docfacility services coor i innovativ utveckling mot större funktionsansvar
download 
Report Transcription
facility services coor i innovativ utveckling mot större funktionsansvar
R&ENGÖR ING HYGIEN MEDLEMSTIDNING FÖR Ö STÄDBRANSCHEN Ä SVERIGE OCH ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA Ö ÅRGÅNG 5 PRIS SEK 80 # 1.2015 TEMA: FACILITY SERVICES COOR I INNOVATIV UTVECKLING MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR FM-UTBILDNINGEN FÅR FORTSÄTTA Stoppa smutsen i entrén... Kåbe Original Kulör Samma goda funktion med andra möjligheter! Kåbe Originalmatta Kulör med gummi i grått eller rött alternativt i kombination med Kåbe Originalmatta med svart gummi. Den primära funktionen att stoppa smuts och fukt från att dras in på golven, är fortfarande lika god. Skillnaden är att det finns möjlighet till ett annat färgval eller enkel mönsterläggning när storleken på entrén tillåter det. Mattlyftare n underlättar städarbetet! ...vi har lösningarna! Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta. VÄNNER! Offentlig upphandling. Det är något vi drabbas av, utsätts för eller tvingas göra. De offentliga VWlGXSSGUDJHQKDUI|UÁHUDDYGHVW|UUHERODJHQYDULWHQI|UXWVlWWQLQJI|UJRGWLOOYl[WRFK YLGDUHLQYHVWHULQJDU8SSGUDJHQVNDlYHQIRUWVlWWDDWWYDUDGHWI|UVPnPHOODQVWRUDRFK stora företag. En uppfattning som många delar är att det offentliga upphandlingsområdet för just städ KDUKDYHUHUDW/lJUHWLPSULVHUK|JUHDYYHUNQLQJVJUDGRFKWXIIDUHNUDYPHGRPIDWWDQGH vitesklausuler. 9LSn6WlGEUDQVFKHQ6YHULJHInUQlVWDGDJOLJHQLQIUnJRUIUlPVWIUnQXSSKDQGODQGH myndigheter som handlar om just detta. Frågor som: Är våra krav rimliga? Hur förkastar MDJRULPOLJWOnJDDQEXG"+XUIRUWNDQPDQVWlGD"(WF9LVYDUDUPHUlQJlUQDPHG GHQVDPODGHNRPSHWHQVVRPÀQQVLQRPVW\UHOVHQSnWRWDOWÁHUDKXQGUDnUIUnQ EUDQVFKHQ Min uppfattning är att marknaden just nu går från ord till handling. Istället för att gnälla på upphandlare som inte vill, eller leverantörer som fuskar, ÀQQVHQFHPHQWHUDG|QVNDQRPUHHOOI|UlQGULQJ/HGRUGVRPI|UWURHQGH IXOOWVDPDUEHWHSDUWQHUVNDSRFKGLDORJV\QVW\GOLJW-DJXSSOHYHUDWW EnGHXSSKDQGODUVLGDQRFKOHYHUDQW|UVVLGDQJHQRPROLNDDNWLYLWHWHU RFKSURMHNWQXJnUVDPPDQI|UDWWIRNXVHUDSnO|VQLQJDU /R8lUHWWNRPSOLFHUDWUHJHOYHUNPHQRPYLVOXWDUSUDWDRP vad som inte går att göra, eller vad som eventuellt inte går att J|UDRFKPHUI|UV|NHUJ|UDNRPPHUYLDWWÀQQDYlJHQIUDPnW En myndighet som arbetar hårt för att bringa ordning i detta, med fokus på städupphandling är Konkurrensverkets 8SSKDQGOLQJVVW|G/lVPHURPSURMHNWHWRFK$QQD Lipkin i detta nummer. God läsning! -HVSHU%RUUIRUV Ordförande UTGES AV: INNEHÅLL #1 / 2015 4 COOR 7 MOT 8 10 I INNOVATIV UTVECKLING STÖRRE FUNKTIONSANSVAR FM-UTBILDNINGEN NY 11 I 12 NYTT genom Michelangelo Feature and Research AB CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig 14 ATT 15 KAMPANJ REDAKTION: 16 EN 19 LÅT Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se ANNONSER: Thomas Åkerblad Tel: 072-250 8335. E-post: thomas.akerblad@blixtmail.se PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se ÅRSPRENUMERATION: 480:– exkl moms LÖSNUMMER: 80:– exkl moms TRYCK: Ineko AB, Stockholm ISSN 2000-8163 FÅR FORTSÄTTA VÄGLEDNING SKA FÖRBÄTTRA UPPHANDLINGEN SEPTEMBER ÄR DET DAGS IGEN! ÅR – NYA GOLV LIGGA I FRAMKANT FÖR #SCHYSTASTÄDVILLKOR SPECIELL INSATS I ETIOPIEN DIG INSPIRERAS! OMSLAGSBILD: Från Coors nya kontor i Kista Följ oss också på Facebook, gå in och anslut dig till gruppen Rengöring & Hygien. TIPSA GÄRNA REDAKTIONEN! Har du någon händelse eller nyhet att berätta om? Ring 08-651 5620 eller skicka ett mail till info@michelangelo.se. NÄSTA NUMMER HAR TEMAT STÄDMASKINER, STÄDVAGNAR OCH STÄDUTRUSTNING OCH KOMMER UT 7 APRIL COOR I INNOVATIV UTVECK Sätt en sensor vid pappershållaren på en kopieringsmaskin oFh den talar med dig via moEil eller sXrfplatta 'etta kallas Internet of Things IoT )antastiskt t\Fker de Áesta av oss 0en f|r )redrik SandTXist på Coor ServiFe Management är detta inte nog. Han vill tillsammans med bland annat företaget Yanzi hitta en mjukvaruplattform så att Áera olika funktioner kan kn\tas ihop till en enhet. Coors innovationsprogram leds av Fredrik Sandquist. Han kom till Coor 2006 för att leda förändringsprojekt, men han har nu mer och mer gått över till att arbeta med företagets innovationslösningar. – Vi deltar i utvecklingen av ett system som kallas Internet of Things, IoT. Vi försöker hitta nya smarta lösningar för att öka produktiviteten, säger Fredrik Sandquist. IoT är dock ingenting som man inom Coor har hittat på själva. Det är ett samlingsbegrepp för internetuppkopplade sensorer. Till exempel kan kopiatorer och andra kontorsmaskiner förses med sensorer eller små datorer. Det gör att maskinerna via dator, surfplatta eller smartphone kan tala om sin status, till exempel om kopiatorn saknar papper. Tekniken Ànns redan och används inom Coor både för att testa nya innovationer och för att få ett väl fungerande kontor. knyta ihop de olika systemen till ett enda gränssnitt i mobil eller surfplatta. I väntan på detta installerar Coor Áer och Áer sensorer i sitt nya kontor i .ista. SKRIVARE UTAN TONER – Vi kan redan i dag ”tala” med många olika saker och få information, men det saknas en bit för att systemet ska bli riktigt attraktivt, säger Fredrik Sandquist. Det kan gälla skrivare som saknar toner, kaffemaskiner som saknar kaffe, lampor som har slocknat, handdukshållare och tvålbehållare som saknar innehåll eller ett konferensrum som har för hög temperatur. Problemet, som Fredrik Sandquist ser det, är att det Ànns Áera olika system när det gäller mätning inom IoT, men de interagerar inte med varandra. – Det vi skulle vilja ha är en enda mjukvaruplattform, så att man kan TVÅ PER SKRIVBORD – Vi har bara arbetsplatser till hälften av våra medarbetare. Det beror på att många är ute på fältet. Man kanske sitter vid ett skrivbord på förmiddagen och gör något annat resten av dagen. Då kan någon annan sitta vid samma skrivbord under eftermiddagen, säger Fredrik Sandquist. Det fungerar, enligt Fredrik Sandquist, bra och man har kunnat göra mätningar i sitt eget kontor för att se att det inte behövs så många skrivbord som man kanske tror. Dessutom är personalen nöjd. – Men, säger Fredrik Sandquist, det här konceptet är intressant för våra kunder och kan vi få ner kostnaden skulle Áer köpa det. 4 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 SENSOR UNDER BORDET – Vi kan mäta var någonstans i kontoret som det sitter medarbetare, förklarar Fredrik Sandquist. Han visar Áera sensorer under bordet. Vi går sedan vidare till en tavla på en av väggarna där röda prickar visar var i lokalen medarbetare sitter. – Denna lösning är det många som har varit intresserade av för att kunna optimera sin lokalanvändning och anpassa lokalerna efter medarbetarna och inte tvärtom. Coor har, liksom många andra, en helt Áexibel kontorslösning där medarbetarna kan sitta vid vilket bord som helst. Ingen har någon fast arbetsplats. Internet of Things (IoT) är en teknik som gör att kopieringsmaskinen eller papperskorgen kan kommunicera med oss. Fredrik Sandquist leder innovationsarbetet på Coor Service Management. TEXT OCH FOTO: INGER EVERTSON Hade man istället kunnat installera ett enda system med internetuppkopplade sensorer, vilka både kunde visa var medarbetarna sitter och släcka lampan i ett rum när ingen är där och visa om kopieringsmaskinen är utan papper och mäta temperatur eller luftfuktighet i olika rum, då skulle lösningen varit attraktiv. MER EFFEKTIVT ARBETE – Då skulle kunden fått Áera olika system i ett och kostnaden för vart och ett av de olika systemen skulle ha blivit lägre och därmed mer attraktivt för den presumtive köparen. Dessutom skulle Coors personal kunna arbeta betydligt mer effektivt, förklarar Fredrik Sandquist. Målet är att kringtjänsterna på kundernas arbetsplats ska fungera klanderfritt och en felanmälan ska åtgärdas helst innan kunden har märkt felet. Men då måste både lampor, kopiatorer och tvålbehållare på toaletterna via surfplattan tala om att de är ur funktion så att personal på plats kan åtgärda vid nästkommande rondering. Dessutom måste systemet vara kostnadseffektivt. HOPKOPPLING AV MÄTDATA SAKNAS Den som handlar av Coor får dock inte enbart en produkt utan också alltid en tjänst som är knuten till produkten. Det Ànns minst sju olika parametrar, där man kan mäta olika aktiviteter, men dessa går i nuläget inte att koppla ihop i en mjukvaruplattform och i ett enda gränssnitt. Det gör att den som arbetar med underhåll får gå ur ett program och in i ett annat för att se alla olika parametrar och det tar enligt Fredrik Sand- i LING ”DET VI SKULLE VILJA HA ÄR EN ENDA MJUKVARUPLATTFORM, SÅ ATT MAN KAN KNYTA IHOP DE OLIKA SYSTEMEN TILL ETT ENDA GRÄNSSNITT I MOBIL ELLER SURFPLATTA.” RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 5 quist för lång tid och är inte optimalt. Varje system blir också orimligt dyrt. Därför vill man utveckla en lösning där alla olika mätpunkter kan ses i samma mjukvaruplattform och i samma gränssnitt. Detta är en innovation som det lilla uppstickarföretaget Yanzi arbetar med, nu tillsammans med Coor och Telia Sonera. Med i projektet Ànns också Intel. För oss som inte är så tekniskt bevandrade är IoT lite som ett trolleri. På Coor Service Managements nya kontor sitter en tavla där man kan se vilka arbetsplatser som är upptagna för tillfället. Vid de röda punkterna sitter det någon som arbetar. Fredrik Sandquist visar varifrån uppgifterna till tavlan kommer. Under varje bord sitter en sensor, som skickar signaler och talar om ifall det sitter någon medarbetare där. Det här systemet kan man ha nytta av för att optimera lokalanvändningen. 6 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 130 OLIKA TJÄNSTER Coor är en av Nordens ledande leverantörer när det gäller Facility Management. 130 olika tjänster Ànns i standardportföljen. Coor arbetar mest med stora företag inom privat näringsliv. Företaget har 7 000 anställda i hela Norden och omsätter åtta miljarder kronor. Coor grundades av Skanska men ägs idag av investmentbolaget Cinven. – Vi är ett nordiskt företag, men vi följer med våra kunder ut i Europa, så vi Ànns representerade i bland annat Polen, Ungern, Belgien och Estland, berättar Fredrik Sandquist. Affärsidén är att leverera stora paketerade tjänster. Det gäller i stort sett allt inom Facility Services såsom reception, växel, restaurang, konferens, kopiatorer, kaffemaskiner och lokalvård. Ofta arbetar ett helt team från Coor ute hos kunden. Företaget åtar sig också fastighetsservice och tekniskt underhåll. En del av företaget arbetar med industriservice. Coor kan också ställa upp med strategisk rådgivning. Q MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR )aFilit\ Management är en marknad som vä[er alltmer oFh idag är )M serviFe något de Áesta före tag känner till oFh använ der sig av, från enstaka tjänster till paketerade serviFelösningar. )rågan är hur köpbeteendet utveFklas inom )M området? TEXT: CHRISTINA ADLERS FOTO FRÅN SODEXO Att sköta receptionen är något som ofta ingår bland de tjänster som köps från en FM-företag. – Idag ser företagen mer till helheten än vad man gjorde för några år sedan. .underna har blivit mer medvetna om hur de kan minska de interna kostnaderna och köper Áer stödtjänster från färre leverantörer för att kunna koncentrera sig på kärnverksamheten. Man ställer också krav på bättre kvalitet. En annan förändring och ett nyare beteende är att se till intäkterna. Som kund kan du spara pengar beroende på hur du paketerar ihop tjänsterna, säger Erik Ahrsjö, ordförande i I)M$. ”KUNDERNA ÄR MYCKET KUNNIGA” ² 9ad innebär förändringen för )Mföretagen" – Att de måste bli bättre på att erbjuda Áer servicetjänster och det tror jag att de gör redan nu. När alltÁer tjänster outsourcas kan FM också bli en del av verksamheten. ² 9ilka köper )Mtjänster" – Det är både större och mindre företag, organisationer och kommuner. Den privata sidan är mer intresserade av att köpa mer tjänster och de har också lättare för att outsourca. Nästan alla kommuner köper tjänster utifrån men omfattningen varierar, Malmö Stad * International Facility Management Association och Region Skåne är de som bäst förstått nyttan med FM och skiljer ut sig. Den offentliga verksamheten skulle utan tvekan kunna spara pengar på att outsourca Áer tjänster. ² Hur kan )M utveFklas för att motsvara kundernas behov framöver? – .underna är mycket kunniga om ”MALMÖ STAD OCH REGION SKÅNE ÄR DE SOM BÄST FÖRSTÅTT NYTTAN MED FM.” vilka tjänster som gör nytta för kärnverksamheten. Ska du få dem att köpa Áer tjänster måste de FM-anställda utbildas och fortbildas i sin profession. FMföretagen omsätter 200 miljarder idag, det är fem procent av Sveriges BNP, men branschen kan alltid bli bättre och utvecklas. Ett sätt att lösa efterfrågan är med kompetensutveckling, säger Erik Ahrsjö. ”MARKNADEN RÖR SIG MOT BREDARE KONCEPT” Ett företag inom FM-branschen är Coor ServiFe Management med 4 500 anställda i Sverige. Hur ser de på köpbeteendet inom FM-området? – Marknaden efterfrågar både integrerade lösningar och singeltjänster, men generellt är singeltjänster fortfarande det vanligaste. Vi märker också att Áer och Áer kunder börjar efterfråga ett mellanläge där Áera tjänster bakas samman till ett större funktionsansvar på arbetsplatsen, säger Henrik Lindström, affärsutvecklare på Coor. Han tillägger att marknaden mognar och rör sig mot bredare koncept där Áer tjänster omfattas och att större organisationer inkluderar samtliga verksamhetsställen när de efterfrågar FM-tjänster. Det leder till att företagen sänker sina kostnader samtidigt som de säkerställer en jämngod kvalitet på serviceleveransen och stärker varumärket. ”DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ KUNDEN” Enligt Henrik Lindström har den privata sidan kommit längre i sin implementering av stödtjänster än den offentliga sektorn. Mycket beroende på att kunden och FM-företaget effektivt byggt upp ett förtroende under många år där samarbetet och avtalet anpassats löpande. Inom den offentliga sektorn är det offentliga upphandlingar och där styr FORTSÄTTNING PÅ SID 11 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 7 FM-UTBILDNIN 73 % av besökarna har stort intresse av att köpa produkter som visas på mässan. På $ffärshögskolan i Malmö är de utbildningsansvariga för yrkeshögskole utbildningen )M, )aFility Management, glada. 'en januari ÀFk de det posi tiva beskedet från Yrkeshögskolemyndig heten att )Mutbildningen startar på nytt hösten 2015. ILLUSTRATION: ANNEFRID SJÖMAN TEXT Boka din monterplats på Elmia Städ! Elmia Städ är arenan för dig som vill nå kunder med ansvar för städ- och lokalvårdsfrågor. Här gör du affärer med beslutsfattare, upphandlare, serviceleverantörer och de som bedriver verksamhet inom städ och underhåll av fastigheter och offentliga rum. Besökarna kommer från offentlig sektor, fastighetssektorn och självklart från service- och underhållsbranschen. I september 2015 är Elmia Städ, tillsammans med Elmia Fastighet och Elmia Park, en del av en större arena; ”Den hållbara staden”. Välkommen till Nordens största städmässa. Elmia Städ, Jönköping, 22–24 september 2015. Boka din monterplats idag! elmia.se/Hallbara-staden 22 – 24 SEPTEMBER 2015 8 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 OCH FOTO: CHRISTINA ADLERS Yrkeshögskolemyndigheten beviljade utbildningen, den första i Norden, under två år. Efter ett uppehåll hösten 2014 fortsätter nu $ffärshögskolan att bedriva Facility Managerutbildningen. – Vi är väldigt glada. Affärshögskolan har höjt behörighetskraven och nu krävs också viss arbetslivserfarenhet, något som säkerligen bidragit till årets beviljande. Det här kommer att höja kvaliteten och betyda mycket för branschen, säger Afrim Goxhuli, utbildningsledare. 16 AV 26 HADE RELEVANT JOBB EFTER SEX MÅNADER FM-utbildningen drivs av Affärshögskolan, en del av Plus högskolan, i samarbete med branschorganisationen I)M$. Höstterminen 2012 startade en första utbildningsomgång i Malmö då 26 studenter antogs till den tvååriga utbildningen som varvar teori med praktik, kallad /i$, /ärande i $rbete. Sex månader efter sin examen hade 16 av dem FMjobb, några som vikariat. Höstterminen 2013 påbörjade nya studenter FM-utbildningen, vilka tar sin examen till våren. – Facility Management är en relativt okänd men stadigt växande bransch. Yrket är nytt sedan slutet av 1990-talet och innebär kortfattat styrning av organisationers stödtjänster som logistik- och fastighetsfrågor. Många verksamheter och företag har insett behovet av kompetens inom FM och Áer och Áer får upp ögonen för yrket. En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter i första kullen en praktikplats och av dem Àck fyra anställning efter avslutad utbildning. PRAKTIKEN KAN LEDA TILL JOBB Behörighet att söka till utbildningen har de med gymnasieexamen eller motsvarande och viss arbetslivserfarenhet. Utbildningen är formad efter branschens behov och undervisningen leds av personer från arbetslivet, vilket gör att de studerande får de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. – Det är en bra fördelning mellan män och kvinnor i klassen och åldrarna spänner från 19 upp till över 50 år. Studenterna tar själva stort ansvar för att marknadsföra utbildningen när de är ute på sin LiA-praktik, säger Afrim Goxhuli. GEN FÅR FORTSÄTTA En stor arbetsgivare är för närvarande Region Skåne. De gav åtta studenter i första kullen en praktikplats och av dem fick fyra anställning efter avslutad utbildning, berättar Afrim Goxhuli som är utbildningsledare för FM-utbildningen som startade i Malmö 2012. ”UTBILDNINGEN GAV VÄLDIGT BRA KUNSKAPER” Frida Englund är en av de deltagare som examinerades från FM-utbildningen i maj 2014. Hon Àck anställning på Försvars makten redan innan hon tagit sin examen. Nu är hon infrastrukturhandläggare med placering i Revingehed. – Jag ansvarar för mark, fastigheter och infrastruktur i hela Skåne och det är tveklöst ett Facility Manager-jobb. I mitt uppdrag ingår ledarskap och att ha mycket kontakt och samarbete med andra människor i och utanför verksamheten. Det här jobbet kan jag tacka de kunskaper vi Àck på utbildningen för, som jag tycker var väldigt bra. Jag Àck min anställning genom $rbetsförmedlingen och hade just de kunskaper som Försvarsmakten ville ha, fast de egentligen ville ha en civil- eller byggingenjör. gymnasiet certiÀeringen SS(1 IS2 som är en internationell standard med kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material) samt sommarjobb som städare. Men hon ville gärna plugga vidare på en högskoleutbildning och FM var precis vad hon sökte och ville arbeta med. – FM har det mesta man kan applicera på arbetslivet och arbetsmarknaden behöver FM. Jag gjorde mina LiA-praktikperioder på (21 och I.($, där jag också blev erbjuden arbete. FM är en vuxenutbildning och man kan inte förvänta sig att andra skaffar jobbet åt en. Man måste själv ligga i och skapa sig ett kontaktnät. FM är i högsta grad vad företagen behöver, avslutar Frida Englund. Tilläggas kan att även Stockholm fått klartecken att fortsätta FM-utbildningen. Q ”MAN MÅSTE SJÄLV LIGGA I” Frida Englund sökte in på FM-utbildningen efter avslutad gymnasieexamen, ett certiÀkat som internationell svetsare på RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 9 NY VÄGLEDNING SKA FÖRBÄTTRA UPPHANDLI I februari kommer Kon kurrensverket att presentera första delen av sitt Väg ledningsmaterial för upp handling av städtjänster. Det ska bidra till att styra upp upphandlingen så att kraven blir få men verk ningsfulla. 2Fh så att upp följningen inte glöms bort. TEXT OCH FOTO: ELISABETH SEDIG – Upphandlande myndigheter har en hel del att lära sig när det gäller att upphandla städtjänster, konstaterar Anna Lipkin som är projektledare på Konkurrensverket för det nya Vägledningsmaterial för upphand ling av städtjänster som är på väg. .onkurrensverket tog förra året över arbetet med upphandlingsstöd från Kammarkollegiet och har sedan dess bedrivit ett ambitiöst arbete med att ta fram ett vägledningsmaterial som inte bara ska inrikta sig på juridiken utan se till helheten. ”DET BORDE RÄCKA MED FEM SIDOR” – AlltÁer myndigheter upphandlar verksamheter istället för att driva dem i egen regi, konstaterar Anna Lipkin. Det ställer andra krav på myndigheterna, till exempel när det gäller organisation och uppföljning. – Särskilt svårt tycker många det är att upphandla städtjänster, fortsätter Anna. Resultatet har blivit att de kopierat krav från varandra och att kraven blivit väldigt många. Typiskt sett borde det kunna räcka med ett förfrågningsunderlag på fem sidor, men det Ànns naturligtvis undantag. FÅ MEN VERKNINGSFULLA KRAV Nu har .onkurrensverket tagit fram en modell som ska hjälpa upphandlarna att 10 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 Anna Lipkin är projektledare för Konkurrensverkets arbete med det nya vägledningsmaterialet för upphandling av städtjänster. utgå från behov och resurser och ställa få med verkningsfulla krav. Och att följa upp dem. Det nya vägledningsmaterialet ska inte tryckas utan publiceras på .onkurrensverkets hemsida, kunna kompletteras med nya erfarenheter och vara ”levande”. Den första publiceringen ska ske i slutet av februari och sedan är planen att materialet ska presenteras på ett frukostseminarium i början av mars. – Sedan kommer vi med en kompletterande del i slutet av mars, berättar Anna. Vi vill testa ett nytt sätt att ge upphand- lingsstöd. Vi tycker inte att materialet behöver vara helt komplett för att vi ska starta, det ska som sagt vara levande och vi vill gärna ha synpunkter från både leverantörer och upphandlare. Sedan kan vi bygga på allteftersom utifrån behoven. – Vi vill också vidga målgruppen för upphandlingstödet, forsätter Anna. Till exempel till användare och de som ska följa upp avtalen. ”UPPFÖLJNING ÄR ETT MÅSTE” Just uppföljningen har hittills varit ett problem. Upphandlande myndigheter NGEN har inte riktigt varit tillräckligt medvetna om behovet av uppföljning utan mest inriktat sig på att ställa krav i förfrågningsunderlaget. – Uppföljning är ett måste, konstaterar Anna, alla krav ska kunna följas upp. När leverantörer upptäcker att upphandlingarna inte följs upp, leder det till att det kommer in onormal låga anbud där leverantören sedan inte uppfyller kraven. Då uppstår en osund konkurrens. Just hur man ska hantera onormalt låga anbud är ett område där upphandlare behöver hjälp med att utveckla sin kompetens, och det är också en av de saker som .onkurrensverket avser att hjälpa till med, både juridiskt och praktiskt. SKA GE HJÄLP MED RELEVANTA KRAV OCH UPPFÖLJNING I den modell .onkurrensverket nu tagit fram ingår ett paket som ska hjälpa upphandlande myndigheter att ställa relevanta krav utifrån sina behov och resurser. Dessutom kommer ett uppföljningsformulär att ingå i materialet. Sedan Ànns det Áer frågor att ta itu med. – Miljökriterierna från Miljöstyrnings rådet ska vi arbeta om, berättar Anna. Innehållet i kriterierna är bra, men vi måste anpassa dem till en praktiskt fungerande upphandling. Innovationsupphandling ska vi också återkomma till. Och så ska vi presentera goda exempel, sådana har vi tittat på under arbetet men ett presentationsmaterial återstår att ta fram. SÅ ENKELT SOM MÖJLIGT Huvudinriktningen är emellertid att allt ska göras så enkelt som möjligt för alla inblandade, att kraven ska vara få men verkningsfulla samt att man inte ska slarva med uppföljningen. – Vi hoppas att vi tar fram ett bra stöd som verkar i den här riktningen, men vi är väldigt ödmjuka, säger Anna. Och vi vill som sagt gärna ha synpunkter på vårt arbete. Q I SEPTEMBER ÄR DET DAGS IGEN! Det vill säga för Elmia Städ i -önköping i kombination med Elmia Fastighet – Sverige största mötesplats för alla som är engagerade i rena hygieniska oFh lättskötta fastigheter oFh lokaler. Starten 2013 blev en succé. Då besöktes mässan av hela 14 241 personer. I år upprepas mässan, med samma upplägg. Det är lätt att gå mellan de olika delmässorna, det utnyttjas åt båda hållen. Något som uppskattas av både utställare och besökare. I år blir mässan dessutom en del av en större arena – Den hållbara staden. Där debatteras viktiga branschfrågor om hållbarhet och branschens miljöpåverkan. Andra heta frågeställningar är mervärden och hur CSR kan bli en fördel för såväl leverantörer som kunder, möjlighet till branschföryngring samt villkoren för seriösa aktörer att vinna upphandlingar. Och inte minst vad hygienstandarder gör för att främja hälsa, trivsel och sunda miljöer att vistas i. Datum är 22 – 24 september och mässan arrangeras som för två år sedan i samarbete mellan StädbransFhen Sverige och Elmia i Elmias lokaler i Jönköping. Självklart kommer det att Ànnas mycket nyheter att ta del av i montrarna liksom många intressanta seminarier att lyssna på. Vi återkommer med mer information i nästa nummer av Rengöring & Hygien. Q FORTSÄTTNING FRÅN SID 7: MOT STÖRRE FUNKTIONSANSVAR oftast priset. – Det är på gott och ont, alla ska ha lika möjligheter, men regelverket gör det till en utmaning. Henrik Lindström menar också att ju Áer stödtjänster som efterfrågas, desto mer ökar kraven på FM-företagen. – Det gäller att förstå kunden och hur de olika tjänsteområdena hänger ihop. Vi tar ofta över personal när vi tar över servicefunktioner. Det tillför oss kompetens och de medarbetare som vi tar över upplever det positivt när de går från att ha varit en perifer funktion till att bli en del av kärnverksamheten. Vi har egna utbildningar för vår personal och några medarbetare har en extern FM-utbildning. Med ökad kännedom om FM ökar säkert både intresset och behovet av högskoleutbildningar inom FM, det tror jag att vi får se mer av framöver, säger Henrik Lindström. Q RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 11 NYTT ÅR – NYA GOLV 1ya golv, nya färger oFh nya utföranden. Sedan snart 0 år är Domote[ – världens största golvmässa – i tyska Hannover startskottet för det nya ”golvåret”. I år ägde mässan rum 17 – 20 januari och 40 000 besökare från mer än 100 länder såg det nyaste som finns att se på golvmarknaden. I München dagarna efteråt pågick sedan den stora (250 000 besökare) nationella byggmässan BAU där det också fanns en hel del golvutställare. Dessa två mässor tillsammans bjuder på en imponerande mångfald och en god överblick över årets nyheter. Rengöring & Hygien har besökt båda mässorna och här kommer en liten genomgång av vad som är nytt och vad som kan vara aktuellt för Sverige. ÅTERIGEN TRYCKTA MÖNSTER PÅ LINOLEUM Linoleum har som grundkonstruktion funnits sedan 1864 och på senare år har utvecklingen mest bestått i förändringar av mattornas ytskydd med olika typer av PUR- eller andra polymerbehandlingar. Samt att städmetoderna för linoleum ändrats och gjorts mer miljövänliga. När därför både Forbo och $rmstrong D/: kunde visa andra typer av nyheter i år var det lite överraskande. Hos Armstrong var det en storsatsning på nyheten Naturecore, det vill säga linoleum med trämönster i ”brädor” på 200 x 1 200 millimeter. Formatet är ett svar på de tunna så kallade designgolven av plast som blivit väldigt populära de senaste åren. Mönstret är tryckt på linoleumytan och skyddas av ett skikt med PUR. Totalt finns 16 olika trämönster i kollektionen och de är leveransklara till sommaren enligt Anders Gustafsson, Armstrongs Sverigechef. Här kan man verkligen prata om en retroeffekt! Linoleum med tryckta mönster har inte funnits på marknaden på kanske 50 år. Skillnaden är att det nu finns slitstarka ytskikt som kan läggas ovanpå det tryckta mönstret. Förr i tiden lackade man om sitt tryckta linoleumgolv kanske en gång om året. Vem vill göra det i dag? Hos Forbo var temat Marmoleum … goes modular. Även här gäller det att slåss mot designgolv i plattformat varför man lanserar linoleumplattor i kollektionen Marmoleum Modular. På det sättet vill man komma åt smärre ytor inom objekt- TEXT: THOMAS ÅKERBLAD FOTO: THOMAS ÅKERBLAD, DOMOTEXOCH BAU-MÄSSORNA SAMT RESPEKTIVE LEVERANTÖRER sektorn som butiker, kontor med mera. Med plattorna kan man skapa färgmässigt roligare mönster med linoleum, vilket säkert har en marknad. NYA TRÄGOLV I en stor monter visades Kährs trägolv. För Sverige aktuella nyheter är kollektionerna Real och Bloc. Bloc Collection bygger på tre format i tre olika nyanser – dimmig vit, ljusgrå och naturell ek. Brädorna är lätt borstade och genom att ändra träådringens riktning skapas en dynamisk effekt som gör ytan levande. Golven är behandlade med olja. Brädorna är 300 millimeter breda och 300, 600 eller 900 millimeter långa. Real Collection består av ekplankor som mäter 25 eller 30 centimeter i bredd och finns i fallande längder om 2,4 – 3 meter. Ytan är borstad och oljad och golvet har en trelagerskonstruktion med ett rejält ytskikt på fem millimeter. Holländska Bolefloor väckte stor uppmärksamhet för några år sedan med sina slingrande – icke-raka – fogar. Nu lanserade man ett koncept kallat Curv 8. Här visas den nya kollektionen Naturecore från Armstrong. Det är linoleum på vilken man tryckt en mönsterbild med träutseende. ”Brädformatet” 200 x 1 200 millimeter understryker intrycket av trä. Här är brädorna kontrastlagda i montern mot en ljus, enfärgad linoleum. Inte så som vi är vana vid att se linoleum – det tar lite tid att vänja sig. 12 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 LINOLEUM MED TRYCKTA MÖNSTER HAR INTE FUNNITS PÅ MARKNADEN PÅ KANSKE 50 ÅR. SKILLNADEN ÄR ATT DET NU FINNS SLITSTARKA YTSKIKT SOM KAN LÄGGAS OVANPÅ DET TRYCKTA MÖNSTRET. Ett prisvärt paket med åtta plankor i ett format som upprepas. Plankorna är tillskurna så att olika paket kan kombineras med varandra. Fabriken bedyrar att ingen planka är tillskuren från en planka med raka kanter. MÅNGA NYA DESIGNGOLV Om man jämför med föregående års mässor så har utvecklingen främst legat på att ta fram nya designgolv. Dels som plattor och dels som ”brädor” med klickfogning. Här har utbudet närmast exploderat med nya produkter, konstruktioner och utseenden. ”Alla” ska ha sina egna designgolv. En orsak är givetvis att dessa golv är dyrare och täckningsbidraget på varje sålt golv blir större. Här kan nämnas Aspecta som i Sverige kommer att säljas av Idé Trading. Ett designgolv i premiumklass som lanseras som ett nytt, globalt varumärke och som lanserades nu på Domotex. Golven är 3,2 millimeter tjocka och har ett slitskikt på 0,7 millimeter. I tillverkningsprocessen ingår en trestegs präglingsprocess för att kunna ge olika typer av exklusiva mönster. Aspecta hade satsat hårt på att synas på mässan och ställt upp stora kuber med varumärket på från mässans spårvägshållplats ända fram till entrén. PLASTGOLV PÅ RULLE I montern hos tyska Objectfloor (systerföretag till Falck Design och båda ägda av brittiska Polyflor) visades nyheten designgolv på rulle. Kollektionen heter Expona Flow och är tillverkad för kraftigt slitage i offentlig miljö och består av 50 stycken designer av trä, sten och trendiga färger i fantasymönster. Expona Flow tillverkas i två meters bredd och har ett slitskikt på 0,7millimeter. Hos Tarkett dominerade nya och kraftigare färgställningar på objektgolvet iQ Granit. Samma färgställning förekom för olika typer av användning – förutom för vanlig slätläggning även i halkhämmande varianter. Q Även Forbo visade linoleumplattor. Här en snygg mönsterläggning med färger ur den nya kollektionen Marmoleum Modular. Observera att dessa mönster inte är tryckta utan är traditionell linoleum där den valsade linoleummassan skapar mönstret. Holländska Bolefloor visade upp en utveckling av sina kurviga plankor. Det som funnits sedan några år är individuella plankor som med hjälp av inskannade mått matchas mot varandra till ett helt unikt golv. Nu har man tagit fram en ny variant med åtta stycken plankor i mer standardiserat format. Fördelen är att man kan addera till nya plankor och det blir förstås mycket billigare. Designgolv av vinyl har hittills enbart funnits i plattformat. Nu visar Polyflor (FalckDesign i Sverige) designgolv som rullvara. Något som underlättar och snabbar upp läggningen. RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 13 ATT LIGGA I FRAMKANT L&T städar i Moodgallerian i StoFkholm Fity. Där använder man Tennants nya 2Smaskin oFh var först i Sverige med att göra det. Moodgallerian mitt i Stockholms city, bakom 1K, är ett exempel på hur man idag renoverar och fräschar upp halvgamla hus i centrala lägen. Tidigare fanns här en öde och tom butiksgalleria med lite utslängda butiker utan något koncept eller sammanhang. Nu har anläggningen rustats upp och byggts om och blivit till en ”skön” och intim innerstadsmiljö. – Och då måste man ha en städning som svarar upp mot det, säger regionchef Matthias Lindholm, Lassila & Tikanoja, L&T. FÖRST PÅ PLAN Därför nappade han genast på erbjudandet att vara först i Sverige med att använda Tennants nya 2Smaskin som 14 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 tillverkar både rengörings- och desinfektionsvätska med hjälp av elektrolys av avhärdat vatten och salt. En OS3-enhet Ànns nu installerad i städrummet på Mood-gallerian sedan drygt tre månader och fungerar väl enligt Matthias. Förutom Mood-gallerian sköter L&T även den stora Gallerian på Hamngatan sedan Áera år. – Mood-gallerian har lägre i tak och är en mer ombonad miljö och här har vi verkligen ett intresse av att få en städning som är miljövänlig och kemikaliefri, säger Matthias. VAD TYCKER STÄDPERSONALEN? – Städpersonalen är mycket positiva till utrustningen och de fördelar den TEXT OCH FOTO: THOMAS ÅKERBLAD erbjuder, konstaterar Matthias. De Áesta rengöringsmoment som tidigare krävde kemikalier kan nu utföras kemikaliefritt. Det fungerar utmärkt för fönsterrengöring, toaletter och rostfritt för att nämna några svåra områden. STADSMILJÖ Golvet i gallerian består genomgående av granit med grov yta. – Det är ett material som är starkt sugande och det kan bli lite problem med fett ibland. När vi påpekade det för fastighetsägaren viftade man bort det och sa att man ville ha en känsla av stadsmiljö som ger en ”patina över tiden”, som man uttryckte det, säger Matthias med ett leende. KAMPANJ FÖR #SCHYSTASTÄDVILLKOR Hotell oFh restaurangfaFket, HRF, driver sedan en tid städkampanjen SFhysta städvillkor. Målet är att få bättre villkor för hotellstädare. .ampanjen är en del av den globala kampanjen Make up my ZorkplaFe – Dignity for Housekeepers. Syftet med kampanjen är att sätta fokus på hotellstädares situation. Man vill att allmänhet och gäster ska få veta att man anser att städtakten är för hög och att konsumenter och hotellbokare har makt. HRF vill att vi ska välja hotell med schysta villkor. Bilden till vänster: Glad säljare och glad köpare. Peter Freij (till vänster) Sorma/Tennant och Matthias Lindholm, regionchef för L&T diskuterar driften på MoodGallerian. Nöjda miner på båda parter! Bilden ovan: Den nya enheten för produktion av desinfektionslösning Orbio OS3 från Tennant. Här kan man fylla sprayflaskor, hinkar eller utrustning. HOTELLSTÄDARE – EN YRKESGRUPP MED TUFF ARBETSMILJÖ Att vara hotellstädare är fysiskt krävande. Det är ett tungt arbete som ofta innebär hög belastning, både fysiskt och psykiskt. Städtakten är hög och kroppen används ständigt i arbetet. Under hashtagen sFhystastädvillkor kan man själv lägga upp bilder som har med ämnet att göra, skriva vad man tycker och se vad andra har lagt upp. PRAKTISKA TIPS FÖR HOTELLSTÄDARE MED FLERA På HRFs hemsida kan man hitta praktiska tips för både städare och arbetsgivare. Här Ànns bland annat en checklista på hur man bäst inreder ett hotellrum för att det ska bli så lättstädat som möjligt. Q Mood-gallerian är 12 000 och Gallerian Hamngatan cirka 20 000 kvadratmeter, så det är rejäla ytor som sköts med de nya metoderna. – L&T vill vara ett företag med spets inom professionell rengöring och ser som en stor fördel att kunna erbjuda kunderna en tjänst där miljöpåverkan minimeras. Så det här passar perfekt till företagsmålsättningen, konstaterar Matthias. – Med den här tekniken sparar vi vatten i processen samtidigt som mängderna gråvatten minskar. Eftersom det inte behövs några kemikalier i det här systemet gynnar vi både användare och miljö, avslutar Matthias. Q Strejkande hotellstäderskor utanför ett amerikanskt hotell. Protesten gäller dåliga arbetsförhållanden. RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 15 EN SPECIELL INSATS I ETI Malin 8lander, utbildare i Västra Götalandsregionen oFh styrelseledamot i StädbransFhen Sverige, har varit ute på ett lite speFiellt äventyr. Hon har utbildat lokalvårdare på sjukhus i Etiopien – oFh det gav mersmak. – $tt utbilda lokalvårdare i Etiopien är ju ett ganska så speFiellt upp drag. Hur kom det sig att du ÀFk det? – Hälsoministeriet i Etiopien hade kontaktat biståndsorganisationen Human %ridge och deras kontor i Etiopien kontaktade Sverige-kontoret. De letade runt lite för att se om det fanns lämpliga utbildare och de hade redan samarbete med Västra Götalandsregionen i andra sammanhang. Så kom det sig att jag började tala med dem. UTBILDADE 150 LOKALVÅRDARE PÅ ELVA SJUKHUS Det var Malin Ulander och hennes kollega Lise-Lotte Boring som sedan åkte ner till Etiopien i januari för att utbilda lokalvårdare på elva sjukhus i Addis Abbeba om städning och smittskydd. – Jag är van att jobba mycket med bilder när jag utbildar och med tolk också, förklarar Malin. Vi förberedde ett utbildningsmaterial på svenska med mycket bilder. Det översattes sedan till engelska och till amarinja som är ofÀciellt språk i Etiopien. Under utbildningsinsatsen i Etiopien talade Malin och Lise-Lotte engelska som tolkades till amarinja. De höll endags 16 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 intensivkurser i det grundläggande för totalt 150 lokalvårdare på sjukhus och hade också en genomgång med beslutsfattare, sjukhusdirektörer och representanter för Hälsoministeriet, om vad utbildningen skulle innehålla. ALLA ARBETAR FÖR ATT FÖRBÄTTRA HYGIENEN – Myndigheterna är mycket engagerade, förklarar Malin, i att förbättra den hygieniska situationen på sjukhusen. Men det Ànns många problem. Som att underhållet ofta är eftersatt och alla toaletter inte fungerar. Och att patienter och anhöriga från landsbygden, som i stor utsträckning följer men patienterna till sjukhusen och stannar där under vårdtiden, inte alltid vet hur man ska använda en vattentoalett. Lokalvårdarna är lika engagerade, berättar Malin, och vill göra vad de kan för att lyfta hygiensituationen. De uppskattade verkligen att få den här utbildningen, någon liknande utbildning hade de aldrig fått tidigare. Men de hade sina egna praktiska och mycket handfasta problem. Som att det inte fanns tillräckligt med städmaterial så att de kunde byta till rent när de gick till nästa rum. Som att i OPIEN TEXT: ELISABETH SEDIG Malin Ulander och LiseLotte Boring från Västra Götalandsregionen håller kurs om hur man undviker smittspridning för en grupp lokalvårdare på sjukhuset Black Lion i Addis Abbeba. Malin syns stående längst till höger på bilden och Lise-Lotte sittande näst längst till höger. de hade problem med att tvätta, ibland för att det inte fanns tillgång till rinnande vatten. STORA PROBLEM FINNS – Men man märker hela tiden att det Ànns ett stort intresse, på alla nivåer, för att förbättra situationen, säger Malin. En representant för Hälsoministeriet deltog vid alla kurserna. Vi Àck också se ett antal nya sjukhus som de håller på att bygga, inte för de rika utan för vanligt folk. Så man satsar ambitiöst. Men det Ànns som sagt mycket att göra och problemen är stora. Ett av dem är bristen på skyddsutrustning. Och hepatit, HIV och TBC är vanliga sjukdomar här, så smittorisken är stor. – Jag tyckte det var jätteroligt att träffa de här människorna, säger Malin. Även om de har mycket problem, så kändes det att de ville ta tag i det här, på alla nivåer. Och Annika Ekholm på Human Bridge hjälpte oss mycket medan vi var där, med kontakter med Hälsoministeriet och med att ordna transporter och så vidare. – Som helhet var det en mycket positiv upplevelse, som jag gärna skulle göra om, avslutar hon. Q Välj den lätta vägen att hantera förpackningar För att förenkla för städpersonal och frigöra tid till annat har Tork utvecklat Tork Easy Handling™. - Enkelt att bära tack vare praktiska och bekväma handtag Enkelt att öppna utan kniv tack vare tejpad försegling Enkelt att bära bort använda, utplattade lådor bär upp till tio ihopvikta kartonger åt gången Tork Easy Handling™ – den enkla vägen att förbättra din verksamhet. Kontakta din återförsäljare för mer information eller läs mer på www.tork.se RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 17 ÄKTA HANTVERK! När alltmer av produktion och tillverkning automatiseras och robotiseras är det skönt att se något där utvecklingen gått åt andra hållet. Lidköpingsföretaget Sanova importerar och säljer inredning och utrustning till bland annat badrum. Nu introducerar man handdukstorkar som tillverkas för hand i England. Som man själv uttrycker det: ”Flera av våra handdukstorkar tillverkas i England. För hand. Av Brian Parry. Kalla det per- fektionism om du vill -– för oss handlar det om att ha full kontroll över slutresultatet och att kunna leverera den funktionalitet och kvalitet som vi lovat.” Med dessa handdukstorkar är det möjligt att göra specialanpassningar och skräddarsydda lösningar. Man väljer vilken design man vill ha och Brian Parry tillverkar just den handdukstorken. För hand. Därefter kvalitetskontrolleras varje unikt exemplar före leverans. Q HAR RUT EN FRAMTID? Vad händer med RUT framöver? Just nu är läget oklart men den nuvarande regeringen har talat om att sänka avdragsrätten till hälften. I detta läge publicerar Almega rapporten RUT 2015 där man vill ge underlag för beslutsfattande i frågan. Enligt Almegas beräkningar är det en livfull bransch med 20 000 sysselsatta och 600 000 kunder. De senaste fem åren har RUT-branschen växt med i genomsnitt 20 procent årligen, och ännu syns inga tecken på avmattning. ”ÖDESDIGRA KONSEKVENSER” I rapporten presenterar Almega den senaste branschstatistiken, regionala sysselsättningstal och granskar vad som kan hända om regeringen förändrar branschens spelregler. Man anser att regeringens tänkta halvering av RUT- avdraget kan få ödesdigra konsekvenser för branschen. – Regeringen menar att halveringen endast skulle påverka en liten grupp köpare, men ser man till de faktiska konsekvenserna av systemförändringar för RUT- avdraget kommer det att påverka hela branschen mycket negativt, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega. DET Här tillverkar Brian Parry handdukstorkar för hand åt svenska Sanova. Äkta hantverk och möjlighet att få sina speciella önskemål tillgodosedda – känslan av att man har något unikt! HÄNDE I DANMARK Rapporten tittar på fallet med det danska hemserviceavdraget, som likt RUT hade en stark positiv utveckling tills man började justera reglerna. Lika snabbt som branschen hade uppstått, så försvann den. Det danska näringsdepartementet utredde orsakerna. Enligt Ulf Lindberg visade det sig att förändringar i sig, snarare än förändringens innebörd, är problematiskt för branschen. – Om systemet uppfattas som osäkert eller föränderligt flyr både kunder och företagare, säger Ulf Lindberg. Som vi kan se från det danska exemplet, så var det just regelförändringar som sänkte branschen. I Sverige skulle det innebära att tusentals svenskar åter skickas ut i arbetslöshet eller svartarbete. HAR VARIT EN SUCCÉREFORM Enligt Almega har RUT-avdraget varit en succéreform för grupper som stått långt ifrån arbetsmarknaden – därför påverkas branschen också i stor utsträckning av höjda arbetsgivaravgifter för unga. – Drygt hälften av branschens anställda är utlandsfödda och 25 procent är under 26 år, påpekar Ulf Lindberg. Unga stannar i genomsnitt kortare tid i branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament att anställa någon under 26, berättar Ulf Lindberg. Q – Drygt hälften av branschens anställda är utlandsfödda och 25 procent är under 26 år, påpekar Ulf Lindberg. Unga stannar i genomsnitt kortare tid i branschen och med höjd arbetsgivaravgift finns det få incitament att anställa någon under 26. Rapporten finns att ladda ner från Almegas hemsida på www.almega.se/politik-och-ekonomi/rapporter/rut2015 18 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 i LÅT DIG INSPIRERAS! 6WlGEUDQVFKHQ6YHULJHRFK0HWVl7LVVXHLQEMXGHUWLOOHQ inspirationsdag 26 mars. För inspirationen kommer bland DQGUD6RÀD*XOGEUDQGDWWVWn²VRPFRDFKKDUKRQLQVSL UHUDWPnQJDFKHIHUOHGDUHPHGDUEHWDUHHOHYHURFKIDPLOMHU Den 26 mars, 09.00 – 15.00, erbjuds vi inspiration av 6WlGEUDQVFKHQ6YHULJH och Metsä Tissue på Residenset i Mariestad. På programmet står information från Metsä Tissue som gjort papper i Mariestad i hela 250 år. Naturligtvis också information från 6WlGEUDQVFKHQ6YHULJH om medlemskap och pågående projekt. Vidare från VikanJHQRP.DWULQ/DUVVRQVRP kommer att tala om hur man enkelt kan förbättra vardagsergonomin. positiva tankemönster som de sedan haft stor nytta av i livet. CERTIFIERAD COACH 6RÀDlUFHUWLÀHUDGHQOLJWIDF, Internatio QDO&RDFK)HGHUDWLRQ och utbildad i pedagogiskt ledarskap vid Högskolan i Skövde. Sedan 2006 är hon egen företagare och Sofia Guldbrand är en inspirerande talare och det kan utlovas en personlig och meningsfull föreläsning. TEXT: ELISABETH SEDIG FOTO: JESPER ANHEDE KDUÁHUDKXQGUDFRDFKWLPPDUEDNRPVLJ där hon coachat företagsledare, chefer, medarbetare, gymnasie- och högstadieHOHYHUDUEHWVV|NDQGHRFKPnQJDÁHU Hon är också författare till Guldboken – ett tips för den som vill ha ytterligare inspiration. Q PROGRAM FÖR INSPIRATIONSDAGEN 26 MARS 09.00 – Kaffe, smörgås och mingel DET TUFFA TILL NÅGOT POSITIVT 10.00 – Metsä Tissue hälsar välkomna 10.30 – Städbranschen Sverige informerar 6nKDUYLGDJHQVK|MGSXQNW²6RÀD Guldbrand. – De tuffa sakerna i livet kan vara våra största inspirationskällor, säger hon. Det har hon visat för många i sitt arbete som coach där hon bidragit till många människors utveckling av starka och 11.00 – Katrin Larsson, Vikan: Hur man enkelt kan förbättra vardagsergonomin 11.45 – Lunch 13.00 – Sofia Guldbrand, certifierad coach, håller en inspirationsföreläsning 15.00 – Avslutning med kaffe VÄNDER ANMÄL DIG TILL MONICA FABRICIUS, METSÄ TISSUE SENAST 23 MARS (0501-27 50 73; 073-809 0154; MONICA.FABRICIUS@METSAGROUP.COM RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 19 SAGAN OM: SCHEHERAZADE I DUOPOLAND Skriven av Daniel Melin med inspiration från Astrid Lindgrens Pomperipossa-saga. Scheherazade hette en människa som bodde i landet Duopoland. Landet hette tidigare Monismanien men de som hade styrt och ställt i det landet i mer än 40 år tyckte det blev tråkigt till slut när man inte kunde höja marginalskatterna utan att folket i landet blev arga. Då fick andra män, och till och med en och annan kvinna, ta över och då kändes det passande att man samtidigt bytte namn på landet. Man gjorde nämligen så med en massa andra saker för de nya männen, och någon kvinna, tyckte illa om vissa ord som ”bidrag” och då bytte man namn på dessa till andra ord som ”stimulering” och så var den saken ur världen. Scheherazade kom till Duopoland med sina föräldrar 1976. Precis efter namnbytet. I landet Scheherazade föddes var det farligt att leva och hennes föräldrar hade hört om detta land som just bytt namn. Det landet hade också vackra skogar, berg och sjöar och gröna lunder precis som där de bodde men det var dessutom tryggt att leva där. Som alla föräldrar ville Scheherazades föräldrar att hon skulle få växa upp trygg, lycklig och fri och de valde därför med stor sorg att lämna sitt hemland och söka framtiden i Duopoland. Scheherazade älskade sitt nya land. Hennes föräldrar såg lyckligt på hur hon badade på somrarna och kastade snöboll på vintrarna. Själva hade de lyckats skaffa sig en lägenhet och en inkomst som räckte. En man som hette Ernst hade några år tidigare försökt sig på att bygga en miljon bostäder på tio år. Det tyckte Scheherazades föräldrar lät fantastiskt då de kom från slitna bostäder i sitt hemland. Tänk att en miljon familjer ska få bo i nya bostäder. Duopoland är i sanning en underbar plats för vår Scheherazade att få växa upp på. Scheherazades far hade i sitt hemland varit revisor och sekreterare i ett politiskt parti. Nu fanns det tyvärr inga formulär framtagna för just hans utbildning så det gick inte att omvandla detta så att han kunde 20 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 få arbete som revisor även i Duopoland. Han startade därför en liten pizzeria för han hade sett att det var så man gjorde. Det tog lite tid att lära sig tillaga pizzorna, han hade aldrig sett denna platta maträtt förut, och han var dessvärre tvungen att arbeta ungefär tio timmar om dagen, alla dagar i veckan. Men han var ändå lycklig. Hans familj var trygg. Hans vackra dotter lekte i snö och på gräs. Vad hade han för något att klaga på? Scheherazade hade lätt för sig i skolan. Det vill säga när det gällde studierna. Hon fascinerades av matematik och tyckte nästan att talen formade sig som sagor framför ögonen på henne. Hon kunde läsa siffrorna med samma spänning och inlevelse som hon läste böckerna skrivna av sin favoritförfattare Pomperipossa. Pomperipossa hade skrivit barnböcker då landet hette Monismanien men tyvärr slutat med det strax innan de bytt namn på landet och nya män, och en och annan kvinna, tagit över styret. Med kompisarna var det lite krångligare. Scheherazade var den enda på skolan som hade en mörkare nyans av sin hud. Eller det var inte helt sant. Det var även barn med föräldrar från Italien och Grekland i skolan men det verkade som att invånarna i Duopoland inte tyckte deras nyans var riktigt densamma som Scheherazades. Som om de trodde att det där kommer nog att försvinna med tiden. Dessutom var de bra på att spela fotboll. Det var inte Scheherazade. Hur det nu än var med den saken så var det svårt för Scheherazade att finna kompisar att leka med. Det hände tyvärr ganska ofta att inbjudningarna till de olika barnkalasen kom bort i posten på något sätt. Scheherazades pappa försökte en gång förklara för henne att det kan vara svårt för barn i Duopoland att söka kontakt med henne eftersom hon kommer någonannanstans ifrån. Han jämförde det lite med att om alla barn har på sig en traditionell folkdräkt och så kommer det ett barn med jeans och t-shirt. Då kan de tycka att det barnet inte riktigt passar in till en början och de undrar kanske varför inte det barnet har folkdräkt. Scheherazade förstod inte den liknelsen förrän långt senare. När hon väl förstod den tyckte hon att det i så fall nog var de i folkdräkt som inte passade in. Folkdräkt är det inte särskilt många som har. Jeans och t-shirt har folk på sig över hela världen. Scheherazades fallenhet för matematik resulterade i att hon studerade ekonomi och ville bli revisor som sin far. Efter skolgången började hon därmed söka anställning hos dem som sökte en revisor. Hon blev besviken var gång ett brev kom med svar om att hon inte var den som de sökte. Scheherazade blev hänvisad till att gå till en handläggare på Arbetsförmedlingen och vid mötet med den handläggaren beklagade hon sig över att hon inte fick chansen att ens komma till en intervju där hon kunde få möjlighet att visa vad hon kunde. Handläggaren förklarade att det nog tyvärr kan vara så att de som anställer är lite rädda för att språket skulle kunna vara ett hinder. Språket? Scheherazade talade precis som alla andra. Hon hade till och med den lokala dialekten. Handläggaren svarade att det beror nog på det krångliga namnet. Hade hon haft ett gammalt vackert namn som ”Ulla” hade ingen funderat över det. I landet som Scheherazades föräldrar lämnade betyder hennes namn ”hennes tur ökade”. De gav henne det namnet med tanke på att det var hon som skulle få en bättre framtid i det nya landet. ”Ulla” betyder ”mäktigt arvegods”. Det tyckte inte Scheherazade lät vackert alls. Scheherazade ville inte ligga sina föräldrar till last och hon ville definitivt inte ta emot några bidrag eller stimuleringar så hon sökte samtliga lediga jobb och tog det första som erbjöds henne. Det var som lokalvårdare på en skola. Den inledande tiden var jobbig. Hon tyckte att skolan som såg så liten ut från utsidan kändes enorm på insidan. Klassrummen tog aldrig slut. Hon hade åtta klassrum att städa dagligen, korridorer och entréer hände det ofta att hon gick över mer än en gång per dag vissa tider på året. Sedan fanns det personalrum för lärarna men dem städade de i stort sett själva så där lade hon bara lite tid på att damma av och ställa iordning saker. Barnens matsal och deras toaletter lade hon ner extra tid på då hon tyckte att det är en grundläggande princip att kunna äta och uträtta sina behov i rena och trivsamma miljöer. Hon virkade till och med små huvar till de extra toalettrullarna som fanns på toaletterna då hon tyckte de såg så tråkiga ut där de stod som en vit pelare. Efter några år kände hon inte längre att det var så noga, det där med revisionsjobbet. Hon hade så trevligt på dagarna bland barnen, hon kunde nästan alla deras namn, och lärarna på skolan hjälpte henne med att hålla efter samt vaka över barnen så att de inte fördärvade och skräpade ner. Scheherazade sa ibland troskyldigt att inte ska de behöva göra så. Det var ju hennes jobb att hålla efter skolan, men lärarna insisterade på att det var en del i undervisningen att lära barnen hur man beter sig samt att de självfallet själva måste föregå med gott exempel. Detta pågick i nära sex år och Scheherazade hade blivit bättre och bättre på sitt arbete. Ibland önskade hon dock att hon fick gå någon utbildning. De som erbjöds handlade mest om ergonomi. Så en dag sa de kloka männen, och någon kvinna, i kommunen att nu ska kommunens ekonomi förbättras. Det ska göras genom att någon annan betalar lönen till Scheherazade. Efter upphandling så visade det sig att de som erbjudit den lägsta summan för att städa Scheherazades skola var företaget Quickroot Städ AB. I avtalet fanns som krav att de skulle överta befintlig personal. Det stod också att kvaliteten på lokalvården nu kommer att förbättras och effektiviseras. Scheherazade var förväntansfull. Vad skulle nu komma av detta? De måste ju ha väldigt bra produkter eller kanske jättebra tips och råd att ge mig, för hur ska det annars kunna bli både renare och billigare? Jag är ju densamma. Någon dag efter tillkännagivandet kom Eva från Quickroot ut till Scheherazade. Eva lämnade över nya fina arbetskläder till Scheherazade. De var visserligen i någon styv polyester och inte den mjuka bomull Scheherazade hade använt men det var nog bättre, kanske. De är ju smutsavvisande. Eva berättade att de hade sett över Scheherazades arbetsrutiner och beslutat att göra några förändringar, varpå hon lämnade över en liten plastficka med papper. På dessa papper stod det att klassrummen skulle städas måndagar, onsdagar och fredagar. Toaletterna på morgonen och innan hon gick hem. Papperskorgarna skulle tömmas tisdagar och fredagar. Så fortsatte det. – Men, jag städar ju de rummen oftare? sa Scheherazade. Eva svarade att de kände till det men att det var onödigt. Från och med nu skulle det att bli enligt arbetsinstruktionen. – Det står här att jag ska jobba sex timmar per dag, konstaterade Scheherazade. Nu jobbar jag ju åtta timmar. Dessutom står det i avtalet att jag ska ha samma lön. Eva svarade att visst är det så att hon nu kommer att jobba färre timmar vanliga veckor men sedan tillkommer de periodiska insatserna. Varje lov ska det storstädas och golven ska grundskuras med maskiner som kommer att köras ut till henne. – Kommer jag att få nya städredskap för de vanliga dagarna? frågade Scheherazade. Nej, så var det inte, svarade Eva. Quickroot hade förhandlat om det och de befintliga redskapen hade förvärvats från kommunen. När Eva lämnat skolan satt Scheherazade och tittade på sin nya arbetsinstruktion. Hon var besviken. Hon hade samma saker att städa med. Samma ytor skulle städas men hon hade nu mindre tid att städa på och det skulle inte städas lika ofta. Hon tänkte på sitt akvarium hemma i lägenheten. En gång hade hon provat att hoppa över lördagsrengöringen för att se om det räckte att rengöra varannan vecka. Den efterföljande lördagen hade hon fått ägna tre timmar åt rengöringen istället för de vanliga 30 minuterna, eftersom det var alger överallt och de var svårre än vanligt att få bort. Efter det misslyckade Fortsättning på sid 22 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 21 Fortsättning från sid 21: ”Scheherazade i Duopoland” försöket har hon snarare rengjort oftare än en gång i veckan och nu tar det sällan mer än 15 minuter per gång för algerna hinner inte få fäste ordentligt. Scheherazades akvarium är på 100 liter. Vad händer med en hel skola? Scheherazade arbetade något motvilligt enligt sina nya instruktioner. Efter någon vecka frågade lärarna hur det kom sig att hon inte städade alla dagar och hon svarade att det gör hon, men inte alla rum utan hon tar vissa ytor på vissa bestämda dagar. Lärarna tyckte nog att hon kunde se över toaletterna oftare och det tyckte Scheherazade också. Hon förstod inte poängen med att städa dem det sista hon gör och sedan det första hon gör dagen efter. Däremellan har ju inte mycket hänt. Efter lunch däremot. Scheherazade upplevde situationen som jobbig. – Vi gör så att vi mäter hur mycket som ska städas och delar det med en siffra som vi har bestämt att vår personal kan städa per timme, och då vet vi hur mycket tid du får på dig, fick hon som förklaring. – Jo, jag förstår det. Men jag undrar hur ni vet hur mycket jag kan städa per timme utan att ni varit där? – Det har de räknat ut på kontoret. Jag bara delar med ett slags siffra som jag får från dem. – Koefficient. – Du, jag kan tyvärr inte spanska. Det kan inte jag heller, tänkte Scheherazade när hon vandrade tillbaka till sit städförråd. Det som tidigare utgjorde hela hennes arbete upptog nu bara ett par timmar på förmiddagen. 1 250 kvadratmeter i timmen. Hon förstod inte hur de skulle gå till. Hur skulle hon kunna göra rent på den tiden? På kvällen bestämde hon sig för STÄDNING Morgonen kom och Scheherazade utförde sina uppgifter så snabbt hon kunde för att sedan kunna ta bussen till Quickroot Städ ABs kontor nere i centrum. När hon väl var där tittade alla något förvånat på henne när hon meddelade sitt ärende. – Eeh, jaha? Du kan få prata med Mikael här då. Det är han som har lämnat in offerten. Scheherazade blev visad till Mikaels kontor och de hälsade på varandra. Hon fick en kopp kaffe och berättade därefter hela historien om hur bra hon tryckte det var tidigare och hur det nu hade blivit. Och frågade Mikael varför han bestämt så här märkliga arbetsrutiner. Mikael svarade: – Alltså, jag gör inga rutiner. Det gör de på driften. Jag räknar fram priset och gör offerten. – Hur får du fram ett pris om du inte vet när rummen ska städas? – Ja, det står i underlaget från kommunen. De säger vilka krav de har och då har vi tabeller som visar hur lång tid det kommer att ta. Sedan funderar jag lite på hur mycket vi behöver tjäna, om det ska köpas in nya saker och hur det ligger i förhållande till våra andra kunder. Alltså om vi får några stordriftsfördelar. Sedan sätter jag ett pris. Driften får sedan bestämma detaljerna kring hur det hela ska gå till. Scheherazade tänkte en stund. Ingen från kommunen hade frågat henne om hur hon städade. Hur kunde de då säga till Mikael vilka krav de hade? Allt verkade ganska komplicerat och det var konstigt eftersom allt verkade bygga på matematik. Det var ju något hon tyckte om och som hon förstod sig på. Hon insåg att hon nog fick gå till Kommunhuset och fråga dem där. Det var ju trots allt de som köpte in tjänsterna från Quickroot Städ AB. På Kommunhuset fick hon i receptionen en förvånad blick när hon presenterade sitt ärende. – Är du något slags journalist? frågade receptionisten. – Nej, jag städar på skolan uppe vid backen. – Jaha? Men vill du träffa fastighetschefen, inköpschefen eller upphandlingschefen? Det visste inte Scheherazade. Hon frågade vem det var som bestämt sig för att just Quickroot Städ AB skulle få ta hand om städningen och fick svaret att det var upphandlingschefen och blev visad till Bertil på våning 4. Bertil var en man i femtioårsåldern som verkade trevlig. Efter att hon presenterat sig och talat om varför hon var där, så frågade hon till slut: – Jag städar samma skola som tidigare, med samma produkter och med samma lön men nu blir det sämre gjort och jag tror det beror på att jag måste göra mina uppgifter på mindre tid plus att jag måste göra dem i en ibland konstig ordning. Varför är det så? tittade konstigt på dem båda två och svarade: – Alltså, vår uppgift är att se till att vi gör effektiva inköp. Vi köper in oerhört många olika saker så vi måste givetvis ha hjälp med den tekniska sakkunskapen. Det förstår ni väl? Ni får prata med Tore på fastighet. Bertil och Schherazade tittade på varandra, därefter gick de med Bertil i spetsen ner till våning 1 och fastighetsavdelningen. Chef för denna av Tore. En man med grova händer och breda axlar. På väggarna hängde diplom från olika utbildningar inom saker som hette ”Styr och regler” eller ”Värmebesparingar i passiva hus”. Bertil förklarade för Tore varför de var där och berättade både vad Scheherazade sagt om skolan och även vad Erik sagt till dem när de gick till honom. Tore blev förbannad. – Ni kan säga till Erik att jag bad om något helt annat än vad den idioten har köpt in. Jag ville att alla skulle få behålla sina jobb som de var men få utbildningar och stöd också. Jag kan ingenting om städning. Det var därför vi bestämde att ett städbolag skulle vara bättre. Bertil tittade beklagande på Scheherazade och de förstod båda att här tog vägen slut. Scheherazade tog bussen hem. Q – Ja, det kan jag inte riktigt svara på, sa Bertil. Du förstår, vi har bara kunskap om lagar och regler runt upphandling. Vad som ska köpas och varför just det ska köpas, det bestämmer de på inköpsavdelningen. Du får nog ställa din fråga till Erik som är inköpschef istället. Sagt och gjort. Bertil visade henne längre ner i korridoren och presenterade henne och hennes ärende för Erik. Erik PÅ DEN NORSKA ARBETSMARKNADEN Den norska regeringen har lagt fram 22 strategiska åtgärdspunkter, framtagna tillsammans med arbetsmarknadens parter, för att städa upp på den norska arbetsmarknaden och för att få den att fungera bättre, inte minst inom städmarknaden. De områden man ska arbeta med är bland annat skatteflykt, 22 att detta inte fick fortgå. Hon tänkte på barnen och hur det var förr när hon kunde allas namn. Nästa dag tänkte hon gå till det där huvudkontoret och fråga dem hur detta kunde bli bättre än tidigare. RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 redovisnings- och bokföringsbrott, korruption, konkursbrott, penningtvätt och bedrägerier. Bland de 22 åtgärdspunkterna finner vi bland annat följande: utökat regionalt och lokalt samarbete mellan myndigheter, stärkt informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter och mellan tillsynsmyndigheter och polis, effektivare påföljder för ekonomisk brottslighet, begränsningar av antalet led underentreprenörer vid offentlig upphandling i branscher med särskilda utmaningar, förenklad kontroll av underleverantörer, erkännande av utländska yrkesutbildningar, förbättrade ID-kortsystem för yrkesverksamma inom bygg- och städbranschen samt att vidare utreda omfattningen av den svarta ekonomin. − Vi kommer att göra det lättare att vara seriös och svårare att vara oseriös, säger Norges arbetsmarknadsminister Robert Eriksson. Q MOPPAR FÖR RENGÖRING MED BIOTEKNIK Innu-Science har nu tagit fram två moppar speciellt avsedda för rengöring med bioteknik. Mopparna består till 100 procent av syntetfiber i olika finlek vilket ger låg friktion och god hygien utan att göra avkall på rengöringseffekt och uppsugningsförmåga. Mopparna tvättas i 30 grader och är framtagna för att fungera väl med företagets bioteknologiska tvättmedel. Vattnet och den mekaniska bearbetningen i maskinen löser den vattenlösliga smutsen medan tvättmedlets enzymer sönderdelar den fettlösliga. Enzymerna jobbar som bäst vid 30 grader. Då HANDHYGIEN fibrerna som ingår inte binder vatten på samma sätt som bomull eller viskos får man efter centrifugering snabbt en lätt och ren mopp. Syntetfibrer är heller inte attraktiva för bakterier och bakterietillväxt, en mopp på tork kan därför inte surna. Mopparna ska utifrån förutsättningarna ovan klara minst 1 000 tvättar. De finns i två varianter, Nu-Multi (bilden nedan) och Nu-Damp. Den första används till torrmoppning eller impregnerad till trapp- och entréstädning, den senare till fuktmoppning av samtliga golvtyper eller impregnerad till städning av hygienutrymmen. Q UTHÅLLIG SKÖTSEL AV LINOLEUM Hur länge kan man ha en linoleummatta i en korridor som trafikeras hårt av fötter och vagnar? Hur länge klarar sig en sådan matta utan återkommande polishbehandling? Mattan i korridoren är bara en del av 4 650 kvadratmeter linoleum på Byttorpsklint, ett servicehus i Borås. Hur länge håller det? Svaret låter vänta på sig. På Byttorpsklints servicehus i Borås är det Paloma Vargas, som sköter städning och golvvård. Det har hon gjort i över 15 år och hon har noggrann kontroll över vad golven behöver av städning och periodiskt underhåll. I bottenvåningen på servicehuset finns en förbindelsegång, en korridor där belastningen är stor av gångtrafik och rullande transporter. I den korridoren ligger linoleum sedan snart 15 år. På den tiden, när golvet lades, fanns inte någon Top Shield eller liknande ytbeläggning på linoleumgolven. Däremot fanns det ett garantiåtagande från Forbo och PLS. Om man skötte golven efter deras anvisningar skulle de hålla sig fina i minst tio år. Paloma Vargas började direkt att sköta korridorgolvet liksom de andra golven med PLS I-vax omväxlande med Storfix enligt Forbos anvisningar. Nu efter snart 15 år har 4 650 kvadratmeter Marmoleum hållits i fin form utan några avbrott för golvunderhåll. Det betyder att lokalerna kunnat användas maximalt utan störande och kostsamma avbrott för golvvård. Periodiskt har Paloma polerat golvet, men för övrigt har inget underhåll skett. Hur kan ett linoleumgolv klara sig 15 år utan polish? Det finns många, som skulle ställa den frågan. Det ser ut som om Paloma Vargas i Borås har svaret. En annan fråga är hur mycket pengar hon har sparat åt Borås Kommun under dessa 15 år. Den frågan är svårare att ge svar på, för uteblivna kostnader bokförs inte så noga. Q KAN FÖRBÄTTRAS MED SMART KLOCKA God handhygien på sjukhus och hur den kan säkerställas och förbättras är en ständigt aktuell fråga. I USA, på ett sjukhus ägt av Intermountain Healthcare, har sjukhusledningen testat att försöka förbättra den med hjälp av specialgjorda smarta klockor. Sjuksköterskor och läkare bär där smarta klockor med en skärm som med hjälp av färg kommunicerar när det är dags att tvätta händerna, till exempel för att användaren har gått in till en ny patient. Klockan känner av rörelserna hos den som bär den och märker när han eller hon rör FÖRETAGSTJÄNSTER VIKTIGA – MEN POLITIK SAKNAS? Företagstjänster har allt större betydelse för sysselsättning, BNP och konkurrenskraft i Sverige, det visar rapporten Företagstjänster – Allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft som Almega låtit ta fram. Trots det ser Almega ingen politik för tjänstesektorn hos sittande regering. Siffrorna i rapporten visar att tjänster i allt högre grad används som insatser i både industrins och tjänstesektorns produktion. Hela 62 procent av industrins underleverantörer verkar inom sig in i ett nytt rum, den ger då ifrån sig ett färgalarm och blir röd istället för grön. Den signalerar på så sätt att det är dags att tvätta händerna. Klockan signalerar även när det är dags att tvätta händerna för att det gått för lång tid sedan förra gången, genom att bli gul. På sjukhuset har man tidigare testat andra system, procedurer och rutiner men klockan som, på ett för andra synligt sätt, visar hur väl handhygienen sköts har gett bättre resultat och minskade infektionstal. FÖR SVERIGE tjänstesektorn, ännu större är efterfrågan på företagstjänster inom till exempel IT, teknik och personaluthyrning från tjänstesektorn i sig. De förslag regeringen la fram i sin budget, som inte gick igenom men som de vill se på sikt, såsom höjd arbetsgivaravgift för ungdomar och en höjning av marginalskatten är däremot enligt Almegas chefsekonom Lena Hagman istället ett hårt slag mot branscher som skapar jobb. Q Paloma Vargas som lyckats sköta linoleumgolv på Byttorpsklints servicehus på ett föredömligt sätt. RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 23 SATSNING PÅ GOLVEKONOMI I GÖTEBORG Den nya tekniken för golvrenovering, med UV-härdning på plats, har börjat användas av Göteborgs Stad. Man har testat på såväl gummi- som linoleumoch plastgolv. Ännu har det inte gått så lång tid sedan golven renoverades med den här metoden, som mest två år, men hittills ser det lovande ut. Och pengar sparar man. Gamla golv kan bli fula och svårskötta, vilket inte är lätt att bortse ifrån. Om man ändå gör det drabbas man av den dåliga ekonomi som är en följd av dåliga golv. Städning och underhåll drar till sist stora kostnader. Tung städning är heller inte bara en ergonomisk riskfaktor som städpersonalen får känna på. Tung städning är också ineffektiv och ger ett dåligt städresultat. Och svårskötta golv kräver återkommande insatser av golvvård, ofta med polish som med vissa intervall måste avlägsnas och förnyas. Nu börjar det kosta alltför mycket och då tittar man på utvägen att helt enkelt riva ut golvet och lägga ett nytt. Helt enkelt är det emellertid inte. Det gamla golvet ska rivas ut. Undergolvet ska förberedas med nytt spackel. Det tar tid. Golvlister behöver bytas. Kostnaderna ser nu inte så uppmuntrande ut för golvbyte heller. GÖTEBORGS STAD SATSAR PÅ GOLVRENOVERING Ställda inför denna tekniska och ekonomiska realitet fick man i Göteborg en annan tanke – om golven kunde renoveras till nästan nyskick skulle man kunna hålla skötselkostnaderna låga utan att behöva investera i ny golvbeläggning. I Göteborgs Stad har man därför börjat prova möjligheten att renovera golv med ny teknik. Målsättningen är att få snygga, tåliga och lättskötta golv samtidigt som man ger de gamla golven mer än tio års nytt liv. Det handlar främst om skollokaler där det finns gamla golv av linoleum, plast och gummi. Den nya tekniken har nu provats för alla dessa material. En viktig förutsättning är att behandlingen måste vara godkänd för arbetsmiljö, inomhusmiljö och global miljö enligt de krav som ställs av Byggvarubedömningen. GÖRS MED PÅ PLATS UV-HÄRDNING Den nya teknik som provas, baseras på att golven efter noggrann rengöring från smuts och gamla golvvårdskemikalier får en ny ytbeläggning liknande den som fabriksnya golv har. Så här stor skillnad gjorde renoveringen – samma golv före och efter. 24 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 Ytbeläggningen som används i Göteborg kommer från UV Elite i Bohuslän. Beläggningen är en vattenburen lack, som efter torkning härdas med UV-ljus från ett portabelt aggregat. I princip är det samma slags beläggning som man ger linoleum och plastgolv vid tillverkning i fabrik. Vid renovering, som i Göteborg, får golven ett skikt av liknande kvalitet och utseende men mer än dubbelt så tjockt. Produkten ifråga klarar utan problem Byggvarubedömningens krav ifråga om miljö och hälsa. Det är en enkomponentsprodukt, och behöver alltså inte blandas med kemiskt aktiva härdare för att ge slitstark yta. Att den dessutom är Svanenmärkt stärker förtroendet. SNABBAST PÅ PLAST Det förberedande rengöringsarbetet är i princip detsamma som vid periodisk golvvård, då smuts och eventuell polish noggrant ska avlägsnas. När golven är rena och torra kan de grundbehandlas, vilket är lättare för plast och gummi än för linoleum som är mer poröst och kräver längre torktider. Därefter kan golven lackas en eller två gånger med roller. Slutligen går man över golven med ultraviolett ljus, UV-ljus, och då får de omedelbart full styrka, tålighet och en smutsavvisande yta. I Göteborg har förberedande rengöring ibland kunnat göras av den reguljära städorganisationen. I huvuddelen av projekten har arbetet utförts av Dan Holmgren i företaget Golvvårdskonsulten, med erfarenhet av avancerad golvvårdsteknik. En betydande mängd framgångsrika renoveringsarbeten har också utförts av Ångtvättbilen i Göteborg med omnejd. SER LOVANDE UT Tekniken är som sagt ny och då kan man inte ha 20 års erfarenhet att referera till. Istället litar man på att en yta som får en lång tids garanti när det gäller nya golv, också ska hålla bra när den återskapas i mer än dubbel tjocklek på gamla rengjorda golvbeläggningar. MILJÖKLASSADE AV KEMIKALIESVEPET ”VI SKA ÅTERKOMMA MED ERFARENHETER EFTER LÄNGRE TID, MEN VILL INTE UNDANHÅLLA INFORMATIONEN ATT DET FINNS NY TEKNIK SOM KAN GE VÄSENTLIGT BÄTTRE EKONOMI FÖR FASTIGHETER MED GAMLA GOLV.” I Göteborg kan man se tillbaka på mer än två år av fungerande renoveringsobjekt men övervakar noga hur de olika golven och golvmaterialen klarar sig efter renovering. Det måste ju gå åtminstone en vinter, helst fler, innan man kan räkna hem vinsten av den nya satsningen. Redan är det flera tusen kvadratmeter linoleum och plastgolv som ingår i försöksserien. De preliminära resultaten gör att det finns många som önskar ett utvidgat program. HAR TESTAT PÅ GUMMIGOLV Äldsta provyta är ett gummigolv från 1970-talet som inte såg så bra ut och som var tungt att sköta. Efter behandling har det nu gått två vintrar. Golvet ligger i entrén i markplanet på en grundskola. Städpersonalen uppskattar den lägre friktionen mellan golv och mopp. Alla ser det bättre städresultatet som också kan bekräftas med mätning av ATP före och efter städning. HAR TESTAT PÅ LINOLEUMGOLV Bland de renoverade golven finns typiska lokaler i skola och förskola representerade. Några golv har varit i så dåligt skick och illa skadade att de har behövt mindre reparationer. Golvvårdskonsulten har teknik även för det. Några av de här linoleumgolven ligger i lokaler som med stor sannolikhet kommer att rivas inom ett fåtal år. Den ekonomiska vinsten av att slippa byta golv i det läget framstår ganska tydligt. Att ändå ha hygieniska, lättskötta golv som ser bra ut även under de sista åren, har stort värde för berörda lärare och elever liksom naturligtvis för städare. FÖR PLASTGOLV FINNS REDAN GODA ERFARENHETER Plastgolv går snabbast och lättast att få rena och torra inför beläggning. Kostnaden för renovering blir därför mest gynnsam för plastgolv och renoveringen kan utföras inom ett dygn. För plastgolv finns goda erfarenheter även på många orter utanför Göteborg. I Uppsala har en skola haft UV Elite i hårt belastade klassrum under mer än tre läsår. Golven där ser bra ut så förväntningarna är stora i Göteborg. SKA UTVÄRDERAS EFTER LÄNGRE TID Även om resultaten som uppnåtts i Göteborg redan liknar dem från andra prov, till exempel i Lysekil och Uppsala, är det för tidigt att ge något slutomdöme. När det gäller ekonomi, kan man dock redan konstatera att en avancerad renovering med UV Elite kostar ungefär 200 kronor per kvadratmeter beroende på golvmaterial, lokalstorlek och status före rengöring. Det ska ställas mot byte av golvbeläggning som kostar minst 500 kronor per kvadratmeter, professionellt utfört. Vinsten av att renovering går så mycket fortare än golvbyte och därför gör lokalerna mer tillgängliga, har inte räknats in. Redan har man i Göteborg sparat mellan en halv och en miljon kronor med hjälp av den nya renoveringstekniken. En viktig aspekt som vi måste beakta är den miljövinst man gör när befintliga golv kan användas under längre tid. Det kan också nämnas att de renoverade golvytorna sköts med samma metoder som ”vanliga” golv. Vi ska återkomma med erfarenheter efter längre tid, men vill inte undanhålla informationen att det finns ny teknik som kan ge väsentligt bättre ekonomi för fastigheter med gamla golv. Om det hela visar sig gå åt skogen av någon anledning, som vi inte ser idag, ska vi också genast rapportera om detta. Bra resultat kräver lång utvärdering. Dåliga resultat kan man oftast få ganska snabbt. Ännu ser det bra ut. Magnus Rönnmark Kärchers produktlinjer för fordonstvättar − för gör-detsjälv- och automattvättar för personbilar och tunga fordon − har godkänts och tagits med i Naturskyddsföreningens lista Kemikaliesvepet. Kemikaliesvepet underlättar för kommuner, upphandlare och företag att köpa in bilvårdsprodukter med så liten miljöpåverkan som möjligt. − Vi har som strategi att fortsatt få våra produkter granskade och registrerade på Kemikaliesvepet. Tjänsten underlättar för kommersiella fordonstvättar att följa Miljöbalkens hänsynsregler och urvalsprinciper för kemiska produkter på ett effektivt och transparent sätt. Kemikaliesvepet är ett viktigt led i att minska fordonstvättars miljöpåverkan och därmed en naturlig del av Kärchers miljö- HANDTVÄTT – arbete, säger Kärchers vd Jonas Palmgren. Bland andra finns följande av Kärchers fordonsvårdprodukter upptagna på Kemikaliesvepets lista: CP 940, CP 930, RM 801, RM 803, RM 806, RM 811 och RM 812. Kemikaliesvepet är från början ett projekt som startades av Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad i början av 1990-talet med mål att lista miljöanpassade bilvårdsprodukter. Projektet har övertagits av Naturskyddsföreningen. För att bli godkänd för Kemikaliesvepet krävs det bland annat att alla ingående komponenter i fordonsvårdsmedel är biologiskt lätt nedbrytbara och att de inte är toxiska. Kemikaliegranskningen utförs av utomstående konsultfirmor som är godkända av Naturskyddsföreningen. Q EN ENKEL SAK? Att tvätta händerna är något vi förutsätter att alla gör, men många tvättar dem inte tillräckligt länge och vissa tvättar dem enligt undersökningar faktiskt inte alls. Här är fem vanliga misstag vi gör enligt Health Magazine som kan vara bra att tänka på och undvika. • Att hoppa över att tvätta händerna någon gång ibland Även om man inte varit inne på toaletten länge får man med sig sina egna och andras bakterier därifrån. • Att inte använda tvål Tvålens förmåga att lösa upp fett får bakterier och virus att effektivt släppa från huden och lättare kunna sköljas av. • Att inte tvätta händerna tillräckligt länge Man måste skrubba hela händerna i 20 – 30 sekunder, ovansida, handflata och mellan fingrarna för att få dem riktigt rena. • Att inte torka händerna ordentligt Blöta händer sprider bakterier i större utsträckning än torra. • Att röra vid saker direkt efter tvätt Redan innan man gått ut ur badrummet är det många som lyckas röra vid en spolknapp eller en vattenkran och på så sätt fånga upp nya bakterier. Q RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 25 EVENTS AV STÄDINTRESSE ISSA / INTERCLEAN LATIN AMERICA 25 – 27 februari Mexico City THE CLEANING SHOW 10 – 12 mars London STÄDBRANSCHEN SVERIGE Städbranschen Sverige är en rikstäckande branschorganisation som samlar verksamhet och intresse för rena, hygieniska, lättskötta och väl förvaltade fastigheter. Med en tydlig värdegrund arbetar Städbranschen Sverige med att lyfta och ena branschen, företagen och individerna. Detta genom att driva frågor och projekt som utvecklar och understryker vikten och omfattningen av branschens bidrag till samhället. Ledstjärnor för Städbranschen Sverige är nyttan för medlemmarna, delaktighet, synlighet, kvalitet och resultat. Med hjälp av en stark lokal förankring av verksamheten genom de fyra regionerna, Öst, Syd, Väst och Norr vill Städbranschen Sverige vara en levande organisation med engagerade medlemmar. AKTUELLT FRÅN STÄDBRANSCHEN SVERIGE En projektgrupp inom styrelsen har under perioden december – januari arbetat med en helt ny organisation och helt nya funktioner. Vi sätter nu de sista delarna i form av avtal och kommer att presentera detta i nästa nummer av tidningen. Kartan kommer att ritas om till viss del och det kommer att få positiva effekter för branschen. SYNTES PÅ UPPROPET OCH UPPHANDLINGSDAGARNA Jesper Borrfors, Fairdeal Group AB, ordförande Städbranschen Sverige har medverkat både vid Uppropet, arrangerat av bland annat Skatteverket, och Upphandlingsdagarna i Sickla, där vår ordförande Jesper Borrfors har talat om de negativa effekter som kommer ut av att ställa för höga och för många krav, som inte följs upp. Det om något snedvrider konkurrensen och drabbar alla inblandade. Astor Pettersson, Inspira AB, kassör NÅGOT Kristina Andersson, Humlegården Fastigheter AB Vidare går nu de tre mötesplatser som arrangeras under året in och finjusteras innan inbjudningar går ut. Paroller som ”kompetenshöjning” och ”nätverkande” är tongivande. Naturligtvis är Elmia Städ 22 – 24 september flaggskeppet, något vi alla ser fram emot. 2015 blir det fokus på Den hållbara staden, ett tema som passar vår bransch som hand i handske. Ni som ännu inte bokat hotellrum, gör det nu! Jönköping är som bekant en intressant stad ur hotelltäthetsperspektiv. Städbranschen Sverige anordnar mässor, utbildningar, seminarier och lokala medlemsaktiviteter samt ger ut branschtidningen Rengöring & Hygien. STYRELSE: Chrisstie Nikolaidou, Itri Städ i Stockholm AB Anki Roxhage, Kungsbacka Kommun Lars Sundström, Forbo Flooring AB Claes Sunebring, Vileda Professional FHP AB Malin Ulander, Västra Götalandsregionen Mårten Widborg, Vileda Professional FHP AB För mer information om Städbranschen Sverige, se stadbranschensverige.se. VI ATT SE FRAM EMOT ÄR INTRESSERADE Vad gäller aktiviteter och event får vi ofta frågan om vad vi vill eller kan vara med på. Vi vill och kan vara med på det mesta och promotar gärna branschfräm26 RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 jande aktiviteter. Kontakta kansliet för idéer och tankar om hur vi kan utbilda och utveckla. Vi ser även gärna att ni hör av er till redaktionen med sådant som är av värde för branschen att läsa om. Vissa är flitigare än andra på detta, men vi beaktar och försöker fånga upp det mesta. NY ORDLISTA PÅ VÄG Städteknisk ordlista är nu reviderad i samarbete med TNC och klar för tryckning. Vi vet att många upphandlare och utbildningsaktörer kommer att bli särskilt glada för detta. Vi på Städbranschen Sverige brinner för att bibehålla och utveckla vårt gemensamma språk, vår egen nomenklatur. Det underlättar för oss och skapar färre missförstånd. ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET Ni som ännu inte får vårt veckovisa nyhetsbrev, maila info@ stadbranschensverige.se så lägger vi till er. Vi har förstått att nyhetsbrevet är ett välkommet inslag för många på fredagseftermiddagen. Vi kommer oförtröttligt att driva detta eftersom det är så viktigt att snabbt kunna respondera och agera på händelser som påverkar vår bransch. SLUTLIGEN: BLI MEDLEM! Ni som läser tidningen och ännu inte är medlemmar, får mer än gärna registrera er på vår hemsida stadbranschensverige.se. Det är av stor vikt att vi blir en så stor påverkanskraft som möjligt, så vi hoppas på att växa stort under de kommande två åren. EUROPROPRE 31 mars – 2 april Paris ISSA / INTERCLEAN CENTRAL & EASTERN EUROPE 22 – 24 april Warszawa FM EXPO, MIDDLE EAST WASTE & RECYCLING AND COMMERCIAL CLEANING & HYGIENE 18 – 20 maj Dubai PULIRE 19 – 21 maj Verona MINI CLEAN 21 maj Helsingfors CLEANMÄSSAN 27 – 28 maj Svenska Mässan, Göteborg CLEAN TEX PULIRE 28 – 30 juni Johannesburg ELMIA STÄD 22 – 24 september Elmia, Jönköping CMS BERLIN 22 – 25 september Berlin ISSA / INTERCLEAN NORTH AMERICA 12– 23 oktober Las Vegas AUSCLEAN PULIRE 20 – 21 oktober Sydney HYGIENALIA + PULIRE 27 – 29 oktober Madrid CLEANMÄSSAN 11 – 12 november Malmömässan ISSA / INTERCLEAN 10 – 13 maj 2016 Amsterdam MÅNADENS KRÖNIKA: NYTT ÅR OCH NYA TANKAR Som utbildare har jag förmånen att möta människor som är hungriga på ny kun VNDSRFKVRPVMlOYDYDOWDWWJnXWELOG ning för att lättare få ett jobb, men inte VMlOYNODUWVRPVWlGDUH0HQMDJOlURFNVn känna personer som är eller känner sig WYLQJDGH$WWGHWlUVLVWDXWYlJHQ6RUJOLJW PHQVDQWRFKMDJNlQQHULJHQGHW²SUHFLV VnYDUGHWI|UPLJ$OWHUQDWLYHWYDUVWlG jobb eller arbetslöshet. ²0LQNRPSLVÀFNMREEXWDQDWWKDJnWW någon kurs, så varför ska vi läsa allt det här? – Kan jag vara säker på att jag får ett jobb när jag är klar? – Det här trodde jag inte man behövde kunna för att städa? – Du ser ju inte ut som en riktig städ tant! (Min favorit – hur nu en städtant ska se ut?) Som vanligt när människor strålar sam man i en grupp råder en viss spänning LOXIWHQRFKLQJHQYnJDUVlJDQnJRW,YLVVD grupper tar det längre tid att lära känna YDUDQGUDRFKVNDSDGHQGlUWU\JJKHWHQ som leder till att det blir högt i tak, där IUnJRUVWlOOVRFKWDQNDUO\IWVIUDP$WWIn YDUDPHGRFKVHSnQlUDQGUDXWYHFNODV känns fantastiskt. $OOWGHWWDYlQGVWLOOHQSRVLWLYDWWLW\G LQI|UGHQQ\DNDUULlUHQRFKOHGHUGHW RFNVnWLOODUEHWHVnYlUPHUGHWLKMlUWDW bYHQMDJlQGUDGHDWWLW\GRFKKDUQX MREEDWnULEUDQVFKHQ²GHWKDUJLYLW PLJHQHQRUPVMlOYNlQVODRFKSHUVRQOLJ KHWVXWYHFNOLQJ2FKJMRUWPLJWLOOHQVWROW lokalvårdare. 'HWNRPPHUWDQNDURFKIUnJRUVRP – Valde du att börja städa för att du inte läst vidare efter grundskolan? -DJWlQNHUVnKlU«9nUEUDQVFKKDU arbetat fram bra utbildningar för både HUIDUQDRFKRHUIDUQDVWlGDUH9LKDU YHUNW\JI|UDWWYDOLGHUDNXQVNDSRFK P|MOLJKHWÀQQVDWWDYOlJJDSURYI|U\UNHV eller kompetensbevis. Detta är ett led att K|MDVWDWXVHQSn\UNHWRFKGHWDUEHWHWVND vi vara stolta över – att vår kompetens, YnUWHQJDJHPDQJRFKYnUÁH[LELOLWHWJ|U DWWYLOHYHUHUDUK|JNYDOLWHWRFKEUDVHUYLFH vilket landar i nöjda kunder. Det vet både GXRFKMDJ0HQIRUWIDUDQGHU|UYLRVV LQRPEUDQVFKHQ(OOHU" Vi måste jobba för att andra ska få upp |JRQHQI|U\UNHWRFKInUlWWLQVWlOOQLQJWLOO GHW$WWNlQVODQQlUMDJV|NHUMREEVRP lokalvårdare inte är att det är sista ut vägen, utan faktiskt för att jag vill jobba VRPVWlGDUHRFKLHWWVHUYLFH\UNH$WW yrket ska vara valbart utan fördomar. (IWHUIUnJDQSn)DFLOLW\6HUYLFHYl[HU kan det vara lösningen? Lite så tänker jag Pulitzia Haag Tilaa Suomen johtava puhtausalan ammattilehti Joka numerossa: • ammattitietoa puhtaudentekijöille • henkistä ja fyysistä hyvinvointia • henkilökuvia puhtaudentekijöistä • uutisia • viihdettä ja ajanvietettä. Tilaa verkkokaupasta www.puhtausala.fi Tilaushinta Pohjoismaihin 88 € /vuosi Siivoussektori Oy - SSTL Puhtausala ry Puh. 040 766 0055, konttori@puhtausala.fi, www.puhtausala.fi Haapaniemenkatu 7–9 B 14, 00530 Helsinki RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 27 ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA Postadress: Box 55 545, 102 04 Stockholm KATASTROFEN – KAN BRANSCHEN LÄRA SIG NÅGOT? Besöksadress: Sturegatan 11 Telefon: 08-762 6000 Fax: 08-762 6948 Webbplats: serviceentreprenorerna.se STYRELSE: Måns Svensson, ISS Facility Services AB, ordförande Anna-Karin Ivarsson, Dammråttan i Borås AB Emma Unevik, Stockholms Städsystem AB Kent Norberg, Norrlands Miljövård AB Fredrik Pethrus, Skaraborgs Städ AB Frank Rafstedt, Arepa Service AB Kimmo Vihtari, Serviceföretaget Pima AB Ulf Wretskog, Coor Service Management AB Anastasia Georgigadou, Adena Clean AB (adjungerad) KANSLI Marcus Lindström Branschansvarig 08-762 6903 marcus.lindstrom@almega.se Ari Kouvonen Branschanalyser och näringspolitik 08-762 6936 ari.kouvonen@almega.se Ann-Sofie Nestani Assistent 08-762 6952 ann-sofie.nestani@almega.se Torbjörn Carlberg Förhandling och rådgivning 08-762 6626 torbjorn.carlberg@almega.se Richard Orgård Förhandling och rådgivning 08-762 6886 richard.orgard@almega.se Martin Stenmo Förhandling och rådgivning 08-762 6637 martin.stenmo@almega.se Under sommaren 2014 utbröt den största skogsbranden i Sverige sedan 1950-talet. Många viktiga och väl genomtänkta insatser gjordes. Några saker gick också fel och även det kan man lära sig något av. Gemene man i Sverige fick, under hela perioden, dygnet runt, rapportering om förloppet. Det skedde genom sociala medier, nyhetssändningar i radio och TV, katastrofrubriker, korta mediaklipp och en del, mer eller mindre ostrukturerade intervjuer. Det var svårt att få en riktig inblick i vad som hände och varför det hände. Då branden till slut var under kontroll minskade nyhetsintresset och man hörde inte så mycket mer. VILLE VETA MER OCH LÄRA OSS NÅGOT FÖR FRAMTIDEN Vi bjöd in räddningsledaren Göran Carlsson till SFRs, Saneringsföretagens Riksförbunds, årsmöte för att ge oss en djupare insikt och möjlighet till diskussion. Sveriges saneringsföretag sysslar dagligen med brandsaneringar och man kan dra lärdom av det som hänt, förbättra säkerhetsåtgärder, få förståelse för temperaturer och risker med giftiga gaser. Man står också hela tiden inför frågor kring rengöring av känsliga ytor och föremål och detta ska ske med största försiktighet. MED PÅ MÖTET På SFR-mötet var representanter för saneringsföretag från Ystad till Haparanda samlade för att, förutom de vanliga årsmötesfrågorna, lyssna på Göran Carlsson. Med på mötet var även representanter för två finska branschorganisationer. De finska organisationerna är huvudsakligen inriktade på asbestsanering och vattenskador. Vattenskador är ju något som är direkt knutet till brandbekämpning. Göran berättade med inlevelse om förloppet. Han beskrev även den taktik som användes. Staben bestod egentligen av 30 olika staber som, var och en, hade ett ansvarsområde som till exempel mediakontakter, kartor, läkare och brandkårer. Brandkårer ja, brandbilar från flygplatser – mycket långa fordon – var involverade i arbetet och måste manövreras på grusvägar och ibland på stigar. Helt klart var det en mycket grannlaga uppgift att styra alla resurser rätt vid exakt rätt tidpunkt. Parallellt med brandbekämpningen var det nödvändigt att värna om liv och ta hand om lokalbefolkningen. Ovanpå det behövde man hålla obehöriga och ”spänningssökande” på avstånd så att de inte onödigtvis störde insatserna, som exempel nämndes två herrar som envisades med att fiska från sin båt just där flygplanen behövde gå ner mot vattenytan för att fylla tankarna. Arbetet och samordningen blev som ett drama med många aktörer och Göran Carlssons berättelse fängslade åhörarna, åhörare som i sin vardag är vana att både se och höra det mesta. Detta ledde till, kollegor emellan, en givande diskussion och en förståelse för specifika frågor kring bränder. Hur får jag veta mer om SFR? Gå in på sfrsanering.se. Där kan du till exempel se: • Hur arbetet med viktiga branschfrågor bedrivs. • Hur utbildningsfrågor hanteras. • Hur SFR hanterar anställningsfrågor tillsammans med de fackliga företrädarna. Detta har skapat helt nya möjligheter inom ”anställningsområdet”. 130 av Sveriges saneringsföretag är medlemmar i Almega Serviceentreprenörerna. AUKTORISERAD SERVICEENTREPRENÖR Våra medlemmar och auktoriserade företag arbetar tillsammans med oss på Almega för en ständig förbättring och utveckling av verksamheten. Utbildning, dialog och utbyte av erfarenheter är en viktig del i detta och en förutsättning för ett långsiktigt bra kvalitetsarbete. Kontakta mig, Ari Kouvonen på Almega, så får du veta mer om hur även du kan bli Auktoriserad Serviceentreprenör. Ari Kouvonen Almega Serviceentreprenörerna Man talade om rengöringsproblem, vattenskador, skyddsSFR, SANERINGSFÖRETAGENS RIKSFÖRBUND BRANDEN VARADE I 42 DAGAR, 31 JULI – 11 SEPTEMBER 2014 ANTAL MEDLEMSFÖRETAG: 48 BRANDEN VAR UNDER KONTROLL 11 AUGUSTI VERKSAMHETER: BRANDSANERING, VATTENSKADOR. ASBEST- OCH MÖGELSANERING KLOTTERSANERING, INDUSTRI OCH KÄRNKRAFTSERVICE ETC SPRIDNING: 150 KVADRATKILOMETER 200 MILITÄRER INGICK I INSATSSTYRKAN 1 200 PERSONER EVAKUERADES 72 MIL BRANDSLANG ANVÄNDES GEOGRAFISK SPRIDNING: HELA SVEIRGE TAR FRAM SANERINGSINDEX (INDUSTRISERVICE OCH SKADESERVICE) FÖR KOSTNADSFÖRÄNDRINGAR/PRISJUSTERING TILLSAMMANS MED SCB HELIKOPTRAR SLÄPPTE NER 320 MILJONER LITER VATTEN ORDFÖRANDE: HÅKAN SALVALL, CORVARA INDUSTRI- OCH SKADESERVICE AB FLYGPLAN SLÄPPTE NER TIO MILJONER LITER VATTEN SANERINGSFÖRETAGENS RIKSFÖRBUND BILDADES 1987 EXPERTIS FRÅN KANADA ANLITADES FÖR ATT LEDA SLÄCKNINGSINSATSERNA KUSTBEVAKNINGENS FLYGPLAN STYRDE INSATSERNA FRÅN HÖGRE HÖJD RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 SANERINGSFÖRETAGENS RIKSFÖRBUND, SFR UTVECKLINGSMÖJLIGHETER BRANDEN 28 utrustning och risker med att hantera giftiga ämnen. Naturligtvis såg man även nya möjligheter att erbjuda tjänster som kunder efterfrågar och inte minst förbättrade och mer lönsamma affärer för sina företag i framtiden. MITTEMELLAN MOPP OCH SKURMASKIN Kärcher lanserar nu Kärcher B60 /10 C Mop Vac – en mekanisk skurmaskin som ska kombinera det bästa från manuell städning med kapaciteten från en motordriven skurmaskin. – Lanseringen av Mop Vac innebär att vi introducerar en helt ny produktkategori på marknaden som vi tror kommer att tilltala många mellanstora städbolag som vill maximera resultatet samtidigt som de kan hålla nere kostnaderna, säger Fredrik Baeza, försäljningschef för Floorcare på Kärcher Sverige. Maskinen ska avverka golvytan fem gånger snabbare än det går att rengöra med mopp. Den går även tyst då den drivs mekaniskt med handkraft och inte kräver någon motor. I praktiken fungerar det såhär: Skurdäcket förses med vald mängd vatten YTTERLIGARE UPPGIFTER KOMMER ATT KRÄVAS FÖR Från och med 1 april 2015 kommer Skatteverket att kräva ytterligare uppgifter från företagen för att betala ut ersättning för ROT- och RUT-arbeten. Utöver vad som redovisas idag kommer Skatteverket att vilja ha in uppgifter om vilken typ av arbete som utförts, antal arbetade timmar, vilka material som använts samt om något annat än hushållsarbete och material fakturerats. Syftet med de nya reglerna är att Skatteverket ska få bättre kontroll. – Vi vill att det ska bli rätt från SKUMMANDE från tanken, vattnet sprids över skurområdet och dynan rengör golvytan. Munstycket i gummi ser sedan till att vattnet avlägsnas från golvet och håller det innanför dynan. Pumpen pumpar sedan det smutsiga vattnet genom en slang till smutsvattentanken, på så vis blandas aldrig rent och smutsigt vatten och maskinen efterlämnar torrare golv med lägre halkrisk. – Mop Vac är precis lika enkel att använda som en vanlig mopp, men skillnaden är att den ger ett snabbare resultat samtidigt som man undviker arbetsskador såsom förslitningar av exempelvis axlar, säger Daniel Melin, marknadsutvecklare på Kärcher Sverige. Mop Vac belönades med ISSA Intercleans innovationspris i Amsterdam under 2014. Q RUT början. Att få in mer uppgifter direkt vid begäran om utbetalning kommer att underlätta vårt arbete när vi ska kontrollera att allt stämmer, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket. De nya reglerna kommer att gälla för arbeten som betalas efter den 1 april nästa år. I samband med förändringen försvinner även blanketterna och begäran om utbetalning kommer enbart att kunna göras elektroniskt. Q FÄRG SKA MINSKA BAKTERIESPRIDNING Initial har tagit hjälp av färgpsykologi och kunskaper kring hur färger påverkar olika beteenden när man nu lanserar Signature Colour – en serie där alla enheter är tillverkade i antibakteriellt material för att minska spridningen av bakterier och risken för infektioner. Det är den brittiska färgpsykologen Angela Wright som hjälpt Initial med färgvalet. Det blev en produktserie med nio fräscha och rena färger i matt, blank och metallicfinish. Alla med en gul bas som uppmuntrar till positiva och proaktiva hygienbeteenden på en mängd olika sätt. Färgerna skapar också ett visuellt intryck som kan gå hand i hand med olika företagslogotyper och färgidentiteter. – Vi lanserar nu produkter med färger som har en djupgående effekt på beteendemönster och att forskning visar att färg påverkar stämningar, känslor och sinnen är en väldigt positiv nyhet. Turkos är exempelvis en färg som signalerar renhet och rosa signalerar omvårdnad, säger Björn Hellquist, kategoriansvarig på Initial. Q HANDDESINFEKTION Handdesinfektion har blivit allt vanligare att erbjuda som komplement till tvål och vatten i toalettutrymmen. Inom vissa branscher och yrken påminner det även om vikten av god hygien. Tork har därför förstärkt sitt sortiment på området och tagit fram en oparfymerad handdesinfektion i skumform som även ska återfukta huden utan att kladda. Produkten finns i sortimentet från och med februari 2015. Q RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 29 lean F L O O R I N G Specialmaskiner för textila och hårda golv. ZZZFOHDQÀRRULQJVH 031-28 02 00 8WELOGQLQJDU 'HOWDVWlGV\VWHP ,167$PlWQLQJDU 8SSKDQGOLQJDU kontorsvaruhuset & gullbergs har nu blivit ocay! 7HO WKRPDV#VXNRQVXOWVH ZZZVXNRQVXOWVH Läs mer på: www.ocay.se MMM Magnus Material och Miljö www.borago.se hogia.se/systems 0303-72 60 97 När du vill veta något eller säga något om: • Golvfunktion, -produkter och -skötsel • Miljöpåverkan • Uthållig resursanvändning Upphandlingsverktyget för dig som söker professionella städleverantörer. Världsledande inom rengöring med bioteknik www.cleanbroker.se SODEXOS www.innu-science.se UNGER Germany GmbH Tel: 0706-08 66 00 PeO Ångström, Nordenansvarig pangstroem@ungerglobal.com www.ungerglobal.com Tvättmaskiner för städklara moppar Högsta kvalitet till lägre totalkostnad Städsystem för golv & interiör Entrésystem Avfall & Återvinning www.vileda-professional.se ISS FÖRSTÄRKER LEDNINGSGRUPPEN ... VD HYLLAS FÖR ATT VARA BRÅKIG En av Sveriges bråkigaste kvinnor finns inom städbranschen. Det enligt affärsmagasinet Passion for Business som för sjunde året i rad utsett Sveriges 49 bråkigaste kvinnor. De kvinnor som kvalar in på listan är de som sticker ut och bryter ny mark inom framförallt näringsliv, företagande, politik, miljö och ledarskap. Sodexos vd Azita Shariati hamnar på en hedrande 26e plats och hon är i gott sällskap, med på listan finns bland annat namn som Annie Lööf, ledare för Centerpartiet och tidigare näringsminister och Biljana Pehrsson, vd för fastighetsbolaget Kungsleden. Att kvinnorna enligt listan är just bråkiga är en ordlek med efternamnet på magasinets grundare, Anna Bråkenhielm. Q IEN TEM LEDAA: – ATT RSKAP DRIV A FÖ RETA G MEDLEM STIDN ING FÖR STÄDB RANS CHEN SVERIG E OCH ALMEG A SERVIC EENTR EPREN ÖRER NA ÅRGÅN G 4 PRIS SEK 80 N MEDLEM STIDN ING FÖR CHEN HYG IEN MÄS SN MEDLEM STIDN ING FÖR STÄDB RANS CHEN SVERIG E OCH 1 ALMEG A 22206 1_RH 514.in dd SERVIC EENTR EPREN ÖRER NA ÅRGÅN G 4 PRIS SEK 80 # 6.20 14 1 KET ITEÅ ATT STUD BLIR ERA I P SVERI ITEÅ GES RENA STE SKOL A? PÅ IENS GÅNG TAND ARD H 21983 4_RH 414.in dd 1 SVERIG E OCH 14 SVE HYGNSK UMM POS ER IT MYC IVITET I P STÄDB RANS # 5.20 TEM VÅRDA: 22523 7_RH 614.in dd RENGÖRING & HYGIEN #1.2015 ... i Sverige med två nya medlemmar: Ulrika Södergren Andersson har anställts som chef för ISS nya affärsområde ISS Direct och kommer att fokusera på företagets mindre kunder. Patrick Svensson har utsett till tillförordnad chef för Service Excellence, en funktion som ska samordna och vidareutveckla ISS tjänsteleverans. R&ENGÖ R&ENGÖRI R&ENGÖRI HYGRING HYGIENG HYGIENG VILL DU OCKSÅ PRENUMERERA PÅ RENGÖRING & HYGIEN? DU FÅR SEX FULLMATADE NUMMER OM ÅRET. MAILA DIN BESTÄLLNING TILL INFO@MICHELANGELO.SE 30 Världsledande i produkter för professionell fönsterputs Kontakta Magnus Rönnmark Magnus Material och Miljö magnus.ronnmark@telia.com 0722-327657 www.mamami.se Tel 031-752 01 00, www.podab.se Vi gör Sverige renare! UR BORT STÄD AR OL NY M IKA SMMAN ITTO ETOD SM R? FÖ TBE VIOIT KÄM R LE TT PN LJUS ING: N ALMEG ÅRGÅN AS ERVIC G4 PRIS EENTREPREN SEK ÖRER 80 # 4.20 NA 14 G R Ä F N E K L VI ÄR DU? www.vikur.se Sätt färg på städningen! POSTTIDNING B RETURADRESS: RENGÖRING & HYGIEN BOX 12 250 102 26 STOCKHOLM Innovationer är nyckeln till utveckling. Om du gör som du alltid har gjort, får du samma resultat! Se VoleoPro video: Vileda Professional är med och leder utvecklingen, vi satsar på innovationer: s PVAmicro - nya generationens mikrofiberduk! Torkar upp och lämnar ett skinande rent resultat efter sig. s SprayPro - när dina golv behöver lite extra fukt! Spraya direkt från skaftet på fläcken - alltid nära till hands. s Swep Duo MicroPlus och MicroCombi - dubbelt så smart! Nytt material - lägsta friktion och bästa smutsupptagning. Lägg till att moppen har två sidor - färre moppar för samma jobb. Det ger mer än 30 % inbesparing på tvätt och transport. s Se SprayPro video: VoleoPro - en prisvärd vagn med smarta lösningar. Har du råd att inte utveckla din verksamhet? Kontakta oss så berättar vi mer. Besök oss på www.vileda-professional.se Freudenberg Household Products AB vileda.professional.se@fhp-ww.com www.vileda-professional.se
