Prel. Kursbeskrivning UB209A V15 150213 - Barn

1 (11)
2015-02-05
Kursbeskrivning
(Preliminär)
Sociala relationer i förskolan
7,5 hp, grundläggande, helfart
Kurskod: UB209A
Vårterminen 2015
Kursansvarig/examinator Ingrid Olsson
Kursadministratör
Nicole Wickman
Lärare
Ingrid Engdahl (Grupp 4)
Suzanne Kriström Alonzo
(Grupp 1, 2 och 3)
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
ingrid.olsson@buv.su.se
08-1207 6206
nicole.wickman@buv.su.se
08-1207 6286
ingrid.engdahl@buv.su.se
08-1207 6205
suzanne.kristrom.alonzo@buv.su.se
08-1207 6217
registrator@buv.su.se
2 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där
du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med
hjälp av kurskoden UB209A.
Registrering
Registrering sker före kursstart enligt instruktion i välkomstbrev. Vänligen kontakta
kursadministratör vid eventuella frågor kring registrering.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till ålder,
kön, sexualitet,
etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka pedagoger och
barn,
- reflektera över barns perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett
hållbart socialt klimat för lärande samt
- diskutera förskolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt
problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och
mobbning kan utvecklas.
Kursens upplägg
Kursen är uppbyggd i huvudsak kring föreläsningar, seminarier och grupparbeten. I kursen
används APA som referenssystem, se manual på Mondo.
Arbete i studiegrupper. Studenterna delas in i studiegrupper vid första seminarietillfället.
Läraren delar in studenterna. Under kursens gång ska varje studiegrupp arbeta med ett
grupparbete. Det arbetet är inte lärarlett och sker förslagsvis de tider som finns schemalagda
för detta. Om alla i studiegruppen kan byta tid går det bra att lägga arbetet andra tider. Detta
arbete ingår i ”Seminarieuppgifter” och avslutas med en presentation vid seminarium 5.
Uppgiften för studiegruppen är att ni vid varje tillfälle diskuterar innehållet i undervisningen
dittills. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll och diskutera
vad ni tror att den kunskapen betyder för arbete i förskola. Era diskussioner dokumenterar ni
3 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
genom fortlöpande gemensamma minnesanteckningar för varje studiegrupp. Vid seminarium5
gör sedan varje studiegrupp en presentation som bygger på processen under veckorna och som
fokuserar sociala relationer i förskolan.
Obligatorisk närvaro
De tillfällen som kallas ”Seminarier” i schemat är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras
enligt instruktion i denna kursbeskrivning. Vid frånvaro över 45% av obligatoriska moment
anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett
senare kurstillfälle. Studenten kontaktar kursadministratör för detta.
Examinationer och uppgifter
Kursen examineras genom
EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp, som bedöms enligt betygsskala G-U samt
EXA2 Individuell skrivning 5 hp, som bedöms enligt betygsskala A-F.
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kontrollera det regelbundet, även efter
kursens start.
Litteratur
Information om litteratur finns i bilaga till kursplanen på kurshemsidan. De vetenskapliga
artiklarna som ingår i kursen har du tillgång till elektroniskt genom Stockholms
universitetsbibliotek. Vänligen kontakta i första hand biblioteket vid frågor kring hur du får
tillgång till dessa.
Innehåll
Vänligen se schemat för datum, tider och lokaler. Där inte annat anges är läraren
seminarieläraren för din grupp (se första sidan av denna kursbeskrivning).
INTRODUKTION TILL KURSEN OCH ÄMNET
Seminarium 1: Introduktion till kursen och ämnet
Innehåll: Information om ämnet barn- och ungdomsvetenskap samt information om och
diskussion kring kursens innehåll och upplägg, examinationsuppgifter, betygskriterier och
grupparbeten.
4 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
TEMA 1: BARNS PERSPEKTIV OCH INFLYTANDE
Föreläsning 1: Barns perspektiv och rättigheter
Lärare: Ingrid Olsson (alla grupper).
Innehåll: Barns perspektiv, inflytande och rättigheter presenteras och problematiseras utifrån
forskning och samhälleliga beslut.
Studiegruppsarbete 1:
Innehåll:
a) Diskutera litteraturen av Engdahl och av Markström och Halldén, gärna också
Föreläsning 1.
Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll, varför ni tycker
att det är viktigt och vad ni tror att den kunskapen betyder för lärares arbete. Fokusera
gärna på frågor som: Hur kan lärare arbeta för att öka barns inflytande och
delaktighet? Vad säger artikeln om relationer mellan barn eller mellan barn och
vuxna? Vad tycker ni verkar fungera bra eller mindre bra? Vad står i litteraturen om
detta?
Alla studenter i gruppen ska vara beredda på att sammanfatta er diskussion i en mindre
grupp med andra studenter.
Formulera också tre diskussionsfrågor kring barns perspektiv som kan diskuteras vid
Seminarium 2 (dvs studiegruppen formulerar tre frågor sammanlagt). Ta med dem till
seminariet.
b) Lovande exempel på barns delaktighet – egna erfarenheter: Berätta för varandra om
egna exempel av situationer där barn har fått (eller inte fått) vara delaktiga och där
pedagoger har tagit del av barns perspektiv. Hjälps sedan åt med att analysera detta
utifrån kurslitteratur och föreläsningen/tidigare undervisning. T ex: Vad gjorde
pedagogerna? Hur kunde de ha gjort annorlunda? Hur påverkade det barnen?
Sammanfatta studiegruppens diskussion och slutsatser. Varje student ska kunna
presentera sammanfattningen under ca 5 minuter för en grupp av andra studenter och
seminarieläraren vid Seminarium 2.
Seminarium 2: Diskussion kring barns perspektiv, inflytande och rättigheter
Innehåll: Redovisande uppgift och diskussion kring barns perspektiv, barnperspektiv,
inflytande och delaktighet grundat i kurslitteraturen. Seminariet förbereds i studiegruppen.
Litteratur för Tema 1:
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24 (1-2), 100-117. (18 s.)
Engdahl. I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool.
European Early Childhood Education Research Journal, 20(1), 83-98.
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD
Info). Stockholm: Regeringskansliet. (80 s.).
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med
barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, 42-57. (Obs! Det är denna
artikel som tillkommer, se information om detta i bilagan med kurslitteratur)
MacNaughton, G. & Smith, K. (2009). Children’s right in early childhood. I M. J. Kehily. An
Introduction to Childhood Studies. (ss. 161-176). New York: Open University Press.
5 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Markström, A.-M. & Halldén, G. (2009). Children’s Strategies for Agency in Preschool.
Children & Society, 23, 112–122.
Woodhead, M. (2009). Childhood studies. Past, present and future. I M. J. Kehily. An
Introduction to Childhood Studies (ss. 17-31). New York: Open University Press.
TEMA 2: MÅNGFALD, NORMALITET OCH AVVIKELSE
Föreläsning 2: Mångfald, normalitet och avvikelse
Lärare: Suzanne Kriström Alonzo (alla grupper).
Innehåll: Föreläsningen presenterar och problematiserar forskning och praktik kring
mångfald, föreställningar om normalitet och avvikelse.
Studiegruppsarbete 2: Diskutera Bromseth och Darj, Skolverket och gärna också
Föreläsning 2. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll och
diskutera vad ni tror att den kunskapen betyder för lärares arbete med sociala relationer i
förskolan. Studiegruppen formulerar tillsammans två diskussionsfrågor att ta med till
seminariet.
Seminarium 3: Diskussion kring mångfald, normalitet och avvikelse
Innehåll: Seminariet behandlar mångfald, normalitet och avvikelse bland annat utifrån
kurslitteraturen.
Litteratur för Tema 2:
Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier
för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. (270 s.)
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD
Info). Stockholm: Regeringskansliet. (Återkommer från tema 1, 80 s.)
Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier. (Rapport 326). Stockholm:
Skolverket. Hämtad 15 november 2012 från
www.skolverket.se/publikationer?id=2164. (120 s.)
TEMA 3: MOBBNING OCH TRAKASSERIER
Föreläsning 3: Att förebygga mobbning och trakasserier
Föreläsare: Ingrid Engdahl (alla grupper).
Innehåll: Föreläsningen behandlar att bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete mot
mobbning, diskriminering och kränkande behandling.
Studiegruppsarbete 3: Förbered Seminarium 4 genom att tillsammans analysera en
likabehandlingsplan (likabehandlingsplan till seminarium finns på Mondo). Använd
kurslitteratur och gärna också föreläsningar och seminarier för att analysera
likabehandlingsplanen. Till exempel tar skolverkstexterna upp sådant som bör kunna vara
användbart. Tänk också gärna på hur barns perspektiv och normkritik kan användas för
likabehandlingsplanen.
6 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Varje student ska ha med sig minnesanteckningar från er analys till Seminarium 4 och vara
beredd att redovisa vilken del av litteraturen ni utgår från och vad det innebär för den aktuella
likabehandlingsplanen för en mindre grupp av andra studenter och seminarieläraren.
Seminarium 4: Att förebygga mobbning och trakasserier i förskola.
Innehåll: Seminariet behandlar mobbning och trakasserier. Kurslitteratur, Skolverkets
rapporter, likabehandlingsplaner och skönlitteratur diskutera och analyseras i relation till
förskolans uppdrag. Seminariet förbereds i studiegruppen (likabehandlingsplan) och genom
att enskilt läsa skönlitteraturen, se nedan, och förbereda en redovisning av det (det senare görs
inte i studiegruppen).
Litteratur för Tema 3:
Engdahl, I. (2014). Att vara i en grupp av likar. Förskoletidningen, 1, 8-15. (8 s.)
Frånberg, G.-M. & Wrethander, M. (2011). Mobbning – en social konstruktion. Lund:
Studentlitteratur. (123 s.)
Gustafsson, L. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. (188s.)
Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (Finns tillgänglig som elektronisk resurs, 35 s).
Skolverket (2012). Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 15 november 2012 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798 (55 s.)
Skönlitteratur att läsa till Seminarium 4:
Varje student läser två böcker, antingen två av nedanstående böcker (valfritt vilka av dem)
eller en av nedanstående böcker och en annan skönlitterär bok riktad till barn i förskoleåldern
(valfritt vilken).
Pricken (1945) av Margret Ray. En klassiker som fortfarande säljer. Det var en gång nio små kaniner.
Åtta av dem såg ut som alla andra i familjen, men den nionde... Den nionde var alldeles olik! Han
hade bruna prickar på hela kroppen och blå ögon. Tänk om morfar inte kunde tycka om honom, han
som trodde att kaniner måste se ut på ett visst sätt. Stackars, stackars lilla Pricken! Men när Pricken
ger sig ut i stora världen upptäcker han att det finns fler som är olika.
Ensam Mullvad på scen (2012) av Ulf Nilsson och Eva Eriksson. Blygt mästerverk av Ulf Nilsson och
Eva Eriksson Aldrig någonsin är världen hemskare än när man är rädd för att göra bort sig inför en
massa människor! Men ibland måste man våga, om inte annat för någon annans skull.
Jag älskar Manne (2012) av Pija Lindenbaum. Triangeldrama i sandlådan. Starka känslor svallar när
tre killar kämpar om varandras uppmärksamhet i sandlådan. Det finns mycket man kan gilla när det
gäller Manne: Hans mormor, hans hink, hans burriga hår. Ja, till och med hans geggamoja! Men när
"killen" dyker upp, då blir det inte lika roligt. Manne vill ju bara leka med "killen".
Fyra hönor och en tupp (2004) av Lena och Olof Landström. På en hönsgård bor fyra hönor och en
liten tupp. Tuppen bryr sig inte alls om hönorna, han är helt upptagen med sitt viktiga projekt. Men
hönorna tycker att tuppens matplats är så stor och deras matplatser så små. ”Vi kan inte ha det såhär,
vi måste göra något”, säger hönorna. ”Vi vill dela rättvist.”
7 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Det är en gris på dagis (2012) av Johanna Thydell. Det är en gris på dagis är en humoristisk, poetisk
och lagom verklighetstrogen berättelse med knorr. Grisen står i sin hage och tittar på barnen som leker
långt därborta på dagis. Grisen är ensam, han vill också vara med. Han gräver och gräver och...
Uppgiften är att analysera böckerna med hjälp av minst tre titlar ur kurslitteraturen (utöver de
skönlitterära böckerna). Till exempel: Vilket innehåll i kurslitteraturen ser ni exempel på i
boken? Hur kan boken förstås/tolkas med hjälp av kurslitteraturen? Hur kan boken förstås på
olika sätt beroende på vad ni som läsare fokuserar? Vad tror ni boken kan bidra med för barn i
förskolan?
SLUTSATSER KRING KURSENS INNEHÅLL
Studiegruppsarbete 4: Förbered seminarium 5.
Seminarium 5: Redovisning av arbete i studiegrupper.
Innehåll: Vid detta seminarium redovisas arbetet i studiegrupperna. Mer instruktioner ges
senast vid seminarium 4.
INLÄMNING AV INDIVIDUELL SKRIVNING
Den individuella skrivningen lämnas in i kursens Mondosida i Turn-it-in (vänligen kontakta
kursadministratör vid eventuella problem med tillgång till Mondo) senast den 29 april.
Examination
Obligatorisk närvaro
Seminarierna är obligatoriska, se ovan. Frånvaro upp till 45% kan kompenseras genom
skriftliga inlämningsuppgifter. Dessa lämnar du in i samma dokument som din hemskrivning.
Du lägger detta sist i dokumentet och anger vilket/vilka seminarier som du kompenserar
frånvaro för. Frånvaro från seminarium 1 kompenseras genom att du väljer ut något område
som kursen berört, sammanfattar vad du har lärt dig om det och varför du tycker att det är
relevant för läraryrket (ca 1 A4-sida). Vid frånvaro från seminarium 5 kontaktar du
seminarieläraren för inlämningsuppgift. Frånvaro från övriga seminarier (seminarium 2, 3 och
4) kompletteras genom att sammanfatta innehållet och beskriva dina reflektioner kring den
litteratur som behandlas vid seminarierna, omfattning ca 2 sidor per hel bok, 1 sida per del av
bok (om bara en del av boken ingår) och 1 sida per artikel.
Seminarieuppgifter 2,5 hp
Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande (se ovan).
Individuell skrivning 5 hp
Texten i hemskrivningen struktureras på följande sätt:
8 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
1. Försättssida: Det ska finnas en försättssida med ditt namn och personnummer, kursens
namn, vilken termin du går kursen och vem som är din lärare.
2. Redogör för och jämför begreppen barns delaktighet, normer och trakasserier. Använd
minst fem titlar från kurslitteraturen (ca 3 sidor). Exempelvis kan du börja med att redogöra
för hur olika delar av kurslitteraturen definierar och beskriver dessa begrepp och närliggande
begrepp. Sedan kan du jämföra och analysera om begreppen definieras på olika sätt i olika
texter eller om definitionerna är samstämmig. Du kan också till exempel ta upp vilka
svårigheter och möjligheter litteraturen lyfter fram kring att definiera och använda begreppen.
3. Analysera en likabehandlingsplan med hjälp av minst två titlar från kurslitteraturen (ca 1-2
sidor, får vara samma titlar som används ovan).
Den likabehandlingsplan som du ska diskutera finns på Mondo, vänligen observera att det inte
är samma som till seminariet.
4. Reflektera avslutningsvis över hur förskolans arbete mot diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling och mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans
styrdokument. Här har du möjlighet att tänka fritt i förhållande till ditt kommande
yrkesliv dock inom ramen för ämnet och med referenser till kurslitteraturen (ca 1 sida).
5. Referenser: Referenserna ska skrivas enligt APA-manualen.
Hemskrivningen ska vara minst 4 och max 7 sidor, exklusive referenser och försättsblad,
typsnitt Times New Roman, 12 punkter, 1 ½ radavstånd.
Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat
ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Observera att vi vill att ni även anger
sidhänvisningar vid referat och hänvisningar, dvs. även när det inte är direkta citat.
Den individuella skrivningen lämnas in i kursens Mondosida i Turn-it-in (vänligen kontakta
kursadministratör vid eventuella problem med tillgång till Mondo) senast den 29 april.
Ditt betyg finns inrapporterat i Ladok senast 15 arbetsdagar efter kursens slut och din lärare
skickar en skriftlig bedömning till dig per e-post. Vid frågor kring Ladok vänligen kontakta
kursadministratör. Läraren för din grupp meddelar dig när din examination är bedömd.
Omexamination
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en
vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
9 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Nästkommande omexamination äger rum den 17 augusti 2015. Det är då samma uppgift som
vid ordinarie examinationstillfälle och du lämnar in uppgiften per e-post till din
seminarielärare. Seminarieläraren bekräftar inom tio arbetsdagar att din examinationsuppgift
har kommit fram. Om du inte får bekräftelse från seminarieläraren inom fem arbetsdagar,
kontakta i första hand kursansvarig och annars kursadministratör eller studierektor. Möjlighet
till omexamination ges härutöver en gång per termin. För mer information kontakta i första
hand din lärare, annars kursansvarig eller kursadministratör eller studierektor.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G respektive E på examinationerna i kursen samt att
alla uppgifter i kursen är fullgjorda.
EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp
G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier där kurslitteratur redovisas och diskuteras.
U. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier
EXA2 Individuell skrivning 5 hp
A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller
en analys av begreppsdefinitionerna, en fördjupande diskussion av en likabehandlingsplan med tydlig
utgångspunkt i begreppen, samt en reflektion kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling och mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Skriftlig och kommunikativ
klarhet, formalia utan betydande brister.
B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet
innehåller en analys av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med tydlig
utgångspunkt i begreppen, samt en reflektion kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande
behandling och mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Skriftlig och kommunikativ
klarhet, formalia utan betydande brister.
C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en
analys av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd av begreppen, samt en
reflektion kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan utvecklas
inom ramen för förskolans styrdokument. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister.
D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet
innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd av
begreppen, samt en reflektion kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och
mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan
större brister.
E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet
innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd av
begreppen, samt en reflektion kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och
mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan
större brister.
10 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är
bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag.
Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Likabehandlingsplanen
diskuteras inte med stöd av begreppen. En reflektion saknas kring hur arbetet mot diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling och mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans styrdokument. Brister i
referenshantering och/eller språkhantering.
F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som
möjlig att komplettera utan måste göras om.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
11 (11)
Kursbeskrivning Sociala relationer i förskolan Våren 2015
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer
i kursen. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din
studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
 Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
 Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
 Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera
därför din studentmail regelbundet.
 Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.