet? Varför
väljer jag det läromedel jag väljer? Vilka arbetssätt
använder jag? Och att man ser över hur man i dessa
didaktiska beslut uppmärksammar kön som kategori. Vad
innebär det? Jo, det innebär bland annat att man som
lärare ställer didaktiska frågor till sig själv, till exempel
– passar den här uppgiften både flickor och pojkar?
Kommer flickor och pojkar att tilltalas på samma sätt av
uppgiftens innehåll, det sätt den är utformad på? Eller att
man frågar sig – passar det här arbetssättet både flickor
och pojkar i den här klassen? Det här är inte det samma
som att säga att flickor och pojkar är olika, utan att de på
9
grund av samhällets könsnormer slussas in i olika sätt att
socialt tränas att bli människa.
Det man som lärare kanske framförallt behöver är,
att reflektera över hur man själv som lärare markerar
skillnader mellan könen genom sitt sätt att vara kvinna
eller man. Ger jag flickor och pojkar samma grad av
uppmärksamhet? Kommunicerar jag på olika sätt med
flickor och pojkar? Ger jag flickor och pojkar likadan
bedömning, eller kräver jag mer av någon av grupperna?
I nämnda kunskapsöversikt beskriver Michael Kimmel,
som är professor i sociologi med inriktning mot
maskulinitet, tre dimensioner av ”pojkkrisen”. Han
menar att pojkars problem i relation till skolan handlar
om deltagande i undervisning, pojkars resultat och
pojkars beteende. Han lyfter fram olika analyser som
har med maskulinitetsideal att göra och som kan bidra
till förståelsen av varför just pojkars skolprestationer
är i fokus och varför man därmed gjort pojkar till
problem i skolan. Kimmel skriver om problematiska
maskulinitetsideal som ett hinder för utbildning och
skolengagemang för pojkar, han menar:
”Att vara pojke innebär en sådan isolering och ständig
oro som det innebär att varje sekund vara tvungen att
bevisa sin manlighet. Pojkåren är en period av ständigt,
obarmhärtigt testande av hur det är att vara en vuxen
man. Om vi verkligen vill rädda pojkarna, skydda
dem och främja pojkåren, så måste vår uppgift vara att
finna sätt för att avslöja och utmana denna manliga
ideologi, slå sönder den enkla modellen att pojkar nu en
gång alltid är pojkar och undanröja pojkars känsla av
självberättigande. För i verkligheten är denna manliga
ideologi ett problem för både flickor och pojkar.”
Föräldrarollen, vad spelar den för roll?
Psykolog och debattör Alf B Svensson skriver i en
artikel11a:
”Skolan behöver mer resurser, mindre klasser, fler lärare
och speciallärare. Men skolan viktigaste mest outnyttjade
resurs och lärarnas bästa medarbetare är föräldrarna.”
http://genus.se/meromgenus/teman/skola/skolprestationer/kunskapsoversikt--konsskillnader-i-skolprestationer-och-pojkar-i-utbildning/
10
SOU 2010:53
11a
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article17316516.ab
9
11a
6
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Svensson skriver vidare att hur barnen kommer att
lyckas i skolan beror på föräldrarnas engagemang och
förväntningar samt deras attityd till utbildning. Hur
kan skolan fånga detta?
Malmökommissionen skriver:
Knappt var femte kommuninvånare i Malmö är ett
barn11c. Om mindre än tio år beräknas var fjärde
malmöbo vara ett barn. Att alla barn får en bra start
i livet, en trygg uppväxt och möjlighet att utvecklas
både fysiskt, socialt och kognitivt är ett av de viktigaste
mål man kan sätta för ett samhälles utveckling. Det
inbegriper egentligen alla nivåer av Malmökommissionens
rekommendationer och förutsätter insatser genom hela
livscykeln eftersom en bra start i livet hänger samman
med att föräldrarna har ett jobb, en inkomst och kan
försörja sig, en bra boendemiljö, en bra skolmiljö och
en skola som kan ge lika förutsättningar för alla elever,
möjlighet till delaktighet och inflytande och trygga sociala
nätverk, både inom familjen och i förskola och skola.
En prioriterad fråga är den om barn och deras familjers
ekonomiska situation. Malmö har landets högsta andel
barnfamiljer i ekonomisk utsatthet. Sambanden mellan
barnfamiljers ekonomi och en rad centrala aspekter som
hälsa, utbildningsmöjligheter och framtidsaspekter pekar
på ett generellt behov av att lyfta barnfamiljer upp till
en lägsta nödvändig standard. Malmökommissionen
menar att nyckeln till barns trygga uppväxtvillkor ligger i
föräldrarnas situation.
Det är genom att bekämpa föräldrars arbetslöshet,
hälsoproblem, bristande försäkringsskydd och delaktighet
i samhället som långsiktigt hållbara förutsättningar för
de utsatta barnen kan skapas. Malmökommissionen
menar att fattigdomsbekämpning i vissa avseenden
huvudsakligen är en statlig angelägenhet, bland annat
genom arbetsmarknadspolitiken men det kan inte
tas som intäkt för att vara passiv eller avvaktande i
Malmö. På lokal nivå finns en hel del åtgärder som kan
genomföras, framför allt för att mildra konsekvenserna av
barnfattigdom.
Forskning visar tydligt att det inte räcker med att bara
påverka risker genom att individuellt behandla höga
blodfetter, högt blodtryck, ge råd om att ändra kostvanor,
sluta röka, dricka måttligt och öka den fysiska aktiviteten
om vi skall förbättra hälsan i hela befolkningen. Hälso-
7
och sjukvården har stor betydelse för vår hälsa, men
viktigast är de faktorer som ligger utanför hälso- och
sjukvårdens område. Vill man verkligen förändra måste
man påverka de samhällsstrukturer, fysiska och sociala,
som yttersta orsaker till de risker som orsakar ohälsa,
skador och död i förtid. Det handlar om förändrade
synsätt och nya sätt att styra och organisera i en ny tid där
gårdagens system inte förmår nå mycket längre.
I Antologin ”Vi lämnar till skolan det käraste vi har”11b
kan läsas:
Ett gott samarbete handlar till stora delar om att det
skapas ett förtroendefullt klimat mellan lärare och
föräldrar. Tillit, helt enkelt. Tilliten hänger nära samman
med hur barnet trivs i skolan, hur barnets relation till
lärare och kamrater utvecklas, hur läraren stödjer barnets
lärande men också vilka förväntningar lärarna har på
eleverna och på föräldrarna.
Skolan har ett huvudansvar för relationens kvalitet
gentemot föräldrarna. Forskaren Lars Erikson, som gjort
en studie om hur lärare skapar en förtroendefull kontakt
med föräldrar, beskriver att förtroendet mellan lärare
och förälder skapas genom att läraren placerar barnet
i centrum. Genom att signalera en genuin omsorg om
barnet och att både tålmodigt och målmedvetet fokusera
på elevens långsiktiga lärande i klassrummet och i skolan
byggs ett förtroende mellan lärare och förälder. Man skulle
kunna uttrycka det så att läraren och föräldern krokar
arm på var sin sida om barnet.
En viktig del av ett framgångsrikt föräldrasamarbete är
således att rektor initierar och skapar förutsättningar
för självreflektion och kollegiala samtal om bland annat
förhållningssätt: Hur ser vi på föräldrar på vår förskola/
skola? Vilka förväntningar har vi på föräldrar? Hur
talar vi om dem i personalrummet? Hur välkomnar
vi dem under barnets första tid i förskolan/skolan?
Hur kommunicerar vi med föräldrar när barnet är i
svårigheter? Kan vi lätt ringa hem innan en svårighet
växer sig för stor? Har vi föräldrarna med oss – känner de
tillit till vår skola?
11b
http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2070
11c
http://www.malmo.se/download/18.29aeafd91411614c896307/Popversion2.pdf
11b
11c
borås stad
Forskare Lars Eriksson skriver i samma
antologi:
Isärhållandets princip utgår från olika typer av skillnader
mellan hem och skola och mellan föräldrar och lärare. I
den diskussion som historiskt tagit form utifrån denna
princip kan man spåra en argumentation som går ut
på att just upprätthålla och bevara dessa skillnader.
Isärhållandets princip kan teoretiskt härledas till en
amerikansk utbildnings-sociologisk tradition, som lyfter
fram hemmets och skolans olika roller och uppgifter.
Traditionen går tillbaka till sociologen Willard Waller.
Anledningen till att konflikter blir överordnade i
relationen mellan föräldrar och lärare bottnar, enligt
Waller, i omständigheten att föräldrar och lärare vill
barns bästa, fast på olika sätt. Lärare är satta att sörja
för barnens intellektuella utveckling eller den ”skolastiska
välfärden”, som Waller uttrycker det. Dessutom ingår
i lärarens uppgift att värdera barnens prestationer i
förhållande till en standard. För en förälder är den
intellektuella utvecklingen endast en sida av barnets hela
utveckling och det ter sig nästan självklart att föräldrar
ser till hela barnets utveckling. Föräldrar och lärare har
således olika relationer till barnen och därför måste man
betrakta föräldrar och lärare som ”natural enemies”,
påstår Waller.
Talcott Parsons (1959) för vidare Wallers resonemang om
skillnader mellan läraren och föräldern och framhåller
att läraren är orienterad mot vad barnen presterar och
tvingas härvidlag relatera sig till alla barn i klassen. I den
meningen har läraren universella intressen. En förälder
är som regel knuten till ett barn i en klass och prioriterar
oftast barnets behov, oavsett prestation. Därför kan man
säga att föräldern har partikulära intressen. Skillnaden
mellan lärare och föräldrar i dessa ovanstående avseenden
är något som Parsons bejakar. Det är ”essentiellt” hävdar
han, att läraren inte blir en mor till sina elever därför att
mötet med en lärare, som barnet upptäcker är utbytbar,
innebär en möjlighet att överskrida den för barnet
välkända identiteten som ”son” eller ”dotter”. Det som
kännetecknar den socialisationsprocess barnet genomgår
i skolklassen handlar med andra ord om en frigörelse
från de emotionella banden till den egna familjen. Men
det handlar också om en internalisering av samhälleliga
12
värden och normer på en ”högre nivå”, jämfört med vad
som är möjligt inom familjens ram.
Ett konkret bemötandeexempel från
Rosengård i Malmö
Socialarbetarna i stadsdelen Rosengård i Malmö insåg
att de bemöter flickor och pojkar olika. Med hjälp
av konkreta typfall får de syn på sina egna fördomar
och kan möta klienterna utifrån faktiska behov och
inte utifrån föreställningar om kön eller etnicitet12.
Då forskning visar att kvinnor och män, flickor
och pojkar, ofta bemöts och behandlas olika utifrån
föreställningar om t.ex. kön, etnicitet och sexualitet
finns en risk att den service man ger påverkas av de
här föreställningarna och inte styrs av den enskilda
individens faktiska behov. De ställer sig frågor som:
Är det en ensamstående mamma eller pappa? Varför tror
du det är det ena och inte det andra? Vad gör du? Och
vilka konsekvenser får det? Hade insatserna sett likadana
ut om klienten hade varit av det motsatta könet?
Socialarbetarna kan se att de generellt är mer inriktade
på vad pojkar gör och hur flickor mår. Socialarbetarna
undrar oftare vad pojkarna har hittat på och de har
lättare att se flickorna som offer. Genusperspektivet
ingår numera i diskussioner mellan arbetsledare
och socialsekreterare när det gäller utredningar och
beslut om insatser för enskilda individer. En annan
effekt av arbetet är att pojkars och mäns utsatthet för
hedersrelaterat våld har fått större uppmärksamhet.
Förmodligen har de till exempel ett större behov av
skyddade boenden än vad socialtjänsten tidigare har
förstått.
http://jamstall.nu/blog/jamstalldhetipraktik/socialarbetare-granskar-egna-fordomar/
12
8
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Sommarskola på
Brygghuset 2013
Brygghuset – av Anders Holmberg
Brygghuset är en central mötesplats med café och olika
lokaler för möten och arrangemang på sammanlagt
850 m2. Den primära målgruppen är unga vuxna i
åldern 16-29 år. Här arbetar 7 tillsvidareanställda, 5
med utvecklingsanställning, 2 projektanställda, en
trygghetsanställning samt 5 med praktik. Brygghuset
vänder sig till alla unga från 16 år och uppåt.
Brygghuset vill satsa extra på målgruppen 16-19 år
som befinner sig i utanförskap.
Till Brygghuset kan man komma för att förverkliga
sina idéer om arrangemang, utställningar, möten och
liknande. På Brygghuset finns en scen, ett biorum
med 31 biostolar och andra anpassningsbara lokaler
i två våningsplan. Alla lokaler och teknik lånas ut
helt kostnadsfritt. Verksamheten är finansierad av
Borås Stad som en egen enhet under Fritids- och
folkhälsoförvaltningen. Borås Skatehall finns också
under samma enhet.
Unga vuxna i åldrarna 20-29 som själva befunnit sig
i utanförskap anställs på Brygghuset via praktik som
övergår i en utvecklingsanställning för att fungera
som en bro till målgruppen 16-19 år och vuxna.
Förväntade effekter av en utvecklingsanställning:
• nya nätverk
• tömt delar av sin ”ryggsäck” och fyllt densamma med mer nyttiga verktyg att hantera sitt liv med
• lämnat försörjningsstöd
• nytt fokus på livet
• något att skriva på sitt CV
• fortsätta studier (både för egen del och för att vara trovärdig förebild för andra)
De utvecklingsanställda kan genom sina egna
erfarenheter lättare närma sig målgruppen 16-19 år i
utanförskap, som Brygghuset vill nå. Det är i Ung till
Ung-processen det skapas förebilder som kan ge nytt
hopp om framtiden och om att få en plats i samhället.
Som Brygghusets anställda blir de själva levande
exempel på att det går att komma bort från tidigare
liv. Då vägen är tuff är ledstjärnan ”Det är i motvind
drakarna lyfter”.
9
Brygghuset arbetar med konceptet Ung till Ung.
Många av de ungdomar och unga vuxna som hamnat
utanför skola och arbetsliv känner sig svikna av
vuxenvärlden. Det behövs andra sätt att närma sig
dessa. Ung till Ungs verksamhet kan delas upp i tre
områden:
1. Motivationsarbete
Hur kan man hitta glöden inom sig?
2. Skola
Utveckla läxhjälpverksamhet, arbeta stöttande och förebyggande på skolorna.
3. Arrangemang
Hjälpa andra unga att förverkliga det de
”får för sig”.
I dagsläget har Brygghuset tagit in tre unga i sin
ordinarie personalgrupp för att ansvara för och
utveckla konceptet Ung till Ung.
Personalen på Brygghuset driver inte egna projekt och
arrangemang utan innehållet i huset bygger på privata
initiativ och samverkan. Det ska vara ett tillåtande
klimat där man erbjuder alla möjlighet att presentera
egna idéer om projekt/arrangemang i huset, från
start till mål, i alla led. Främst ska unga människor
fylla huset med innehåll. Personalens roll är att vara
bollplank och möjliggörare för andras idéer, stora som
små. Brygghusets café kan beskrivas som själva hjärtat
i verksamheten. Det drivs i kooperativ form som ett av
Sveriges första Fair Trade caféer. Brygghuset är 100 %
drogfritt, även inom slutna sällskap.
För att innebörden av ordet ”mötesplats” ska
tas på allvar, arbetas det ständigt med att skapa
förutsättningar för möten mellan unga och vuxna
på olika sätt. För att detta ska bli verklighet blir
samverkan med andra aktörer såsom föreningar,
företag, privatpersoner och organisationer en
förutsättning.
borås stad
Sommarskolan – av Åsa Molander
Den 4 juni blev det klart att Brygghuset fick
genomföra Sommarskola tillsammans med GradeUp.
Ett rekryteringsarbete startade. Varje stadsdelschef
kontaktade sina rektorer som i sin tur tog kontakt
med GradeUp. De listor på elever som varje skola
lämnade över till GradeUp bearbetades. Föräldrar
till dessa elever kontaktades och fick information om
sommarskolan. Introduktionsmöten arrangerades
mellan GradeUp, studiecoacher, föräldrar och elever.
Projektet planlades och en studieplan arbetades fram.
Utifrån deltagares behov bestämdes vilka studiecoacher
som skulle delta. Det blev sammanlagt 10 coacher,
varav 3 av dem var från Brygghuset. Alla coacher
arbetade inte heltid med projektet, utan en del
arbetade enstaka dagar.
Från start var 17 stycken elever anmälda, men då
rekryteringen fortsatte av eleverna själva kom till
slut 27 elever (18 pojkar och 9 flickor) att ingå i
sommarskolan. Två nyanlända elever fick ta del av
materialet, men gjorde sina studier på annan plats.
Dagarna har haft följande utseende:
• Klockan 08.00, gemensam frukost för personal
och elever
• Klockan 12.00, lagad lunch
• Klockan 13.00, fortsatta studier
• Klockan 15.00, reflektioner och mellanmål.
Aktivitet/upplevelse och syfte:
– ShowAkademin: Vikten av hjärnhalvornas samverkan.
– Hjärt- och lungräddning:
Hantera svåra situationer.
– Boxning: Vikten av fokus.
– Navet: Praktisk matematik.
– Upzone: Utmana sig ett steg till.
– Laserdome: En glad
överraskning.
Varje morgon skrev eleverna ned sina förväntningar
av dagen som följdes upp varje eftermiddag genom
reflektion. Studiecoacher gav feedback på det eleverna
skrivit och överlämnade det dagen efter. Eleverna fick
genomföra minst en aktivitet per vecka som ett led i
ett medvetet motivationshöjande arbete. Upplevelserna
kopplades både till att skapa gruppkänsla och till
utbildningens olika delar.
GradeUp – av Åsa Molander
GradeUp erbjuder läx- och studiehjälp i alla ämnen
till elever framförallt på grundskola och gymnasienivå.
Studiecoacherna som jobbar för GradeUp är i första
hand själva unga studenter som vill dela med sig av
sina kunskaper i ämnet, men även med studieteknik.
Mycket handlar om att skapa motivation och
självkänsla i ämnet tillsammans med strukturerad
studieteknik.
Studiecoacherna som arbetat under sommarskolan
är mellan 18-25 år gamla. En styrka är att det har
funnits både manliga och kvinnliga studiecoacher
som undervisat i de olika ämnena. Studiecoacherna
har på olika sätt blivit förebilder för eleverna.
T.ex. har en studiecoach själv dyslexi och klarat
mattespetsutbildningen på gymnasiet med högsta
betyg. Hon har kunnat förklara och visa på olika
metoder som underlättade för elever i samma
situation. GradeUp vill skapa en förståelse för varje
elevs mål och utmana dem för att nå dit. Vi jobbar
med helheten för att nå resultat. Medvetenhet om på
vilket sätt man lär sig, hur hjärnan lagrar information
och vikten av repetition, sömn och att äta bra är några
av de viktiga faktorer som vi försöker få eleven att
anamma.
Under sommarskolan har vi jobbat efter läroplanens
mål och riktlinjer. Eleverna har fått möjlighet till
undervisning individuellt och i grupp. De har fått
pröva på olika arbetssätt och arbetsformer samt planera
och utvärdera undervisningen och sin egen insats.
Studiecoacherna har uppmuntrat eleverna att bli
självständiga och ansvarstagande i sina studier. Resursfördelningen och stödåtgärderna har anpassats till
elevernas utveckling för att få varje elev att växa med
sina uppgifter.
10
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Vi har haft god kommunikation med föräldrar, vi
har involverat näringslivet och bedrivit aktiviteter
på annan plats än den där sommarskolan varit
förlagd. Enligt läroplanen ”ska de intellektuella såväl
som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas, likaså hälso- och livsstilsfrågor”.
Denna helhet har varit fokus under sommarskolan.
Då vi inte har haft någon SYV13 kopplad till
sommarskolan har gymnasieantagningen fyllt den
funktionen och som det står i läroplanen ”den studieoch yrkesorienterande verksamheten organiseras så att
eleverna får vägledning inför de olika val som skolan
erbjuder och inför fortsatt utbildning” och det har
fungerat över förväntan bra.
Det är synd att attityden ”plugga igen” på ett
sommarlov klingar illa. Det ses inte som en investering
utan snarare som en bestraffning. Detta bidrar till
en antipluggkultur som också många vuxna är med
och bidrar till. Följddiskussionen handlar ofta om att
det måste bero på eleven, varför man inte klarat sina
studier på given tid och sällan ser man att det kan
bero på helt andra faktorer än elevens förmåga eller
vilja att lyckas med sina studier. Det GradeUp gjort
är att vi har pratat i positiva ordalag om att lära och
förstå, vi har sorterat elevernas befintliga kunskaper
och förtydligat den kunskap skolan redan förmedlat.
”Istället för att se det som saknas se styrkor att bygga
vidare på”. Den negativa attityden att plugga följer
med många elever ända tills de blir studenter på
högskola/universitet och studier blir ett sätt att leva
under ett par år.
Under de fyra veckor sommarskolan pågick, kunde
vi tydligt märka en attitydförändring hos många av
eleverna. Under den/de första veckorna så trodde
eleverna att de var tvungna att göra det här för någon
annans skull. Men mot slutet av sommarskolan så
uppfattade jag det som att de flesta funnit en lust i att
plugga och lära sig för sin egen skull. Det blev roligt
att plugga. Man hade med hjälp av studiecoacherna
13
11
Studie- och yrkesvägledare
sett sina framsteg. Man ville lära sig mer och med
det så hade eleverna blivit mer självständiga och
ansvarstagande för sina studier och sitt eget lärande.
Läser man läroplanens riktlinjer så stödjer de allt
det arbete som skett under sommarskolan. Både
kunskapsmässigt, samarbete och involvering av
föräldrar samt sammansättningen av klass och hur
studiecoacherna speglade gruppen. Konceptet går
naturligt hand-i-hand med Ung till Ung som är
Brygghusets modell med coachningsarbete.
borås stad
Resultat
Antal
Kön
Notering
Godkänt betyg/Ämne
Närvaro
Notering
Grundskoleelever med målet att få godkänt betyg
1
F
Eng, matte
100 %
2
F
Eng, matte
100 %
3
F
Svenska
100 %
4
F
-
100 %
5
F
Matte
100 %
6
F
-
40 %
Antagen via priv *
7
F
-
40 %
Antagen via priv *
8
P
Svenska
100 %
9
P
Svenska
100 %
10
P
Svenska
100 %
11
P
Svenska
100 %
12
P
Svenska
100 %
13
P
Svenska, matte
100 %
14
P
-
100 %
15
P
Matte
100 %
16
P
Matte
40 %
17
P
-
10 %
Antagen via priv * redan innan
18
P
Matte
10 %
”Hemmasittare” sedan 7 klass
Antagen via priv *
Antagen via priv * redan innan
Gymnasieelever med målet att nå årskurs tre
1
P
Matte
100 %
2
P
Matte
100 %
3
P
Matte
100 %
4
P
Spanska
100 %
Övriga elever med målet att få ökad kunskap i ämnet
1
F
åk 8
Engelska, matte
100 %
2
F
Prövning på IB
Engelska IB
100 %
Ej återkopplad/nyanländ
3
P
Prövning på IB
Engelska IB
100 %
Ej återkopplad/nyanländ
4
P
åk 8
Svenska
100 %
Varit i Sverige i 8 månader
5
P
Åk 9 hade redan gymnasieplats
Idrott
10 %
PRIV - programinriktat individuellt program, ger eleven rätt att läsa in det ämne som inte är komplett (gäller inte svenska på nationellt
program). PRIV innebär att eleven läser färdigt på Individuella programmet (IV) i det ämne hen inte blivit behörig i från grundskolan,
men i övrigt läser kurserna som vanligt på det nationella gymnasieprogrammet.
Antalet elever som deltagit är 27 st, 18 pojkar och 9
flickor. Skolor som deltagit är Särla, Boda, Dalsjö,
Engelbrekt, Sandgärd, Erikslund och Sven Eriksson.
Den primära gruppen grundskoleelever åk 9 med
målet att klara godkända betyg för att komma in på
gymnasieskolan, var totalt 19 stycken elever.
Av de 19 eleverna fick totalt 13 elever ett betyg under
sommarskolan (tre elever lyckades läsa upp två betyg).
Tre elever blev antagna via priv under sommarskolan
och tre elever hade redan en priv-plats, men ville ta
möjligheten att läsa upp ett betyg.
Om man tittar antalsmässigt på gruppen vars mål varit
att få ett betyg var det 22 st, 15 pojkar och 7 flickor.
12 av 15 pojkar klarade godkänt och 4 av 7 flickor
klarade godkänt betyg, d.v.s. 80 % av pojkarna klarade
godkänt betyg och 57 % av flickorna klarade godkänt
betyg.
Gruppen gymnasielever var fyra stycken. Tre av dem
har klarat sin omtenta och blivit godkända i sina
kurser. Gruppen ”övriga deltagare” är elever som är
yngre och det primära var att förbättra sig i ett eller
flera ämnen. Gruppen bestod även av elever som inte
läste på sommarskolan, men som tog del av materialet
och kom två gånger i veckan för att få återkoppling
och nya uppgifter att jobba vidare med på egen hand.
12
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Åtta framgångsfaktorer
– av Anders Holmberg
Åtta faktorer kan ses i ömsesidig samverkan som
framgångsfaktorer för sommarskolan på Brygghuset:
– Föräldrar: Den kanske allra viktigaste
framgångsfaktorn är att få med föräldrar på elevernas
resa. Det spelar roll vad föräldrar säger. Unga lyssnar
på sina föräldrar. Samtliga elever har uppmuntrats
av sina föräldrar att ta chansen med sommarskolan
och sett det som en möjlighet att komma vidare med
skolarbetet. Vid antagningsprocessen deltog både
elev och minst en förälder. I samförstånd mellan elev,
förälder och utbildare skapades förutsättningarna
för vad just den eleven kunde förvänta sig av
sommarskolan. Vid dessa möten lades stor vikt vid vad
eleven sa och vilka behov de hade för att skapa en så
bra studiesituation som möjligt.
– Ung till Ung: Unga mentorer från både Brygghuset
och GradeUp har tillsammans bildat en stark mix
av praktisk livserfarenhet och kompetens inom
olika ämnen. Förutom valda mentorer medverkade
ytterligare unga som arbetar i bl.a. caféet och på
Skatehallen.
– Integrerad grupp och ledarsammansättning: En
mångfacetterad, sammansatt mentorsgrupp har spelat
en avgörande roll för projektets resultat. Mentorer
med olika kön, bakgrund, åldrar och erfarenheter har
samverkat kring faktiska uppgifter som ska lösas. I
sommarskolans fall handlade det om att klara betyg
för att komma in på gymnasiet. Men det skulle lika
gärna kunna handla om ett arrangemang som ska
genomföras, en utställning som ska hängas eller en
loppmarknad som ska förverkligas. Genom att ha
fokus på uppgiften får deltagarnas etniska och religiösa
bakgrund och klasstillhörighet sekundär betydelse.
– Bemötande och förhållningssätt: Både Brygghusets
och GradeUp´s mentorer förväntade sig att de elever
de mötte hade kunskap och förmåga att lyckas med
sina uppgifter. Flera rapporter visar att enbart 2 % av
skolans elever har egentliga inlärningssvårigheter. Den
vetskapen visar att det är andra faktorer som spelar roll
när man inte når grundskolans mål. Det är viktigt att
se alla framsteg och hela tiden påvisa eleverna detta.
13
– Neutral spelplan: Brygghuset erbjuder en annan
miljö än skolan. Deltagarna finns i ett sammanhang
där många olika verksamheter bedrivs samtidigt.
Eleverna kommer bort från sin ursprungliga miljö där
de fått en roll av både kamrater och lärare. De får en
möjlighet att bli sedda på nytt. De träffar andra unga
från olika delar av Borås som är i samma situation,
vilket är läkande då många tror att det är ”mig det är
fel på”. Vi arbetar medvetet på att skapa en omgivning
där betoning läggs på att stärka ungas tro på att det
omöjliga är möjligt.
– Det skarpa lägets pedagogik: Ingenting får vara
på låtsas. Att lösa uppgiften blir det centrala. I det
arbetet byggs starka relationer som innefattar tillit och
förtroende. För deltagarna var det centrala att läsa upp
det/de betyg de saknade för högre studier.
– Flexibilitet: Sommarskolan organiserades om utifrån
deltagares behov, varje vecka. Nya gruppkonstellationer
bildades för att möta deltagares behov och mentorerna
växlade uppgifter.
– Omväxling: Sommarskolan bjöd på flera
överraskande moment. Deltagarna fick under
sina fyra veckor pröva på boxning, vara på Navet,
Showakademin, Upzone och utbildas i hjärtlungräddning på Borås Simarena. Förutom att det var
trevliga avbrott gjordes aktiviteterna med bestämda
syften som sedan integrerades i undervisningen. Syftet
med t.ex. boxning var att lära deltagarna vad fokus
innebär. Boxning kräver 100 % närvaro hela tiden, att
tappa fokus innebär ödesdigra konsekvenser. Fokus är
ett tillstånd och går att träna upp.
borås stad
Reflektioner
Reflektioner kring ungdomsrollen
– av Anders Holmberg
Ibland får jag frågan om jag kan komma ut och
föreläsa om ungdomar. För att provocera lite vid dessa
tillfällen brukar jag börja med att säga att ungdomar
är en egen ras och de beter sig enligt följande mall...
Vad jag egentligen vill säga är att jag tror att vi gör
oss själva en björntjänst när vi sätter etiketter på stora
grupper och försöker generalisera deras beteenden.
Själva begreppet ungdom har sedan mitten av
åttiotalet stadigt utvidgats så att det nu inom EU är
ett begrepp som sträcker sig upp till 29 år. För mig
är ungdomsbegreppet relevant när man pratar om
unga som inte fyllt 18 år. 18-årsgränsen är en viktig
barriär i människors liv, det är då de i lagens mening
blir myndiga, vilket i min värld är synonymt med att
bli vuxen. ”Du har nu ansvaret över ditt liv och dina
handlingar och det är du som får ta konsekvenserna av
ditt handlande.”
När jag funderar på vad ungdom betyder får jag många
associationer, tyvärr mest negativa.
– Att vara ungdom är att inte riktigt vara vuxen,
det fattas något, kanske något som har med ett
helhetsansvar över sitt liv att göra, man har en bit kvar,
man är inte riktigt färdig.
– Att vara ungdom skulle också kunna innebära att
vara dömd till att vara ung, du får inte komma in i de
vuxnas liv, du har inte koderna för vuxenlivet. Och du
kommer inte få veta vad dessa koder består i, det är du
för liten för.
Tyvärr tycker jag mig se att det blir allt vanligare
att etikettera människor och dela upp dem i fack.
Vi tilldelar människor roller och förväntar oss ett
slags beteende och mönster som motsvarar rollen,
t.ex. arbetslös. Vi sätter bokstavsförkortningar och
diagnoser på människor, vi delar upp dem i åldrar,
kön, klass, sysselsättning, etnicitet och intressen som
ska beskriva hur man är och sedan, när vi sorterat dem
i alla dessa kategorier så börjar integrationsarbetet.
Hur är det att idag vara utpekad som en arbetslös,
homosexuell, ensamstående invandrarkvinna med
ADHD i en etta på Hässleholmen och som går på
”soc”? Hur är det att identifiera sig med den rollen?
Hur mår man? Hur blir man bemött? Vilka roller
skapar bemötandet?
Roller är något man kan gå in och ut ur och det är
något vi ägnar oss åt dagligen. Det farliga är att fastna i
en roll, antingen något man fått för sig (jag är värdelös,
jag kommer aldrig få nåt jobb) eller något du får dig
tilldelat (du är värdelös, du kommer aldrig få nåt
jobb).
Så fort vi börjar prata integration, oavsett om det
handlar om invandrare, funktionsnedsatta eller ålder
blir konsekvensen segregation. Vi pekar ut individer
och grupper och fokuserar på det som skiljer, inte det
som förenar.
På Brygghuset har vi bestämt att aldrig prata
integration. Integration är något man gör. Vi vill
egentligen veta så lite som möjligt om de som besöker
oss eller börjar hos oss i våra verksamheter. Vi vill
att de ska få en chans till nystart. Fokus ska vara
på uppgiften som ska lösas (t.ex. arrangemanget,
konserten, läxan, utställningen, maträtten, rummet
som ska möbleras, rapporten som ska skrivas, arbetet
som ska utföras). I arbetet med uppgiften byggs
relationen mellan människor och man får visa vem
man är. Personalens uppgift är att förvänta sig att ”du”
kan. ”Du” får en chans att kunna omdefiniera dig.
Ungdom är en tid av sökande, testande och
utvecklande av sina förmågor och formande av sin
identitet, allt som ska föra dig in i vuxenvärlden.
Människan är väldigt duktig på att spela de roller de
förväntas spela, då blir också konsekvensen att vissa
inte kommer kliva in i vuxenvärlden fullt ut förrän den
dag de fyllt 30 år. Vill vi verkligen detta?
14
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Studiecoachernas roll och deras
reflektioner – av Åsa Molander
Som studiecoach är den viktigaste uppgiften att coacha
eleven att lyckas väl utifrån de förutsättningar och mål
som givits och få eleven att känna sig nöjd med sina
prestationer.
På sommarskolan möttes studiecoacherna av många
elever som hade låg självkänsla i det ämne som man
inte var godkänd i. Förevändningar som
var inte helt ovanliga. Studiecoachens roll blev
för många att våga tro på sin egen förmåga. När
eleven jobbat i ämnet ett tag och studiecoachen
kunde visa på framstegen som gjorts så steg dels
elevens studiemotivation och det blev tydligt att
självförtroendet i ämnet förbättrats och med det så
kom ett förbättrat resultat. Fråga, fråga om och fråga
igen, är ett mantra som studiecoacherna uppmanar
eleven att ta till sig. Det är elevens ansvar att fråga och
studiecoachens uppgift att förklara.
”jag kan inte matte och det kan inte mamma heller så jag
har ärvt det från henne”,
Reflektioner från en mentor på
Brygghuset – av Salam Al-mosawy
Många tankar och känslor väcks när jag tänker
tillbaka till sommarskolan. De började som en liten
grupp elever som växte sig fler i antal och blev allt
självsäkrare. Än idag får jag höra historier om hur
mycket det har hjälpt dem i sina nya studier när de
kommer tillbaka till sin skola.
“Salle! Det var bara jag som visste vad hypotes betydde i
klassen!”
15
Elever som en gång såg svenskan som sin akilleshäl
önskar sig numera träna på detta under sin fritid. Vi
får inte glömma hur starkt de kortsiktiga målen kan
påverka trötta elever, hur deras attityd och perspektiv
kan vända 180. Inte bara för eleverna utan även för oss
studiecoacher, hur fyra veckor kan förändra någons liv.
Vem vill inte vara med på en sådan resa? Jag hoppas
innerligt jag får vara med på fler sådana projekt och att
jag lyckas hålla kontakt med alla de elever jag stöttade,
sedan var det inte bara de som fick hjälp, även jag
fick en helt annan energi och lust efter detta projekt
och hoppas numera att kunna få jobba med detta
på heltid. Jag fick mig också en ordentlig läxa under
denna sommarskola som dock inte kan betygsättas.
borås stad
Hur komma vidare?
Slutord
Hur följa upp sommarskoleeleverna?
Vad betyder det att pojkar och flickor15 inte får samma
förutsättningar att lära sig och trivas i skolan, att
flickor presterar bättre än pojkar i skolan, att flickor
mår sämre än pojkar, att flickor oftare utsätts för
trakasserier, att pojkar får mer negativ uppmärksamhet
i skolan och att både pojkar och flickor hindras av
traditionella könsroller16?
Fyra veckor är en kort tid för ett verkligt och bestående
förändringsarbete. Deltagarna är motiverade för
fortsatta studier, men vi vet inte hur det kommer att
gå. Det behövs uppföljning av dessa elevers lust att
lära, deras roll i skolan och eventuellt nya betyg, dels
om tre månader och dels om sex månader. Detta för
att se om en sådan här satsning är tillräcklig eller om
ytterligare insatser behöver göras.
Hur arbeta vidare med ungdomar som
varken studerar eller arbetar?
Brygghuset vill bygga upp en kontinuerlig verksamhet
för målgruppen 16-19 år som finns inom Borås
Stads informationsansvar (se sid 2) som idag består av
213 elever (136 pojkar, 77 flickor). Brygghuset har
provat Ungdomsbryggan under två år tillsammans med
Arbetslivsförvaltningen. Den riktar sig till ungdomar
mellan 16-19 år som varken studerar eller arbetar.
Där ingår uppsökande verksamhet, motivationsarbete,
coachning och att läsa upp betyg.
Brygghuset kan via modellen Ungdomsbryggan erbjuda
målgruppen inom informationsansvaret ett redan
inarbetat Ung till Ung-koncept, studieverksamhet
och olika anställnings- och praktikformer ganska
omgående. De åtta framgångsfaktorer (se sid 13)
som har beskrivits tidigare visar på styrkan i
Brygghusets koncept. För att förverkliga målet med
informationsansvaret och för att utforma en metodik
att arbeta vidare med behöver Brygghuset förstärkas
med en till två tjänster samt medel för externa
tjänster14. Det finns också ett behov och en önskan
om samverkan med Borås Stads Kunskapslyft och ett
fortsatt samarbete med Arbetslivsförvaltningen.
14
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/entreprenad-ochsamverkan-1.206323
• Vilka roller skapar det? För pojkar? För flickor?
• Vilka resultat skapar det? För pojkar? För flickor?
• Vilket samhälle skapar det? För pojkar? För flickor?
Idag pågår högljudda diskussioner kring ungas
arbetslöshet, pojkars betyg i skolan, flickors psykiska
ohälsa och pojkars ungdomsbrottslighet. Det finns
också dagligen samhällsdiskussioner i media, i riksdag
och regering och i kommunal verksamhet kring
skolans betydelse för hälsan, framtiden och tillväxten i
samhället.
I Malmökommissionen17 har 52 forskare medverkat
i framtagandet av 32 underlagsrapporter och en
slutrapport där barn och ungas uppväxtvillkor står i
centrum. De inleder sin slutrapport med ett citat av
Tage Danielsson:
Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till
nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs.
Vi kräver att behövas!
Unga som kommer in i det utanförskap som skapas
då de inte klarar skolan beskrivs av olika myndigheter
och forskare i forskningsrapporter via statistiska fakta
som oerhört kostnadskrävande för både individ och
samhälle. Vi behöver inga fler rapporter i ämnet. Vi
behöver hitta arbetssätt som gynnar både barn och
unga, föräldramedverkan och skolans målsättningar. Vi
behöver våga pröva olika lösningar såväl konventionella
som okonventionella.
15
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetetsdelar/jamstalldhet/systematiskt-arbete/omraden-for-systematiskt jamstalldhetsarbete-1.198504
16
17
http://www.regeringen.se/sb/d/14038/a/158427
http://www.malmokommissionen.se/
14
15
16
17
16
analys och utvärdering av sommarskola på brygghuset
Fokus i teori- och reflektionsavsnittet har legat på
bemötande, förväntningar och roller. Även om de
statistiska och ekonomiska perspektiven är viktiga,
så är de relationella beteendefrågorna ännu viktigare,
d.v.s. de känslor och det samspel som skapas varje dag,
hela året om mellan barn, föräldrar, olika professioner,
samhället och rådande normer.
Att klara skolan är idag synonymt
med att få träda in på arbetsmarknaden. Siffror, statistik och
kostnader som presenteras är
viktiga mätinstrument, men fokus
och ledord i denna utvärdering
är bemötande, förväntningar och
roller.
I Rapporten ”Konstruktiv normkritik”18 kan läsas att
individers svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden
bör göras till en samhällsfråga. Strukturperspektivet är
en grundläggande förutsättning för förändringsarbete,
för att skapa en medvetenhet om maktobalans och för
att ifrågasätta vem som kan tänkas arbeta med vad och
vem som kan uppfattas som arbetsduglig.
Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn
på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i
stället för att försöka få enskilda individer att passa in i
mallen. Normkritik handlar om att sätta fokus på makt.
Det innebär bland annat att få syn på, och ifrågasätta,
de normer som påverkar uppfattningar om vad som
är ”normalt” och därmed oreflekterat uppfattas som
önskvärt. Vad som framställs som ”normalt” ger den som
uppfattas som ”normal” utvidgade handlingsutrymmen
och möjligheter. ”Det normala” eller ”vi” skapas genom
att det sätts i kontrast till något annat, ”det avvikande”
eller ”dom andra” där de som tillhör normen kan
tycka till om, värdera, benämna och avgöra i vilken
utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej. Den
som följer normen har makt och utrymme att antingen
upprätthålla normen eller bidra till förändring av
den. Det gäller såväl på person- som organisations- och
samhällsnivå. När vi ser vem som har makt att förändra,
kan ansvaret för förändringsarbetet läggas på rätt ställe.
Genom att strukturer förändras, istället för att
individer anpassas, finns förutsättning för hållbar och
långsiktig systemförändring. Det är också nödvändigt
att vara medveten om att flera normer samverkar och
ibland motverkar varandra i ett komplext system.
När olika normer och olika diskrimineringsgrunder19
påverkar och motverkar varandra samtidigt kallas det
för intersektionalitet20. Anders Holmberg skriver i
avsnittet ”Reflektioner kring ungdomsrollen”:
Tyvärr tycker jag mig se att det blir allt vanligare att
etikettera människor och dela upp dem i fack. Vi tilldelar
människor roller och förväntar oss ett slags beteende och
mönster som motsvarar rollen, t.ex. arbetslös. Vi sätter
bokstavsförkortningar och diagnoser på människor, vi
delar upp dem i åldrar, kön, klass, sysselsättning, etnicitet
och intressen som ska beskriva hur de är och sedan,
när vi sorterat dem i alla dessa kategorier så börjar
integrationsarbetet. Hur är det att idag vara utpekad som
en arbetslös, homosexuell, ensamstående invandrarkvinna
med ADHD i en etta på Hässleholmen och som går på
”soc”? Hur är det att identifiera sig med den rollen? Hur
mår man? Hur blir man bemött? Vilka roller skapar
bemötandet?
Det som Anders Holmberg skriver klargör begreppet
intersektionalitet. Om vi tar exemplet att få tillträde
till arbetsmarknaden så avgör olika normer (kring kön,
etnicitet, ålder, funktionshinder och sexuell läggning)
vem som kan arbeta inom ett visst yrke. Vi vet t.ex.
att personer som varit kriminella har svårt att komma
tillbaks i arbete och därmed bli självförsörjande, vilket
skapar onda cirklar och ökar risken för återfall i brott.
Att medvetandegöra och synliggöra normer hjälper
oss att bryta mönster, stereotypa föreställningar och
strukturer. Vi kan då istället hitta nya förhållningssätt
och nya lösningar.
18
19
http://jamstall.nu/wp-content/uploads/2013/02/Konstruktiv-normkritik.pdf
http://www.do.se/
20
17
http://www.temalikabehandling.se/om-tema-likabehandling/vara-amnen/intersektionalitet/
18
19
20
borås stad
I rapporten ”Konstruktiv normkritik” konsateteras att
det är viktigt att komma ihåg:
Ett intersektionellt perspektiv bidrar till insikten att
en målgrupp begränsas av flera olika maktordningar
samtidigt. Ett normkritiskt förhållningssätt, när det
kommer till begreppet ”likabehandling”, bidrar till
förståelsen av att det inte handlar om att faktiskt
behandla alla exakt lika. För att uppnå lika rättigheter
och möjligheter, måste vi ibland behandla olika, eftersom
alla inte har samma förutsättningar i samhället.
Vi ska alltså utifrån ett genus- och diskrimineringsperspektiv, våga göra olika. Vi måste se individen
samtidigt som vi ser de strukturella normativa
föreställningarna. Detta för att kunna arbeta parallellt
med att bejaka individers behov och förändra
samhälleliga stereotypa mönster.
Att satsa på de ungdomar som tillhör kategorin
informationsansvar, som är en grupp som riskerar
att hamna i långvarig arbetslöshet och i ohälsa, är en
långsiktig investering både för individen och samhället.
Att klara skolan är idag en förutsättning för att få
inträde till arbetsmarknaden och ett arbete är nyckeln
till självförsörjning vilket i sin tur möjliggör ett
ansvarstagande för och i det fortsatta vuxna livet.
18
stadskansliet
tfn 033-35 70 00
e-post boras.stad@boras.se
webbplats boras.se
författare och redaktör
Carola Samuelsson, jämställdhetssamordnare
carola.samuelsson@boras.se