Mitt läkemedel 2015 - Landstinget Västernorrland

Transcription

Reviderad 150429
Mitt läkemedel
2015
Terapirekommendationer för
hälso- och sjukvården i Västernorrland
Framtagen av Läkemedelskommittén
i Västernorrlands län
Finns även som app, laddas ner gratis från
App Store eller Google Play. Sök på ”Mitt läkemedel”.
Arbetet med Mitt Läkemedel 2015 i Läkemedelskommittén
och terapigrupperna har som alltid varit en omfattande process.
Vi vill därför framföra vårt stora tack till alla er, som aktivt medverkat
i detta arbete. Vi hoppas att häftet kommer att bidra till optimal
användning och kostnadseffektiv förskrivning av rekommenderade
läkemedel i Västernorrlands län.
Härnösand/Sundsvall i mars 2015
Maria Alsén-Lindström, familjeläkare
ordförande i Läkemedelskommittén
maria.alsen.lindstrom@lvn.se
Ulf Lindahl, leg. apotekare
huvudredaktör
ulf.lindahl@lvn.se
Karin Öhlén, leg. apotekare
redaktör för rekommendationer till barnmorskor/sjuksköterskor
karin.ohlen@lvn.se
Läkemedelskommittén i Västernorrlands län
Landstingets kansli, 871 85 Härnösand, tfn 0611-800 00
e-post: lakemedelskommitten@lvn.se
hemsida: www.lvn.se/lk
Producerad av Kommunikationsavdelningen, Landstinget Västernorrland
Tryck: Danagård Litho
emströms Tryckeri AB
Innehåll
Sid
Inledning............................................................................................ 2
Levnadsvanor..................................................................................... 4
Allergi och Anafylaxi........................................................................... 9
Andningsorganen............................................................................. 13
Barn och läkemedel.......................................................................... 28
Blod................................................................................................. 29
Demenssjukdomar.......................................................................... 30
Diabetes.......................................................................................... 32
Gynekologi....................................................................................... 35
Hjärta-Kärl....................................................................................... 41
Hormoner........................................................................................ 50
Hud och könssjukdomar.................................................................. 51
Infektioner....................................................................................... 60
Mage Tarm...................................................................................... 66
Mun och tandvård........................................................................... 76
Miljö och läkemedel......................................................................... 77
Neurologi......................................................................................... 78
Osteoporos...................................................................................... 84
Psykiatri............................................................................................ 86
Smärta............................................................................................. 96
Urologi............................................................................................ 100
Vaccination..................................................................................... 103
Äldre och läkemedel..................................................................... 107
Ögon.............................................................................................. 108
Öron Näsa Hals.............................................................................. 110
Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård......... 112
Läkemedelsförråd vid Primärvårdsjourer....................................... 113
Läkemedelsförråd på hälso-/vårdcentraler................................... 114
Akutaskar APL ................................................................................ 115
Vätske- och nutritionsbehandling.................................................. 117
Äldrekort........................................................................................ 120
Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt..................... 124
Terapigrupper................................................................................. 148
Register.......................................................................................... 151
Apoteken i Västernorrland............................................................. 163
1
Inledning
2015 års rekommendationer
Terapirekommendationerna har som syfte att lyfta fram förstahandspreparaten, framför allt ur ett primärvårdsperspektiv. Terapirekommendationerna ger en kortfattad information och bakgrund till de enskilda
läkemedelsrekommendationerna.
All medicinsk kunskap är färskvara. Läkemedelskommittén tar tacksamt
emot synpunkter och kommentarer. E-post: lakemedelskommitten@lvn.se
Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt ingår med egna kapitel
i denna lista.
Preparat i de blå rutorna är förstahandsval.
Miljö
Vid val av rekommenderade läkemedel har miljöaspekten beaktats. På sid
77 finns information om miljö och läkemedel.
App – Mitt Läkemedel 2015
Mobilapp finns på AppStore och Google Play, sök på ʺMitt Läkemedelʺ.
Läs mer på Internet
Läkemedelskommitténs webbplats: www.lvn.se/lk
Här finns Mitt Läkemedel som webversion, terapiråd, andra rekommendationer, information om utbildningar med mera.
Startförpackning
Liten förpackning först. Startförpackning bör användas vid insättandet av
ett nytt läkemedel för långtidsbehandling.
I praktiken innebär det att apoteket expedierar minsta förpackning som
godkänts för läkemedlet. Sådan förpackning får dock avse högst en
månads förbrukning (LVFS 2002:6). På detta sätt kan onödiga läkemedelskostnader och negativ miljöpåverkan på grund av kassation hållas nere.
F = Förmånsberättigat
EF = Ej förmånsberättigat, fri prissättning, byts ej på apotek.
Utbytbara preparat är markerade med *.
Läkemedel där särskild försiktighet krävs vid behandling
av äldre har åsatts en särskild varningstriangel 75+
2
75+
Inledning
Generiskt utbyte på apotek
Receptförskrivna läkemedel, som av Läkemedelsverket godkänts som
utbytbara och som ingår i läkemedelsförmånen byts mot de av TLV utsedda
periodens vara. Utbyte sker oavsett vad som angivits på receptet om inte
förskrivare eller patient motsätter sig utbyte.
Centrala favoriter
I Läkemedelsmodulen i SYSteam Cross finns c:a 400 gemensamma
receptförslag/favoriter/mallar. Dessa uppdateras kontinuerligt mot
nya behandlingsrekommendationer och sortimentsförändringar. De
centrala favoriterna kan nås av alla förskrivare i landstinget genom att
i läkemedelsrutan trycka § + tab, alternativt t.ex. §k + tab om endast
favoriterna med bokstaven k i början är av intresse i det enskilda fallet.
Fosterpåverkan/amning
Information om läkemedel och fosterpåverkan/amning – www.janusinfo.se
ELINOR – Evidensbaserad läkemedelsinformation i norr
Enheten är placerad vid avdelningen för klinisk farmakologi vid Norrlands
Universitetssjukhus i Umeå. Liknande enheter för läkemedelsinformation
finns vid övriga universitetssjukhus i landet.
Enheten besvarar läkemedelsfrågor från sjukvård och apotek
måndag–fredag 8.30–15.00. Tfn 090-785 39 10.
E-post: elinor@vll.se
www.vll.se/fragaelinor
Rapportering av läkemedelsbiverkningar
Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar. Även patienter kan rapportera läkemedelsbiverkningar.
Elektronisk blankett finns på www.lakemedelsverket.se
Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala
Telefon: 018 – 17 46 00
E-post: registrator@mpa.se
Medicininstruktioner.se
Innehåller korta filmer och bildspel för patienter och sjukvårdspersonal om
t.ex. hur läkemedel inhaleras, injiceras, var plåster ska fästas eller hur ett
hjälpmedel ska användas, www.medicininstruktioner.se
3
Levnadsvanor
Levnadsvanor, rådgivning
- allmänna rekommendationer
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och/eller behandla olika sjukdomstillstånd. För att förebygga ohälsa rekommenderas att utföra fysisk aktivitet med måttlig
intensitet i sammanlagt minst 150 minuter/vecka eller fysisk aktivitet med hög intensitet i sammanlagt minst 75 minuter/vecka, i pass om minst 10 minuter. Man rekommenderar även att göra muskelstärkande fysisk aktivitet minst två gånger/vecka samt
att undvika långvarigt stillasittande (t.ex. resa sig upp minst en gång i timmen).
Levnadsvanor
I FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) finns rekommendationer vid olika sjukdomstillstånd och den evidens som ligger till grund för dessa.
Metoden FaR (Fysisk aktivitet på recept) innebär en ordination av individuellt doserad fysisk aktivitet grundad på patientens tillstånd och förmåga, inklusive uppföljning.
Samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) rekommenderas.
Formulär för FaR i SysteamCross hittas i menyraden under ”remisser” och FaR.
Grad av motivation samt tilltro till egen förmåga
Patient A
Patient C
Relativt frisk, motiverad
Väcka frågan, rekommendera
Egenaktivitet/vardagsaktivitet
Friskvårdsaktivitet
Klarar sig själv eller v.b Sjuk, motiverad
Stöd att finna praktiska lösningar, uppföljning
Egenaktivitet/vardagsaktivitet
Friskvårdsaktivitet t ex patientförening
FaR
Relativt frisk, bristande motivation
Motiverande samtal Egenaktivitet/vardagsaktivitet
Friskvårdsaktivitet
FaR
Sjuk, bristande motivation
Motiverande samtal, tidig och
regelbunden uppföljning
Egenaktivitet/vardagsaktiviet
Patientförening och/eller sjukgymnastik
FaR/remiss inom HoS
Patient B
Patient D
Grad av sjukdom
Läs mer
Behandlingslinje fysisk aktivitet eller www.1177.se
4
Levnadsvanor
Matvanor
Hälsosamma matvanor kan förebygga ohälsa och sjukdom.
Att diskutera matvanor kan vara känsligt, därför är det viktigt att använda sig av
motiverande samtalsteknik (MI) för att nå resultat.
Strategi kostsamtal
Som stöd i din rådgivning:
• Ät mycket frukt och grönsaker, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till
exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
• Välj i första hand fullkornsprodukter när det gäller bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
• Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel (mindre socker, salt, mer fiber, fullkorn, mindre och/eller nyttigare fett).
• Ät fisk ofta, gärna 2-3 gånger i veckan.
• Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
Läs mer
www.1177.se och www.slv.se
Rökning/tobak
Tobak är det enskilt största hotet mot hälsan. Vuxna dagligrökare har en kraftigt till
mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning,
även tillfällig rökning och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar
med antalet cigaretter man röker.
Råd vid tobaksstopp
• Diskutera fram en möjlig dag för avslut.
• Motivationen är viktig. Använd motivationsskala 0-10.
• Rekommendera patienten:
ͳͳ Förbered dig med strategier och tankar att ta till om suget kommer.
Om du ser någon använda tobak, titta bort eller gå därifrån.
ͳͳ Nikotin höjer blodsockret. Starkt sötsug är vanligt vid nikotinstopp.
Viktigt att äta regelbundet (frukost, lunch, middag) och två mellanmål
(gärna frukt).
• Om du återfaller, sätt ett nytt stoppdatum och ”vässa” dina strategier.
5
Levnadsvanor
Ta en kosthistoria, hur ser nuvarande matvanor ut?
Har patienten egna förslag på förbättringsområden?
Förstärk patientens egna tankar, eller ge förslag på åtgärder (se nedan)
Om patienten behöver kostbehandling relaterat till sjukdom eller vill ha fördjupad
rådgivning hänvisa till dietist.
Levnadsvanor
Rökning/tobak fortsättning
• Ge förslag på receptfria nikotinersättningsmedel och vid behov receptbelagda
läkemedel. Läkemedel vid rökstopp se sidan 23.
• Snus är inget alternativ vid rökstopp
• Vid behov hänvisa till tobaksavvänjare.
• Överväg remiss till Österåsens Hälsohem vid komplex problematik, levnadsvanor.
- Fimpa med appen Fimpaaa! www.umo.se/fimpaaa
Levnadsvanor
När du bestämt dig och gör ett rökstopp börjar den positiva förändringen i din
kropp:
ͳͳ Efter 20 minuter har ditt blodtryck och din puls gått ner till en normal
nivå.
ͳͳ Efter 8 timmar har kolmonoxidhalten i ditt blod minskat och närmar sig
det normala.
ͳͳ Efter 8 timmar känner du dig mindre trött.
ͳͳ Redan efter 24 timmar har riskerna för att du ska få en hjärtinfarkt börjat
minska.
E-cigaretten
E-cigaretten är inget alternativ vid rökstopp. Argumenten mot e-cigaretten som
avvänjningsmetod riktar sig mot att man underhåller nikotinberoendet samtidigt
som man behåller stora delar av rökproceduren, vilket kan göra det svårare att
sluta röka för gott. E-cigaretten avger en form av ånga som kan irritera luftvägarna
hos andra människor.
Krav på rökpaus i samband med planerad operation 2 månader före och 2 månader
efter gäller på alla sjukhus i Västernorrlands län.
Läs mer
Behandlingslinje Rökavvänjning
www.1177.se, tfn 1177
www.tobaksfakta.org
6
Levnadsvanor
Alkohol
Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för fysiska och psykiska skador och
oönskade sociala konsekvenser. Hög alkoholkonsumtion är kopplat till ett sextiotal
sjukdomar och hälsoproblem. En person behöver inte vara alkoholberoende för att
råka ut för en alkoholrelaterad sjukdom, även måttlighetsdrickare drabbas.
Konsumtionsnivåer
Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när:
- en man dricker mer än 14 standardglas per vecka
- en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när:
- en man dricker mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle, minst 1 gång/mån
- en kvinna dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle, minst 1 gång/mån
Åtgärder
Rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol bör erbjudas. Som
stöd till samtalet, be gärna patienten genomföra en AUDIT.
Rekommendationer
• Rekommendera aldrig alkohol som medicin.
• Avråd alltid från berusningsdrickande.
• Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol.
• Det finns inga säkra konsumtionsnivåer för gravida.
• Det finns inte skäl att avråda från måttligt drickande, om hänsyn tas till
omgivande faktorer.
• Alkoholens skyddande effekt uppnås vid mycket låg konsumtion (mindre än ett standardglas för äldre män, mindre än ett halvt standardglas för äldre kvinnor).
• Personer under 40 år gör inga hälsovinster av alkohol.
Läs mer
AUDIT-formulär, Folkhälsomyndigheten
Webbaserad AUDIT-utbildning, Riddargatan1.se
Behandlingslinje Alkohol – riskbruk, missbruk, beroende vuxna
www.1177.se
Dryckesdagbok, Folkhälsomyndigheten
7
Levnadsvanor
Ett ”standardglas” innehåller 12 gram alkohol. Detta finns i till exempel 2x33 cl lättöl,
50 cl folköl, 33 cl starköl, 12-15 cl vin, 8 cl starkvin eller 4 cl sprit.
Levnadsvanor
Samtalsmetodik MI (Motiverande samtal)
För att öka följsamhet och delaktighet behövs en medveten och kunskapsbaserad
samtalsmetodik. MI (Motivational Interviewing) är den metod som Landstinget
Västernorrland valt.
”MI är en personcentrerad, målinriktad rådgivningsmetod för att lösa ambivalens
och stimulera till positiv förändring genom att locka fram och stärka personens
egen motivation att förändras.” Med MI blir det tydligt att det är ditt ansvar som behandlare att locka fram patientens motivation snarare än att konstatera patientens
motivation.
Levnadsvanor
Metoden upplevs intuitivt positiv och vänlig för både behandlare och patient. Med
MI styr man som behandlare samtalet på ett tydligt sätt samtidigt som det upplevs
varsamt. Från vetenskapliga studier blir det allt mer tydligt att MI fungerar lika bra
för att få patienter att följa ordinationer (t.ex läkemedel) som det ursprungliga att
förändra ogynnsamma levnadsvanor.
I praktiken brukar BÖRS (bekräfta, öppna frågor, reflektera, sammanfatta) fungera som en enkel tumregel, men som alltid behövs utbildning och träning för att
använda en samtalsmetodik.
Erbjudanden om utbildning i MI finns på landstingets intranät.
Läs mer
Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder
8
Allergi och Anafylaxi
Allergi, peroral behandling
cetirizinCetirizin (tabl) *
desloratadin
Desloratadin (tabl) *
Antihistamin, peroral behandling till små barn
desloratadin
Aerius 0,5 mg/ml (1,25 mg), till barn > 1 år
cetirizin
Zyrlex 10 mg/ml orala droppar, till barn
6 mån – 2 år: 5 droppar 1 gång dagligen (2,5 mg)
skriv Obs! i dosering på recept, indikation från 2 år i FASS.
Allergiska ögonbesvär
natriumkromoglikatLecrolyn (ögondr) *
levokabastinLivostin (ögondr)
olopatadin
Opatanol (ögondr)
Allergi
Behandling av allergi
Allergiska besvär uppkommer i första hand i ögon, näsa och lungor, men kan även
drabba hud och mag-tarmkanal. Såvida inte enbart ett organ är drabbat, tex näsan,
så sker grundbehandlingen med systemisk antihistamin. Ofta räcker inte denna behandling enbart och en komplettering kan därför behövas med behandling av varje
organ ytterligare. Observera att patienter med allergisk rhinokonjunktivit i upp till
90 % även har en, ofta lindrig, allergisk astma. För rekommendationer till ögon och
näsbesvär se nedan, för astma se under Astma, sid 13.
Allergiska ögonbesvär
Vid allergiska ögonbesvär är klåda dominerande symtom, men också rodnad, sveda
och tårflöde kan förekomma. Bindehinnan kan bli kraftigt svullen, chemos, men
ögat är oftast blekt. Symtom förekommer ofta på våren vid lövsprickning, till följd av
djurallergi eller läkemedelsallergi.
* Utbytbart på apotek
9
Allergisk rinit
levokabastinLivostin (nässpray)
budesonid
Desonix *
mometason
Nasonex *
Medel vid anafylaktisk överkänslighetsreaktion
Vuxna
adrenalin
Barn
Adrenalin
Emerade, 300 µg, 500 µg (>50 kg), hållbarhet 30 mån
Jext, 300 µg, hållbarhet 18 mån
Epipen, 300 µg, hållbarhet 18 mån
Emerade, 300 µg (>30-50 kg) , 150 µg (15-30 kg)
hållbarhet 30 mån
Jext, 300 µg/Jext, 150 µg, hållbarhet 18 mån
Epipen, 300 µg/Epipen Jr, 150 µg, hållbarhet 18 mån
Skriv alltid ut minst två adrenalinpennor! Att bära med sig! Se också Akutaskar Anafylaxi, sid 115-116.
Förskrivning av adrenalinpenna
Barn och ungdomar skall remitteras till Barnklinik för bedömning av behovet av
adrenalinpenna och information. Förskrivningen ska alltid kombineras med en
noggrann utbildning med praktisk träning. En skriftlig behandlingsplan bör skrivas
och likaså en plan för hur dagis/skola bör informeras. Förskrivning bör aldrig göras
”för säkerhets skull”.
Indikation för förskrivning av adrenalipenna som anafylaxiberedskap:
• alla med anamnes på anafylaktisk reaktion med andningspåverkan (astma eller
stridor) och/eller cirkulatorisk påverkan (blodtrycksfall, svimning)
• alla med allergi mot t.ex. jordnötter eller nötter som reagerat med allergiska
symtom vid kontakt med luftburet jordnöt- och nötallergen, och vid svår latexallergi.
Allergenspecifik immunterapi (ASIT)
Personer med svårartad allergi är relativt få och bör remitteras till klinik med
ASIT-utbildad läkare och -sköterska för kompletterande utredning och ställningstagande till sådan behandling. För närvarande erbjuds ASIT till vuxna endast på ÖNH
vid Länssjukhuset (remiss från hela länet). Remiss kan övervägas vid följande tillfällen:
1. Rhinokonjunktivit/astma av pollen, katt eller kvalster
Indikationen är symtomgivande rhinokonjunktivit, med eller utan lindrig/medelsvår
astma, där adekvat medicinsk behandling under minst en säsong ej givit tillfredsställande resultat och positiv test (ImmunoCAP).
2. Bi- eller getingallergi
Indikationen är svår systemisk reaktion andningsbesvär, hypotension, kollaps,
synnedsättning), eller moderat systemisk reaktion (mild astma, lindrig hypotension,
buksmärta, kräkning, diarré). Reaktionen ska vara orsakad av bi, geting eller oklar
insekt och risken för nya stick långt från sjukvård ska vara stor. Positiv test
(ImmunoCAP) krävs. Vid osäkerhet kring diagnos bör patienten remitteras för
utredning till ÖNH eller Barnklinik.
10
Anafylaxi
Adrenalin är det viktigaste läkemedlet, ska ges tidigt som intramuskulär injektion
i låret. Dokumentera reaktionen. Vid anafylaxi ska patienten akut till sjukhus.
Ring 112. Res aldrig med egen bil.
Bedöm graden av anafylaxi (1-3) enligt tabell nedan. Symtom från luftvägar,
cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs. Anafylaxigrad bestäms utifrån
organsystemet med den svåraste nivån.
Grad av anafylaxi:
Ej anafylaxi
Anafylaxi
Grad 1
Hud
Klåda
Flush
Urtikaria
Angioödem
–"–
Ögon och
näsa
Konjunktivit med
klåda och
rådnad
Rinit med
klåda,
nästäppa,
rinnsnuva,
nysningar
–"–
Anafylaxi
Grad 2
–"–
Klåda i mun,
läppsvullnad
Svullnadskänsla i mun
och svalg
Illamående.
Lindring
buksmärta.
Enstaka kräkning
Ökande
buksmärta
Upprepade
kräkningar
Diarré
–"–
Anafylaxi
Grad 3
–"–
Mun och
Luftvägar
mage/tarm
–"–
Urinoch/eller
fecesavgång
11
Hjärta/
kärl
Allmänna
symtom
Trötthet
Heshet
Lindrig
bronkobstruktion
Uttalad
trötthet,
rastlöshet,
oro
Skällhosta
Sväljningsbesvär
Medelsvår
bronkobstruktion
Svimningskänsla
Katastrofkänsla
Hypoxi
cyanos
Svår bronkobstruktion
Andningsstopp
Hypotoni
Förvirring
Bradykardi Medvetslös
Arytmi
Hjärtstopp
Diagnos
Kod
Anafylaxibehandling
Vanliga orsaker: Födoämnen, Bi- och getingstick, Läkemedel.
Indikationer
Kraftig urtikaria
Andnöd
Hypotension
Allmänpåverkan
Kraftiga
buksmärtor
och kräkningar
Läkemedel
Adm.sätt
Dos vuxna
Dos barn
Effekt
Inj AdreIntraInj Adrenalin
nalin
muskulärt
0,3-0,5 ml
1 mg/ml
i lårets utsida
ELLER
adrenalinpenna nedan
Inj Adrenalin Inj Adre0,1 mg / 10 kg nalin
MAX 0,5 ml
Effekt Inom
5 min
Upprepa vb
var 10:e min
Adrenalinpenna:
Emerade/
Jext/
Epipen
Emerade
300 µg/
500 µg
Jext
300 µg
Epipen
300 µg
Överväg
till kraftiga
vuxna
Emerade
500 µg
4-6 doser
Vikt 10-20 kg
Emerade/
Jext/Epipen Jr
150 µg
Desloratadin
munlöslig
tabl
10 mg
(2 x 5 mg)
Desloratadin Inom
munlöslig tabl 30-60 min
2,5/5 mg
< 6 år 2,5 mg
6-12 år 5 mg
Astma
Egen bronkvidgande
medicin
Inhalation
pulver/spray
Alla
Desloratadin per oralt
munlöslig
2,5/5 mg
tabl (el annat
antihistamin
i dubbel dos)
Alla
Betapred
tabl 0,5 mg
Per oralt:
Tabl
tuggas, sväljs Betapred
el. löses i
10 tabl
vatten
Vikt >20 kg
Emerade/
Jext/Epipen
300 µg
2-6 doser
Tabl Betapred Först efter
< 6 år 6 tabl
2-3 tim
> 6 år 10 tabl
Vid anafylaxi grad 1 ska patienten observeras på sjukhus minst 4 timmar,
vid grad 2 minst 8 timmar och vid grad 3 minst 12 timmar.
Gäller även när adrenalin givits i hemmet.
Läs mer
Svensk förening för allergologi, www.sffa.nu
Urtikaria, akut och kronisk på www.internetmedicin.se
12
Inom 5 min
Upprepa vb
var 10:e min
Andningsorganen - astma
Astma, generellt
Symtomutvärdering med astmakontrolltest, ACT
Patientens symtom kan utvärderas med Astmakontrolltest, ACT som består av fem
frågor och finns för vuxna respektive barn 4-11 år. Testet kan genomföras online t.ex
i telefon eller offline på utskriven blankett vid återbesök.
Val av inhalator är viktigt för patienten - generikabyte gäller inte för inhalatorer
Nya generika har godkänts de senaste åren men de omfattas inte av utbyte på apotek
pga. att inhalatorn är unik. För bästa compliance är det lämpligt att patienten är
delaktig i val av inhalator.
Dygnsdoser för rekommenderade inhalationssteroider
Dygnsdoser i mikrogram för rekommenderade inhalationssteroider, vuxna och barn.
Dosförhållande budesonid och flutikason 2:1 dvs. använd flutikason i ca ½ dos jämfört
med budesonid.
Vuxna mikrogram, dygnsdoser
Låg dos Medelhög Hög dos
Barn mikrogram, dygnsdoser
Låg dos Medelhög Hög dos
Beklometason 200-500
Budesonid
200-400
Flutikason
100-250
Ciklesonid
80-160
100-200
100-200
100-125
80-160
>500-1000
>400-800
>250-500
>160-320
>1000-2000
>800-1600
>500-1000
>320-1280
>200-400
>200-400
>125-250
>160-320
>400
>400
>250
<320
Astma, behandling av barn 0- 5 år, astmatrappa
Inhalationssteroid > 400 µg/dag + montelukast
och långverkande beta-2-stimulerare (om ≥ 4 år)
+ inhalerad beta-2-stimulerare vid symtom
Steg 4.
Steg 3. Bristande astmakontroll
trots steg 2
Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag + montelukast
eller långverkande beta-2-stimulerare (om ≥ 4 år)
Steg 2. Symtom mellan infektionsutlösta
episoder, infektionsutlösta besvär
> 1 gång/mån och/eller svåra anfall
Kontinuerlig behandling med
inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag
eller, vid lindrig astma,montelukast 4 mg/dag
(atopi ökar indikationen för behandling)
Steg 1b. Återkommande
infektionsutlöst astma
(atopi ökar indikationen för behandling)
Steg 1a. Kortvariga,
lindriga symtom enbart vid
luftvägsinfektioner
Periodisk behandling med flutikason 125 µg x 4–2
i ca 10 dagar eller montelukast 4 mg/dag i ca 10 dagar
Inhalation av kortverkande beta-2-stimulerare vid symtom
Källa: Modifierad
Läs
mer från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi
Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi,
www.barnallergisektionen.se
13
Steg 5.
Astma, barn 0-5 år, enligt stegen i astmatrappan
Grundbehandling är inhalationsspray med spacer.
Steg 1a
Kortvariga lindriga symtom, enbart vid luftvägsinfektioner
Kortverkande beta-2-stimulerare, snabbverkande
salbutamol, med spacer
Airomir (inh spray)
salbutamol, utan
Spacer, tidigast from 4 år Buventol Easyhaler (inh. pulver)
Steg 1b
Återkommande infektionsutlöst astma, som steg 1a
samt möjligt tillägg (atopi ökar indikation för behandling)
flutikason, med spacer
Flutide Evohaler (inh.spray) 125 μg/dos
(periodisk behandling, 1 dos x 4 i 3 dagar,
sedan 1 dos x 2 dagar i 7 dagar, receptfavorit finns)
montelukast
Montelukast * (periodisk behandling i ca 10 dagar)
Från steg 2
Symtom mellan infektionsutlösta episoder,
infektionsutlösta besvär > 1g/mån och/eller svåra anfall (atopi ökar indikation
för behandling)
Flutide Evohaler (inh.spray) 50 μg/dos
(kontinuerlig behandling 1-2 doser x 2,
receptfavorit finns)
montelukast
Montelukast * (endast vid lindrig astma steg 2)
Från steg 3
Bristande astmakontroll trots steg 2
Tillägg av: monelukast eller från 4 år långverkande beta-2-stimulerare, dock
ej som monoterapi
montelukast
Montelukast *
salmeterol, med spacer
Serevent Evohaler (inh. spray)
salmeterol
Serevent Diskus (inh. pulver)
Kombinationsbehandling
Inhalationssteroid + långverkande beta-2-stimulerare, från 4 år
flutikason + salmeterol,
Seretide Evohaler Mite (inh. spray) (50/25 μg/dos)
med spacer
Läs mer
Korta filmer hur läkemedlen används finns på: www.medicininstruktioner.se alt. app.
14
luftvägsinfektioner
Källa: Modifierad från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi
Astma, underhållsbehandling av barn 6-18 år
Steg 5.
Barn- och Ungdomsklinik
Orala steroider och / eller omalizumab
Inhalationssteroid > 400 µg/dag
+ långverkande beta-2-stimulerare
+ montelukast
Steg 4. Kombinationsbehandling
Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag
+ långverkande beta-2-stimulerare
och/eller montelukast
Steg 3. Bristande astmakontroll
trots steg 2
Steg 2. Kontinuerliga eller
återkommande symtom, behov av
beta-2-stimulerare >2 ggr/vecka
Steg 1. Tillfälliga lindriga
besvär t.ex. vid ansträngning
Inhalationssteroid ≤ 400 µg/dag fördelat på 1-2 doser
Montelukast är alternativ till inhalationssteroid i lågdos
+ inhalerad beta-2-stimulerare vid symptom
Kortverkande beta-2-stimulerare vid symptom,
helst i inhalation
Källa: Modifierad från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi
Astma, underhållsbehandling hos vuxna
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Astmautbildning, kontroll av omgivning/exponering,
följsamhet till ordination
Vid behovsbehandling med snabbverkande bronkdilaterare
Vid behovsbehandling
med snabbverkande
bronkdilaterare
Lågdos
Låg – medelhög dos
inhalations- inhalationssteroid +
steroid
långverkande beta2-stimulerare
Andrahandsalternativ: inhalationssteroid + montelukast
Medelhög – hög
Orala steroider
dos inhalations-ste- och/eller omaliroid + långverkande zumab
beta-2-stimulerare
Ev. ytterligare tillägg
med montelukast
och/eller teofyllin
Steg 1-3 vanligen primärvård
Steg 4 kan ske på specialmottagning, antingen i primärvård eller på specialistklinik.
Steg 5 alltid vid lungmedicinsk specialistklinik. alt. Barn- och Ungdomsklinik.
Läs mer
Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi, www.barnallergisektionen.se
Behandlingsrekommendation Astma på www.lakemedelsverket.se
15
Astma – behandling av vuxna och barn från 6 år,
enligt stegen i astmatrappan
Steg 1
Tillfälliga lindriga symtom, t.ex vid ansträngning
Kortverkande beta-2stimulerare, snabbverkande
salbutamol
Buventol Easyhaler (inh. pulver)
Airomir (inh. spray)
Om besvärande biverkningar av beta2-stimulerare föreligger rekommenderas
Atrovent inhalationsspray.
ipratropiumbromid
Atrovent (inh. spray)
Andrahandsval, steg 1
salbutamol
terbutalin
Ventilastin Novolizer (inh. pulver)
Vid bristande inhalationsteknik el. koordinations-
svårigheter. Ny komplett inhalator behövs varje 12 mån
Två centrala receptfavoriter finns: komplett inhalator resp. refill cylinderampull).
Bricanyl Turbuhaler (inh. pulver)
Från steg 2
Kontinuerliga eller återkommande symtom, behov av
beta-2-stimulerare >2ggr/vecka och/eller nattliga symtom. Tillägg till steg 1.
Inhalationssteroid
budesonid
Giona Easyhaler (inh. pulver)
Pulmicort Turbuhaler (inh. pulver)
Flutide Evohaler (inh. spray)
Andrahandsval, steg 2
budesonid
ciklesonid, med spacer
Novopulmon Novolizer (inh. pulver)
Vid bristande inhalationsteknik el. koordinations-
svårigheter. Ny komplett inhalator behövs varje 12 mån.
Två receptfavoriter finns: komplett inhalator resp. refill
cylinderampull
Alvesco (inh. spray)
Vid mer svårbehandlad astma hos vuxna och ungdomar
> 12 år, visst stöd för lägre förekomst av oral candida och heshet finns.
Läs mer
16
Astma – behandling av vuxna och barn från 6 år,
enligt stegen i astmatrappan Fortsättning
Från steg 3
Bristande astmakontroll trots steg 2, Tillägg till steg 1 och 2
Långverkande beta-2-stimulerare, dock ej som monoterapi
formoterol
Oxis Turbuhaler (inh. pulver)
Serevent Evohaler (inh. spray)
Inhalationssteroid + långverkande beta-2-stimulerare
budesonid + formoterol
Bufomix Easyhaler (inh. pulver) fr. 12 år (generika)
Symbicort Turbuhaler Mite 80/4,5 (inh. pulver) fr. 6 år
Symbicort Turbuhaler (160/4,5) (inh. pulver) fr. 12 år
Symbicort Turbuhaler Forte (320/9) fr 12 år
beklometason + formoterol,
med spacer Innovair (inh spray), indikation fr. 18 år
även vid behovsbehandling
Finns önskemål om receptförnyelse med kombinationen flutikason
och salmeterol föreslås Airflusal Forspiro (generikum)
som har en enkel inhalator och en låg prisbild.
Astma, andrahandsval leukotrienreceptorantagonist
montelukast
Montelukast *
Vid otillräcklig effekt av kombinationen inhalationssteroid + beta-2-agonist kan tillägg av Montelukast prövas vid lindrig till måttlig astma.
Bör utvärderas efter 4 veckor.
Perorala steroider, korttidsbehandling, vuxna
prednisolon Prednisolon * (tabl), 30 mg i 5-7 dagar
(receptfavorit finns)
betametason Betapred (tabl) 3 mg x 1 i 5-7 dagar
Läs mer
17
Läkemedel för nebulisator
salbutamol
Ventoline * (inh vätska) 1 mg/ml, 2 mg/ml , 5 mg/ml
Andrahandsval, vid otillräcklig effekt
ipratropiumbromid
+ salbutamol
Combivent * (inh vätska) 0,5/2,5 mg
Andrahandsval, vid besvärande biverkningar av salbutamol
ipratropiumbromid
Atrovent * (inh vätska)
Andningsbehållare (spacer) och nebulisator
Vortex
Optichamber Diamond
Förskrivs kostnadsfritt på hjälpmedelskort.
Spacer kan med fördel även förskrivas till äldre med bristande inhalationsteknik och/eller koordinationssvårigheter. När barnet kan sluta tätt
kring munstycket, från ca 4 år behövs ingen mask längre.
Ge handhavandeinstruktion och kontrollera inhalationstekniken.
Andningsbehållare (spacer)
Förstahandsval:
Vortex med barnmask, 0-2 år
Vortex med barnmask, 2-4 år
Vortex utan mask, från ca 4 år,
Reservdelar till Vortex:
Vortex, endast barnmasken, 0-2 år
Vortex, endast barnmasken, 2-4 år
Vortex, endast munstycket
vnr 732200
vnr 732201
vnr 203416
vnr 732202
vnr 732203
vnr 210603
Mask för vuxna, passar både Optichamber och Vortex:
Optichambers Lite touch ansiktsmask large,
över 5 år, blå
vnr 733083
18
Andrahandsval:
Optichamber Diamond andningsbehållare
vnr 733084
Lite touch ansiktsmask small 0-18 mån, orange
vnr 733081
Lite touch ansiktsmask medium 18 mån - 5 år, gul
vnr 733082
Lite touch ansiktsmask large, över 5 år, blå
vnr 733083
Nebulisator
Förskrivs kostnadsfritt på hjälpmedelskort: Pari-Boy SX vnr 204944
Vid ev. behov av mask: Pari Smart mask för vuxen vnr 200409
Innan övergång till nebulisator bör inhalationsspray och
andningsbehållare ha prövats.
PEF-mätare
PEF-mätning (Peak Expiratory Flow) är ett enkelt sätt att mäta
lungfunktionen, utandningsluftens hastighet, vid astma.
Syftet med PEF-kurvan är:
- att ställa diagnosen astma eller
- att följa upp symtom, försämringar och effekten av behandling.
Förskrivs kostnadsfritt:
PEF right mini-wright standard, vuxen
PEF right mini-wright low-range, barn
(vnr 277723)
(vnr 277731)
Diagnos - spirometri och PEF-värden talande för astma
Vid misstänkt anamnes ställs diagnos vid påvisande av variabel luftvägsobstruktion och/eller en ökad luftvägskänslighet med metod 1 el 2.
1.
Spirometri med reversibilitetstest
FEV1 ökar med minst 12 % och en absolut ökning med minst 200 ml.
2.
Reversibilitet med PEF-mätning
PEF ökar med minst 15 %, alternativt minst 60 L/minut.
3.
PEF-kurva i hemmet (om fortfarande oklar diagnos)
Dygnsvariabilitet > 20 % talar starkt for astma
Vid konstaterad astma:
1. PEF-dagbok: Dygnsvariabilitet > 20 % talar för dåligt reglerad astma
2. ”Krisplan” vid astmaförsämring, exempel: notera bästa PEF-värdet.
Om PEF sjunker 25 % - dubbla inhalationssteroiden tills normalt PEF igen.
Om PEF sjunker 30 %, påbörja Prednisolonkur 30 mg dagligen alt
Betapred 3 mg dagligen tills PEF normaliserats och ytterligare 3 dagar.
Läs mer
Vortex: www.activecare.se/ alternativt www.medicininstruktioner.se
Optichamber Diamond: www.nigaard.com
19
Akut astmaförsämring hos barn
Vid akut astmaförsämring hos barn under 2 år
Beta-2-stimulerare vid behov i inhalation via spacer:
4 puffar (med 5 andetag/puff), men aldrig mer än 1 puff åt gången i
spacern. Upprepas vid behov 2-3 ggr under första timmen, sedan glesare
om god effekt annars till akutmottagning eller hälso-/vårdcentral.
Vid akut astmaförsämring hos barn över 2 år
Beta-2 stimulerare vid behov i inhalation via spacer:
6 puffar (med 5 andetag/puff), men aldrig mer än 1 puff åt gången i
spacern. Upprepas vid behov 2-3 ggr under första timmen, sedan glesare
om god effekt annars till akutmottagning eller hälso-/vårdcentral.
Akuta astmabesvär hos barn med astmadiagnos
betametason Betapred (tabl) 0,5 mg,
< 6 år: 6 tabletter
≥ 6 år: 10 tabletter upplösta i litet vatten som engångsdos.
Klinisk effekt är inte märkbar förrän efter 3-4 timmar.
Barn som behandlas med inhalationssteroider som underhållsterapi mot
äkta astma ska vid svårare försämring alltid ha behandling med perorala
kortikosteroider. Betametason (Betapred) tablett 0,5 mg, 3-5 mg ges
upplösta i lite vatten lämpligen som engångsdos. Risk för systemeffekter
med upprepade kortkurer av perorala steroider måste beaktas. Hos barn
under 2 år med infektionsutlöst astma finns däremot ingen säker påvisad
effekt av perorala kortikosteroider.
Akut astmaförsämring hos vuxna
Lindrig astmaattack:
Inhalation av beta-2-stimulerare i upprepade doser (4-10 ggr/dygn), gärna
via spacer. Vid utebliven effekt alt. vid mer uttalade besvär öka inhalerad
kortikosteroid med ytterligare 2-4 doseringstillfällen per dygn. Vid lågdos
inhalationssteroid öka dosen 4 ggr.
Måttlig astmaattack:
Påbörja p.o. steroidkur Prednisolon 30 mg x 1 i 5-7 dagar (receptfavorit
finns).
Läs mer
20
Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid astma
Fysisk aktivitet
Personer med kronisk bronkobstruktion, som trots optimal medicinering
har stora begränsningar, behöver få hjälp av sjukgymnast med att träna
på rätt nivå. Individanpassning krävs.
Tobak
Tobaksstopp skall rekommenderas. Föräldrar till barn med astma bör
erbjudas hjälp till rökavvänjning. Se Behandlingslinje Rökavvänjning.
Äldre, beakta vid astma
För de som inte kan hantera pulverinhalatorer eller vid koordinationssvårigheter kan inhalationsspray med andningsbehållare (spacer)
användas. Se under avsnitt Andningsbehållare och nebulisator, sid 18.
Vaccination vid astma
Till patienter med dåligt kontrollerad astma rekommenderas årlig
influensavaccination och pneumokockvaccination vid ett tillfälle.
Revaccination mot pneumokocker kan övervägas efter 5 år till de med
kraftigt nedsatt immunförsvar.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Astma på www.lakemedelsverket.se
Behandlingslinje om astma hos barn och ungdomar
21
Andningsorganen - KOL
KOL – Kronisk obstruktiv lungsjukdom
KOL ökar kraftigt, spirometri bör därför utföras frikostigt på rökare/tidigare
rökare över 45 år. KOL bekräftas genom:
1. att med spirometri påvisa icke-reversibel luftvägsobstruktion
FEV1/ VC < 0,7 (alt FVC<0,7). Från 65 år gäller istället gränsen < 0,65 och
2. spirometri som inte normaliseras efter bronkdilaterande
behandling eller efter ev. steroidbehandling (reversibilitetstest > 12 % och 200 ml).
Läkemedelsbehandling vid KOL
Målen är:
1.symtomlindring och förbättrad livskvalitet samt
2.att minska exacerbationer (exacerbationsfrekvens korrelerar till nedsatt lungfunktion och ökad dödlighet).
KOL betraktas numera som en systemisk sjukdom, som innebär en ökad risk för
bl.a. hjärt-kärlsjukdom, osteoporos, malignitet, ångest/depression, diabetes,
kraftig övervikt samt undernäring. Dessa sjukdomar/tillstånd bör därför också
bedömas och eventuellt behandlas.
Osteoporosproblemen vid KOL är så omfattande att profylax (tobaksabstinens,
kost och motion) alltid bör övervägas. Använd FRAX (avsnitt osteoporos sid 84)
för riskbedömning, www.shef.ac.uk/FRAX/
Överväg osteoporosbehandling till patienter med peroral steroidbehandling
(regelbundet eller upprepade kurer) och till patienter med uttalad obstruktivitet
och påtagligt nedsatt fysisk aktivitet. Vid KOL kan profylax också övervägas till
kvinnor > 50 år och män > 65 år.
Remittera för blodgasanalys då syrgasmättnad vid pulsoximetri är < 93 %.
Indikation för långtidsbehandling med syrgas vid KOL är pO2 <7,4, trots
optimal behandling, under minst 3 veckor, avseende obstruktivitet,
hjärtsvikt och infektion.
Val av inhalator är viktigt för patienten - generikabyte gäller inte för
inhalatorer
Nya generika har godkänts de senaste åren men de omfattas inte av
utbyte på apotek pga. att inhalatorn är unik. För bästa följsamhet är det
lämpligt att patienten är delaktig i val av inhalator.
22
KOL – Kronisk obstruktiv lungsjukdom Fortsättning
Stadium 1–2
Stadium 1–2
Stadium 3
Stadium 4
utan symtom
med symtom
FEV1 < 50 %
FEV1<30 %
FEV1≥50 %
FEV1≥50 %
men ≥ 30%
Rökstopp, vaccination, fysisk aktivitet/träning. Bedöm och behandla samsjuklighet
enligt ovan.
Pröva vid behovsmedicinering med kortverkande bronkdilaterare.
Pröva regelbunden behandling med långverkande bronkdilaterare,
i första hand ett långverkande antikolinergikum. Som alternativ
eller tillägg kan långverkande beta-2-stimulerare prövas.
Inhalationssteroider i kombination med
långverkande beta-2-stimulerare vid
anamnes på upprepade exacerbationer.
Lägg till oxygen vid
kronisk andningssvikt.
Läs mer
Behandlingsrekommendation läkemedelsbehandling av KOL,
www.lakemedelsverket.se
Rökavvänjning
Tobak
1. Rökstopp
2. Kvalificerad rådgivning
Nikotinersättningsmedel (tillsammans med motiverande stöd)
(Nicorette nässpray är receptbelagt, övriga nikotinersättningsmedel är receptfria).
Rökstopp, andrahandsval tillsammans med motiverande stöd
Bupropion
Varenklin
Bupropion *
Voxra/Wellbutrin har ej indikation rökavvänjning
Champix (viss försiktighet iakttas vid användning av
Champix p.g.a. rapporterade CNS-biverkningar)
Läs mer
Se rökning/tobak sid 5-6 under kapitlet Levnadsvanor.
23
KOL – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Stadium 1-2 med symtom (FEV1≥50 % av förväntat normalvärde)
Vid behovsbehandling
Kortverkande bronkdilaterare, beta-2-agonister
salbutamol
Buventol Easyhaler (inh pulver)
Airomir Autohaler (inhspray), andningsstyrd
Airomir (inh spray)
Kortverkande antikolinergika
ipratropiumbromidAtrovent (inh spray)
Andrahandsval
salbutamol
terbutalin
Ventilastin Novolizer (inh. pulver)
Vid bristande inhalationsteknik el. koordinationssvårigheter.
Ny komplett inhalator behövs varje 12 mån.
Två centrala receptfavoriter finns (komplett inhalator resp. refill cylinderampull)
Bricanyl Turbuhaler (inh pulver)
Stadium 1-2 med symtom (FEV1≥50 % av förväntat normalvärde)
Regelbunden behandling
a. Långverkande antikolinergikum (LAMA)
tiotropium
Spiriva Handihaler (inh pulver) alt
Spiriva Respimat (inh vätska) vid bristande
inhalationsteknik/koordinationssvårigheter.
Stöd till äldre kan behövas pga. att inhalatorn är
komplicerad ffa vid påfyllning.
b. Långverkande beta-2-agonister (LABA)
Ska ej användas tillsammans med kombinationspreparat
indakaterol
Onbrez Breezhaler (inh pulver)
Serevent Evohaler (inh spray)
a+b. Kombinationsläkemedel med LAMA+LABA
glykopyrronium+indakaterol Ultibro Breezhaler (inh.pulver)
Andrahandsval, långverkande antikolinergikum (LAMA)
aklidinium
Läs mer
Eklira Genuair (inh pulver) något stor men enkel inhalator med god återkoppling för patienten.
24
Stadium
3-4 med symtom (FEV1<50 % av förväntat normalvärde)
och 0-1 exacerbationer per år.
Vid behovs behandling med kortverkande bronkdilaterare, se ovan.
Regelbunden behandling som stadium 1-2 med:
a. långverkande antikolinergikum (LAMA) och
b. långverkande beta-2-agonist (LABA) samt tillägg av
c. inhalationssteroid.
Stadium 3-4 med symtom (FEV1<50 % av förväntat normalvärde)
och 2 eller fler exacerbationer per år.
Vid behovs behandling med kortverkande bronkdilaterare, se ovan.
Behandling som stadium 3-4 med 0-1 exacerbationer per år, se ovan.
c (+b). inhalationssteroid vid stadium 3-4
budesonid + formoterol
Bufomix Easyhaler (inh. pulver)
Symbicort forte Turbuhaler (inh pulver) beklometason + formoterol, Innovair (inh spray)
med spacer
Korttidsbehandling vid exacerbation
ipratropium + salbutamol
prednisolon
Combivent * (inh vätska)
Prednisolon * (tabl), 40 mg x 1 i 5 dagar
Förstahandsval om antibiotika är indicerat:
amoxicillin
Amoxicillin * (tabl) 500 mg x 3 i 5-7 dagar
Andrahandsval vid exacerbation:
doxycyklin
Doxycyklin * (tabl) 100 mg 2x1 dag 1-3 följt av
100 mg x 1 i 4-7 dagar
Exacerbation vid KOL definieras ofta som förvärrad dyspné, ökade och/eller
missfärgade sputa.
1. Behandla den ökade obstruktionen med bronkdilaterare och perorala
steroider enligt ovan.
2. Ta ställning till om antibiotikabehandling är nödvändig.
Vid frekventa exacerbationer eller terapisvikt rekommenderas växelbruk mellan
olika antibiotika för att minska resistensutveckling.
Sputumodlingar är värdefulla, framförallt vid terapisvikt.
Läs mer
25
Utvärdering av behandlingseffekt
I bedömning av behandlingseffekt ingår lungfunktion, symtom och effekt
på fysisk prestationsförmåga, se nedan. Enbart spirometri har begränsat
värde. Vid utebliven behandlingseffekt ska utsättning av läkemedel övervägas vid varje återbesök.
Symtom
Utvärdera symtom såsom dyspné, hosta, slemproduktion och pip i bröstet med hjälp av frågeformulär nedan.
Biverkningar
Inhalationsteknik
Utvärdera biverkning av läkemedel, inhalationsteknik
samt behandlingsföljsamhet med intervju.
Frågeformulär
Utvärdering av läkemedelseffekter vid KOL
Du har under ............................. veckor prövat läkemedlet/-n ....................................
Hur har det påverkat dina besvär?
Besvara frågorna genom att ringa in det svarsalternativ som du tycker stämmer bäst.
1. Hur klarar du ansträngning bättre oförändrat sämre?
2. Är andfåddheten
bättre oförändrad sämre?
3. Sover du
bättre oförändrat sämre?
4. Känner du dig
piggare oförändrad tröttare?
5. Är det
lättare oförändrat svårare att leva med sjukdomen?
6. Hostar du
mer
oförändrat mindre?
7. Har du mindre oförändrat mer slem?
8. Har du
mindre oförändrat mer pip i bröstet?
9. Skulle du vilja fortsätta med de(n) här medicinen/-erna?
Läs mer
Ja
Frågeformuläret finns också för utskrift på www.lvn.se/lk
26
Nej
Acetylcystein
Acetylcystein kan provas vid kronisk bronkit. Ska kombineras med
bronkdilaterande läkemedel.
Levnadsvanor, rådgivning/behandling vid KOL
Tobak: Rökstopp är livsviktigt! Fortfarande enda åtgärden som,
förutom syrgasbehandling, påverkar överlevnaden.
Fysisk aktivitet: Individanpassning krävs. Se behandlingslinje fysisk
aktivitet.
Kostråd: Se länsövergripande vårdprogram KOL på intranätet, kapitel
nutrition.
Vaccination: Årlig influensavaccination till alla över 60 år samt de
< 60 år med FEV1 < 50 %. Pneumokockvaccination rekommenderas till
alla, en gång. Revaccination kan övervägas efter 5 år till de med kraftigt
nedsatt immunförsvar.
Äldre, beakta vid KOL
För de som inte kan hantera pulverinhalatorer eller vid koordinationssvårigheter kan inhalationsspray med andningsbehållare (spacer)
användas. Andningsbehållare är ett alternativ att utvärdera innan ev.
övergång till nebulisator. Läs under avsnitt Andningsbehållare och
nebulisator, sid 18.
Läs mer
Behandlingslinje om KOL.
Behandlingsrekommendation KOL på www.lakemedelsverket.se och
Nationellt vårdprogram för KOL på www.slmf.se
27
Barn och läkemedel
Barn och läkemedel
Dosering
Leverns förmåga att bryta ner läkemedel och njurens förmåga att utsöndra läkemedel ökar under första levnadsåret. I småbarnsåldern behöver man ofta ge en högre
dos av läkemedlet per kg kroppsvikt jämfört med till en vuxen eftersom leverns och
njurens kapacitet i förhållande till kroppsvikten då är högre än senare. Man bör också vara observant på att vartefter barnet ökar i vikt kan dosen behöva justeras.
Barndoser bör beräknas per kg kroppsvikt.
Administrering
Det kan vara svårt att få små barn att ta sina läkemedel. Följsamheten påverkas
av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen, vårdnadshavarens
motivation, läkemedlets beredningsform samt läkarens och sjuksköterskans
engagemang.
- Försök med tabletter till barn från cirka tre års ålder. Många mixturer, framför
allt penicilliner, smakar illa. Föräldrar underskattar ofta barnets förmåga att svälja tabletter. Det är bra om barnet redan på mottagningen kan prova läkemedel i tablettform.
- Det är lättare att svälja tabletter med någon trögflytande vätska med klumpar i,
t ex fruktyoghurt. Efteråt ska barnet dricka vätska.
- Vissa tabletter får inte delas eller krossas. En förteckning över dessa finns på:
www.apoteketfarmaci.se/broschyrer/sväljes hela.
Undvik rektal administrering om per os fungerar. Detta pga osäkert upptag
samt obehag för barnet.
Dosering vid kräkning/diarré
Om barnet har kräkningar efter läkemedel har getts per os och
- tid mellan dos och kräkning < 20 minuter: ge halva dosen
- tid mellan dos och kräkning > 20 minuter: ge inget
Diarré: vid lindrig diarré ingen skillnad i absorption av läkemedel
Febernedsättande
Feber och sänkt allmäntillstånd kan behöva behandlas för att säkerställa barnets
intag av dryck. Gäller även smärtbehandling.
paracetamol
15mg/kg/dos x 1-4
t ex Alvedon*
ibuprofen
Vikt > 10 kg: 5-7,5mg/kg/dos x 1-4 ggr/dygn (t ex Brufen oral lösn)
Vikt 7-10 kg: 5-7,5mg/kg/dos x 1-3 ggr/dygn
Vikt < 7 kg: ej godkänt!
OBS! Ibuprofen skall ej ges under 6 månaders ålder och inte heller vid
vattkoppsinfektion pga ökad risk för uppkomst av svåra bakteriella hud- eller
mjukdelsinfektioner.
Om ej tillgång till vikt, särskilt i akuta situationer, finns ett enkelt sätt att räkna som
dock för svenska barn blir lite lågt: Vikt = (ålder+4) x 2 , avrundas lämpligen uppåt till
närmaste 5 kg. Gäller upp till 10 år.
28
Blod
Medel vid järnbristanemi
ferrosulfat
Duroferon
Medel vid megaloblastanemi
cyanokobalamin
hydroxokobalamin
folsyra
Behepan *
Behepan (inj)
Folacin
Medel vid järnbristanemi, injektionsbehandling
järnkarboxymaltos
Ferinject (andrahandsval)
Obs! Ta hem på rekvisition.
Peroral järnbehandling är förstahandsval. Järnupptaget varierar betydligt
mellan individer, 5-20 %, och beror på grad av järnbrist. 80-90% av patienterna tolererar peroralt järn. Biverkningar är ofta dosberoende. Man kan
välja lägre dos i kombination med längre behandlingstid. Biverkningarna
blir lindrigare om tabletterna tas med föda.
Parenteral behandling ges när peroral inte fungerar, ex. vid malabsorption, vid stort järnbehov (t ex svår inflammatorisk tarmsjukdom) samt vid
sekundär anemi p.g.a. funktionell järnbrist, uttalade biverkningar eller
dålig följsamhet.
Läs mer
Behandlingslinje Anemi hos vuxna.
29
Demenssjukdomar
Alzheimers sjukdom
Lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom
donepezil galantamin rivastigmin Donepezil *
Galantamin *
Rivastigmin *
Måttlig till svår Alzheimers sjukdom
memantin Memantin *
Alzheimers sjukdom
Lätt till måttligt svår
För Alzheimers sjukdom, som utgör cirka hälften av demenssjukdomarna,
finns symtomlindrande men ej botande behandling. Läkemedlen är
effektmässigt likvärdiga, men skiljer sig åt vad gäller biverkningar och
behov av dosupptrappning. Rivastigmin har även indikationen ”lätt till
måttligt svår demens hos patienter med idiopatisk Parkinsons sjukdom”.
Måttlig till svår
Ett ytterligare läkemedel finns att tillgå, memantin ett amantadinderivat
som påverkar signalsubstansen glutamat, där effekt är visad på
kognition, aktiviteter i dagliga livet och beteende. Memantin har relativt
få biverkningar, men effekten är i studier är måttlig. På mild till måttlig
Alzheimers sjukdom är effekten begränsad. Det är viktigt för samtliga
läkemedel att trappa upp behandlingen till måldos och att utvärdera
effekten. Om bristande effekt görs utsättning. Läkemedlet kan återinsättas
inom 2-3 veckor vid signifikant klinisk försämring. Utvärderingsmallar
finns i behandlingslinjen om demens.
Kombinationsbehandling med kolinesterashämmare och memantin
har inte visats ge bättre effekt på kognition och funktion jämfört
med monoterapi med något av preparaten och bör därför inte ske
rutinmässigt. Tillägg av memantion kan dock ha effekt på BPSDproblematik (ffa aggressivitet och agitation) hos de patientern med svår
Alzheimers sjukdom. Insatta preparat skall utvärderas kontinuerligt.
30
Demenssjukdomar
BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)
Allmänt
BPSD, t.ex. oro, aggressivitet, hallucinos, är vanligt förekommande men
ofta övergående. Innan farmakologisk behandling sätts in, fundera på om
symtomen utlöses av t.ex. annan somatisk sjukdom, omvårdnadsproblem
eller smärta. Apati, inaktivitet, rastlöshet, rop och vandringsbeteenden
svarar ofta dåligt på läkemedel.
Förstahandsbehandling är omvårdnadsåtgärder och tillräcklig
smärtbehandling. Fråga om enheten använder sig av registrering av
strukturerade omvårdnadsåtgärder i BPSD-registret (används som stöd
för verksamheten inom särskilt boende).
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling är andrahandsval där man i första hand bör välja
SSRI (citalopram, escitalopram, sertralin) vid irritation/agitation/oro och
i andra hand memantin vid agitation/aggressivitet. Neuroleptika ska
enbart användas vid psykotiska tillstånd och svår aggressivitet. Risperdal
startdos 0,25 mg x 1, vid behov försiktig upptrappning till max 1-1,5 mg/
dygn. Alternativ är Haldol i lågdos, t.ex. 0,25-0,5 mg x 1, max 2 mg/dygn.
Doserna bör hållas låga och behandlingstiderna korta.
Läs mer
Behandlingslinje om demens.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (SoS 2010)
på www.socialstyrelsen.se.
31
Diabetes
Diabetes typ 2
Perorala diabetesmedel
metformin
Metformin *
Insuliner
direktverkandeApidra
Humalog
medellångverkande
Humulin NPH
Insulatard
Insuman Basal
Av miljöskäl och ekonomiska skäl bör användningen av flergångspenna övervägas.
Diabetes typ 2, insuliner, andrahandsval
direkt + medellångverkande
Humalog Mix
NovoMix
Målvärden
Blodtrycksmål : < 140/85 mm Hg (vid njursjukdom: < 130/80)
Målvärde för LDL-kolesterol : < 2,5 mmol/l
HbA1c (IFCC) mmol/mol
40
50
60
70
80
100
Motsvarar ungefär blodsocker
5-7
6-9
8-11
10-13
12-16
18-20
Diabetes typ 1
Basbehandling
Direktverkande insulin till måltid samt långverkande insulin 1-2 ggr/dygn.
Nyupptäckt diabetes typ 1
Nyupptäckt diabetes hos barn och ungdom är ett akut tillstånd som kräver
omedelbar transport och kontakt med närmaste barn- och ungdomsklinik.
Ketoacidos
Om misstänkt ketoacidos (vid kräkningar, magont, stigande
blodsockervärden) vid både nyupptäckt eller känd diabetes – akut
transport till sjukhus.
32
Diabetes
Diabetes typ 2
Metformin
Metformin är förstahandsmedel vid tablettbehandling. Vanligen sätts
metformin in vid diagnos. Tidigt insatt behandling minskar påtagligt
komplikationer på sikt. Försiktighet vid RAAS-blockad, ålder > 80 år,
GFR < 45, nedsatt leverfunktion eller alkoholism. Informera alla patienter
som behandlas med metformin att uppehåll skall göras vid magsjuka (risk
för dehydrering - försämrad njurfunktion). Gäller i synnerhet vid samtidig
RAAS-blockad/diuretika. Infoblad finns på www.lvn.se/lk.
Receptfavorit finns, skriv §met + tab.
Metformin och kontraströntgen
Metformin ska ej tas samma dag som kontraströntgen och återinsätts
tidigast efter 2 dygn. Kreatininvärdet ska kontrolleras och vara normalt
innan återinsättning.
Diabetes typ 2, insulinbehandling
När Metformin ej räcker för metabol kontroll, prova tillägg med insulin.
Medellångverkande insulin ges vanligen till kvällen, vid höga fastevärden.
Direktinsulin till måltider vid postprandiella värden > 8 mmol/l.
Lantus, Levemir eller Tresiba ska endast ges till typ 2-diabetiker
vid svårkontrollerade hypoglykemier. Mixinsulinerna finns i olika
faskombinationer och nyttjas när fyrdosbehandling är svår att genomföra.
Administreras 1-3 ggr/dygn i samband med måltid.
Fetma med BMI > 35
Om höga insulindoser krävs och påtaglig viktökning sker kan insulin
kombineras med GLP-1 analog som prövas i 6 månader.
Påtaglig fetma med BMI > 40
När gastric by pass överväges kan som alternativ GLP-1 analog prövas
som tillägg i 6 månader, innan ev. remiss till kir klin.
Diabetes typ 2, övriga behandlingar
Viktigt att nå målnivåerna för blodtryck och blodfetter. ASA används
endast som sekundärprofylax. Vid BMI > 40 bör fetmakirurgi erbjudas.
Läkemedelsbehandling bör erbjudas de med BMI > 40 enligt ovan. Vid
bristfällig glukos- och riskfaktorkontroll kan fetmakirurgi bli aktuell även
vid BMI < 40.
33
Diabetes
Egenkontroll av plasmaglukos
All mätning ska ha ett syfte. Frekvens av mätningar bedöms utifrån varje
enskild individs behov där hänsyn tas till behandling, individuell målsättning och risk för hypoglukemi/hyperglukemi. Dygnsprofil = fastevärde,
före och 1,5 h efter huvudmålen samt vid sänggående.
Diabetes typ 1, LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) och
diabetes typ 2 med 3- eller 4-dos insulinbehandling
Initial mätning 4-6 värden/dygn. Dygnsprofil under begränsad period.
Täta kontroller även vid sjukdom, graviditet, behandlingsförändringar,
oklara glukossvängningar, fysisk aktivitet, resor, ändrade arbetsförhållande, alkoholintag och inför olika trafiksituationer.
Diabetes typ 2 med 1- eller 2-dos insulinbehandling eller med
kombinationsbehandling med tabletter
Initial mätning 1-6 värden/dygn. Vid behov dygnsprofil enligt ovan.
Diabetes typ 2 med kost och/eller tablettbehandling
I första hand kontroll av HbA1c 2-4 ggr/år. Dock vid debut som pedagogiskt stöd och vid infektion har b-glukosmätning ett stort informativt
värde.
Egenmätning av ketoner
Möjlighet till blod/urinketonmätning bör ges till alla personer med typ
1-diabetes.
Äldre, beakta vid tablettbehandlad diabetes typ 2
Behandlingsmålsättningen är hos åldrade patienter i första hand
symtomfrihet. Vid ålder > 80 år bör metformin användas med försiktighet.
Gör en bedömning huruvida glukosnedsättande medel behöver användas i
fortsättningen. Om HbA1c stegras påtagligt och man behöver fortsätta med
något glukosnedsättande medel, där insulin ger stora extrakostnader, kan
DPP4-hämmare prövas under 3-6 månader. GFR-nivå får vara avgörande
vilket preparat som användes utifrån gällande indikation.
Behov av insulin och tablettbehandling kan minska med ökad ålder.
Läs mer
Behandlingslinje Diabetes typ 2.
Om diabetes i Terapiråd diabetes, www.lvn.se/lk, www.diabeteshandboken.se
och Socialstyrelsens nationella riktlinjer, www.socialstyrelsen.se
Förteckning över de förbrukningsartiklar inom diabetesvården som är upphandlade,
www.lvn.se/lk.
34
Gynekologi
Antikonception
Kombinerad hormonell antikonception
Monofasiska
levonorgestrel + etinylestradiol
norgestimat + etinylestradiol Prionelle*
Cilest (mer östrogenprofilerat)
Gestagena metoder
Lågdos
levonorgestrel
Mirena (livmoderinl)
Mellandos
desogestrelDesogestrel* (mellanpiller)
etonogestrel
Nexplanon (implantat)
Monofasiska, andrahandsval
drospirenon + etinylestradiol
etonorgestrel + etinylestradiol
nomegestrol + estradiol
Yaz, Yazmin, EF
Nuvaring, EF
Zoely, EF***
Gestagener, andrahandsval
Lågdos
Noretisteron
Högdos
Medroxiprogesteron
Mini-Pe, EF
Depo-Provera (inj)
Postcoital antikonception
levonorgestrel Norlevo (Används inom 3 dygn, EF, receptfri)
ulipristalEllaOne
(Används inom 5 dygn, receptbelagd, EF)
Miljöråd
Betydande mängder hormonellt aktiva substanser finns kvar i plåster och
vaginalinlägg efter avslutad behandling. För att undvika skadlig inverkan på
miljön ska dessa inte spolas ner i toaletten, utan lämnas till förbränning.
Läs mer
Aktuell pris- och förmånsinformation, se www.lvn.se/lk.
* Utbytbart på apotek *** Bryts ner snabbare
35
Gynekologi
Antikonception
Hormonell antikonception
Vid användning av kombinerade p-piller bör i första hand andra generationens
p-piller rekommenderas på grund av lägre risk för venös trombos jämfört med
tredje generationens p-piller. Som andrahandsval rekommenderas tredje generationens p-piller, vilka är mer östrogendominerande. Dessa kan därför med
fördel väljas vid förekomst av biverkningar som t.ex. akne. Vaginalring är att
föredra t.ex. vid svårigheter att komma ihåg tabletter eller då man vill undvika
första passagemetabolism. Alla preventivmedel kan med fördel startas när som
helst under menstruationscykeln, s.k. kvickstart. Om användning inte påbörjas
under de allra första mensdagarna, krävs komplettering med kondom de första
sju dagarna (se FASS).
Många antiepileptika kan ge minskad effekt av p-piller p.g.a. ökad metabolism.
Preventivmedelsrådgivning och förskrivning bör skötas av specialist med erfarenhet från området.
Gestagena metoder
Depo-Provera bör användas med försiktighet till kvinnor < 19 år och > 45 år då
det kan minska bentätheten och bör endast användas för långtidsantikonception (> 2 år) då andra metoder är olämpliga.
Postcoital antikonception
EllaOne kan tas upp till 120 timmar efter oskyddat samlag, till skillnad från
Norlevo som bör tas inom 72 timmar. Kopparspiral är en mycket effektiv metod
om insättning sker inom 5 dygn efter oskyddat samlag.
Cancerrisk
Användning av kombinerad hormonell anticonception ger en liten riskökning
för bröstcancer under pågående behandling. Den absoluta risken för en ung
kvinna att drabbas av bröstcancer till följd av kombinerad hormonell antikonception är mycket liten och därmed bedöms nyttan överväga risken, oavsett
ärftlighet för bröstcancer. Det är en minskad risk för ovarialcancer, livmodercancer och kolorektalcancer hos kvinnor som har använt kombinerade p-piller.
Preventivmedelssubvention
Unga t.o.m. 25 år får subvention av hormonella preventivmedel. Egenavgift
på 25 kr/ 3 mån eller 100 kr/år. Landstingssubventionen gäller preventivmedel
som ingår i läkemedelsförmånen.
Läs mer
Behandlingsrekommendation för antikonception på www.lakemedelsverket.se.
36
Gynekologi
Gynekologi, allmänt
Bakteriell vaginos och Trichomonas
metronidazol Zidoval (vaginalgel)
klindamycin Dalacin (vaginalkräm 2%, vagitorium)
metronidazol Metronidazol (tablett, även mot trichomonas)
Candidainfektion
ekonazol Pevaryl (vag)
klotrimazolCanesten (vag, kräm)
flukonazol
Fluconazol (kaps) * (receptfri) Används endast vid konstaterad svampinfektion
meklozin Postafen
bromokriptin Pravidel
Graviditetsillamående
Amningsnedläggning
Graviditetsillamående, andrahandsval
prometazin+koffein+efedrin Lergigan Comp
Svampbehandling
All klåda är inte svamp. För mycket tvättning kan ge torrhetsklåda. Duscha inte
upp i slidan. Vaselin och tvätt med barnolja är grundläggande behandling. Vid
tidigare känd svamp kan egenbehandling startas.
Daktacort* kan användas vid klåda/misstänkt svamp utvärtes i underlivet och
perianalregionen, ej vid vaginal candida. Om en kur ej ger resultat rekommenderas läkarundersökning. Vulvit kräver oftast längre behandling än vaginit. Vid
recidiverande svampinfektion kan flukonazol 150 mg ges en gång var 14:e dag
i 3 månader. Östrogenbrist hos postmenopausala kvinnor kan ge lokala besvär i
form av klåda och sveda.
Amningsnedläggning
När kvinnan ska avsluta amningen har antalet amningar ofta glesats ut.
Produktionen är då låg och för de flesta kvinnor kan en stadig BH av sporttyp
vara tillräcklig. Vid större produktion kan tablettbehandling användas i form av
Pravidel 2,5 mg x 2 i 14 dagar.
Menstruationsförskjutning
1 tabl Primolut-Nor 5 mg x 2 med början senast 3 dagar före väntad menstruation. Blödning inträffar några dagar efter behandlingens utsättande.
Receptfavorit finns, skriv §pri + tab.
37
Gynekologi
Vaccin mot livmoderhalscancer
Gardasil ingår i förmånen för unga kvinnor 13-26 år. Flickor i årskurs 5 erbjuds
kostnadsfri vaccination i skolan. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.
PMS
3-5 % av fertila kvinnor har uttalade besvär i form av irritation och nedstämdhet vilket påverkar det dagliga livet 7-10 dagar före mens. Diagnos konfirmeras
via dagliga skattningar av symptom under två på varandra följande menscykler. Enklare besvär, t.ex. i form av svullnad och lättare humörpåverkan kan
behandlas med Spironolakton 100 mg till natten som minskar svullnad och har
en positiv inverkan på humöret. Tas 7-10 dagar innan mens. Vid svårare besvär
är det lämpligare med SSRI-behandling. Premalex 10-20 mg har indikation
Premenstruellt Dysforiskt Syndrom.
Behandling är cyklisk med start på beräknad ägglossningsdag och avlutas på
första mensdag. Även Citalopram * 10-20 mg, dock ej indikation, har god effekt
om det tas de dagar före mens som kvinnan har besvär.
Menorragi
Vid riklig menstruation bör kvinnan i första hand rekommenderas att köpa
Cyklo-F receptfritt. Vissa kvinnor behöver mer än dessa doser och Cyklokapron * används då i dosen 1-1,5 g x 3-4 under de dagar blödningen är som
rikligast. Även NSAID har viss effekt vid måttliga besvär. Om kvinnan också är i
behov av preventivmedel kan Mirena vara ett bra alternativ. Till yngre kvinnor
kan även kombinerade p-piller vara ett alternativ. Qlaira är subventionerat på
indikationen riklig menstruation.
Dysmenorré
Förstahandspreparat är något av de tillgängliga i NSAID gruppen (t.ex. ibuprofen eller naproxen) i maxdos. Kan lämpligen vid svårare besvär kombineras med 1-2 tabletter paracetamol 500 mg. Bästa effekt fås om tabletten tas
innan värkdebut alternativt så tidigt som möjligt i förloppet. Kombinerade ppiller har också god effekt mot dysmenorré och kan med fördel användas utan
uppehåll för att minska menstruationsrelaterade besvär. När kombinerade
p-piller används utan uppehåll (s.k. långcykelanvändning) så kan en blödning
signalera att det är dags för en utsättningsblödning. Då kan 4-7 dagars uppehåll (eller intag av sockertabletterna) göras med bibehållen preventiv effekt.
För kondylom, klamydia och mycoplasma se hud- och könssjukdomar sid 59.
38
Gynekologi
Klimakteriebesvär
Substitutionsbehandling i klimakteriet
Fasta kombinationer (östrogen + gestagen)
Sekventiell hormonbehandling
östradiol + noretisteron
Novofem (1+1 mg)
Femasekvens (2+1 mg)
östradiol + medroxiprogesteron Divina Plus (2+10 mg)
Kontinuerlig hormonbehandling
östradiol + medroxiprogesteron Indivina (1+2,5 mg, 1+5 mg, 2+5 mg)
östradiol + noretisteron
Activelle * (1+0,5 mg)
Femanor * (2+1 mg)
Individuella kombinationer
Östrogener
östradiol
Femanest (tabl)
Gestagener
medroxiprogesteron
Provera
noretisteron
Primolut-Nor
levonorgestrelMirena
(hormonspiral, fungerar som gestagentillägg)
Lågpotenta östrogener för lokal behandling av slemhinnebesvär
- använd utan gestagentillägg
estradiolOestring (vag. inlägg)
Vagifem (vag. tabl), EF (receptfri)
estriol
Östrogener, andrahandsval
östradiol
Ovesterin (vag. kräm)
Estradot (plåster)
39
Gynekologi
Slemhinnebesvär
Slemhinnebehandling med lågpotenta östrogener är bra vid atrofiska
besvär efter menopaus. Dessa doser ger ej effekt på bortfallssymtom, ej
heller på osteoporos. Vaginal behandling (kräm, vagitorium eller vaginaltablett) är att föredra, framför peroral behandling och ger bättre effekt i
förhållande till dos och mindre biverkningar. Om kvinnan har svårt att föra
in medlet i slidan ordineras i stället ring som byts var tredje månad. Tidigare bröstcancer är en relativ kontraindikation. Oklara vaginalblödningar
utreds först. Nedsatt leverfunktion kan ge hög blodkoncentration av östriol
vid tabletterapi.
Äldre, beakta vid besvär
Lokal östrogenbehandling upplevs erfarenhetsmässigt ha en förebyggande effekt vid upprepade uvi, men den vetenskapliga evidensgraden är låg.
Lokal östrogenbehandling kan även ha förebyggande effekt mot sveda och
klåda i underlivet.
Läs mer
Behandlingslinje Hormonbehandling i klimakteriet.
40
Hjärta Kärl
Hypertoni
Angiotensin II-antagonister (ARB)
kandesartan
losartan ACE-hämmare
enalapril Kalciumantagonister
Candesartan *
Losartan *
Enalapril *
amlodipin Amlodipin *
Vid underbensödem:
lerkanidipinLerkanidipin *
Diuretika
bendroflumetiazid Bendroflumetiazid *
Bör ges med kaliumsparare, gärna i form av ACE-hämmare/ARB
Kombinationspreparat
kandesartan
+ hydroklortiazid
losartan
+ hydroklortiazid enalapril
+ hydroklortiazid Hypertoni, andrahandsval
Beta-receptorblockerare
bisoprolol Candesartan/hydrochlorothiazide *
Losartan-hydroklortiazid *
Enalapril Comp *
Bisoprolol *
Begränsad subvention
Kandesartan har fortfarande begränsad läkemedelsförmån, frågan utreds
för närvarande av TLV.
Äldre, beakta vid Hypertoni
Behandlingsvinsten hos äldre är väl dokumenterad framförallt som strokeprevention. Långsam titrering minskar risken för biverkningar. Risk för
ortostatism av alla hypertoniläkemedel. Kontrollera blodtryck i sittande
och stående för att upptäcka risk för blodtrycksfall. Åtgärdas genom att
sänka dosen eller ompröva indikation.
Diuretika kan ge elektrolytrubbning särskilt hos äldre. Ökad risk för inkontinens vid diuretikabehandling. Dehydrering hos ACE-h/ARB-behandlade
patienter: sätt ut ACE-h/ARB tillfälligt pga risk för njurskada. Risk för
mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare.
41
Hjärta Kärl
Hypertoni
Betablockerare och angiotensin II-antagonister (ARB), förutom losartan,
har begränsad subvention vid hypertoni. Vid hypertoni är behandlingsmålet < 140/90. För diabetiker är målet < 140/85, för de med njursjukdom och proteinuri är behandlingsmålet < 130/80. Kombinationen
ACE-hämmare + amlodipin är en lämplig kombination för patienter med
hypertoni och hög kardiovaskulär risk. Vid underbensödem av amlodipin
kan lerkanidipin provas. Personer som insätts på ACE-hämmare eller
ARB bör kontrolleras efter 1-2 veckor med avseende på S-kreatinin och
S-kalium. Vid stigande värden veckovis provtagning tills kreatininnivån är
stabil. Upp till en 25 %-ig ökning kan accepteras, eventuellt lite mer om
stabil nivå uppnås. Vid stigande nivåer eller alltför stor ökning rekommenderas utsättning av ACE-hämmare/ARB och utredning med avseende
på eventuell njurartärstenos.
Terapiresistent hypertoni
Tillägg av Spironolakton kan övervägas (obs kalium och kreatinin) eller
alfablockad (obs ortostatism). 24 timmars- och hemblodtryck bör tas för
att säkerställa att orsaken inte är ʺvit rockeffektʺ. Efterfråga compliance.
Läs mer
Behandlingslinje Hypertoni.
Subventionsbegränsningar, se www.tlv.se
42
Hjärta Kärl
Stabil kranskärlssjukdom
Angina och postinfarkt
Trombocytaggregationshämmande medel
acetylsalicylsyra Trombyl
75 mg rekommenderas vid alla indikationer
metoprolol bisoprolol Kalciumantagonister
amlodipin verapamil Metoprolol *
Bisoprolol *
Amlodipin *
Isoptin Retard
Verapamil bör ej ges samtidigt med betablockad pga bradykardirisk
Nitrater
glyceryltrinitrat Nitroglycerin Recip (resoribl)
Nitrolingual (spray) *
isosorbidmononitrat Isosorbidmononitrat (tabl, depottabl) *
Nitratfritt intervall 8-12 timmar per dygn minskar toleransutvecklingen.
Statiner
atorvastatin simvastatin Atorvastatin *
Simvastatin *
Antitrombotisk behandling vid akuta koronarsyndrom
Hjärtinfarkt med eller utan ST-höjning och instabil angina
ASA ges tillsammans med klopidogrel *, ticagrelor eller prasugrel. Regim
enligt utskrivande kliniks anvisning. Dubbel trombocythämning ges endast
undantagsvis mer än ett år. Vid klopidogrelbehandling bör behandling med
omeprazol och esomeprazol undvikas, alternativ kan vara pantoprazol.
PCI (ballongvidgning)
Efter PCI med vanlig metallstent ges ASA + klopidogrel * alternativt ticagrelor eller prasugrel. Behandlingslängd bestäms av utskrivande klinik. Efter
PCI med läkemedelsavgivande stent ges kombinationen under längre tid,
för närvarande ett år.
Allergi – typ 1 reaktion mot ASA
Hög prioritet för antitrombotisk behandling med klopidogrel * föreligger för högriskpatienter med aterosklerotisk hjärtsjukdom och samtidig
allvarlig allergisk reaktion av ASA – Quincködem eller astma.
43
Hjärta Kärl
Angina och postinfarkt
Betareceptorblockerare och lågdos acetylsalicylsyra (ASA 75 mg)
rekommenderas till alla med koronarsjukdom som tolererar ASA, vilket
har en prognosförbättrande effekt. Som sekundärprevention efter
infarkt väljs metoprolol i första hand. Även ACE-hämmare kan vara
indicerat, åtminstone vid hypertoni eller tecken på hjärtsvikt. Vid nedsatt
vänsterkammarfunktion efter infarkt är ACE-hämmare indicerade.
Behandling med nitrater ges som symtomlindring med ordination vid
behov eller kontinuerligt. Vid angina och intolerans för betablockad ges
kalciumblockad, se sid. 43.
Äldre, beakta vid angina och postinfarkt
Risk för ortostatism av alla hypertoniläkemedel.
Risk för mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare.
Frekvensreglering
Frekvensreglering
bisoprolol
Bisoprolol *
metoprololMetoprolol *
digoxin
Digoxin
75+
Frekvensreglering, andrahandsval
verapamilIsoptin Retard
Äldre, beakta vid frekvensreglering
Risk för mardrömmar och psykiska symtom av betablockerare. Kontrollera P-digoxin årligen (< 1,4 nmol/l), speciellt vid nedsatt njurfunktion då
dosreduktion kan behövas.
Läs mer
Behandlingslinje Angina Pectoris.
44
Hjärta Kärl
Lipidrubbningar
Lipidreglerande behandling
Höga totalkolesterol- och LDL-kolesterolhalter
atorvastatinAtorvastatin *
simvastatin Simvastatin *
Serumlipidsänkande medel
Vid höga doser av statiner värdera risken för biverkningar. Vid biverkningar ex. muskelsmärtor kan lägre dos alternativt annan statin prövas.
Statinbehandling är indicerad vid etablerad hjärtkärlsjukdom. Vid diabetets mellitus typ 2 bör skattning av risk göras med hjälp av verktyg på
www.ndr.nu/risk. Vid primärprevention hos patient utan riskfaktorer är
det sällan motiverat med läkemedelsbehandling om totalkolesterol
< 8 mmol/l och LDL < 6 mmol/l.
Vid primärprevention erbjud statin till patienter med hög eller mycket
hög risk (enligt riskvärderingstabellen på baksidan av Mitt Läkemedel).
Vid hög risk och LDL-kolesterol mindre än 4,9 mmol/l – statin i ordinär
dos (10-20 mg atorvastatin eller 20-40 mg simvastatin). Vid mycket hög
risk och för dem med LDL-kolesterol på mer än 4,9 mmol/l – mer aktiv
och individualiserad statinbehandling.
Äldre, beakta vid lipidrubbningar
Det är vanligt med besvärande biverkningar av statinbehandling.
Läs mer
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (SoS 2008), www.socialstyrelsen.se
Behandlingsrekommendationer Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom,
45
Hjärta Kärl
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt, grundbehandling
ACE-hämmare
enalapril Enalapril *
(måldos 20–40 mg/dygn uppdelat på 2 doser**)
ramiprilRamipril *
(måldos 10 mg/dygn uppdelat på 2 doser**)
bisoprolol (måldos 10 mg/dygn**) Bisoprolol *
metoprolol (måldos 200 mg/dygn**) Metoprolol *
Aldosteronantagonister
spironolaktonSpironolakton *
eplerenonEplerenon *
(Obs! Kaliumsparande) Se mätning av kalium på sid. 42.
Kalium
kaliumkloridKaleorid
Hjärtsvikt, tilläggsbehandling
Loopdiuretika
furosemid
Furosemid *
Lasix Retard
Bör ges i lägsta effektiva dos, gärna endast vid behov.
Hjärtsvikt, andrahandsval
Vid biverkningar av ACE-hämmare
kandesartan Candesartan *
(måldos 32 mg/dygn**)
Hjärtsvikt, tilläggsbehandling
75+
digoxin Digoxin
** Måldosen har visats minska sjuklighet och bör eftersträvas om patienten tolererar detta.
46
Hjärta Kärl
Hjärtsvikt
Kliniska symtom och ekokardiografi utgör grund för diagnos hjärtsvikt
och nedsatt vänsterkammarfunktion. Hos obehandlad patient talar
normalt BNP/proBNP starkt emot hjärtsvikt. Prognosförbättrande farmakoterapi är i första hand ACE-hämmare och betareceptorblockerare samt
även aldosteronhämning. ACE-hämmare och betareceptorblockerare bör
initieras från låg dos och titreras till måldos eller högsta tolererbara dos.
Spironolakton ges i dosen 25 mg x 1. Vid behandling med spironolakton
bör kontroll av S-kreatinin och S-kalium ske efter en vecka, därefter
varje vecka tills stabila nivåer föreligger. Även vid behandling med ACEhämmare bör kontroll av S-kreatinin och S-kalium ske 1-2 veckor efter
insättning/dosökning. En stegring av kreatinin med 25 % kan accepteras
jämfört med utgångsläget, eventuellt lite mer om en stabil nivå uppnås.
Vid behandling med furosemid bör lägsta effektiva dos eftersträvas och
behandlingen fortlöpande omprövas. Kontrollera P-digoxin årligen
(< 1,4 nmol/l), speciellt vid nedsatt njurfunktion, då dosreduktion kan
behövas.
Äldre, beakta vid hjärtsvikt
Risk för ortostatism av alla hypertoniläkemedel. Diuretika kan ge elektrolytrubbning , särskilt hos äldre. Ökad risk för inkontinens vid diuretikabehandling. Dehydrering hos ACE-h/ARB-behandlade patienter – sätt
ut ACE-h/ARB tillfälligt pga risk för njurskada. Risk för mardrömmar och
psykiska symtom av betablockerare. Kontrollera P-digoxin årligen (< 1,4
nmol/l), speciellt vid nedsatt njurfunktion, då dosreduktion kan behövas.
Läs mer
Behandlingslinje Hjärtsvikt.
Behandlingsrekommendationer hjärtsvikt på www.lakemedelsverket.se
47
Hjärta Kärl
Trombos-hemostas
Hemostatika
tranexamsyra
fytomenadion
Antikoagulantia
warfarin
dalteparin
Cyklokapron *
Konakion Novum
Waran Warfarin Orion
Fragmin
(blå tabl)
(vit tabl)
Antikoagulantia, andrahandsval
apixaban
dabigatran
rivaroxaban
Eliquis
Pradaxa
Xarelto
Förmaksflimmer/fladder
Riskfaktorer för stroke är: hög ålder, kvinnligt kön, hjärtsvikt, hypertoni,
diabetes, tidigare stroke/emboli, aterosklerotisk sjukdom.
I övrigt frisk under 65 år, oavsett kön: Ingen strokeförebyggande
behandling.
Minst en riskfaktor: Behandla i första hand med Waran, i andra hand
med Eliquis, Pradaxa eller Xarelto.
Tandextraktion utan att sätta ut antikoagulantia
Vid mindre tand- eller oralkirurgiska ingrepp t.ex. tandextraktion behöver
inte antikoagulantia sättas ut. Detta gäller såväl LMWH i fulldos, Waran
med PK (INR) < 3,0 samt preparaten Eliquis, Pradaxa eller Xarelto.
48
Hjärta Kärl
Trombos-hemostas
Cerebrovaskulär sjukdom
Hjärninfarkt/TIA och amaurosis fugax på basen av förmaksflimmer
warfarin
Waran (blå tabl)
Warfarin Orion (vit tabl)
Hjärninfarkt/TIA och amaurosis utan förmaksflimmer
klopidogrelKlopidogrel *
atorvastatin
Atorvastatin *
simvastatinSimvastatin *
Hjärninfarkt/TIA på basen av kärldissektion
warfarin dalteparinnatrium
Waran (blå tabl)
Warfarin Orion (vit tabl)
Fragmin
(Fragmin endast under insättning. Warfarin ges tills utläkning av dissektion ca 3 mån,
därefter byte till Trombyl eller Klopidogrel)
Hjärninfarkt och TIA
Vid hjärninfarkt/TIA och amaurosis utan förmaksflimmer är klopidogrel
75 mg i singelterapi förstahandsval.
Hypertonibehandling vid stroke
I första hand ACE-hämmare eller Angiotensin II-antagonister (ARB).
I övrigt se Hypertoni, se sid 41.
Hjärnblödning
Hypertonikontroll är av stor vikt, se rekommendationer ovan. Hjärnblödning
är i sig ingen indikation för statinbehandling.
Venös trombos
Sex månaders behandling som standard med warfarin, i andra hand Eliquis,
Pradaxa eller Xarelto.
Mekaniska hjärtklaffar
Warfarin är enda godkända läkemedlet. Eliquis, Pradaxa eller Xarelto ska inte
användas.
Blödning eller akutkirurgi under pågående antikoagulation
Det finns i jan. 2015 antidot mot warfarin, men inte för Eliquis, Pradaxa eller
Xarelto. Antidot mot dessa kommer tidigast om ett år. Se www.ssth.se.
49
Hormoner
Kortikosteroider för intraartikulär injektion
triamcinolon Lederspan
Kortikosteroider för periartikulär injektion
metylprednisolon metylprednisolon + lidokain
Depo-Medrol
Depo-Medrol cum lidocain
Kortikosteroider för systemiskt bruk
prednisolon betametason Prednisolon *
Betapred
Tyreoideahormoner och antityreoida substanser
levotyroxin Levaxin
tiamazol Thacapzol
Polymyalgia reumatika
prednisolon Prednisolon *
Ges i lägsta effektiva dos.
Tyreoideahormoner och antityreoida substanser
Tyreotoxikos
Sympatikotona besvär som takykardi, oro och tremor svarar bra på
betablockerare. Valet av kausal terapi är komplicerat och bör förbehållas internmedicinare alternativt specialintresserade. Tyreostatika är
behäftade med allvarliga biverkningar av toxisk allergisk natur. Risken för
agranulocytos måste beaktas och man bör vara liberal med kontroll av
B-LPK poly/mono.
50
Hud och könssjukdomar
Akne
Komedoakne (pormaskakne)
adapalen
Differin (gel)
Papulopustulös akne, mild
adapalen Differin (gel)
bensoylperoxid Basiron AC 5 % (alt 10 %) (gel, EF)
azelainsyraFinacea (gel)
Papulopustulös akne, medelsvår
bensoylperoxid + adapalen
Svår akne, papulopustulös
Epiduo (gel, EF)
lymecyklin
Tetralysal i 3 mån (kan upprepas en gång)
samt någon lokalbehandling, ej Duac
isotretinoin
Isotretinoin *, remiss till hudläkare
Svår akne, nodulocystisk
(obs. fosterskadande)
Isotretinoin får endast förskrivas av läkare med specialistkompetens i dermatologi
Akne, andrahandsval
bensoylperoxid + klindamycin Duac (gel, EF), högst 3 mån behandling
Papulopustulös akne, svår
isotretinoin
(innehåller antibiotika)
Akne, tredjehandsval
lymecyklin
Tetralysal i 3 mån (kan upprepas en gång)
samt någon lokalbehandling, ej Duac
p-piller p-piller av kombinationstyp
samt någon lokalbehandling
Akne, fjärdehandsval
isotretinoin
51
Akne, allmänt
Tvätta med tvål och vatten, avråd från all användning av ”djuprengörande”
preparat. Vid all lokalbehandling tar det cirka 4-6 veckor innan effekt
ses. Samtliga medel har likartad effekt, preparat med adapalen (Differin,
Epiduo) är att föredra vid mycket komedoner. Finacea gel 15 % är mindre
retande och mer lämplig sommartid.
Behandling med Tetralysal kan ske även på sommaren pga. få fotosensibiliseringsreaktioner. Efter avslutad antibiotikakur bör patienten fortsätta
med adapalen och/eller bensoylperoxid, eller azelainsyra under lång tid
för att förhindra recidiv.
Bensår
Den vanligaste orsaken till bensår är venös insufficiens, kompressionsbehandling är därför viktig. Bensår är alltid koloniserade med bakterier,
nedanför midjan är växt av tarmbakterier (E. coli, pseudomonas och
enterokocker) vanligt. Indikation för antibiotikabehandling är växt av
betahemolytiska streptokocker i såret, behandlas med PcV 1 g x 3 i 10
dagar (vid pc-allergi klindamycin 300 mg x 3 i 10 dagar). Bensår är
vanligen också koloniserade med Staphylococcus aureus men behandlas
med flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar (vid pc-allergi klindamycin 300 mg x 3
i 10 dagar) endast vid kliniska infektionstecken (tilltagande rodnad i huden runt såret, ökad sårsmärta och/eller ökad sårvätskning).
Odla alltid före start av antibiotikabehandling, men invänta inte odlingssvar utan påbörja behandling.
MRSA-fynd anmäls enligt smittskyddslagen och poliklinisk remiss skrivs
till infektionskliniken. Antibiotika rekommenderas i regel inte vid förekomst av Pseudomonas (som ger riklig sårvätskning och färgar kompresser gröna).
Hud- och sårrengöring
Renrutin
Används om inget annat ordinerats av läkare. Använd ljummet kranvatten. Låt vattnet rinna 1-2 minuter före användandet. Helst dusch
annars desinfekterade kärl. Använd alltid handskar och plastförkläde vid
såromläggning. Tänk på att byta handskar mellan momenten.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Akne, www.lakemedelsverket.se
Sårvård praktisk, kvalitetsdokument 2008-08-26 (sök praktisk sårvård
på intranätet).
52
Eksem
Hudskyddande och uppmjukande medel
karbamidCanoderm (kräm, fetthalt 22 % )
glycerol, även spädbarnMiniderm (kräm, fetthalt 24 %)
propylenglykol, även spädbarnPropyderm (kräm, fetthalt 24 %)
Propyless (kutan emulsion, fetthalt 9 %)
propylenglykol+mjölksyra
Locobase LPL (kräm, fetthalt 49 %)
keratolytisk, from ca skolåldern
Grupp I-steroider (milda)
hydrokortisonHydrokortison (kräm, salva)
Mildison Lipid (fet kräm)
Grupp II-steroider (medelstarka)
klobetasonEmovat (kräm, salva)
hydrokortisonbutyratLocoid (kräm, salva)
Grupp III-steroider (starka)
betametason
Betnovat (kräm, salva)
mometason
Elocon * (kräm, salva)
mometason
Ovixan (kräm)
Starka steroider + andra substanser
betametason + salicylsyra
Diprosalic (salva)
Eksem i hårbotten
betametason
Betnovat (kutan emulsion, lösning)
(emulsionen svider mindre än lösningen)
Schampo: se under Ansikte och hårbotten, s 133.
Avfjällande medel, vid kraftig fjällning: se under psoriasis
Infekterat eksem hos vuxna
betametason + kliokinol
Betnovat med chinoform (kräm)
Hudmedel, mjukgörande alla sorter, utvärtes, beräknad åtgång i gram för
behandling två gånger dagligen i en vecka, se LB 2014:
Ålder
Hela kroppen (g)
Bålen (g)
Armar och ben (g)
6 mån
35
15
20
- 4 år
60
20
35
- 8 år
90
35
50
- 12 år
120
45
65
Vuxen (70 kg)
170
60
90
53
Atopiskt eksem
En grupp I steroid kan användas under lång tid utan risk för hudatrofi medan grupp IIIII-steroid ska användas kortare perioder. Behandla tills eksemet har läkt och sedan 2
gånger per vecka i 2-4 veckor till.
I ansiktet särskilt runt ögon och mun används främst grupp I-steroid.
Frekvent användning av mjukgörande rekommenderas under eksembehandling och
sedan på torr hud och alltid efter dusch.
Ett eksem som inte läker kan vara ett tecken på infektion.
Mjukgörande till barn
Barn kan uppleva att mjukgörande svider. Miniderm har mindre problem med sveda och
kan därför vara ett alt. för ffa små barn, även Propyderm kan fördras av barn men vissa
tycker att den också svider. Produkter innehållande karmabid 5 % är lämpliga från ungefär skolåldern.
Locobase LPL (mjölksyra +propylenglykol) är lämplig från ca skolåldern. Den är keratolytisk och avsedd för förtjockade hudpartier. Undvik dock hörselgångarna (propylenglykol
är ototoxiskt) och att få krämen i ögonen, i öppna sår eller på hud med svår barriärskada.
Eksem
Lindrigt eksem: Grupp I-steroid x 2 i 1-2 veckor
Måttligt eksem: Grupp II-steroid x 2 i 1-2 veckor
Svårt eksem: Grupp III-steroid x 1 i 1-2 veckor alternativt
Grupp IV steroid x 1 i 1-2 veckor
Se även patientinformation ʺgenerellt smörjschemaʺ, www.lvn.se/lk
För alla grupper av steroider gäller att underhållsbehandling kan behövas två gånger
per vecka en månad ev. längre för att undvika recidiv. Kom ihåg att använda mjukgörande flitigt. Propylenglykol är bra vid seborroiskt eksem eftersom det reducerar jästsvamp.
Hudinfektioner och impetigo
Se under Infektioner sid 62.
Infekterat eksem
Vuxna: Behandla med Betnovat med chinoform en - två gånger dagligen, max 2-3
veckor.
Vid svårare infekterade eksem hos barn: överväg antibiotika peroralt.
Läs mer
Atopiskt eksem, www.internetmedicin.se
Smörjschema och beh.rekommendationer för barn: www.barnallergisektionen.se
Patientinformation, smörjschema kortison grupp 1 och 2, www.lvn.se/lk
Patientinformation, smörjschema kortison grupp 3, www.lvn.se/lk
Patientinformation, smörjschema kortison Dermovat, www.lvn.se/lk
54
Psoriasis
kalcipotriol+ betametason
Daivobet (salva)
Daivobet (gel)
(ingår i läkemedelsförmånen för lokal behandling av psoriasis i hårbotten)
betametason
Betnovat (kräm, salva)
Betnovat (lösn., kutan emulsion), till hårbotten
betametason+salicylsyraDiprosalic (salva)
hydrokortisonbutyrat
Locoid (kräm) i ansikte och hudveck
salicylsyra+vaselin
Salsyvase 2 % (avfjällande)
salicylsyra
Salicylsyra i Decubal kräm 2 % alt 5 %
(avfjällande, avtvättbar i vatten)
Produktresumé finns på www.apl.se
Guttat psoriasis
Mjukgörande. Grupp III-steroid x 1-2 i 2-4 veckor
Plaquepsoriasis - vuxna
Avfjällande vid behov: Salsyvase, salva 2 %, eller Salicylsyra i Decubal kräm
APL 2 %. Daivobet x 1 till huden blir slät eller tills besvärsfrihet, därefter vid
behov ett par gånger i veckan. Efter utläkning med Daivobet kan Betnovat
alt Locoid vid behov ett par gånger per vecka vara alternativ till fortsatt vid
behovs behandling med Daivobet.
Hårbottenpsoriasis
Avfjällande: Salicylsyra i Decubal kräm APL 5 % – avtvättas efter 4-8 timmar.
Börja med schampo i torrt hår för att lösa upp Decubal och tillsätt sedan
vatten, skölj ur. Därefter vanlig hårtvätt. Betnovat lösning alt. emulsion x 1 i
10-14 dagar, sedan vid behov underhållsbehandling 2 gånger i veckan. Alternativt Daivobet gel x 1 vid behov upp till 8 veckor, vanligen utan föregående
avfjällning, sedan vid behov underhållsbehandling 2 gånger i veckan. Avfjällning kan behövas vid kraftig fjällning före behandling med Daivobet.
Inverspsoriasis
Grupp II-steroid x 2 i 10 dagar, sedan 2 gånger i veckan.
Hand-och fotpsoriasis
Avfjällande vid behov: Salicylsyra i Decubal kräm APL 2-5 % eller Salsyvase
salva 2 %. Daivobet, behandling enl. plaquepsoriasis eller Grupp III- eller
IV-steroid (Dermovat).
Läs mer
Behandlingsrekommendation Psoriasis www.lakemedelsverket.se
Nedtrappningsschema psoriasis, se www.lvn.se/lk
55
Rosacea
metronidazol
Rosazol 1 % (kräm, innehåller antibiotika)
Rozex 0,75 % (gel, innehåller antibiotika)
azelainsyraFinacea (gel)
lymecyklinTetralysal (innehåller antibiotika)
Aktinisk keratos och ytliga basaliom typ 1
ImikvimodAldara
Vid osäkerhet om diagnosen rekommenderas hudbiopsi. Dosering, se FASS.
Andrahandsmedel, aktinisk keratos
ingenolmebutatPicato (gel)
till ansikte el. hårbotten 150 µg/g i 3 dagar
till bål och extremiteter 500 µg/g i 2 dagar
Rosacea
Lindrig till måttlig rosacea
Rosazol 1 % kräm eller Rozex 0,75 % gel x 1-2 i 3-4 månader.
Lindrig till måttlig rosacea
Finacea (gel) morgon och kväll till besvärsfri. Finacea är ett alternativ utan
antibiotika.
Svår rosacea
Lokalbehandling samt Tetralysal kapsel 300 mg x 2 i 2-4 veckor, sedan
300 mg x 1 i ytterligare 2-4 veckor.
Läs mer
Rosacea på www.internetmedicin.se
Behandlingslinje Hudförändring ansikte/hals, avsnitt aktinisk keratos.
56
Svampinfektioner i hud
Antimykotika
terbinafin
Terbinafin * (kräm)
ekonazolPevaryl (kräm)
Kombinationspreparat
grupp I steroid
hydrokortison + mikonazol
grupp II steroid
triamcinolon + ekonazol
Daktacort *
Pevisone
Övrigt
propylenglykol
Propylenglykol kutan lösning APL 50 %
selensulfid
Selsun Schampo (EF)
Nagelsvamp
terbinafin
Terbinafin * (tabl)
Tablettbehandling endast i undantagsfall och efter noggrann information
om biverkningsrisker. Lokalbehandling med medicinskt nagellack
rekommenderas samtidigt med tablettbehandling.
Krav för systemisk behandling är säker diagnos genom odling. För provtagning
skrapa långt in under nageln, skicka i ett torrt rör. Utläkningsfrekvens efter
en 3-månaderskur är 50-max 80 %. Lokalbehandling med Onytec nagellack
(receptbelagt, EF) kan provas vid en begränsad utbredning.
Jästsvamp/candida
Vanligen i hudveck. Lokalbehandling.
Terbinafin kräm x 1 i två veckor (Tablett Terbinafin hjälper ej mot jästsvamp)
Vid inflammation: Daktacort kräm x 2 i 1 vecka sedan Terbinafin kräm
x 1 i 1 vecka.
Vid svårare inflammation: Pevisone kräm x 2 i 1 vecka, sedan Terbinafrin
kräm x 1 i 1 vecka.
Pityriasis versicolor
Orsakas av jästsvamp som ofta finns både i hårbotten och på kroppen.
Använd mjällschampo i hårbotten i kombination med nedanstående.
Först vid exponering av UV-ljus återkommer pigmentering av ljusa fläckar.
Propylenglykol APL kutan lösning 50 % x 2 i 2 veckor, stor risk för recidiv.
Alternativt läkemedel: Selsun schampo 25 mg/ml x 2 per vecka i 3 veckor.
Alltid underhållsbehandling höst, vinter och vår 1-2 gånger per vecka.
57
Trådsvamp/tinea
Överdiagnostik vanlig. Vid behandling med Terbinafin kräm:
Kropp, extremiteter och fläckar i ansikte x 1 i en-två- (fyra) veckor.
Fotsvamp mellan tår x 1 i en vecka.
Övrig fotsvamp x 2 i två veckor.
Ljumskar x 1 i en-två veckor.
Vid utbredda svampinfektioner, samt vid svamp i ansikte och hårbotten
krävs oftast tablettbehandling. Kontakta gärna hudkliniken.
Som alternativ till Terbinafin kan Pevaryl användas (se doser i FASS).
Urtikaria/Angioödem, vuxna och barn
Steg 1:
Cetirizin 10 mg, vuxna och barn från 6 år. Barn < 6 år, se desloratadin.
Desloratadin 5 mg vuxna, även vid amning och barn fr 12 år. Barn 1- 5 år oral
lösning 0,5 mg/ml: 2,5 ml x 1 (1,25 mg), från 6 år tom 11 år: 5 ml x 1 (2,5 mg)
Till gravida: Tavegyl 1 mg x 2
Steg 2:
Komplettera med en H2-blockerare: Ranitidin 150 mg 1x2
Alternativt kan en leukotrienantagonist användas:
Montelukast 10 mg 1x1 till kvällen, vuxna och barn från 15 år.
Vuxna kan vid svår urtikaria behandlas med Betapred eller Prednisolon tablett i
en dos motsvarande prednisolon 30 mg med nedtrappning under 7-10 dagar.
Urtikaria/Angioödem
Är vanligt, ger rodnad, svullnad och klåda. Både fysiologiska och immunologiska
faktorer ligger bakom frisättningen från bl.a. mastceller.
Angioödem ses som en delbild av urtikaria men ligger djupare i huden och utlöses
vanligen av samma faktorer. Vid angioödem med svullnad i mun och svalg finns risk
för andningsproblem, dessa patienter skall remitteras till akutmottagning.
Akut urtikaria
Enstaka eller flera episoder kortare än 6 veckor, kan handläggas i primärvården,
enligt steg 1.
Kronisk urtikaria
Långvariga episoder längre än 6 veckor, remiss till hudkliniken eller barn- och
ungdomsklinik vid behov.
Lokala steroider har ingen effekt mot urtikaria. Icke-sederande antihistaminer är
förstahandsval, vid otillräcklig effekt kan dosen dubbleras eller tom fyrdubblas. Byte
till en antihistamin i en annan grupp görs om fortsatt utebliven effekt.
Läs mer
Behandlingsrekommendation: Dermatomykoser, www.lakemedelsverket.se
Urtikaria, akut och kronisk på www.internetmedicin.se
Se Anafylaxi sid 10-12.
58
Genitala kondylom
podofyllotoxin
Huvudlöss
silikonoljor
växtoljor + dimetikon
Klamydia
doxycyklin
Wartec (kutan lösning, kräm)
kräm till kvinnor, lösning till män
behandla inte gravida
Hedrin Once (spraygel), från 6 mån
Linicin (lösning), från 6 mån
Linicin (schampo), från 2 år
Paranix sensitive (lösning), från 6 mån
Paranix (lösning, spray el schampo), från 2 år
Doxycyklin *
Mycoplasma genitalium
azitromycin
Azitromax 250 mg* (2 tabl dag 1 sedan 1 tabl
dag 2-5, undvik engångsdos pga resistensutveckling)
Skabb
bensylbensoat + disulfiram Tenutex (kutan emulsion), från 1 år
(patientinformation, se nedan)
Genitala kondylom, andrahandsval
imikvimodAldara (kräm)
Huvudlöss, andrahandsval
bensylbensoat + disulfiram Tenutex (kutan emulsion), från 1 år
(patientinformation, se nedan)
Skabb
Lämna ut landstingets patientinformation, finns på www.lvn.se/lk rek & behandlingsval/Terapiråd hud. Observera att klåda kvarstår flera veckor efter
Tenutexbehandlingen, vilket är ett tecken på allergisk reaktion mot själva
skabbdjuret. Klådan kan behandlas med grupp III-steroid. Om behandling
ska ges (kan spontanläka), behandla endast hårbeklädda områden.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Huvudlöss, www.lakemedelsverket.se
Behandlingslinje Klamydia
Patientinformation Skabb, www.lvn.se/lk
59
Infektioner
Öron-, hals- och bihåleinfektioner
Akut mediaotit
Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1,6 g x 3 (vuxen) i 5 dygn
Pc-allergi typ I: Ery-Max 20 mg/kg x 2 (barn), 500 mg x 2 (vuxen) i 7 dygn
Till barn 1-12 år rekommenderas exspektans i 2 (–3) dygn om ej
komplicerande faktorer föreligger. Bilateral AOM bör antibiotikabehandlas
för barn under 2 år. Alla, oavsett ålder, med perforerad trumhinna bör
antibiotikabehandlas. Barn yngre än fyra år med dubbelsidig AOM
eller ensidig AOM och sekretorisk mediaotit (SOM) på andra örat bör
kontrolleras efter tre månader för att eventuellt hörselnedsättning ska
kunna upptäckas och behandlas.
Recidiv av mediaotit inom 4 veckor
Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1,6 g x 3 (vuxen) i 10 dygn
Pc-allergi typ I: Ery-Max 20 mg/kg x 2 (barn), 500 mg x 2 (vuxen) i 10 dygn
Terapisvikt vid mediaotit
Amoxicillin * 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn
Streptokocktonsillit
Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10 dygn
Pc-allergi typ I: Klindamycin * 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen) i 10
dygn.
Antibiotika ges vid klinisk bild, inklusive feber, talande för streptokocktonsillit,
verifierad med snabbtest.
Recidiverande streptokocktonsillit (positiv odling eller snabbtest)
Cefadroxil * 15 mg/kg x 2 (barn), 1 g x 1 (vuxen) i 10 dygn
Klindamycin * 5 mg/kg x 3 (barn) i 10 dygn, 300 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn
Purulent sinuit hos vuxna
Fenoximetylpenicillin * 800 mg, 2 x 3 (vuxen) i 7-10 dygn
Pc-allergi typ I: Doxycyklin * 100 mg x 1 i 9 dygn (200 mg dag 1)
Vuxen med symtom < 10 dagar och lätt/måttlig värk bör ej antibiotikabehandlas.
Om svår värk och hög feber – kontakta ÖNH-specialist.
Barn, beakta vid infektioner
Kåvepenin frukt 50 mg/ml fungerar ofta bra till barn.
Läs mer
Faryngotonsilliter, Otit (AOM) samt Rinosinut, www.lakemedelsverket.se
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (STRAMAs
regnbågshäfte), www.folkhalsomyndigheten.se
60
Infektioner
Nedre luftvägsinfektioner
Akut bronkit hos vuxna
Antibiotika är nästan aldrig indicerat.
Pneumoni hos barn
Vid misstanke om pneumoni fundera på om det kan vara astma. Prova
inhalation av betastimulerare.
Bakteriell nedre luftvägsinfektion, barn
I normalfallet:
Barn < 5 år (mixt): Kåvepenin 20 mg/kg x 3 i 7 dygn eller
Amimox 15 mg/kg x 3 i 7 dygn
Barn > 5 år (tabl): Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 i 7 dygn
Stark misstanke om mykoplasma/klamydia:
Barn < 35 kg (mixt): Ery-Max 10 mg/kg x 4 i 7 dygn
Barn > 35 kg: Ery-Max (enterokapslar) 250 mg x 4 i 7 dygn eller
Ery-Max (mixt) 500 mg x 4 i 7 dygn
Bakteriell nedre luftvägsinfektion, vuxna
I normalfallet:
Fenoximetylpenicillin * 1 g x 3 i 7 dygn
Stark misstanke om mykoplasma/klamydia:
Ery-Max 500 mg x 2 i 7 dygn eller Doxycyklin * 100 mg 2 x 1 i 3 dagar
därefter 1 x 1 i 4 dagar
Underliggande KOL: Amoxicillin * 500 mg x 3 i 5-7 dygn
Exacerbation av KOL: Amoxicillin * 500 mg x 3 i 5-7 dygn eller
Doxycyklin * 100 mg 2 x 1 i 3 dagar därefter 1 x 1 i 4 dagar
Läs mer
Behandlingslinje astma hos barn
Nedre luftvägsinfektioner på www.lakemedelsverket.se
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
(STRAMAs regnbågshäfte), www.folkhalsomyndigheten.se
Pneumoni hos gravida, se Infpreg, www.medscinet.se/infpreg
61
Infektioner
Hud-och mjukdelsinfektioner
Erysipelas
Kåvepenin 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10–14 dygn
Vid vikt över 90 kg: 2 g x 3 i 10-14 dygn
Pc-allergi typ I: Klindamycin * 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen), 10-14 dygn
Cellulit/abscess
Flukloxacillin * 12,5 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 7 dygn
Pc-allergi typ I: Klindamycin * 5 mg/kg x 3 (barn), 300 mg x 3 (vuxen) i 7 dygn
Impetigo hos barn
Måttliga förändringar: Tvål, vatten.
Klorhexidinlösning. Microcid kan prövas.
Utbredda förändringar: Altargo salva x 2 i 5 dagar (ej < 9 mån). Täck hudytan
efter varje applicering.
Om utebliven effekt av Altargo: Flukloxacillin * 50 mg/kg/dygn, uppdelat
på 3 doser i 7-10 dygn (om misstänkt stafylokockinfektion) eller Kåvepenin
12,5 mg/kg x 3 i 7-10 dagar (om misstänkt streptokockinfektion)
Infekterade bensår, venösa och arteriella
Se under rubriken Bensår under Hud- och könssjukdomar, sid. 52.
Infekterade hund-, människo- eller kattbett
Kattbett:
1:a hand - Kåvepenin 25 mg/kg x 3 (barn), 1 g x 3 (vuxen) i 10 dygn
Sent debuterande (>2 dygn) - Spektramox 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3
(vuxen) i 10 dygn
Hund- eller människobett:
Spektramox 20 mg/kg x 3 (barn), 500 mg x 3 (vuxen) i 10 dygn
Pc-allergi typ I:
Eusaprim oral susp 0,4 ml/kg x 2 (barn) i 10 dygn
Eusaprim forte 1 x 2 (vuxen) i 10 dygn
Doxycyklin * 100 mg x 1 i 9 dygn (200 mg dag 1)
Klindamycin, erytromycin, cefalosporiner eller flukloxacillin
(isoxazolylpenicilliner) är ej verksamma mot Pasteurella multocida och bör
därför ej användas för behandling av infekterade bett.
62
Infektioner
Borrelia – okomplicerad erytema migrans
Vuxna: Fenoximetylpenicillin * 1 g x 3 i 10 dygn.
Vid pc-allergi, vuxna: Doxycyklin * 100 mg 2 x 1 i 10 dygn
Gravida: Fenoximetylpenicillin * 1 g, 2 x 3 i 10 dygn.
Barn: Kåvepenin 25 mg/kg x 3 i 10 dygn.
Vid pc-allergi, barn: Azitromax 10 mg/kg x 1, därefter 5 mg/kg x 1 i 4
dygn.
Herpesinfektioner
Herpes simplex
Kräver oftast ingen behandling.
Svår primärinfektion (främst genital): Valaciklovir * 500 mg x 2 i 7 dygn.
Svåra recidiv med verifierad herpes (främst genital):
75+
Valaciklovir * 500 mg x 2 i 5 dygn.
Suppressionsbehandling vid mycket täta recidiv:
Valaciklovir * 500 mg x 1 (omprövas efter 6 månader).
Herpes zoster
Vid trigeminusengagemang, nedsatt immunförsvar, generaliserad zoster,
zoster med hög risk för postherpetisk neuralgi (äldre, svår smärta
prodromalt eller i akutskedet) skall behandling övervägas. Påbörjas
snarast efter symptomdebut, senast inom 72 timmar.
Valaciklovir * 500 mg 2 x 3 i 7 dygn.
Äldre, beakta vid herpes zoster
Reducera dosen av valaciklovir vid nedsatt njurfunktion.
Läs mer
Borreliainfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner,
Om vaccination mot herpes zoster, www.janusinfo.se
63
75+
Infektioner
Urinvägsinfektioner
Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
Skall inte antibiotikabehandlas, utom under graviditet. Äldre kvinnor
har ofta ABU (30-50 %). Kateterbärare är alltid koloniserade och skall inte
antibiotikabehandlas mot detta.
Urinvägsinfektioner hos kvinnor
Okomplicerad cystit
Furadantin 50 mg x 3 i 5 dygn.
Selexid 200 mg x 3 i 5 dygn (alla åldrar) alt 400 mg x 2 i 3 dygn (kvinnor < 50 år).
Andrahandsval: Trimetoprim 160 mg x 2 alt. 300 mg x 1 i 3 dygn (försiktighet
p.g.a. hög resistens).
Pyelonefrit (alltid urinodling)
Ciprofloxacin * 500 mg x 2 i 7 dagar
75+
Eusaprim forte 1 x 2 i 10 dagar
Urinvägsinfektioner hos gravida
Bakteriuri och cystit
Selexid 200 mg x 3 i 5 dygn.
Furadantin 50 mg x 3 i 5 dygn (ej förstahandsval under första
trimestern och kontraindicerat vid G6PD-brist).
Cefadroxil * 500 mg x 2 i 5 dygn.
Furadantin 50 mg x 1 eller Cefadroxil * 500 mg x 1 vid ev. profylax
I första hand rekommenderas i.v.-behandling med cefuroxim (grav. kategori A)
i högdos. Poliklinisk behandling kan i vissa fall övervägas med Cedax 400 mg x 2
(grav. kategori B:1).
Urinvägsinfektioner hos barn
Cystit
Furadantin 1mg/kg x 3 i 5 dygn
Selexid (> 5 år) 200 mg x 3 i 5 dygn
Trimetoprim 3 mg/kg x 2 i 3 dygn
1:a hand: Eusaprim oral susp (3+15) mg/kg x 2 i 10 dagar
2:a hand: Cedax oral susp 9 mg/kg x 1 i 10 dagar
Läs mer
Infpreg, www.medscinet.se/infpreg och Janus, www.janusinfo.org,
www.infektion.net, Behandlingslinje Barn och uvi.
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (STRAMAs
regnbågshäfte), www.folkhalsomyndigheten.se
64
Infektioner
Urinvägsinfektioner hos män (alltid urinodling)
Okomplicerad cystit (utan feber eller CRP-stegring)
Furadantin 50 mg x 3 i 7 dygn. Selexid 200 mg x 3 i 7 dygn.
Trimetoprim 160 mg x 2 alt. 300 mg x 1 i 7 dygn (försiktighet p.g.a. hög resistens)
Pyelonefrit
75+
Ciprofloxacin * 500 mg x 2 i 14 dagar
Trimetoprim 160 mg x 2 i 14 dagar (försiktighet p.g.a. hög resistens)
KAD-byte (kvinnor och män)
I normalfallet ingen profylax. Hos diabetiker eller patienter med tidigare
KAD-bytesorsakad sepsis ges i första hand Eusaprim Forte x 1, vid
sulfaallergi eller känd sulfaresistens ges i stället Ciprofloxacin * 750 mg x 1.
Prostatit
Se urologikapitlet, se sid 100.
Antibiotikabehandling vid nedsatt njurfunktion
Äldre, beakta vid infektioner
Observera att nedsatt njurfunktion i vissa fall kräver dosjustering av
antibiotika.
Dosering av antibiotika vid nedsatt njurfunktion
Kreatinin-clearance (ml/min)
>80
41-80
20-40
<20
Amoxicillin
po
500 mg x 3
500 mg x 3
500 mg x 3
500 mg x 2
Ciprofloxacin
po
500 mg x 2
500 mg x 2
500 mg x 1
500 mg x 1
Fenoxymetylpenicillin
po
1gx3
1gx3
1gx3
0,5-1 g x 3
Flukloxacillin
po
1gx3
1gx3
0,75-1 g x 3
0,5-1 g x 3
Nitrofurantoin
po
50 mg x 3
50 mg x 3
använd ej
använd ej
Trimetoprim
po
160 mg x 2
160 mg x 2
160 mg x 2
160 mg x 1
Följande antibiotika kan doseras oberoende av njurfunktionen:
Doxycyklin, erytromycin, fusidinsyra, klindamycin och metronidazol
Antibiotikaprofylax
Endokardit
Profylax med antibiotika mot infektiös endokardit rekommenderas inte
längre vid tandvård och kirurgi. När det gäller andra åtgärder för att förhindra endokardit finns visat nytta av god tandvård och välskött tandkött.
65
Mage Tarm
Oral candidos
Medel vid oral candida
nystatin
Mycostatin
Funktionell Dyspepsi
Definieras som diffusa smärtor i övre delen av buken, utan samtidigt
dominerande refluxbesvär. Ska endast undantagsvis behandlas med
läkemedel. Att sätta diagnos och ge grundläggande information om
sjukdomens godartade karaktär är centralt. PPI saknar indikation och
har ingen plats i behandlingen. Förutom sedvanliga livsstilsråd, kan –
om patientens symtom är uttalade – antacida, ranitidin eller läkemedel
mot illamående tillfälligt prövas. Metoklopramid (Primperan) har fått
sänkt dos till högst 10 mg x 3 i högst 5 dagar enligt Läkemedelsverket
(aug 2013) pga kända risker med neurologiska biverkningar som
reversibel EPS och tardiv dyskinesi.
Egenvårdsbehandling av syrarelaterade besvär/
syrarelaterade sjukdomar
Tillfälligt vid lättare besvär eller som komplement vid t.ex. GERD
ranitidin Ranitidin Mylan alt. Sandoz 150 mg
(EF, receptfritt i förp < 30. Vid behov av förp
> 30 välj Mylan, Sandoz el. Zantac)
Novaluzid, tuggtablett (EF, receptfritt)
(EF, receptfritt)
(EF, receptfritt)
Al-Mg-salt alginsyra Gaviscon, oral suspension,
Galieve oral suspension,
Läs mer
Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland www.lvn.se/lk
66
Mage Tarm
Gastroesofageal refluxsjukdom, GERD
Vid behov av kompletterande preparat som antacida, alginsyra och H2-blockerare se Egenvårdsbehandling av syrarelaterade besvär i kapitlets början.
GERD med typiska refluxbesvär utan genomförd gastroskopi
alt. utan påvisad esofagit vid gastroskopi
omeprazol
Omeprazol * 20 mg x 1
(intas 15-30 min före frukost alt annan måltid)
GERD med endoskopiverifierad esofagit av lägre grad (LA grad A)
omeprazol
Omeprazol * 20 mg x 1
Behandlingen inleds med omeprazol 20 mg dagligen i 4–8 veckor därefter kan
man pröva om medicinering vid behov räcker för att kontrollera symtomen.
Andrahandsval
pantoprazol
Pantoprazol * 20 mg x 1
Medelsvår (LA grad B-C) till svår (LA grad D) esofagit
omeprazol
Omeprazol * 20 mg 2x1
Andrahandsval
pantoprazol
Pantoprazol * 20 mg 2x1 - 20 mg 4x1
Medelsvår till svår esofagit bör skötas av eller i samråd med gastroskopisk
expertis. Oftast behövs kontinuerlig terapi. Det är viktigt att utvärdera PPI
behandlingen årligen och att lägsta effektiva dos används. Operation kan vara
ett alternativ vid uttalade besvär trots adekvat PPI-behandling.
Läs mer
GERD-Q formuläret som stöd för att sätta diagnos refluxsjukdom resp. utvärdera refluxbehandling finns som bilaga i terapirådet och i SYSteam Cross
under externa källor.
Behandlingslinje GERD.
Terapiråd Gastroenterologi i Landstinget Västernorrland, www.lvn.se/lk
67
Mage Tarm
Duodenalsår
Helicobacter pylori-positiva duodenalsår
Ulcussjukdom - Eradikering av Helicobacter pylori-positiva duodenalsår
Nexium HP 1 dos 2 gånger dagligen.
(En dos = amoxicillin 2 x 500 mg, klaritromycin 1 x 500 mg och esomeprazol 1 x 20 mg)
Kuren omfattar en veckas behandling, PPI behandlingen fortsätter i
ytterligare 1-3 veckor med omeprazol.
PPI intas 15-30 min före frukost alt annan måltid för bästa effekt.
Helicobacter pylori, andrahandsval, vid PC-allergi
omeprazol * 20 mg x 2 (15-30 min före frukost resp. middag)
+ klaritromycin 250 mg x 2
+ metronidazol (Flagyl) 400 mg x 2
eradikeringsbehandlingen ges under en vecka, PPI behandlingen fortsätter i
ytterligare 1-3 veckor, med omeprazol.
Vid duodenalsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI
totalt 2-4 veckor i dosen 20 mg per dygn. Gastroskopisk kontroll ej
nödvändig då dessa sår inte anses vara maligna.
Helicobacter pylori-negativa duodenalsår
Ulcussjukdom - Helicobacter pylori-negativa duodenalsår
omeprazol Omeprazol * 20 mg x 1
Behandla dagligen i 2-4 veckor.
68
Mage Tarm
Ventrikelsår
Helicobacter pylori-positiva ventrikelsår
Ulcussjukdom - Eradikering av Helicobacter pylori-postitiva ventrikelsår
Nexium HP 1 dos 2 gånger dagligen.
(En dos = amoxicillin 2 x 500 mg, klaritromycin 1 x 500 mg och esomeprazol 1 x 20 mg)
Kuren omfattar en veckas behandling, PPI behandlingen fortsätter med omeprazol
till gastroskopikontroll. PPI intas 15-30 min före frukost alt annan måltid för bästa
effekt.
omeprazol * 20 mg x 2 (15-30 min före frukost resp. middag)
+ klaritromycin 250 mg x 2
+ metronidazol (Flagyl) 400 mg x 2
Eradikeringsbeh. ges under en vecka, PPI behandlingen med omeprazol fortsätter till
gastroskopikontroll.
Vid ventrikelsår är den rekommenderade behandlingstiden med PPI 4-8
veckor i dosen 20-40 mg per dygn. Gastroskopikontroll ska göras till dess
att såret är utläkt, oftast 4-6 veckor efter diagnostisk gastroskopi.
NSAID-inducerade ventrikelsår och Helicobacter pylori-negativa
ventrikelsår
omeprazol Omeprazol * 20 mg x 1 - 20 mg 2 x 1
Behandla dagligen i 4-8 veckor med
efterföljande gastroskopikontroll.
De vanligaste orsakerna till Hp-negativa ventrikelsår är användning av
NSAID eller acetylsalicylsyra och rökning.
69
Mage Tarm
PPI-profylax
Profylax vid pågående NSAID- eller lågdos ASA-behandling
omeprazol Omeprazol * 20 mg x 1
Indikation för PPI-profylax efter gastric bypass (GBP) kirurgi
omeprazol Omeprazol * 20 mg, 2 x 1, livslångt
(intas 15-30 min före frukost alt annan måltid) 1
1
Även annan profylaktisk läkemedelsbehandling behövs, se styrdokument ʺKirurgi-Bariantrisk kirurgi, Gastric Byass/
Sleeveʺ, version 140318
Andrahandsval
pantoprazol Pantoprazol * 20 mg x 1
Viktigaste riskfaktorerna för NSAID relaterade ulcus
• hög ålder (> 75 år).
• tidigare ulcus/ulcuskomplikation t.ex. GI-blödning.
• samtidig behandling med NSAID och glukokortikoider.
Även samtidig behandling med SSRI-preparat eller antikoagulantia ger
ökad risk för gastrointestinal blödning. Risken ökar med stigande ålder
och då flera riskfaktorer finns samtidigt. Överväg i första hand om andra
analgetika än NSAID kan användas.
Vid NSAID-terapi och samtidig förekomst av en eller flera riskfaktorer bör
profylaktisk behandling med PPI övervägas.
Indikation för PPI-profylax vid pågående terapi med lågdos ASA
Vid behandling med låg dos ASA hos patienter som tidigare haft ulcus
eller övre gastrointestinal blödning bör profylaktisk behandling med PPI ges.
PPI vid steroidbehandling
Studier saknas som ger belägg för att kortisonbehandling medför ökad risk
för ulcus. PPI-skydd som tillägg till kortison behövs därför inte regelmässigt
men patientens totala risksituation behöver bedömas – ålder, tidigare ulcus,
rökning, NSAID-behandling, SSRI-behandling, lågdos ASA.
70
Mage Tarm
Utsättning av PPI/H2-blockerare
Vid abrupt utsättning av PPI och H2-blockerare kan reboundfenomen –
”utsättningsdyspepsi” – uppträda vilket patienten upplever som återkomst av tidigare symtom. Besvären verkar kulminera under andra veckan
efter avslutad behandling med PPI. Med H2-blockerare kulminerar besvären efter några dagar. Successiv nedtrappning kan behövas om behandlingstidens längd har överstigit en månad enligt nyare studier.
Vid behandling med H2-blockerare > 1 månad rekommenderas halvering
av dygnsdosen under 2 veckor, därefter avslutas behandlingen. Ha antacida i beredskap.
Vid behandling med PPI > 1 månad rekommenderas följande schema:
Steg
Läkemedel
Dosering
Tidsperiod
Alternativ
1
PPI
Halv grunddos x 1 alt hel
grunddos varannan dag
4 veckor
Omeprazol
10 mg x 1
2
PPI
Halv grunddos varannan
dag alt
hel grunddos var 4:e dag
4 veckor
Omeprazol
10 mg
varannan dag
3
PPI
Halv grunddos var 4:e dag
4 veckor
Omeprazol
10 mg
var 4:e dag
4
Antacida
Vid behov
4 veckor
Novaluzid
oral susp
71
Mage Tarm
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD
Ulcerös proktit
mesalazin
prednisolon
Pentasa supp 1 g
Prednisolon 10 mg, 20 mg APL (supp)
(produktresume finns på www.apl.se)
Remitteras till gastroenterolog. Vid påvisad proktit kan lokalbehandling påbörjas
i primärvården.
Irritable bowel syndrome, IBS
IBS är vanligt förekommande och inbegriper en kombination av buksmärta/
bukobehag och en avföringsrubbning under > 6 månader (aktiva symtom
senaste 3 månaderna). Fastställ i första hand diagnosen och identifiera huvudsymtomet mot vilket ev. läkemedelsbehandling riktas. Icke-farmakologiska åtgärder är av stor betydelse vid detta tillstånd. En tydligt förmedlad IBS diagnos
med dess godartade karaktär utgör den första och sannolikt viktigaste behandlande åtgärden.
Kostråd
Betona vikten av regelbunden måltidsordning. Var försiktig med fett, kaffe, alkohol och starka kryddor. Undvik gasbildande livsmedel som t.ex. kål, lök och baljväxter. Vid stora besvär, remittera till dietist. Vid IBS med huvudsymtom förstoppning kan bulkmedel prövas men endast ca 10 % av patienterna har en viss nytta,
många får mer besvär pga. ökad mängd gas. Bulkmedel med högt innehåll av vattenlösliga dvs. gelbildande fibrer anses mer gasbildande (ispaghula, Vi-Siblin 85 %
gelbildande och 15 % olösliga fibrer) än bulkmedel med högt innehåll av olösliga
fibrer (sterkuliagummi, Inolaxol 90 % olösliga och 10 % gelbildande fibrer).
Linaklotid (Constella) vid förstoppningsdominerad IBS
Linaklotid godkändes hösten 2012. Har visat viss effekt i studer vid förstoppningsdominerad IBS (IBS-C) hos vuxna. Constella är en relativt dyr behandling.
Är ett 2a handsmedel med läkemedelsförmån av TLV vid svår IBS. Kan prövas när
symtomen är svåruthärdliga, trots vanlig terapi. Cirka 50 % av patienterna svarar inte på behandlingen, och den ska därför obligat utvärderas efter 4 veckor.
Långtidseffekt är ofullständigt känd.
Läs mer
Terapiråd Gastroenterologi. www.lvn.se/lk.
IBS, utredning och behandling, sammanfattningsdokument, Svensk Gastroenterologisk
förening, www.svenskgastroenterologi.se
72
Mage Tarm
Diarré
Diarré
loperamid Loperamid*
Imodium 0,2 mg/ml (oral lösning), EF
Förstoppning
Laxantia, förstahandsval (även för långtidsanvändning)
Osmotiskt aktiva medel
laktulos laktitol Laktulos *
Importal Ex Lax (dospåse)
Kan strös på mat alt blandas i dryck
Bulkmedel
sterkuliagummi (huvudsakligen olösliga fibrer) Inolaxol
ispaghula (huvudsakligen vattenlösliga fibrer)
Vi-Siblin / Vi-Siblin S
(S=sockerfri)
Laxantia, andrahandsval (även för långtidsanvändning)
polyetylenglykol (makrogol)
Movicol *
Laxantia, tredjehandsval, endast till kvinnor
prukaloprid Resolor
Subventioneras endast för symtomatisk behandling av kronisk förstoppning hos
kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.
Laxantia för tillfälligt bruk
Tarmirriterande medel
natriumpikosulfat Klysma snabbverkande
sorbitol natriumdokusat+sorbitol * Utbytbart på apotek
Cilaxoral
Resulax
Klyx
73
Mage Tarm
Förstoppning Fortsättning
Icke-farmakologisk behandling såsom kostråd, regelbunden måltidord- ning,
fibrer och tillräckligt vätskeintag, särskilt hos äldre – samt råd om motion utgör basen.
Prukaloprid (Resolor) vid förstoppning hos kvinnor
Prukaloprid ingår sedan 2012 i läkemedelsförmånen med begränsing till kvinnor och då andra laxantia inte har gett tillräcklig effekt. Behandlingen är relativt dyr och den bör betraktas som ett tredjehandsalternativ.
Behandlingen ska alltid utvärderas efter 4 veckor eftersom en del patienter
inte får effekt. Effekt- och säkerhetsdata saknas för behandling av män.
Förstoppning hos barn
Ökad mängd kostfibrer räcker inte som ensam åtgärd vid etablerad förstoppning. Poängtera regelbundenheten i att sitta på toa samma tid varje dag, även
om barnet inte är bajsnödigt. Laktulos 10-40 ml/dag är lämpligt förstahandsläkemedel som mjukgörande för avföringen.
Behandlingen får inte ges för kort tid. Nästa steg i behandlingen är en makrogol t.ex. Movicol Junior.
Läs mer
Behandlingslinje Förstoppning hos barn, Akut diarré resp. Kronisk diarré hos
barn och Buksmärtor hos barn.
Terapiråd Gastroenterologi, www.lvn.se/lk
Fiberrikt recept (Pajalagröt) finns på www.lvn.se/lk under rubrik Äldre och läkemedel.
Hemorrojder
Hemorrojder
cinkokain + prednisolon (grp II steroid) Scheriproct (rektalssalva)
appliceringspip finns i förp, EF
Behandlingstid åtminstone 1 vecka, men inte över 4 veckor, för att undvika lokal påverkan såsom hudatrofi.
lidokain + hydrokortison (grp I steroid) Xyloproct
utan appliceringspip, EF
(Scheriproct N bytte namn i dec. 2014 till Scheriproct och blev också receptfri)
74
Mage Tarm
Illamående
Motilitetsstimulerande
metoklopramid 75+
Metoklopramid * (endast korttidsbehandling)
upp till 5 dagar, max 10 mg x 3/dygn
tabl 10 mg, inj 5 mg/ml, supp 10 mg (licens)
Graviditetsutlöst illamående
meklozin
Postafen
Cytostatika- eller strålningsutlöst illamående
ondansetron Ondansetron *
Graviditetsutlöst illamående, andrahandsval
efedrin, koffein
Lergigan Comp
75+
Övriga läkemedel som kan används vid illamående
Antihistaminer dimenhydrinat
efedrin
efedrin (+ koffein)
Calma tuggummi (indikation åksjuka)
Lergigan 25 mg, Lergigan Forte 50 mg,
Lergigan Mite 5 mg, Lergigan Comp
Antiemetika skopolamin
Scopoderm depotplåster 1mg/72 h
Neuroleptika haloperidol
proklorperazin
Haldol tablett 1 mg, inj 5 mg/ml
Proklorperazin supp 25 mg APL
75+
75+
(indikation profylax mot rörelsesjuka)
75+
75+
(Produktmonografi, se www.apl.se,
klicka på Läkemedel APL)
Flera olika receptorsystem är inblandade i uppkomsten av illamående.
Därför kan också en rad läkemedel med olika receptorspecificitet användas. Behandlingen inriktas i första hand mot orsak. Ofta måste dock symtomatisk behandling tillämpas. Kortison är ett bra adjuvans till de flesta
antiemetika och kan övervägas t.ex. vid cancerrelaterat illamående.
75
Mun- och tandvård
Muntorrhet
Diagnos och orsaker
Bedöm grad av muntorrhet och orsak/-er. Slemhinnestatus. Överväg
svampinfektion. Subjektiv/objektiv muntorrhet. Salivsekretionsmätning.
Tuggstimulerad sekretion normalt 1-2 ml/min, vilosalivsekretion 0,3-0,4
ml/min. Orsak kan vara sjukdomar (t.ex. autoimmuna sjukdomar, psykisk
sjukdom, motoriska störningar), hög ålder, strålbehandling mot huvudoch halsregion, läkemedel eller annan orsak (t.ex. munandning nattetid).
Behandling
För salivstimulering:
Smörjande:
Ökad tuggning:
Läkemedel:
Sugtablett (t.ex. Xerodent eller Salivin)
Sockerfritt tuggummi, helst med fluor
Proxident munspray salivstimulerande
Proxident munspray smörjande
Zendium saliva gel
Genom födan eller sockerfritt tuggummi.
Vatten kan vara ett komplement.
Ändrad dosering eller byte av preparat.
Äldre, beakta vid muntorrhet
Vanligt med muntorrhet hos äldre – beakta ökad risk p.g.a åldrande och
biverkning av läkemedel.
Lichenoida förändringar
Predisponerande faktorer
Bl.a. stress, vissa läkemedel, kronisk leversjukdom, amalgam/compositeplast/metallkeramik i direkt anslutning till lichenoida förändringar.
Diagnostik
Remiss till käkkirurg. Biopsi för PAD rekommenderas, särskilt i fall med
förändringar på tungans sidoränder och undersida samt munbotten, i
synnerhet vid betydande rodnad. För behandlingsprinciper, se
Tandvårdens läkemedel.
Läs mer
För tandvårdens personal finns på www.lvn.se/lk ett
rekommendationshäfte med Tandvårdens Läkemedel.
76
Miljö och läkemedel
Miljö och läkemedel
De flesta läkemedel som används hamnar till slut i avloppet, i oförändrad
form eller som metaboliter. Läkemedelsresterna kan nå vattendrag och
grundvattnet trots passage genom avloppsreningsverken. Läkemedel
är ofta framtagna för att stå emot biologisk nedbrytning och kan därför
finnas kvar i miljön under lång tid.
Exempel på läkemedel med dokumenterat negativ effekt på
miljön är:
• Östrogenerna etinylöstradiol och östradiol: väldokumenterat negativa
effekter på fiskars fertilitet.
• Gestagenet levonogestrel: Höga koncentrationer uppmätta i fisk.
• Fluorokinoloner (t.ex. ciprofloxacin): Extremt svårnedbrytbara i miljön.
• Amoxicillin: Bryts ner långsamt i naturen.
• Mykofenolsyra (t.ex. CellCept): långsam nedbrytning i naturen.
• Permetrin (lusmedlet Nix): långsam nedbrytning i naturen.
• Sertralin: Betydligt högre akuttoxicitet för vattenlevande organismer än
andra SSRI-preparat.
• Diklofenak: Bioackumuleras hos vattenlevande organismer samt
njurtoxiskt för gamar.
• Oxazepam (troligen även övriga bensodiazepiner) kan påverka fiskars
beteende.
Olika beredningsformers påverkan
Pulverinhalatorer innehåller läkemedelsrester. Uppmana patienterna att
lämna använda inhalatorer som läkemedelsavfall till apoteken.
Medicinska plåster och vaginalinlägg innehåller betydande mängder
aktiva substanser även efter avslutad behandling. För att undvika skadlig
inverkan på miljön ska dessa inte spolas ner i toaletten, utan lämnas till
apotek för förbränning.
Medicinska geler tvättas till stor del ner i avloppsvattnet vid duschning.
Flergångspenna bör övervägas vid insulinbehandling.
Tips för minimal miljöpåverkan av läkemedel
•
•
•
•
•
•
Överväg andra alternativ till läkemedel (se kapitlet om Levnadsvanor)
Gör läkemedelsgenomgångar
Skriv ut startförpackning
Förskriv inte större totalmängd än vad som förväntas åtgå
Informera om att oanvända läkemedel ska lämnas in på apotek
Följ landstingets rutiner för kassation av läkemedel.
77
Neurologi
Epilepsi
Akut behandling
diazepam
midazolam
Stesolid * rektallösning 10 mg (vuxna),
Buccolam munhålelösning, förfylld spruta
(barn < 18 år)
Underhållsbehandling
lnställning, dosändring och byte av preparat bör göras av eller i samråd
med specialist inom neurologi. Kontroll med hjälp av koncentrationsbestämning görs efter 1 månad och därefter normalt 1 gång/år.
Partiella anfall +/- sekundär generalisering
karbamazepin
Tegretol Retard
lamotrigin
Lamotrigin * (förstahandsmedel till äldre)
levetiracetam
Levetiracetam *
Primärgeneraliserade anfall
valproatErgenyl Retard *
lamotriginLamotrigin *
Lamotrigin rekommenderas till kvinnor i fertil ålder pga. missbildningsrisk med Valproat.
Centrala receptfavoriter finns framtagna för lamotrigin och levetiracetam.
Lamotrigin och Levetiracetam byts inte på apotek
Generiska läkemedel av Lamotrigin respektiver Levetiracetam är inte
generellt utbytbara på apotek utan bara inom vissa, av Läkemedelsverket
bestämda, grupper. Välj generika vid nyinsättning.
Epilepsi och bilkörning
Ett enda krampanfall är inte lika med diagnosen epilepsi men medför
körförbud i 6 månader. Vi diagnos epilepsi krävs ett års anfallsfrihet för att
få köra bil.
Äldre, beakta vid epilepsi
Äldre har en allmänt ökad känslighet. Nedsatt njurfunktion är vanligt
och många läkemedel ger en ökad interaktionsrisk. Lamotrigin har låg
interaktionsrisk. Levetiracetam är ett annat alternativ till äldre men dosen
behöver sänkas vid nedsatt njurfunktion.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Epilepsi på www.lakemedelsverket.se
Trafikmedicin på www.transportstyrelsen.se
78
Neurologi
Huvudvärk
Spänningshuvudvärk
Tung, tryckande huvudvärk med spänning som omfattar del av eller hela
huvudet. Samtidiga symtom av ostadighetsyrsel, lockkänsla i öronen eller
fokuseringssvårigheter kan också finnas liksom illamående men sällan
kräkningar. Både fysiska och psykiska faktorer kan finnas med som orsaker.
Icke farmakologisk behandling utgör förstahandsval. Avslappningsövningar
och antistressträning har dokumentation på god effekt.
Om förebyggande behövs: peroralt Amitriptylin * 20-80 mg (individuell
anpassning) dagligen någon timme före sänggåendet, sömnbefrämjande
och centralt smärtdämpande.
Läkemedelsassocierad kronisk daglig huvudvärk (LKDH)
Alltför frekvent medicinering mot migrän och/eller spänningshuvudvärk
kan leda till ökat antal huvudvärksdagar med annan karaktär – typisk är
oklar huvudvärksbild med omväxlande migrän och spänningshuvudvärk
med varierande smärtintensitet. Intag > 3 dagar/vecka av paracetamol,
acetylsalicylsyra, samt kombinationer av främst koffein och kodein utgör
riskfaktor för LKDH liksom felaktig användning av ergotamin. Poliklinisk
avgiftning kan behövas.
Allmänna råd
Noggrann undersökning och information är viktigt liksom att identifiera
utlösande faktorer. Ge råd om arbetsanpassning, sömnråd och motion.
Remiss till sjukgymnast för avslappning, TENS, eller akupunktur.
Bettfysiologisk bedömning av tandläkare. Psykolog- eller kuratorskontakt.
Läs mer
Behandlingslinje Huvudvärk hos vuxna samt Huvudvärk hos barn.
Huvudvärk, läkemedelsassocierad kronisk daglig på www.internetmedicin.se
Spänningshuvudvärk på www.internetmedicin.se
79
Neurologi
Migrän
Anfallsbehandling
paracetamol
naproxen
Paracetamol 1 g *
Naproxen 750 mg *
Tillägg för bättre effekt och mot illamående/kräkning
metoklopramid
Metoklopramid tabl 10 mg alt
Primperan supp 10 mg (licens)
Generellt gäller sänkt dos till 10 mg x 3 i högst 5 dagar enligt Läkemedelsverket
(aug 2013) pga kända risker med neurologiska biverkningar som reversibel EPS
och tardiv dyskinesi.
Vid svårare migrän
sumatriptanSumatriptan (tabl 50 mg) *
Vid svårare migrän hos ungdomar ålder 12-18 år
zolmitriptan Zomig Nasal (nässpray)
Profylaktisk behandling (om mer än 3-4 anfall per månad)
Betablockad t.ex. metoprolol. Upptrappning till måldos 100-200 mg x 1.
Topiramat alt. valproat eller amitriptylin kan vara alternativ vid
svårbehandlad migrän, kontakta då gärna neurologkonsult.
Allmänna råd
Vid otillräcklig effekt av tablett sumatriptan 50 mg kan andra beredningsformer av triptaner prövas och då förskrivas med högkostnadsskydd.
Max 2 doser/24 timmar, max 3-4 dagar i rad sedan 2-3 dagar
uppehåll. Triptaner skall undvikas upp till en vecka efter utsättning
av ergotaminpreparat (ex Anervan Novum) och dihydroergotamin
(Orstanorm).
Barn, beakta vid migrän
Migrän debuterar före 10 års ålder i 20-25 % av fallen. Barn har ofta korta
migränanfall och ej alltid halvsidiga. Illamående kan dominera. Överväg att
prova ASA, paracetamol eller NSAID. Remiss till Barn- och Ungdomsklinik
om migrän med fler än 2 anfall per månad.
Läs mer
Behandlingslinje Huvudvärk hos barn. Behandlingslinje Huvudvärk hos
vuxna. Migrän på www.internetmedicin.se
80
Neurologi
Hortons huvudvärk (klusterhuvudvärk), anfallsbehandling
sumatriptan
Sumatriptan SUN 12 mg/ml
(förfylld spruta 0,5 ml)
6 mg ges subkutant
På akutmottagning:
medicinsk oxygen (syrgas) 100 % syrgas på mask
inhaleras under 15 min
Hortons huvudvärk, andrahandsval
zolmitriptan
Zomig Nasal (nässpray)
Hortons huvudvärk
Vanligare hos män. Intensiva smärtattacker cirka 15 min - 3 timmar långa.
Smärtan är lokaliserad kring ena ögat kombinerat med autonoma symtom (tårar, rodnad, nästappa) och alltid från samma huvudhalva. Under pågående
attack har patienten svårt att vara stilla. Attackerna förekommer en till flera
gånger per dygn under några veckor till månadslånga perioder. För diagnos remittera till neurolog alt kontakta neurologkonsult.
Trigeminusneuralgi
karbamazepin
Tegretol/Tegretol Retard
Initialt 100 mg x 2, öka till symtomfrihet/biverkan, beakta även interaktionsrisken
Trigeminusneuralgi
Kan oftast handläggas inom primärvården. Typisk anamnes med normalt
neurologisk status räcker vanligen för att ställa diagnosen.
Kännetecknas av intensiva kortvariga huggande ansiktssmärtor. Oftast
debut efter 50 år, två av tre är kvinnor. Vanligen finns en triggerpunkt
som vid beröring (t.ex. tandborstning, rakning, födointag) utlöser
smärtan som återkommer flera gånger per dygn.
Förstahandspreparat är karbamazepin, effekt vanligen inom 2-3 dygn. Börja med 100 mg x 2, öka med 100 mg med 2-5 dagars mellanrum. Riktlinjer för
blodkoncentration ligger inom samma intervall som vid epilepsi. Nedtrappning
och utsättning kan prövas efter några veckors smärtfrihet. Återkommande
symtom är vanligt, långvarig behandling kan behövas, beakta även risken för
interaktioner som är hög. Remiss till neurolog vid atypisk sjukdomsbild, misstanke om tumör, MS eller vid behandlingssvikt av karbamazepin.
Läs mer
Hortons huvudvärk resp. Trigeminusneuralgi på www.internetmedicin.se
81
Neurologi
Parkinsons sjukdom
levodopa + benserazid
levodopa + karbidopa
pramipexol
Madopark *
Madopark Quick
Sinemet *
Sinemet Depot (depottabl) *
Sifrol (depottabl) * / Pramipexol tabl *
Sifrol depottabl och Pramipexol tabl är inte utbytbara mellan varandra
75+
75+
75+
75+
75+
Parkinsons sjukdom, andrahandsval
ropinirol
Requip Depot * / Ropinirol depottabl *
75+
Requip Depot och Ropinirol depottablett är inte utbytbara mellan varandra
Behandling av Parkinsons sjukdom inkl demens vid Parkinson
Vid sannolik parkinsondiagnos skall behandling övervägas, Levodopa
utgör basen i behandlingen. Sinemet Depot är rekommenderat depotpreparat. Kolinesterashämmaren rivastigmin som har indikation lätt
till måttligt svår demens vid Parkinsons sjukdom kan prövas, se även
behandlingslinje demens på intranätet.
Hallucinationer, förvirring (oavsett ålder)
Förvirringsrisk finns med läkemedel mot Parkinson. Sätt då i första hand
ut tilläggsmedicinering till L-dopa, minska i andra hand L-dopa doserna.
Quetiapin (Seroquel) 25 mg till kvällen kan prövas. Andra neuroleptika
än quetiapin bör ej användas till patienter med Parkinsons sjukdom. Vid
otillräcklig effekt kontakta neurolog.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Parkinsonism på www.lakemedelsverket.se
82
Neurologi
Restless legs (RLS)
DA-agonist
pramipexol
levodopa + benserazid
Sifrol (tabl)
Madopark Quick Mite/Madopark Quick
75+
75+
(L-dopa: intermittent behandling 2-3 gånger/vecka, högst 100 mg/dos)
Restless legs (RLS), andrahandsval
gabapentin
Gabapentin 900-1800 mg/dygn *
75+
Behandling, RLS
Vid lindriga former kan behandling med t.ex. massage, stretching, kall
avspolning eller TNS vara tillräckligt. Att ha god sömnhygien är viktigt.
Fysisk träning på kvällen ska undvikas och stimulantia som koffein, nikotin
och alkohol kan försämra RLS. Bakomliggande orsaker till sekundär RLS
ska utredas och behandlas. Uteslut järnbrist innan behandling DA-agonist
sätts in. Om järnbrist föreligger, ge peroral järnbehandling i minst fyra
veckor och utvärdera. Vissa läkemedel t.ex. mot depression, epilepsi
och Propavan kan utlösa eller förvärra RLS. Utvärdera effekten av RLSbehandlingen tidigast efter 2-3 månaders behandlingstid. Vid otillräcklig
behandlingseffekt av upptitrerad DA-agonist kan denna kombineras med
L-dopa - Madopark Quick Mite.
Störd impulskontroll (t.ex. spelberoende, hypersexualitet och tvångsmässigt köpbeteende) förekommer som biverkan av pramipexol.
Vid Parkinsons sjukdom där högre doser vanligen används är störd
impulskontroll en känd biverkan.
Äldre, beakta vid RLS
Förvirringsrisk finns med RLS läkemedel. Beakta även läkemedelsbiverkan,
t.ex. av Propavan. Eliminationen av gabapentin och pramipexol är
beroende av njurfunktionen. Hos patienter med kreatininclearance
över 20 ml/min behöver dygnsdosen av pramipexol inte reduceras. För
dosjustering av gabapentin finns bra tabell i www.fass.se
Läs mer
Behandlingsrekommendation Restless legs syndrome (RLS) på
83
Osteoporos
Osteoporos
Osteoporos
alendronat
kalciumkarbonat + D-vitamin
Alendronat Veckotablett *
Kalcipos-D (tabl)
Calcichew D3 (tuggtablett)
Kombinationsbehandling av bisfosfonat och kalcium + D-vit rekommenderas. Kalciumbehandling kan i vissa fall ge upphov till förstoppningsproblem,
tillägg av laxantia kan behövas.
Osteoporos, andrahandsval
zoledronsyraAclasta
D-vitamin
(finns receptfria tabletter och droppar på
apoteken, men också receptbelagda, Devitre 400 E 2 tabl/dag,
Divisun 800 E 1 tabl/dag)
Äldre, beakta vid osteoporos
Många äldre har svårt att svälja bifosfonater – risk för frätskador i matstrupen. Överväg i så fall infusionsbehandling. Bifosfonater bör inte ges
längre än 3-5 år utan utvärdering. Observera att behandling med bisfosfonater rekommenderas ej vid GFR < 35 ml/min.
Kombinationsbehandling med kalcium och vitamin D
Vid all benspecifik behandling skall kalcium och vitamin D ges i tillägg.
Rekommenderade doser exklusive kostintag är 500-1 000 mg kalcium
samt 20 μg [800 IE] vitamin D3 per dag. Behandling med enbart kalcium
och D-vitamin ges endast till kvinnor över 80 år som har svårt att komma
ut eller en dokumenterad brist. En restriktivitet i övrigt avseende kalcium
och D-vitamin vid osteoporos grundar sig på biverkningar i form av förstoppning och studier som antyder ökad risk för kardiovaskulär sjukdom
och njursten. Vid kvarstående magbiverkningar av kalktillskott kan singelbehandling med vitamin D ges, tillsammans med kalkrik kost.
84
Osteoporos
Benspecifik behandling
Osteoporos är generellt sett underbehandlat i Västernorrland. Viktigt att hitta och behandla patienter med osteoporos. Tänk på osteoporos vid genomgångna frakturer och KOL! Samlad värdering av frakturrisk avgör om benspecifik behandling ska sättas in. FRAX-beräkning (http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.
jsp?lang=se) skall göras på personer från 40 års ålder där det föreligger misstanke om osteoporos/hög frakturrisk. FRAX ≥ 15 % innebär indikation för utredning och DXA.
Följande patienter bör få benspecifik behandling:
- Kotkompression/höftfraktur efter lågenergitrauma (oavsett FRAX eller DXA)
(lågenergitrauma=fall i samma plan).
- Annan lågenergifraktur (exempelvis handled/fotled) + T-score ≤-2,0 + FRAX >30 %.
- Annan lågenergifraktur + T-score ≤-2,0 + FRAX 15 -30 %; individuellt övervägande.
- Planerad/pågående peroral kortisonbehandling ≥ 3 månader + nedsatt bentäthet
± lågenergifraktur. Vid påtaglig osteoporosrisk: behandling direkt utan DXA.
Person med fraktur och T-score >-2,0 och FRAX < 15 % skall ej behandlas. Person utan fraktur och FRAX <20 % bedömes ha låg risk för fraktur och skall ej ha
behandling. Röntgen fynd ”låg benmassa” utan fraktur/andra
riskfaktorer utgör EJ indikation för DXA eller benspecifik behandling.
Bisfosfonater och käkbensnekros
Vid alla former av antiresorptiv osteoporosterapi (såväl peroral och intravenös
bisfosfonatbehandling som denosumab-behandling) har osteonekros i käken
rapporterats, en ovanlig sidoeffekt vid osteoporosbehandling. Effekten har iakttagits oftare vid infusionsbehandling och injektionsbehandling än vid peroral
behandling. Risken för osteonekrosutveckling vid peroral behandling ökar framförallt vid samtidig behandling med immunmodulerande terapi t.ex. kortison,
cytostatika eller metotrexat samt vid rökning.
Innan behandling påbörjas skall patienten instrueras att kontakta allmän tandläkare för bedömning och eventuellt åtgärd för att säkerställa infektionsfrihet.
Om större tandingrepp pågår eller planeras bör dessa vara avslutade innan
behandling påbörjas.
Hur länge skall man behandla?
Efter cirka 5 års behandling med peroral bisfosfonat resp. 3 års behandling med i.v. bisfosfonat bör en utvärdering göras för ställningstagande till
behandlingsuppehåll/avslut. Om kvarstående hög frakturrisk bör ny bentäthetsmätning göras efter ca 2 år. Efter avslutad bisfosfonatbehandling ges fortsatt behandling med kalcium och vitamin D endast till kvinnor över 80 år som
har svårt att komma ut eller har en dokumenterad brist.
85
Psykiatri
Alkohol- och drogproblem
Återfallsförebyggande behandling
Vid mål: alkoholfrihet
disulfiram (oralt)
Antabus
akamprosat Campral
Vid mål: kontroll, ej alkoholfrihet
naltrexon
Naltrexon *
Vid hereditet+starkt begär, hög konsumtion
naltrexon
Naltrexon *
Återfallsförebyggande behandling
Låt patienten sätta konkreta mål utifån motivation (total alkoholfrihet?, kontrollerat drickande?) Inled med alkoholfrihet och ev.
abstinensbehandling. Erbjud tät uppföljning initialt (1 g/vecka) efter
medicineringsstart. Korta återbesök med fokus på alkohol-konsumtionen
och ev. lab. prover. Ge konkreta råd och stöd. Utvärdera efter 1-2 månader.
Disulfiram (Antabus) passar bäst då målet är helnykterhet. Tabletterna intas
under kontrollerade former t.ex. på hälsocentral. Kontrollera leverstatus
innan behandling och därefter enligt schema, se FASS under Varningar och
försiktighet. Kontraindikation är inkompenserad hjärtsjukdom och aktuell
leversjukdom. Informera om faran att kombinera alkohol och Antabus.
Akamprosat (Campral) minskar risken för återfall genom att reducera
oro och sug under abstinensfasen. Tabletterna tas tre gånger per dag
baserat på vikt och behandlingen bör fortsätta även om återfall sker.
Naltrexon (Naltrexon) är en opioidantagonist som minskar den eufori
som alkoholen ger. Doseras 50 mg dagligen, är en tilläggsbehandling.
Leverfunktionstester bör kontrolleras före och under behandlingen,
se FASS under Varningar och försiktighet. Skall ej kombineras med
opioidinnehållande läkemedel t.ex. kodein eller tramadol.
Behandlingstid
Behandlingstiden kan vara lång men studier som är längre än ett år saknas.
Läs mer
AUDIT formulär, www.lvn.se/lk
Tolkhjälp till AUDIT-formulär, www.lvn.se/lk
Kort information om frågeformuläret AUDIT, www.lvn.se/lk
86
Psykiatri
Alkoholabstinens
Alkoholabstinens kan som regel behandlas i öppenvård. Svårare
abstinenssymtom där risk för delirium föreligger behandlas i slutenvård.
Grad av alkoholabstinens bedöms med hjälp av CIWA-Ar formuläret, finns
på www.lvn.se/lk under Rekommendationer och läkemedelsval.
Vid lätt abstinens med dominerande oro och sömnproblem samt vid
måttlig abstinens med el. utan riskfaktorer för kramp eller delirium
B-komplex samt C-vitamin
Folacin
Oralovite, 3 tabletter 1 gång dagligen under några månader (förskriv 250 fp)
Folsyra 5 mg
5 mg x 1 i 2 veckor sedan ev. underhållsbeh. med
1 mg x 1 vid fortsatt alkoholintag alt. konstaterad folatbrist.
trappas sedan ut under några dagar förslagsvis med
25 mg per dag (recept alt. lämnas ut via vården)
oxazepam
Oxazepam 25 mg x 3-4 första dygnet
Betablockare t.ex. propranolol kan också behövas som tillägg mot
fysiologisk oro. Efter avslutad Oxazepamkur kan Lergigan alt. Theralen
ges mot kvarvarande oro. För sömnbesvär ges Theralen 40 mg/ml orala
droppar: 0,5-1 ml, 1-2 tim. före sänggående. Vid svårare sömnstörning
kan Zopiklon 5 mg, 10 st förskrivas.
Vid alkoholberoende med komorbid depression
Mirtazapin med startdos 30 mg till kvällen i första hand. Förhöjd
kramprisk - viktigt med samtidig behandling med Oxazepam enl ovan.
Missbruk av opiater och bensodiazepiner
Om flera beroendemedel finns med trappar man ut ett i taget, i allmänhet
tar man analgetika före bensodiazepiner. En etablerad metod för
nedtrappning av läkemedel är att utifrån patientens vanliga dosering lägga
ett stabiliseringsschema där doserna fördelas så jämnt som möjligt över
dygnet. Efter en veckas stabilisering kan ett uttrappningsschema enligt
exempel på nästa sida startas. Detta bör vara väl förankrat hos patienten.
Läs mer
Behandlingslinje Alkohol riskbruk/missbruk/beroende hos vuxna
Behandlingsrekommendation Alkoholberoende, www.lakemedelsverket.se
Behandlingsrekommendation Alkoholabstinens, www.lakemedelsverket.se
CIWA-AR formulär – Alkoholabstinensskattning, www.lvn.se/lk
87
Psykiatri
Exempel på uttrappning av opiater (från Region Halland)
(stabiliserande dos vecka 1, i detta fall 2+2+2+2 så jämnt fördelat som möjligt över
dygnet)
Vecka
Antal tabl
ca kl 10
Antal tabl ca
kl 15
Antal tabl
ca kl 19
Antal tabl
ca kl 23
1
2
2
2
2
2
2
2
2
1
3
2
1
2
1
4
1
1
2
1½
5
1½
1
1
1½
6
1
1
1½
1
7
1
1
1
1
osv.
Om erfarenhet finns av besvärliga utsättningsreaktioner sedan tidigare bör nedtrappningen ske extra försiktigt. En redan nedtrappad dos ska inte höjas, däremot kan den
fortsatta nedtrappningen behöva göra paus någon eller några veckor, speciellt vid
fettlösliga bensodiazepiner som t.ex. alprazolam och lorazepam.
Exempel på uttrappning av bensodiazepiner
Substans
Diazepam
(Stesolid)
Oxazepam
(Sobril)
Lorazepam
(Temesta)
Alprazolam
(Xanor)
Dygnsdos
15 mg
75 mg
6 mg
3 mg
Vecka 1
5 mg: 1+1+1
25 mg: 1+1+1
1 mg: 2+2+2
1 mg: 1+1+1
Vecka 2
2 mg: 2+2+2
10 mg: 2+2+2
1 mg: 2+1+2
1 mg. 1+½+1
Vecka 3
2 mg: 2+1+2
10 mg 2+1+2
1 mg: 2+1+1
1 mg: 1+½+½
Vecka 4
2 mg: 2+1+1
10 mg 2+1+1
1 mg: 1+1+1
1 mg: ½+½+½
Vecka 5
2 mg: 1+1+1
10 mg 1+1+1
1 mg: 1+½+1
0,5 mg: 1+½+1
Vecka 6
2 mg: 1+½+1
10 mg: 1+½+1
1 mg: 1+½+½
0,5 mg: 1+½+½
Vecka 7
2 mg: 1+½+½
10 mg: 1+½+½
1 mg: ½+½+½
0,5 mg: ½+½+½
Vecka 8
2 mg: ½+½+½
10 mg: ½+½+½ 1 mg: ½+0+½
0,5 mg: ½+0+½
Vecka 9
2 mg: ½+0+½
10 mg: ½+0+½
1 mg: ½+0+0
0,5 mg: ½+0+0
Vecka 10
2 mg: ½+0+0
10 mg: ½+0+0
0
0
Vecka 11
0
0
För att minska risken för utsättningssymtom rekommenderas uttrappning.
Utsättningsschemat ovan kommer från FAS UT3. På landstingets intranät finns FAS UT3
tillgänglig. Sök FAS UT3.
88
Psykiatri
Missbruk av opiater och bensodiazepiner Fortsättning
Symtomlindrande behandling vid mild opiat-/opioidabstinens
Det är viktigt med möjlighet till regelbunden och snabb kontakt under uttrappningsperioden för att bemöta patientens oro och ångest inför de
abstinenssymtom (t.ex. ökad svettning, salivation, buksmärtor, diarré och
ökad värk) som vanligen förekommer.
Vid mild opiat-/opioidabstinens föreslås under de första veckorna av uttrappningen:
Mot hjärtklappning/tremor/allmän oro: propranolol (Inderal) 10-40 mg x 1-2
Mot sömnlöshet: alimemazin (Theralen) 40 mg/ml oral dr. 0,5 -1 ml till natten.
Mot värk: rekommenderat NSAID, naproxen 500 mg x 2
Mot diarré: loperamid, dosering enligt ”akuta diarréer” i FASS.
Mot illamående: metoklopramid (Primperan) 10 mg x 3 i högst 5 dagar.
89
Psykiatri
Depression
Depression
Sertralin (SSRI)
Citalopram (SSRI)
Sertralin *
Citalopram * max 40 mg (20 mg till äldre)
Citalopram och escitalopram (Cipralex) kan påverka hjärtrytmen, i synnerhet vid
höga doser.
Depression, andrahandsval
Mirtazapin (alfa-2-antagonist)
Mirtazapin *
venlafaxin (SNRI)
Venlafaxin *
bupropion (DNRI)
Voxra alt Wellbutrin
vid utpräglad oro, sömnlöshet, även vid alkoholkomorbiditet och
aptitförlust, monoterapi alt tillägg äldre med depression och sömnstörning
till SSRI
(sederande, ger viktuppgång)
vid terapisvikt av SSRI,
monoterapi
vid utpräglad energi- och glädjelöshet vid risk för övervikt
vid minskat libido/sexualfunktion
monoterapi alt tillägg till SSRI
(tabl med modifierad frisättning)
150 mg, kan dosdubblas efter 3-4 veckor.
OBS. Förskriv ej Zyban/Bupropion depottabl
som har indikation rökavvänjning.
Voxra ingår i lm-förmånen som tilläggsbehandling till patienter som pga. biverkningar ej
nått behandlingsmål m SSRI el. annat antidepressivum.
SSRI = selektiv serotoninåterupptagshämmare
SNRI = serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare
alfa-2-antagonist - mirtazapin ökar serotonin och noradrenalin
Depressionsskattning
Depressionsskattning med MADRS bör ske innan insättning av antidepressiva. Vid misstanke om bipolär sjukdom kan MDQ formuläret användas.
Lindrig (MADRS 7-19) till måttlig depression (MADRS 20-34)
I första hand FAR samt KBT. Även vid måttlig depression kan KBT prövas.
Effekten mellan SSRI-preparaten är likvärdig. Utvärdering bör ske efter
dosoptimering till maxdos om patienten tål detta. Utvärdera med MADRS
igen före preparatbyte. Vid bristfällig effekt överväg tilläggs-behandling
med ett andrahandsval utifrån symtombild. Värdera risk för serotonergt
syndrom och justera ev. doser.
Läs mer
MADRS –formuläret, www.lvn.se/lk
MDQ-formuläret, www.lvn.se/lk
90
Psykiatri
Depression Fortsättning
Behandling med antidepressiva under graviditet
Sertralin och Citalopram
Risk för missbildning i tidig graviditet tycks inte föreligga. Om
exponering skett i tidig graviditet finns ingen anledning att avbryta
graviditeten p.g.a. detta.
Mirtazapin och Venlafaxin
Försiktighet rekommenderas med användning under tidig graviditet,
men om exponering skett finns ingen anledning att avbryta graviditeten
pga detta. Behandling med venlafaxin, och troligt också mirtazapin,
under senare delen av graviditeten ökar, i likhet med SSRI och TCA,
risken för vissa övergående neonatalvårdskrävande symptom.
Utsättning av antidepressiva
Antidepressiva läkemedel bör trappas ut, FAS-UT3 (nås via intranätet)
kan ge vägledning.
Äldre, beakta vid depression
Större risk för depression hos äldre. Beakta att depressivitet kan vara ett
tidigt tecken på demenssjukdom. Sertralin är förstahandmedel till äldre
p.g.a. fördelaktiv biverkningssprofil och låg interaktionsrisk. Mirtazapin
är ett alternativ vid samtidig sömnstörning.
Läs mer
Behandlingsrekommendation Depression hos vuxna och äldre på
Läkemedel och fosterskador, www.janusinfo.se /Beslutsstöd/Läkemedel
och fosterskador.
75+
91
Psykiatri
Psykotiska tillstånd
Psykotiska tillstånd
risperidon
Risperidon (tabl) *
75+
Psykotiska tillstånd/psykotiska symptom, andrahandsval
OlanzapinOlanzapin *
75+
Psykotiska tillstånd/psykotiska symtom
Neuroleptika indelas i klassiska och de nyare atypiska läkemedlen. Till
atypiska hör förutom risperidon och olanzapin bl.a. även quietiapin,
(Seroquel). Detta leder inte till mindre biverkningar utan ett annat
biverkningsmönster med bl.a. yrsel, somnolens, ortostatisk hypotension
och ökad risk för metabolt syndrom med viktuppgång, nedsatt
glukostolerans och förhöjda blodfetter.
Äldre, beakta vid neuroleptika
Ökad risk för cerebrovaskulära händelser hos äldre bl.a. stroke samt ökad
dödlighet. Starta med låg dos som ökas långsamt, utvärdera kontinuerligt.
Maxdos för risperidon är 1,5 mg/dygn och för olanzapin 7,5 mg/dygn.
För behandling av beteendemässiga och psykiska symtom hos dementa,
se kapitel Demens sid. 30.
92
Psykiatri
Sömnstörningar
Sömnmedel – Äldre > 75 år
melatoninCircadin (indikation från 55 år) EF
zopiklon
Zopiklon *
75+
Startdos 3,75 mg (halv tabl 7,5 mg) enl FASS.
Sömnmedel – Övriga
Pröva icke-beroendeframkallande läkemedel först:
propiomazinPropavan
prometazinLergigan 25 - (50) mg
Lergigan Mite 5 mg,
10 mg - 25 mg
hydroxizin
Hydroxizin * 10-25-(50) mg
(ej sömnindikation)
Maxdos vuxna 100 mg/dygn
75+
75+
75+
melatoninCircadin (indikation från 55 år), EF
2 mg
75+
Sömnmedel, andrahandsval, beroendeframkallande
zopiklon Zopiklon *
75+
Icke-farmakologisk behandling
Sömnhygieniska råd
Regelbunden dygnsrytm. Ordinera fysisk aktivitet på recept (FAR) dagtid,
utifrån levnadsvanor. Fysisk aktivitet bör undvikas någon timme före
sänggåendet. Bedöm om stimulantia t.ex. koffein, nikotin påverkar sömnen,
undvik i så fall. Uteslut sömnapné som differentialdiagnos.
Överlämna landstingets sömnhäfte ”Sov gott. En liten bok för sömnlösa
och andra som vill sova bättre”. Beställ alt. laddas ned från www.lvn.se/lk
under rekommendationer och läkemedelsval. I häftet finns möjlighet att föra
sömndagbok inför återbesök.
Farmakologisk behandling
Alla sömnmedel kan leda till ett psykiskt beroende, restriktiv förskrivning
rekommenderas. P.g.a. kända risker med beroendeutveckling eftersträvas
vid behovsbehandling (max 3ggr/vecka) eller korta behandlingsperioder,
när icke farmakologiska metoder prövats och sömnbesvären kvarstår. Även
växelbruk med icke-narkotikaklassade läkemedel rekommenderas. Förskriv
små förpackningar. Återbesök/tfn-kontakt inom 14 dagar.
93
Psykiatri
Utsättning av sömnmedel
Efter längre tids användning bör sömnmedel fasas ut för att minska
risken för utsättningssymtom som tex. ökade sömnsvårigheter,
rastlöshet, huvudvärk, oro och svettningar. Se FAS-UT3 (nås via
intranätet).
Propiomazin, melatonin, valeriana och zaleplon kan avslutas direkt.
Äldre, beakta vid sömnstörningar
Äldre behöver i regel mindre sömn än tidigare i livet, oftast räcker 5-6
timmar. Vilka sömnvanor har personen haft tidigare i livet? Är personen
störd av sin kortare sömntid? Stör personen andra?
Några sömnhygieniska råd till äldre är:
- svalt och tyst rum
- aktivitet dagtid, eftermiddagspromenad
- behövs sömn/vila dagtid efterstäva högst 30 minuter
Sömnstörningar hos äldre är ofta ett symtom på något annat - ex. värk,
hunger, inte optimal hjärtsviktsbehandling, andningsbesvär pga.
astma/ KOL, depression.
Basen utgörs av icke-farmakologisk behandling. Recept på energirika
fruktdrinkar (Säröbomber) som alternativ till sömnmedicin:
www.lvn.se/lk under rubrik Äldre och läkemedel/terapiråd.
Vid farmakologisk behandling bör låga doser och korta/intermittenta
behandlingstider eftersträvas. Zopiklon är att föredra. Börja med
3,75 mg (halv tablett 7,5 mg), kan ökas till 5 mg och vid behov 7,5 mg,
enligt fass. Oxazepam som ges 1 timme före sänggåendet är också ett
alternativ. Propavan däremot bör undvikas. Mirtazapin kan vara en
fördel vid depression med mer framträdande sömnproblem.
Läs mer
Terapiråd sömn och sömnhäftet på www.lvn.se/lk
Läkemedelsboken kapitel sömnstörningar, www.lakemedelsboken.se
94
Psykiatri
Ångest
Tillfällig ångest
hydroxizin Hydroxizin * 10 – 25 – 50 mg
Maxdos vuxna 100 mg/dygn
prometazin
Lergigan Mite 5 mg: dosering 10 mg
Lergigan 25 mg: dosering 25-50 mg
alimemazin Theralen 5 mg tabl: dosering 5-15 mg
Alimemazin 20 mg APL (extempore):
dosering 20-40 mg
oxazepam
Oxazepam *
75+
75+
75+
75+
75+
75+
avser endast äldre och tillfälligt
Ångestsyndrom hos vuxna
Psykologisk behandling med KBT
Läkemedelsbehandling med SSRI
sertralinSertralin *
I väntan på SSRI-preparatets effekttillslag kan tillägg av en bensodiazepin
kortvarigt, under några veckor, övervägas vid inledande behandling
av ångestsjukdomar. Vid hög grad av generell oro kan Mirtazapin alt.
duloxetin (Cymbalt) vara att föredra pga. lägre risk för initial orosstegring.
Koffein i kaffe/te och koffeintabletter samt nikotin kan i högre doser ge
oro, sömnsvårigheter och sänka tröskeln för ångestproblematik.
Äldre, beakta vid ångest
Vid tillfällig oro (< 2 veckor): Oxazepam * 5-10 mg.
Vid samtidig sömnstörning och oro: Mirtazapin *
Läs mer
Behandlingsrekommendation Ångest på www.lakemedelsverket.se
95
Smärta
Icke cancerrelaterad smärta hos person < 75 år
Nociceptiv smärta
paracetamol 500 mg, 1 g Paracetamol * naproxen Naproxen *
ibuprofen
Ibuprofen * Neuropatisk smärta
amitriptylin Amitriptylin *
gabapentin Gabapentin
TNS
Gikt
naproxen
metylprednisolon
allopurinol
kolkicin
Naproxen *
Depo-Medrol (injektion)
Allopurinol * (ej akut, endast förebyggande)
Kolkicin APL (kapsel 0,25 mg)
Dosering Kolkicin: 2 kapslar à 0,25 mg var 8:e timma till symtomfrihet eller biverkningar i
form av kräkningar eller diarré. Maxdos 6 mg totalt, enligt ovan dosering max 4 dygn.
Lokalanestetika
lidokainXylocain
lidokain Xylocain Viskös
lidokain + adrenalin Xylocain adrenalin
Gör smärtanalys för att kunna välja rätt behandling utifrån typ av smärta, annars
riskerar behandlingen att bli helt overksam. Långvarig smärta är, oberoende
av smärttyp, svårbehandlad. Få läkemedel är effektiva. Undvik alla former av
opiater vid tillstånd som är eller riskerar bli långdragna.
Vid akut smärta och cancersmärta
Använd smärtskattning. Smärtskattningsskala finns på omslagets baksida.
Vid långvarig benign smärta
Opioider, både i låg och hög dos, har i de allra flesta fall ingen plats vid långvarig
icke-cancerrelaterad smärta. Screena för psykosociala riskfaktorer (yellow flags).
VAS-skalan oanvändbar vid långvarig benign smärta.
Läs mer
Behandlingslinje långvarig benign smärta, screeningformulär.
Produktresumé för Kolkicin, www.apl.se alt. terapiråd smärta, www.lvn.se/lk
96
Smärta
Icke cancerrelaterad smärta hos person > 75 år
Nociceptiv smärta
paracetamol 500 mg, 1 g
morfin
Neuropatisk smärta
lidokainplåster
TNS
75+
75+
Versatis (plåster)
Gikt
allopurinol
kolkicin
Paracetamol *
Morfin
Dolcontin (depottabl)
Allopurinol * (ej akut, endast förebyggande)
Kolkicin APL (kapsel 0,25 mg)
Dosering Kolkicin: 2 kapslar à 0,25 mg var 8:e timma till symtomfrihet eller biverkningar i
form av kräkningar eller diarré. Maxdos 6 mg totalt, enligt ovan dosering max 4 dygn.
Lokalanestetika
lidokain
lidokain
lidokain + adrenalin Xylocain
Xylocain Viskös
Xylocain adrenalin
Svåra artrosbesvär hos den åldrade patienten kan behandlas med låg dos
långverkande morfin. Undvik NSAID till äldre p.g.a. risken för blödningar i
magtarmkanalen, njurpåverkan och hjärtsvikt. Undvik tramadol pga kognitiva
biverkningar.
Läs mer
Vuxna och äldre
Produktresumé för Kolkicin, www.apl.se
www.viss.nu
www.lakemedelsboken.se
Behandlingslinjer:
- Nervsystemet: Huvudvärk hos vuxna
- Rörelseorganen: Knä- och höftartros
- Rörelseorganen: Ländryggssmärta hos vuxna
- Smärta: Långvarig benign smärta
På landstingets intranät finns FAS UT3 tillgänglig. Sök FAS UT3.
97
Smärta
Icke cancerrelaterad smärta hos barn
Nociceptiv smärta
paracetamol
ibuprofen > 6 månaders ålder
Paracetamol *
Brufen (oral suspension)
Ipren (suppositorium)
Procedursmärta
EMLA - kan ges på läkarordination till barn < 1 månads ålder.
Läs mer
Barn
Sockerlösning mot smärta vid injektioner och provtagning på spädbarn,
www.sbu.se
Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i
nyföddhetsperioden, www.svenskbarnsmartforening.se
98
Smärta
Cancerrelaterad smärta
Nociceptiv smärta
naproxen
ibuprofen
betametason
paracetamol 500 mg, 1 g
Starka opioider
morfin
Neuropatisk smärta
amitriptylin
gabapentin
Naproxen *
Ibuprofen *
Betapred
Paracetamol *
75+
Morfin
Dolcontin (depottabl)
75+
75+
75+
Amitriptylin *
Gabapentin
Cancerrelaterad smärta: behandling utifrån smärtmekanism
WHO:s smärttrappa har tjänat ut. Numera baseras behandlingen vid
cancerrelaterad smärta på den underliggande smärtmekanismen.
Starka opioider har dock fortfarande en central plats i behandlingen av
nociceptiv smärta, men ofta behövs också någon icke opioid för en lyckad
smärtbehandling. Svaga opioider har däremot inte någon meningsfull
funktion vid cancerrelaterad smärta.
Läs mer
Konvertering mellan peroralt och parenteralt morfin och mellan olika
opioider samt behandlingsrekommendationer för cancerrelaterad smärta,
se Terapiråd smärta, www.lvn.se/lk.
99
Urologi
Benign prostatahyperplasi
Alfa-adrenoreceptorantagonister
alfuzosin 5-alfa-reduktashämmare
finasterid Alfuzosin *
Finasterid *
Benign prostatahyperplasi
Lindriga besvär
Expektans i första hand
Måttliga besvär
Expektans/läkemedel/kirurgi
Svåra besvär
Kirurgi är förstahandsval, läkemedel kan prövas initialt.
Läkemedelsbehandling vid prostatahyperplasi med avflödeshinder
Förstahandsmedel vid alla grader av förstoring med avflödeshinder är
alfa-adrenerga blockare. Utvärdera effekt efter 4 veckor. Alternativ eller
tillägg vid palpatoriskt klart förstorad prostata är 5-alfa-reduktashämmare.
Utvärdera effekt efter 6 månader.
Vid akut urinretention kan alfuzosin sättas in under en 30 dagars period för
att öka chansen till framgångsrik kateterdragning.
Prostatit
Akut febril prostatit behandlas med antibiotika i 3-4 veckor, eventuellt
med tilllägg av antiflogistika. Vid recidiverande prostatit där bakteriellt
inslag verifierats kan antibiotika övervägas enligt odlingssvar under 3-4
veckor. Flertal fall av recidiverande perineala smärtor har dock sannolikt
ej infektiös genes. Så kallad prostatodyni behandlas bäst med lugnande
information och eventuellt antiflogistika eller alfablockare. Antiflogistika:
ibuprofen eller naproxen.
Äldre, beakta vid benign prostatahyperplasi
Risk för blodtrycksfall vid behandling med alfuzosin. Antikolinerga
läkemedel kan förvärra de obstruktiva symtomen hos patienter med
prostatahyperplasi.
100
Urologi
Erektil dysfunktion
sildenafil
alprostadil
Sildenafil**, EF
Caverject Dual (inj)
Bondil (uretrastift)
** Generiska alt. för sildenafil finns, ej utbytbara på apotek, ej läkemedelsförmån
Aktuell prisinformation, ”Aktuella priser erektil dysfunktion”, för olika medel i
tablettform finns på: www.lvn.se/lk, Rekommendationer & läkemedelsval.
Erektil dysfunktion
Utred/behandla eventuellt underliggande sjukdom och beakta eventuell
läkemedelsbiverkan.
De perorala preparaten får ej kombineras med nitrater t.ex. Nitroglycerin
recip, Suscard, Nitrolingual, Glytrin. Behandlingen är olämplig vid svår hjärtsvikt,
instabil angina, lågt blodtryck, nyligen genomgången hjärtinfarkt eller stroke, grav
leversjukdom samt retinitis pigmentosa.
Urininkontinens
Antikolinergika
tolterodinTolterodin (depottabl) *
75+
Effekt och biverkningar av behandling bör utvärderas efter 1-3 månader.
Urininkontinens
Ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning är förstahandsbehandling i 3–6 månader, gärna med
stöttning/uppföljning av sjukgymnast. Operation.
Trängningsinkontinens
Blåsträning är förstahandsbehandling. Hålla emot trängningar, successivt
ökande miktionsintervall. Antikolinerga läkemedel kan övervägas under en
6 månaders period för att underlätta blåsträningen.
Hos barn och äldre med sen trängningskänsla behövs schemalagda toalettvanor/fasta tider, börja med korta intervall.
Andrahandsbehandling är antikolinergika och/eller lokal vaginal östrogenbehandling som också har dokumenterad effekt på trängningar och
dysuri. Observera möjligheten av överflödesinkontinens, speciellt hos män.
Medel vid urinvägsinfektioner och KAD-byte - se kapitel Infektioner.
Läs mer
Bäckenbottenträningsprogram: www.nikola.nu/patient-anhorig/
backenbottentraning
101
Urologi
Medel vid uretärsmärtor
diklofenak
naproxen
Voltaren (inj)
Pronaxen (supp)
Nokturn polyuri
desmopressinMinirin (frystorkad tabl)
Nokturn polyuri
75+
75+
75+
Mer än en tredjedel av totala urinmängden produceras nattetid.
Är vätskeintaget på kvällen för stort?
Kan eventuell medicinering med diuretika reduceras eller utsättas?
Antikolinergika kan prövas.
Vid nocturn polyuri, konstaterad med urinmätning, kan desmopressin
i tablettform prövas. En till två tabletter à 120 μg kan ges till natten.
Undvik vätskeintag 8 timmar efter intaget.
Försiktighet vid behandling av äldre (> 65 år) och hjärtsjuka patienter.
Om dessa patienter ändå behandlas bör natrium i plasma
kontrolleras 3 dagar efter insatt behandling och vid dosändring.
Läs mer
Behandlingslinje Nattväta hos barn.
102
Vaccination
Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Allmän del - rekommenderas till alla barn
Barn födda från 2002
Barnhälsovård
3 mån
Infanrix-Hexa, Synflorix
5 mån
12 mån
18 mån
Priorix
5-6 år
Tetravac
Skolhälsovård
6-8 år
Priorix
12 år
HPV-vaccin x 2 *
14-16 år
Boostrix (Difteri, Tetanus,
Pertussis)
* HPV ges i två doser t.o.m. 13 år, tre doser > 13 år
Riktad del - rekommenderas till barn med ökad risk
BCG Ges i allmänhet vid 6 månaders ålder, se landstingsintern rutin kring asylhälsovård.
Tuberkulos BCG-vaccin ges vanligen med en dos vid 6 månaders ålder till barn med ökad risk för tuberkulossmitta, se särskilda PM. Det kan ges tidigare om barnet skall vistas i miljö med pågående smittspridning.
Hepatit B
Enligt det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin till barn med ökad risk för hepatit B. I Västernorrland erbjuds
sedan 2012 barn födda fr.o.m. 2012-02-01 gratis vaccination
mot hepatit B. Nyfödda till mödrar med hepatit B vaccineras
enligt särskild rutin.
Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare
Nyanlända barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer motsvarande
det svenska barnvaccinationsprogrammet, se landstingsintern rutin kring
asylhälsovård.
103
Vaccination
Profylax mot stelkramp vid sårskador
Adekvat sårbehandling är av stor vikt för att undvika stelkramp.
Även smärre sårskador kan medföra risk för stelkramp!
Det enda säkra sättet att skydda sig är att vara vaccinerad enligt det
rekommenderade vaccinationsschemat. Vid sårskada är handläggningen
avhängig patientens vaccinationsstatus.
Enligt Socialstyrelsens rekommendationer gäller följande:
Den skadade är tidigare ovaccinerad
Om en person som är ovaccinerad mot stelkramp och difteri drabbas av
en skada, där risk för stelkramp bedöms föreligga, ges en intramuskulär
injektion av humant immunglobulin mot stelkramp (1 ampull = 250 IE).
Detta ger ett omedelbart skydd som varar i 3-4 veckor. Samtidigt påbörjas
grundimmunisering mot stelkramp och difteri med fulldosvacciner.
Vaccin och immunglobulin mot tetanus ges samtidigt men i olika
kroppsdelar. Efter minst en månad ges en andra vaccindos och efter ca
ett år en tredje dos. Därefter föreligger skydd i minst tio år, varefter en
påfyllnadsdos med reducerad antigenhalt bör ges.
Den skadade har tidigare fått en injektion stelkrampsvaccin
Vid skadetillfället ges fulldosvaccin mot stelkramp och difteri, och
patienten uppmanas att beställa tid för en tredje injektion efter ca ett år.
Immunglobulin ges endast om minst ett dygn förflutit från skadetillfället,
skadan är kraftigt förorenad eller läkare bedömer att det föreligger en
misstänkt förorening som inte kan excideras.
Den skadade har tidigare fått två injektioner stelkrampsvaccin
Om mer än sex månader har förflutit efter senaste dosen ges en tredje
dos. Patienten är sedan skyddad mot stelkramp och difteri i minst tio
år, varefter en påfyllnadsdos med reducerad antigenhalt bör ges. Om
mindre än sex månader har förflutit efter dos 2 ges normalt inget vaccin
vid skadetillfället utan dos 3 ges först sedan minst sex månader har
förflutit.
Den skadade har tidigare fått tre injektioner stelkrampsvaccin
Om tio år eller mer har förflutit från tredje injektionen ges en
påfyllnadsdos av difteri- och stelkrampsvaccin med reducerad
antigenhalt. Om kortare tid förflutit ges normalt inget vaccin.
104
Vaccination
Den skadade har tidigare fått fyra eller fler injektioner stelkrampsvaccin
En påfyllnadsdos med reducerad antigenhalt ges om 20 år eller mer har
förflutit sedan den senaste injektionen.
Den skadades vaccinationsstatus är okänt
Vid misstanke om att den skadade kan vara ovaccinerad, och där läkare
bedömer att det finns risk för stelkramp, ges immunglobulin samt
fulldos-vaccin efter provtagning för bestämning av antikroppsnivå
mot stelkramp. Vidare handläggning bestäms utifrån detta svar. Vid
oklarheter, konsultera infektionsspecialist.
Om vacciner och immunglobulin
Fulldosvacciner mot stelkramp och difteri samt immunglobulin mot
stelkramp tillhandahålls på nationell licens och kan beställas från SBL
Vaccin Distribution. Vacciner för påfyllnadsdoser innehåller reducerad
antigenhalt av tetanustoxoid och difteritoxoid. Upphandlat preparat är
Boostrix (som även innehåller pertussisantigen).
105
Vaccination
Upphandlade vacciner 2011-2015
Ny upphandling kommer att gälla från våren 2015. Uppdaterad lista se
t.ex. Rekommendationer & läkemedelsval, www.lvn.se/lk
Favoriter på alla upphandlade vacciner finns i SYSteam Cross,
skriv §vac + tab.
Vaccinerna skall beställas direkt från angivna distributörer för att
upphandlat pris ska erhållas.
Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL Vaccin Distribution):
J07AH Meningokock
Menveo
J07AP01 Tyfoid
Vivotif
J07BA01 TBE-vaccin
Encepur vuxen
Encepur barn
J07BA02 Japansk encefalit
Ixiaro
Vacciner från Sanofi Pasteur MSD (Distributör: SBL Vaccin Distribution)
J07AL01 Pneumokocker, vuxna
Pneumovax
J07BC01
Hepatit B
HB-Vaxpro 10 µg (vux)
HB-Vaxpro 5 µg (barn)
Vid pågående vaccinering mot Hepatit B är Engerix utbytbar mot HB-Vaxpro
J07BG01 Rabies
Rabies- Imovax
J07BH02 Rotavirus
Rota Teq, oral lösning
J07BL01 Gula febern
Stamaril
J07CA02
För grundvacc. + Boostervaccin < 12 år Tetravac
Vacciner från GlaxoSmithKline-GSK (Distributör: GlaxoSmithKline)
J07AJ52 Boostervaccin > 12 år
Boostrix
J07AL02
Pneumokockvacc konjugerat
Synflorix
J07BC02 Hepatit A
Havrix vuxen
Havrix barn
Vid pågående vaccinering mot Hepatit A är Epaxal utbytbar mot Havrix.
J07BC20
Hepatit A+B
Twinrix vuxen
Twinrix barn
J07BD52
Mässl, påssjuka, röda hund
Priorix
J07BH01
Rotavirus
Rotarix
J07BK01
Vattkoppor
Varilrix
J07CA02
BVC 3, 5, 12 mån
Infanrix-polio + Hib
J07CA02
Boostervaccin > 12 år Boostrix-polio
J07CA09 BVC-bas 3, 5, 12 mån, riskgr.
Infanrix-Hexa
106
Äldre och läkemedel
Att tänka på:
•
•
•
•
•
Förutsätt att den äldre patienten är känsligare för läkemedel
Utgå ifrån att njurfunktionen är nedsatt – beräkna njurfunktionen
Välj läkemedel och dosering efter bedömning av patientens helhetsbild – starta med låga doser och öka långsamt
Omvärdera äldres läkemedelsbehandling ofta och regelbundet
Bedöm alltid interaktionsrisken
Ökad känslighet för läkemedel och kroppsliga förändringar
Biologisk ålder, sjuklighet, kognition och läkemedel är fyra viktiga faktorer
som framför allt påverkar en äldre människas mående. Med stigande ålder
och tillkomst av flera sjukdomar minskar kroppens organkapacitet såväl som
reservkapacitet. Detta gör att det ibland blir svårt att avgöra om symtom
orsakas av sjukdom, åldrande eller läkemedelsbiverkning.
Hjärnan hos äldre patienter har ofta en högre känslighet för vissa läkemedel,
särskilt antikolinergika, neuroleptika och opioider t.ex. tramadol.
Blodtrycksregleringen är förändrad i och med en sämre baroreflex och
blodtrycket bör om möjligt mätas både i sittande och i stående ställning.
Andelen kroppsfett ökar, vilket får till följd att fettlösliga läkemedel finns
kvar längre tid i kroppen och därmed kan psykofarmaka som sömnmedel
och lugnande medel få förlängd verkan. Förändringar som dessa kan ge
upphov till oönskade effekter av läkemedel redan vid måttliga doser. Starta
alltid med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dosering. Överväg
dosminskning med stigande ålder. Undvik att behandla biverkningar med
ytterligare läkemedel.
Njurfunktion
Vid 80 års ålder återstår cirka hälften av njurens maximala filtrationsförmåga.
Eventuell sjukdom som diabetes eller hypertoni kan bidra till ytterligare
njurfunktionsnedsättning. Nedsatt njurfunktion leder till långsammare
utsöndring och risk för ackumulering av läkemedel. Förlängd verkningstid
och/eller förstärkt effekt av läkemedel som utsöndras via njurarna medför
risk för biverkningar. Polyfarmaci ökar denna risk. Serumkreatinin ensamt är
inte ett tillförlitligt eller tillräckligt mått på njurfunktion hos äldre. Även om
beräknat kreatininclearance (e-GFR) inte är en exakt metod för bestämning
av filtrationen kan det vara till god hjälp för att få en uppfattning om
njurfunktionen, särskilt om man följer patienten över tid.
Använd kalkylator på: www.icd.nu/krea
Läs mer
Terapiråd och terapikort - Äldre och läkemedel, www.lvn.se/lk
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, www.socialstyrelsen.se
107
Ögon
Konjunktivit
Antibiotika
fusidinsyra
kloramfenikol
Fucithalmic
Chloromycetin
Konjunktivit är oftast orsakad av virus, och förekommer samtidigt med övriga
förkylningssymtom. Ofta förekommer sekret/varkladdar, rodnad, sveda och
tårflöde. Tvättning med ljummet vatten och avvakta spontan regress. Konjunktivit
läker ofta efter 3-7 dagar utan antibiotika. Vid långvariga besvär, kraftig
rodnad och gulgöna varkladdar kan sekundär bakterieinfektion misstänkas och
antibiotikasalva/droppar övervägas.
Främmande kropp i ögat
Avlägsnas i lokal anestei/ögondroppar. I efterförloppet rekommenderas antibiotika, gärna salva, 2-3 gånger dagligen i 5-7 dagar. Den smörjande komponenten
bidrar till ökad komfort och bättre läkning.
Ögonlockseksem/blefarit
Antiinflammatoriska medel vid ögonlockseksem
hydrokortison
hydrokortison + oxitetracyklin
+ Polymyxin B
paraffin + vaselin
Ficortril (ögonsalva)
Terracortril-Polymyxin B
Oculentum Simplex
Ögonlockseksem
Diagnos
Ögonlockseksem kan vara akuta t.ex. till följd av överkänslighet mot kosmetika,
med kraftig klåda som dominerande symtom.
Eksem av mer kronisk karaktär kan bero på inflammation/infektion i hårsäckarna
på ögonlockskanterna, s.k. blefarit. Detta kan ge rodnad, sekret och fjäll i ögonlockskanterna, samt sveda, skav och torra ögon.
Behandling
Det krävs långvarig behandling med rengöring av ögonlockskanterna (t.ex med
1-2 dr. Aco barnshampo i lite ljummet vatten) morgon och kväll med tops el.
bomullstuss, samt mjukgörande salva. Antibiotikasalva ev. kombinerad med
steroidsalva kan vid uttalade besvär smörjas på ögonlockskanterna i perioder om
ett par veckor. Vid blefarit i samband med rosacea kan p.o. tetracyklin förbättra
tillståndet.
108
Ögon
Tårsubstitut vid torra ögon
Tårsubstitut
povidon
Oculac (endos eller flaska)
hypromellosArtelac (endos eller flaska)
Hyprosan (flaska utan konserveringsmedel)
karmellosnatriumCelluvisc (endos)
polyakrylsyraViscotears (endos eller tub)
karbomer
Oftagel (endos eller flaska)
paraffin + vaselin
Oculentum Simplex (receptfavorit finns)
Oculentum simplex är bra till natten
Tårsubstitut
Diagnos
Torra ögon är vanligt förekommande, med besvär av sveda, torrhetskänsla, irritation och ibland tårflöde som följd. Vanlig orsak till torra ögon
är försämrad tårfilm, p.g.a. torr luft och ökad ventilation, långvarigt
stirrande (datorarbete, bilkörning) med lägre blinkfrekvens, samt blefarit
med sekundärt försämrad tårfilm. Ögongnuggning ger också sämre
tårfilm. Sjögrens syndrom ger nedsatt tårproduktion, kan mätas med
Schirmertest. Försämrad tårfilm är särskilt vanligt vid hög ålder.
Behandling
Många fuktande ögondroppar är receptfria. Patient med måttliga besvär
kan själv prova vilka droppar som tolereras bäst. Om intensiva besvär
rekommenderas en tjockare ögondroppe, som ligger kvar i ögat
något längre tid (kan ge dimsyn). Vid lättare besvär rekommenderas
tunnare droppar med mer frekvent droppning. Endospipetter utan
konserveringsmedel föredras vid mycket torra ögon eller om patienten
är kontaktlinsbärare.
Kortisonögondroppar
Behandling med kortisonögondroppar rekommenderas inte i primärvården utan föregående kontakt med ögonläkare.
109
Öron Näsa Hals
Extern otit
Extern otit, hörselgången
För att få optimal effekt av insatt behandling är det viktigt att hörselgången rensuges
noggrant innan lokalbehandlingen.
+ polymyxin B betametason Terracortril-Polymyxin B
Diproderm
Vid misstanke om mer renodlad svampinfektion
flumetason + kliokinol Locacorten-Vioform
Öron med rinnande p-rör
+ polymyxin B Terracortril-Polymyxin B
Vid större besvär eller terapisvikt
amoxicillin Amoxicillin *
Alternativ till Terracortril-Polymyxin B vid extern otit:
Torr och fnasig hörselgång:
Vaxol vid behov
Blött fuktande eksem, i regel akut exacerb:
Diproderm 1-2 dagar
Kronisk fuktande, ev. med viss purulens:
Ättiksyra APL örondr. 2%
i perioder
Vid kraftig svullnad, ofta med smärta:
Gärna odla och börja med Diproderm 1-3 dagar, ev. på tamponad
Akut extern otit med purulens, (t.ex. efter bad): Ta odling. Ge Diproderm initialt
Behandling utifrån odlingssvar
Vid påvisad pseudomonas:
Ättiksyra APL örondr. 2 %,
om terapisvikt överväg remiss till ÖNH-mott.
Sekretorisk otit (otosalpingit, enbart vätska i mellanörat)
Vid ej social hörselnedsättning: Otovent, för tryckutjämning. Otovent säljs
utan recept via apotek. Vid social hörselnedsättning, långdraget förlopp, tre
månader – Remiss till öronklinik.
Kronisk otit
Remiss till öronklinik. Under väntetiden kan Terracortril-Polymyxin B örondroppar ges. Otinova, Ättiksyra 2 % (APL) eller Alsolsprit kan användas vid lindrigare
infektioner. Kontakta gärna öronspecialist för konsultation.
110
Öron Näsa Hals
Avsvällande medel, nässpray
Vasomotorisk rinit
budesonid mometason Rinosinuit
mometason
Rinorré
ipratropiumbromid Näspolyper
budesonid
mometason
Desonix *
Nasonex
Nasonex
Atrovent Nasal
Desonix *
Nasonex
Näspolyper
Vid terapisvikt av nasal steroidspray kan Flutide Nasal 1 mg/ml näsdroppar (engångspipetter) användas.
Nasala glukokortikoider
Full effekt uppnås först efter en tids behandling. Vid näspolypos och
vasomotorisk rinit bör behandling pågå kontinuerligt i 4 veckor innan
utvärdering sker.
Näsoljor
Nozoil, vitt vaselin, rapsolja, olivolja etc. kan prövas som smörjande i
näsan.
Läs mer
Produktmonografi för Ättiksyra APL örondr. 2 %, www.apl.se
111
Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård
Akutläkemedelsförråd i kommunal hälso- och sjukvård.
Rekommenderad baslista för akutförråd i kommunala boenden.
ATC kod
R03AC02
N02BE01
N02BE01
J01CA04
H02AB01
H02AB01
R06AE07
J01AA02
A06AB02
C01CA24
J01EB01
J01XE01
C02CA01
C02CA01
H04AA01
B05BA03
B05BA03
N05AD01
N05AD01
J01CF05
R03AC02
A07DA03
V07AB
C01DA02
R06AE05
M01AE02
A06AG11
A03AB02
J01CA08
V07AB
J01CE02
J01MA02
J05AB11
R06AX27
C05AA01
N05CM02
R05DA20
NO5CD08
N02AA01
N02AA01
N02AA01
N05BA04
N05BA01
N05CF01
Namn
Läkemedelsform
Styrka
AIROMIR ges via spacer
Inhal.spray
0,1 mg/dos
ALVEDON Supp
500 mg
ALVEDON Tablett
500 mg
AMOXICILLIN (AMIMOX)
Tablett
500 mg
BETAPRED
Tablett
0,5 mg
BETAPRED
Injektionsvätska
4 mg/ml
CETIRIZIN Tablett
10 mg
DOXYFERM
Tablett
100 mg
DULCOLAX
Supp
10 mg
EMERADE*
Endosspruta
500 ug/ml
EUSAPRIM FORTE
Tablett
160 mg/800 mg
FURADANTIN
Tablett
50 mg
FURIX
Injektionsvätska
10 mg/ml
FURIX
Tablett
40 mg
GLUCAGON
Endosspruta
1 mg
GLUKOS
Injektionsvätska
300 mg/ml
GLUKOS
Infvätska buffrad
50 mg/ml
HALDOL
Injektionsvätska
5 mg/ml
HALDOL
Oral lösning
2 mg/ml
HERACILLIN (Flucloxacillin) Tablett
500 mg
HUMALOG Kwickpen
Förfylld penna
100E/ml
LOPERAMID
Kapsel
2 mg
MEDICINSK OXYGEN Flaska
Beställs från leverantör
NATRIUMKLORID
Injektionsvätska
9 mg/ml
NITROLINGUAL
Sublingualspray
0,4 mg/dos
POSTAFEN
Tablett
25 mg
PRONAXEN
Supp
500 mg
RESULAX
Rektallösning
ROBINUL
Injektionsvätska
0,2 mg/ml
SELEXID
Tablett
200 mg
STERILT VATTEN
Injektionsvätska
TIKACILLIN (Kåvepenin)
Tablett
500 mg
TRIMETOPRIM
Tablett
300 mg
VALACICLOVIR (Valtrex)
Tablett
500 mg
XYLOCAIN Gel
2 %
XYLOPROCT Supp
SÄRSKILDA LÄKEMEDEL
HEMINEVRIN
Kapsel
300 mg
LEPHETON
Oral lösning
MIDAZOLAM (Dormicum)
Injektionsvätska
5 mg/ml
MORFINHYDROKLORID
Supp
5 mg
MORFIN
Injektionsvätska
10 mg/ml
MORFIN
Tablett
10 mg
OXASCAND
Tablett
5 mg
STESOLID
Klysma
5 mg
ZOPIKLON (Imovane)
Tablett
5 mg
Förpackning
200 d + VORTEX
10 st.
100 st.
28 st.
30 st.
5x1 ml
10 st.
10 st.
6 st.
2 st.
20 st.
15 st.
5x2 ml
100 st.
1 st.
20x10 ml
10x1000 ml
5x1 ml
100 ml
30 st.
5x3 ml
16 st.
20x10 ml
200 doser
10 st.
50 st.
4x8,5 g
10x1 ml
40 st.
20x10 ml
20 st.
7 st.
10 st.
10x30 g
10 st.
25 st.
250 ml
10x1 ml
10 st.
10x1 ml
25 st.
25 st.
5x2,5 ml
30 st.
* Emerade adrenalinpenna har bättre hållbarhet än de andra pennor som finns på marknaden (Epipen, Jext),
därför rekommenderas den i första hand.
112
Läkemedelsförråd i Primärvårdsjourer
Läkemedelsförråd i Primärvårdsjourer
Rekommenderad baslista
Jourdoser utlämnas för användning tills närmaste apotek öppnar.
ATC-kod
H02AB01
J01AA02
J01CA04
J01CA04
J01CA11
J01CE02
J01CE02
J01CE02
J01CE02
J01CE02
J01CF05
J01CF05
J01DB05
J01EA01
J01EE01
J01EE01
J01FA01
J01FA01
J01FF01
J01MA02
J01XE01
J05AB01
M01AE02
M01AE02
N02AA59
N02AA01
N02BE01
N02BE01
N02BE01
N02BE01
N05BA04
N05CF01
R03CC03
R05DA20
R06AE07
R06AX27
S01AA13
S03CA04
Namn
Läkemedelsform
Styrka
Betapred
tablett
0,5 mg
Doxyferm
tablett
100 mg
Amimox
dosgranulat
125 mg
Amoxicillin
tablett
500 mg burk
Selexid
tablett
200 mg
Kåvepenin
dosgranulat
250 mg
Kåvepenin
tablett
125 mg
Kåvepenin
tablett
500 mg
Kåvepenin
tablett
800 mg
Kåvepenin
tablett
1 g
Heracillin
tablett
125 mg
Heracillin
tablett
1 g
Cefamox
löslig tablett
1 g
Trimetoprim
tablett
160 mg
Eusaprim
oral suspension
8mg/ml+40mg/ml
Eusaprim forte
tablett
160mg/800mg
Ery-Max
dosgranulat
200 mg
Ery-Max
enterokapsel
250 mg
Dalacin
kapsel
300 mg
Ciprofloxacin
tablett
250 mg
Furadantin
tablett
50 mg
Valaciklovir
tablett
500 mg
Naproxen
tablett
500 mg
Pronaxen
supp
500 mg
Citodon
tablett
500/30 mg
Morfin
tablett
10 mg
Panodil
oral lösning
24 mg/ml
Panodil
supp
60 mg
Panodil
supp
250 mg
Panodil
supp
500 mg
Oxascand
tablett
10 mg
Zopiklon
tablett
7,5 mg
Bricanyl
oral lösning
0,3 mg/ml
Lepheton
mixtur
Cetirizin
tablett
10 mg
Aerius
oral lösning
0,5 mg/ml
Fucithalmic
ögonsalva
1%
Terracortril PB ögon/öronsalva
3,5 g
Vätskeersättning för barn
Läkemedelspåsar
Beställs från One Med
Dosskedar/Sprutor
113
Förpackning
30 st.
20x1 st.
20 st.
28 st./98x1st
40 st.
30 st.
40 st.
98x1 st.
98x1 st.
98x1 st.
30 st.
30 st.
10 st.
50x1 st.
100 ml
20 st.
20 st.
50x1 st.
40 st.
20 st.
25 st.
30 st.
50 st.
50 st.
50 st
25 st.
100 ml
10 st.
10 st.
50 st.
50x1 st.
30 st
100 ml
250 ml
30 st.
120 ml
12x0,2 g
1 tub
Läkemedelsförråd på hälso-/vårdcentraler
Läkemedelsförråd i Primärvården
Rekommenderad baslista för vårdcentraler med dagverksamhet Det förutsätts att rekommenderade
akutaskar finns på vårdcentralen.
ATC kod
Namn
Läkemedelsform
Styrka
Förpackning
A06AG10 Klyx
Rektallösning
1mg/ml+250mg/ml
120 ml
A06AG11 Resulax
Rektallösning
4x8,5g
A11CB
D-Vitamin olja
Droppar
25 ml
A11CB
D-Vitamin Vatten
Droppar
25 ml
B05BA03
Glukos
Injektionsvätska
300 mg/ml
20x10 ml
B05BB01
Ringer-Acetat
Infusion
10x1000 ml
B05BB01
Natriumklorid
Infusion
9 mg/ml
50x100 ml
B05BB01
Natriumklorid
Infusion
9 mg/ml
30x250 ml
C01CA24
Emerade *
Inj. Förfylld spruta 150 mikrog/dos
2 st
C01CA24
Emerade *
Inj. Förfylld spruta 500 mikrog/dos
2 st
C01DA02
Nitrolingual
Sublingualspray
0,4 mg/dos
200 doser
C03CA01
Furix
Injektion
10 mg/ml
5x2 ml
D02ABÖÖ ACO Zinkpasta
30 ml
D02AE01
Canoderm
Kräm
5%
100 g
D07AA02 Hydrocortison
Kräm
1%
20 g
D08AC02
Klorhexidinsprit
Kutan lösning
5 mg/ml
250 ml
D08AC02
Klorhexidin
Kutan lösning
0,5 mg/ml
250 ml
H02AB01 Betapred
Tablett
0,5 mg
100 st. burk
H02AB04 Depo-Medrol
Injektion
40 mg/ml
10x1 ml
H02AB04 Depo-Medrol cum Lidocain Injektion
40 mg/ml, 10mg/ml
10x1 ml
H02AB08 Lederspan
Injektion
20 mg/ml
12x1 ml
H04AA01 Glucagon
Förfylld spruta
1 mg
1 st.
M01AB05 Voltaren
Injektion
25 mg/ml
5x3 ml
M01AE02 Pronaxen
Supp.
500 mg
50 st.
M01AE02 Naproxen
Tablett
250 mg
30 st.
N01BB02 Xylocain
Gel
2%
10x30 g
N01BB02 Xylocain
Injektion
10 mg/ml
5x20 ml
N01BB02 Xylocain
Kutan lösning
10 mg/dos
50 ml
N01BB03 Emla
Kräm
25 mg/g+25mg/g
5 gx5
N01BB52 Xylocain adrenalin
Injektion
10 mg/ml+5mikrog./ml 5x20 ml
N02AA01 Morfin Meda
Injektion
10 mg/ml
10x1 ml
N02BA01 Magnecyl brus
Brustablett
500 mg
1x20 st
N02BE01
Alvedon Tablett
500 mg
100 st.
R03AC02
Ventoline
Diskus
0,2 mg/dos
1x60 doser
R03AC02
Ventoline
Lösning för nebul.
2 mg/ml
60x2,5 ml
R03AC02
Airomir (ges via spacer)
Inhal.spray
0,1 mg/dos
200 doser
R03AC03
Buventol Easyhaler Inhal.pulver
200 ug/dos
200 doser
R03AK04
Sapimol(Combivent)
Lösning för neb.
0,5 mg/2,5mg
60x2,5 ml
R06AA04
Cetirizin
Tablett
10 mg
100 st
R06AX27
Aerius
Oral lösning.
0,5 mg/ml
120 ml
S01AA13
Fucithalmic
Ögonsalva
1%
12x0,2g
S01FA06
Tropikamid Chauvin
Ögondroppar
0,50%
20x0,5 ml
S01HA03
Tetracain Chauvin
Ögondroppar
1%
20x0,5 ml
S01HA06
Cincain Ögonsalva
0,50%
1g
S01JA01
Fluoresceinnatrium Chauvin Ögondroppar
2%
20x0,5 ml
S01JA51
Lidokain-Fluorescein Chauvin Ögondroppar
4%+0,25%
20x0,5 ml
S03CA04
Terracortril PB
Ögon/örondroppar
5 ml
V07ABÖÖ Natriumklorid
Injektionsvätska
9 mg/ml
20x10 ml
V07ABÖÖ Sterilt vatten
Spädningsvätska
20x10 ml
VD03ÖÖÖ Alsollösning
Lösning
10 mg/ml
250 ml
VD03ÖÖÖ Alsolsprit
Lösning
10 mg/ml
250 ml
X80AB00
Natriumklorid
Spolvätska
9 mg/ml 250 ml
X80AB00
Natriumklorid
Microspol
9 mg/ml 20x30 ml
Y80LD00
Glidslem
Gel
250 ml
Y80NA00
Medicinsk bensin
100 ml
Silvernitrat
Applikator
100 st
Silvernitrat beställes från Instrumenta, tel: 031-336 51 00
* Emerade adrenalinpenna har bättre hållbarhet än de andra pennor som finns på marknaden (Epipen, Jext),
därför rekommenderas den i första hand.
114
Akutaskar APL
Läkemedelsmoduler akutläkemedel
För att förenkla hanteringen av akutväskor finns akutaskar, så kallade
läkemedelsmoduler. Akutaskar som innehåller ljuskänsliga läkemedel
kommer på etiketten att vara märkta: Innehåller ljuskänsliga läkemedel.
Hållbarheten garanteras inte efter brytning.
Följande rekommendation är en basrekommendation. Lokalt kan valfria
tillägg göras efter behov. Lämpligt är att beställa extra adrenalinpennor
(Emerade, Jext eller Epipen) att ha som tillägg i reserv. I ask 3 och 6 ingår
inte pennor. Varje enhet ansvarar för att uppdaterat PM för handläggning
av akut situation finns. Bör förvaras i anslutning till asken.
Rekommendation för beställning till akutväskor
(Vårdcentral, läkarmottagning)
Läkemedelsbox för akutväska APL (vnr 33 21 89)
Adrenalinpennor (Emerade1) + cetirizin + betapred, alternativt
Akutask Anafylaxi - öppenvården APL (vnr 33 21 63)
Rekommendation till BVC, skolhälsovård och tandvård
Adrenalinpennor (Emerade1) + cetirizin + betapred, alternativt Akutask Anafylaxi - öppenvården APL (vnr 33 21 63)
Rekommendation till akuta läkemedelsförråd på kommunala boenden
Adrenalinpennor (Emerade1) + cetirizin + betapred
1. Akutask Hjärt- lungräddning APL (vnr 33 21 30)
Adrenalin APL injektionsvätska 0,1 mg/ml - 10x10 ml
Atropin Mylan injektionsvätska 0,5 mg/ml - 1x20 ml
Cordarone injektionsvätska 50 mg/ml - 3x3 ml
Glucos. B. Braun infusionsvätska 50 mg/ml Ecoflac Plus - 1x100 ml
Tribonat infusionsvätska - 1x100 ml
2. Akutask Hjärtsvikt - Lungödem APL (vnr 33 21 48)
Furix injektionsvätska 10 mg/ml - 2x4 ml
Glytrin sublingualspray 0,4 mg/dos - 1x200 doser
Morfin Meda injektionsvätska 10 mg/ml - 1x1 ml
Natriumklorid Fresenius Kabi injektionsvätska 9 mg/ml - 2x10 ml
1.Eller jämförbart adrenalinpreparat (Jext 300 µg eller Epipen 300 µg).
115
Akutaskar APL
3. Akutask Anafylaxi - slutenvården APL (vnr 33 21 55)
Adrenalin Mylan injektionsvätska 1 mg/ml - 2x1 ml
Aerius munsönderfallande tablett 2,5 mg - 1x1 st
Aerius munsönderfallande tablett 5 mg - 2x1 st
Betapred injektionsvätska 4 mg/ml - 2x1 ml
Betapred tablett 0,5 mg - 1x30 st
Tavegyl injektionsvätska 1 mg/ml - 1x2 ml
Ventoline Evohaler inhalationsspray 0,1 mg/dos - 1 x 200 doser
4. Akutask Anafylaxi - öppenvården APL (vnr 33 21 63)
EpiPen (ersätter Anapen) injektionsvätska, förfylld injektionspenna 300 µg/dos 1x1 st
EpiPen jr (ersätter Anapen Junior) inj.vätska, förfylld inj.penna 150 µg/dos 1x1 st
Betapred ablett 0,5 mg - 1x30 st
Ventoline Evohaler inhalationsspray 0,1 mg/dos - 1 x 200 doser
5. Akutask Hypoglykemi – Insulinkoma APL (vnr 33 21 71)
Glucagon injektionsvätska, förfylld spruta - 2x1 ml
Glukos Fresenius Kabi injektionsvätska 300 mg/ml - 10 x10 ml
6. Läkemedelsbox för akutväska APL (vnr 33 21 89)
Adrenalin Mylan injektionsvätska 1 mg/ml - 3x1 ml
Atropin Mylan injektionsvätska 0,5 mg/ml - 1x20 ml
Betapred injektionsvätska 4 mg/ml - 2x1 ml
Cordarone injektionsvätska 50 mg/ml - 3x3 ml
Furix injektionsvätska 10 mg/ml - 2x4 ml
Glucos. B. Braun infusionsvätska 50 mg/ml Ecoflac Plus - 1x100 ml
Glukos Fresenius Kabi injektionsvätska 300 mg/ml - 3 x10 ml
Naloxon Hameln injektionsvätska 0,4 mg/ml - 2x1 ml
Stesolid novum injektionsvätska 5 mg/ml - 3x2 ml
Stesolid rektallösning 5 mg - 1x2,5 ml
Stesolid rektallösning 10 mg - 2x2,5 ml
116
Vätske- och nutritionsbehandling
UPPSTART AV VÄTSKE- OCH NUTRITIONSBEHANDLING
INNELIGGANDE, VUXNA PATIENTER
Väg och mät patient vid inläggning
Basalbehov
Näringsdrycker Sondnäring
Vätska
Energi
Natrium
Kalium
Kompletta
(mjölkiga) väljs
före
saftliknande.
30 ml/kg/dygn
25-30 kcal/kg/dygn
ca 80 mmol/dygn
ca 40 mmol/dygn
• Enteral nutrition ska väljas före parenteral
nutrition när så är möjligt. Upptrappning görs
enligt avdelningens rutiner.
• Schemat förutsätter att sondnäring med cirka
1 kcal/ml används.
• Fibersondnäring väljs i första hand.
• Sondnäringen kan ges som bolusdoser eller
kontinuerligt.
Parenteral nutrition
• Använd centrala favoriter i SYSteamCross
• Tillsätt alltid Soluvit, Tracel, Vitalipid
• Dagligen under behandling: Vikt, Temperatur,
Vätskebalans, B-glukos
• Om förväntad behandlingstid > 3 dygn:
Ta blodprover före behandling och därefter en gång
per vecka: S-Alb, S-Na, S-K, S-Fosfat, S-Mg, S-Zn,
Leverprover, S-Krea, S-Urea, S-Triglycerider
OBS!
• Vid känd sväljsvårighet, använd rekommenderad kost. Vid misstanke om sväljsvårigheter
krävs utredning.
• Ofta krävs en blandning av enteral och
parenteral näring för att uppnå optimal
näringstillförsel.
• Vid ytterligare behov av vätska ges ex.
Ringer-Acetat.
• Extra elektrolyter ges efter behov.
• Vid hyperglykemi ges insulin, minska ej på
energitillförseln.
SKL’s screening för undernäring
A. Har du minskat i vikt?
B. Kan du äta som vanligt?
C. < 70 år med BMI < 20 = underviktig
≥ 70 år med BMI < 22 = underviktig
Välnärd
(SKL: ingen riskfaktor)
Risk för undernäring
(SKL: 1 st riskfaktor)
Stor risk för undernäring (SKL: ≥ 2 st riskfaktorer)
Nutritionsschemat är att betrakta som en rekommendation, ordinerande läkare har alltid huvudansvaret.
För mer information se Socialstyrelsens vägledning: Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring.
Läkemedelskommitténs exertgrupp nutrition och vätskebehandling, oktober 2012
Kortet beställs via e-post: lakemedelskommitten@lvn.se
Idé: Landstinget Gävleborg
117
Välnärd
Vid fasta
Dag
<60 kg
60-80 kg
Glucos 5% Na40+K20 2000 ml
>80 kg
1
2
Glucos 10% Na40+K20 1500 ml Glucos 10% Na40+K20 2000 ml
3
SmofKabiven P 800 kcal
Vid intag per os
A-kost med bröd till maten. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck.
Mellanmål x 2
→ Gå till ”risk för undernäring” om patient ej äter upp
Risk för undernäring
Vid fasta
Dag
<60 kg
60-80 kg
>80 kg
1
2
3
Vid intag per os
E-kost och efterrätt. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck. Mellanmål x 2
+ 1 st näringsdryck
<60 kg
60-80 kg
>80 kg
Vid intag av 75 % av maten, komplettera med:
Fortsätt med 1 st näringsdryck
1 st extra näringsdryck, dvs
totalt 2 st
totalt 2 st
1 st extra näringsdryck, dvs totalt 2 st Sondnäring 1000 ml alt. SmofKabiven P 800 kcal
Sondnäring 1500 ml alt. SmofKabiven P 1300 kcal
Sondnäring 1000 ml alt. SmofKabiven Sondnäring 1500 ml alt. SmofP 800
Kabiven P 1300 kcal
118
Stor risk för undernäring
Vid fasta
Dag
<60 kg
60-80 kg
>80 kg
1
2
3
SmofKabiven P 800kcal
Vid intag per os
E-kost och efterrätt. Mjölk, juice, saft, läsk eller liknande som måltidsdryck. Mellanmål x 2 +
1 st näringsdryck
<60 kg
60-80 kg
>80 kg
Fortsätt med 1 st näringsdryck
totalt 2 st
totalt 2 st
1 st extra näringsdryck, dvs totalt 2 st
Sondnäring 1000 ml alt. SmofKabiven
P 800
119
ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL
December 2014
120
Stesolid
Nitrazepam, Mogadon, Apodorm
Flunitrazepam, Fluscand
Långverkande bensodiazepiner
diazepam
nitrazepam
flunitrazepam
NSAID, även COX-2 hämmare
diklofenak, naproxen, ibuprofen
tolterodin (Detrusitol, Detrusitol SR)
oxybutynin (Oxybutynin, Ditropan)
darifenacin (Emselex)
solifenacin (Vesicare)
fesoterodin (Toviaz)
levomepromazin (Nozinan)
Diklofenak, Voltaren, Naproxen, Pronaxen,
Ibumetin
klomipramin (Anafranil, Klomipramin)
amitriptylin (Saroten)
alimemazin (Theralen)
hydroxizin (Atarax)
prometazin (Lergigan)
disopyramid (Durbis)
Propavan
propiomazin
Läkemedel med antikolinerg effekt
Preparatexempel
Tradolan
Substans
tramadol
Endast som kort kur (1-2 veckor). Ej till hjärtsvikts- och/
eller njursviktspatienter. max dygnsdos (1/2 maxdos)
diklofenak 75 mg, ibuprofen 1200 mg, naproxen 500 mg.
Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention,
muntorrhet och obstipation
Risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet
och balansstörninngar. Fallrisk och risk för beroende och
utsättningssymtom. Trappas ut. Paradoxal reaktion - ökad
ångest.
Kommentar
Risk för illamående och förvirring hos äldre.
Ger utsättningssymtom. Trappas ut.
Risk för dagtrötthet, restless legs, stelhet, gångstörningar.
Viss antikolinerg effekt.
Användningen av dessa läkemedel leder i hög grad till biverkningar. Nyttan av behandlingen skall vägas noga mot
riskerna och medicineringen bör fortlöpande omprövas
Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger
För alla inom vården för att minska ogynnsamma effekter av läkemedel hos äldre.
Njurfunktionen försämras normalt vid stigande ålder och särskilt vid sjukdom som minskar njurfunktionen och är i regel halverad vid 80 år. Läkemedel
vars utsöndring är beroende av njurfunktionen behöver dosanpassas för att undvika förhöjda koncentrationer av dessa läkemedel och/eller dess
metaboliter, med risk för biverkningar. Även om beräknat kreatininclearance (e-GFR) inte är en exakt metod för bestämning av filtrationen kan det vara
till god hjälp för att få en uppfattning om njurfunktionen, särskilt om man följer patienten över tid Kalkylator finns på: www.icd.nu/krea.
Äldrekort
121
Risperdal > 1,5 mg
Zyprexa > 7,5 mg
Sobril > 30 mg
risperiodon
olanzapin
oxazepam
acetylsalicylsyra
citalopram
zopiklon
Trombyl > 75 mg
Citalopram, Cipramil > 20 mg
Imovane > 7,5 mg
Utvärdera effekt. Utsättningsbesvär, bör trappas ut långsamt.
Fallrisk. Risk för hyponatremi.
Fallrisk. Kan ge beroende och reboundeffekt. Trappas ut
långsamt. Icke farmakologiska åtgärder i första hand.
Idé: Läkemedelskommittén i Sörmland; Källa: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, 2010-06
Haldol > 2 mg
haloperidol
Preparat som kräver speciell dosering
Högre dygnsdoser än de angivna medför betydande risk för biverkningar hos äldre
SSRI
citalopram, sertralin
Benzodiazepinbesläktade sömnmedel
zopilklon, zolpidem, zaleplon
Furosemid, Lasix retard,
Impugan, Furix, Furix retard,
Salures, Hyrdoklortiazid, Esidrex,
Spironolakton, Inspra
Citalopram, Cipramil,
Sertralin, Zoloft
Imovane, Stilnoct, Sonata
Omeprazol, Losec
Nexium
Digoxin
Protonpumpshämmare
omeprazol, esomeprazol
Digoxin
Diuretika
furosemid, hydroklortiazid
bendroflumetiazid, spironolakton, eplerenon
Utvärdera effekten efter 2-3 veckor. Kan dosen minskas?
Hög risk för biverkningar t. ex. extrapyramidala symtom,
kognitiva störningar, sedation och ortostatism.
Omvärdera behov av fortsatt behandling regelbundet. Trappas
ut långsamt för att undvika utsättningsbesvär.
Kreatininclearance sjunker hos äldre. Minska dosen. Riktområde
S-digoxin <1,4 nmol/L
Risk för dehydrering hos äldre.
Överväg dosminskning och periodvis behandling (för
loopdiuretika). Hyperkalcemi.
Haldol, Risperdal, Zyprexa
Neuroleptika
haloperidol, risperidon, olanzapin
Kommentar
Risk för yrsel, sedering, förvirring, fall, hallucinationer,
förstoppning och illamående. Risk för beroende och
utsättningsbesvär, trappas ut.
Preparatexempel
Opioider
Citodon, Morfin, Dolcontin,
kodein, morfin, oxikodon, fentanyl, buprenorfin Oxycontin, Oxynorm, Fentanyl
plåster, Norspan plåster
Läkemedelsgrupp och substansexempel
Vanligt förekommande läkemedel hos äldre som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner.
Behandlingen bör fortlöpande omprövas.
Tänkvärt - föreligger fortfarande indikation?
Äldrekort
122
Långvarig smärta
Nociceptiv
Idé: Läkemedelskommittén ÖLL
Källa: Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi
Gabapentin 100 mg till natten.
Titrera upp dosen mycket långsamt.
Saroten* 10 mg till natten, upp till högst 25 mg.
Titrera upp dosen mycket långsamt.
(*halten i Saroten är ca 13 % högre än halten i
Tryptizol)
Överväg alltid icke-famakologisk behandling t.ex. TENS,
värme, avlastning, träning, tekniska hjälpmedel.
Paracetamol upp till 1 g x 3 i första hand. I andra
hand tillägg av ett långverkande
morfinpreparat. Börja med lägsta dos och titrera
upp långsamt.
Akut smärta
Neuropatisk
Behandling
Paracetamol 1 g x 3 i första hand.
Vid behov tillägg av Morfin startdos 5 mg x 4
alternativt Dolcontin 5 mg x 2.
Titrera upp morfindosen långsamt.
Symtom
Läkemedelskommittén Landstinget Västernorrland
Trötthet är vanligaste biverkan.
OBS! Njurfunktion
Muntorrhet, konfusion och urinetention är
de vanligaste biverkningarna.
Tillägg av Laktulos eventuellt i
kombination med Cilaxoral.
Tillägg av Laktulos eventuellt i
kombination med Cilaxoral.
Kommentar
Ompröva pågående läkemedelsbehandling
Patientens aktuella njurfunktion - räkna ut GFR
Aktuellt blodtryck stående
Klarar patienten medicineringen själv?
Indikation för dosdispensering? Medicinskt behov, stabil medicinering, minst tre stående läkemedel (regelbundet) som dispenseras i dospåsarna.
Att tänka på vid läkemedelsbehandling hos äldre
FÖRSLAG TILL BEHANDLING
VID VANLIGA SYMTOM HOS ÄLDRE
Äldrekort
Sömnsvårigheter
123
Preparat
Sobril
Gabapentin
Heminevrin
Mirtazapin
Substans
oxazepam
gabapentin
klometiazol
mirtazapin
zopiklon
morfin
risperidon
paracetamol
Substans
Börja med omvårdnadsåtgärder.
Vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation/oro pröva
SSRI. (citalopram, escitalopram och sertralin).
Vid samtidiga sömnbesvär, välj i stället 30 mg mirtazapin
till natten.
Vid konfusion är oxazepam 10 mg bästa
alternativet. Klometiazol i dosen 300 mg 1-2 tabletter kan
användas till natten. Vid hallucinos kan risperidon prövas.
Icke-farmakologisk behandling i första hand, exempelvis
mat/dryck.
Zopiklon 5 mg till natten vid behov i första hand.
Oxazepam 10-15 mg till natten i andra hand.
Oro - dagtid
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid
Demenssjukdom, BPSD
Behandling
Börja med omvårdnadsåtgärder - fråga om
BPSD-registret.
Oxazepam 5-10 mg högst 3 gånger dagligen.
Symtom
Imovane
Morfin, Dolcontin
Risperidon
Alvedon
Preparat
Uteslut farmakologisk/somatisk orsak till
beteendestörningen. Inom kommunal vård,
använd BPSD-registret.
Första uppföljning inom 3 veckor.
Fullständig utvärdering ska inte göras förrän
efter 6-8 veckor.
Utvärdera effekten inom 2 veckor.
Vid svårare fall konsultera en geriatriker.
Sömnbehovet minskar med åldern och för de
flesta äldre är sömnbehovet ca 5-6 timmar per
natt. Tänk på eventuell bakomliggande orsak. Vid
behandling varje kväll avtar effekten av sömnmedel inom ett par månader.
Tänk på bakomliggande orsak, exempelvis urinretention, förstoppning, smärta, depression.
Läkemedelsbiverkan?
Kommentar
Äldrekort
Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt
Rekommendationslistan för barnmorskor och sjuksköterskor
med förskrivningsrätt har som syfte att lyfta fram
förstahandspreparaten. Komplett förteckning, som är möjlig
att förskriva, finns i respektive författning nedan alternativt i
Läkemedelsboken.
Barnmorskors förskrivningsrätt
Barnmorskor i offentlig eller enskild verksamhet, som genomgått fortbildning och uppfyller de krav som Socialstyrelsen föreskriver, har rätt att
förskriva vissa läkemedel. Förskrivningsrätten omfattar de läkemedel som
Läkemedelsverket bestämmer (LVFS 2009:13). Läkemedel som får förskrivas av barnmorskor framgår av webbversionen av Läkemedelsboken
(www.lakemedelsboken.se), kapitlet Receptförskrivningsregler.
Sjuksköterskors förskrivningsrätt
Kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel finns i
Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2001:16. För förskrivningsrätt krävs att
utbildningskraven uppfyllts och att sjuksköterskan tjänstgör inom landstingets eller kommunens primärvård eller hemsjukvård. Läkemedel som
får förskrivas av sjuksköterskor framgår av webbversionen av Läkemedelsboken (www.lakemedelsboken.se), kapitlet Receptförskrivningsregler.
Sjuksköterskor har även förskrivningsrätt på extempore standardberedningar enligt kapitlet Receptförskrivningsregler. För information om
Apotekstillverkade läkemedel (extempore) - se www.apl.se och välj
Läkemedel i högerkanten och sedan aktuell första bokstav för önskat
läkemedel alt. kontakta APL ordertelefon 010-447 97 00.
Förklaringar
R: receptbelagt
F: har läkemedelsförmån, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket
ansvarar för prissättning.
Ff: vissa förpackningar har läkemedelsförmån.
EF: har ej läkemedelsförmån, innebär fri prissättning, byts ej på apotek.
Läkemedel där särskild försiktighet krävs vid behandling av äldre
75+
har åsatts en särskild varningstriangel 75+
Reviderat av Anette Sundström, distriktssköterska Timrå vårdcentral
Karin Öhlén, leg. Apotekare, Läkemedelsenheten
124
Gynekologi
Barnmorskors förskrivningsrätt
Antikonceptionella medel
Aktuell pris- och förmånsinformation
Aktuell pris- och förmånsinformation, ”Aktuella priser antikonception”, för
olika antikonceptionella medel finns på www.lvn.se/lk, Rekommendationer & läkemedelsval. Dokumentet innehåller även generationsförteckning
av p-piller.
Unga t.o.m. 25 år får subvention av hormonella preventivmedel. Egenavgift på 25 kr/3 mån eller 100 kr/år. Landstingssubventionen gäller preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen.
Gestagener och östrogener, G03A A
monofasiska, lågdos
levonorgestrel + etinylestradiol Prionelle * R,F
Prionelle 28 * R,F
norgestimat + etinylestradiol Cilest R, F (mer östrogenprofilerat)
Cilest 28 R, F
Gestagener, G03A C
mellandos
desogestrel
Desogestrel * R, F
etonogestrel
Nexplanon, implantat R, F
Gestagener, G02B A03
lågdos
levonorgestrel
Mirena Intrauterint inlägg, R, F
125
Preventivmedelssubvention
Gynekologi
Andrahandsval
Gestagener och östrogener G03A A
monofasiska, lågdos
drospirenon + etinylestradiol
Yaz 28, R, EF
Yasmin, Yasmin 28, R, EF
nomegestrol + estradiol
Zoely 28, R, EF ***
Gestagener, G03A C
lågdos
noretisteron
högdos
medroxiprogesteron
Mini-Pe 28, R, EF
Depo-Provera inj, R, F
Antikonceptionella medel för intravaginalt bruk, G02B B01
etinylestradiol + etonogestrel
Nuvaring vaginalinlägg, R, EF
Antikonceptionellt, postkoitalt medel G03A D02
levonorgestrel, (G03A D01)
NorLevo, används inom 3 dygn
receptfri, EF (barnmorskor har ej
förskrivningsrätt).
ulipristal EllaOne, används inom 5 dygn, R, EF
Medel för behandling av verifierad ano-genital klamydiainfektion,
J01A A02
doxycyklin
Doxycyklin * R, F,
receptfavorit finns
Spermiedödande läkemedel
för utvärtes bruk, G02B B
nonoxynol
Nonoxynol APL vaginalgel 2 % R, EF,
100 g, varunr 332056
Extemporeläkemedel, ersätter
avregistrerade Gynol-Plus
receptfavorit finns.
För produktmonografi se www.apl.se
Se också avsnitt Gynekologi, se sid 35-40, där finns även miljöråd.
*** Bryts ner snabbare
126
Mun och svalg
Sjuksköterskors förskrivningsrätt
(200 st receptbelagd, F)
Fluorette pepparmint, medicinskt tuggummi 0,25 mg, Receptfri, 90 st, EF
(270 st, receptfri, F)
Fluorette mint, medicinskt tuggummi
0,25 mg, Receptfri, EF
Natriumfluorid kombinationer,
äppelsyra+natriumfluorid,
Xerodent sugtablett, receptfri, F
A01A A30
Oral och peroral candidiasis,
nystatin, A07A A02
Mycostatin oral suspension, R, F
Aftös stomatit (SSK har inte förskrivningsrätt till barn)
triamcinolon, A01A C01
Triamcinolon APL munhålepasta 0,1 %
R, F, 20 gr, varunr 331595
För produktresumé se www.apl.se
Munsår orsakade av herpes simplex hos immunkomptetenta patienter
(SSK har inte förskrivningsrätt till barn under 12 år)
penciclovir, D06B B06
Vectavir kräm, R, F (2 g receptfri, EF)
aciclovir+hydrokortison,
D06B B53
(5 g receptbelagd, F)
Zoviduo kräm, 2 g receptfri, EF
Se också avsnitt Mun- och tandvård, se sid. 76.
127
Hög kariesrisk i samband med muntorrhet
natriumfluorid, A01A A01
Dentan munsköljvätska 0,2 %, 1000 ml
R, F.
Fludent 0,25 resp. 0,5 mg, sugtablett,
olika smaker, Receptfri, Ff
(0,25 mg 540 st receptbelagd, F)
Fludent Mint 0,75 mg, Receptfri, EF
Mage och Tarm
Symtomatisk tillfällig behandling vid epigastralgier och halsbränna
Mg+Al-hydroxid, A02A D01
Novaluzid, Receptfri, EF
1 Novaluzid tuggtabl. binder dubbelt så mycket saltsyra som 1 Novalucol tuggtabl.
ranitidin, A02B A02
omeprazol, A02B C01
pantoprazol, A02B C02
Ranitidin * Receptfri, EF
Omeprazol * Receptfri, EF
Pantoprazol Bluefish 20 mg,
14 st, receptfri, EF
Sjuksköterskors förskrivningsrätt omfattar endast receptfria förpackningar
av ovanstående.
Det är viktigt att PPI endast används vid reflux- eller ulcussjukdom.
Vid abrupt utsättning kan reboundfenomen i form av halsbränna, sura
uppstötningar och dyspepsisymtom uppträda, vilket patienten upplever
som återkomst av tidigare symtom. Successiv nedtrappning kan behövas
om behandlingstidens längd har överstigit en månad, enligt nyare studier.
Reboundfenomen vid abrupt utsättning med PPI har setts hos friska
individer som har använt PPI dagligen under 4-8 veckor.
Symptomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura uppstötningar
och halsbränna
alginsyra, A02B X13
Gaviscon oral suspension, Receptfri, EF
Galieve Mint oral suspension, Receptfri, EF
Galieve Mint oral suspension innehåller
syntetisk mintarom som även mintallergiker
kan använda.
Se också avsnitt Mage-tarm, se sid. 66-75.
128
Spädbarnskolik och gasbildning hos vuxna
Dimetikon (simetikon),
Minifom, orala droppar, Receptfri, EF
A03A X13
Dimetikon, kapsel mjuk 200 mg,
Receptfri, F (49x1 st receptfri EF).
Förstoppning
Bulkmedel, A06AC
sterkuliagummi Inolaxol, granulat resp. oralt pulver,
(huvudsakligen
även dospåse
olösliga fibrer)
Receptfri, F
ispaghula (huvudsakligen
vattenlösliga fibrer)
Vi-Siblin, granulat, granulat i dospåse
(innehåller socker), Receptfri, F (20 st receptfri, EF)
Vi-Siblin S, granulat, granulat i dospåse (S=sockerfri), Receptfri, F (20 st receptfri, EF)
laktulos, A06A D11
Laktulos oral lösning * Receptfri, F
(200 ml, receptfri EF)
laktitol, A06A D12
Importal Ex-Lax, dospåse, Receptfri F (20 st, EF)
Kan strös på mat alt blandas i dryck
Andrahandsval
polyetylenglykol (makrogol,
kombinationer), A06A D65 Movicol * Receptfri, F (100 st receptbelagd, F)
Klysma snabbverkande, A06A G
sorbitol
Resulax rektallösning, 4x8,5 g, receptfri EF
50x8,5 g receptfri, F
Till barn under tre år ska bara halva spetsen föras in i ändtarmen. Förslutningsringen
träs därför över tubspetsen som stopp, och spetsen förs därefter in så långt det går.
natriumdokusat+sorbitol
Klyx rektallösning, receptfri EF
Läs mer
Behandlingslinje Förstoppning hos barn samt avsnitt Mage-tarm,
se sid. 66-75.
129
Mage och Tarm
Mage och tarm
Symtomatisk behandling av ospecifika diarréer, A07D A03
loperamid
Loperamid R, F (16 st receptfri, EF)
Imodium, oral lösning 0,2 mg/ml, 100 ml receptfri EF
Tillfälligt vid anala besvär, C05A A
lodokain+hydrokortison Xyloproct rektalsalva, Receptfri, EF
(grp I) (appliceringspip saknas i förp)
cinkokain + prednisolon, Scheriproct rektalsalva, Receptfri 1, EF
(grp II) (appliceringspip finns i förp)
Behandlingstid åtminstone 1 vecka, men inte över 4 veckor för att undvika lokal påverkan såsom hudatrofi.
lidokain + fluokortolon Doloproct rektalkräm, R, EF (grp II) ** medelstark steroid enligt företaget
1. Scheriproct N rektalsalva bytte namn i dec 2014 till Scheriproct och blev receptfri.
Se också avsnitt Mage-tarm, se sid 66-75.
** terapeutiskt ekvivalent med prednisolon dvs. grupp II steroid, enligt Micromedix.
130
Sårbehandling
Renrutin
Vätskande och infekterade sår
kaliumpermanganat, D08A X06
Kaliumpermanganat APL, kutan lösning 0,1 %
R, F, 50 ml varunr 340240,
500 ml varunr 349274
För antimikrobiell effekt krävs styrkan 0,1 %
För produktresumé: www.apl.se
ättiksyra, D08A X
Ättiksyra APL, kutan lösning 5 mg/ml
R, F, 250 ml varunr 342527
För bensår infekterade med Pseudomonas aeruginosa
Zinkbandage, D09A B01
Zipzoc salvstrumpa, Receptfri, F
10 st/förp varunr 538454. Fasstext saknas.
För produktresumé:
www.lakemedelsverket.se/lakemedelsfakta
Smith & Nephew AB 031-746 58 00
Venösa bensår
Hudinfektion
Candidainfekterade blöjutslag och intertriginös candida
ekonazaol, D01A C
Pevaryl kräm, R, F (30 g receptfri, EF)
Fotsvamp
ekonazol, D01A C
terbinafin, D01A E15
Pevaryl kräm, R, F (30 g receptfri, EF)
Terbinafrin * kräm, Receptfri, Ff
Lamisil dermgel, Receptfri EF
Fotsvamp eller intertriginös candida, med besvärande klåda
mikonazol+hydrokrotison,
D01A C20
Daktacort * kräm R, F (15 g receptfri, EF)
Se också avsnitt Svampinfektioner i hud, se sid. 57.
Impetigo
Se även under infektion sid 62.
Lindriga till måttliga förändringar: tvål och vatten, klorhexidinlösning.
Microcid (D08A X01) kräm kan prövas med dosering enligt fass 2-3 ggr/dag.
Vid utredda förändringar rekommenderas Altargo salva (dock ej till barn < 9mån).
SSK har ej förskrivningsrätt på Altargo (R,F)
131
Används om inget annat har ordinerats av läkare. Använd ljummet kranvatten. Låt
vattnet rinna 1-2 minuter före användandet. Helst dusch annars desinfekterade
kärl. Använd alltid handskar och plastförkläde vid såromläggning. Tänk på att byta
handskar mellan momenten.
Eksem
Eksem
Grupp I-steroider (milda), D07A A
hydrokortison Hydrokortison CCS (kräm, salva), R, F
(20 g och 50 g receptfri, EF)
Mildison Lipid (fet kräm), R, F
(15 g receptfri, EF; 30 g receptfri, F)
Akuta eksem av varierande genes
Grupp II-steroider (medelstarka), D07A B
klobetason Emovat * (kräm) R F
hydrokortisonbutyrat Locoid (kräm, salva) R, F
Grupp III-steroider (starka) D07AC
- SSK får förskriva kräm eller salva max 30 g
betametason Betnovat (kräm, salva) R, F
mometason Demoson * (salva) R, F
mometason
Ovixan (kräm) R, F
Se också avsnitt Eksem, se sid. 53-54. Generellt smörjschema för kortison med
uttrappning finns på www.lvn.se/lk, Rekommendationer & läkemedelsval.
132
Ansikte och hårbotten
Utvärtes behandling av lindrig akne vulgaris
Differin (gel), R, F
(komedoakne resp mild papulopustulös akne)
adapalen+bensoylperoxid,
D10A D53 (medelsvår papulopustulös akne)
bensoylperoxid, D10A E01
Basiron AC 5 % alt 10 % (gel),
Receptfri, EF
azelainsyra, D10A X03
Epiduo (gel), R, EF
(mild papulopustulös akne)
Finacea (gel)
innehåller inte antibiotika, R, F (30 g EF)
(mild papulopustulös akne)
Se också avsnitt akne, se sid. 51-52.
Mjällbildning och seborroisk dermatit i hårbotten
ketokonazol, D01A C08
Ketokonazol Actavis * (schampo), (100 ml receptfri EF, 120 ml R, F)
selensulfid, D11A C03
Selsun (schampo), Receptfri, EF
salicylsyra+svavel, D11A C08 Sevorex (schampo), Receptfri, F
Huvudlöss
Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket 2010 förordar
silikonoljor och växtoljor vid behandling. Flera olika produkter finns,
fråga gärna på apotek.
silikonoljor
Hedrin Once (spraygel) fr 6 mån (en beh)
Linicin (lösning) fr 6 mån
Linicin (schampo) fr 2 år
växtoljor + dimetikon
Paranix Sensitive (lösning), fr 6 mån
Paranix (lösning, spray el schampo), fr 2 år
Andrahandsval
bensylbensoat + disulfiram
Huvudlöss och flatlöss
bensylbensoat + disulfiram
Tenutex (kutan emulsion)
Receptfri, EF, fr 1 år
Tenutex (kutan emulsion)
Receptfri, EF, fr 1 år
133
adapalen, D10A D03
Hud
Torr hud
Förskrivningsrätten omfattar också standardberedningar 1, 2 som finns på
APL under snabblänk Läkemedel, www.apl.se
karbamid, D02A E
Canoderm (kräm, fetthalt 22 %),
Receptfri, F
(100 g receptfri EF)
Produkter innehållande karbamid 5 % är lämpliga från ungefär skolåldern.
Övriga hudskyddande och uppmjukande medel, D02A X
glycerol, även spädbarnMiniderm (kräm, fetthalt 24 %),
Receptfri, F
propylenglykol, Propyless (kutan emulsion, fetthalt 9 %)
även spädbarn
Receptfri, F
Propyderm (kräm, fetthalt 24 %),
Receptfri, F
Propylenglykol 20 % i Essex kräm, fetthalt ca 20 %, Receptfri, F
Propylenglykol 20 % i Essex B kräm, propylenglykol+mjölksyra
(keratolytisk) Locobase LPL (kräm, fetthalt 49 %), R,F
fetthalt ca 20 %, Receptfri, F, med luktfritt konserveringsmedel
(100 g receptfri EF)
from ca skolåldern, se även text ”Mjukgörande till barn” sid 54.
Exempel på parabenfria mjukgörande krämer som är läkemedel är Canoderm,
Locobase Repair (orange tub), Miniderm, och Propyderm. Exempel på parabenfria
handelsvaror dvs. de kan inte skrivas på recept är ADerma och Minicare.
1) APL standardberedningar:
Karbamid i
- Decubal kräm, 2 %, 5 %, 10 %
- Essex kräm, 2 %, 10 %
- Essex lotion, 2 %, 5 %, 10 %
- Essex B kräm, 2 %, 5 %
- Locobase kräm, 2 %, 5 %, 10 %
- Locobase lotion 2 %
2) APL standardberedningar:
Propylenglykol 20 % i
- Decubal kräm
- Essex kräm
- Essex B kräm
- Locobase kräm
- Locobase lotion
För beräknad åtgång av hudmedel se nästa sida.
134
Allmänna råd vid atopiskt eksem
Rekommendera en fetare kräm på vintern och mindre fet på sommaren.
Rekommendera badolja i badvattnet och tvättkräm istället för tvål (t.ex.
ACO mild tvättkräm, Dax tvättkräm, Tena tvättkräm).
Förskriv tillräckliga mängder mjukgörande som barriärskydd, tabell nedan.
Lär ut noggrann smörjning med en stor klick genom att massera in krämen1.
Som komplement utanpå ett eksem kan DermaSilk tubformat bandage förskrivas på hjälpmedelskort. DermaSilk kan också vara ett alternativ till lokal
steroidbehandling till barn med svåra eksem. DermaSilk är underkläder och
nattkläder av ett specialvävt sidenmaterial, DermaSilk (www.dermasilk.se).
Hudmedel, mjukgörande alla sorter, utvärtes, beräknad åtgång i gram
för behandling två gånger dagligen i en vecka, enligt LB 2014, pediatrik
Ålder
Hela kroppen (g)
Bålen (g)
Armar och ben (g)
6 mån
35
15
20
- 4 år
60
20
35
- 8 år
90
35
50
- 12 år
120
45
65
Vuxen (70 kg)
170
60
90
1. Bilder på smörjteknik finns på Svenska Barnläkarföreningens sektion för
barn- och ungdomsallergologi – stencilkommittén under behandling av eksem,
www.barnallergisektionen.se
135
Hud
Hud
Avlägsnande av fjäll och krustor
Förskrivningsrätten omfattar också standardberedningar1 som finns på
APL under snabblänk Läkemedel, www.apl.se
salicylsyra, D02A F
salicylsyra 2 %
Salsyvase 2 % salva,
Receptfri, EF
Ej i hårbotten pga. att det är svårt att avlägsna
salvan från håret.
Salsyvase 1 % salva
Receptfri, EF
endast indikation behandling av mjölkskorv
i hårbotten hos spädbarn.
Salicylsyra i Decubal kräm APL, kräm 2 %, Receptfri, F
100 g (vnr 343517), 225 g (vnr 320580)
100 g (vnr 348193), 225 g (vnr 322370)
Decubal kräm kan även användas i hårbotten - avtvättbar.
Produktresumé finns på www.apl.se/Läkemedel
salicylsyra 5 %
Salicylsyra i Decubal kräm APL, kräm 5 %, R, F
1. APL standardberedningar:
Salicylsyra i
- Decubal kräm, 2 %, 5 %
- Essex kräm, 2 %, 5 %, 10 %
- Locobase kräm 2 %, 5 %
- Mastixsalva, 5 %
- Salicylsyreolja, 5 %
- Salicylsyrevaselin, 2 %, 5 %, 10 %
Se också, sid. 53, blå ruta, eksem i hårbotten, salicylsyra är komplement till
steroidbehandling.
136
Hud
Hematom och tromboflebiter
mukopolysackaridpolysulfat Hirudoid kräm, Receptfri, EF
C05B A01
Tillfällig klåda
klemastin, R06A A04
Tavegyl, (tabl), R, F
Skabb
bensylbensoat+disulfiram,
P03A A54
Tenutex (kutan emulsion), fr 1 år
Receptfri, EF
Flytande beredningar med andra substanser
finns under allergi på sid. 9 men ssk har ej förskrivningsrätt
Lämna ut patientinformation om skabb från www.lvn.se/lk rek & behandlingsval
Se också avsnitt skabb, se sid. 59.
Vätskerepellerande hudskydd
Silonsalvan (med 24 % zink) som tidigare varit rekommenderad är
restnoterad på obestämd tid. Som handelsvara finns Natusan first touch
zinksalva (med 25 % zink) som säljs på apotek. Receptfritt på apotek
finns också t.ex. Inotyol salva som innehåller 15 % zink, ichtammol och
titandioxid och Zinksalva APL 10 %, SSK har inte förskrivningsrätt för dessa
två som är läkemedel.
137
Infektion
Scarlatina, odlingsverifierad
fenoximetylpenicillin,
(Penicillin V)
J01C E02 **
Fenoximetylpenicillin EQL Pharma* (tabl), R, F
Kåvepenin 100 mg/ml (granulat till oral suspension, kakao - citronsmak), R, F
Kåvepenin 250 mg/ml
(granulat till orala droppar, fruktsmak), R (20 ml EF, 40 ml F)
Kåvepenin Frukt 50 mg/ml
(granulat till oral suspension), R, F
Tonsillit hos patient i samma se under scarlatina ovan
hushåll som aktuellt fall av
scarlatina, (penicillin V)
J01C E02 **
** doseras som streptokocktonsillit, sid. 60 alt. enligt faryngotonsillit i FASS.
Springmask
mebendazol, P02C A01
pyrvin, P02C X01
Vermox (tabl, oral suspension), R, EF
Vanquin (tabl), Receptfri, EF
Spolmask
mebendazol, P02C A01
Vermox (tabl, oral suspension), R, EF
138
Mödravård
Lokala östrogenbristsymtom
östriol, G03C A04 Ovesterin (vaginalkräm), Receptfri, F
SSK förskrivningsrätt omfattar vaginala beredningar av G03C A03, men inte vid
nyinsättning.
Vagifem 10 µg (vaginaltablett), R, EF
(R, EF 24st) (receptfri, EF 18 st)
Se också avsnitt klimakteriebesvär, se sid. 39-40.
139
estradiol (=östradiol)
G03C A03
Mödravård
Amningsstimulering (SSK förskrivningsrätt omfattar endast nasala
beredningar)
oxytocin, H01B B02
Syntocinon (nässpray) R, EF
Smärta
Tillfällig lätt till måttlig smärta
paracetamol, N02B E01
Paracetamol Alternova (tabl) * 1 g R, F (100 st)
Panodil (tabl)* 500 mg R, F (96, 100, 300 st) (98x1 EF) (20 st Receptfri, EF)
(20 st Receptfri, EF)
Alvedon (brustabl)* 500 mg R, F (90 st)
Alvedon (oral lösning) R, F (300 ml, 1000 ml) (100 ml receptfri, EF)
Alvedon (suppositorium 60, 125, 250 mg), Alvedon * (suppositorium 500 mg, 1 g)
R, F (50 st) (10 st receptfri, EF)
receptfri, EF 10 st)
Alvedon, tablett med modifierad frisättning 665 mg är enligt fass-texten ”speciellt
avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering”
(alltid dosering 2x3) – dvs. den beredningsformen är INTE avsedd för tillfällig smärta.
ibuprofen, M01A E01
75+
Brufen (tabl)* 200, 400 mg, R, F
engångsdoser över 400 mg har ej visats ge ytterligare analgetisk effekt vid lätt till måttlig smärta
Brufen (oral suspension, apelsinsmak) 75+
20 mg/ml, R, F
75+
Ipren * (mjuk kapsel 400 mg,
suppositorium 60, 125 mg), receptfri, EF
Nurofen Apelsin
75+
(oral suspension 40 mg/ml), receptfri, EF
Rektal tillförsel är bra vid illamående och kräkning men undvik suppositorier
slentrianmässigt. Biotillgängligheten för vissa läkemedel kan variera beroende på
var i rektum absorptionen sker. Hastigheten och/eller graden av upptag av rektalt
tillförda läkemedel tenderar ofta att vara lägre än vid peroral administrering pga.
begränsad yta tillgänglig för absorption. Vid rektal tillförsel av paracetamol uppnås
den maximala plasmakoncentrationen inom 2–3 timmar mot 0,5–1 timme för
tablettberedningen. Biotillgängligheten (AUC) är dock i stort sett densamma rektalt
som efter motsvarande tablettintag.
Smärta vid migrän – se avsnitt Neurologi, sid. 80.
140
Smärta
naproxen, M01A E02
Pronaxen 500 mg * R, F
75+
(25, 100, 200 st)
Av styrkan 250 mg finns receptfria förp
med 10 och 20 st.
ibuprofen, M01A E01
Brufen 400 mg * R, F (30, 60, 100 st)
Ipren 400 mg (mjuk kapsel),
75+
(receptfri 20 st EF)
75+
Se också avsnitt Dysmenorré, se sid. 38.
Öron - näsa - hals
Rinit
oximetazolin, R01A A05
Nezeril, näsdroppar, endosbehållare 0,25 mg/ml, Nezeril, näsdroppar, endosbehållare 0,5 mg/ml
receptfri, EF, från 2 år, utan konserveringsmedel
receptfri, EF, från 10 år, utan konserveringsmedel
xylometazolin, R01A A07
Otrivin, utan konserveringsmedel 0,5 mg/ml
(nässpray, lösning 10 ml), receptfri, EF,
för barn 1-12 år
Otrivin, med alt. utan konserveringsmedel 1 mg/ml (nässpray, lösning 10 ml), receptfri, EF,
vuxna och barn över 12 år
Nasoferm, 1 mg/ml (nässpray, lösning 10 ml), receptfri, EF, med konserveringsmedel, vuxna och barn över 10 år. Innehåller glycerol som är smörjande
För barn under 1 år rekommenderas endast fysiologisk koksaltlösning enl. Läkemedelsverket
okt 2013.
141
Dysmenorré utan organisk orsak
(SSK förskrivningsrätt omfattar orala beredningar.)
Behandlingen påbörjas vid första tecken på menstruationsbesvär.
Ögon
Allergisk rinit
budesonid, R01A D05
mometason, R01A D09
Desonix (nässpray) * 64 µg/dos R, F (1x120, 3x120)
Desonix (nässpray) * 32 µg/dos,
Receptfri, F (1x120, 3x120 doser)
Effekten byggs upp, klinisk effekt uppnås
inom cirka 1-2 veckor. För full effekt krävs regelbunden användning
Nasonex (nässpray) * 50 µg/spray R, F (1x140, 3x140 doser) 60, 140 doser receptfri EF Full effekt först efter ett par dagars kontinuerlig behandling.
Allergisk rinit och konjunktivit
cetirizin, R06A E07
Cetirizin * R (större förp), Ff
desloratadin, R06A X27
Desloratadin * R, Ff
Aerius (oral lösning) 0,5 mg/ml till små barn, 1 till ca 3 år
Substansen fexofenadin är receptfri i förp på 30 och styrka 120 mg (original
Telfast 180 mg), ssk har ej förskrivningsrätt. Se också avsnitt Allergi sid. 9.
Extern otit
hydrokortison+oxitetracyklin+
polymyxin B, S03C A04
Terracortril med Polymyxin B; R, F
(ögon-/örondroppar resp. ögon-/öronsalva)
Alsolsprit APL örondroppar, 1 % + 10 %
receptfri, F
142
Allergisk konjunktivit
levokabastin, S01G X02
Livostin (ögondroppar), R, F (3x4 ml),
Receptfri, EF (4 ml)
olopatadin, S01G X09
Opatanol (ögondroppar) R, F
Allergisk rinit och konjunktivit
cetirizin, R06A E07
desloratadin, R06A X27
Cetirizin * R (större förp), Ff
Deslortadin * R, Ff
Aerius 0,5 mg/ml (oral lösning) R, F
till små barn – fr 1- cirka 3 år
Bakteriell konjunktivit
kloramfenikol, S01A A01
fusidinsyra, S01A A13
Chloromycetin, (ögonsalva), R, F
Kloramfenikol CCS (ögondroppar, endos)
Fucithalmic (ögonsalva tub resp.endos), R, F
Konjunktivit är oftast orsakad av virus, och förekommer samtidigt med
övriga förkylningssymtom. Ofta förekommer sekret/varkladdar, rodnad,
sveda och tårflöde. Patienten bör rekommenderas tvättning
med ljummet vatten och avvakta spontan regress. Om långvariga besvär,
kraftig rodnad och gulgöna, varkladdar, kan sekundär bakterieinfektion
misstänkas och antibiotikasalva/droppar förskrivas.
Lättare yttre ögoninflammation
bibrokatol, S01A X05
Noviform (ögonsalva), Receptfri, EF
143
Ögon
Ögon
Tillstånd av torra ögon pga naturlig tårvätskeinsufficiens eller pga.
blåst, damm etc.
Förskrivningsrätten omfattar också emporestandardberedningar1 som finns på APL
under snabblänk Läkemedel, www.apl.se
Tårsubstitut och andra indifferenta medel, S01X A20
Lättare besvär
povidonOculac (ögndroppar), Receptfri, F
(10 ml flaska, endosbehållare 20x0,4 resp. 120x0,4 ml). Endosbehållaren innehåller inte konserveringsmedel och kan därför användas tillsammans med kontaktlinser
hypromellosArtelac (ögondroppar), Receptfri, F
(10 ml flaska, endosbehållare 60x0,5 resp
180x0,5 ml). Endosbehållaren innehåller inte konserveringsmedel och kan därför användas tillsammans med kontaktlinser.
karmellosnatriumCelluvisc (ögondroppar) Receptfri, F
(endosbehållare 30x0,4 resp. 90x0,4 ml)
Endosbehållaren innehåller inte konserveringsmedel och kan därför användas tillsammans med kontaktlinser.
Mer uttalade besvär
polyakrylsyraViscotears (ögongel), Receptfri, F
(10 g resp. 3x10 g tub, endosbehållare
30x0,6 ml resp. 120x0,6 ml). Kontaktlinser ska tas ut före applicering och inte sättas in igen förrän 30 min efter administrering.
karbomer
Oftagel, (ögongel), Receptfri, F
(10 g resp 3x10 g flaska, endosbehållare
30x0,5g resp. 120x0,5g)
Endosbehållaren innehåller inte konserveringsmedel och kan därför
användas tillsammans med kontaktlinser.
Till natten samt vid mycket uttalade besvär
paraffin+vaselin
Oculentum Simplex APL (ögonsalva extempore), Receptfri, F, 5 gr,
varunr 336164 (receptfavorit finns)
APL standardberedningar
Metylcellulosa 0,5 %, 1 %, 2 %
Polyvinylalkohol 1,4 %, 3 %, 10 %
1
144
Övrigt
Åksjuka
scopolamin, A04A D01
Scopoderm (depotplåster), R, EF
dimenhydrinat, R06A A02
Calma (medicinst tuggumi), Receptfri, EF.
meklozin, R06A E05
Postafen (tabl), Receptfri, EF (10st),
R, F (100 st)
Sänkt dos (juni 2013) till barn 6-12 år: ½ tabl
SSK har inte förskrivningsrätt till barn under 10 år
SSK har inte förskrivningsrätt till barn
SSK har inte förskrivningsrätt till barn under 1 år
(indikationens ålder höjdes i juni 2013 till lägst
6 år)
Hjälp mot abstinensbesvär vid rökavvänjning
Se avsnitt Andningsorganen, KOL se sid. 23.
Hosta
noskapin, R05D A07
Nipaxon 2,5 mg/ml resp 5 mg/ml
(oral suspension), Receptfri, EF
Nipaxon 50 mg (tabl), Receptfri, EF
145
Övrigt
Feber
paracetamol, N02B E01
Paracetamol Alternova (tabl) * 1 g R, F (100 st)
Panodil (tabl)* 500 mg R, F (96, 100, 300 st) (98x1 EF)
(20 st Receptfri, EF)
(100 ml receptfri, EF)
Alvedon (brustabl)* 500 mg R, F (90 st)
Alvedon (suppositorium 60, 125, 250 mg), receptfri, EF 10 st)
Alvedon * (suppositorium 500 mg, 1 g)
R, F (50 st) (10 st receptfri, EF)
ibuprofen, M01A E01
till barn från 6 mån (>7kg)
75+
Brufen (tabl)* 200, 400 mg, R, F
Brufen (oral suspension,
apelsinsmak) 20 mg/ml, R, F
Ipren * (mjuk kapsel 400 mg,
75+
Nurofen Apelsin
75+
75+
suppositorium 60, 125 mg),
receptfri, EF
(oral suspension 40 mg/ml), receptfri, EF
Alvedon, tablett med modifierad frisättning 665 mg är enligt fass-texten ”speciellt
avsett för långvariga smärtor eller andra tillstånd som kräver kontinuerlig dosering”
– dvs. den beredningsformen är INTE avsedd för tillfällig smärta.
Vid feber och sänkt allmäntillstånd hos barn se dosering av paracetamol och
ibuprofen i avsnitt Barn och Läkemedel, se sid. 28.
Rektal tillförsel är bra vid illamående och kräkning men undvik suppositorier
slentrianmässigt. Biotillgängligheten för vissa läkemedel kan variera beroende
på var i rektum absorptionen sker. Hastigheten och/eller graden av upptag
av rektalt tillförda läkemedel tenderar ofta att vara lägre än vid peroral
administrering pga. begränsad yta tillgänglig för absorption. Vid rektal tillförsel
av paracetamol uppnås den maximala plasmakoncentrationen inom 2–3
timmar mot 0,5–1 timme för tablettberedningen. Biotillgängligheten (AUC) är
dock i stort sett densamma rektalt som efter motsvarande tablettintag.
146
Alvedon (oral lösning) R, F (300 ml, 1000 ml)
Beredning av injektionsvätska (V07A B00)
Spädningsvätska (läkemedel)
Upphandlade produkter from 150301
Natriumklorid 9 mg/ml spädningsvätska, injektion plastampull
20 x 10 ml, 20 x 20 ml
Natriumklorid 9 mg/ml spädningsvätska, injektion glasflaska
20 x 50 ml, 20 x 100 ml
Sterilt vatten spädningsvätska plastampull
20 x 10 ml och 20 x 20 ml
Sterilt vatten spädningsvätska glasflaska
20 x 50 ml, 20 x 100 ml
Även spolvätskor som är klassade som CE-produkter och därmed inte ingår i sjuksköterskors förskrivningsrätt är upphandlade.
Spolvätska (CE-märkta produkter) (X80 AB 00)
Upphandlade produkter from 150301
Natriumklorid 9 mg/ml spolvätska i plastbehållare 100 x 30 ml,
12 x 250 ml, 10 x 500 ml och 6 x 1000 ml.
Natriumklorid 9 mg/ml för urologisk bruk i plastbehållare,
Uromatic 10 x 1000 ml och 4 x 3000 ml.
Spolvätskor och spädningsvätskor enligt ovan beställs på rekvisition och
vid behov till enskild patient lämnas förpackningarna ut utan kostnad,
recept skrivs inte i normalfallet.
Läs mer
Upphandlade läkemedel, www.lvn.se/lk. Excelfilen heter ”Upphandlade
rekvisitionsläkemedel”
147
Övrigt
Terapigrupper
Ledamöter i expertgrupperna
S = sammankallande
O = ordförande
Barn
S: Anna Söderlind, apotekare, Rein Florell, överläkare,
Karin Sigurd, familjeläkare, Anette Sjöstedt, överläkare, Ann-Charlotte Sundin Neib,
överläkare
Diabetes S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Anders Kempe, överläkare,
Tina Melander, överläkare, Eva Holm, diabetessjuksköterska, Åsa Hammarström,
diabetessjuksköterska, Martin Enander, familjeläkare, Anette Sundström,
diabetessjuksköterska, Britt-Marie Nicolaisen, endokrinolog, Maria Cajmatz,
familjeläkare
Gynekologi-urologi S: Anna Söderlind, apotekare, O Urologi: Martin
Odmark, urolog, O: Gynekologi: Helena Blom, gynekolog, Inger Hallin, barnmorska,
Eva Edström, familjeläkare, Magnus Widmark, familjeläkare/urolog
Hanteringsgruppen S, O: Carina Nilsson, receptarie, Maria Berglund,
distrikssköterska, Ulrica Hedlund, MAS, Marina Jones, MAS, Sara Lundin,
sjuksköterska
Adjungerad: Mary Skönnegård, sjuksköterska
Hjärta-kärl S: Anna Söderlind, apotekare, O: Torbjörn Sundelin,
överläkare, Agneta Mårtensson, hjärtsjuksköterska, Sofia Vogel, överläkare,
Mårten Svensson, familjeläkare
Hud-lunga S: Karin Öhlén, apotekare, O Hud: Gun Hägglund,
överläkare, O Lunga: Monika Forsslund, överläkare, Eva Landgren, överläkare,
Karin Björkman, ST-läkare, Jens Jensen, verksamhetschef och överläkare, Daniel
Popa, överläkare, Anette Stenshagen, sjuksköterska
Hälsa S, Carina Nilsson, receptarie, O: Iwona Jacobsson,
folkhälsoplanerare, Annika Henriksson, sjukgymnast, Kristina Lundberg,
distriktssköterska, Ruth Englund Frisk, skolsköterska, Ulrika Öhrling-Nilsson,
samordningsskolsköterska, Karin Björkman, familjeläkare, Maria Gruvensjö,
familjeläkare
148
Terapigrupper
Infektion S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Lars Blad, bitr.
smittskyddsläkare, Maria Tempé, infektionsläkare, Maria Book, apotekare,
Mårten Svensson, familjeläkare
Mage-tarm S: Karin Öhlén, apotekare, Yucel Cengiz, kirurg, Arvid
Hamrin, gastroenterolog, Bo-Göran Widman, kirurg, Erika Norman, familjeläkare
Njurmedicin
S: Carin Svensson, apotekare, Erland Olausson,
nefrolog, Gunnar Johansson, nefrolog, Ingrid Ledin, sjuksköterska, Maria Vestman,
sjuksköterska
Nutrition och vätskebehandling
S: Carin Svensson, apotekare, Jan
Norgren, kirurg, Stig Nilsson, anestesiolog, Lena Sundelin, områdeschef, Sandra
Persson, dietist, Per Eriksson, anestesiolog, Carina Nilsson, receptarie, Remigiusz
Kramarz, överläkare
Onkologi och hematologi S: Carin Svensson, apotekare, O: Lena
Karlsson, onkolog, Elisabet Pokosta, apotekare, Yvonne Johansson, sjuksköterska,
Maria Strandberg, hematolog, Kjell Lundkvist, hematolog, Lena Melander,
sjuksköterska, Anna Söderlind, apotekare, Anna Astergren, sjuksköterska, Maria
Alsén Lindström, familjeläkare
Osteoporos
geriatriker
Martin Enander, familjeläkare, Eva Oskarsson,
Psykiatri-neurologi S: Karin Öhlén, apotekare, O: Neurologi: Andrzej
Helminiak, neurolog, O Psykiatri: Andreas Åberg, psykiatriker, Gunnar Axelsson,
medicinläkare, Anna Jurzyk, skolläkare
Smärta och Rörelseapparatens sjukdomar
S: Carin Svensson,
apotekare, O: Jan Söderlund, smärtläkare, Lena Hasmats, reumatolog, Maria
Lindström-Alsén, familjeläkare, Matthias Brian, dipl. läkare, palliativ medicin, Bahar
Nikaein, familjeläkare/smärtläkare, Dagmar Veraksits, smärtläkare
149
Terapigrupper
Tandvård S: Ulf Lindahl, apotekare, Eva Lindholm, tandläkare,
Mona Berggren, tandsköterska, Ann-Charlotte Norberg, tandhygenist, Haitham Afif,
tandläkare
Trombos - hemostas S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Jonas Wallvik, lektor/
hematolog, Björn Byström, kardiolog, Anders Själander, lektor/hematolog,
Vilhelm Sjögren, strokeläkare
Vaccination S: Ulf Lindahl, apotekare, O: Hans Boman,
smittskyddsläkare, Maria Engström, upphandlare, Birgitta Nordell, verksamhetschef,
Anette Sjöstedt, barnläkare
Adjungerade: Anna Bäckström, mödrahälsovårdsöverläkare, Håkan Ekvall,
infektionsläkare, Anna Enander, gynekolog, Helena Johansson, skolläkare
Äldre S: Carina Nilsson, receptarie, O: Eva Oskarsson,
geriatriker, Andreas Vikdahl, MAS, Ingrid Bergman Stavlid, psykiatriker, Ulrika
Edström, geriatriker, Simon Engelbrektsson, ST-läkare, Andreas Koro, ST-läkare, Malin
Westberg, ST-läkare
Ögon-öron-näsa-hals S: Ulf Lindahl, apotekare, O, Ögon: Annie Aspvik,
ögonläkare, O, Öron: Thomas Eriksson, ÖNH-läkare, Christian Arns, ÖNH-läkare,
Malin Grundström, ST-läkare, Lena Hörnfeldt-Kling, verksamhetschef ögon
150
Register
Abscess .................................................................................................................. 62
ABU ........................................................................................................................ 64
ACE-hämmare................................................................................................... 41, 46
Acetylcystein .......................................................................................................... 27
Adrenalin ........................................................................................................ 10, 12
Aftös stomatit ...................................................................................................... 127
Akne ......................................................................................................... 51, 52, 133
Aktinisk keratos ...................................................................................................... 56
Akutaskar ......................................................................................................115-116
Akut bronkit ........................................................................................................... 61
Akutläkemedelsförråd inom kommunal hälso- och sjukvård ...............................112
Akutkirurgi.............................................................................................................. 49
Akut bronkit............................................................................................................ 61
Akut mediaotit ....................................................................................................... 60
Akut smärta............................................................................................................ 98
Aldosteronantagonister .........................................................................................46
Alfa-adrenoreceptorantagonister.........................................................................100
Alfareduktashämmare..........................................................................................100
Alkohol...........................................................................................................7, 86-87
Alkohol- och drogproblem ................................................................................86-87
Alkoholabstinens ................................................................................................... 87
Allergenspecifik immunterapi.................................................................................10
Allergi ..........................................................................................................9-12, 43
Allergisk rinit..............................................................................................9, 142-143
Allergisk konjunktivit ...........................................................................................143
Allergiska ögonbesvär...............................................................................................9
Alkohol...................................................................................................................... 7
Alzheimers sjukdom ...............................................................................................30
Amaurosis .............................................................................................................. 49
Amningsnedläggning .............................................................................................37
Amningsstimulering ............................................................................................. 140
Anafylaxi ...........................................................................................................10-12
Anala besvär ........................................................................................................ 130
Anhöriginvandrare ............................................................................................... 103
Andningsbehållare .................................................................................................18
Andningsorganen ..............................................................................................13-27
Angina och postinfarkt..................................................................................... 43, 44
Angiotensin-II-antagonister ............................................................................. 41, 46
Angioödem………………………………………………………………………………………………………….58
Ansikte och hårbotten .........................................................................................133
Ansträngningsinkontinens ...................................................................................101
Antibiotika ................................................................................................60-65, 108
151
Register
Antibiotikaprofylax ................................................................................................65
Antidepressiva ....................................................................................................... 90
Antiinflammatoriska medel vid ögonlockseksem .................................................108
Antikoagulantia .................................................................................................48-49
Antikolinergika ..................................................................................................... 101
Antikolinergikum vid KOL .......................................................................................24
Antikonceptionella medel..................................................................35-36, 125-126
Antimykotika .......................................................................................................... 57
Antitrombotisk behandling.....................................................................................43
Antityreoidea substanser........................................................................................50
Apoteken i Västernorrland ...................................................................................163
App Mitt Läkemedel.................................................................................................2
ARB......................................................................................................................... 41
Arteriella bensår..................................................................................................... 62
ASIT......................................................................................................................... 10
Astma................................................................................................................13-21
Astmaförsämring ...................................................................................................20
Astmatrappa..................................................................................................... 13, 15
Asylsökande ......................................................................................................... 103
Asymtomatisk bakteriuri.........................................................................................64
Atopiskt eksem............................................................................................... 54, 135
Avsvällande medel................................................................................................ 111
Bakteriell konjunktivit .................................................................................. 108, 143
Bakteriell nedre luftvägsinfektion...........................................................................63
Bakteriell vaginos.................................................................................................... 37
Bakteriuri................................................................................................................ 64
Barnmorskors förskrivningsrätt.............................................................................124
Ballongvidgning ..................................................................................................... 43
Barn och förstoppning ...........................................................................................74
Barn och läkemedel................................................................................................28
Barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt......................................124-147
Barnvaccinationsprogrammet ..............................................................................103
Basaliom................................................................................................................. 56
Benign prostatahyperplasi....................................................................................100
Bensodiazepiner..................................................................................................... 89
Benspecifik behandling...........................................................................................84
Bensår.............................................................................................................. 52, 62
Beta-2-stimulerare.............................................................................................13-25
Betareceptorblockerare ......................................................................41, 43-44, 46
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens..............................................31
Bett......................................................................................................................... 62
Biallergi................................................................................................................... 10
152
Register
Bilkörning och epilepsi............................................................................................78
Bisfosfonater........................................................................................................... 84
Biverkningar.............................................................................................................. 3
Blefarit.................................................................................................................. 108
Blod........................................................................................................................ 29
Blodtryck.....................................................................................................32, 41-42
Blödning……………………………………………………………………………………………………………..49
Borrelia................................................................................................................... 63
BPSD....................................................................................................................... 31
Bronkit.................................................................................................................... 61
Bulkmedel............................................................................................................... 73
Cancerrelaterad smärta .........................................................................................99
Cancerrisk............................................................................................................... 36
Candidainfektion........................................................................ 37, 57, 66, 127, 131
Cellulit .................................................................................................................... 62
Centrala favoriter......................................................................................................3
Cerebrovaskulär sjukdom ......................................................................................49
Cystit ...................................................................................................................... 64
Cytostatikautlöst illamående .................................................................................75
DA-agonist.............................................................................................................. 83
Demenssjukdomar ............................................................................................30-31
Depression ............................................................................................................. 90
Depressionsskattning .............................................................................................90
Diabetes ............................................................................................................32-34
Diarré...................................................................................................... 28, 73, 130
Diuretika .......................................................................................................... 41, 46
Dosering av antibiotika vid nedsatt njurfunktion ...................................................65
Dosering till barn vid kräkning/diarré ....................................................................28
Duodenalsår .......................................................................................................... 68
D-vitamin ............................................................................................................... 84
Dygnsdoser för inhalationssteroider ......................................................................13
Dysmenorré .................................................................................................. 38, 141
E-cigaretten.............................................................................................................. 6
Egenkontroll av plasmaglukos ................................................................................34
Egenmätning av ketoner ........................................................................................34
Eksem ......................................................................................................53-54, 132
ELINOR...................................................................................................................... 3
Endokardit ............................................................................................................. 65
Epilepsi .................................................................................................................. 78
Epilepsi och bilkörning ...........................................................................................78
Epigastralgier ....................................................................................................... 128
Eradikering av Helicobacter pylori .........................................................................68
153
Register
Erektil dysfunktion ............................................................................................... 101
Erysipelas ............................................................................................................... 62
Erytema migrans……………………………………………………………………………………………….63
Esofagit .................................................................................................................. 67
Exacerbation .......................................................................................................... 25
Extern otit.................................................................................................... 110, 142
Fasta kombinationer (östrogen + gestagen) ...........................................................39
Febernedsättande.......................................................................................... 28, 146
FEV1 ................................................................................................................. 22, 24
Fetma ..................................................................................................................... 33
Fjäll och krustor ................................................................................................... 136
Flatlöss.................................................................................................................. 133
Fosterpåverkan/amning............................................................................................3
Fotsvamp.............................................................................................................. 131
Fysisk aktivitet ....................................................................................................... 4
Frekvensreglering ..................................................................................................44
Frågeformulär, KOL.................................................................................................26
Främmande kropp i ögat......................................................................................108
Funktionell dyspepsi ..............................................................................................66
Förmaksfladder....................................................................................................... 48
Förmaksflimmer............................................................................................... 48, 49
Förskrivningsrätt .................................................................................................. 124
Förstoppning..................................................................................................73, 129
Förvirring................................................................................................................ 82
Gasbildning .......................................................................................................... 129
Gastric bypasskirurgi..............................................................................................70
Gastroesofageal refluxsjukdom..............................................................................67
Gastroskopi............................................................................................................. 67
GBP ........................................................................................................................ 70
Generiskt utbyte på apotek......................................................................................3
Genital herpes........................................................................................................ 63
Genitala kondylom..................................................................................................59
GERD................................................................................................................ 66-67
Gestagener .................................................................................35, 36, 39, 125-126
Getingallergi .......................................................................................................... 10
Gikt....................................................................................................................96-97
Graviditetsillamående ............................................................................................37
Graviditetsutlöst illamående ..................................................................................75
Grupp I-, II- och III-steroider .......................................................................... 53, 130
Guttat psoriasis....................................................................................................... 55
Gynekologi .........................................................................................35-40, 125-126
Hallucinationer....................................................................................................... 82
154
Register
Halsbränna........................................................................................................... 128
Hand- och fotpsoriasis............................................................................................55
Helicobacter pylori .......................................................................................... 68-69
Hematom.............................................................................................................. 137
Hemorrojder........................................................................................................... 74
Hemostas................................................................................................................ 48
Hemostatika............................................................................................................ 48
Herpesinfektioner...................................................................................................63
Herpes simplex....................................................................................................... 63
Herpes zoster.......................................................................................................... 63
Hiatusinsufficiens.................................................................................................. 128
Hjärnblödning......................................................................................................... 49
Hjärta-kärl..........................................................................................................41-49
Hjärtinfarkt ............................................................................................................ 43
Hjärtsvikt ........................................................................................................ 46, 47
Hormoner .............................................................................................................. 50
Hortons huvudvärk.................................................................................................81
Hosta ................................................................................................................... 145
Hud ...............................................................................................................130-132
Hud- och könssjukdomar ..................................................................................51-59
Hud- och mjukdelsinfektioner ................................................................................62
Hud- och sårrengöring ...........................................................................................52
Hudskyddande och uppmjukande medel ...................................................... 53, 134
Hundbett ................................................................................................................ 62
Huvudlöss...................................................................................................... 59, 133
Huvudvärk ............................................................................................................. 79
Hypertoni.................................................................................................... 41, 42, 49
Hårbotten ............................................................................................................ 133
Hårbottenpsoriasis .................................................................................................55
Hörselgången ....................................................................................................... 110
IBD ......................................................................................................................... 72
IBS .......................................................................................................................... 72
Icke cancerrelaterad smärta .............................................................................96-98
Illamående ....................................................................................................... 75, 80
Impetigo .................................................................................................. 54, 62, 131
Individuella kombinationer ....................................................................................39
Infekterade bensår.................................................................................................62
Infekterade hund-, människo- eller kattbett...........................................................62
Infekterat eksem..................................................................................................... 53
Infektioner ...............................................................................................60-65, 138
Inflammatorisk tarmsjukdom .................................................................................72
Inhalationssteroider ..........................................................................................13-27
155
Register
Inledning................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning.................................................................................................1
Instabil angina........................................................................................................ 43
Insuliner ............................................................................................................32-34
Intertriginös candida ............................................................................................131
Intraartikulär injektion ...........................................................................................50
Irritable bowel syndrome .......................................................................................72
Inverspsoriasis ....................................................................................................... 55
Järnbristanemi ....................................................................................................... 29
Jästsvamp .............................................................................................................. 57
KAD-byte......................................................................................................... 65, 101
Kalcium .................................................................................................................. 84
Kalciumantagonister .........................................................................................41-43
Karies ................................................................................................................... 127
Kattbett .................................................................................................................. 62
Ketoacidos ............................................................................................................. 32
Klamydia ......................................................................................................... 59, 61
Klimakteriebesvär..............................................................................................39-40
Klusterhuvudvärk.................................................................................................... 81
Klysma, snabbverkande ................................................................................. 73, 129
Klåda..................................................................................................................... 137
KOL ...........................................................................................................22-27, 61
Kombinationspreparat, hypertoni...........................................................................41
Komedoakne........................................................................................................... 51
Konjunktivit ......................................................................................... 108, 142-143
Konsumtionsnivåer, alkohol......................................................................................7
Kontraströntgen...................................................................................................... 33
Kortikosteroider...................................................................................................... 50
Kortisonögondroppar...........................................................................................109
Kostsamtal................................................................................................................ 5
Kronisk otit........................................................................................................... 110
Krustor och fjäll..................................................................................................... 136
Kräkning............................................................................................................ 28, 80
Kvotflyktingar........................................................................................................ 103
Käkbensnekros........................................................................................................ 85
Kärldissektion......................................................................................................... 49
LADA....................................................................................................................... 34
Latent Autoimmune Diabetes in Adults..................................................................34
Laxantia.......................................................................................................... 73, 129
Leukotrienreceptorantagonist................................................................................17
Levnadsvanor............................................................................................. 4-8, 21, 27
Lichenoida förändringar..........................................................................................76
156
Register
Lipidreglerande behandling....................................................................................45
Lipidrubbningar...................................................................................................... 45
Livmoderhalscancer................................................................................................38
Lokalanestetika..................................................................................................96-97
Loopdiuretika.......................................................................................................... 46
Luftvägsinfektioner............................................................................................60-61
Lågdosgestagener...................................................................................................35
Lågpotenta östrogener...........................................................................................39
Långvarig benign smärta.........................................................................................96
Läkemedelsassocierad huvudvärk..........................................................................79
Läkemedelsbiverkningar...........................................................................................3
Läkemedelsförråd i Primärvården.........................................................................114
Läkemedelsförråd vid Primärvårdsjourer..............................................................113
Läkemedelsmoduler akutläkemedel..............................................................115-116
Mage-tarm.........................................................................................66-75, 128-130
Matvanor.................................................................................................................. 5
Mediaotit................................................................................................................ 60
Medicininstruktioner.se ...................................................................3, 14, 16, 17, 20
Megaloblastanemi..................................................................................................29
Mekaniska hjärtklaffar............................................................................................49
Mellandosgestagener.............................................................................................35
Menorragi............................................................................................................... 38
Menstruationsförskjutning.....................................................................................37
Metformin.............................................................................................................. 33
MI............................................................................................................................. 8
Migrän ................................................................................................................... 80
Miljö och läkemedel..................................................................................... 2, 35, 77
Missbruk ...........................................................................................................86-89
Mjukgörande ....................................................................................................53-54
Mjäll ..................................................................................................................... 133
Monofasiska………………………………………………………………………………………………………..35
Motiverande samtal..................................................................................................8
Mun- och svalg ..................................................................................................... 127
Mun- och tandvård ................................................................................................76
Munsår ................................................................................................................ 127
Muntorrhet ............................................................................................................ 76
Mycoplasma genitalium .........................................................................................59
Mykoplasma .......................................................................................................... 61
Målvärden, blodtryck .............................................................................................32
Människobett ......................................................................................................... 62
Nagelsvamp ........................................................................................................... 57
Nasala glukokortikoider .......................................................................................111
157
Register
Natriumfluorid ..................................................................................................... 127
Nebulisator ............................................................................................................ 18
Nedre luftvägsinfektioner ......................................................................................61
Nedsatt njurfunktion .............................................................................................65
Neuropatisk smärta................................................................................................97
Neurologi ..........................................................................................................78-83
Neuropatisk smärta ..........................................................................................96-99
Nitrater .................................................................................................................. 43
Njurfunktion .................................................................................................. 65, 107
Nociceptiv smärta .............................................................................................96-99
Nodulocystisk akne.................................................................................................51
Nokturn polyuri ................................................................................................... 102
NSAID-inducerade ventrikelsår ..............................................................................69
Näsoljor................................................................................................................ 111
Näspolyper .......................................................................................................... 111
Nässpray .............................................................................................................. 111
Okomplicerad cystit ...............................................................................................65
Okomplicerad erytema migrans………………………………………………………………………….63
Opioider ........................................................................................................... 97, 99
Opiater ..............................................................................................................87-89
Oral candidos ......................................................................................................... 66
Osmotiskt aktiva medel ................................................................................ 73, 129
Osteoporos .......................................................................................................84-85
Otit ............................................................................................................... 60, 110
Papulopustulös akne…………………………………………………………………………………………..51
Parkinsons sjukdom ...............................................................................................82
Partiella anfall ........................................................................................................ 78
Periartikulär injektion ............................................................................................50
Perorala diabetesmedel .........................................................................................32
Plaquepsoriasis ...................................................................................................... 55
Pc-allergi .....................................................................................................60, 62-63
PCI.......................................................................................................................... 43
PEF-mätare............................................................................................................. 19
Perorala steroider................................................................................................... 17
Pityriasis versicolor.................................................................................................57
PMS ....................................................................................................................... 38
Pneumoni .............................................................................................................. 61
Polymyalgia reumatika............................................................................................50
Polyuri .................................................................................................................. 102
Pormaskakne.......................................................................................................... 51
Postcoital antikonception ........................................................................ 35, 36, 126
PPI-profylax............................................................................................................ 70
158
Register
Preventivmedelssubvention ......................................................................... 36, 125
Primärgeneraliserade anfall....................................................................................78
Procedursmärta...................................................................................................... 98
Profylaktisk behandling mot migrän.......................................................................80
Profylax mot stelkramp.........................................................................................104
Profylax vid NSAID-behandling...............................................................................70
Proktit..................................................................................................................... 72
Prostatahyperplasi................................................................................................ 100
Prostatit ........................................................................................................ 65, 100
P-rör...................................................................................................................... 110
Psoriasis.................................................................................................................. 55
Psykiatri.............................................................................................................86-95
Psykotiska tillstånd..................................................................................................92
Purulent sinuit........................................................................................................ 60
Pyelonefrit.........................................................................................................64-65
Recidiv av mediaotit...............................................................................................60
Recidiverande streptokocktonsillit..........................................................................60
Register................................................................................................................. 151
Renrutin.........................................................................................................52, 131
Restless legs............................................................................................................ 83
RLS.......................................................................................................................... 83
Rhinokonjunktivit................................................................................................... 10
Rinit ................................................................................................................ 9, 141
Rinorré.................................................................................................................. 111
Rinosinuit.............................................................................................................. 111
Riskbruk, alkohol......................................................................................................7
Riskfaktorerna för NSAID-relaterade ulcus.............................................................70
Rosacea.................................................................................................................. 56
Rökning...................................................................................................... 5-6, 23, 27
Salivstimulering...................................................................................................... 76
Samtalsmetodik........................................................................................................8
Scarlatina.............................................................................................................. 138
Seborroisk dermatit.............................................................................................. 133
Sekretorisk otit .................................................................................................... 110
Serumlipidsänkande medel ...................................................................................45
Sinuit ...................................................................................................................... 60
Sjuksköterskors förskrivningsrätt ..................................................................124-147
Skabb ............................................................................................................ 59, 137
Slemhinnebesvär ...................................................................................................40
Smärta ...............................................................................................96-99, 140-141
Smärtmekanism ..................................................................................................... 99
Snabbverkande klysma ..........................................................................................73
159
Register
Spacer ...............................................................................................................18-19
Spermiedödande läkemedel ................................................................................126
Spirometri............................................................................................................... 19
Spolmask.............................................................................................................. 138
Springmask .......................................................................................................... 138
Spädbarnskolik ..................................................................................................... 129
Spänningshuvudvärk ..............................................................................................79
Stabil kranskärlssjukdom .......................................................................................43
Starka opioider ...................................................................................................... 99
Starka steroider ..................................................................................................... 53
Startförpackning.......................................................................................................2
Statiner ............................................................................................................ 43, 45
ST-höjning .............................................................................................................. 43
Stelkramp vid sårskador .......................................................................................104
Streptokocktonsillit......................................................................................... 60, 138
Stroke .................................................................................................................... 49
Strålningsutlöst illamående ...................................................................................75
Substitutionsbehandling i klimakteriet .............................................................39-40
Sura uppstötningar .............................................................................................. 128
Svampbehandling ..................................................................................................37
Svampinfektioner i hud ..........................................................................................57
Svampinfektion i hörselgången ............................................................................110
Syrarelaterade besvär ............................................................................................66
Syrarelaterade sjukdomar .................................................................................66-69
Sårbehandling ...................................................................................................... 131
Sömnhygieniska råd ...............................................................................................93
Sömnmedel .......................................................................................................93-94
Sömnstörningar ................................................................................................93-94
Tandextraktion ....................................................................................................... 48
Tarmirriterande medel ...........................................................................................73
Terapigrupper ...............................................................................................148-150
Terapiresistent hypertoni .......................................................................................42
Terapisvikt vid mediaotit ........................................................................................60
TIA ......................................................................................................................... 49
Tillfällig klåda........................................................................................................ 137
Tillfällig ångest ....................................................................................................... 95
Tinea....................................................................................................................... 58
Tobak ................................................................................................. 5-6, 21, 23, 27
Tonsillit ......................................................................................................... 60, 138
Torr hud................................................................................................................ 134
Torra ögon ................................................................................................... 109, 144
Trichomonas........................................................................................................... 37
160
Register
Trigeminusneuralgi........................................................................................... 81, 96
Trombocytaggregationshämmande medel.............................................................43
Tromboflebiter………………………………………………………………………………………………..137
Trombos.............................................................................................................48-49
Trådsvamp.............................................................................................................. 58
Trängningsinkontinens..........................................................................................101
Tyreoideahormoner................................................................................................50
Tyreotoxikos........................................................................................................... 50
Tårsubstitut................................................................................................. 109, 144
Ulcerös proktit........................................................................................................ 72
Ulcussjukdom .................................................................................................. 68, 69
Underhållsbehandling av astma.............................................................................15
Upphandlade vacciner..........................................................................................106
Uretärsmärtor....................................................................................................... 102
Urininkontinens.................................................................................................... 101
Urinvägsinfektioner...................................................................................64-65, 101
Urologi...........................................................................................................100-102
Urtikaria.................................................................................................................. 58
Utbytbara preparat...................................................................................................2
Utsättning av antidepressiva...................................................................................91
Utsättning av H2-blockerare...................................................................................71
Utsättning av PPI.................................................................................................... 71
Utsättning av sömnmedel..................................................................................93-94
Uttrappning av bensodiazepiner.............................................................................88
Uttrappning av opioider..........................................................................................88
Vaccin mot livmoderhalscancer..............................................................................38
Vaccination..............................................................................................21, 103-106
Vacciner.........................................................................................................103-106
Vaginos................................................................................................................... 37
Vasomotorisk rinit................................................................................................ 111
Ventrikelsår............................................................................................................. 69
Venös trombos....................................................................................................... 49
Venösa bensår........................................................................................................ 62
Vitamin D................................................................................................................ 84
Vätskande sår....................................................................................................... 131
Vätske- och nutritionsbehandling..................................................................117-119
Vätskerepellerande hudskydd...............................................................................137
Åksjuka................................................................................................................. 145
Ångest..................................................................................................................... 95
Ångestsyndrom hos vuxna......................................................................................95
Återfallsförebyggande behandling, alkohol ...........................................................86
161
Register
Äldre och läkemedel ............................ 21, 27, 34, 40, 41, 44, 45, 47, 63, 65, 76, 78,
...................................................................83, 84, 91, 92, 94, 95, 100, 107, 120-123
Äldrekort .......................................................................................................120-123
Äldretriangel............................................................................................................. 2
Ögon.................................................................................................. 9, 108, 142-144
Ögoninflammation ............................................................................................... 143
Ögonlockseksem .................................................................................................. 108
Öron med rinnande p-rör ....................................................................................110
Öron-näsa-hals......................................................................................110-111, 141
Öron- hals- och bihåleinfektioner ..........................................................................60
Östrogener.................................................................................35, 39, 125-126, 139
162
Endast för lokal sjukvård
Apoteken i Västernorrland
Alnö, Kronans apotek
Birsta City, Apoteket Birsta
Birsta, Kronans apotek
Birsta, Kronans apotek Birsta City
Bjästa, Apotek Hjärtat Linblomman
Bollstabruk, Apotek Hjärtat
Bredbyn, Apoteket AB Myrten
Domsjö, Apoteksgruppen Tallen
Fränsta, Apoteket AB Vargen
Husum, Apotek Hjärtat
Härnösand, Cura apoteket ICA
Härnösand, Kronans apotek Öbacka
Härnösand, Kronans apotek
Härnösand, Apoteket AB Sjukhuset
Härnösand, Lloyds Apotek
Kramfors, Apotek Hjärtat Nordstjärnan
Kramfors, Kronans Apotek
Kvissleby, Kronans Apotek
Liden, Apotek Hjärtat
Matfors, Apoteket AB Laxen
Nyland, Apoteket AB Myran
Ramsele, Apotek Hjärtat Nipsippan
Själevad, Apoteket AB
Sollefteå, Apotek Hjärtat Kronan
Sollefteå, Apoteket AB Skärvsta
Sollefteå, Sjukhusrekvisitioner
Sundsvall, Apotek Hjärtat Bydalen
Sundsvall, Apotek Hjärtat Thulegatan
Sundsvall, Kronans apotek Norrmalmsgatan
Sundsvall, Kronans apotek Skönsberg
Sundsvall, Kronans apotek Hälsocentralen Centrum
Sundsvall, Apoteket AB Gripen
Sundsvall, Apoteksgruppen Lokatten
Sundsvall, Apotek Hjärtat Sjukhuset
Sundsvall, Sjukhusrekvisitioner
Sundsvall, Cura apoteket ICA
Sundsvall, Apoteket Galleria In
Timrå, Apoteket AB
Timrå, Kronans Apotek
Söråker, Apoteket AB
Ullånger, Apotek Hjärtat Sundbrolund (fd Höga Kusten)
Ånge, Apoteket AB Ugglan
Örnsköldsvik, Apoteket AB Örnen
Örnsköldsvik, Sjukhusrekvisitioner
Örnsköldsvik, Apotek Hjärtat Sjukhuset
Örnsköldsvik, Apotek Hjärtat Oscarsgallerian
Örnsköldsvik, Apoteket City
Dosapoteket
Distansapoteket
Apoteket AB, Kundtjänst för patienter
Apoteket AB, Kundtjänst för sjukvården
Kronans Apotek, kundtjänst
163
060-55 62 20
010-447 72 18
060-52 59 28
060-52 56 50
010-499 03 11
010-499 03 11
010-44 76 89
0660-504 03
010-44 76 249
010-499 11 61
010-422 94 00
0611-201 55
0611-120 88
010-44 76 034
0611-78 29 30
010-499 05 86
0612-700 620
060-56 24 14
010-499 14 50
010-44 76 048
010-44 76 803
010-499 03 61
010-44 77 016
010- 499 09 97
010-44 77 060
0620-197 88
010-499 03 21
010-499 07 86
060-787 11 01
060-15 74 21
060- 787 11 01
010-44 76 041
060-12 84 50
010-499 10 46
060-14 97 75
010-42 29 244
010-447 60 26
010-44 77 066
060-787 11 30
010-44 77 099
010-499 10 36
010-44 77 077
010-44 76 534
0660-891 44
010-499 08 76
010-499 14 21
010-447 71 58
0771-210 210
0771-210 210
0771-450 450
0771-210 210
0771-612 612
Ingen
smärta
0
Mät VAS-poäng med linjal
VAS-skala
Max
smärta
10
Multifaktoriell riskvärdering och förslag till åtgärder enligt Läkemedelsverket 2014
Källa: 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension
Denna sida uppdaterades 2014-08-08 som del av Landstinget Västernorrlands behandlingslinje för hypertoni.
Medicinsk redaktör Göran Umefjord. Synpunkter skickas till fb.behandlingslinjer
Riskfaktorer utöver förhöjt
blodtryck:
• hjärt-kärlsjukdom, diabetes,
njursjukdom
• män över 55 år, kvinnor över 65 år
(insjuknande i låg ålder medför förhöjd
livstidsrisk)
• rökning
• blodfettsrubbning (totalkolesterol >
5,0 mmol/L, LDL-kolesterol > 3,0, HDLkolesterol < 1,0 för män och < 1,2 för
kvinnor, triglycerider > 1,7)
• fP-glukos 6,1 – 6,9 eller patologiskt
glukostoleranstest
• bukfetma (midjemått män > 102 cm,
kvinnor > 88 cm)
• hereditet för tidig hjärt-kärlsjukdom.
Exempel på subklinisk organskada:
• vänsterkammarhypertrofi (enl. EKG
eller ekokardiografi)
• sänkt eGFR enl. MDRD < 60
ml/min/1.73 m2
• mikroalbuminuri 30–300 mg
albumin/dygn eller albumin-kreatinin
kvot > 3 mg/mmol
• förändringar i halskärlen (intimamedia tjocklek IMT > 0,9 mm eller
plaque
enligt ultraljud)
• förändringar i benartärer (ankel/arm
blodtryckskvot < 0,9).

Mitt läkemedel 2015 - Landstinget Västernorrland

Transcription

Similar documents

Bitidningen-2014-Juli-Aug .pdf

Ulf Janzon, LIF - Svenska Nyhetsbrev

Läkemedel och äldre Kost och läkemedelsinteraktioner

bilder

Externa åk 2 Beskrivning Kurs kod Poäng

Noteringar från APL

Så bra service har apoteken - AB Better Business World Wide

Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård

PSYKIATRIN

Information och ansökan om arbetsplatskoder

Monologtexter 2016 - Södra Latins gymnasium

Från: Monica Eriksson Skickat: den 30