Kväveupptaget har tagit fart

Till hemsidan │ Prenumerera
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015
Kväveupptaget har tagit fart
Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8
och 11 maj visar att kväveupptaget i de gödslade delarna av fälten nu har tagit fart
medan det inte hänt så mycket när det gäller mineraliseringen från marken. Det beror
antagligen på kylan. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 33 kg och i de
gödslade fälten 60 kg per hektar.
Upptaget av tillfört gödselkväve har tagit fart
Höstvetet är nu inne i stråskjutningen (stadie DC 30-32) samtidigt som det har kommit regn
och kväveupptaget har satt fart. Sedan förra veckan har kväveupptaget i de gödslade delarna
av fälten ökat med i genomsnitt 18 kg och är nu uppe i 60 kg per hektar. I nollrutorna ligger
kväveupptaget kvar på samma nivå som förra veckan, dvs. 33 kg per hektar i genomsnitt.
Variationen är dock stor. I nollrutorna varierade upptaget mellan 13 och 51 kg och i de
gödslade delarna av fälten mellan 38 och 90 kg, se diagram 1.
Upptaget av tillfört gödselkväve (alltså skillnaden mellan kväveupptag i fält och nollruta) var
i medeltal 27 kg/ha med en variation mellan 4 och 57 kg/ha. Det mest intensiva kväveupptaget infaller de närmaste veckorna framöver.
Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 8 maj och i
Södermanland och Örebro län den 11 maj 2015. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 30-32.
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Än så länge finns det mycket kväve kvar för höstvetet att ta upp på de flesta fälten. På fält där
vetet hittills bara fått en mindre mängd kväve och där uppåt hälften eller mer av det tillförda
gödselkvävet har tagits upp börjar det dock bli hög tid att kompletteringsgödsla. I övrigt är det
ingen nackdel att avvakta med kompletteringen åtminstone tills vetet är i stadie DC 37-39. Då
blir beslutsunderlaget säkrare. Försökresultat från de senaste åren har visat att det går bra att
kompletteringsgödsla så sent som i DC 45 med gott resultat.
Ofta ligger verkningsgraden på tillfört ammoniumnitratkväve från runt 75%, så vi kan inte
räkna med att allt tillfört kväve kommer hamna i kärnan. Runt 60% räknar vi med hamnar i
kärnan och resten i rötter, halm och eventuella förluster.
Skillnader mellan förfrukter- rödklöver leder
Nu börjar vi också se tydliga mönster när det gäller förfrukter. Störst kväveleverans är det inte
oväntat efter en rödklöverfrövall, hela 51 kg/ha. Därefter följer ett fält med ärter som förfrukt
med 49 kg/ha. Vi ser också att höstraps och åkerböna på de flesta håll har levererat mer kväve
än stråsäd. Den genomsnittliga kväveleveransen efter höstraps (fem fält) är 34 kg/ha medan
våra sju fält med stråsäd som förfrukt hittills i snitt levererat 26 kg/ha. I år har vi bara ett fält
med åkerböna som förfrukt och där är kväveleveransen hittills 37 kg/ha. Åkerbönan tycks
alltså i viss mån ta revansch när det gäller förfruktseffekt – förra året var den enligt våra
mätningar obetydligt bättre än spannmål.
Bild 2: Nollruta på Helleberga, Östergötland,
efter rödklöverfrövall. Markens mineralisering
var 51 kg kväve per hektar och upptaget av
tillfört kväve var 32 kg.
Foto: Johan Malgeryd
Sida 2
Bild 1: Nollruta på Helleberga, Östergötland,
efter höstvete. Markens mineralisering var 29
kg kväve per hektar. Upptaget av tillfört kväve
var 38 kg.
Foto: Johan Malgeryd
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Till hemsidan │ Prenumerera
Anpassa kvävegivan efter förfrukten
Eftersom vi ser skillnader mellan olika förfrukter går det att tjäna både pengar och minskad
utlakning på att anpassa årets gödsling efter förfrukten. En bra förfrukt har en skördehöjande
effekt, som du tar hänsyn till vid planering av gödselgivan. Vi räknar med att kvävebehovet
ökar med ca 15 kg per ton skördeökning. Men sedan ska kväveefterverkan av förfrukten dras
bort från den beräknade kvävegivan. I Tabell 1 finns schablonvärden för förväntad
skördeökning och hur mycket du kan minska din gödselgiva jämfört med om man haft stråsäd
som förfrukt.
Tabell 1. Förfruktseffekter på höstvete (Från Riktlinjer för gödsling och kalkning 2015)
Skördehöjande
Kväveefterverkan
Förfrukt
effekt (kg/ha)
(kg/ha)
Höstsäd, korn, vårvete
0
0
Havre
700
0
Höstoljeväxter
1200
40
Våroljeväxter
800
20
Ärter
1000
35
Åkerbönor
700
25
Räkneexempel enligt Tabell 1
För höstvete med höstraps som förfrukt så antar vi att skörden bli 1,2 ton högre per hektar än
med stråsäd som förfrukt. Det gör att kvävegivan bör ökas med 15 kg per ton ökad skörd,
d.v.s. 1,2 * 15 = 18 kg/ha. Sedan ska 40 kg/ha dras av för kväveefterverkan vilket ger en
justering av givan på 18 - 40 = -22 kg/ha. Det betyder att kvävegivan kan minskas med 22
kg/ha trots att man förväntar sig en skörd som är 1,2 ton högre än med stråsäd som förfrukt.
Men variationen är stor och alla behöver göra en bedömning på varje fält. Att ha egna
nollrutor på gården är en bra hjälp att se effekten av olika förfrukter.
Varierande sorter och förfrukter
Vi har fält med varierande höstvetesorter (Julius, Nobel, Brons, Ellvis, Mariboss och Kranich)
och olika förfrukter. På de 16 fälten har sju stråsäd som förfrukt, fem höstraps och resten är
andra förfrukter. I tabell 2 på sista sidan finns en sammanställning av bakgrundsdata och
uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag.
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Nästa mätning
Vi planerar att mäta en gång per vecka fram till axgång. Nästa mätning blir den 18-19 maj.
Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt
Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping
Bild 4. Nollruta på Stora Lövhulta, Södermanland, efter höstraps. Kväveupptaget i fältet var 52 kg,
varav ca 41 kg kväve kom från markens mineralisering.
Foto: Anders Arvidsson
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Sida 4
Bild 3. Nollruta i praktiken på Högby, Östergötland, andra gödslingen var på gång och presenningen
var utlagd. Förfrukten är höstraps och upptaget i fältet var 39 kg, varav ca 34 kg kväve kom från
markens mineralisering. Foto: Johan Malgeryd
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Tabell 2. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland,
Södermanland och Örebro län.
Kvävegödsling, kg N/ha
Våren 2015
Regelbunden
stallgödseltillförsel
Rödklöverfrö 13 MAP
60 NPK
Nej
mmh ML
Höstvete
13 MAP
175 NPK
Nej
Nobel
mf l Sa
Höstraps
12 MAP
175 NPK+N27
Nej
Brons
mf l Mo
Höstraps
175 NPK+N27
Nej
Fält
Plats
Sort
Jordart
Förfrukt
1
Helleberga
Julius
mmh ML
2
Helleberga
Julius
3
Ullekalv
4
Ullekalv
Hösten 2014
nmh sa
5
Högby
Julius
ML
60 (20 ton
Höstraps
svinflyt)
mmh sa
Ja
66 (22 ton
6
Högby
Julius
ML
Höstvete
svinflyt)
Ja
7
Broby
Ellvis
mr ML
Åkerböna
77 Axan
Ja
8
Broby
Mariboss mmh LL
Höstvete
76 Axan
Ja
9
Mörby
Mariboss ML
Höstvete
150 NPK
Nej
10
Björkåkla
Julius
SL
Höstvete
81 Axan
Slam hösten 2014
11
Björkåkla
Julius
SL
Höstraps
81 Axan
12
St Lövhulta
Julius
SL
Höstraps
119 Axan
Nej
119 Axan
Nej
Rötslam
4 ton kyckling13
St Lövhulta
Kranich
SL
Höstvete
gödsel/ha
Slam/djupströ
14
Klahammar
Julius
mmh ML
Vårkorn
10 MAP
140 NS
ibland
65 Axan+90
15
Hidinge
Julius
ML
Oljelin
(35 ton svinflyt)
Ja
65 Axan+90
Hidinge
Julius
ML
Ärter
(35 ton svinflyt)
Ja
Sida 5
16
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30