PÅ AFFÄRER - Fastighetstidningen

Transcription

Medlems- och
branschtidningen
för Fastighetsägarna
Nr 4 maj 2015
Pris: 60 kronor
TEMA:
SÄKERHET
SÅ HÄR MYCKET
FÅR DET BULLRA
Ny metod snärjer
pyromanen
UNGA SKAPAR
SITT NYA KIRUNA
Regeringen har presenterat
ny bullerförordning
KONTORSTRENDER
ATT HA KOLL PÅ
SUGEN
PÅ AFFÄRER
MEN FÖR STENA FASTIGHETERS VD STÅR
DE LÅNGSIKTIGA RELATIONERNA I CENTRUM
Fastighetstidningen testar
de hetaste alternativen
019-25 21 00 | EcoGuard.se
Ett öppet och trådlöst mätsystem
för fastighetsdrift med frihet
Vi erbjuder ett öppet system för mätning av temperatur, vatten och el. Med vår kraftfulla programvara CURVES får du full kontroll över alla dina mätvärden, du kan ta ut rapporter och statistik,
systemet går sedan enkelt att koppla till ditt ekonomisystem för debitering. Beroende på förutsättningar som finns i fastigheten kan ni välja mellan EcoGuards öppna trådlösa mätinsamling
med mycket bra räckvidd eller trådbunden M-Bus-kommunikation. Vi ger dig full frihet!
STOR PRODUKTLANSERING!
Anmäl dig på ecoguard.se
MÄTA
ANALYSERA
STYRA
DEBITERA
EcoGuard ger fastighetsägare och hyresgäster förståelse och kontroll över sin energianvändning.
Våra lösningar gör det enkelt att samla in och visualisera el-, energianvändning, vattenförbrukning
och temperaturer. Telefon 019-25 21 00, www.ecoguard.se
Vi projektleder alltid våra installationer och vi har ett eget team av projektledare, elektriker,
rörmontörer och tekniker. Det gör att du kan känna dig trygg med att din installation håller både
hög kvalitet och levereras för drift inom utsatt tid. Kontakta oss så berättar vi mer.
Läs mer på ecoguard.se eller ring 019-25 21 00
circuscom.se
Låt inte oss störa.
Energiåtgärder pågår.
När vi på Skanska Direkt tilläggsisolerar, byter fönster eller
renoverar badrum i flerbostadshus ser vi till att att störa de
boende så lite som möjligt.
Ta del av vår kompetens från start och få en enkel resa.
Vid både enstaka uppdrag och rikskundsavtal får du en
kontaktperson som är med hela vägen. Vill du veta mer?
Skanska Direkt – Byggservice
010-448 00 00 • skanska.se/direkt
FOTO: JOHANNES BERNER
Årgång 106 • www.fastighetstidningen.se
Denna utgåva är presslagd den 27 april 2015.
PÅ OMSLAGET:
Christel Armstrong
Darvik, vd på Stena
Fastigheter.
Se sid 36
FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN
FOTO: PETTER COHEN
NR 4 MAJ 2015
10
FOTO: HANS-OLOF UTSI
INTE LÄTT ATT GÖRA RÄTT
Renoveringen av föreningens
miljöhus blev en långdragen historia.
45
SÅ VILL DE FORMA SIN STAD
Högstadieeleverna i Kiruna tycker till
när staden ska flyttas.
JAKTEN PÅ
ARBETSRO
Avdelningar
Att medarbetarna mår bra och i förlängningen är produktiva är målet med ett
kontor, säger experterna. Arbetsmiljö
blir allt viktigare och nu gäller det att
välja rätt i floran av kontorsmodeller.
20
6 Ledare: Regeringen missar målet gång på gång
36 Christel Armstrong Darvik har transaktionsabstinens
52 Bostadsbolag extra utsatta – så förhindrar du dataintrång
Du har varken råd eller lust att inte ha koll
Det händer saker i snabb takt nu.
Subventioner, nya bud om företagsskattekommitténs förslag och försämringar
i villkoren för egen solel är bara en del i
nyhetsflödet.
Du kan så klart läsa om det här. Men
ärligt talat så är du lite sent ute. För att
hänga med i det snabba nyhetsflödet är
det vårt nyhetsbrev du behöver. Så om du
inte redan gjort det – sluta läsa nu, gå in
FASTIGHETSTIDNINGEN NR 4 MAJ 2015
på fastighetstidningen.se och teckna dig
för en prenumeration på nyhetsbrevet.
Papperstidningen är dock oslagbar när
det gäller analys och fördjupning. Här tar
vi upp förändringarna som sker i långsammare cykler.
Ett exempel på det är utvecklingen
på kontorsmarknaden. Men det är trots
allt inte så långsamma förändringar att
du som fastighetsägare kan bortse från
Nyheter
#åsikten: Mattias Jägerskog
Så jobbar jag: HR-chef
Barometern: Gävle
Affären
Krönika: Tomas Ernhagen
Fall i rätten
Prylar: Grön inspiration
Arkitekt/Design: Karavan
Fastighetsägarna svarar
Fastigo svarar
Nytt från din förening
Till sist: Rudolf Antoni
8
18
29
30
32
35
43
50
57
69
71
73
78
vartåt det blåser. Så har du inte råkoll på
coffice, hoffice och de andra
kontorstrenderna kan du
uppdatera dig på sidan 20. Men
fixa nyhetsbrevet först, ok?
Erik Hörnkvist
Redaktionschef
erik.hornkvist@fastighetstidningen.se
5
Ledare/Reinhold Lennebo
Regeringen missar
målet gång på gång
S
SÅ HAR REGERINGEN och bostadsminister
Mehmet Kaplan äntligen presenterat sin vision
för hur bostadsmarknaden ska utvecklas –
målet är att 250000 nya bostäder ska byggas
fram till 2020 och bristen på bostäder därmed
lindras. Det är naturligtvis både lovvärt och
nödvändigt att regeringen vill skapa förutsättningar för fler nybyggda bostäder, men samtidigt är det långt ifrån tillräckligt för att lösa
de problem som finns på bostadsmarknaden.
Allt fler känner nu av de strukturproblem
som den svenska bostadsmarknaden dras med.
Omfattande bostadsbrist inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö, utan också i alla
större universitets- och regionstäder. Men
även mindre orter som vi vanligen förknippar
med utflyttning och tomma bostäder har idag
brist på hyreslägenheter.
SAMTIDIGT SOM bostadsbristen tilltar ligger
nyproduktionen av bostäder på den högsta
nivån sedan 1990-talet. Förra året färdigställdes 36000 lägenheter. I år väntas tillskottet
bli 40000 nya bostäder. En ökning med mer
än 10 procent på enbart ett år. Ett faktum som
regeringen helt tyckts ha missat. Men för oss
som verkar på den bostadspolitiska arenan är
det inget märkligt. Nyproduktionstakten styrs
nämligen av konjunkturen och inte av tillfälliga ekonomiska stöd.
I ett läge med en boomande byggbransch
väljer regeringen att lägga fram ett subventionspaket på 3,2 miljarder för att stimulera byggandet av små och billiga hyreslägenheter. En satsning som ter sig illa
genomtänkt, inte bara för att den
kommer i ett läge när nyproduktionen är den högsta på 25 år och
byggbolagen har svårt att hitta rätt
kompetens, utan också för att
det är ett stöd som branschen
inte efterfrågar.
Brist på finansieringsmöjligheter är inte ett hinder
för bostadsbyggande idag.
Det är istället brist på mark
i rätt läge med tillgång till
bra kommunikationer som
är ett hinder för ökad nyproduktion. Här har regeringen
6
en unik möjlighet att stimulera bostadsbyggandet genom att investera i infrastruktur
och utbyggda kommunikationer. Satsningar
som skulle ge stor effekt på bostadsbyggandet,
eftersom det ökar utbudet av attraktiv mark.
Men istället för att lyssna på branschen
väljer regeringen att återanvända en gammal metod för att tillfälligt försöka stimulera
utbudet av bostäder. En metod som inte kommer fungera den här gången heller.
DET ÄR NAIVT att tro att ett riktat byggstöd
till de dyraste bostäderna, nyproducerade
lägenheter i de mest efterfrågade områdena,
skulle ge dem som har störst behov av boende
tillgång till det. Nybyggda bostäder kommer
nämligen alltid vara dyrare än begagnade.
Men stimulera rörlighet i bostadsbeståndet är
inget regeringen talar om.
Tyvärr är bristen på målfokus något som
karaktäriserar regeringens övriga åtgärder för
att öka utbudet av bostäder. Senast manifesterat i form av sänkta krav för utomhusbuller,
men endast för mindre lägenheter upp till
35 kvadratmeter. Trots att det endast ger en
begränsad effekt på bostadsbyggandet, jämfört med att generellt sänka kraven för utomhusbuller.
REGERINGEN FÖRSÖKER lappa och laga med
en mindre åtgärd här, en annan där, utan att
se om det verkligen leder till fler bostäder. Det
är inte en genomtänkt bostadspolitik och gör
att regeringen gång på gång missar målet – att
skapa förutsättningar för en välfungerande
bostadsmarknad.
Om regeringen verkligen menade allvar med
att de vill öka antalet tillgängliga bostäder
skulle den till exempel kunna lansera en bred
översyn av bostadspolitiken i vårbudgeten
med syfte att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet bättre, en åtgärd som skulle kunna ge
ett tillskott på 40 000 bostäder enligt Boverkets beräkningar. Men inte heller den chansen
tog regeringen. Tyvärr innebär det att regeringen återigen missar målet.
”
ISTÄLLET FÖR
ATT LYSSNA PÅ
BRANSCHEN
VÄLJER
REGERINGEN
ATT ÅTERANVÄNDA
EN GAMMAL
METOD.
REINHOLD LISTAR:
1 NU HAR finansministern gett Företagsskattekommitténs förslag
bakläxa. Det kan vi på
Fastighetsägarna ta en
del av äran för.
2 HAR STUDERAT
bostadshyresmarknaden
i Wien. Avskräckande
exempel på när ickesubventionerat boende
reducerats till ett komplement, i stället för tvärtom.
3 LÄNGRE DAGAR,
varmare, mer jogging och
orientering. I like.
VD FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE
Fastighetsägarna i fokus
Redaktör: Maria Odeh, maria.odeh@fastighetstidningen.se
TWITTRAT
April 1
#bopol Mkt bra av Stefan
Ränk i debattstafetten!
Lyssnar du @MehmetKaplan? Det borde du
nog. Sätt infra främst!
Reinhold Lennebo
@ReinholdLennebo
April 14
Städer får inte bli
museum utan man
måste våga tänka
framåt, menar @RudolfAntoni i frågan om hur
en stad ska balansera
det nya mot det gamla.
Fastighetsägarna GFR
@SveFast_GFR
April 15
Symbolpolitik river inga
barriärer för resurssvaga
och ungdomar. Word!
Bred ök och långsiktigt
hållbar #bopol behövs.
Marie Öhrström
@MarieOhrstrom
Fastighetsföretagande som högskolekurs
INTRESSET VAR STORT när kursen Fastighetsföretagande gavs under hösten. Nu går den igen, och
blev även den här gången snabbt fulltecknad.
Det är Fastighetsägarna Sverige som har tagit
fram utbildningen i samarbete med KTH och den ger
7,5 högskolepoäng efter avslutat projektarbete. Målgruppen är i första hand fastighetsägare med ett litet
till medelstort fastighetsbestånd, men även anställda
inom fastighetsförvaltande företag.
– Vi försöker ge praktiska kunskaper i vardagen
utifrån de frågor som vi själva arbetar med varje dag,
säger Ola Björstedt, jurist på Fastighetsägarna GFR
och kursledare.
CATARINA BIRKELAND är en av deltagarna. Hon jobbar på ett transport- och logistikföretag i Malmö som
äger sina egna fastigheter. Behovet av kunskaper
inom fastighetsförvaltning har vuxit i takt med att
företaget gjort det.
– Jag har fått bra hjälp av Fastighetsägarna tidigare, men vill lära mig de största juridiska bitarna
själv för att få bättre kontroll över vad det är vi gör. Vi
har köpt en fastighet som vi delar med andra hyresgäster, så nu när vi även är hyresvärd måste vi lära
April 16
Galet intresse kring solceller, över 100 anmälda
redan. Anmäl dig nu om
du vill komma till oss 5/5.
Per Forsling
@PerForsling
FÖLJ OSS!
Följ Fastighetstidningen på
Facebook och Twitter och
håll dig uppdaterad med
de senaste nyheterna från
branschen.
oss allt om att skriva avtal, hur det ekonomiska fungerar och så vidare, säger Catarina Birkeland.
HON FÅR MEDHÅLL av Ola Persson som äger fastigheter i Strömstad.
– Det här är ett bra sätt att få kunskaper som man
inte har tillgång till i det vardagliga. Det är jättebra
att lärarna tar upp de frågor som jag själv stöter på.
”Jag vet att ni är en
samling företagare
som tar ett stort
ansvar för samhällsutvecklingen.”
April 16
Ett hållbart Stockholm
kräver en hållbar avfallshantering.
Sara Haasmark
@HaasmarkSara
April 20
Fått fördjupad info om
Wiens hyresmarknad
från stadens allmännytta. Avskräckande
exempel på hur man
dödar privata investeringar. #bopol
Martin Lindvall
@MartinLindvall
Catarina Birkeland och kurskamraten Ola Persson lär
sig mer om vardagsnära frågor i fastighetsägandet.
MEHMET KAPLAN i sitt anförande
på Fastighetsägarna GFR:s fullmäktige.
Så skapas attraktiva städer
Fastighetsägarna har samlat organisationens erfarenhet kring stadsutveckling i
boken Attraktiva stråk och platser.
– Vi ser att det finns en törst efter kunskap i ämnet. Vi har därför kokat ner all
vår kunskap som vi samlat på oss från alla
stadsutvecklingsprojekt som vi varit med
i, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk
chef på Fastighetsägarna GFR och en av författarna.
Boken ska vara ett stöd i det dagliga arbetet men den är
också viktig för att skapa samsyn kring vilka utmaningar och
möjligheter som finns för den egna staden.
Den innehåller checklistor att använda sig av i sitt eget stadsutvecklingsarbete och går att beställa via Fastighetsägarna
webbshop, www.fastighetsagarna.se/webbshop
Krav på starkare
konsumentskydd
FASTIGHETSÄGARNA KRÄVER i en
skrivelse till regeringen att bostadsrättslagen uppdateras och moderniseras med utökat konsumentskydd
vid köp av nyproducerade bostadsrätter.
– Med nuvarande regler kan byggaren och den tillfälliga styrelsen
fatta kortsiktiga ekonomiska beslut
med olyckliga konsekvenser för
bostadsrättsföreningens kommande
medlemmar. Detta sker för egen
vinning och i stort sett utan risk att
ställas till svars, säger Line Zandén,
förbundsjurist på Fastighetsägarna
Sverige.
Samtidigt föreslår Fastighetsägarna i en promemoria till regeringen att bostadsrättslagen ändras
så att reglerna för vilka ändringar
som kräver styrelsens tillstånd
specificeras. Därtill föreslås att en
bostadsrättshavare i de fall då styrelsen inte ger sitt tillstånd till en viss
åtgärd ska kunna begära överprövning av beslutet hos hyresnämnden.
7
Nyheter
Kluven syn på
byggsubventioner
I slutet av mars presenterades
regeringens storsatsning för
att öka bostadsbyggandet:
3,2 miljarder i inversteringsstöd
för hyresrätter i budgeten för 2016.
Och reaktionerna i fastighetsbranschen är delade.
Så här fungerar
investeringsstödet
• Stödet baseras på ort och lägenhetens
storlek.
• För en lägenhet på 35 kvm BRA (bruksarea) i Stockholm utlovas 5 300 kronor
per kvm. I Malmö 4 200 kr per kvm. Fullt
stöd utgår för ytor upp till 35 kvm och
halvt stöd från 35 till 70 kvm.
• Krav ställs på överkomlig hyra i 15 år
och att lägenheten förmedlas genom
bostadsförmedling.
• Maximal hyra 1 450 kr per kvm BRA i
Stockholmsregionen, 1 350 kr per kvm
BRA i Göteborgs- och Malmöregionerna
samt kommuner som gränsar till Stockholmsregionen och 1 300 kronor per kvm
i övriga landet.
• Byggnaden måste uppnå minst 20 procent lägre energiförbrukning än kravet
för en ny byggnad enligt Boverkets byggregler (BBR).
• En förordning kan tidigast börja gälla
1 januari 2016. De bostäder som påbörjats
efter den 25 mars 2015 och som uppfyller
villkoren för investeringsbidrag kommer
dock att vara berättigade till stöd.
– Vi har inte sett alla detaljer än, men ett
statligt investeringsstöd kan bli något som vi
söker, säger Byggvestas vd Marcus Svensson.
Även kommunala MKB tror att bolaget
söker stödet, men Wallenstam ser hellre att
kommunerna lämnar mer mark.
Det investeringsstöd som regeringen presenterade i slutet av mars innebär att fastighetsägare som bygger hyresrätter upp till
70 kvadratmeter kan få ett finansiellt stöd.
3,2 miljarder avsätts i budgeten för 2016 och
förhoppningen är att det ska öka intresset för
att bygga fler hyreslägenhet och särskilt små
lägenheter, som det är stor brist på.
HUR STORT ÄR då intresset hos fastighets-
ägare? Vi kontaktade tre bostadsbolag i landet för att pejla tongångarna. På Byggvesta,
ett privat bolag som bygger hyreslägenheter
i många av storstäderna, är de försiktigt
positiva.
– Vi har många frågetecken som fortfarande måste rätas ut, bland annat kring
vilken yta som ska gälla, var gränserna går
i den geografiska indelningen och vad som
krävs för att få det extra stödet för bra energiprestanda. Men faller allt på plats kan det bli
intressant, säger Marcus Svensson.
– Då är det inte omöjligt att det är affärsmässigt. Men jag ställer mig tveksam till att
det är med Hyresgästföreningen man ska
förhandla en presumtionshyra. Tidigare
har det varit länsstyrelsen som satt nivån.
Hos Wallenstam i Göteborg är man mer
skeptisk till stödet.
– Vi ser inte ett investeringsstöd som
avgörande för oss. Viktigare är att kommunerna frigör mer mark till byggande
– det hade varit bättre om resurser satsas
på det, säger Susann Linde, CFO på Wallenstam.
Hon utesluter dock inte att företaget kan
komma att söka stöd.
– Landar stödet på 2 000 kronor per kvadratmeter är det inte så intressant. Blir det
upp mot 9 000 kronor per kvadrat, då händer
saker, menar han.
ENLIGT MARCUS SVENSSON är hyran
som krävs för att få stöd inte så långt ifrån
den Byggvesta nu har i sin nyproduktion,
om han uppfattat normhyran rätt.
BSK ARKITEKTER
25 MARS Regeringen presenterar miljardsatsning på
byggsubventioner.
20
21
22
23
24
ERIK GROUNDSTROEM/NCSC
AGENDAN
24 MARS Elnätsbolagen
tillåts efter beslut i Högsta
förvaltningsdomstolen att
ta ut 46 miljarder kronor i
retroaktiva elnätsavgifter.
25
26
27
28
9 APRIL Mark- och miljödomstolen godkänner detaljplanen för området Albano
efter en 13 år lång process.
29
30
31
1
2
15 APRIL Täby centrum
utses till Nordens bästa köpcentrum av Nordic Council
of Shopping Centers.
3
4
5
6
7
16 APRIL Roger Akelius
fyller 70 år och firar
genom att dela ut 50
miljoner kronor till sina
anställda.
8
9
10
12
MARS
8
FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT
RIS OCH ROS I
DEBATTSTAFETTEN PÅ
FASTIGHETSTIDNINGEN.SE
Med anledning av regeringens miljardsatsning på investeringsstöd utlyste
Fastighetstidningen en debattstafett
på nätet. Här är några av debattörernas
åsikter i ämnet:
”Det hjälpte inte förra gången och
det kommer inte att hjälpa nu.
Subventionerna har bidragit till att
snedvrida marknadens funktionssätt och därmed fördjupa orsakerna till bostadsbristen.”
Reinhold Lennebo,
vd Fastighetsägarna Sverige
”Vi kan konstatera att det har
byggts mest då staten intervenerat på bostadsmarknaden genom
stimulanser i någon form. Marknaden kan inte förväntas ta ansvar
för att alla ska få tillgång till en
bostad till rimlig kostnad.”
Marie Linder,
ordförande Hyresgästföreningen
”Att rikta stödet till oss mellanhänder är ett beprövat misstag
med kända negativa effekter.”
Stefan Ränk,
vd Einar Mattsson
”Det finns andra områden att
angripa som direkt hämmar byggandet. Idag kan tiden från idé
tills huset står färdigt ta 10 år. Det
tar lång tid innan spaden kan åka
i backen. Bullerregler, överklagandeprocess, strandskydd och
många andra faktorer påverkar
bostadsbyggandet.”
På en byggarbetsplats i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm togs pressen emot i slutet av mars när regeringen
presenterade sin nya bostadssatsning – ett stimulanspaket på 3,2 miljarder för ökad byggnation av hyresrätter.
På bilden syns miljöminister Åsa Romson (MP), finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan
Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
– Först vill vi analysera detaljerna för att
se om det något som fungerar även för oss.
HITTILLS HAR DE kommunala bolagen visat
IQ SAMHÄLLSBYGGNAD
FÖRVALTAREN
störst intresse för stödet och Terje Johansson, vd på MKB i Malmö, tror att stödet
kommer att stimulera fram den typ av lägenheter som regeringen efterfrågar.
– Det finns en del i satsningen som vi inte
inte vet hur det ska tolkas. Men utgår man från
att stödet i Malmö är 4 200 kronor per kvadrat
21 APRIL Smart Built Environment – ett nytt program
för digitalisering av hållbart
samhällsbyggande startas
av Energimyndigheten och
Formas.
13
14
15
16
17
18
19
20
”Att subventioner för nya bostäder
skulle vara verkningslöst stämmer inte. Två tredjedelar av de
bostäder som byggdes med hjälp
av stödet som fanns fram till 2006
skulle inte ha byggts utan det.”
Mehmet Kaplan,
bostadsminister, MP
DAVID GROSSMAN
21 APRIL
Nu är
det klart
vem
som blir
ny vd för
Familjebostäder. I oktober
tas posten över av Anette
Sand som idag är vd på
Fastighets AB Förvaltaren i
Sundbyberg.
APRIL
Nina Lundström,
bostadspolitisk talesperson, FP
borde man kunna få ner hyran till 1 350 kronor
per kvadrat, säger Terje Johansson.
Men, tillägger han, sedan måste man
också behålla värdet på fastigheten.
– Vi kan inte producera till vilken kostnad som helst och sedan skriva ner värdet.
Då är det inte aff ärsmässigt. Därför måste
produktionskostnaden också tryckas ner.
Annars räcker inte pengarna ens med subventioner.
21
22
7 MAJ Konferensen
och mässan
Bostadsforum äger rum
på Marriott
hotell i Stockholm
23 APRIL Civilutskottet
vill att riksdagen ger
regeringen i uppdrag att
införa privat initiativrätt
till detaljplan.
23
24
25
26
27
28
29
30
1 JUNI Riktvärdet för
små lägenheter höjs från
55 till 60 decibel vid den
exponerade sidan. Läs
mer på sidan 14.
1
2
3
MAJ
7
1
JUNI
9
FI slopar amorteringskravet
FÖRRA VECKAN konstaterade Kammarrätten i
Jönköping att Finansinspektionens (FI) förslag
på amorteringskrav var olagligt. Det är en av
anledningarna till att FI nu väljer att backa från
kravet. I ett pressmeddelande skriver de att ”FI
anser att det finns ett behov av ett amorteringskrav i Sverige. Det ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att
Sveriges ekonomi påverkas negativt om något
oväntat händer i Sverige eller i omvärlden”. Men
nu vill inspektionen se att myndighetens mandat
att ta fram regler på området klargörs.
Ta hjälp av kommunens
arbetsmiljösamordnare
och kom ihåg att du är
fastighetsägare och därmed
har arbetsmiljöansvar.”
Ulrika Ehrensvärd,
bostadsrättsföreningen Wårgård
Hans Wallenstam bland
Sveriges miljömäktigaste
FÖR FJÄRDE ÅRET i rad
rankar tidningen Miljöaktuellt Sveriges 100
miljömäktigaste personer.
På plats 33 placerar sig
Wallenstams vd Hans
Wallenstam, som gjort hela
företaget och dess fastighetsbestånd självförsörjande på förnybar el. Nya
namn från branschen som
letat sig in på årets lista
är Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska
Hus (plats 43), och Anna
Hans Wallenstam kom Denell, hållbarhetschef på
Vasakronan (plats 53).
på plats 33.
63%
Soprumslyftet blev byr
FOTO: ADORE ADORE/WHAT! ARKITEKTUR
av svenskarna anser att det är viktigt att den
nya lägenheten har balkong eller terrass när
det är dags att byta bostad, visar Plantagens
rapport ”Växttrender 2015”.
Det är inte lät att göra rätt. Ulrika
Ehrensvärd har lagt ner hundratals
obetalda timmar på att förbättra föreningens miljörum. Men avfallsentreprenörerna är fortfarande inte nöjda.
I februari nyinvigdes miljörummet hos
bostadsrättsföreningen Wårgård i Stockholm. Sophanteringen har blivit effektiv,
miljövänlig och ekonomisk – idag kan
medlemmarna sortera sitt avfall i tolv olika
kategorier, för samma totala kostnad som
när det bara fanns två.
MEN JU FLER avfallstyper som ska hanteras
200 hyresrätter planeras i det gamla parkeringshuset ett stenkast från Avenyn i Göteborg.
P-hus kan bli modernt
kollektivboende
PARKERINGSHUSET VID Lorensbergsteatern i
Göteborg kan omvandlas till ett modernt
kollektivboende med 200 hyresrätter. Bakom
planerna står Familjebostäder, som valt att kalla
konceptet för Bohem.
Tanken är att riva de nuvarande parkeringsplatserna, men att ersätta dem med 300 nya
– under jord.
10
i ett soprum, desto fler inblandade aktörer.
Ulrika Ehrensvärd, som ansvarar för miljörummet, blev snart varse att alla aktörers
olika regler och uppfattningar hade svårt att
få plats inom miljörummets fyra väggar.
– Jag vill ju bara att jorden ska vara en
bra plats att leva på om hundra år. Det här
är mitt sätt att bidra, men det är verkligen
jättebesvärliga systembrister. Aktörerna
har inte bara olika ansvar utan också olika
åsikter, säger Ulrika Ehrensvärd.
Hennes tanke var att färre sopor skulle
kastas osorterade om kärlet för hushållsavfall stod längst in i miljöhuset. Men
veckan efter invigningen bytte en av entre-
prenörerna plats på kärlen för att slippa
lägga tid – och därmed ackordpengar – på
att komma åt just sina kärl.
När hon började ringa runt bland de
olika inblandade aktörerna för att ta reda
på varför hon inte fick placera kärlen som
hon ville startade en kedjereaktion av nya
problem att lösa.
TROTS ATT renoveringen av miljöhuset
gjorts av en aktör inom avfallshantering
visade det sig att en annan entreprenörs
arbetsmiljösamordnare skulle ha godkänt
renoveringsplanerna innan de sattes i verket. När denna blev inkopplad godkändes
varken tröskeln in till miljörummet, storleken på kärlen eller deras placering i rummet
– de stod nämligen 20 centimeter för tätt.
I samma veva fick Ulrika veta att hon själv
måste rapportera in alla nya uppgifter kring
hämtningsfrekvens och storlek på kärl till
kommunen eftersom ingen av aktörerna
gjort det i samband med renoveringen.
Just nu ser det ut som att föreningen
kommer att bli tvingad att byta ut sina
sopkärl för att tillgodose det arbetsmiljöansvar som en av entreprenörna kräver.
Ulrika räknar med att bytet kommer att
kosta omkring 15 000 kronor.
– De flesta människor vill ju göra rätt,
DAGS FÖR
STAMBYTE
Installationsklara våtrumskassetter för
snabba och säkra stambyten
150 centimeter mellan kärlen är
det som gäller. I brf Wårgårds
miljöhus stod kärlen 20 centimeter
för trångt och fick därför nedslag
av arbetsmiljöinspektören, trots
att en avfallshanteringsaktör gjort
renoveringen.
!
T
E
H
NY
åkratisk mardröm
men det måste vara enkelt för
alla parter och man måste sätta
användarna i centrum, det vill
säga de som bor i fastigheten.
Jag är övertygad om att det här
går att förändra och det vill jag
inspirera till.
HENNES BÄSTA TIPS till den
som själv vill förbättra återvinningen i sin förening är att hålla
sig själv – och alla inblandade –
informerade om arbetet.
– Börja med att läsa reglerna
på kommunens hemsida. Be
sedan kommunen och alla andra
aktörer att komma ut och ge sina
konkreta tips. Ta hjälp av kommunens arbetsmiljösamordnare
och kom ihåg att du är fastighetsägare och därmed har
arbetsmiljöansvar.
Rikard Silverfur är fastighetsteknisk expert på Fastighetsägarna Sverige. Han ser
ofta exempel på hur avfallshanteringen blir dyr för fastighetsägare som vill verka för en hög
miljönytta. Ofta hamnar såväl
fastighetsägare som boende
i kläm mellan kommunen,
producenten och de som utför
själva hämtningen.
– Fastighetsägare har till
exempel ingen möjlighet att
överklaga ett hämtstopp men
tvingas ofta, precis som i fallet med Brf Wårgård, bekosta
ombyggnader eller utbyte av
kärl.
Rikard Silverfur anser att
fastighetsägare och boende
behöver ett starkare skydd
mot påtvingade och ofta kostsamma ombyggnader som
måste utföras efter ett hämtstopp. Inte sällan utfärdas
hämtstopp på grunder som är
svåra att förstå för fastighetsägaren och som baseras på
ackordsuppgörelser inom sophämtnignsbranschen.
– Alla aktörer inom avfallshantering, från miljöminister
ner till enskild sophämtare, har
ett ansvar för att bidra till att
det ska vara lätt att göra rätt och
att det ska löna sig att göra rätt,
säger Rikard Silverfur.
•
•
•
•
•
•
Modeller för kakel eller plåtfront
Förberedd för vattenmätning
Servicelucka för enkel kontroll
Bottenmanschett för extra säkerhet
Täthetskontrollerad
Flexibel design med många
valmöjligheter
Utvecklad av VVS-specialister i
samarbete med installatörer
www.beulcoarmatur.se
MARIA ODEH
11
Företagsbeskattningen ses över på nytt
Regeringen tog till sig den massiva
kritiken. Företagsskattekommitténs förslag, som hade begränsat
möjligheterna till ränteavdrag för
bolagslån, görs om.
HON SKRIVER ATT ”eftersom en ökad
nybyggnation är ett högt prioriterat mål
för regeringen måste dock inte minst konsekvenserna för bostadssektorn analyseras noga”.
Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna Sverige, menar att beslutet att
stoppa det nuvarande förslaget inte kom
oväntat efter den hårda remisskritik som
framförts.
Eftersom en ökad
nybyggnation
är ett högt prioriterat
mål för regeringen
måste dock inte minst
konsekvenserna
för bostadssektorn
analyseras noga.”
Magdalena Andersson,
finansminister
– Företagsskattekommitténs förslag
skulle om det genomförts fått en mycket
kraftig negativ inverkan på bostadsbyggandet och infrastruktursatsningar. Det
är glädjande att regeringen nu lyssnat på
de synpunkter och kritik som framförts av
bland annat Fastighetsägarna, säger Ulla
Werkell.
HON HOPPAS ATT förslaget efter omar-
betning i slutändan kommer att innebära
regler som är rimliga för kapitalintensiva
branscher, så som fastighetsbranschen.
78 57
PROCENT kan tänka sig att
betala mer i hyra för att få
tillgång till en VOD-tjänst.
– Vi hoppas att man nu tar sitt förnuft till fånga och inser att man inte kan
gå vidare med förslaget utan en rejäl
omarbetning. Det kommer inte att räcka
att bara peta lite grann.
En grundlig omarbetning av Företagsskattekommitténs förslag kan betyda att
väntan blir lång på nya avdragsregler för
interna bolagslån. Magdalena Andersson beräknar att ett nytt förslag kommer
att kunna träda i kraft tidigast den första
januari 2017.
MARIA ODEH
Hur tittar du helst på tv-serier?
GRATIS
PLAYTJÄNSTER
PROCENT skulle vilja ha
kostnaden för en VODtjänst inkluderad i hyran.
31% 27%
PÅ ANNAT SÄTT
Vilken VOD-tjänst skulle du
helst vilja ha tillgång till?
1. NETFLIX
2. VIAPLAY
3. HBO NORDIC
4. C-MORE
5. ANNAN TJÄNST
45
VIDEO-ON-DEMAND
15% 21%
TITTAR INTE 2%
Undersökningen genomfördes i mars 2015 via e-post. Samtliga hyresgäster och köande till AF Bostäder,
totalt 17 730 personer, bjöds in att svara. Ungefär 8 procent valde att delta.
Inget av de två förslag som Företagsskattekommittén tagit fram bör genomföras
i sin nuvarande form. Det skriver finansminister Magdalena Andersson på DI
Debatt och meddelar att förslaget om
företagsbeskattning istället kommer att
göras om.
Företagsskattekommittén presenterade i juni 2014 sitt slutbetänkande som
innehöll förslag om en i princip avskaffad
avdragsrätt för interna bolagslån. Förslaget möttes av hård kritik, bland annat från
Fastighetsägarna, som varnade för att förslaget riskerade att leda till tvärstopp för
bostadsbyggandet, vilket finansminister
Magdalena Andersson medger ligger till
grund för beslutet att stoppa förslaget.
FOTO: PHIL JAMIESON
Regeringen backar om Företagsskattekommitténs förslag
TV
DVD 4%
Betalar gärna mer
i hyra för VOD*-tjänster
LITE FLER ÄN var fjärde hyresgäst är villig att betala mer i hyra för att få tillgång till en så
kallad VOD-tjänst. Det visar en undersökning som AF Bostäder gjort bland sina samtliga
studerande hyresgäster för att ta reda på hur medieutbudet bör hanteras framöver.
* VOD: Betyder Video On Demand , eller video på begäran. Ett film- och
tv-utbud som användaren har tillgång till eller kan ladda ner när som helst.
AD är
KR/MÅN
iljan för
sv
g
betalnin
jänst.
en VOD-t
13
”De hade kunnat gå längre”
I januari stod Martin Arkad, vd Järntorget, i centrala
Sundbyberg där koncernen bygger 115 nya bostäder
och väntade på nya riktvärden för utomhusbuller. Nu är
riktvärdena här och Fastighetstidningen ringde upp för
att höra vad han tycker.
– Det är en väsentlig förbättring, jämfört med hur det
var tidigare. Men de hade kunnat gå längre, så som var
förslaget tidigare.
Och visst kommer Järntorget med de nya reglerna
kunna bygga fler mindre lägenheter, menar Martin
Arkad, men de bostäderna kommer att vara på marknaden först om fem år.
– De nya reglerna gäller bara detaljplaner som påbörjas efter tredje januari i år. Vi har ju flera pågående projekt där vi gärna tagit del av de nya reglerna men det får
vi inte. Ett planarbete i Stockholm tar ungefär fem år, det
är problematiskt, tycker jag.
Fastighetstidningen nr 1/2015
Fler små lägenheter med höjda värden
Nu släpper regeringen nya riktvärden för utomhusbuller
Från den första juni höjs riktvärdet
för utomhusbuller. Mycket bättre
men inte tillräckligt, kan man summera branschens reaktioner.
– Vi har nu fått en ny, väl avvägd bullerförordning på plats som möjliggör byggandet av fler små lägenheter för unga och
studenter och som samtidigt ger ett bra
skydd för miljön och människors hälsa, sa
bostadsminister Mehmet Kaplan när den
nya bullerförordningen presenterades.
Förordningen innehåller riktvärden för
utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsfastigheter. Riktvärdena höjs
från 55 dBA till 60 dBA för små lägenheter.
Samtidigt tas också kravet på en ljuddämpad sida bort. Fastighetsägarna anser att
regeringens beslut att höja riktvärdena för
utomhusbuller för mindre lägenheter är
14
positivt, men inte tillräckligt för att ge mer
än en begränsad effekt.
– Beslutet kommer att leda till att fler
mindre lägenheter kan byggas, men samtidigt är effekten begränsad på det totala
bostadsbyggandet eftersom beslutet
endast gäller mindre lägenheter, säger
Rikard Silverfur, näringspolitisk expert
på Fastighetsägarna Sverige, som tycker
att alliansregeringens ursprungliga förslag med en höjning av huvudnivån för alla
lägenheter till 60 dBA var bättre.
HAN MENAR ATT de bostäder som byggs
i dag garanterar en god ljudmiljö inomhus och att högre generella riktvärde för
utomhusbuller lett till större möjlighet att
förtäta städer. Även Sveriges kommuner
och landsting (SKL) menar att de nya värdena är otillräcklinga.
Beslutet att höja riktvärdena kommer att leda
till att fler mindre lägenheter
kan byggas, men samtidigt
är effekten begränsad på det
totala bostadsbyggandet.”
Rikard Silverfur, näringspolitisk
expert, Fastighetsägarna Sverige.
– Vi ska nu analysera närmare vilka konsekvenser regeringens beslutade nivå får,
säger Lena Micko, ordförande för SKL.
Civilutskottet uppmanar nu riksdagen
att ge regeringen i uppdrag att se över bullerförordningen igen och ändra värdena
så att huvudnivån höjs från 55 till 60 dBA
oavsett lägenhetens storlek.
VICTORIA GILLBERG
FOTO: RUMBA
FOTO: JOHAN JEPPSSON
Tillfälliga arbetsplatser hyrs ut per timme eller dag.
Tomma butiker blir
tillfälliga konferensrum
Så ska samarbetet
med handlarna stärkas
I ett gemensamt debattinlägg
skriver Svensk Handel, Visita och
Fastighetsägarna om hur man driver
stadsutvecklingen tillsammans. Här
berättar Svensk Handels vd, Karin
Johansson, hur det ska gå till.
I förra numret av Fastighetstidningen
ställde krönikören Ragnhild Backman
frågan ”Vi är väl inte rädda för varandra?”.
I sin krönika efterlyste hon ett bättre samarbete mellan fastighetsägare och handel.
SVARET KOM I ETT debattinlägg på fastighetstidningen.se. Där har undertecknarna
Svensk Handel och Fastighetsägarna även
fått med Visita. Deras svar till Ragnhild är:
”Nej, det är vi inte – tvärtom! Men däremot kan vi bli bättre på att tala om vad vi
gör tillsammans.”
– Traditionellt har ju fastighetsägarna
suttit på andra sidan bordet och varit den
man som handlare förhandlat med. Men
de senaste åren har det blivit allt tydligare
att vi har så många gemensamma frågor
som det är viktigt att samverka kring, säger
Karin Johansson, vd Svensk Handel.
Rent konkret arbetar de tre organisationerna nu tillsammans för att utveckla en
svensk variant av BID (Business Improvement District).
– Visst går det att hitta samverkan kring
finansiering och utveckling av en plats på
frivillig basis. Men för att göra det i större
skala behöver det struktureras, säger
Karin Johansson.
KARIN JOHANSSON MENAR att det är
ett generellt problem att många kommuner saknar en strategisk syn på platsens
betydelse och hur man aktivt ska arbeta
med utveckling av dess attraktivitet. I det
gemensamma debattinlägget pekar de tre
organisationerna bland annat på ett pågående projekt där ”kvällsekonomin” ska
utvecklas. Det handlar alltså om stadens
och stadskärnans utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser efter kontorstid.
Men är vi verkligen redo för det i Sverige, ofta dyker det upp klagomål så fort
en uteservering ställer ut borden?
– Vi måste titta på vad det innebär. Kanske måste vi lära oss acceptera en annan
bullernivå. Men samtidigt är det viktigt att
staden upplevs som trygg.
Exempelvis kan trygghetsarbetet
behöva stärkas upp med vaktbolag. Projekt som kräver medfinansiering av både
fastighetsägare och handel.
ERIK HÖRNKVIST
Fotnot: I Almedalen arrangerar Svensk Handel, Fastighetsägarna och Visita ett gemensamt seminarium (tisdag 30 juni, kl 13–15)
om hållbar stads- och platsutveckling.
19,6
år gamla är i snitt svenska ungdomar när de
flyttar hemifrån. Det är yngst i hela EU.
Källa: Eurostat
VA-nämnden ska avvecklas
REGERINGEN FÖRESLÅR att VA-nämnden
avvecklas och att nämndens ärenden istället ska
prövas av mark- och miljödomstolarna. Förslaget bekymrar Mikael Gulliksson, chefsjurist på
Fastighetsägarna Sverige, som befarar att det
blir både dyrt och krångligt för enskilda personer att få vatten- och avloppsärenden prövade.
FOTO: FELIX GERLACH
– Vi har så många gemensamma
frågor, säger Karin Johansson,
vd Svensk Handel.
MAN KAN SÄGA ATT Rumba i Malmö fungerar
som en bilpool, fast för konferenslokaler. Tomma
butikslokaler kommer till nytta genom uthyrning
per timme eller dag tills de fylls med nya hyresgäster. Läs mer om kontorstrender på sidan 20.
Rådhuskvarteren i Kristianstad.
Här finns Årets bygge
KRISTIANSTADS KULTURHISTORISKA rådhuskvarter utsågs till Årets bygge 2015 efter en försiktig men omfattande invändig ombyggnation.
– Det var en stor utmaning att utöka antalet
arbetsplatser från 250 till 700 stycken och samtidigt bevara en historiskt värdefull miljö mitt
i stadskärnan. Men utmärkelsen Årets bygge
bekräftar att vi lyckades, säger Ulf Jönsson,
produktionschef NCC.
15
NYA SIFFROR FRÅN Mäklarsamfundet visar att
tempot på bostadsmarknaden har ökat under
året. 29 procent av de tillfrågade mäklarna uppger att en bostadsrätt säljs inom en vecka, jämfört
med 17 procent under samma period förra året.
Det är svaga
bokonsumenter
som ska få stöd,
inte svaga boproducenter.”
skriver Stefan Ränk, koncernchef
Einar Mattsson, på Twitter.
Rättelse
I FASTIGHETSTIDNINGEN NR. 3 publicerades
felaktigt en bild av Rikshems vd Jan-Erik Höjvall
till en intervju om fastighetsmarknaden i Södertälje. Det var förvaltningschefen Sven-Göran
Svensson som var intervjuad.
KPI
Lägsta boräntorna
313,19
2 år:
5 år:
1,79%
1,75%
2,15%
Källa: www.compricer.se
2015-04-27
mars 2015 (1980=100)
0,2%
Förändring
(jämfört med motsvarande
period föregående år)
I JANUARI 2015 lanserade Catena tillsammans med Diös, Fabege, Platzer och Wihlborgs ett gemensamt MTN-program om
8 000 Mkr genom det nyetablerade finansbolaget Nya Svensk Fastighets Finansiering
AB (Nya SFF). Under april har ytterligare ett
emissionserbjudande tecknats om 297 miljoner kronor. Catena deltar med kombiterminalen Terminalen 1 i Hallsberg och lånar
via en femårig obligation ett belopp om
112 miljoner kronor med en fast årlig ränta
om 1,42 procent.
AKTIEKURSER
27 april 2015
Atrium Ljungberg B
Balder B
Castellum
Catena
Corem Property Group
Diös Fastigheter
Fabege
Fast Partner
Heba B
Hemfosa Fastigheter
Hufvudstaden A
Klövern A
Kungsleden
Lundberg B
NP3 Fastigheter
Platzer Fastigheter B
Sagax B
Tribona
Victoria Park A
Wallenstam B
Wihlborgs Fastigheter
16
1 mån, % 12 mån, %
-4,31
10,35
6,20
4,09
1,31
-2,20
7,13
3,62
0,26
3,95
3,47
3,66
-1,54
2,34
10,86
2,60
8,49
1,04
4,08
6,74
4,24
Kräver tvingande lag för individuell mätning
EU-kommissionen hotar att
stämma Sverige för avsaknaden
av lagkrav på individuell mätning,
trots att lagstiftning redan finns.
EU-kommissionen kräver att Sveriges
regering bevisar att unionens direktiv för
energieffektivisering följs – bland annat
genom införandet av lagstadgat krav på
individuell mätning av värme och varmvatten i bostäder.
– EU-kommissionen har fel när de säger
att det saknas lagstiftning. Det finns redan
lagkrav på att utrustning för individuell mätning och debitering ska installeras om det
är kostnadseffektivt, säger Yogesh Kumar,
miljöchef på Fastighetsägarna Sverige.
BOVERKET, SOM FÅTT i uppdrag att
utreda frågan, konstaterade i en rapport
BORÄNTOR
3 mån:
EU hotar stämma Sverige
21,63
82,96
25,43
24,19
26,53
23,61
43,34
35,00
13,27
84,98
25,40
53,38
26,26
28,30
–
30,79
79,69
7,78
61,05
38,74
33,33
i november att individuell mätning i nyoch ombyggda bostäder inte är kostnadseffektivt och avrådde därför regeringen
från att skärpa kravet.
Regeringen avvaktar med att utfärda tilllämpningsföreskrifter i väntan på Boverkets
pågående utredning om kostnadseffektivitet
för individuell mätning i befintliga bostäder.
– Vi kan inte tolka EU:s agerande på
annat sätt än att de försöker tvinga fram
gemensamma bindande krav på energimätning inom hela EU, utan någon hänsyn till
kostnadseffektivitet och storleken på energibesparingen, säger Yogesh Kumar.
REGERINGEN SKA svara på EU-kommissi-
onens kritik i slutet av april. Om Sveriges
förklaring inte godtas kan EU-kommissionen senare stämma Sverige.
MARIA ODEH
FOTO: MAGNUS GLANS
Tempohöjning på
bostadsmarknaden
EU-kommissionen
har fel när de
säger att det saknas
lagstiftning.”
Yogesh Kumar, miljöchef
Fastighetsägarna Sverige
Protester mot skatt på solel
Regeringens förslag att större
solcellsanläggningar ska beskattas
kan bli ett kraftigt slag mot utbyggnaden av förnyelsebar energi.
Att förnybar el varit skattebefriad har
varit en drivkraft för ökad användning av
alternativa energikällor. Men nu föreslår
Finansdepartementet att all el som produceras i större anläggningar ska betala
energiskatt. Det handlar om solcellsanläggningar med en effekt på 144 kilowatt
eller mer. Förslaget skulle slå mycket olika.
Detta eftersom effekten beräknas per organisationsnummer, inte per anläggning.
Bakgrunden är en harmonisering med
Norge när det gäller elcertifikatsystemet
för förnybar el.
Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighets-
ägarna Sverige, tycker att regeringen talar
med dubbla tungor när de samtidigt säger
sig värna hållbarhet och miljö.
– Att gynna storbolagens intressen och
att se till sina skatteintäkter verkar vara
viktigare än allt tal om satsningar på förnyelsebar energi.
Lennart Lifvenhjelm, chef teknikstöd
på Vasakronan, säger att förslaget förvånar eftersom det är kontraproduktivt i förhållande till Sveriges nationella miljömål.
– Om förslaget realiseras så kommer
det att stoppa många planerade projekt.
Det skulle i sin tur innebära ett slag mot
både innovation och teknikutveckling. Det
skulle också skada målet om stabila långsiktiga spelregler på energimarknaden,
säger Lennart Lifvenhjelm.
ERIK HÖRNKVIST
Ögonblicket
KL. 12:27 DEN 11 APRIL
HJULSTA TORG,
STOCKHOLM
Såpbubblor och plakat mot buskörning.
Mohammed Said, pappa till Noria och Zekeria, berättar varför de kommit för att att
stödja manifestationen mot mopedåkning i
området.
– Mina barn blir rädda så fort de hör ljudet
av mopeder. De kör jättefort. Det är inte bara
tonåringar som kör utan även vuxna.
Han berättar att familjen kände den
13-åriga flicka som förolyckades efter att ha
blivit påkörd av en moped i Tensta för ett par
år sedan.
Einar Mattsson har tillsammans med
Hyresgästföreningen bedrivit en informationskampanj för att stävja utvecklingen.
FOTO: JOHAN JEPPSSON
17
#åsikten Mattias Jägerskog
18
MATTIAS JÄGERSKOG, grundare till Skjutsgruppen:
”Vi kan inte ha
oändlig tillväxt”
TEXT: VICTORIA GILLBERG®FOTO: JOHAN BERGMARK
Jordens resurser är inte oändliga och vi måste på alla plan förändra vårt sätt att leva och bygga
samhällen. Det menar Mattias Jägerskog, grundare till Skjutsgruppen och en av Sveriges experter
på kollaborativ ekonomi, som tycker att vi måste lämna den kapitalistiska ekonomin som enda väg
framåt. Han tror på en ekonomi där ägande är sekundärt och tillgång primärt.
Vad innebär kollaborativ ekonomi?
– Den enklaste förklaringen är att det
handlar om tillgång framför ägande.
Ett skifte från absolut ägande till
tillgång. I en kollaborativ ekonomi
har vi fler sätt att få tillgång till saker,
kunskap, utrymmen och tjänster. Vi
delar, lånar, byter, hyr, skänker och
köper och säljer.
Hur påverkar det fastighetsägare?
– Kollaborativ ekonomi är en del av
tänket i många fastigheter, inte minst
genom gemensamma tvättstugor,
trädgårdar, allmänna utrymmen och
grillplatser. Vi ser nu hur det utvecklas
via exempelvis så kallade Hoffice, där
människor arbetar hemma hos varandra, eller CouchSurfing.
Kan du ge något exempel på
kollaborativ ekonomi?
– Couchsurfing, Skjutsgruppen och
olika former av klädbibliotek och
verktygsbibliotek är några exempel.
Fenomenet har funnits länge men
nu har vi ord på det och den digitala
utvecklingen, som gjort att människor
kommit närmare varandra, har möjliggjort den kollaborativa ekonomins
expansion. Toolpool i Malmö är ett bra
exempel. De säljer spik och skruvar
och kom på att de skulle tillhandahålla maskinerna till sina kunder, så
nu kan man låna dem. Det är väldigt
bra, speciellt om man betänker att
en borrmaskin i snitt används fem
minuter under sin livstid.
Men kollaborativ ekonomi där man
byter, lånar och delar bidrar ju inte
till tillväxt. Det är väl inte bra?
– Vi måste tänka nytt även kring
tillväxt. Och där måste vi gå till kärnfrågan: vi har inte tillräckligt med
resurser i världen längre för oändlig
tillväxt. Och eftersom vi inte kan ha
oändlig tillväxt måste vi hitta andra
lösningar.
Hur ska företag då verka och växa?
– Det finns ett antal företag som
lyckats praktisera det här på olika
sätt, men det kräver att man utmanar
rådande aff ärsmodeller, som Airbnb
till exempel. Det vi kan se i de företag
där man till exempel hyr ut delar av
sitt kontor till fler användare är att de
ofta vill ha högre grad av inflytande
och att relationer blir viktigare. Valutan i den kollaborativa ekonomin blir
istället tillit.
Nu är det trendigt att prata om
kollaborativ ekonomi, men hur nytt
är det?
– Inte alls egentligen. Det här är en återkomst av sätt att lösa tillgång till saker
och tjänster som vi tidigare använde oss
av. Men flera olika faktorer sammanfaller nu och därför expanderar det.
Förutom den digitala utvecklingen är
folk trötta på slit- och slängsamhället,
klimathoten ökar och världens resurser minskar. I hela världen ökar den
kollaborativa ekonomins andel av den
totala ekonomin i ett samhälle, men vi i
Sverige är väldigt sent ute.
Airbnb har kritiserats av bostadsrättsföreningar och fastighetsägare
för att öka osäkerheten och minska
tryggheten för hyresgäster. Hur
löser man kontroll och säkerhet i
kollaborativ ekonomi?
– Det finns en lång tradition av
konsumenträtt i Sverige som vi ska
använda oss av. När vi gör det blir vi
varken rädda eller naiva inför den
kollaborativa ekonomin. Att inte vara
naiv är också att se att det finns olika
delar av samma ekonomi, där vissa
är vinstdrivande medan andra inte
är det. En hyr ut sin lägenhet och gör
vinst medan en annan ger bort frukt
gratis till sina grannar.
Ett regelverk som gäller för att hyra
och sälja blir därmed inte detsamma
för de andra kollaborativa delarna,
där användarna inte gör vinst utan
istället lånar, byter, delar och ger
gåvor. •
19
Fokus Kontorstrender
Plats för det
nya kontoret
Kontoret är en del av ett företags varumärke
och konkurrenskraft i matchen om kompetent
personal. Nu kräver hyresgästerna att
fastighetsägare tänker bortom kvadratmeter.
Följ med när vi testar de nya trenderna.
TEXT: VICTORIA GILLBERG FOTO: PETTER COHEN
20
De flyttar
in i framtiden
D et virvlar byggdamm i
lokalerna. När mjukvaruföretaget Oracle tröttnade
på Kista ville de hitta ett
modernt kontor med en
nytänkande fastighetsägare. Så istället
för Kista går flyttlasset till Solna.
I höst flyttar de 350 anställda in i det
gamla Skanska huset där det just nu pågår
en total renovering av interiören. Ett flexkontor där kollegorna kan mötas mellan
resor och möten växer fram med plats för
kundmöten och projektgrupper. Chris
Berry, mjukvaruföretaget Oracles vd,
vandrar runt i lokalen och ser nöjd ut när
vi kommer till tionde våningen där den
nya kunddelen tar form. Att Oracle valde
att flytta berodde delvis på att de efter
15 år tröttnat på Kista som, enligt Chris
Berry inte längre är så hett för IT-företag
som det en gång varit, men också på att
Oracle kände att lokalerna inte längre
mötte deras behov.
– Vi hade stora utrymmen som vi inte
utnyttjade, till exempel ett eget auditorium som oftast stod tomt. Här kan vi istället hyra den typen av lokaler när vi behöver
det, säger Chris Berry.
PÅ ORACLE befinner sig också många av
medarbetarna på resa, hos kund eller arbetar hemma och behovet av ett visst antal
kvadratmeter per person är begränsat.
– Vi tänker inte kvadratmeter, utan vi
tänker funktion, och behövde en fastighetsägare som tänker som oss. Vi vill
inte betala för något vi inte utnyttjar och
hade helt enkelt en annan modell för hur
många arbetsplatser vi behöver, än den
fastighetsägare som vi hyrde av tidigare.
Oracle är lika många anställda som tidigare men skillnaden är hur de arbetar och
framförallt tekniken som möjliggjort ett
mer effektivt utnyttjande av kontorsytan.
– Det är möten mellan människor som
är kontorets viktigaste funktion för oss.
Både anställda och externa besökare ska
kunna mötas – vi skapar en gemenskap
skulle man kunna säga. Även om vi inte är
lika beroende av kontoret längre behövs
det fortfarande. Det måste fortfarande
finnas en central punkt dit folk vill gå,
säger Chris Berry.
Men ska du inte ha något eget rum?
Du är ju ändå vd.
– Haha, nej, här gäller samma för alla.
I flexkontor har ingen ett eget skrivbord,
inte ens vd:n. •
SE SIDAN 22
Fem kontor testas.
21
ÖPPET LANDSKAP
Endast sju procent av svenskarna vill sitta i öppna
landskap enligt en ny undersökning och flera
studier visar att arbete i kontorslandskap innebär
ökad belastning på arbetsminne, koncentration,
uppmärksamhet och försvårar inlärning.
Kontoret bortom kva
Arbeta på kafé eller hemma hos? Följ med när Victoria Gillberg,
reporter på Fastighetstidningen, testar de senaste trenderna.
25%
kan inte arbeta
ostört på sitt kontor.
I öppna kontorslandskap
är siffran 44 procent.
Källa: Kontorsrevolutionen
54%
av den globala arbetsstyrkan menar att de är mer
produktiva när de jobbar
någon annanstans än på
kontoret.
22
PÅ REDAKTIONEN/ Fyra och fyra står skrivborden
i lokalen som rymmer arbetsplatser för 50 anställda.
Dörren till skrivarrummet ligger snett bredvid mig
och ljudet från svängdörrarna som slår är konstant.
I ögonvrån ser jag någon närma sig och jag lyfter
huvudet och släpper artikeln jag skriver med blicken.
”Undra om det är något till mig” hinner jag tänka
innan hen passerar och kollegan bredvid undrar om
jag kan bolla några rubriker. Jag sparar de två raderna
av min artikel om kontorstrender. Så fortsätter dagen
på kontoret där jag och redaktionen sitter i ett öppet
kontorslandskap.
MARKNADEN för kontor i Sverige är het med låga
vakansgrader och stigande hyresintäkter. Lika heta är
diskussionerna kring hur vi utformar kontoren och för
att attrahera nya hyresgäster gäller det att fastighetsägare hänger med. För att få koll på de senaste kontorstrenderna bestämde jag mig för att testa att jobba i fem
olika kontorsmodeller: öppet landskap, aktivitetsbaserat kontor, coffice, hoffice och eget rum.
Öppna kontorslandskap har
sedan en tid blivit allt mer populära. Mycket på grund av att de ger
lägre kostnad per anställd men
också för att det är enkelt att möta
organisatoriska förändringar i
denna kontorstyp, en allt viktigare Christina Bodin
faktor i en alltmer föränderlig
Danielsson
värld. Men forskning visar att
exponeringen för miljöfaktorer som genererar
stress ökar i traditionella kontorslandskap menar
Christina Bodin Danielsson, kontorsspecialist på
Brunnberg & Forshed Arkitektkontor och forskare
och lärare vid både Arkitekturskolan och KTH
samt vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms
universitet.
Hon har under många år forskat på kontorstrender och bland annat skrivit boken Vad är ett bra
kontor?
– Det ska sägas att det finns stora förtjänster med
att dela kontorsyta med kollegor men det beror på
AKTIVITETSBASERAT
Aktivitetsbaserade kontor är
egentligen inget nytt. Idéerna
har funnits i cirka 30 år men först
nu, tack vare den digitala utvecklingen, har kontorsmodellen fått
genomslag. Här har medarbetarna inget eget skrivbord utan
lokalerna är uppdelade i zoner
för olika slags arbete.
dratmetrarna
hur detta görs, arkitektoniskt och funktionellt,
säger hon.
Christina Bodin Danielsson menar att ett bra kontor bör utformas utifrån vad företaget vill uppnå.
– Det beror på vad man har för perspektiv – ifall
man har inspiration, innovationskraft, arbetstillfredsställelse, hälsa och låg sjukskrivning, eller ifall
man har flexibilitet eller låg kostnad per kvadratmeter som mål. Man måste förstås göra en grundlig
analys av företagets vision för framtiden, varumärket, hur man arbetar och alltid utgå från den
enskilda verksamheten.
Hon sätter upp fyra kriterier för vad ett bra kontor i framtiden bör svara upp till: reflektera företagets varumärke och personlighet, ha en bra arbetsmiljö, vara flexibelt samt hållbart både utifrån
byggteknik och kontorsbeteende samt miljömässig
livsstil.
>©>©>
Ett kluster av skrivbord samsas med projektbord där ljudet isoleras
av skärmar eller växter. Längst bort ligger den
HOS VASAKRONAN/
tysta avdelningen som idag är fylld av intensivt
arbetande människor. Jag sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och inser hur teknikberoende den
här kontorsmodellen är. Här inleder jag dagen vid
ett projektbord tillsammans med redaktionen och
på en kvart har vi ostört gått igenom sidplanen.
Jag tar med mig datorn till den tysta delen för att
leverera dagens artikel. En timme senare flyttar jag
till ett av konferensrummen för att genomföra nästa
intervju ostört.
När det är dags för arbete som
kräver hög koncentration kan
man sätta sig i den tysta delen
av Vasakronans aktivitetsbaserade kontor i Stockholm.
DET AKTIVITETSBASERADE KONTORET är en
modell som länge diskuterats men som först nu
möjliggjorts tack vara den digitala utvecklingen.
Här har medarbetarna inga fasta arbetsplatser,
utan kontoret är uppdelat i zoner för de olika
arbetssituationer som behövs just i det företaget,
med allt från tysta avdelningar till projektbord
och bibliotek.
– Vi märker att företagen i större utsträckning
har förstått vikten av att skapa en bra arbetsmiljö
för medarbetaren. Det är inte längre det enskilda
kontoret som är viktigt, utan även kontorets profil
och stadsdelen som kontoret ligger i. Våra kunder
23
COFFICE
På Coffice på Södermalm
i Stockholm kan medlemmar
köpa kaffe, hyra konferensrum
till rabatterade priser och
värma lunchlådan. Kollegorna
blir andra kafébesökare och
cofficemedlemmar.
kräver idag att kontoren är flexibla,
inspirerande och hållbara, säger
Anna-Lena Carlstedt, affärsutvecklare på Fabege.
Som medlem i Coffice blir det
billigt att hålla kaffekonsumtionen på en jämn nivå.
OCH JAG GILLAR det aktivitetsbaserade kontoret, miljöombytena
Anna-Lena
minskar min kaffekonsumtion och Carlstedt
jag har fått en känsla av att jag hinner med det jag ska under dagen. Men jag inser vid
arbetsdagens slut att någonstans på vägen mellan
de olika miljöerna försvann mitt block med anteckningar från dagens intervjuer. Det blir till att göra
om dem i nästa kontorsmiljö.
AKTIVITETSBASERADE kontor
2,3
miljoner svenskar
arbetar på kontor i
Sverige.
Källa: Kontorsbarometern/Vasakronan
40%
Studier visar att kontorens beläggningsgrad
bara uppgår till drygt
40 % under en dag.
76%
av arbetstiden spenderas på kontoret.
Källa: Kontorsbarometern/Vasakronan
24
har varit kontorsbranschens
snackis och alla jag talar med tror
att de kommer ha en viktig roll även
i framtiden, men bara som en av
flera olika lösningar.
– Vi tror inte att aktivitetsbaserat
kontor är en lösning för alla. Det
Britt Lindqvist
gäller att leta i den floran av kontorsmodeller som finns, för att hitta den lösning
som passar bäst baserat på vad företaget jobbar med
och vilka mål de har. Man måste kunna svara på
frågan vad kontoret ska uppnå, säger Britt Lindqvist, utvecklingschef och arbetsplatsstrateg på
Vasakronan.
Den tekniska utvecklingen och konkurrensen om
kompetent arbetskraft har förändrat hur företag ser
på sina kontor.
– Vi ser att dagens medarbetare arbetar mer
mobilt och gränserna mellan arbetstid och fritid
suddas ut. Detta ställer inte enbart krav på arbetsplatsens utformning utan det utmanar också ITteknik och det ledarskap som krävs. Arbetsgivare
fokuserar än mer på flexibla kontorslösningar.
Oavsett våra kunders val av kontorslösning behöver vi tänka mer på att anpassa arbetsmiljöerna till
ett mer flexibelt sätt att arbeta, säger Anna-Lena
Carlstedt.
>©>©>
PÅ COFFICE/ För en kaffeälskare som jag är kafé-
kontoret paradiset. Här har alla varsin Macbook
och laddningssladdarna bildar en labyrint över
golvet, på väg till toaletten får man akta sig för att
inte snubbla.
Stadens puls är precis utanför dörren och ett par
gånger glider tankarna iväg, kanske mer än vanligt
för att det känns mer som en lördagsförmiddag
än den måndagsmorgon som det faktiskt är. Men
kafékollegornas smattrande tar mig snabbt tillbaka till verkligheten och deadlinen som hägrar.
Jag känner mig kreativ men mailen och samtalen
till kollegorna på kontoret blir allt fler.
IDAG HAR STADENS KAFÉER blivit ett vanligt
komplement till kontoret. Ett företag som tog fasta
på det var arkitektbyrån Combine som skapade
Coffice, ett kontor i gränslandet mellan kafé och
kontor. Här kan man komma och jobba en dag
eller betala för ett medlemskap och få tillgång till
alla rum, skrivare, mikrovågsugn och rabatterade
priser.
Anders Marsén, en av Coffices grundare, är
numera van att få intervjuförfrågningar.
– Det har redan börjat komma fler liknande
lösningar i Stockholm. Att driva ett coffice är en
komplex verksamhet med flera delar att sköta och
därmed är det en utmaning att skapa både ett bra
koncept och en bra lönsamhet. Men vi kommer att
fortsätta att utveckla konceptet.
NU KAN ALLA
FÅ EN EGEN
TV-LÖSNING.
TILLSAMMANS.
fastighet.boxer.se,
TV SOM DU VILL HA DET
HOFFICE
På Hoffice arbetar man i pass på
45 minuter och innan varje pass
berättar man för gruppen vad man
ska jobba med. Och ja, målet kan
vara ett träningspass.
>©>©>
Var noga
med avtalen
När hyresmarknaden
förändras, så påverkar
det även hyresavtalen.
Något som Line Zandén,
förbundsjurist på Fastighetsägarna Sverige,
märkt av i framtagandet
av ett nytt hyresavtal för
korta uthyrningar.
– Vi ser en trend mot
mer flexibla hyresavtal.
Avtalet vi arbetar med
nu är främst riktat mot
handel, men vi ser efterfrågan på avtal för
kortare uthyrning även
på kontorssidan,
berättar Line Zandén.
Viktigt när ett nytt
avtal tas fram är att se
till att väga risker och
lönsamhet.
– Varje ny avtalsrelation innebär ökade administrativa kostnader och
ett risktagande då man
kanske inte har någon
föregående relation med
hyresgästen. Detta bör
avspeglas i hyran och det
är viktigt att vi tar fram
avtal där bland annat
ansvar för skador och
återställande är tydligt
reglerat.
26
PÅ HOFFICE/ Steget mellan Coffice och Hoffice, är i
alla fall bokstavligen inte så stort, men känslan helt
annorlunda. I Betty Jarras hem är det fullt av växter och på timern som meddelar när arbetspasset är
över tickar sekunderna iväg fort. På Hoffice är jag
avslappnad på det där sättet som man är när man
inte sitter på ett kontor eller ett kafé, men inte så
avslappnad som när jag arbetar från mitt eget hem.
Och bara av att veta att de andra kommer fråga
hur det gått får mig att skärpa mitt fokus. Förutom
att jag saknade min ergonomiska kontorsstol och
kollegorna för diskussion var Hoffice utmärkt för
min effektivitet.
– DEN HÄR DISCIPLINEN lyckas jag aldrig med
hemma säger Zandra Hedlund, som skriver sin
magisteruppsats och är en van Hofficebesökare.
Här fokuserar man under den uppsatta tiden och
eftersom den bara är 45 minuter är det inte så svårt
att undvika distraktioner som Facebook.
Hoffice är den senaste av kontorstrenderna. Här
samlas man, oftast via Facebook-events, hemma
hos någon och jobbar. Dagen delas upp i 45 minuterspass där deltagarna inför varje omgång berättar
vad de tänkt uppnå för att sedan arbeta i tysthet.
Passen blandas med pausaktiviteter som kan vara
allt från värderingsövningar till promenader eller
bara en kopp kaffe.
Hoffice lyckas med det som många kontor försöker med idag, att skapa en trygg miljö där medarbetarna både känner sig fria och produktiva.
– Det vi försöker göra med kunderna är att fånga
det beteende som de är ute efter. Om ett företag
till exempel vill ha mer initiativrika medarbetare
så försöker vi skapa en miljö som bjuder in till det,
säger Britt Lindqvist.
Och även om långt ifrån alla kunder är med på det
tänket så tycker Britt Lindqvist att färre och färre
kunder kommer in och vill ha ett visst antal kvadratmeter.
– Frågan om antalet kvadratmeter kommer längre
ner i processen idag, men för bara några år sedan var
det den första frågan man ställde. I slutändan kan
det bli så att företaget hyr färre kvadratmeter, men
det gör ingenting. Vi hyr inte ut så mycket som möjligt, utan vill hyra ut så bra som möjligt så att hyresgästerna sitter kvar i sina lokaler. Det som passar bra
idag kanske inte alls passar bra om fem år och då vill
vi vara med på den resan, säger Britt Lindqvist.
>©>©>
PÅ MISTRA/ Genom de stora fönstren flödar ljus och
jag går genom korridorerna med dörrar på väg till mitt
rum för dagen. På Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk
forskning, sitter alla i egna kontor och när jag stänger
dörren och fäller persiennerna känner jag ett lugn
infinna sig. Pulsen går ner och tankarna får avslutas
och följa på varandra. På två timmar har jag både hunnit med att skriva klart artiklar och planera nya. Men
jag saknade någon att bolla rubriker och finurliga formuleringar med.
TROTS ATT BEHOVSANPASSADE kontor är på allas
läppar visar en färsk undersökning att hela 52 procent
av alla kontorsarbetande vill arbeta i ett eget rum.
Samma undersökning visar att endast sju procent vill
sitta i öppna landskap.
Och faktum är att eget rum fortfarande är den vanligaste kontorsmodellen i Sverige. •
PULSEN GÅR NER OCH TANKARNA FÅR
AVSLUTAS OCH FÖLJA PÅ VARANDRA.
EGET RUM
Mer än var femte vill sitta i ett
eget rum och arbeta visar nya
studier. Enligt till exempel
arbetslivsforskaren Susanna
Toivanen bör människor
som har koncentrationskrävande arbete och behöver
prata mycket i telefon sitta i
enskilda arbetsrum.
27
Minska brandrisken!
Av statistik att döma är bortglömda spisar* en alldeles för vanlig orsak till brand i hemmet. Cylindas nya
säkerhetsspis minskar risken för bränder tack vare svenskutvecklad teknik. Vi tror att nyheten kommer att
uppskattas av fastighetsägare runtom i landet. Och av räddningstjänsten.
Rörelsesensorn håller koll
Inga kompromisser
Var tredje lägenhetsbrand* orsakas av en spis.
Inbyggd säkerhet betyder inte att vi utelämnat andra
Eller rättare sagt, av en spis som någon har glömt
uppskattade egenskaper. Keramikhällen har fyra
att stänga av. Cylindas nya spis kan ändra på det.
effektiva highlightzoner, timer och barnspärr på såväl
En rörelsesensor på spisens framsida håller koll på
häll som på ugn. Säkerhetsspisen finns i 4 modeller i
om någon är där eller inte. Försvinner personen
bredderna 60 och 70 cm och de har alla grundegen-
utanför sensorns räckvidd reduceras automatiskt
skaperna från Cylindas 700-serie, det vill säga bland
värmen ned till en säker temperatur. Och skulle
annat bra ugnsfunktioner som lågtemperaturstekning
personen vara borta mer än två timmar stängs
och ugnstemperatur upp till 300 grader.
spisen av helt och hållet.
Spisen är alltså ett säkert val på alla sätt och vis.
Cylinda säkerhetsspis med inbyggd
rörelsesensor finns på modellerna
S 764-1 KSA, S 762-1 KSA, S 774-1 KSA
& S 772-1 KSA
*10 vanligaste brandorsakerna i lägenheter 2008-2012, enligt Myndigheten för samhällsskydd & beredskap. Glömd spis 32 %. Okänd 18 %. Anlagd med uppsåt 13 %.
Annan 10 %. Tekniskt fel 7 %. Rökning 7 %. Levande ljus 4 %. Värmeöverföring 3 %. Självantändning 1 %. Barns lek med eld 1 %.
HELENA MARTINI
HR-chef hos Atrium
Ljungberg sedan
2010.
Bakgrund: Bland
annat HR-manager
vid Microsoft.
Hur kom det sig att
du började på Atrium
Ljungberg?
– Jag fick ett
telefonsamtal vid
precis det tillfälle då
jag så smått börjat
fundera på om det
inte var dags att röra
på sig. När chansen
kom att få prova
en helt ny bransch,
tvekade jag aldrig!
HELENA MARTINI, HR-CHEF PÅ ATRIUM LJUNGBERG:
”Lyhördhet är mitt verktyg”
Helena Martini utnämndes nyligen till ”Årets
HR-personlighet” av Great Place To Work.
Till vardags är hon HR-chef hos Atrium
Ljungberg och har med stor säkerhet också
en del i att fastighetsbolaget för andra året
i rad platsar på listan över Sveriges bästa
arbetsplatser.
Hur gör Atrium Ljungberg för att
skapa en av Sveriges bästa arbetsplatser?
–Det är inget hokus pokus, utan grunden
för att vi ska kunna utveckla vår affär är att
företaget består av engagerade och motiverade medarbetare. Vill vi få medarbetarna
att ägna sin energi åt rätt saker måste de
ges en rimlig chans att förstå hur de med
sina arbetsuppgifter är med och bidrar till
helheten. Närvaro, lyhördhet och att involvera medarbetarna ser jag som det centrala
för att göra det.
Vilka är då dina viktigaste verktyg?
–Det primära för mig är att utveckla och
förvalta de direkta kontakterna med medarbetarna liksom att stärka våra chefer i deras
ledarskap för att de i sin tur ska kunna stötta
organisationen. Genom att fånga upp frågor,
behov och stämning kan jag analysera var
vi står idag och åt vilket håll vi bör gå för att
utveckla arbetsplatsen. Här bidrar även medarbetarundersökningen som en viktig temperaturmätare. Ett annat centralt verktyg
är vår performance management-process,
det vill säga medarbetarnas individuella mål
för vad som ska uppnås och hur det ska ske,
kopplade till våra affärsmål och värderingar.
Vilka prylar klarar du dig inte utan?
–Där jag är, där finns också min dator.
Något som även gäller för min mobil. Intranätet hjälper till att hålla mig uppdaterad
kring vad som händer i organisationen. Jag
läser också DI dagligen och följer även vår
börskurs kontinuerligt. Till och från läser jag
HRbloggen.se, Chef, Personal & Ledarskap
och diverse branschtidningar.
Har du några knep för att effektivisera
ditt arbete?
–Framförhållning och planering. Många
gånger är det lätt att fokusera på det som är
bråttom och går snabbt – men som kanske
inte alltid är det som är viktigast. Min ambition är att utgå från vad som i slutändan
behöver åstadkommas och lägga upp
arbetet utifrån detta.
Har du något bra råd att dela med dig av?
–Ett råd som jag själv försöker leva efter
är; lägg inte energi på det som du inte kan
påverka, utan fokusera på det du kan göra
något åt.
SUSANNA KULL
29
FOTO: DAN COLEMAN
HR-chef Så jobbar jag
Marknad Barometern Gävle
Bostadsbristen lockar nya
Under det senaste året har transaktionsmarknaden vaknat till liv i
Gävle. Framförallt på grund av den
växande efterfrågan på bostäder.
NÄRINGSLIV Utvecklingen av Gävle mot
en tjänstestad pågår, även om industrin
tillsammans med logistik och handel
fortfarande utgör viktiga delar av kommunens näringslivsstruktur. Staden är också
ledande inom utvecklingen av geografiska
informationssystem i Sverige och Europa.
KONTOR Gävles kommersiella centrum
med A-läge för kontor utgörs av området
mellan Norra Köpmangatan och Kaplansgatan samt längs med Kyrkogatan och
Nygatan. B-läge sträcker sig från Boulognerskogen i väster och Alderholmen i
öster. Dessutom utgör Teknikparken och
högskoleområdet ett B-läge för kontorslokaler. Hyresnivåerna för moderna
kontor i A-läge bedöms ligga i intervallet
1 000–1 500 kronor per kvadratmeter,
högre nivåer förekommer. På senaste tiden
har nybyggnationen av kontorslokaler i
Gävle varit låg. Ett av få nybyggnadsprojekt den senaste tiden är bygget av Länsförsäkringars nya kontor vid Drottninggatan som ska stå färdigt senare i år.
HANDEL Gävle har förutom centrum två
stora handelsområden, Valbo köpcentrum och Hemlingby köpcentrum. Valbo
köpcentrum, som är det största av de två
handelsområdena, bytte i somras ägare.
Det var Konsum Gävleborg som sålde
till European Shopping Centre Fund. En
del vakanser finns i både Hemlingby och
Valbo. Centrumhandeln har i dagsläget
mycket små vakanser i anslutning till torget. I övrigt finns handel och restaurang
i huvudsak längs med Södra Kungsgatan
och Drottninggatan ner till stationen. Här
är klimatet svårare och livliga diskussioner blommar upp med jämna mellanrum
vad gäller möjligheten att ta sig in till
centrum med bil.
BOSTÄDER Den största ägaren av bostadsfastigheter är det kommunala bostads-
GÄVLE I SIFFROR
Verksamheter %
Verksamheter,
Övrigt 13
Kulturella tjänster 4
Transport 6
Tillverkning 8
Bygg 9
Offentlig
förvaltning 10
Utbildning 10
Handel 11
Företagstjänster 11
Vård 18
30
Största fastighetsägarna
Befolkning/sysselsättning
Vakanser, procent av ytan
Ägare
1 200
8
900
6
600
4
300
2
Taxerad yta (kvm)
Gavlegårdarna
1 376 554
Diös
225 422
Billerudkorsnäs
217 742
NS holding
94 557
Stora Enso
91 537
Compactor
78 090
Setra group
65 494
HSB Södra Norrland
46 147
Fastighetspartner gävle
41 809
NP3
41 752
0
10 11 12 13
10 11 12 13
Befolknings- Sysselsättningsökning
förändring
0
12 13 14 15
Bostäder
12 13 14 15
Kontor
aktörer till Gävle
Länsförsäkringars nya kontor på Drottninggatan i
centrala Gävle ska stå klart till årsskiftet.
marknaden med sjunkande direktavkastningar som följd.
FOTO: ALEXANDER LINDSTRÖM/GEFLE FOTOSTUDIO
Vid Gävle strand växer nya bostadsområden
fram för att lösa bostadsbristen i staden.
Prognosen är god
FOTO: ANDREAS SKÅNFORS/LÄNSFÖRSÄKRINGAR
bolaget Gavlegårdarna. Andra stora ägare
i kommunen är bland andra Boetten, Din
Bostad, IHF Bostad, HSB, Heimstaden
och Svedinger. Det är stor efterfrågan på
bostäder och det råder idag bostadsbrist
i kommunen. För att frigöra kapital för
nybyggnation har Gavlegårdarna sålt
delar av sitt bestånd i Bomhus och Sätra
till IHF Bostad. Nybyggnation av bostäder
sker i dagsläget främst vid Gävle strand,
vid högskolan samt efter Muréngatan.
Majoriteten av nybyggnationen består av
bostadsrätter med undantag från de två
projekt som byggs vid högskolan som kommer att bli studentlägenheter. På grund
av det stora intresset för bostäder har det
tillkommit ett antal nya större aktörer på
FASTIGHETSÄGARE I GÄVLE
INVESTERINGSMARKNAD Transaktionsaktiviteten de senaste åren har varit
relativt låg. Men under det senaste året
har det skett ett antal intressanta försäljningar, främst av bostäder eller mark för
bostadsändamål. Den största bostadsförsäljningen är den del av Gavlegårdarnas
bestånd i Sätra och Bomhus som såldes till
IHF Bostad i mars för cirka 468 miljoner
efter avdragen latent skatt, vilket motsvarar en direktavkastning på cirka 5,25 procent. HSB Gävleborg, numera HSB Södra
Norrland, köpte i december ett bestånd
bestående av 239 lägenheter i Sätra av Svedinger Förvaltning och nästintill fördubblade sitt innehav av hyreslägenheter.
SLUTSATS Bostadsbristen i Gävle är precis
som i många andra kommuner stor. Den
höga arbetslösheten och utvecklingen
av tjänsteföretagen är en kärnpunkt för
orten. För att företag ska kunna erbjuda
arbeten och för att kunskap ska kunna
stanna inom regionen och skapa nya företag krävs det att fler bostäder byggs. En
förutsättning för detta är bland annat en
ökad gemensam ambition av bostadsbyggande i hela regionen och på alla områden.
MIKAEL JONSSON, NAI SVEFA
IHF Bostad gjorde nyligen sitt
första bostadsförvärv i Gävle och
ser fram emot att växa på orten.
Staden passar oss, säger vd:n
Henrik Jussi-Pekka.
Kommunala Gavlegårdarnas försäljning
av 737 lägenheter blev
IHF Bostads väg in på
Gävles bostadsmarknad. Koncernen, som
samägs av ICA-handHenrik
larnas Förbund och
Jussi-Pekka
Möller & Partners, äger
sedan tidigare två fullt uthyrda handelsfastigheter på orten med en sammanlagd uthyrningsbar yta om cirka
4 500 kvadratmeter. Efter bostadsaffären omfattar IHF:s Gävlebestånd
nu cirka 53 000 kvadratmeter.
– Om man tittar på stadens storlek,
kommunikationerna och utbildningen
på orten så finns det en god prognos
framåt. Därför passar staden oss, säger
Henrik Jussi-Pekka, vd IHF Bostad.
DE NYFÖRVÄRVADE bostäderna ligger i områdena Sätra och Bomhus, de
köptes för sammanlagt 468 miljoner
kronor. Henrik Jussi-Pekka kan tänka
sig fler förvärv inom flera fastighetssegment.
– Nu har vi en plattform på bostadssidan. Vi ser gärna att vi kan växa ytterligare, både med bostäder och inom
handelslokaler.
MARIA ODEH
Barometern publiceras i samarbete med
NAI Svefa med 17 kontor och 130 medarbetare är en av Sveriges
ledande rådgivare inom värdering, analys, transaktion, fastighetsrätt och samhällsbyggnad. www.naisvefa.se
Kontorshyror, kr/kvm och år
Butikshyror, kr/kvm och år
Fastighetspriser, kr/kvm
2 000
2000
4 000
16 000
1 500
1 500
3 000
12000
1 000
1 000
2 000
8 000
500
500
1 000
4 000
0
12
13
14
15
0
12
13
14
15
0
12
Normalt spridningsintervall. Avser A-läge, varmhyra exklusive fastighetsskatt. Bostäder byggda från och med 1990.
13
14
15
0
12 13 14 15
Bostäder
12 13 14 15
Kontor
KÄLLOR: FASTIGHETSDATA FRÅN NAI SVEFA, STATISTIK
FRÅN SCB, STÖRSTA FASTIGHETSÄGARNA FRÅN DATSCHA.
Bostadshyror, kr/kvm och år
31
Marknad Affären
AFFÄRER
I KORTHET
2,4 MILJARDER
Heimstaden och Castellum har genomfört
en affär med ett underliggande fastighetsvärde om 2,4 miljarder
kronor. Totalt omfattar
affären 27 fastigheter
om 186 668 kvadratmeter i Norrköping, Linköping, Örebro och Solna.
750 MILJONER
Platzer förvärvar fastigheten Göteborg Olskroken 18:7, mera känd som
Gamlestadens Fabriker.
Säljare är Aberdeen,
och det underliggande
fastighetsvärdet uppgår till 750 miljoner
kronor. Fastigheten tillträds den sista april i år.
536 MILJONER
Kungsleden säljer av
29 ickestrategiska
fastigheter till Sagax
och Söderport Fastigheter. Den sammanlagda köpesumman
uppgår till 536 miljoner
kronor. I och med affären lämnar Kungsleden
18 kommuner, däribland
Gislaved, Karlsborg,
Nässjö, Tranås och
Sölvesborg.
465 MILJONER
Kungsleden köper den
så kallade Skrapan i
Västerås. Köpeskillingen
uppgår till 465 miljoner.
Säljare är Cornerstone
genom Nordic Retail
Fund och tillträde kommer att ske i början av
maj.
202 MILJONER
FastPartner köper
en nästan helt uthyrd
blandfastighet på
Lidingö i Stockholm för
202 miljoner kronor.
Fastigheten innehåller bostäder, butiker,
kontor och övriga ytor.
Säljare är JM.
Köpare: Catena
Fastigheter.
Säljare: Katrineholms kommun.
Fastighet: Sothönan 3, Sothönan
19 samt 75 000
kvadratmeter
mark i anslutning till
fastigheterna.
Köpesumma: 13,8
miljoner kronor.
Underliggande
fastighetsvärde:
Cirka 40 miljoner
kronor.
Så här ska en av Catenas nya
logistikfastigheter se ut när den
står klar. Möjligheten finns att
utöka hela fastighetsparken till
uppemot 1 miljon kvadratmeter.
Skalar upp logistiksatsning
Katrineholms kommun och Catena startade upp ett gemensamt bolag för att få
fart på logistiksatsningarna i regionen. Nu köper Catena loss bolaget och uppför
två enorma logistikfastigheter på nyförvärvad mark.
TEXT: MARIA ODEH
SÄLJARE: I samband med för-
säljning av 75000 kvadratmeter
mark i Katrineholm säljer kommunen
också sin 49-procentiga andel av
bolaget Logistikposition Katrineholm AB, som de ägt gemensamt med
Catena Fastigheter.
Göran Dahlström
– Det var tanken redan från början
när vi startade det gemensamma bolaget tillsammans
med Catena. Nu är tiden mogen för näringslivet att
fortsätta utveckla de logistikmöjligheter som finns
här tack vare Katrineholms fantastiska läge. Jag är
övertygad om att Catenas satsning kommer att följas
av fler etableringar, säger Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.
Genom förvärvet av bolaget Logistikposition övergår fastigheterna Sothönan 3 och 19 till Catenas ägo.
Köpeskillingen uppgår till 6 miljoner kronor och förvärvet är villkorat av beslut från Katrineholms kommunfullmäktige.
Totalt inbringar överenskommelsen 13,8 miljoner
kronor till kommunen.
– Intäkterna från försäljningen kommer att gå rakt
in i den kommunala kassan, säger Göran Dahlström
och poängterar att det lokala samarbetet med Catena
kommer att fortsätta på nya sätt framöver.
– Vi har bestämt oss för att fortsätta jobba tillsammans för att få fler aktörer att använda Katrineholm
och jag tror att det kan bli en fantastisk utveckling.
KÖPARE: Logistikflödet
genom Katrineholm ökar.
Varje vecka passerar sex godståg
från kontinenten och fem från
Göteborg genom orten, som
knyter an till två av de svenska
stambanorna. Därmed ökar
Gustaf Hermelin
också behovet av lokaler för att
hantera de tusentals containrar som är i omlopp i
tågtrafiken.
– Verksamheten har verkligen börjat snurra
och Katrineholms kombiterminal har idag ett av
Sveriges största inflöden. Därför behövs hus för
i första hand omlastning och delvis för lagring,
berättar Gustaf Hermelin, vd Catena Fastigheter.
Det är bakgrunden till att Catena Fastigheter
förvärvat 75 000 kvadratmeter mark i anslutning till sina två befintliga logistikfastigheter i
Katrineholm. Tanken är att uppföra två centralt
belägna logistiklokaler och planerna är redan
satta i verket. I början av nästa år väntas inflyttning i den första, 10 000 kvadratmeter stora,
lokalen.
Redan nu är vissa överenskommelser gjorda
och fler tänkta hyresgäster finns i åtanke. Katrineholms logistikcenter har möjlighet att växa till
uppemot en miljon kvadratmeter.
– Nu har vi mark så att vi klarar oss i några år
framåt, avslutar Gustaf Hermelin.
ALLA SKYLTAR TILL
DIN FASTIGHET
www.havaskyltar.se
32
ÖVER 4000 PRODUKTER
Tel: 040-671 77 50 E-mail: sales@havaskyltar.se
A421
En nyckel till
alla dina dörrar
Med ett ASSA Combi låssystem täcker du alla behov i en
flerbostad. En nyckel kan öppna samtliga utrymmen om
du vill. Med Proxfunktionen i nyckeln blir även passersystemet en naturlig del i ditt låssystem.
ASSA Combi är enkelt att administrera. Allt sköts med
perfekt överblick i programvaran ASSA Performer.
Alla utrymmen i samma system;
–
–
–
–
Entré/garage
Lägenhet
Fönster/terrass
Förråd
–
–
–
–
Postfack
Tvättstuga
Miljöstation
Cykel-/barnvagnsrum
www.assa.se
ASSA ABLOY, the global leader
in door opening solutions
33
Som kommunal eller privat fastighetsägare kan du ta del av Sveriges största kunskapsbank för renovering
av bostadshus byggda under efterkrigstiden och fram till slutet av 70-talet.
I Skanskas koncept ”Miljonhemmet” har vi samlat erfarenheter från vårt arbete med miljonprogrammen.
Dessutom har vi skapat unika och strukturerade sätt att arbeta med husen och människorna i dessa bostadsområden, där vi tar hänsyn till alla dimensioner på hållbarhet; från ekonomi och grönt, till sociala aspekter.
Vill du vara med och utveckla samhället tillsammans med oss?
Lägg några minuter på filmerna nedan och kontakta oss sedan för en förutsättningslös diskussion.
förändra
hur du ser på
möjligheter
Två filmer och Miljonhemmet™ kan
miljonprogrammets
Filmen om Miljonhemmet
Kostnadsfri konsultation?
Läs mer om Miljonhemmet, olika referensprojekt
och se filmen på skanska.se/miljonhemmet
Låt oss tillsammans titta på vilka åtgärder som bör
genomföras utifrån fastighetens behov, områdets
möjligheter och verksamhetens plånbok. Du hittar
din lokala kontaktperson på
skanska.se/miljonhemmet.
Bara nyfiken?
Slå en signal till Susanne Sjöblom,
ansvarig för Miljonhemmet, på
010-448 72 96.
Ett hållbart samhälle börjar där
människor bor
Se filmen om Vivalla, vårt samarbete med Örebrobostäder,
där de boendes delaktighet leder till social hållbar utveckling av hela området:
skanska.se/vivallafilm
www.skanska.se
Krönika Marknad
Inkonsekvent Riksbank
ligger lågt länge
N
som kräver att den amerikanska centralbanken ska börja höja
NÄR NI LÄSER DETTA har Riksbanken troligen nyss sänkt
räntan i sommar har blivit allt färre.
räntan ytterligare en bit ner i minusträsket. Kanske ligger den
För Riksbankens del är det dock euroområdet som skapar
på 0,4 eller 0,5 procents djup. Dessutom har banken skjutit
mest huvudbry. Valutaunionen visade visserligen ekonomiska
tidpunkten för en första höjning av räntan långt in i framtiden.
livstecken under slutet av förra året, men det var i en takt
Jag kan tyvärr bara gissa. När jag skriver detta är det nämsom normalt skulle ha skapat oro. Ekonomin håller ju knappt
ligen fortfarande fyra dagar kvar till den 28 april. Det är då
styrfart trots den mycket expansiva penningpolitiken. Skulle
Riksbankscheferna samlas för att fatta beslut om räntan. VarEuropeiska centralbanken minska trycket på gaspedalen så
för är jag då så övertygad om att Riksbanken ska sänka räntan
skulle valutabygget falla ihop som ett korthus. Därför lär banoch skjuta kommande höjningar på framtiden?
ken fortsätta att följa den expansiva väg den slagit in på och då
Som ni vet går Riksbankens uppdrag ut på att inflationen
måste Riksbanken vackert följa efter om inte kronan ska stäröver tiden ska ligga runt 2 procent. Det är en helt central
kas. Just det är det sista Riksbanken
utgångspunkt för den ekonomiska
vill. Det skulle göra det ännu svåpolitiken i Sverige och fungerar
SKULLE EUROPEISKA
rare att få upp inflationen.
som ett ankare för hushållens och
CENTRALBANKEN
företagens planering. Det utgör
MINSKA TRYCKET PÅ
grunden för aff ärmässiga avtal och
ÄVEN OM JAG INTE vet exakt hur
sätter tonen för de återkommande
långt
ner i minusträsket räntan
GASPEDALEN SÅ SKULLE
löneförhandlingarna. Att Riksbanligger när detta publiceras, vet jag
VALUTABYGGET FALLA
ken under Stefan Ingves ledning
att vi kommer att få vänta länge
IHOP SOM ETT KORTHUS. innan reporäntan åter tar sig upp
drog upp räntan från 0,25 till 2
procent under 2010 och 2011, trots
på plussidan. I sin februariprognos
protester och en ekonomisk krisstorm rasande utanför landets
räknade Riksbanken med en första höjning under hösten 2016.
gränser, var därför inte bara konstigt, utan det var också på
Det är lätt att konstatera att det inte är många som tillmäter
gränsen till ansvarslöst. Folk blev mer och mer övertygade om
den prognosen någon större trovärdighet. Marknadsräntorna
att Riksbanken hade kastat inflationsmålet i papperskorgen.
ligger en bra bit under den räntebana som Riksbanken preBåde inflationen och inflationsförväntningarna sjönk sedan
senterade i februari. Därför är det minst sagt inkonsekvent
stadigt. Nu tillhör Sverige en liten skara länder med minusatt samtidigt köpa statsobligationer för att trycka ned markräntor. Om min gissning är rätt ligger räntan när du läser detta
nadsräntorna ännu mer. Det är sannerligen inte lätt att förstå
ännu lägre än de -0,25 procent som gäller när detta skrivs.
penningpolitiken dessa dagar. Ska det bli någon konsekvens i
Ytterligare sänkningar är nämligen ett måste om Riksbankens
det hela måste Riksbanken antingen snabbt avsluta sitt obligaska ha någon chans i världen att återupprätta förtroendet för
tionsköpprogram eller revidera ner sin prognos om den framinflationsmålet.
tida reporäntan betydligt. Jag sätter mina
pengar på det senare alternativet.
DET ÄR INTE bara Riksbankens eget misslyckande som ligger
bakom. Omvärlden trycker också på. Efter en lång tids styrkebesked från den amerikanska ekonomin har den senaste
statistiken väckt frågetecken. Det är dollarförstärkningen
Tomas Ernhagen, chefekonom,
som spökar. Den tynger den emerikanska exportsektorn och
Fastighetsägarna Sverige
dämpar näringslivets vilja att investera. Dessutom håller kontomas.ernhagen@fastighetsagarna.se
sumenterna hårt i plånböckerna trots att fallande olje- och
bensinpriser har stärkt privatekonomin för många. Det är
kanske inte så underligt. Trots de senaste årens ekonomiska
tillväxt har nämligen lönerna mer eller mindre stått stilla. De
”
DET ÄR SKILLNAD PÅ
RELINING OCH RELINING
Det är skillnad på metoder och material. Det är skillnad på
entreprenörerna som utför installationerna. Sacpipe Connection
System jobbar därför med auktoriserade installatörer. De gör
skillnad för slutresultatet på era renoverade avloppsledningar.
Läs mer om Sacpipe Connection System
och våra auktoriserade installatörer på:
www.sacpipe.se
35
Bakom fasaden Christel Armstrong Darvik
Relationer
som affärsidé
Hon basar över ett av Sveriges största privatägda
fastighetsbolag, som också är en del av Stenasfären.
Christel Armstrong Darvik, vd på Stena Fastigheter,
får kanske inte göra så många transaktioner som hon
skulle önska, men hon får lägga fokus på sitt andra
intresse – människors utveckling.
TEXT: VICTORIA GILLBERG FOTO: JOHANNES BERNER
36
M
ed snabba steg korsar hon
Emigrantvägen och tar sig
över till en stor tom tomt precis vid kajen. Marken gränsar
till Danmarksterminalen där
rederiet Stena Lines stora båtar avgår med
jämna mellanrum. Vårsolen står högt på himlen och Christel Armstrong Darvik, vd för
Stena Fastigheter, pekar ut över området.
– Vi kommer att sitta där borta ett tag,
medan vi bygger en ny kontorsfastighet till
koncernen.
Tanken är att Stenasfärens alla Göteborgsbolag ska samlas i ett hus. Koncernen som
omfattar verksamheter med allt från färjelinjer och shipping till offshore drilling, fastigheter, finans och återvinning. Med företag inom
riskfyllda och volatila branscher som drilling
och shipping ska Stena Fastigheter vara en stabil och långsiktig motbalans.
– Man kan säga att vi är koncernens bank
och därför kan vi inte köpa och sälja i den
hastighet som jag kanske skulle vilja. Vi får
hålla oss lite längre ner på riskkurvan, säger
Christel Armstrong Darvik och ler. Att hon
saknar transaktionerna är tydligt.
FÖR EN AV DE SAKER som hon verkligen går
igång på är en bra deal och dynamiken när en
stor aff är ros i hamn. Men på posten som vd för
Sveriges tredje största privatägda fastighetsbolag, Stena Fastigheter, blir det inte så många
aff ärer, i alla fall inte på svensk mark.
Hon har utnämnts till en av Göteborgs mäktigaste och basar tillsammans med de 260 kollegorna över 24 000 lägenheter och 3 000 lokaler
runt om i Sverige, Holland, England, USA och
Frankrike. I nio år har hon suttit på posten,
eller som hon själv säger ”för länge förmodligen”. I branschen har hon arbetat hela livet,
även om hon under barndomen i Göteborg inte
hade fastigheter i huvudet.
– Jag ville bli trädgårdsarkitekt tidigare,
37
Relationsförvaltaren Sari
Isberg och fastighetsskötaren
Roger Hansson berättar för
Christel Armstrong Darvik om
projektet Adoptera en kruka
som ska genomföras för andra
gången i området Askim.
men det tyckte inte min pappa var någon bra idé så
det blev utbildning till civilingenjör på Chalmers
istället.
ODLINGSINTRESSET har hon inte släppt, även om
det nu får bli på fritiden istället. Ett intresse som
hon delar med flera av företagets hyresgäster och
som vi får anledning att återkomma till senare. Men
först lite mer om intresset för affärer. 1998 började
Christel Armstrong Darvik arbeta på fastighetsbolaget Tornet och 2004 blev hon vd med ansvar för
att sälja av fastigheter för 23 miljarder kronor.
– Det var en jättespännande tid. Vi fick två
dominerande ägare som kom över åttio procent av
aktierna. Då fick jag uppdraget att sälja av alla tillgångar och dela ut pengarna till aktieägarna, säger
Christel. Att hon tyckte det var roligt märks då hon
skrattande fortsätter.
– En av dem var faktiskt Lehman Brothers som
sedan ju gick i konkurs och alla pengarna bara försvann i ett svart hål.
Förutom att sälja med vinst var Christels ambition att alla anställda skulle fortsätta att ha ett jobb
att gå till efter en försäljning.
– Jag försökte sälja in att om man köpte fastigheter av Tornet fick man också väldigt duktig personal som var värd att betala extra för. Jag vet inte
inte om vi lyckades få extra betalt, men under hela
processen var det ingen som tvingades gå.
Under sju år pendlade hon fram och tillbaka
38
FAKTA/
STENA
FASTIGHETER
Bakgrund: Stena Fastigheter är en del av Stenasfären. Fastighetsföretaget grundades 1982
av Sten A Olsson, som
är son till skepparen och
fartygsägaren Gustav
Olsson. Idag äger företaget 23700 lägenheter
och 3000 lokaler runt
om i Sverige, Frankrike,
England, Holland
och USA.
mellan Göteborg och Stockholm tills hon en dag fick
ett erbjudande från redaren Sten A Olsson om att
bli vd för Stena Fastigheter. En post där hon skulle
få arbeta intensivt med sin andra drivkraft; att se
människor utvecklas.
– Anledningen att jag sitter här som vd och nu har
jobbat i nio år är för att vi har en ägare som förstår
hur viktigt det är att arbeta med relationsförvaltning. Det var det som lockade mig till att ta det här
jobbet, att kunna få lov att se och utveckla ett bolag
ur flera dimensioner. Christel menar att det hos
ägaren finns en grundtro på att om hyresgästerna
förstår att hyresvärden bryr sig om dem så bryr de
sig om sin närmiljö.
– Jag tyckte att det var fantastiskt att Sten A Olsson
kan ha ett så långsiktigt tänk och låta oss hitta sätt
och projekt där vi kan vara innovativa och göra saker
som ingen annan har gjort, för att kunna skapa det här
sättet att bry oss om våra hyresgäster, säger Christel
Armstrong Darvik med emfas. Det är inte tomma ord,
utan det finns ett genuint intresse bakom.
UNDER ÅREN HAR Stena Fastigheter utvecklat och
förfinat det som de kallar relationsförvaltning, en
förvaltning med hyresgästens önskemål och engagemang i fokus. I dagsläget investeras mellan sju
och tio miljoner per år i projekt runt om i landet.
På varje ort finns en ansvarig relationsförvaltare
som stöttar fastighetsförvaltare och hyresgäster i
projekten. Allt från ungdomsläger, odlingsprojekt
DÄR VI KAN GÖRA STÖRST NYTTA NU
ÄR FÖR BARN OCH UNGDOMAR I VÅRA
OMRÅDEN, ATT FÅNGA DEM TIDIGT I LIVET
OCH GE DEM EN BRA CHANS.
och hundparker till trappvärdar, miljövärdar och
sommarjobb har genomförts. På flera orter har
trädgårdsintresserade hyresgäster tagit över förvaltningen av utomhusmiljön.
– Då är det inte så att vi investerar mindre pengar,
utan de får samma summa att investera. Det här
arbetet är ett nollsummespel. Men du ska se de här
trädgårdarna, de är fantastiska. Därifrån flyttar
inga människor.
Logiken är enkel, menar Christel ArmstrongDarvik. Det som investeras får de tillbaka genom
engagerade hyresgäster som tar hand om sina hem
och väldigt sällan flyttar. Då kan de vara det långsiktiga stabila fastighetsbolaget som de måste vara.
För att ytterligare utveckla relationsförvaltningen
har de nu ökat satsningarna på barn och ungdomar
i Stenas områden.
– Vi har konstaterat att där vi kan göra störst
nytta nu är för barn och ungdomar i våra områden.
Att fånga dem tidigt i livet och ge dem en bra chans.
Då vill vi fokusera på skolan så att de klarar av
sin utbildning, att de kan få jobb och att de har en
meningsfull sysselsättning på sin fritid. Kan vi ge
dem en bra start så är det nog det bästa vi kan göra.
Men att satsa på utbildning och skola, är det en
fastighetsägares ansvar?
– Det hade nog varit tuffare att genomföra detta
i ett traditionellt fastighetsföretag men vi är inte
traditionella. Vi måste också vara en spelare i samhället och då handlar det om att vi engagerar oss i
våra områden, andra kan skänka pengar till någon
verksamhet i Indien eller Afrika.
Askim är ett av de områden där Stena Fastigheter
äger lägenheter och där de anställda arbetar nära
hyresgästerna. Vi sätter oss i bilen för att besöka
relationsförvaltaren Sari Isberg och fastighetsskötaren Roger Hansson som just nu förbereder för
det 30-tal sommarjobbare som kommer att jobba i
området. På väg till områdeskontoret går samtalet
in på regeringens senaste satsning på subventioner
för byggande av hyresrätter.
– Jag tycker inte att satsningen är tillräcklig och
den är dessutom fel. Satsningen skulle möjligen
kunna bidra till att det byggs hyresrätter i områden
som inte är så attraktiva och där man kan sätta en
lägre hyra. Men min farhåga är att när man ger
bidrag på det här viset så kommer de bidragen att
ätas upp av ökade entreprenadkostnader.
HON TROR INTE att det kommer bli aktuellt för
Stena att söka bidrag till sina projekt.
– I många områden där vi har för avsikt att bygga
nu kommer vi vilja ta ut en högre hyresnivå än den
som man är tvungen att sätta för att få subventioner,
så i många fall kommer vi inte ansöka om bidrag.
Det kan finnas några områden som vi kommer att
titta på för att se om det är aktuellt. Men subventionerna kommer, som jag säger, inte leda till att vi får
igång en större produktion utan det sitter i andra
saker.
Istället tycker Christel Armstrong Darvik att
regeringen borde fokusera på att få planprocessen
att gå smidigare och pressa på kommunerna. Hon är
engagerad i debatten och ser det som en naturlig del
av sin roll som vd att vara det.
– Det tillhör min roll att debattera och det är
TIO FRÅGOR/
CHRISTEL ARMSTRONG DARVIK
Favoritpryl:
Trädgårdssax.
Sött eller salt: Salt.
Senast lästa bok: Sonjas
sista vilja av Åsa Hellberg.
Lyssnar på: Laleh.
Blir arg över: När någon
utnyttjar andra för egen
vinning.
Min bästa egenskap:
Forma ett bra lag.
Min sämsta egenskap:
För snabb.
Dansar till: Reggae.
Hit reser jag gärna igen:
Västindien, Tobago Cays.
Vackraste byggnaden:
Taj Mahal och historien
kring varför den
byggdes.
Gillar trädgårdslivet.
Förra sommaren fick 300 ungdomar, som själva bor i området, möjlighet att sommarjobba hos Stena Fastigheter.
39
RELATIONSFÖRVALTNING ÄR INTE
BARA NÅGOT JAG PÅ LEDNINGSNIVÅ
PRATAR OM UTAN DET GENOMSYRAR
VÅR VERKSAMHET.
klart att kan jag påverka så gör jag gärna det. Jag ser ju
också hur viktig hyresrätten är och ser också att den
går att utveckla på många sätt. Vi försöker ju utveckla
hyresrätten genom relationsförvaltningen och visa
att det finns ett mervärde av att bo i en hyresrätt.
FAKTA/
CHRISTEL ARMSTRONG DARVIK
Född: 1953.
Bor: Göteborg.
Familj: Man, två vuxna
barn och deras familjer.
Aktuell som:
Vd Stena fastigheter,
styrelseledamot
Svenska Mässan,
styrelseledamot
Chalmers stiftelse och
suppleant i styrelsen
Sverige.
40
ATT FRÅGORNA ENGAGERAR Christel Armstrong
Darvik går inte att ta miste på och hon berättar att
hon vid flera tillfällen blivit tillfrågad om att gå in i
politiken, men alltid snabbt tackat nej.
– Jag kan vara en samhällsspelare ändå och
påverka i min roll som vd. Förmodligen med större
frihet.
Troligen har hon också insikt i en politikers
roll och friheter. Sonen Axel Darvik kom 2002 in i
riksdagen för Folkpartiet som den då näst yngsta
riksdagsledamoten i historien. Idag har han pluggat
färdigt på Chalmers och har sitt eget konsultbolag,
berättar Christel, men han är fortfarande engagerad
i politiken på kommunnivå. Och så plötsligt inser
hon att vi kört fel och får ringa upp Sari Isberg för
vägbeskrivning.
– Så går det när man är engagerad, säger hon och
skrattar.
Efter några vändor till med bilen kommer vi till
Kobbegården i Askim och Roger Hansson visar oss
runt och pekar på plank som ska målas och områden
som ska städas upp. Under våren inventerar de vad
som måste göras direkt och vad som kan sparas till
sommarjobbarna.
– Nu när vi är ute hos hyresgästerna är det flera
föräldrar till barn hos oss som frågar när det är dags
att ansöka igen. De är jätteglada för det här, säger
han och Christel utbrister ”Vad roligt”.
FÖRRA ÅRET var första gången som satsningen
genomfördes och totalt 300 ungdomar mellan 16
och 20 år runt om i Stenas områden fick jobba ett
par veckor med att utveckla sina områden.
– Det är det här jag menar. Relationsförvaltning är
inte bara något jag på ledningsnivå pratar om utan
det genomsyrar vår verksamhet. Till syvende och
sist handlar det om vad som faktiskt händer i våra
områden och hur det påverkar de som bor där. •
DOM SA ATT
DET ALDRIG
SKULLE
BYGGAS NYA
BOSTÄDER
I AVESTA
Nu växer Avesta så det knakar. Under 2014
ökade vår befolkning med 440 personer.
Det placerar Avesta på nionde plats i hela
landet sett till procentuell befolkningsökning.
Men alla dessa personer, unga som gamla,
behöver någonstans att bo i vår kommun
som ligger cirka 90 minuter med tåg
från Stockholm, har gratis busstrafik och
ett upptagningsområde med halva Sveriges
befolkning inom en radie på 20 mil.
Vill Ni vara med och
bygga Avestas framtid?
Ta då del av vårt underlag av tomter och
detaljplaner på avesta.se/framtidensavesta
och återkom till oss med Er intresseanmälan.
Det går också bra att kontakta kommundirektör Anders Friberg 0226-64 50 02
eller markchef Ulf Lademyr 0226-64 50 71
för mer information.
Välkommen med
Er intresseanmälan
senast 14 maj 2015.
41
Göteborg, Svenska Mässan 2 & 3 september 2015
Västsveriges viktigaste och mest
självklara mötesplats för alla
som arbetar med fastigheter!
• Seminarier
• Nyheter
• Utställare
• Inspiration
NYTT FÖR I ÅR
Ett eget område
inom Säkerhet
Fokusområden:
Drift, förvaltning,
underhåll, energi
& miljö
ALLT HELT
KOSTNADSFRITT!
Skriv ut ditt entrékort
på:
www.easyfairs.com/
fastighetgbg
Officiella partners
Boka din monter online, besök
www.easyfairs.com/FastighetGbg
Fall i rätten
När anbud på ny hyra lämnas av en lokalhyresgäst finns det skäl för
hyresvärdar att svara i rimlig tid – annars kan budet anses ogiltigt.
TEXT: KARIN RUTSTRÖM ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON
Hyresvärden godtog den nya hyran för sent
EN LOKALHYRESGÄST säger upp ett
hyresavtal för villkorsändring och föreslår en annan månadshyra. Veckan därpå
ansöker hyresgästen även om medling
hos hyresnämnden. Det går nästan sex
månader innan hyresvärden hör av sig
till hyresgästen. Fastigheten har under
tiden sålts och den nye ägaren meddelar
att man accepterar förslaget till ändrade
hyresvillkor. Hyresgästen tackar nej
och menar att anbudet som tidigare
lämnats har förfallit. Han menar
att hyresvärdens svar blir ett nytt
anbud eftersom den så kallade
acceptfristen (betänketiden)
redan löpt ut. Hyresvärden vägrar acceptera och hänvisar till
att acceptfristen ska räknas från
det datum ärendet skulle upp för
medling i hyresnämnden och två
månader framåt. Ärendet hamnar i tingsrätten som ger hyresvärden rätt. Hyresgästen överklagar till hovrätten som ändrar
domen och menar att acceptfristen
gäller från det datum då avtalet sades
upp för villkorsändring. Även om hyresgästen ansökte om medling i hyresnämnden kan det, enligt hovrätten, inte tas som
intäkt för att denne automatiskt gick med
på att acceptfristen skulle skjutas fram.
Kommentar Mikael Gulliksson, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige: Även om
detta rättsfall inte är prejudicerande – det
vill säga har samma vägledande status
som ett avgörande från Högsta domstolen
– illustrerar det rätt väl några saker som
kan vara viktiga för fastighetsägare att
känna till. Acceptfrist innebär att när ett
anbud lämnats finns det en betänketid.
Men den som tagit emot anbudet måste
svara i rimlig tid. I det här fallet ansåg
domstolen att acceptfristen var avsevärt
kortare än den tid inom vilken hyresgästen hade att hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling. Räkna därför med, i
den här typen av fall, att acceptfristens
längd ofta är kortare eller till och med
väsentligt kortare än två månader.
Reglerna inom det här området är
mycket komplicerade. Tänk därför
på att ta reda på vad som gäller och
svara i tid om det finns ett intresse
av att godta ett anbud. I detta fall
hade fastigheten överlåtits efter
det att hyresgästen sagt upp avtalet för villkorsändring.
Stambytet var inte sedvanligt underhåll
EN HYRESGÄST tvingas flytta till en
evakueringslägenhet då värden ska utföra
ett stambyte i lägenheten. Hyresgästen
betalar samma hyra under tiden han bor
i evakueringslägenheten trots att hyran
där borde vara betydligt lägre eftersom
den till ytan är mindre. Hyresgästen upptäcker skillnaden och kräver att få tillbaka
mellanskillnaden. Men hyresvärden
menar att hyresgästen enligt hyresavtalet
inte har rätt till hyresnedsättning när det
görs sedvanligt underhållsarbete i lägenheten. Hyresgästen driver ärendet vidare
till tingsrätten, som går på hyresvärdens
linje. Hyresgästen överklagar domen till
hovrätten som ändrar domen och ger
hyresgästen rätt till en hyresnedsättning. Hovrätten menar att renoveringen är så pass omfattande att den
inte kan ses som sedvanligt underhåll.
Kommentar från Mikael Gulliksson, chefsjurist Fastighetsägarna
Sverige: Inte heller här har hovrättens
avgörande någon prejudicerande verkan,
därför avstår jag att i detalj kommen-
tera fallet. Men det är ändå intressant
eftersom det i fallets lyfts fram några
grundläggande aspekter som är viktiga
att tänka på i samband med planering
av renoveringsåtgärder. Det är ganska
vanligt att en bostadshyresgäst i hyresavtalet avsäger sig rätten till nedsättning av hyra i samband med sedvanligt
underhåll. Det är exempelvis något som
finns med i Fastighetsägarnas standardavtal. Men det finns trots det risk för
en viss osäkerhet. Det innebär att man
vid omfattande renoveringar måste ta
ställning till om den underhållsåtgärd
som ska göras omfattas av den särskilda
avtalsbestämmelsen eller inte. Det finns
ett vägledande avgörande från 2002, där
Högsta domstolen ansåg att en avtalsbestämmelse av det aktuella slaget inte
kunde tillämpas för en genomgripande
renovering som omfattade flera ingripande åtgärder av underhållskaraktär.
43
Stadsomvandlingen Fokus
Visionsbild av det nya
torget med det runda
stadshuset i centrum.
Nya hållbara Kiruna
LKAB gjorde en kovändning. Kirunas fastighetsägare ersätts
med nya hus. Många frågor återstår, men nu kan man blicka
framåt mot den hållbara stad som ska byggas. Möt också fyra
unga tjejer som sätter sin prägel på framtidsstaden.
S TEXT: ERIK HÖRNKVIST FOTO: WHITE ARKITEKTER, HANS-OLOF UTSI
prickorna från gruvbrytningen närmar
sig. Om bara några år har en stor del av
Kirunas hus slukats av gruvan, i andra
delar av den nuvarande stadskärnan
gör sprickbildningen det farligt att
vistas. Nyligen presenterade LKAB en tidplan för
utveckling och avveckling av Kiruna. Enligt denna
ska stora delar av torget och handelsgatan vara
inflyttningsklara 2019.
För Kirunas fastighetsägare har framtiden
länge varit oviss. Den ursprungliga ersättningen
mot svarande fastighetens marknadsvärde plus 25
procent hade inte räckt långt för att bygga nytt.
Men så kom så beskedet i slutet av mars, för att
snabba på processen har LKAB infört möjligheten
att ersätta en fastighet med en ny. En process som
Fastighetsägarna MittNord varit aktiva i.
– Om vi jämför med ett år tillbaka så har LKAB
förflyttat sig 180 grader när det gäller ersättningsprinciperna. Vi är glada för att de har öppnat upp
Eva Ekelund
Krister Lindstedt
för dialog och tagit till sig hur liknande processer
hanteras i Tyskland, vilket vi tydliggjorde med den
rapport vi tog fram i mars 2014, säger Peter Sörman,
näringspolitisk chef på Fastighetsägarna MittNord.
Kommunens mark- och exploateringschef Eva
Ekelund menar att Kirunas fastighetsägare nu fått
rimliga villkor för att ta sig an framtiden. Däremot
är det tufft för butiksägarna. Det stora problemet
är att det inte går att bara flytta några åt gången, att
hamna i bakvattnet kan bli en katastrof.
– Det är väldigt nytt med ersättningsprinciperna.
I den första delen som ska byggas är det ingen lokal
fastighetsägare som anmält intresse. Men jag har
varit i kontakt med ett par som vill vara med i nästa
skede, säger Eva Ekelund.
NÄR DET NU BYGGS en helt ny stad finns det unika
möjligheter att skapa hållbarhet från början. Inte
lika ofta pratas det om att det finns lika många möjligheter att göra väldigt fel.
45
DEN HÄR STADEN ÄR LITEN, OCH DEN
KOMMER INTE ATT BLI NÅGON STORSTAD
HELLER, MEN OM MAN SAMLAR
AKTIVITETER I CENTRUM BLIR DET LITE
MER LIV OCH PULS I STADEN
Julia Fjällborg, högstadieelev i Kiruna
– Att flytta staden rent fysiskt kan vara tufft
nog. Men att få folk med sig och skapa entusiasm
är avgörande för att det ska bli en framgång, säger
Krister Lindstedt som leder arkitektbyrån Whites
arbete att utforma den nya stadskärnan.
Den sociala hållbarheten är den stora utmaningen. Ett viktigt instrument är medborgardialoger.
– Om man bor här så gillar man med stor
sannolikhet att ta sig ut i naturen. Men idag är staden utspridd och gles, man måste ta bilen för att
komma ut, säger Krister Lindstedt.
Därför har man planerat gröna stråk in mot
vardagslivet. Krister Lindstedts vision är att det ska
gå att ta med sig skidorna rakt ut i fjällvärlden direkt
från det nya torget – eller med ett hundspann som
man hyr där.
– Kiruna är så klart till stor del beroende av
gruvan, men det finns andra näringar som börjar
bli starka. Dels rymdforskningen, men inte minst
växer turismen. Kiruna är redan idag något av en
port mot vildmarken, men turistnäringen har dock
inte riktigt kommit in i staden. De förutsättningarna vill vi skapa, säger Krister Lindstedt.
Målet är att skapa en tät stad med plats för möten.
Inte minst menar Krister Lindstedt att det är viktigt att planera för en stad där man inte är lika beroende av bilen som idag.
EN VIKTIG HÅLLBARHETSTANKE är att knyta ihop
externhandeln med stadskärnan.
– I andra städer kan det vara svårt eftersom
stadskärnan ligger isolerad av de årsringar som
exempelvis bostadsbebyggelsen har skapat. Men jag
tror att man kan lära sig av tanken att de inte måste
ses som två konkurrerande storheter utan att det
går att hitta samverkan.
Ytterligare en risk är att man skapar en stad helt
kliniskt befriad från
medborgarnas avtryck.
– Därför försöker vi
se till att ta med saker
från den befintliga
stadskärnan, som klocktornet från stadshuset.
Dessutom har vi en
ambitiös dialog med
Kirunabor om vad torget
ska innehålla. Där hade
exempelvis högstadieeleverna som deltog i vår
workshop mycket att
Klocktornet från det nuvarande
tillföra. •
stadshuset flyttas med.
46
Formar sin stad
OM DET NYA KIRUNA ska bli framgångsrikt är det just dessa
fyra tjejer, och deras kompisar, beslutsfattarna måste lyssna
på. Som Stina Pääjärvi säger:
– Det är ju ändå vi unga som ska bo i den här stan senare.
Tillsammans med Julia Fjällborg, Marléne Eriksson och
Tilde-Marie Holmström har hon gjort ett skolarbete om
Kirunas stadsomvandling. Via det arbetet bjöds de in till en
workshop med deltagare från olika förvaltningar på Kiruna
kommun, arkitekter och andra intressenter.
– Genom vårt skolarbetet har vi gjort våra röster hörda.
Det har blivit stor uppmärksamhet och en massa folk såg
oss plötsligt. I workshopen fick vi ge vår bild av stadsomvandlingen och de lyssnade verkligen på våra åsikter och
var positiva till det som vi kom med, säger Marlene Eriksson.
Tjejerna har levt med vetskapen om att deras stad måste
flytta på sig i större delen av sina liv. ”Det är väl vårt sätt att
leva i den här staden”, konstaterar de.
– Men jag tycker att det är ganska bra att få chansen att
göra något nytt, att kunna få ett ombyte och möjlighet att
utveckla den här staden. Det måste finnas mer för oss ungdomar och vi måste vi få en tätare stadskärna där man kan
mötas, säger Stina Pääjärvi.
I DAGENS KIRUNA blir man som ung extremt beroende
av de vuxna. Staden är väldigt utspridd, fotbollsplan och
sporthall ligger flera kilometer bort och med dåliga kommunala förbindelser krävs det att en förälder ställer upp
och skjutsar.
– På workshopen tog vi upp att vi vill ha vinter- och
sommaraktiviteter utomhus på torget, till exempel en
skridskobana eller skatepark. Den här staden är liten, och
den kommer inte att bli någon storstad heller, men om man
samlar aktiviteter i centrum blir det lite mer liv och puls i
staden, säger Julia Fjällborg.
Men hon betonar att det handlar om mer än bara trivsel,
i slutändan är stadsutveckling nödvändig för Kirunas överlevnad.
– Det är svårt för unga att få jobb och bostad idag. Särskilt nu när det börjar gå sämre för LKAB. Jag brukar jämföra Kirunas näringsliv med ett pärlhalsband, gruvdriften
är själva tråden som håller ihop alla pärlor och hindrar dem
från att falla. Pärlorna, det är alla våra företag. Vi tror inte
att det är hållbart i framtiden att låta alla pärlor vila på en
tråd, det måste finnas större mångfald och det måste bli
lättare för unga att starta företag, säger Stina Pääjärvi.
Här ska det nya torget
byggas. Från vänster: Julia
Fjällborg, Stina Pääjärvi,
Marlene Eriksson och
Tilde-Marie Holmström.
DERAS YRKESDRÖMMAR har en stark koppling till stadsomvandlingen. Marlene Eriksson har arkitektdrömmar och
skulle gärna vara med och konkret forma sin stad.
– Jag tror att det är viktigt att man inte håller fast vid
det gamla. Det är ju faktiskt en framtidsstad. Arkitekturen
måste sticka ut lite och bli ett varumärke för Kiruna om folk
ska lockas hit.
– Jag kanske skulle vilja bli mäklare, att sälja de nya
bostäderna vore häftigt, säger Stina Pääjärvi.
Men de tror att unga även i fortsättningen kommer att
lämna Kiruna för studier och karriär.
– Men om vi utvecklar en stad där man känner sig trygg
och trivs kommer man att vilja återvända. Det är väl det allt
går ut på – att folk ska komma tillbaka, säger Tilde-Marie
Holmström.
Ta del av deras arbete om stadsomvandlingen:
http://rovastefan.wix.com/stadsomvandlingen
47
Prylar Grön inspiration
Superbär i rabatten
Äntligen dags för dagar i det
gröna! Då krävs rätt prylar
för att göra jobbet så
smidigt som möjligt.
Redaktör: Malin Age, malin.age@fastighetstidningen.se
”Träskets bärnsten”, ”Arktiskt hallon”,
”Nordisk apelsin” – kärt barn
har ju många namn och
hjortronet är just
en sådan älskad
familjemedlem,
känd för både unik
smak och goda
egenskaper.
Flera plantskolor
har tagit fasta på intresset
för att odla ätbart och erbjuder nu hjortron för odling.
Själva hjortronplantan är mycket köldtålig och kan klara
temperaturer ned till –40°C. Blommorna är däremot känsliga
för frost. Hjortronet föredrar att ha det blött om fötterna och
vill ha jord med lågt pH-värde samt mycket sol.
www.plantagen.se
Arbetarbostad
Biologisk mångfald, mindre
risk för angrepp från skadedjur,
varierat ekosystem och lyckligare
växter. Ett insektshotell där flitiga
nyckelpigor, humlor och bin trivs
gör nytta.
www.granngarden.se
Utan en
droppe bensin
En av de allra första gräsklipparna för professionellt bruk
som går på batteri!
Nu är GRA 53 och GRA 48
Professional ute på marknaden. Med kapacitet att klippa
motsvarande sex tennisplaner
på samma tid som jämförbara
bensinklippare – men tystnaden
kommer på köpet.
www.bosch.se
Kör grönt
Smidig och lätt trädgårdsvagn av
UV-beständig plast för transport
av redskap eller växter när man till
exempel ska förflytta sig mellan
gårdar. Volym: 50 liter.
www.biltema.se
50
Coolt mot ogräshot
”Som en förlängning av handen”
beskrivs ogräsbekämparen Lucko.
Klart är i alla fall att skrapan gör det lätt
att komma nära växter för att luckra
upp jorden, utan att skada det som ska
sparas i rabatten.
www.ograsfritt.se
ABB. En komplett
leverantör för dig som
ska elektrifiera en
fastighet.
Var du än bygger i Sverige, vet du väl om att ABB kan elektrifiera hela din fastighet?
ABB är väl rustat för att ta hand om en hel kommersiell fastighet så som hotell,
köpcentrum, sjukhus eller kontor. Med egna produkter inom områdena elkraft, elinstallation och styr- och övervakning. En av våra unika produkter är Schuko USButtaget, ett patenterat vägguttag med inbyggt USB-uttag.
ABB AB
Lågspänningsprodukter
kundservice.cewe-control@se.abb.com
021-32 50 00
51
Fokus Framtidssäkrad IT
Mer nytta
med samlad IT
Med en öppen tjänsteplattform i fastigheter
kan både fastighetsägaren och de boende få
ut mer av framtidens digitala tjänster – utan
att behöva installera nya produkter.
E
nergimätare, hemlarm,
passage-, trygghets- och
styrsystem, solpaneler och
värmepumpar är alla en del
av fastigheten. System som i
allt större mängd blir uppkopplade. Med
allt fler system och data tillgängliga på
internet skapas nya frågeställningar.
Fastighetsägare måste hantera säkerhet,
integritet, integration och kommunikation. Men det ger också möjlighet att med
VI SER ATT
DET ÄR I
FASTIGHETERNA
DEN DIGITALA
REVOLUTIONEN
KOMMER ATT SKE.
Christoffer Börjesson, marknadschef på KTC
smarta IT-lösningar utveckla fastigheter
till framtidens digitala marknadsplatser.
– Vi ser att det är i fastigheterna den
digitala revolutionen kommer ske.
I svenska hem sker en kraftig ökning av
uppkopplade apparater och funktioner.
Får vi alla fastighets-, omsorgs- och andra
nyttotjänster att samverka kan nya värden
skapas i form av bättre ekonomi, grönare
boende och höjd kvalité – för både fastig52
hetsägare och boende, säger Christoffer
Börjesson, marknadschef på KTC.
För att möjliggöra detta används en öppen
tjänsteplattform bestående av grundläggande IT-infrastruktur med stöd för att
hantera olika produkter, system och kommunikationsprotokoll. Lösningen kommer
från det nationella innovationsprojektet
”Hållbara öppna lösningar för det smarta
hemmet” som leds av forskningsinstitutet
inom Swedish ICT med finansiering från
Vinnova.
– Vi kan skapa nya energismarta lösningar genom att utnyttja andra produkter
och system. Med en temperaturgivare med
larmsystem kan vi styra och säkerställa
rätt inomhusklimat, men vi kan också
skapa en presentation för hyresgästen,
säger Christoffer Börjesson.
Andra smarta funktioner sänker temperaturen om hyresgästen låser dörren och
bekräftar via en mobilapplikation att de
lämnar lägenheten för dagen. Detta utan
att ha installerat en enda produkt utan
genom att integrera data.
FÖR ATT KUNNA hantera den ökade
mängden enheter anslutna till internet,
som kan dela och hämta information, ska
fastighetsägare bestämma vem som får
”chatta” med fastighetens produkter och
system. Fastighetsägaren kan hantera tillgång och rättigheter till olika produkter
för olika tjänsteleverantörer.
– Vinnova-projektet är jätteintressant
då det ska främja lösningar för teknik,
aff ärsmodeller samt tjänster för boende
och fastighetsägare. Men för att möjliggöra detta måste vi säkerställa en standard
för grundläggande funktioner utifrån ett
IT-perspektiv vid planering och genomförande av nyproduktion, tillbyggnader
eller ombyggnader. Vi kan bara spekulera
i vilka tjänster, produkter och system som
finns i morgondagens fastigheter, men vi
kan vara säkra på att de kommer finnas på
internet, säger Christoffer Börjesson.
MARIA ODEH
SE SIDAN 54
Bostadsbolag är extra utsatta.
FOTO: MARIA ODEH
Om fastighetens olika system tillåts prata med varandra kan
de boende ta del av ett helt ekosystem av nya funktioner.
Checklista för upphandling av IT-system och -tjänster
För att skapa grundläggande praxis när det kommer till system i fastigheter som kopplas upp mot internet har
KTC:s arbetsgrupp tagit fram en kravspecifikation för upphandling av IT-system och tjänster i samband med
nyproduktion eller ROT-renoveringar. Här är några av kraven:
System ska vara byggda så att det enbart
finns en uppkoppling per förening/
huskropp.
Isolera hela nätet genom att använda ett
privat fastighetsnät.
System och enheter ska vara IP-baserade.
Det ska vara möjligt för systemadministratörer att modifiera portar i systemen.
Drift och övervakning av nätverket ska
vara möjligt.
Det ska vara enkelt att avpollettera fastigheter vilket medför att system ska kunna
återställas till ursprungsläget med ett
lösenord.
I största utsträckning ska öppna protokoll för IP-system används istället för
branschspecifika protokoll.
Stöd för IPv6.
Ställ krav på standardbaserat-API för
enklare integration.
Använd publika certifieringar.
Stöd för användarhantering, till exempel
att öppna/stänga av användare i hela
systemet ska kunna göras enkelt utan att
behöva gå in i varje system.
53
FOTO: ANDRÉ DE LOISTED
BÄSTA TIPSEN FÖR
BÄTTRE IT-SÄKERHET:
Bostadsföretag är attraktiva mål för hackare. Ju fler tjänster som
flyttar ut på nätet, desto större blir risken för dataintrång. Marcus
Millbourne, från IT-säkerhetsföretaget Digifort, vill flytta upp
IT-frågorna till ledningsnivå. Här delar han med sig av sina bästa
förebyggande tips.
•Låt era utvecklare känna till
och utveckla enligt de tio
krav som tagits fram av den
ideella IT-säkerhetsorganisationen OWASP.
• Utför säkerhetsanalyser
på era applikationer och
system.
• Uppdatera regelbundet och
använd de senaste versionerna.
• Använd verktyg för att
upptäcka attacker och
säkerhetsbrister.
•Se till att er personal är
medvetna om potentiella
hot när de surfar.
Källa: digifort.se
”Bostadsbolag är extra utsatta”
Varför är fastighetsföretag attraktiva
mål för dataintrång?
– Hos företag där IT inte är den primära
verksamheten blir ofta kompetensen om
IT-säkerhet en nedprioriterad fråga. De
senaste åren har allt fler tjänster blivit
webbaserade, till exempel möjligheten att
signera avtal eller boka tvättstuga på nätet.
Vi ser att man jobbar mer med användarvänligheten men ofta missar säkerheten.
Då kan attackerare försöka utnyttja bristerna för att göra intrång.
Vilken skada kan ett intrång göra?
– Vi ser tydligt att bostadsbolag är extra
utsatta för hackare som vill komma åt
hyreskontrakt för att kunna sälja dem på
svarta marknaden. Vi har sett hur man
kapar förstahandskontrakt i Stockholm
som sedan kan säljas för 500 000 kronor.
Kommer en attackerare väl in i systemet
kan det vara väldigt gynnsamt för den
som utför attacken. Men brister kan också
54
utnyttjas för att ändra hyror. Har man då
tusentals lägenheter i sitt bestånd är det
ett jättejobb att gå igenom alla för att se
vad som ändrats.
Hur vanligt är det att ett fastighetsföretag blir utsatt för hackerattacker?
–Bostadsbolagen blir attackerade flera
gånger dagligen, men få märker det.
Hackare letar alltid efter den enklaste
vägen in. En vanlig metod är att använda
verktyg som automatiskt skannar av stora
delar av internet efter kända brister. Ett av
bostadsbolagen vi har hjälpt blev attackerade mellan fem och 25 gånger dagligen.
Vem har vanligtvis ansvaret för ITsäkerheten på fastighetsföretag?
– Många har en IT-ansvarig chef, fast
ofta är det någon på marknadssidan som
är ägare till en applikation eller webbsida. Fastighetsbolaget låter därefter en
utomstående part drifta hela IT-miljön
och förlitar sig på att man har ett avtal
som ger ett fullständigt skydd. Vi tycker
att IT-säkerheten måste komma mycket
högre upp i organisationen, helst ända upp
till vd-nivå. Då går det fortare att få kännedom om säkerhetsläget och fatta snabba
beslut när det behövs.
Vad kan ni hjälpa era kunder
inom fastighetsbranschen med?
– Många behöver vår hjälp för att verifiera hur säkra deras IT-miljöer är, vi
gör då omfattande säkerhetstester. Sen
erbjuder vi Triggerfish – ett verktyg som
man enkelt kopplar in på sin webbsida.
Verktyget upptäcker omdelbart när man
är utsatt för en hackerattack och används
idag av flera fastighetsbolag. Triggerfish
finns att köpa till som en modul i fastighetssystemet Fast2. Då kan ännu fler
bostadsbolag enkelt komma igång med att
skydda sina webbplatser.
MARIA ODEH
frosting.se
Koncept för golvvärme i flervåningshus!
Thermotech MultiLevel™
Energismart
på flera
plan.
Thermotech
MultiLevel™
Lägre energiförbrukning.
Bantade byggkostnader.
Behaglig boendemiljö.
Självreglerande.
BYGG EN MILJÖSMART FASTIGHET som uppfyller standarden för
passivhus, till bantade byggkostnader. Konceptet Thermotech MultiLevel™
tillför extremt lågtempererad vattenburen värme via både golv och tak i
varje våningsplan. Ingen individuell rumsreglering behövs och fastigheten blir
självreglerande. En behaglig inomhusmiljö med jämn temperatur och kylmöjligheter ger nöjda
boende på köpet.
Självreglerande uppvärmningssystem för moderna flervåningshus.
Läs mer på www.thermotech.se/multilevel
55
Pepparkakshuset
Största möjliga tystnad...
PCS Comfort tystar allt utom förskolebarnen
Låt barnen leka och stoja på förskolan. För nu introducerar
PCS Projektservice den nya tysta modulen PCS Comfort. Den
är utvecklad för att tillfälliga lokaler ska kunna erbjuda
en bättre arbetsmiljö, med riktigt behaglig ljudkomfort. Vår nya
modulserie PCS Comfort öppnar också för större rumslösningar,
den är energisnålare och har lägre värmeinstrålning än vanliga
standardmoduler.
Entréerna på nya PCS Comfort är som standard inklädda i snyggt
designat cederträ. Se mer om årets modulnyhet samt vår beprövade
modulserie PCS Classic på pcsprojektservice.se/moduler eller
kontakta oss för mer info.
www.pcsprojektservice.se 08-39 00 99
portable construction system
Karavan Landskapsarkitekter Design/Arkitektur
Med förslaget ”Där våra vägar korsas” utsågs Karavan Landskapsarkitekter till
vinnare i arkitekttävlingen om att utforma Gävles stadsmiljö. Juryn fastnade för
förslagets goda förståelse för stadsrummets betydelse och en väl avvägd balans
mellan moderna inslag och en klassisk stadsmiljö.
TEXT: SUSANNA KULL FOTO/ILLUSTRATIONER: KARAVAN LANDSKAPSARKITEKTER
Gävles världskändis,
Gävlebocken, kan se
fram emot en ny inramning när Karavans förslag ”Där våra vägar
korsas” inom en snar
framtid ska realiseras.
A
Åsa Ehn Hillberg, Karin Danielsson och
Kristina Ehrstedt står bakom projektet
Där våra vägar korsas.
FAKTA/KARAVAN
LANDSKAPSARKITEKTER
Etablerat: 2010 i Uppsala
Ansvarigt team bakom
det vinnande bidraget:
Åsa Ehn Hillberg, Karin Danielsson
och Kristina Ehrstedt.
Tidigare projekt kring offentliga
miljöer i urval: Nya stadsdelen
Gävle Strand, Brotorget i Bollnäs
och naturum Trollskogen på Öland.
tt ta sig an omgörningen av några av Gävles
viktigaste stadsbyggnadselement var en både
komplex och utmanande uppgift för landskapsarkitekterna på företaget Karavan.
– Vi närmade oss uppdraget genom att ta
avstamp i platsens historiska arv och den befintliga miljön,
med sina olika förutsättningar. Vi ser som vår uppgift att
få dem att samspela genom att det nya som tillförs anknyter till de kulturhistoriska aspekterna. Det speglas också i
de rådgivare som vi knöt till tävlingsteamet, som till exempel en konstnär och en bebyggelseantikvarie, säger Åsa
Ehn Hillberg, landskapsarkitekt och delägare i Karavan.
Bidraget ska utforma Gävles klassiska stadsmiljö med
fokus på Slottstorget, Å-rummet och Rådhusesplanaden.
Teamet fastnade omgående för idén att utveckla esplanadens korsande gångstråk som ett sätt att underlätta
samvaro och folkliv. Esplanaden blev också utgångspunkt
för att knyta samman stadsdelarna på varsin sida om ån.
–Namnet ”Där våra vägar korsas” symboliserar möjligheten till möten mellan människor i det offentliga rummet.
Det illustrerar hur diagonala och korsande gångstråk
blir upphov till ett rörelsemönster som ger goda möjligheter att utveckla en plats som sjuder av aktiviteter och
folkliv. Men även hur bilister, kollektivtrafik, cyklister och
gångtrafikanter på ett säkert och tryggt sätt kan dela på
utrymmet, säger Åsa Ehn Hillberg.
Brotorget i Bollnäs är planerat att invigas
under senhösten 2015. Inspirationen kommer från bygdens färgstarka traditioner
och från hemmets lugna vrå.
•
57
TEMA Säkerhet
Jakten på
en serieanläggare
Flera anlagda bränder inom samma område sprider inte bara skräck hos
de boende, de kan också orsaka stora ekonomiska skador på fastigheter
och närliggande miljö. Serieanläggare av bränder är ofta svåra att få
fast, men nu har Eva Ljungkvist och Dan Granvik tagit fram en ny metod
för att förutsäga serieanläggarens nästa drag.
E
TEXT: JONAS LANNERING ILLUSTRATION: ROBERT HILMERSON
n tidig morgon vintern 2010 kunde invånarna i Ystad äntligen andas ut. Efter en
unik spaningsinsats hade polisen lyckats
fånga den så kallade Gryningspyromanen
på bar gärning. Ulf Borgström, som är hans
riktiga namn, hade då satt skräck i Ystad under många år
men flera gånger släppts ur häktet i brist på bevis.
58
– I det fallet hade man en ganska klar bild om vem
gärningsmannen var. Men bevisläget gjorde det väldigt
svårt att åtala honom. Vi var tvungna att försöka förutse
hans mönster för att kunna gripa honom med fingrarna
i syltburken, säger Dan Granvik som efter Ystadsfallet
pensionerade sig efter över 40 år som polis, med brandutredningar som specialitet.
Ett växande samhällsproblem träder fram vid en titt i
statistiken över anlagda bränder i Sverige. Enligt Björn
Björkman, rådgivare på på Brandskyddsföreningen,
kostar anlagda bränder samhället över en miljard kronor
varje år. Skolmiljöer är särskilt utsatta, där ungefär hälften av bränderna är anlagda. Men anlagda bränder inträffar också i bostadshus, med direkt fara för de boendes liv.
Mordbrandsutredningar är mycket svåra då bevisen
oftast brinner upp. Inte sällan måste man ta gärningsmannen på bar gärning. För att underlätta utredningarna har Dan Granvik tillsammans med sin tidigare
kollega, brandutredaren Eva Ljungkvist, tagit fram en
särskild utredningsmetod för serieanläggare som bygger
på så kallad relationskartläggning.
– Kort och gott är relationskartläggning en metod
som vi utredare använder för att kunna pussla ihop
mönster i en utredning med en misstänkt serieanläggare. Det gäller att fråga var, när och hur i varje detalj
och lägga in all information i en databas. Förhoppningsvis hittar man sen enklare de detaljer som man kan gå
vidare med, säger Eva Ljungkvist som numera arbetar
skarpt med metoden i ett fall för danska polisen.
TILLBAKA TILL YSTAD 2010. Dan Granvik och Eva
Ljungkvist hade arbetat med utredningen om gryningspyromanen under flera år då han slutligen kunde gripas.
När fallet var avslutat var de
övertygade om att deras lärdomar
från Sveriges största serieanläggarutredning kunde återvinnas. Eva övergick
till konsultverksamhet och hade då
mer tid åt att utveckla en systematisk
utredningsmetod som utgick från relationskartläggning. De knöt också till sig
en programmerare som hjälpte dem med de
tekniska delarna av metodutvecklingen.
Lösningen blev att utforma en grafdatabas som, till
skillnad från en vanlig databas med tabeller, visualiserar
samband och relationer mellan databasens poster. Det kan
liknas vid en stor mind-map där cirklarna är noder och
pilarna mellan cirklarna relationer.
UTREDARNA MATAR IN parametrar från utredningen
i programmet, som sedan gör om informationen till
noder och relationer. Bränder som till exempel har
skett på samma gata kan ha en relation i databasen.
Bränder som har anlagts i ett soprum kan ha en annan.
Misstänka, brottsoffer, deras anhöriga och en rad andra
parametrar kan också läggas in i systemet. Tillsammans skapar alla relationer i databasen ett komplext
nät av information som brandutredarna sedan
kan leta efter mönster i.
59
FOTO: HANDOUT/KOD 10500/POLISEN
TEMA Säkerhet
Natten mot den 2 december 2010 bröt en brand ut
i ett flerfamiljshus i Ystad.
Flera polispatruller såg en
person lämna huset bara
minuter innan vindsbranden blossade upp. ”Gryningspyromanen” som
hade gäckat polisen sedan
1990-talet kunde gripas
på bar gärning och dömas
till åtta års fängelse.
– Det finns flera andra fördelar med
metoden. Det är en väldigt enkel metodik
som vi kan lära ut och som gör stor nytta
PROBLEMEN
MED BRANDUTREDNINGAR
ÄR DESAMMA VÄRLDEN
ÖVER. BEVISEN RÄCKER
OFTA INTE TILL FÄLLANDE
DOMAR.
Dan Granvik, utredare
på en lokal nivå. Till exempel fastighetsägare och försäkringbolag kan ha nytta av
att vi tittar mer systematiskt på ett område
där en serieanläggare härjar. Då kan vi
enklare se vad de ska lägga resurserna på
i sitt brandskyddsarbete. Vi kan därför
hjälpa dem att prioritera bättre, berättar
Eva Ljungkvist.
Dan Granvik betonar att man med metoden inte kan förutsäga exakt vilket nästa
mål en serieanläggare har i kikaren.
60
– Men man kan få svar på viktiga frågor
som hjälper utredningen framåt. Vilka
mönster tyder på att det är en och samma
person? Vilka mål har hög risk? Var ska vi
lägga våra spaningsresurser och på vilken
tid? Det är sådana frågor vi ställer oss hela
tiden, men som vi nu får ett bra verktyg för
att strukturera, säger Dan.
DAN OCH EVAS METOD har väckt stort
intresse bland deras kollegor. De har fått
ett stipendium av Brandskyddsföreningen
för att kunna fortsätta med forskning och
metodutveckling. I april förra året fick
de också presentera sin forskning om hur
man bättre förutser serieanläggare på
IAAI:s (The International Association
of Arson Investigators) konferens i Las
Vegas.
– Problemen med brandutredningar
är desamma världen över. Bevisen räcker
ofta inte till för fällande domar. Det är helt
enkelt svåra utredningar, vilket gör att
det naturligtvis finns ett stort intresse för
metodutveckling, säger Dan Granvik.
Konferensen ledde till att nya viktiga
kontakter kunde knytas.
Just nu ligger fokus på
att testa metoden på en
av de mest kända serieanläggarna i USA, den
före detta brandutredaren
John Orr. I skydd av sitt
yrke och sina kunskaper
om brandutredningar
kunde han under lång tid
undgå upptäckt innan han
slutligen ringades in och
dömdes till livstid.
– DET BLIR EN STOR
Dan Granvik
Eva Ljungkvist
utmaning och lite av ett
examensarbete för oss. Det rör ju sig om
en av våra egna, som valt att gå över till
den mörka sidan. Vi får allt material från
våra amerikanska kollegor och sen använder vi metoden och stämmer av och kalibrerar den, säger Eva Ljungkvist och låter
exalterad. •
SE SIDAN 62
Brandingenjören ger goda råd.
TEMA Säkerhet
8 BRANDSÄKRA TIPS
TILL FASTIGHETSÄGARE
JAN TOMTIN är brandinspektör
på Storstockholms brandförsvar
och Farsta brandstation. Här
kommer hans åtta bästa råd till
fastighetsägare för att undvika
anlagda bränder, som vid sidan av
torrkokning och spisbrand är de
vanligaste orsakerna till att brandkåren rycker ut.
1 Bedriv ett systematiskt brandskydds-
arbete. Det ska alltid finnas någon med
särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation för en fastighet.
2 Titta på vad som finns tillgängligt i nära
anslutning till fastigheten. Var kan en eld
startas? Liggande bråte, öppna containrar
eller påsar med byggmaterial är godis för
en serieanläggare.
3 Se över brandsektionerna. Om man har
dragit nya ledningar, installerat kabel-TV
eller skaffat bredband kan de påverkas.
4 Se över tillträdet till fastigheten. Det är
viktigt att alla lås fungerar och att dörrarna
stängs igen som de ska. Kontrollera särskilt
att dörrar till vind och källare har fungerande självstängare.
5 Tänk på framkomligheten på kringlig-
gande vägar. Kommer räddningstjänsten
enkelt komma fram till fastigheten vid en
brand?
6 Ha uppsyn över soprummen och ha gärna
ett sprinklersystem där. Dels för att det
anläggs bränder, men även för att bränder
kan uppstå på grund av olyckor.
7 Håll trapphus och gångar fria. Bränder i
barnvagnar och möbler orsakar mycket rök
som kan tränga in i lägenheterna.
8 Se till att fastigheten har fungerande
brandvarnare, det är fortfarande A och O.
62
Har dina entreprenörer giltiga
Heta Arbeten certifikat?
Fråga alltid!
www.hetaarbeten.se
63
Rena tak
fina fasader
Annonsera i
Fastighetstidningen
M AG N US JO H A N S SO N
Tel: 0 8 - 505 7 3 8 13
magnus.johansson@newsfactory.se
N I K L A S N I L S SO N
Tel: 0 8 - 505 7 3 8 3 8
niklas.nilsson@newsfactory.se
Vi är experter, låt oss
göra jobbet.
Nu finns möjligheten att få tak, fasader och markytor
fria från påväxt genom att låta våra auktoriserade
entreprenörer göra jobbet. Med rätt produkt,
kunskap och utrustning gör vi ett effektivt
och kvalitetssäkert arbete.
w w w. n e w s f a c t o r y. s e
r en
”Jag spara peenr
arbabr
v”eJcakgasspjo
mr ed
ka, sjäjombfbörpteämndead
badverucm
e afönrvt
sk, ujällm
boamdrvui m
echaankvtä.”kn, da
s
ll
u
la
k
m
s
i
a
v
g
m
o
rbkätc.”
Hasmcmhaa
0
fanla
nterar 25
o
gSroateom
m
m
o
m, s
arbäck,år.
r
m
Line Stefan Haasm
setter pe 250
våtrumsksom monterar
,
Lineroom
per år.
assetter
våtrumsk
Välkommen in på www.grön-fri.se för att
hitta din närmaste entreprenör.
SNABBARE
STAMBYTE
Altech Våtrumskassett (tidigare Columbivägg) sparar tid och
pengar, med en både smart och stilren lösning. Alla installationer
och rördragningar ﬁnns på plats direkt. Du slipper riva gamla
stammar och hyresgästerna kan bo kvar under tiden.
• Varje kassett prefabriceras
och anpassas till förhållandena i fastigheten.
• Kan förberedas för anslutning till kök, handdukstork,
dusch, vattenmätning och
tvättmaskiner.
• Du bestämmer ytmaterial och
färg: plåt, kakel och hörn.
• Energieffektiv − snålspolläge
och hel- eller halvspolning.
• Minimal utbyggnad från
väggen.
• Anpassad till Branschregler
Säker Vatten-installation.
• Läckagevarning förebygger
vattenskador.
• Vägghängd WC-stol – enkelt
att göra rent.
• Enkelt underhåll − alla installationer är lättåtkomliga
bakom frontluckan.
Dahl Sverige AB • www.dahl.se/prefab jacob.westberg@dahl.se • 08-627 26 61
64
Säkerhet
TEMA
Riktlinjer för
relining saknas
Ett förslag till ändrade texter
i AMA är ute på remiss. Dock
ser det inte ut att komma med
några tydligare riktlinjer för
relining. Något som efterfrågats av många.
Goda bakterier gör nytta i vattenledningarna
FORSKARE HAR upptäckt att vårt dricksvatten till stor del tycks renas av ”goda
bakterier” i ledningsrören och inte enbart i
vattenverken som man tidigare trott.
Rent kranvatten är inte sterilt utan innehåller en miljon bakterier. De växer till sig
på insidan av vattenledningarna, vilket syns
i form av en tunn, kladdig beläggning, en
så kallad biofilm. Nu har forskare på Lunds
universitet kommit fram till att bakterierna
spelar en större roll än vad man tidigare trott.
Bland annat tror man nu att en stor del av
vattenreningen sker i ledningsrören – inte
enbart i vattenverken.
Denna nya kunskap hoppas man kunna
utnyttja när stora delar av Sveriges ledningsnät måste förnyas.
– Så småningom kanske vi kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk
så att tillväxten av de ”goda” bakterierna
gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat
ger bättre tarmflora, säger forskarassistent
Catherine Paul.
Se till att huset är framtidssäkrat
ÄR DIN FASTIGHET
KLIMATSÄKRAD?
FASTIGHETSÄGARE I
ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT1
VI VET INTE EXAKT i vilken omfattning, men helt klart är att klimatförändringarna kommer att medföra konsekvenser. Vi kan redan se följderna av skyfall och översvämningar och som fastighetsägare bör du se till att förebygga
skador till följd av ett mer extremt klimat.
En bra start på det arbetet är att läsa och ta del av råden i broschyren ”Är
din fastighet klimatsäkrad?” som Fastighetsägarna Stockholm tagit fram om
klimatanpassning av fastigheten. Den går att ladda ner gratis i webshopen på
fastighetsagarna.se.
ATT RELINING NUMERA finns med i AMAtexterna gör det lättare att som beställare
definiera krav på utförande. Men jämfört
med de mer traditionella stambytesmetoderna är avsnittet om renoveringsmetoden relining relativt tunt.
– Det är svårt att sätta speciella krav i
enlighet med AMA:s uppbyggnad. Dels
finns det så många olika metoder, dels är
det svårt att verifiera det slutgiltiga resultatet, säger Martin Brunnkvist, fackområdesexpert inom VVS på Svensk byggtjänst.
Men även om det inte finns med några
skrivelser om relining i remissförslaget
går slutresultatet att påverka.
PETER HALLING som företräder BRiF
(Branschföreningen relining i fastigheter) anser att kraven på de kvalifikationer
personalen som utför relining ska uppfylla borde skärpas.
– Kravet måste vara att reliningentreprenören ska vara ansluten till BRiF och
ha genomgått en tredjepartscertifiering
enligt vårt kvalitetsprogram BRiF3Q,
säger han.
Utöver det vill han att det ska finnas
krav på att den aktuella reliningmetoden
godkänts av en opartisk provning och
ha ett godkännande från SP eller enligt
Europastandard.
AMA, Allmän material- och arbetsbeskrivning, är
en serie referensböcker som ges ut av AB Svensk
Byggtjänst. De används som stöd vid de flesta
entreprenader vid upprättandet av förfrågningsunderlag och bygghandlingar.
Förebygg skador och bli belönad
Att arbeta skadeförebyggande är ett viktigt åtagande för dig som fastighetsägare. Som kund hos oss blir du extra premierad om du lyckas väl.
För varje skadefritt år gör vi en avsättning till ett självriskkonto.
Så om olyckan trots allt skulle vara framme kan du använda pengarna
för att betala självrisken. Totalt kan du samla ihop upp till 50 000 kronor
på självriskkontot. Hos oss lönar det sig att vara skadefri!
Fast ig he ts ägar nas förs ä k r i ng s b ol ag
i Sto ck hol m s e d an 1746
B R A N D KO N T O R E T • T E L 0 8 � 5 4 5 2 8 6 0 0 • W W W. B R A N D KO N T O R E T. SE
65
TEMA Säkerhet
Så ska vattenskadorna i kök minska
VID DE FLESTA
renoveringar
är det svårt att
montera en ny
golvbrunn. Då
är ett alternativ
att montera en
vattenfelsbrytare
som stänger av
tillförseln om fukt
indikeras.
UNDER ALLA vattenslutna
apparater, exempelvis
kaffemaskiner och ångugnar, ska det finnas ett
tätt ytskikt, uppvikt som
en balja i kanterna.
EN VANLIG ORSAK till läckage är att
man pressat in påsar, flaskor eller dylikt
under diskbänksskåpet som orsakar
glapp i någon koppling i vattenlåset.
Därför kan ett förslag bli att ett skyddat
utrymme för alla kopplingar i diskbänksskåpet blir standard.
IDAG UPPFYLLER
inte alltid de slangar
som följer med
hushållsmaskiner
Boverkets krav på
att de ska klara ett
tryck på 10 bar.
Skarvade slangar är
en annan risk. Leverantörerna måste se
till att det medföljer
slang med tillräcklig
längd.
VATTENLARM bör
indikera läcka. Bäst
är om det går att
komplettera med
golvbrunn under
diskbänken.
Det är i köket de flesta skadorna sker
Vattenskadorna fortsätter öka och
allt fler skador uppstår i köket.
I spåret av skadorna följer höjda försäkringspremier och självrisknivåer.
KOSTNADER för vattenskador drabbar hela
försäkringskollektivet. Men försäkringsbolagens hantering skiljer sig åt.
– Vi har reglerat det genom att ta ut rimliga premiehöjningar. Men vi har också höjt
självriskerna utifrån hur gammal installationen är. Det är ett sätt att sätta press på
fastighetsägare som inte sköter sitt underhåll, säger Jan Nielsen, försäkringsmäklare på Osséen försäkringsmäklare.
Jan Nielsen menar att det är viktigt att
arbeta skadeförebyggande.
– Det går inte att enbart hänvisa till råd
på försäkringsbolagens hemsidor. Man
måste sätta något konkret i händerna på de
boende.
- när det gäller fastigheter -
66
På www.fastighetsforsakring.se går det
att beställa boken Proaktiv där det ges skadeförebyggande råd inom flera områden.
FÖR ATT KOMPLICERA det hela ytterligare har det dykt upp ett helt nytt
riskmoment. Tidigare fanns två vattenanslutningar i köket, vattenkranen och
diskmaskinen. Idag kan det handla om
över tio anslutningar. Det är dubbla diskbänkar, kaffemaskin, frys med ismaskin,
ugn med vattenånga och så vidare. Detta
ger blöta avtryck i statistiken.
– För fem år sedan stod köken för 26 procent av vattenskadorna och badrummen
för 37 procent. Nu står köken för 32 procent
medan badrummen gått ner till 27 procent av skadorna, säger Fredrik Runius,
teknikansvarig på branschorganisationen
Säker Vatten.
För att stävja utvecklingen har Säker
Vatten initierat ett projekt tillsammans
med representanter från byggbranschen,
ett flertal stora kökstillverkare och försäkringsbolagen.
– De flesta skador uppstår i eller runt
diskbänksskåpet där alla nya apparater
ska kopplas in samtidigt som vi ska få plats
med sopsortering och en massa annat. Vi
försöker få fram en standard för hur all
utrustning ska få plats och samtidigt skyddas, säger Fredrik Runius.
HAN MENAR OCKSÅ att det måste ställas
krav på vitvarubranschen. Kvaliteten på
slangar till diskmaskiner och andra vattenanslutna maskiner behöver ses över.
Men läcka kommer det alltid att göra,
därför är det viktigt att se över krav på
tätskikt och installationer i kök både vid
nybyggnad och renovering.
ERIK HÖRNKVIST
Välkommen till fullservicebyrån inom
fastighetsrätt, hyresrätt, bostadsrätt och arrenderätt!
Tel 08-663 97 96 info@steinmann.se www.steinmann.se
BERGSÄKER
Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den
perfekta temperaturen. Tack vare dubbla kompressorer
möjliggörs produktionen av värme och varmvatten
samtidigt i fastigheten, vilket är unikt.
• Mindre än 3 kg köldmedium/aggregat
• NIBEs användarvänliga display
• 4 olika storlekar, upp till 540 kW i samma system
• Tystgående
NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433-73 000. Läs mer på nibe.se/F1345
Fastighetsägarna svarar
Ställ dina frågor till Fastighetsägarnas experter
Hur väljer jag inbrottskydd?
ILLUSTRATION: DENNIS ERIKSSON
FRÅGA: Vilket inbrottsskydd ska
jag välja för min byggnad och de
lokaler som finns där?
SVAR: Det snabba svaret är att
det beror helt på vad villkoren
i försäkringsbreven säger. Hör
med ditt försäkringsbolag.
Frågan om nivå på inbrottsskydd och säkerhetstänk innefattar flera aspekter, allt från
mekaniskt skydd, larm och lås
till en säkerhetskultur som bör
genomsyra hela verksamheten
och organisationen. Till det
kommer även IT-säkerhetsfrågor och eventuellt behov av
personskydd med mera.
VI VILL BYGGA
OM LOKALER
För att underlätta för båda
parter är det därför bra med
lösningar som gör det lätt att
uppdatera en säkerhetsklass
eller två. Kan man göra det
enkelt för en ny hyresgäst med
andra krav höjer man troligen
attraktionsvärdet på sin fastighet.
JAG REKOMMENDERAR att du
alltid använder en certifierad
installatör och ser till att det
finns serviceavtal för säkerhetsinstallationerna. Koppla
redan på ett tidigt stadium in
en säkerhetskonsult.
Inte minst bör du ta hjälp för
att det är svårt att navigera i
den ibland snåriga vokabulären. Många av egenskaperna
indelas i olika klasser som inte
alltid är lätta att hålla reda på.
Se exempel i rutan nedan.
EN KOMPLEX FRÅGA med
andra ord, men ett par goda råd
på vägen kanske jag kan bidra
med. Det är inte alltid solklart
vem som ska stå för notan –
hyresgäst eller fastighetsägare.
RIKARD SILVERFUR
MÅNGA OLIKA SKYDDSKLASSER FÖR LÅS
• SSF Stöldskyddsföreningen har nyligen
uppdaterat sin norm
SSF 200 ”Regler för
inbrottsskydd – Byggnader och lokaler”. I
den listas tre skyddsklasser.
• SSF Stöldskyddsföreningens norm SSF 130
listar fyra olika larmklasser. Larmklass 1 är
den lägsta och larmklass 4 den högsta.
Rikard
Silverfur
Näringspolitisk expert
Fastighetsägarna
Sverige
När det gäller krav
och klassning av lås
beslutade SIS nyligen
att inte ge ut någon
reviderad version av den
svenska standarden
”SS 3522 Byggnadsbeslag – Låsenhet för fast
montering – Inbrottsskydd – Klassindelning”.
Tanken var från början
att den skulle utökas till
att även omfatta elektromekaniska låsprodukter
Mikael
Gulliksson
Chefsjurist
Fastighetsägarna
Sverige
Ove
Schramm
och därmed göra det
möjligt för fler tekniska
lösningar att uppfylla
kraven.
Dessutom drog SIS in
standarden i sin helhet,
då man bedömde att
den konkurrerade med
en europeisk standard,
vilket en nationell standard enligt EU-regler
inte får göra.
Detta har lett till upprördhet i branschen då
Fastighetsjurist (brf)
Fastighetsägarna
Service
Ulla
Werkell
Skattejurist
Fastighetsägarna
Sverige
man menar att den europeiska standarden bland
annat inte berör att lås
och beslag ska stå emot
dyrkning, manipulation
och manuella angrepp
samt att begreppet ”godkänd låsenhet” överges.
Därför har aktörer i
branschen beslutat att
ge ut en norm under SSF
Stöldskyddsföreningen,
SSF 3522, som berör
detta.
Emma
Berg
Fastighetsjurist
Fastighetsägarna GFR
FRÅGA: Vi bygger om före
detta kontorslokaler till
bostadsrätter. Tanken är att
dessa lägenheter ska få tillgång
till en del av det nuvarande
gemensamma gårdsutrymmet.
Vad krävs för typ av beslut?
SVAR: Innebär detta att andra
medlemmar får en försämrad
tillgång till gården? I så fall
kan det krävas medgivande av
dem som berörs negativt. Om
inte alla ger medgivande kan
beslutet ändå bli giltigt, men
då krävs 2/3-dels majoritet
av de röstande på en stämma
och hyresnämndens godkännande.
Frågan kan också behövas
tas upp på en stämma om det
innebär en förändring av hus
eller mark. Oftast behövs då
ett stämmobeslut med enkel
majoritet.
Om beslutet inte innebär
någon påverkan på hus eller
mark kan styrelsen välja om
det ska tas på en stämma
eller som ett beslut bara i styrelsen. Det bör noga regleras
skriftligen vad det är för
avtal och vilka villkor som
gäller. Ytan och skötseln bör
definieras tydligt. Kom ihåg
att ett avtal bara binder dem
som ingått avtalet, exempelvis inte en kommande
bostadsrättshavare. Därför
kan det vara bra att reglera
att avtalet upphör vid överlåtelse av bostadsrätten.
OVE SCHRAMM
Per
Forsling
Energispecialist
Fastighetsägarna
Stockholm
Line
Zandén
Fastighetsjurist
Fastighetsägarna
Sverige
Ställ din fråga till Fråga experterna, Fastighetsägarna, Box 16132 103 23, Stockholm eller maila info@fastighetsagarna.se Märk mejlet med ”Fastighetsägarna svarar”.
69
VÄX
OCHMILJÖKUNSKAPER
UTVECKLAS MEDUPPDATERADE?
ÄR
DINA
FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING!
Fastighetsägarna
Utbildning
ETT AV FASTIGHETSÄGARNAS MÅL är att höja kompetensen inom fastighetsbranschen.
Fastighetsägarna
GrönaUtbildning
hyresavtal erbjuder
Driv ett
dinbrett utbud av aktuella kurser. Våra kursledare är
experter
inom
sina
områden
och
vi
garanterar
hög kvalitet och högaktuell kunskap.
fastighet på ett effektivt sätt.
www.fastighetsagarna.se/utbildning
GRÖNA
HYRESAVTAL
Läs mer om våra kurser på vår hemsida
www.fastighetsagarna.se/utbildning
Ställ rätt krav på din
våtrumsentreprenör
GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för
att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer.
Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören
tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har rätt behörighet för installationen.
Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se
70
Fastigo svarar
Expertis för dina behov
Chefer friade för arbetsmiljöbrott
Att delegera arbetsmiljöansvaret räcker inte för att
undgå ansvar i en eventuell
tvist. Det blev mycket tydligt
i det uppmärksammade fallet
i Krokom där två chefer har
stått åtalade för vållande till
annans död i ett arbetsmiljömål. Nu har domen fallit och
cheferna friats trots att det
fanns brister i arbetsmiljön.
I juni 2010 tog en av kommunens socialsekreterare sitt liv.
Han ansåg sig ha blivit utsatt
för mobbning och kränkningar
av sin närmaste chef, vilket
han i olika sammanhang fört
fram och sökt stöd för.
I UTREDNINGEN som följde
konstaterades att det fanns
brister i arbetsmiljön vid
socialförvaltningen och
socialchefen och enhetschefen
ansågs ha orsakat socialsekreterarens död. Det var klarlagt
att båda cheferna, flera månader innan socialsekreteraren
tog sitt liv, känt till att han
ansåg sig utsatt för mobbning
och att det förelåg allvarliga
samarbetsproblem mellan
socialsekreteraren och hans
närmaste chef. Det var också
klart att han mådde mycket
Företagets vd har fått
kännedom om att en av
medarbetarna mår dåligt.
Vd har i sin tur tagit upp
frågan med medarbetarens chef, som har arbetsmiljöansvar, och betonat
att hon måste agera.
Men går ansvaret att
delegera?
dåligt och var deprimerad som
en följd av detta.
I tingsrätten dömdes de
båda cheferna i enlighet med
åtalet, till villkorlig dom och
dagsböter. Efter överklagande
till hovrätten frikändes båda
cheferna, trots att det fanns
brister i hanteringen av socialsekreterararens arbetssituation.
Det finns inte någon principiell skillnad när det handlar
om brister i arbetsmiljön
beroende på om det är psykosociala faktorer eller fysiska
brister. Men enligt hovrätten
måste man ändå ta hänsyn
till att fysiska brister ofta är
mera konkreta och lättare att
åtgärda än exempelvis samarbetsproblem.
Svårigheterna att få tillfredsställande lösningar samt
det faktum att det saknas
tydliga föreskrifter på området gör också att man måste
tolerera ett större utrymme för
felbedömningar och misstag,
enligt hovrätten.
VAD SOM KAN vara värt att
tänka på är, att trots att socialchefen delegerat arbetsmiljöansvaret till enhetschefen
åtalades även socialchefen.
Det visar att en högre befattningshavare inte är fri från
ansvar även om en delegering
skett på ett korrekt sätt. Den
överordnade chefen har fortfarande ansvar för tillsyn och
att kontrollera att den underlydande sköter sina uppgifter
och ingripa vid misstanke om
att så inte är fallet.
JONAS STÅLNACKE
VAD SKA VI
TÄNKA PÅ VID
TAKARBETEN?
FRÅGA: Företaget ska
genomföra vissa mindre
reparationsarbeten på
taken till några fastigheter.
Eftersom det inte är fråga om
några större arbeten kommer det att genomföras med
egen personal. Är det något
särskilt vi ska tänka på?
SVAR: Takarbete är typiskt
sett förenat med stora risker. Arbetsgivaren ska vidta
de åtgärder som behövs för
att arbetstagare inte ska
skadas. Som ett led i detta
ingår att upplysa om risker
och informera om hur arbetet ska utföras på ett säkert
sätt. Är det fråga om arbete
som är förenat med allvarliga risker ska instruktionerna vara skriftliga.
För takarbete finns särskilda föreskrifter i AFS
1999:3, Byggnads- och
anläggningsarbete. Där
anges hur fallskyddet ska
anordnas beroende på
vilken typ av arbete det är
frågan om. Vidare finns
bestämmelser om när en
arbetsmiljöplan ska upprättas.
Oavsett om egen personal eller entreprenör utför
byggnadsarbetet ska företaget se till att en arbetsmiljöplan upprättas och
att den finns tillgänglig.
Nytt sedan årsskiftet är
att en sanktionsavgift kan
utkrävas om det finns brister i fallskyddet eller om
arbetsmiljöplan saknas.
JONAS STÅLNACKE
Fastigo, Fastighetsbranschens
Arbetsgivarorganisation, är
det självklara valet för arbetsgivare i fastighetsbranschen.
Vi ger råd och stöd i arbetsgivarfrågor och i ledarskapet.
Roger Solax
Charlotta Stensson
Jonas Stålnacke
Susanne Svensson
Mona Finnström
roger.solax@fastigo.se
charlotta.stensson@fastigo.se
jonas.stalnacke@fastigo.se
susanne.svensson@fastigo.se
mona.finnstrom@fastigo.se
Förhandlare och rådgivare
08-676 69 24
Förhandlingschef
08-676 69 18
Chefsjurist
08-676 69 31
Förhandlare, rådgivare
och hr-konsult 08-676 69 05
VD
08-676 69 22
Du hittar oss också på:
Twitter: Fastigo_org
Facebook: Fastigo
LinkedIn: Fastigo
71
Ska du by ta
t
säkerhetsd ill
ö
Kolla upp de rr?
t här!
Är dörre
Är
en
n br
bra
an
a
nd
dk
klas
ass
ssa
ad för at t
stå em
mot
o fu
ullltt uttvve
ecck
klla
ad
d bra
and
i min
nst 30 min
inu
ute
er?
Är den b
brran
nd
dga
asst
stä
ätt o
occh brandgast
d
stä
ättth
he
ettsklassssa
ad
d ((k
kllass S )?
m ?
Ä d
Är
den testta
ad,, k
klla
assssa
ad och
cert
r tifi
ifi
fie
erad för ljlju
er
ud o
och in
nbrott?
t
Ä före
Är
re
ettag
age
ett ISO -cce
er
rt
t
ifi
i
fi
erat
a
t,
och 14
,
90
01
01
14 00
01
1 (k vvaliite
et och mili jö
ö )?
Elller köp en
Daloc.
Ny luft i gamla hus
Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig
radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft.
Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller
fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att
installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder.
Köper du din Daloc Säkerhetsdörr av Secor
behöver du inte bekymra dig om någonting.
Alla våra säkerhetsdörrar är provade,
typgodkända och certifierade och uppfyller
Boverkets alla krav. Läs mer på secor.se.
Radiator
Radiator
Kanal
Luftdon Flexi
Numera
mera är det lag (Boverkets Byggregler 5:534)
på att alla nyinstallerade dörrar mot trapphus
ska
a vara både brand- och brandgastäthetsklassade.
brandgastäthetsklassade
Ytterst handlar det om att rädda liv. Är du
fastighetsägare eller sitter med i en styrelse
i en bostadsrättsförening är det dessutom ditt
ansvar att dörrarna i trapphuset uppfyller
kraven enligt lagen.
Kanal
Böjbara Flexi förs enkelt ned
bakom radiatorn. Uteluften
filtreras och förvärms effektivt
innan den strömmar in i rummet.
Luftdon
Mini
Mini används då kanalen passar
bäst under radiatorn. Den ger
samma sköna luftflöde och är
lika lätt att montera som Flexi.
Tel. 036-37 07 90
www.acticon.se
72
Bra vill bli ännu bättre
Fastighetsägarna Syd har väldigt
nöjda medlemmar. Det visade vinterns medlemsundersökning.
Nu ska organisationen arbeta
vidare utifrån de främsta önskemålen som kom fram i undersökningen.
– Jag blev otroligt positivt överraskad av
resultatet. Framför allt över den starka
lojaliteten bland våra medlemmar, säger
Susanne Rikardsson, vd på Fastighetsägarna Syd om resultatet i en medlemsundersökning som genomfördes av Sifo i
vintras.
Undersökningen avslöjade höga betyg
och stor nöjdhet bland medlemmarna
i Fastighetsägarna Syd. Samma modell
används av Sifo i hela norra Europa. I snitt
räknas ett nöjdhetsindex som bra om det
ligger över 65. Resultatet bland Fastighetsägarna Syds medlemmar landade på 79.
STYRKOR SOM RANKADES högt i under-
sökningen är att personalen anses vara
mycket kunnig, kompetent, hjälpsam och
engagerad. Medlemmarna uppgav också
att organisationen är enkel att komma i
kontakt med och snabbt kan stå till tjänst.
Särskilt den juridiska servicen och rådgivningen värderas högt. Även en rad önskemål framkom i undersökningen.
– Jag brukar säga att felanmälan är nyckeln till framgång – det är genom att hitta
Susanne Rikardsson blev positivt överraskad
av vinterns medlemsundersökning.
vår förbättringspotential som vi kan bli
ännu bättre på det vi gör.
HÖGT UPP PÅ önskelistan står att Fastighetsägarna Syd ska bli bättre på att synas
och höras mer i lokala frågor.
– Våra representanter ute i regionen
jobbar hårt med frågor om till exempel
handelns utveckling i stadskärnor. Det är
ett ständigt pågående jobb som vi absolut
kan bli bättre på att berätta om för medlemmarna. Vi tittar också på hur vi kan
systematisera arbetet med att katalysera
stora frågor på lokal nivå för att sedan kasta
tillbaka dem till den högre nationella nivån,
säger Susanne Rikardsson.
MARIA ODEH
VI PÅ FASTIGHETSÄGARNA
Torbjörn Sjögren,
HR-chefen som
vurmar för de etiska
spelreglerna.
Torbjörn Sjögren är biträdande näringspolitisk chef och HR-ansvarig på Fastighetsägarna GFR, men brinner också för att
hjälpa föreningens medlemmar med sina
etiska frågor.
Dina kollegor på GFR kallar dig för den stora
diskrimineringsexperten. Hur kommer det
sig?
– Ja, de etiska frågorna är ju inte direkt mitt
huvudsakliga jobb, men det är något jag
verkligen tycker är spännande! Ett skäl är nog
att jag har ett förflutet som advokat och har
sedan dess en kunskap och ett intresse av den
här typen av juridik.
Du föreläser också om etiska frågor.
Vad pratar du om då?
– Ett exempel är diskriminering. Då pratar jag
om de svårigheter som kan uppstå när alla som
söker bostad ska behandlas på ett likvärdigt
sätt. Men jag pratar också om etiska regler som
spänner över ett bredare fält – om hur man är
en god hyresvärd i olika hänseenden. Där har vi
som branschorganisation en viktig och naturlig
roll att stärka bilden av branschen som en positiv medspelare i samhällsutvecklingen.
Hur kan du stå till tjänst om någon av era
medlemmar hamnar i knipa i en etisk fråga?
– Vi har goda rutiner för hur vi hanterar de
här frågorna. Vi kan bland annat anlitas som
ombud åt en medlem om ett ärende skulle gå
så långt att det blir tal om en rättsprocess.
Vad gillar du bäst med ditt jobb?
– Det som gör jobbet så meningsfullt är den
stora betydelse som fastighetsbranschen
har för hela samhället och för våra medmänniskor. Att få bidra till detta tycker jag är allra
roligast.
Du som är medlem
hos Fastighetsägarna
GFR har 18 procent
rabatt hos Hags.
Aktuella förmåner
Som medlem i Fastighetsägarna får du
förmåner och rabatter på en rad olika varor
och tjänster, utvalda för att passa både det
stora fastighetsbolaget och dig som äger
en mindre hyresfastighet. Här är några av
de olika regionernas aktuella förmåner.
BYGGVARUHUS
Fastighetsägarna Syd: Fastighetsägarna
Syds medlemmar har 10 procent rabatt
på hela K-rautas lagerförda sortiment. Du
får också kostnadsfri tillgång till personal
shoppers som hjälper dig att gå från planering till färdigt projekt.
PARK OCH LEKPLATS
Fastighetsägarna GFR: Du som är medlem
hos Fastighetsägarna GFR har 18 procent
rabatt på produktpriset exklusive moms
hos Hags som gör park- och miljöprodukter. Om orderkostnaden överstiger 40 000
kronor är dessutom frakten fri.
BILKÖP
Fastighetsägarna MittNord: Medlemmarna
hos Fastighetsägarna MittNord får mellan 7
och 10 procent rabatt på Ford, Kia, Mitsubishi och Subaru. Rabatten är rikstäckande
och avser ingen enskild återförsäljare.
HISSAR
Stockholm: Fastighetsägarna Stockholm
kan genom serviceavtal med KONE
erbjuda 20 till 30 procent rabatt på baseller fullservice av hissar. Förmånsavtal
finns också med Inspecta för årliga säkerhetsbesiktningar.
Gå till din medlemssida på fastighetsagarna.se
för mer information om hur du tar del av
förmånerna.
73
FOTO:ANDERS EKMARK & TORGNY PETTERSSON
Fastighetsägarna firar
Örebro 750 år
Några av Örebros hyresvärdar som i fjol bjöd på tårtkalas mitt i staden för att hylla hyresrätten.
”Kom ihåg att hyresgästen
måste godkänna åtgärder”
Bruksvärde, läge, standard och underhåll. Det är många aspekter som
ska tas med i beräkningen när hyran
för en bostadslägenhet ska sättas.
Det finns flera fallgropar som fastighetsägare kan råka ut för när hyran ska sättas.
Louise Magnusson, fastighetskonsult och
ledare av kursen Hyressättning av bostadslägenheter reder ut vad som gäller.
Kan jag som fastighetsägare
sätta hyran själv?
Egentligen inte. Om fastigheten har en för-
Hyressättning
– så funkar det
Fastighetsägarna kan hjälpa till i förhandlingarna och anordnar också en kurs i
hyressättning. Kursen går igenom begreppet bruksvärde, de regler i hyreslagen som
bestämmer bruksvärdet och vad som är
skälig hyra. Fastighetsägarna GFR och Syd
anordnar kursen. Läs mer på
www.fastighetsagarna.se/utbildning.
Nästa kurstillfälle är den 5 maj i Linköping.
handlingsordning ska hyrorna förhandlas
med Hyresgästföreningen. Om det inte
finns en förhandlingsordning ska hyresförändringar direktförhandlas i särskild
ordning med varje hyresgäst.
Vad händer om hyran blir fel?
Har din fastighet en förhandlingsordning
och du tar ut en högre hyra än vad som står
i förhandlingsöverenskommelsen kan du
bli återbetalningsskyldig i upp till tio år.
Finns det något speciellt jag måste tänka
på vid en ombyggnad?
När du gör en ombyggnation som leder
till en hyreshöjning är det viktigt att
komma ihåg att hyresgästen måste godkänna åtgärderna som ska utföras. Du kan
annars riskera att inte kunna höja hyran
på flera år.
Vad lär man sig mer på kursen Hyressättning av bostadslägenheter?
När man går kursen får man massa matnyttig kunskap. Bland annat lär du dig mer
om vad en skälig hyra är och hur du som
fastighetsägare sätter en ny hyra efter en
ombyggnation.
I MITTEN AV AUGUSTI rustar Örebro för
fest när staden officiellt fyller 750 år.
Fastighetsägarna MittNord vill passa
på att hylla hyresrätten som boendeform,
och bjuder nu in stadens alla hyresvärdar
att i sin tur bjuda in sina hyresgäster för att
delta i festligheterna. Torsdagen den 13
augusti genomförs kampanjen ”Att hyra
äger” med tävlingar, tipspromenad och
ballongutdelning till alla barn.
Alla deltagande företag får en färgglad
personlig inbjudan med den egna logotypen, att skriva ut och skicka till alla hyresgäster på orten tillsammans med hyresavierna, samt för anslag i trapphusen.
För mer information och anmälan,
gå till fastighetsagarna.se/mittnord
Aktuella remisser hos
Fastighetsägarna
Här är de remisser som Fastighetsägarna
arbetar med. Om du vill veta mer, mejla eller
ring till Fastighetsägarna, 08-613 57 00.
Miljö- och energidepartementet
Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar för att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 517/20214 om flourerade växthusgaser.
Slutdatum: 11 maj.
yogesh.kumar@fastighetsagarna.se
Boverkets förslag till strategi för
miljökvalitetsmål, God bebyggd miljö.
Slutdatum: 15 maj.
yogesh.kumar@fastighetsagarna.se
Remiss av SOU 2014:89 Slutbetänkande
från Elbehörighetsutredningen.
Slutdatum: 22 maj.
per.forsling@fastighetsagarna.se
Näringsdepartementet
Boverkets rapport 2015:2 – Genomförande
av EU:s nya hissdirektiv i svensk rätt.
Slutdatum: 22 maj.
rikard.silverfur@fastighetsagarna.se
75
Fastighetsfolk/Kalendariet
Kalendariet
”JAG TAR MED MIG DEN GODA ENTREPRENÖRSANDAN”
Christina Hambäck återvänder till konsultrollen när hon efter sommaren börjar som
chef inom Capital Markets på Newsec. Sina
13 års erfarenhet från transaktionsområdet
kommer från DTZ, JLL, CBRE och nu senast
från Ikano Bostad.
Visualisera och kommunicera
översvämningsrisker
7 maj, Malmö, kl. 07.30–09.00
Teknikkonsultbolaget Tyréns bjuder in till
ett kostnadsfritt frukostseminarium om att
visualisera och kommunicera översvämningsrisker den 7 maj. Deltagarna får se hur
datormodeller och 3D-teknik kan användas
som hjälpmedel i samhällsplaneringen.
Möjlighet finns också att prova 3D-verktyget TyrEngine.
www.tyrens.se
Bostadsforum
7–8 maj, Stockholm
Välkommen till en kraftsamling för att
utveckla fler och bättre bostäder. Under två
dagar samlas branschens alla aktörer på
Mariott hotell och presenterar det senaste
inom området bostäder, projekt och
boendefrågor. Under Bostadsforum 2015
presenteras många konkreta exempel på
nya bostäder.
www.bostadsforum.nu
Grattis till nya jobbet! Hur känns det?
– Det känns spännande och roligt. Jag ser
fram emot att få ta mig an nya utmaningar och
få bidra till vidareutvecklingen av Newsec. Det
är en spännande marknad och jag ser fram
emot att få agera som konsult igen.
Vad kommer du att göra i din nya tjänst?
– I min nya tjänst som Director inom Capital
Markets kommer jag främst att arbeta med
transaktionsrådgivning för fastigheter. Jag
kommer också att få ett personal- och utvecklingsansvar för ett antal drivna och duktiga
medarbetare.
Vad tar du med dig från Ikano Bostad?
– Det främsta jag tar med mig är den goda
entreprenörsandan. Ikano Bostad är ett väx-
Camilla
Hallquist
Jennie
Eva
Wolmestad Eriksson
Per
Thimgren
Christina Hambäck
blir ny chef inom
Capital Markets på
Newsec.
ande bolag med höga ambitioner och de värderingar som styr stämmer väl överens med
mina egna och passar också in på Newsec.
Vad är det bästa med att komma tillbaka till
konsultrollen?
– Det bästa med att komma tillbaka till konsultrollen är det höga tempot och möjligheten
att få ta hand om kunder på bästa sätt. Jag
strävar efter att hitta kreativa och innovativa
lösningar, jag tycker om att lösa problem och
få saker att hända. Efter ett avslutat projekt
vill jag känna att affären blev bra för alla
inblandade parter.
Nils
Balstedt
Anna
Nordin
Eva
Schelin
Sofia
Victor
Ljungdahl Persson
Fastighetsfolk
Medlemsmöte om passivhus
20 maj, Göteborg, kl. 11.30–13.00
Planerar du att renovera din fastighet eller
att bygga nytt? Att bygga och renovera
med utgångspunkt i passivhusteknik kan
kanske vara ett alternativ som gör att du
i förlängningen både sparar pengar och
värnar om miljön. Carlos Andersson, vd
på Passivhuscentrum Västra Götaland, är
dagens gästföreläsare. Sista anmälningsdag är fredagen den 15 maj.
www.fastighetsagarna.se/gfr
76
Camilla Hallquist är sedan 1 april ny chef för
fastighetsutveckling på Bostadsbolaget. Camilla
har arbetat som projektledare på avdelningen
under fem år och efterträder nu Leif Andersson
som går i pension.
Anna Nordin har utsetts till Managing Director
inom CBRE Basale och ingår också i ledningsgruppen för CBRE Sweden. Hon kommer närmast från Vasakronan och dessförinnan från en
roll på Occupier Service för DTZ i Sverige.
Jennie Wolmestad tillträder den nya rollen som
kommunikationschef på Rikshem. Hon kommer
senast från en tjänst som chef för internkommunikation på Comhem och har tidigare arbetat på
flera pr-byråer, bland annat Prime PR och Gullers
Grupp. Hon tillträder den 27 april 2015 och blir ny
medlem i ledningsgruppen.
Eva Schelin blir ny vd för IQ Samhällsbyggnad
från den 1 juni. Hon arbetar för närvarande på
Vinnova där hon haft flera roller, senast som programansvarig för FFI – Fordonsstrategisk forskning och innovation. Eva Schelin är civilingenjör
från Chalmers. Hon har en bred bakgrund från
samhällsbyggandet från bland annat Trafikverket
och SWECO.
Eva Eriksson och Per Thimgren är sedan årsskiftet affärschefer med dedikerat kundansvar och
i spetsen för sina respektive konsultgrupper hos
Frank Projektpartner.
Eva Eriksson arbetar sedan drygt två år som
uppdragsledare på Frank och har innan haft flera
chefsbefattningar inom Svenska Bostäder under
15 års tid.
Per Thimgren har varit hos Frank sedan 2008
– främst som projekt- och projekteringsledare.
Båda ingår i bolagets ledningsgrupp.
Nils Balstedt har utsetts till ny arbetschef hos
Svevia i Stockholm Norr. Han tillträdde sin nya
tjänst den 11 mars, 2015. Nils Balstedt kom till
Svevia 2008 från Peab Drift och underhåll i
Stockholm.
Besqab har anställt Sofia Ljungdahl som ny
affärschef. Hon har bred branscherfarenhet med
ett långt förflutet i JM där hon haft olika roller,
bland annat som affärsenhetschef och medlem
i koncernledningen. Hon har också arbetat inom
Peab-koncernen och kommer närmast från
Rikshem som Projekt- och brf-utvecklingschef
och medlem i ledningsgruppen.
Unibail-Rodamco har utsett Victor Persson till
Head of Investment i Norden. Victor Persson
kommer närmast från en roll som Group Senior
Investment Manager i Paris, där koncernen Unibail-Rodamco har sitt huvudsäte. Victor har en
examen från Handelshögskolan i Stockholm och
har arbetat inom Unibail-Rodamco sedan 2009.
Till sist/Rudolf Antoni
Den gränslösa staden
G
skillnaden inte blir för stor mellan olika delar
av våra städer när det gäller inkomst, inflysenaste månaderna skakats av en rad gängtande och utbildning. Kanske är det viktigast
relaterade våldsdåd. Att människor skjuts ner
att vi skapar fler mångfunktionella dynamiska
på öppen gata eller i en fullsatt restaurang är
platser där människor av alla sorter kan mötas.
svårt att greppa. Medan vi diskuterar cityDet ökar förståelsen, minskar otryggheten och
handelns utveckling och hyresnivåer sipprar
ökar kreativiteten.
våldet ut från de genomsegregerade och funktionsseparerade förorterna.
Utanförskapet ligger som en milsvid
MÅNGA FÖRETAG har redan engagerat sig
avgrund mellan den attraktiva hållbara staden
och kommunerna gör så gott de kan för att
och den verklighet vi lever i. Det går inte att
motverka segregation och utanförskap, men
blunda för och
det krävs mer
säga att det rör
DET ÄR FÖRSTÅS VIKTIGT ATT och fler. Det är
bara förorten,
förstås viktigt
BEKÄMPA KRIMINALITETEN,
eller att det bara
bekämpa
MEN DET ÄR ÄNNU VIKTIGARE att
är kriminella
kriminaliteATT JOBBA MED DEN
som gör upp sinsten, men det
emellan. Det är
LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGEN. är ännu viktimitt ibland oss
gare att jobba
och det påverkar oss alla. De ökande klyftorna
med den långsiktiga utvecklingen – den som
i våra städer är en av de viktigaste och svåraste
gör bortkopplade bidragstagare och blivande
samhällsfrågorna vi står inför idag.
gängkriminella till samhällsmedborgare med
arbete och inkomster. Det gör vi endast genom
samverkan på bred front.
SEGREGATIONSFRÅGAN behandlas ofta som
Då handlar det om att öka trygghen, bygga
en ren bostadsfråga. Det tycker jag är fel. Blir
förtroende och utbildningsinsatser. Genom att
samhället bättre bara vi flyttar på de männarbeta med dessa faktorer kan vi bidra till att
iskor som lever i utanförskap? Får de jobb och
lyfta utvecklingen i en stadsdel som prägutbildning om vi placerar dem i stadsdelar där
las av utanförskap. Att som företagare
människor har jobb och utbildning? Jag tror
engagera sig i dessa frågor handlar
att drömmen om den helt socialt blandade
inte om välgörenhet.
staden är just en dröm. Vi tjänar ingenting
En attraktiv hållbar stad är en
på att i allt för stor utsträckning motförutsättning för tillväxt, en
verka de grundläggande drivkrafter
levande handel och en väl fungsom finns hos oss människor – som
erande fastighetsmarknad.
att vi faktiskt gärna omger oss med
Det är också en förutsättning
våra likar. Det finns praktiska förför ett gott och tryggt liv för
delar med detta, som till exempel
våra invånare. Vi borde inte
att det bildas underlag för butiker
nöja oss med mindre.
och tjänster som efterfrågas av
särskilda grupper.
Men visst finns det också
bekymmer. Som att vissa
stadsdelar helt faller utanför
samhället och att förståelsen mellan olika samhällsgrupper minskar om dessa
RUDOLF ANTONI är vice vd
inte möts. Därför är det
och näringspolitisk chef
viktigt att vi verkar för att
på Fastighetsägarna GFR.
GÖTEBORG, STADEN där jag verkar, har de
”
78
RUDOLFS LISTA:
Mehmet Kaplan
Ministern gjorde ett trevligt,
seriöst och inlyssnande
intryck då han besökte
Fastighetsägarna GFR:s
fullmäktige i april. Hoppas
han tog intryck av beskedet
att våra medlemmar inte vill
ha hans subventioner.
Årets stadskärna 2015
Jag ser fram emot Svenska
Stadskärnors årskonferens
i Kristianstad i maj. Alltid
spännande seminarier och
bra nätverkande. Önskar
finalisterna Uppsala, Gävle
och Örebro lycka till.
Almedalen
Nu laddar vi för fullt inför
årets satsning. I fokus står
två frågor: stadsutveckling
och behovet av reformer för
hyresrätten.
Medlemsoch
branschtid
ningen
för Fastighet
sägarna
Nr 10 december
2014/
januari 2015
Pris:
ris 60 kronor
s- och
Medlem
n
tidninge
na
bransch
etsägar
för Fastigh er 2014
Nr 9 decemb
60 kronor
Pris:
P
SÅ HITTAR
BÄSTA LÄGDU
ET
Nytt sätt att
utveckla staden
ORÄTTVIS
AV JÄMSTÄBILD
LLDHET
#åsikten:
Felicia Orehol
miljöstrateg
m,
och föreläs
are
HEM
NG
FLER TAR
TNIch
VALbrans
SIN FÖR
de
en växan
Vi synar
HET
HÅLLBAR G
SOCIAL
STE
STORA
NÄSTA t Wånggren,
7
Beng
ing
#åsikten: Green Build
ish
vd Swed
LÄTTA
UNDER
EN
TTNING
TAKSKO
SVENSK FASTIGHETSTIDNING
www.fastighetstidningen.se
Telefon redaktionen 010-212 20 43 Fax 010-212 28 16
E-post redaktionen@fastighetstidningen.se
Postadress Fastighetstidningen, Intellecta Corporate,
Box 19063, 104 32 Stockholm
Besöksadress Birger Jarlsgatan 57 B, Stockholm
Prenumerationsfrågor Annika Borg, 08-613 57 12
Fastighetstidningen är sedan 1910 organ för landets fastighetsägare.
Utgivare är Fastighetsägarna Sverige, en del av branschorganisationen Fastighetsägarna (se nedan).
Fastighetstidningens redaktionella innehåll lagras/publiceras elektroniskt och publiceras på
www.fastighetstidningen.se. Förbehåll mot detta accepteras ej.
För insänt, ej beställt, material ansvaras ej.
Redaktionschef
Nyhetschef
Art Director
Redaktör
(inkl. webb)
Skribent
Ansvarig
utgivare
Erik Hörnkvist
010-212 20 43
erik.hornkvist@fastighetstidningen.se
Victoria Gillberg
010-212 20 81
victoria.gillberg@fastighetstidningen.se
Malin Age
010-212 20 28
malin.age@fastighetstidningen.se
Maria Odeh
010-212 20 37
maria.odeh@intellecta.se
David Grossman
010-212 20 42
david.grossman@fastighetstidningen.se
SÄTT ATT
LADDA
BERGET PÅ
NYTT
energi ur
bergvä
Få ut mer
tips & råder
Läs våra
komm
innan snön
ILL
HON VE
KA
SAMV R HEM
- och
Medlems
idningen
branscht
tsägarna
för Fastighe 2015
Nr 1 februari
kronor
Pris: 60
MÖT RALF
LIGHET
ÖKAD RÖR
TA
och
R MEST
MAT ÖKA ANDEL
INOM E-H möjligheter
der
Det här hän
2015
Alla nya
lagar
E
M
Medlemsoch
branschtid
ningen
för Fastighet
sägarna
Nr 2 mars
2015
ris: 60 kronor
PÅ HOTELA
L
2014
FÅR BILEN
I FRAMTID PLATS
ENS STAD?
Parkeringsnor
när fler bostädmen ifrågasatt
er ska byggas
LÄNGST FRÅ
BOSTADSMA N
RKNADEN
Hemlösheten
ökar trots
både
och
Utmaningar
lokaler
för butiks
kar dig
som påver
KRYSLS!
EKBLAD, VD
EKBLADS:
Årets
fastighetsägare
RÖSTA PÅ
MedlemsNORDFÖRAND
branschtidningen
KAN BRYERINGE
NY
ER,
REG
IE LIND
GEN
2015
a,3 aprilENIN
a
SEGMAR
Nr
RankkFÖR
MÖT
mare
Pris: 60 kronor
en: Maria
#åsikt
ESGÄST lskam
HYR
holms Hande
FÖR
vd Stock
rmen
LÖS
VÅ
JU RT
kunskap och
satsningar
FASTIGHETER
STÅR HÖGT I KURS
KUNDERNA
SKYDDAS, MÅSTE
INTE
ELNÄTSBOL
AGEN
Att hitta finansiering
har sällan varit lättare
#åsikten:
Eric Anderz
som leder
on
Elnätsupprore
t
INFÖR EN
TYSK MODELL
(KD)
#åsikten: Caroline Szyber
T
RED UM
N
STOR E
ARE 2014
IGHETSÄG
TS FAST
MÖT ÅRE
:
OM
IEDREV
TENTUS
OCH MED
, VD PÅ CON
JNINGAR
OHLSSON
RICKARDROGRAM, HYRESHÖ
MILJONP
HOTFULL VARDAG
Så hanterar du hot
och våld i arbetsmiljön
SKRUVAR
HEM
TILL BYN UPP TAKTEN
JAN KRISTENS
SON, IKAN
O RETAIL:
OGRAMMET VILL
MINISTERN FRÅN MILJONPR
NY BOSTADSPOLITIK
INTE HASTA FRAM EN
PRENUMERERA!
Teckna en prenumeration – så riskerar du inte att missa
någonting av det som händer i fastighetsbranschen.
Fastighetstidningen ger dig alltid de senaste nyheterna inom politik,
ekonomi och juridik. Dessutom hittar du handfasta tips och råd om
fastighetsförvaltning och hur du kan sänka dina driftskostnader.
En helårsprenumeration kostar 470 kronor. Teckna din
prenumeration på www.fastighetstidningen.se eller mejla till
prenumeration@fastighetsagarna.se.
I NÄSTA NUMMER – UTE DEN 1 JUNI
Martin Lindvall
08-613 57 32, 070-829 57 32
martin.lindvall@fastighetsagarna.se
Redaktionsråd
Anna-Karin Elfverson,
040-35 01 77
Maja Ernelli, 019-12 63 32
Christina Lindström Olsson,
08-617 77 58
Martin Lindvall, 08-613 57 32
Johanna Starkenberg Fröjd,
031-755 33 36
Tidningsproduktion
Intellecta Corporate
Repro Turbin
Tryck Sörmlands Grafiska AB
Katrineholm 2015
Prenumeration
Annika Borg, 08-613 57 12
prenumeration@fastighetsagarna.se
Bankgiro: 562-9662, Postgiro: 53112-9
Abonnemang helår 10 nummer
470 kronor (ordinarie pris) inkl. moms.
Lösnummer 60 kr inkl. moms och porto.
BAKOM FASADEN:
Arvtagerska
till Lundbergtronen
Annonser
Simon Knudsen, 08-58786538
simon.knudsen@newsfactory.se
Magnus Johansson, 08-50573813
magnus.johansson@newsfactory.se
Niklas Nilsson, 08-505 73 838
niklas.nilsson@newsfactory.se
Fastighetstidningen har
träffat Louise Lindh,
vice vd på Lundbergs
Fastigheter och regionchef på företagets
Stockholmskontor.
341 078
TRYCKSAK
Miljömärkt trycksak (Svanen), Medlem av Sveriges Tidskrifter
TS-kontrollerad upplaga 2013: 18 100
ISSN 0348-5552
Box 16132, 103 23 Stockholm
Telefon 08-613 57 00, Fax 08-613 57 01
www.fastighetsagarna.se info@fastighetsagarna.se
Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Våra fyra regionala fastighetsägareföreningar har tillsammans drygt 17000 medlemmar,
som är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter samt bostadsrättsföreningar.
Organisationen tillhör grundarna av och är medlem i European Property Federation, EPF, med säte i Bryssel.
Mer information om Fastighetsägarna finns på www.fastighetsagarna.se.
FOKUS: BOSTADSMARKNADEN I TYSKLAND
I München är läget allt
Läs om tyska bostadsmarknaden där regeringen nu vill
bromsa hyresutvecklingen i attraktiva städer.
FOKUS: ODLA HEMMA
Fler vill odla
Här kan de boende bokstavligt talat rota sig. Vi spanar
in nya lösningar för fastighetsägare som vill kunna
erbjuda sina hyresgäster möjligheten att odla mer.
Posttidning B
Adressändring
• för medlem meddelas till resp. fastighetsägareförening;
• för direktprenumerant: lämna skriftligt meddelande
till Fastighetsägarna, Fastighetstidningen
Prenumeration, Box 16132, 103 23 Stockholm.
Glöm ej att ange abonnemangsnumret.

PÅ AFFÄRER - Fastighetstidningen

Transcription

Similar documents

Materialval - Fastighetstidningen

Läs Fastighetstidningen Nr 7 2015 här

Lägre intresse att engagera sig i styrelsen i BRF

Fastighetsägaren

IT-lösningar Krisslinge Park Samfällighetsförening

Kollektiva avtal om tjänster

verksamhetsbeskrivning svenska stadskärnor ab 2012

Fågelsudds Samfällighetsförening

Ditt ansvar som fastighetsägare