Faktorer som påverkar följsamheten till
Transcription
Faktorer som påverkar följsamheten till
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på vårdrelaterade infektioner En litteraturöversikt Factors Affecting Compliance to Hygiene Guidelines of Healthcare workers and Patients and Its Impact on Healthcare Associated Infections A Literature Review Examensarbete nr: Författare: Marita Bergman och Linn Sabell Handledare: Annelie Bergström Examinator: Anncarin Svanberg Granskare: Doris Hägglund Ämne/huvudområde: Omvårdnad Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: 2015-01-14 Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00 SAMMANFATTNING Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner. Metod: Examensarbetet utfördes som en systematisk litteraturöversikt med 24 vetenskapliga artiklar som grund till resultatet. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL with FULL TEXT och PubMed. Resultat: Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet till hygienrutiner. Faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som implementerats enskilt eller i kombination, har sedan lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet rubriceras som hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist, okunskap, kontextuella normer samt glömska. Patientens empowerment, kunskap, samt följsamhet till handhygien visar att patienter kan stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser. Slutsats: Faktorer som lett till ökad kunskap, ökad medvetenhet eller en kombination av dessa, har ökat följsamheten till hygienrutiner. Genom ökad följsamhet av hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat. Nyckelord: följsamhet, hygien patienter, vårdpersonal, vårdrelaterade infektioner Keywords: compliance, healthcare-associated infections, healthcare workers, hygiene, patients INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ................................................................................................................ 1 INTRODUKTION ........................................................................................................ 1 Historiskt perspektiv ............................................................................................. 1 World Health Organization ................................................................................... 2 Samband mellan hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner ........................ 3 Sjuksköterskans ansvar och roll som arbetsledare och teamledare ................ 5 Vårdpersonalens följsamhet ................................................................................ 6 Patientens följsamhet ........................................................................................... 7 Problemformulering .............................................................................................. 8 Syfte ....................................................................................................................... 8 METOD....................................................................................................................... 9 Design .................................................................................................................... 9 Urval av litteratur ................................................................................................... 9 Värdering av artiklarnas kvalitet ........................................................................ 14 Tillvägagångssätt ................................................................................................ 14 Analys .................................................................................................................. 14 Forskningsetiska aspekter ................................................................................. 15 RESULTAT .............................................................................................................. 16 Faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner ................................. 16 Ökad kunskap .................................................................................................... 16 Ökad medvetenhet ............................................................................................. 17 Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material ..................... 17 Faktorer som påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner ................................. 19 Ökad kunskap .................................................................................................... 19 Ökad medvetenhet ............................................................................................. 19 Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material ..................... 20 DISKUSSION ........................................................................................................... 22 Sammanfattning av resultatet ............................................................................ 22 Resultatdiskussion ............................................................................................. 23 Metoddiskussion ................................................................................................. 26 Slutsats ................................................................................................................ 28 Klinisk tillämpbarhet ........................................................................................... 28 Förslag till vidare forskning ............................................................................... 28 REFERENSLISTA .................................................................................................... 30 BILAGOR ................................................................................................................. 41 INLEDNING ”Detta ser inte du”. ”Så här ska man inte göra men…” ”Egentligen så ska man göra så här men…” ”Om man ska följa alla regler så ska man tydligen inte göra annat än sprita händerna idag.” Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning [VFU] har detta varit ett urval av ständigt återkommande kommentarer vid tillfällen då hygienrutiner borde utförts i den kliniska verksamheten. Detta gäller både den somatiska som psykiatriska vården, i sluten som öppen vård, och lika ofta i kommunal- som landstingets regi. Det har förekommit hos samtlig vårdpersonal. Författarnas upplevelse av bristande följsamhet till hygienrutiner under VFUtiden samt att hygienens betydelse har varit känd i över 100 år, har väckt intresset att beskriva kunskapsläget om hur vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner påverkar förekomst av vårdrelaterade infektioner. Författarna använder sig i detta arbete av termen vårdpersonal som innefattar sjuksköterskan och det teamarbete hen driver runt patienten. I teamet ingår exempelvis undersköterskor, läkare och annan personal som tillsammans med sjuksköterskan utgör en helhet – ett team runt patienten. Författarna anser att sjuksköterskor således inte är en isolerad arbetsgrupp runt patienten. Med tanke på att författarna undersöker hygienens betydelse för att minska vårdrelaterade infektioner så är det av stor betydelse att alla yrkesgrupper i teamet runt patienten är betänkta i litteraturöversikten för att förtydliga vikten av hygien för att stärka patientsäkerheten. Utifrån detta anser författarna att det finns en relevans i att använda sig av begreppet vårdpersonal INTRODUKTION Historiskt perspektiv Redan under Antiken började tankar om hygienens betydelse inom vård och omsorg utvecklas. En person som varit betydande för vårdhygienen var Ignaz P. Semmelweis (18181865). Han kallades “handhygienens fader”, då han upptäckte sambandet mellan överförd smitta och handhygien. Semmelweis införde rutiner angående handhygien och handdesinfektion mellan arbetet på avdelningarna och mellan arbetet med patienterna. Detta resulterade i minskad dödlighet på förlossningsavdelningen (Stordalen, 1999). 1 Florence Nightingale (1820-1910) var sjuksköterskan som införde hygienrutiner vid de brittiska militärsjukhusen under Krimkriget under mitten av 1800-talet, vilket resulterade i minskad dödlighet bland de inlagda soldaterna (Stordalen, 1999). I boken Notes on Nursing: What it is, and What it is not, publicerad år 1859, beskriver Nightingale den tidens teorier om bland annat smittspridning (Andersson, 2002). Nightingale (1954) menade att det var lika viktigt att förnya luften runt patienten som det var att hålla patientens hud ren. Ändamålet med detta var att undanskaffa skadliga ämnen från patientens kropp. Vad beträffar sjuksköterskans handhygien ansåg hon att om sjuksköterskan endast tvättade händerna med vatten så blev de inte rena men att smuts kunde avlägsnas från sjuksköterskans händer med tvål och vatten. Denna procedur effektiviserades om man tillsatte sprit vid handtvätt (a.a.). I Sverige utgav Kungliga medicinalstyrelsen, numera Socialstyrelsen, år 1959 skriften ”Råd och anvisningar rörande förebyggande av nosokomiala infektioner”. Denna skrift skildrade internationella iakttagelser gällande smitta, smittspridning samt förebyggande åtgärder. Det svenska arbetet med vårdhygien utvecklades vidare under 1960-talet, då bland annat idén med hygiensköterskor anammades och två sjuksköterskor tillsattes som hygiensköterskor, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt vid Karolinska sjukhuset i Stockholm (Hambræus & Tammelin, 2006). World Health Organization Vårdrelaterade infektioner påverkar miljoner patienter över hela världen varje år. World Health Organization, [WHO], påbörjade år 2005 arbetet med riktlinjer för handhygien, “Clean Care is Safer Care”, som förväntas främja hand hygienen i vården samt stärka patientsäkerheten på olika vårdinrättningar världen över. Målet med “ Clean Care is Safer Care” är ett globalt erkännande av infektionskontroll som en grundläggande basis i arbetet med patientsäkerhet samt medverkar att reducera vårdrelaterade infektioner och dess konsekvenser. (World Health Organization [WHO], u.å.). År 2009 lanserades en internationell kampanj, “SAVE LIVES: Clean Your Hands”, i syfte att förbättra handhygienen bland vårdpersonal. Kampanjen är en stor del i arbetet med den globala satsningen på att förhindra vårdrelaterade infektioner och är en grundläggande del av “Clean Care is Safer Care”. WHO har i denna kampanj tagit fram en strategi som de kallar “My 5 Moments for Hand Hygiene”. Denna strategi riktar sig till all vårdpersonal då den 2 belyser och definierar de viktigaste situationerna när handhygien ska utföras: vid de rätta tillfällena, de rätta tiderna och på rätt sätt för att förhindra spridningen av infektioner på olika vårdinrättningar. Strategin är användarcentrerad, evidensbaserad, logisk samt prövad i den kliniska verksamheten. Den är utformad för att vara lätt att lära och ska vara möjlig att tillämpa i ett brett urval av olika sjukvårdsinrättningar (WHO, u.å.). Enligt WHO (2009) är dessa fem steg följande: 1: Innan du vidrör patienten 2: Innan rent/ aseptiskt arbete 3: Vid risk för exponering av kroppsvätskor 4: Efter patientnära arbete 5: Efter att ha varit i kontakt med föremål i patientens omgivning Globala riktlinjer rekommenderar att vårdpersonalen tvättar sina händer med tvål och vatten när de är synbart smutsiga. Är händerna inte smutsiga så är rekommendationerna att vårdpersonalen gnider in händerna med en alkoholbaserad lösning i samband med den patientnära vården (WHO, 2009). Enligt Allegranzi, Memish, Donaldson & Pittet (2009) är den alkoholbaserade lösningen är att föredra då den är mer effektiv och skonsammare mot huden på händerna. Samband mellan hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) 2a §, ska vården bland annat vara av god hygienisk standard. Enligt 2 § i SOSFS 2007:19, är följande åtgärder de som ingår i de basala hygienrutinerna: handhygien, regler angående arbetskläder samt regler angående skyddshandskar och skyddsförkläden för engångsbruk. Vårdpersonal brister i att använda adekvat skyddsutrustning, som förkläden, handskar, munskydd och skyddsglasögon vilket har påvisats genom studier. Felaktig användning av skyddshandskar, så som att inte avlägsna använda handskar innan rent arbete, kan orsaka mikrobiell överföring mellan handske och patient (Girou et al., 2004; Mitchell et al., 2013). Handhygien innebär handtvätt med tvål och vatten vid tydligt kontaminerade händer samt vid kontakt med patient med gastroenterit. Händerna, som ska vara torra, ska omedelbart desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter direktkontakt med patient samt före och efter användande av skyddshandskar. Skyddshandskar för engångsbruk skall 3 användas vid kontakt eller vid risk för kontakt av kroppsvätskor och skall tas av och bytas mellan varje arbetsmoment. Skyddsförkläde för engångsbruk eller skyddsrock ska användas vid risk för att arbetskläder ska komma i kontakt med kroppsvätskor eller liknande. Inga smycken eller klockor får användas på händer och underarmar. De regler som skall följas angående arbetskläder är att de ska ha kort ärm. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller oftare vid behov (SOSFS 2007:19, 2§). En studie av Wiener-Well, Galuty, Rudensky, Schlesinger, Attias & Yinnon (2011) påvisade att det finns upp till 60 procent möjligt patogena, inklusive läkemedelsresistenta, bakterier på sjuksköterskors och läkares arbetskläder. Vidare påvisade studien att 58 procent av den tillfrågade vårdpersonalen uppgav att de bytte arbetskläder varje dag. 77 procent bedömde att deras arbetsklädsel var god till utmärkt hygienmässigt. En vårdrelaterad infektion definieras som varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med sjukhusinfektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet (Lundholm, 2006, s. 19). Denna definition tillskrevs begreppet ”sjukhusinfektion” år 1979 av Socialstyrelsen men gäller idag för begreppet ”vårdrelaterad infektion” (Lundholm, 2006). Urinvägsinfektioner, pneumonier, post-operativa sårinfektioner, gastroenterier och infartsrelaterade infektioner i blodbanan är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (Lindahl, Skyman & Fryklund, 2009). I en intervjustudie där sjuksköterskor, läkare, ST-läkare och läkarstuderande deltog, fastställdes att vikten av att skydda sig själv mot vårdrelaterade infektioner är den främsta anledningen till att utföra hygienrutiner (Erasmus et al., 2009). En ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier utgör en allvarlig risk mot patientsäkerheten. Internationellt rapporteras en ökning av meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) samt vancomycinresistenta enterokocker (VRE). I Sverige har fallen med MRSA ökat sedan anmälningsplikten inträdde år 2000, men är fortfarande relativt låga jämfört med resten av världen (Lundholm, 2006). Spridningen av MRSA sker främst inom och mellan olika inrättningar där hälso- och sjukvård bedrivs. Hygienrutiner är en viktig del i det förebyggande arbetet mot MRSA, som sprids genom kontaktsmitta. I Sverige är infektion eller bärarskap av MRSA och VRE anmälningsskyldigt och ska rapporteras till 4 smittskyddsläkare i aktuellt landsting samt till Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2014; Smittskyddslagen, SFS 2004:168). “Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada” (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, 6 kap., 4 §). I arbetet för att säkerställa en vård baserad på hög säkerhet och hög kvalitet, är förebyggandet av vårdrelaterade infektioner en viktig aspekt. Att reducera antalet vårdrelaterade infektioner skulle innebära en minskning av lidandet för den enskilde patienten och minskade kostnader för samhället enligt Socialstyrelsen (2006). Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada. Vårdskada definieras följaktligen som skada av fysisk som psykisk natur, lidande, sjukdom eller dödsfall som, vid vidtagande av lämpliga åtgärder, kunnat undvikas i patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2013). Preventiva åtgärder tas oftast för att skydda patienten mot vårdrelaterade infektioner, men dessa åtgärder är också viktiga för vårdpersonalens hälsa. Att vårdpersonal aktivt vidtar preventiva åtgärder och skyddar sig själva från vårdrelaterade infektioner, kan på större sikt skydda patienter från vårdrelaterade infektioner och på så sätt främja patientsäkerheten (Grota, Meinzen & Burleson-Rine, 2009). Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2014) visar vårens mätningar att 8.9 procent av alla inneliggande patienter har en vårdrelaterad infektion. För att minska denna siffra är arbetet med vårdhygien en viktig faktor. Den vanligaste smittvägen är via personalens händer (Folkhälsomyndigheten, 2013). Sjuksköterskans ansvar och roll som arbetsledare och teamledare Enligt International Council of Nurses (ICN, 2014) etiska kod för sjuksköterskor så har sjuksköterskan i sin yrkesprofession ett grundläggande ansvar att, bland annat, förebygga sjukdom samt lindra lidande. Socialstyrelsen gör gällande i deras publikation “Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor” att legitimerade sjuksköterskor ska ”arbeta utifrån hygienska principer och rutiner” (Socialstyrelsen, 2005, s.11). Vidare ska sjuksköterskan arbeta efter gällande riktlinjer och författningar samt arbeta för att förhindra komplikationer i samband med vården. Sjuksköterskan ska även arbeta preventivt med smitta och smittspridning, i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). 5 Svensk sjuksköterskeförening (2011) beskriver sjuksköterskans personcenterade arbete som en del i det centrala för omvårdnadens grunder. Med det menas att patienten är delaktig i sin egen vård och behandling. Enligt ICN (2014) förväntas sjuksköterskan att utifrån att främja patientens hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande, samordna sitt arbete med andra yrkesgrupper så att dessa tillsammans kan erbjuda vård till individen (patienten), familjen och allmänheten. Alla sjuksköterskor och all vårdpersonal är ansvariga för patientsäkerheten. I ett syfte att förhindra brister i den patientcentrerade vården kan sjuksköterskan arbeta i team. Sjuksköterskan leder ofta arbetet inom teamet genom att inspirera och motivera till att nå specifika mål för omvårdnad (Fransson-Sellgren, 2009). Vid ett teamarbete kan sjuksköterskan utveckla strategier för att hantera en för tung arbetsbelastning samt finna en variation i personalgruppen där kompetenser tillvaratas på olika nivåer (Scherwood & Zomorodi, 2014). Sjuksköterskan har en uppgift att fylla genom att utveckla kunskap i förhållande till all personal som bedriver omvårdnad där målet är att förstå människors omvårdnadsbehov och hur vi kan tillmötesgå dessa på bästa sätt (Jacobsson & Lützén, 2011). Sjuksköterskans kunskapsområde innefattar både den medicinska kunskapen samt kunskapen om patientens omvårdnadsbehov. När man pratar om sjuksköterskans kompetenser så kan man beskriva det i ord som patientcentrerad vård, teamarbete och samverkan, evidensbaserad praktik, kvalitetssäkring och informatik (datavetenskap) (Sherwood & Zomorodi, 2014). Vårdpersonalens följsamhet Studier har visat att följsamhet till hygienrutiner är oacceptabelt låg, under 50 procent. Detta skiljer sig dock mellan olika vårdinrättningar, personalgrupper, arbetsuppgifter samt arbetsmiljö. Exempelvis så använde sjuksköterskor handdesinfektion efter kontakt med patientens omgivning oftare än annan vårdpersonal, medan läkare använde handdesinfektion mer frekvent vid kontakt med kroppsvätskor (Pittet, 2001; Wendt, Knautz & von Baum, 2004). Genom dolda observationer konstaterades följsamhet av handhygien till 31,9 procent och följsamhet till användning av skyddshandskar var 58,8 procent (Kuzu, Özer, Aydemir, Yalcin & Zencir, 2005). En observationsstudie av Randle, Arthur & Vaughan (2010) påvisade följsamhet av hygienrutiner till 47 procent för läkare, 75 procent för sjuksköterskor, 78 procent för röntgenpersonal, laboratoriepersonal samt arbetsterapeuter, och 59 procent för underordnad vårdpersonal. dos Santos et al. (2013) konstaterar genom en observationsstudie att sjuksköterskors grad av följsamhet till hygienrutiner var högst, 77,9 procent i jämförelse 6 med läkares grad av följsamhet, 44,6 procent. Sjuksköterskor är den profession som utmärker sig med relativt hög följsamhet till hygienrutiner medan läkare är den profession som brister och har lägst följsamhet till hygienrutiner i dessa studier. I studier där följsamhet till hygienrutiner ökat efter att olika åtgärder vidtagits och strategier implementerats, har också sjuksköterskor legat i framkant och ökat följsamheten mest i jämförelse med läkare (Fakhry, Hanna, Anderson, Holmes & Nathwani, 2012; Rosenthal et al., 2013). I en 13 år lång studie på 99 olika intensivvårdsavdelningar i 19 olika länder från Latinamerika till Europa har påvisats att följsamheten är sämre hos män (63 procent) än hos kvinnor (70 procent) och sämre på intensivvårdsavdelningar för vuxna (67 procent) jämfört med intensivvårdsavdelningar för barn (81 procent) (Rosenthal et al., 2013). Patientens följsamhet Att inkludera patientens engagemang i handhygien kan förebygga medicinska misstag och slarv. En viktig fråga att ha med sig är om det finns stöd för att patientens deltagande är väsentligt vad gäller handhygien. Studier har visat att framsteg har gjorts för hur man skall involvera patienten (McGuckin & Govednik, 2013). Att engagerat verka för förslag som är ämnade att informera patienten om vikten av handhygien kan handla om att sjukvården tillhandahåller rådgivning, handledning och utbildning för att uppmuntra patienten att aktivt delta i arbetet med hygienrutiner (McGuckin, Storr, Longtin, Allegranzi & Pittet, 2009). Idag är trenden uppåtgående vad gäller patientens delaktighet i sin egen vård och man vill ha patienten som en aktiv deltagare när det gäller handhygien då man anser att detta är starkt kopplat med en ökad patientsäkerhet (Landers, Abusalem, Coty & Bingham, 2012). I studier där bland annat patienter har involverats i arbetet med att förbättra följsamhet till handhygien, genom att uppmuntras att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien, så fanns det en acceptans bland vårdpersonalen att patienten frågade om detta. Majoriteten av patienterna uppgav dessutom att de aktivt borde hjälpa vårdpersonalen att förbättra handhygienen (Randle, Clarke & Storr, 2006). 7 Problemformulering Flertalet studier har påvisat att vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner är låg (Girou et al., 2004; Kuzu et al., 2005; Pittet, 2001). Studier har även visat att patientens delaktighet är viktig för att öka följsamhet till hygienrutiner (Landers et al., 2012; Randle et al., 2006). Mätningar visar att nästan 10 procent av inneliggande patienter i Sverige har en vårdrelaterad infektion, där den vanligaste smittvägen är via personalens händer. För att minska denna siffra är arbetet med vårdhygien en viktig faktor (Folkhälsomyndigheten, 2013; Sveriges Kommuner och Landsting, 2014). Förutom ett lidande för patienten leder vårdrelaterade infektioner till att vårdtiden förlängs och vårdkostnaden för samhället blir större än den behövt vara om adekvata åtgärder genomförts (Socialstyrelsen, 2006). Det får därför anses relevant att sammanställa aktuell forskning för att belysa olika faktorer till följsamhet gällande hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter och dess påverkan av vårdrelaterade infektioner. Syfte Att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal respektive patienter och dess påverkan på förekomst av vårdrelaterade infektioner. Frågeställningar 1. Vilka faktorer påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner? 2. Vilka faktorer påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner? 8 METOD Design Examensarbetet har utformats som en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteraturöversikt utgår från ett brett sökande efter vetenskaplig forskning inom ett visst ämne. Den forskning som framkommer analyseras och sammanställs sedan, för att åskådliggöra kunskapsläget inom ett valt område. Kunskap kan sedan spridas till den kliniska verksamheten samt belysa delar som inte blivit ändamål för forskning (Segesten, 2012). Urval av litteratur Författarna har utgått från en urvalsprocess beskriven av Forsberg & Wengström (2013) när de gjort urvalet av artiklar till litteraturöversikten. Författarna valde att fokusera sitt examensarbete till ämnet hygien och hygienrutiner. Sedan avgränsades ämnet till vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan av vårdrelaterade infektioner. Utifrån syfte och frågeställningar har följande sökord bedömts vara aktuella för att inringa relevanta artiklar: Nurs*, Health Personnel, Compliance, Hygiene, Cross Infection, Infection Control, Patient*, Empowerment, Hand Hygiene, Participation. Sökorden har sedan jämförts med CINAHL Headings och MeSH- termer, för att möjliggöra en korrekt sökning för vardera databas. Sökorden har sedan kopplats ihop med den booleska operatoren AND. Trunkering (*) användes för att möjliggöra träffar på ordets alla böjningsformer. Sökorden har använts i olika kombinationer som redovisas i tabell 1. Sökningarna gjordes sedan i databaserna CINAHL with FULLTEXT och PubMed. Enligt Polit & Beck (2012) är dessa databaser särskilt lämpade att använda vid omvårdnadsforskning. Sekundära sökningar har gjorts då intressanta artiklar hittats i valda artiklars referenslista. Manuella sökningar har då gjorts via databasen Google Scholar (tabell 1: 2). Under examensarbetes inledande fas med databassökningar, togs kontakt med bibliotekarie på Högskolan Dalarna. Vid samtliga databassökningar gjordes ett första urval, där författarna först läste alla titlar, för att sedan göra urval två, där intressanta abstrakt lästes. De artiklar med abstrakt som ansågs relevanta, lästes sedan i sin helhet (urval tre). Efter genomläsning av hela artikeln gjordes en granskning av artikelns kvalitet. Vid granskningen användes modifierade granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier, som tillhandahölls av Högskolan Dalarna. Sammanlagt ligger 24 artiklar med medel- till hög kvalitet till grund för resultatet i denna litteraturöversikt. 9 Inklusionskriterier Artiklarna skulle belysa ämnet ur vårdpersonalens eller patientens perspektiv samt beskriva samband mellan följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan av vårdrelaterade infektioner. Både kvalitativa och kvantitativa studier samt artiklar som kombinerar kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna skulle ha abstract och vara vetenskapligt granskade, peer-reviewed. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara originalartiklar. Exklusionskriterier Artiklar publicerade innan år 2004. Artiklar som inte belyste ämnet ur vårdpersonals eller patienters perspektiv. Författarna exkluderade även artiklar som inte syftade till att påvisa något samband mellan följsamhet till hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Artiklar som enbart påvisade förändring av följsamheten till hygienrutiner och artiklar som avhandlade faktorer som påverkade följsamheten till hygienrutiner exkluderades således. Artiklar som efter kvalitetsgranskning bedömdes vara av låg kvalitet exkluderades. Dessa artiklar uppfyllde mindre än 60 procent av kriterierna i de granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar (se tabell 2). 10 TABELL 1: ARTIKELSÖKNING (n= 21) Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal valda artiklar till resultat (n= 21) CINAHL with FULL TEXT 201410-09 CINAHL with FULL TEXT 201410-09 Patient empowerment AND Hand hygiene 23 13 5 2 Patient empowerment AND Hand hygiene AND Infection prevention 10 7 3 1 CINAHL with FULL TEXT 201410-09 Patient participation AND Hand hygiene AND Infection prevention 14 5 3 1 CINAHL with FULL TEXT 201410-09 Patient beliefs AND Compliance AND Hand hygiene 6 1 1 1 CINAHL with FULL TEXT Patient compliance AND Preventing infection 44 9 2 1 11 201410-09 CINAHL with FULL TEXT 201410-10 CINAHL with FULL TEXT 201410-10 CINAHL with FULL TEXT 201410-10 Pub Med 201410-10 Pub Med 201410-12 Pub Med 201410-12 Nurs* AND Cross infection AND Hygiene Health Personnel AND Compliance AND Cross infection AND Hygiene AND Infection control Nurs* AND hygiene AND Cross infection AND Compliance Nurs* AND Cross infection AND Hygiene AND Compliance Hand hygiene AND Nosocomial infection AND Patient safety Patients* AND Health care associated infections AND Hand hygiene 339 64 18 5 174 20 7 2 171 60 3 3 181 68 10 3 147 7 1 1 280 8 3 1 12 TABELL 1:2 MANUELL SÖKNINGAR (n= 3) Titel på vald artikel till resultatet (n=3) Författare till vald artikel till resultatet Tagen från referenslistan i artikel Författare Google scholar Patients´Hand Hygiene at Home Predicts Their Hand Hygiene Practices in the hospital. Barker, A., Sethi, A., Shulkin, E., Caniza, R., Zerbel, S., Safdar, N. Pan, S-C., Tien, K-L., Hung, I-C., Lin, Y-J., Yang, Y-L., Yang, MC., Wang, M-J., Chang, S-C., Chen, Y-C. Google Scholar Occurrence of potentially pathogenic bacteria on the hands of hospital patients before and after the introduction of patient hand disinfection. Evaluation of a patient education model for increasing hand hygiene compliance in an inpatient rehabilitation unit. Hedin, G., Blomkvist, A., Janson, M., Lindblom, A. Patient empowerment in a hand hygiene program: Differing points of view between patients/family members and health care workers in Asian culture. Fått hemskickad via mail direkt från Göran Hedin, författare. Patient empowerment in a hand hygiene program: Differing points of view between patients/family members and health care workers in Asian culture. Pan, S-C., Tien, K-L., Hung, I-C., Lin, Y-J., Yang, Y-L., Yang, MC., Wang, M-J., Chang, S-C., Chen, Y-C. Databas Google scholar McGuckin, M., Taylor, A., Martin, V., Porten, L., Salcido, R. 13 Värdering av artiklarnas kvalitet Värdering av artiklarnas kvalitet gjordes med hjälp av modifierade granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier, som tillhandahållits av Högskolan Dalarna. Utifrån granskningsmallarna bedömdes artikelns kvalitet och trovärdighet. Granskningsmallarna bestod av flertalet ja- och nejfrågor om titel, abstrakt, introduktion, syfte, frågeställning, metod, resultat och diskussion. Varje ja-svar innebar en poäng och utifrån antalet poäng bedömdes artikeln. Om artikeln fick en låg poäng var artikelns trovärdighet lägre medan en hög poäng innebar högre trovärdighet (se tabell 2). För att inkluderas i litteraturöversikten behövde artikeln uppnå medelkvalitet. Kvalitativa artiklar bedömdes utifrån en poängskala med maxpoäng 25 poäng. För att inkluderas i litteraturöversikten behövde artikeln uppnå minst 15 poäng. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet när den uppnådde minst 20 poäng. Kvantitativa artiklar bedömdes utifrån en poängskala med maxpoäng 29 poäng. För att inkluderas i litteraturöversikten behövde artikeln uppnå minst 17 poäng. Artikeln bedömdes vara av hög kvalitet när den uppnådde minst 23 poäng. TABELL 2: KVALITETSBEDÖMNING KVALITET HÖG MEDEL 60> 80 % 80 % > 23 poäng 17-22 poäng Kvantitativ Kvalitativ > 20 poäng 15-19 poäng LÅG: < 60 % < 16 poäng < 14 poäng Tillvägagångssätt I ett inledande skede skapades ett gemensamt Google-dokument. Detta för att förenkla skrivarprocessen då båda författarna, på ett enkelt sätt, har kunnat bidra till och fått en överblick över arbetets utveckling. Gemensamma databassökningar för vardera frågeställning gjordes och därefter delades artiklarna upp utifrån frågeställning. Granskningen gjordes sedan individuellt, utifrån de valda granskningsmallarna. Författarna gjorde sedan en gemensam granskning av samtliga artiklar. I ett första utkast skrevs resultat och diskussion individuellt utifrån vald frågeställning samt granskade artiklar. Därefter har båda författarna läst varandras texter och utifrån en gemensam diskussion har en slutgiltig text vuxit fram. Kontinuerlig kontakt med handledare har tagits vid färdigställande av varje avsnitt i litteraturöversikten. Analys Bearbetning av artiklarna har skett utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enligt Friberg (2012) kan en analys göras i tre steg. Först läses studierna upprepade gånger för att 14 möjliggöra känsla för innehållet av studien. Därefter görs en jämförelse mellan likheter och olikheter av innehållet. Slutligen skall en sammanställning göras av dessa jämförelser. Samtliga steg har författarna gjort individuellt och gemensamt. För vardera frågeställning har sedan en sammanställning av likheter och olikheter gjorts. Analysen har bestått av att artiklarna kopplade till respektive författares valda frågeställning lästs individuellt flertalet gånger. Därefter har jämförelser av likheter och olikheter i innehållet av de studier som tillhör frågeställningarna inkluderats i litteraturöversikten. Genom att jämföra innehåll i artiklarnas resultat och därefter märka varje artikel med färgpenna där orange färg symboliserat ökad kunskap, grön färg markerat ökad medvetenhet och rosa färg markerat en kombination av orange och grön markering har en urskiljning av likheter och olikheter gjorts. På så sätt har huvudfynden analyserats fram. Litteraturöversiktens huvudfynd har sedan delats in i olika teman, Ökad kunskap, Ökad medvetenhet och Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material. Dessa teman har gemensamt arbetats fram. Frågeställningarna har sedan utgjort en grund för huvudrubriker och valda teman som underrubriker, i den löpande texten. Sammanställningen har presenterats i både tabeller och i löpande text, för att underlätta förståelsen för läsaren. Forskningsetiska aspekter Majoriteten av de artiklar som inkluderats har varit godkända av etisk kommitté. Artiklarna har lästs och översatts efter författarnas bästa förmåga. Författarna har därefter strävat efter största möjliga objektivitet vid granskning och tolkning av artiklarna och dess resultat. Enligt Polit & Beck (2012) ska citat återges ordagrant samt inte tas ur sin kontext. Dessa anvisningar har författarna valt att följa. 15 RESULTAT Resultatet i denna litteraturöversikt kommer att presenteras i två huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultatet grundas på 24 vetenskapliga artiklar från Brasilien, Colombia, England, Kina, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Schweiz, Sverige, Taiwan, Thailand, Turkiet och USA (Bilaga III). De olika faktorer som påverkat vårdpersonalens och patienters följsamhet till hygienrutiner och dess förekomst av vårdrelaterade infektioner har författarna valt att dela in i tre olika teman, utifrån det resultat som åstadkommits genom faktorerna. Utbildning har givit ökad kunskap om hygienrutiner och dess verkan. Påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, har givit ökad medvetenhet om hygienrutiner. Det tredje temat var en kombination av olika faktorer som ingår i de två olika teman, som ovan beskrivits. Faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner Ökad kunskap Enligt två studier så föranledde utbildning om handhygien till vårdpersonal, att följsamhet till handhygien ökade och frekvensen av vårdrelaterade infektioner minskade (Helder, Brug, Looman, van Goudoever, & Kornelisse, 2010; Sopirala et al., 2014). Studien av Helder et al. (2010) påvisade en signifikant reducering av vårdrelaterad sepsis hos patienterna, från 44,5 procent till 36,1 procent efter utbildningen. Resultatet av utbildningen visade en signifikant ökning av följsamhet till handhygienrutinerna, både före patientkontakt från 68,8 procent till 86,9 procent och efter patientkontakt från 68,9 procent till 84 procent. Antalet patienter med två eller fler infektioner minskade även efter utbildningen. Mängden alkoholbaserat handdesinfektion ökade efter utbildningen. Tiden vårdpersonalen lät det torka ökade också men det förblev fortfarande under de rekommenderade 30 sekunder (Helder et al., 2010). I studien av Sopirala et al. (2014) utbildades sjuksköterskor i infektionsprevention, i syfte att sedan sprida kunskap till annan vårdpersonal. Studien konstaterade en signifikant minskning av vårdrelaterade infektioner med MRSA och en ökning av följsamhet till hygienrutiner innefattande både handhygien och skyddskläder. Ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion påvisades. Studien påvisade också en minskning av vårdkostnader genom att de vårdrelaterade infektionerna minskade (Sopirala et al., 2014). 16 Ökad medvetenhet Flertalet studier har påvisat en ökning av följsamhet till handhygienrutiner, minskning av vårdrelaterade infektioner och ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion vid implementering av förändringsstrategin ”Positive deviance” (Positiv avvikelse). I studien av Marra et al. (2013) uppmättes en minskning av vårdtiden (medianvärde) efter implementeringen av förändringsstrategin, samt att sjuksköterskor var den grupp av vårdpersonal som förbättrade följsamhet till handhygienrutiner mest. I samtliga studier har de positiva avvikarna varit vårdpersonal som haft en vilja att förändra, förbättra samt utvecklat nya idéer för att öka följsamhet till handhygien. De har också påverkat kollegor att, i större utsträckning, utföra handhygien. Detta genom de gjort med hjälp av olika åtgärder, exempelvis olika visuella påminnelser, som posters och pins (Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013). Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material Samtliga studier introducerade program som på olika sätt kombinerade olika faktorer. Faktorerna var utbildning, ökad medvetenhet i någon form av visuella eller hörbara påminnelser, muntlig som skriftlig feedback, motivation, olika typer av observationer och mätningar eller ledarskap och ansvar samt tillgänglighet av material. Detta resulterade i ökad följsamhet av handhygienrutiner samt minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq, Abed, Al-Yami & Birrer, 2013; Barrera, Zingg, Mendez & Pittet, 2011; Ho, Seto, Wong & Wong, 2012; Kirkland et al., 2012; Salama, Jamal, Al Mousa, AlAbdulGhani & Rotimi, 2013; Schweon, Edmonds, Kirk, Rowland & Acosta, 2013; van den Hoogen et al., 2010). Majoriteten av studierna kombinerade dock samtliga faktorer; utbildning, ökad medvetenhet i någon form samt ökad tillgänglighet av material (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013). Resultatet i två av studierna påvisade en långsiktig ökning av följsamhet till handhygienrutiner efter implementeringen av program som kombinerade samtliga faktorer(Al-Tawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012). Studien av Alp et al. (2014) påvisade dock en ökning av vårdrelaterade infektioner under pågående studie, som sedan sjönk i studiens slutskede. 17 Flertalet studier påvisade också en ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera, Zingg, Mendez & Pittet, 2011; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012). Studierna av Barrera et al. (2011) och van den Hoogen et al. (2010) utmärkte sig dock då dessa två studier kombinerade två faktorer. van den Hoogen (2010) kombinerade utbildning och ökad medvetenhet i form av observation, feedback och posters. Barrera et al. (2011) kombinerade ökad tillgänglighet av material samt utbildning. Resultatet av denna studie påvisade minskad vårdrelaterad sepsis men inte av MRSA. Flertalet studier (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Salama et al., 2013) påvisade däremot en signifikant minskning av MRSA vid ökad följsamhet till handhygienrutiner. Resultatet av tre studier påvisade skillnad i följsamhet till handhygienrutiner mellan bland annat sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskorna ökade följsamhet till handhygienrutinerna i högre grad i jämförelse med läkarna (Al-Tawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012; Salama et al., 2012). Resultatet i Ho et al. (2012) visade däremot att på det äldreboende där studien utfördes, var undersköterskor och vårdbiträden den grupp som hade högst följsamhet till handhygienrutinerna. Enligt Al-Tawfiq et al. (2013) så var sjuksköterskornas följsamhet till handhygienrutinerna 62 procent, vilket ökade till 89 procent efter programmets början. Läkarna hade lägre följsamhet, 52 procent, till handhygienrutinerna, vilket ökade till 87 procent efter programmets början. Enligt Kirkland et al. (2012) var följsamhet till handhygienrutinerna 93 procent för sjuksköterskorna i jämförelse med läkarnas följsamhet som uppmättes till 78 procent. Enligt Salama et al. (2013) förbättrades följsamhet till handhygienrutinerna efter introducering av programmet, sjuksköterskornas följsamhet till handhygienrutinerna ökade från 50 (49,9) procent till 82,5 procent. Läkarnas följsamhet till handhygienrutinerna ökade från 38,4 procent till 43,2 procent. Resultatet av två studier påvisade att det fanns faktorer som påverkade följsamheten negativt. Enligt vårdpersonalen var tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning och personalbrist, försämrad hudkvalitet på grund av handdesinfektionen, åsikter om att handhygien inte behövs vid användning av skyddshandskar, samt glömska, negativa faktorer. Enligt ledningen på de vårdinrättningar där en av studierna utförts konstaterade att hög arbetsbelastning samt lågutbildad personal var negativa faktorer för följsamhet till handhygienrutiner (Ho et al., 2012; van den Hoogen et al., 2010). I studien av Ho et al. (2012) gjordes även patienterna delaktiga i studien då de skulle påminna vårdpersonalen om att utföra handhygien. Detta betraktades som en negativ faktor, och uppskattades inte av vårdpersonalen. Istället för 18 patientdeltagande önskade vårdpersonalen mer personalresurser, ökad tillgång till alkoholbaserad handdesinfektion samt utbildning till vårdpersonal, patienter och deras anhöriga. Ledningen för äldreboendet där studien utfördes menade också att delaktighet av patienterna inte var möjlig på grund av motståndet från vårdpersonalen. Faktorer som påverkar patienters följsamhet till hygienrutiner och dess påverkan på förekomsten av vårdrelaterade infektioner Ökad kunskap Patienters händer var extra utsatta för förorening och smitta vid tillfällen före måltid, då patienten använde hjälpmedel för urinering, efter toalettbesök, efter kräkning eller kontakt med slem/snor (Burnett, Lee & Kydd, 2008). Man såg en sammankoppling mellan patienters hygienrutiner i hemmet och på sjukhuset där man har påvisat att utförandet av handhygien innan måltid och efter toalettbesök var sämre under sjukhusvistelsen men då främst hos patienter med hög ålder och patienter med nedsatt rörlighet (Barker, Sethi, Shulkin, Caniza, Zerbel & Safdar, 2014; Istenes, Bingham, Hazelett, Fleming & Kirk, 2013). När man introducerat användandet av handdesinfektion till patienter före måltid och efter toalettbesök har man genom studier påvisat skillnad. Patienter som sällan desinficerade sina händer och introducerades i att göra detta, desinficerade sina händer innan måltid om de blev uppmuntrade till detta. Vad gäller handdesinfektion efter toalettbesök var följsamhet och implementeringen av handdesinfektion svårare. Patienterna uppgav att de desinfekterat händerna innan måltid medan en mindre antal patienter uppgav att de desinfekterat händerna efter toalettbesök (Hedin, Blomkvist, Janson & Lindblom, 2012). Patienter uppmuntrades att utföra handhygien vid morgon- och kvällsrutiner, efter toalettbesök, innan måltid samt vid behov under dagen. Patienter som föredrog att använda alkoholbaserade handhygienprodukter vid handtvätt hade en lägre grad av bakterier på händerna jämfört med de patienter som inte använde sig av alkoholbaserade handhygienprodukter (Istenes et al., 2013; Schweon et al., 2013). Ökad medvetenhet De flesta patienter ansåg att handhygien var en viktig faktor när det gällde att förebygga vårdrelaterade infektioner samtidigt som det framkom att patienter många gånger upplevde att vårdpersonalen inte betraktade patienters handhygien som viktig (Burnett et al., 2008; Istenes et al., 2013). Vårdrelaterade infektioner ansågs vara ett allvarligt problem och patienter oroades över detta och önskade att vårdpersonalen utförde handhygien innan de hälsade på 19 patienter genom handslag (Longtin, Sax, Allegranzi, Hugonnet & Pittet, 2009; Wu et al., 2013). Patienter som tidigare varit utsatta för vårdrelaterad infektion observerade om vårdpersonalen utfört handhygien, man önskade att vårdpersonalen tvättat sina händer när patienten kunnat se och man ansåg att det var i sin ordning att påminna vårdpersonalen om de utfört handhygien. Handhygienrutiner var en viktig faktor när dessa patienter valde sjukhus (Wu et al., 2013). Patienter önskade information av vårdpersonalen om handhygien samt hur man förväntades använda handsprit på respektive avdelning. Patienter föredrog att vårdpersonalen visade istället för att patienten skulle fråga (Pittet et al., 2011). Kombination: kunskap – medvetenhet – tillgänglighet av material I studier som undersökt patienters upplevelse av att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien så trodde hälften av patienterna att vårdpersonalens följsamhet var stor (McGuckin & Govednik, 2014). Vårdpersonalens utförande av handhygien inför patienter visar att 90 procent kan intyga att vårdpersonalen utförde handhygien i patienters närvaro men där samma studie via observationer visade att det i själva verket handlade om 28 procent (Lent et al., 2009). Forskare ansåg att patienter skall påminna vårdpersonalen när det gällde handhygien då man hade en stark tro på att det kunde motverka vårdrelaterade infektioner (Longtin et al., 2009). Många patienter kände att de inte var bekväm i att fråga vårdpersonalen om de har utfört handhygien. Patienter påminde inte vårdpersonalen om handhygien trots att de observerade att vårdpersonalen inte tvättat händerna i deras närvaro, man upplevde ett obehag och kände sig obekväm med att ifrågasätta vårdpersonalen om detta (Lent et al., 2009; Longtin et al., 2009). Patienter uppgav att de inte skulle fråga vårdpersonalen om de hade tvättat händerna innan behandling om det var så att patienten inte hade sett att vårdpersonalen hade tvättat händerna. Anledningen till detta var att patienten trodde att vårdpersonalen redan tvättat händerna. En liten del av patienterna upplevde att de skulle känna en blygsel inför att ifrågasätta vårdpersonalen om detta då man inte hade för avsikt att ifrågasätta vårdpersonalens yrkesprofession. Det kunde också upplevas som pinsamt att ifrågasätta vårdpersonalen om de utfört handhygien. Patienten kunde också vara av den åsikten att det inte var hens ansvar att se till att vårdpersonalen tvättat händerna innan undersökning då det tillhörde vårdpersonalens yrkesansvar (Pittet et al., 2011; Longtin et al., 2009). 20 Vid de tillfällen när det funnits handdesinfektion lättillgängligt visade det sig att patienter kände sig trygg med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. Studier visar att patienter kände sig mer uppmanade att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien om det fanns handsprit lättillgängligt (Pittet et al., 2011) samt om vårdpersonalen gav en tydlig inbjudan till patienten att fråga (Longtin et al., 2009). Detta skulle enligt Barker et al. (2014) leda till god följsamhet vad gäller handhygien samt att patienter i större utsträckning skulle fråga om hjälp med övrig hygien. Burnett et al. (2008) utförde en studie där man frågat patienter som på grund av sjukdom varit förhindrade att utföra handhygien, om de erbjudits hjälp med detta av vårdpersonalen. Hälften av patienterna svarade att de aldrig fått erbjudande om hjälp av vårdpersonalen för att tvätta händerna samt att de upplevde att vårdpersonalen hade ett svagt engagemang vad gäller personlig uppmuntran till patienters handhygien. Studier visade att patienter blivit tillfrågade om de kände att någonting mer kunde göras för att förhindra smitta via händer om de inte själva kunde ta sig till ett tvättfat. Merparten uppgav att man före måltid och efter toalettbesök föredrog att använda sig av våtservetter och en mindre grupp av patienter önskade antiseptiska våtservetter (Burnett et al., 2008). Patienter hade en önskan om att ha handdesinfektion på sängbordet, antiseptiska våtservetter på matbrickan samt affischer på patientens rum som påvisade vikten av handhygien vilket man ansåg skulle öka följsamheten. Man önskade även ökad assistans av vårdpersonalen för att utföra handhygien (Barker et al., 2014). Genom en undersökning där man observerade följsamhet av handhygien genom ett visst program som så ökade handhygien per patient och dag från fem hygientillfällen till nästan nio. En mycket hög andel av patienterna hävdade att de efter undersökningen kände sig trygga med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien (McGuckin, Taylor, Martin, Porten & Salcido, 2004). Uppfattningar om patienters empowerment, kunskap samt följsamhet till handhygien för att motverka vårdrelaterade infektioner visade att patienter kunde stödja och stärka vårdpersonal i att utföra handhygien genom påminnelser (Pan et al., 2013). 21 DISKUSSION Sammanfattning av resultatet Huvudresultatet i litteraturöversikten har påvisat en minskad frekvens vårdrelaterade infektioner vid ökad följsamhet av hygienrutiner, både hos vårdpersonal som patienter (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Hedin et al., 2012; Helder et al., 2010; Ho et al., 2012; Istenes et al., 2013; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013; McGuckin et al., 2014; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010). Ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonalen har uppnåtts och påvisats genom olika faktorer såsom ökad kunskap, ökad medvetenhet och/eller en kombination av ovanstående. Negativa faktorer för vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner har konstaterats vara hög arbetsbelastning, tidsbrist, personalbrist och okunskap. Även kontextuella normer och glömska nämndes som negativa faktorer. En minskad vårdtid och minskad vårdkostnad har också påvisat i studierna (Alp et al., 2014; AlTawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Helder et al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010). Patienter kände sig obekväm med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien innan undersökning och många tog det som självklart att vårdpersonalen utförde detta då man ansåg att det hörde till yrkesprofessionen (Lent et al., 2008; Longtin et al., 2009). Patienter var insatta i betydelsen av handhygien, men saknade kunskap om när, var och hur de förväntades använda handdesinfektion (Burnett et al., 2008; Pittet et al., 2011). Man önskade information av vårdpersonalen (Pittet et al., 2011). Patienters handhygien visade sig också vara en viktig faktor för att förebygga vårdrelaterade infektioner (Istenes et al., 2013; Schweon et al., 2013). Enkla insatser som handdesinfektion före måltid och efter toalett besök samt att handdesinfektion fanns lättillgängligt minskade antalet bakterier på patienternas händer (Hedin et al., 2013). 22 Resultatdiskussion Genom resultatet i denna litteraturöversikt kan författarna se olika samband mellan vårdpersonalens och patienters följsamhet till handhygien. Enligt Henricson (2012) så kan reflektion med fördel användas i en resultatdiskussion. Därför ämnar uppsatsförfattarna att genom reflektioner som uppkommit under arbetets gång förtydliga den röda tråd som belyser de faktorer som påverkar vårdpersonalens och patienters kunskaper och handlande vad gäller följsamhet till hygienrutiner som kan förebygga vårdrelaterade infektioner. Majoriteten av studierna påvisade att vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner ökade efter bland annat utbildning (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Helder et al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010). I studier (Schweon et al., 2013; McGuckin et al., 2004) fick också patienter utbildning i handhygien då det också har en betydande del i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Samtliga ovanstående studier har påvisat en minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner samt att patienterna i större utsträckning använde sig av tillgänglig handdesinfektion. Författarna ser därav ett samband mellan utbildning, ökad kunskap och minskning av vårdrelaterade infektioner. Studier visade att patienter gärna använde sig av antiseptiska våtservetter före måltid och efter toalettbesök (Burnett et al., 2008) och att detta lett till att de haft mindre bakterier på händerna (Istenes et al., 2013). Samtidigt önskade patienter handdesinfektion vid sängkanten, antiseptiska våtservetter på matbrickan samt information på patientrummet som påvisade vikten av handhygien (Barker et al., 2014). Patienter var insatta i handhygienens betydelse men hade ofta okunskap om när, var och hur de förväntas utföra handhygien och önskade information om detta och att vårdpersonalen skulle visa istället för att patienter skulle fråga (Pittet et al., 2011). Patientens delaktighet genom empowerment kunde vara ett sätt att öka patientens medvetenhet, kunskap och följsamhet vad gäller handhygien, någonting som kunde läsas i flertalet sammanställningar av studier som belyser ämnet (McGuckin & Govednik, 2013). I flertalet studier (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Salama et al., 2013; Schweon et al., 2013; Sopirala et al., 2014; van den Hoogen et al., 2010) har en kombination med utbildning och andra faktorer legat till 23 grund för ökad följsamhet till hygienrutiner och minskning av vårdrelaterade infektioner. Enligt Dubbert, Dolce, Richter, Miller & Chapman (1990) så var de mest effektiva faktorerna observation och feedback, för ökad följsamhet, i jämförelse med utbildning. Dock kunde ingen långsiktig förbättring fastställas. En långsiktig ökning av följsamhet till hygienrutiner konstaterades genom implementering av en kombination av faktorer där kunskapen ökade, medvetenheten ökade samt tillgängligheten av alkoholbaserad handdesinfektion ökade (AlTawfiq et al., 2013; Kirkland et al., 2012). Författarna anser efter de läst samtliga studier, att en kombination av olika faktorer är den mest effektiva metoden för att öka följsamhet till hygienrutiner. Detta då vårdpersonalen och patienter blir uppmärksammade på vikten av utförandet av hygienrutiner på flera plan. Infektioner utlösta av MRSA är ett ökande hot, både internationellt och nationellt, mot patientsäkerheten. MRSA sprids särskilt inom och mellan olika vårdinrättningar, och vårdrelaterade infektioner är en faktor som ökar både vårdtid och vårdkostnader. (Folkhälsomyndigheten, 2014; Socialstyrelsen, 2006). I flertalet studier (Alp et al., 2014; AlTawfiq et al., 2013; Ho et al., 2012; Salama et al., 2013; Sopirala et al., 2014) konstaterades en minskning på förekomsten av MRSA när följsamhet till handhygienrutiner ökade. Samtliga av dessa studier innehöll faktorer för att öka kunskap och medvetenhet samt en ökad tillgänglighet av alkoholbaserad handdesinfektion. I studierna av Sopirala (2014) och Marra et al., 2013 påvisades en minskad vårdkostnad när frekvensen av de vårdrelaterade infektionerna, vilket inkluderar utbrotten med MRSA, sjönk samt en minskad vårdtid. Dock påvisades ingen minskad förekomst av MRSA i studien av Barrera et al. (2011) genom ökad följsamhet till handhygienrutiner. Författarna anser dock att eftersom flertalet av studierna påvisade minskad förekomst av MRSA när handhygienen förbättrades, samt det faktum att MRSA sprids genom kontaktsmitta, har handhygienen en stor del i det förebyggande arbetet mot MRSA och övriga vårdrelaterade infektioner. Att det dessutom är möjligt att bekämpa med relativt enkla medel, gör det ännu viktigare att samtliga sjukvårdsinrättningar tar till sig resultatet av forskningen. En ökad använd mängd alkoholbaserad handdesinfekion noterades i flertalet av studierna som ingick i litteraturstudien (Alp et al., 2014; Al-Tawfiq et al., 2013; Barrera et al., 2011 Helder et al., 2010; Ho et al., 2012; Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2010; Marra et al., 2011; Marra et al., 2013; Sopirala et al., 2014). Detta kan ha bidragit till stor del att MRSAfrekvensen minskade. Alkoholbaserad handdesinfektion har tidigare påvisats genom studier, 24 ha en positiv inverkan på följsamhet av hygienrutiner och minskad frekvens av vårdrelaterade infektioner (McLaws, Pantle, Fitzpatrick & Hughes, 2009; Pittet et al., 2000; Pittet, 2001). Bristen av positiva förebilder har påvisats i tidigare forskning, vara en negativ faktor för följsamhet till hygienrutiner (Berland, Berentsen & Gundersen, 2009; Erasmus et al., 2009). Ett av resultatet i litteraturöversikten påvisade att en positiv faktor för följsamhet till hygienrutiner som ledde till en minskning av vårdrelaterade infektioner, var att vårdpersonalen aktivt agerade för att förbättra följsamhet av hygienrutiner. Till exempel genom att de påverkade varandra till att utföra handhygien (Marra et al; 2010; Marra et al; 2011; Marra et al; 2013). Att uppfattas som en förebild av kollegor har påvisats ha en positiv inverkan på följsamhet till hygienrutiner enligt Lee et al. (2014). Att involvera personalgruppen kan därmed vara en bra strategi i arbetet att förebygga vårdrelaterade infektioner och att öka följsamhet till hygienrutiner. Detta har också konstaterats ha effekt (Gould, Moralejo, Drey & Chudleigh, 2010). Ho et al. (2012) och van den Hoogen et al. (2010) belyste bland annat hög arbetsbelastning, personalbrist, tidsbrist samt lågutbildad personal som faktorer som påverkade följsamhet till hygienrutiner negativt. Dessa faktorer framkom från både vårdpersonal och ledning. Tidigare forskning konstaterar att hög arbetsbelastning är en riskfaktor för spridning av vårdrelaterade infektioner (Berland, Berentsen & Gundersen, 2009; Blatnik & Lesnicar, 2006; Knoll, Lautenschlaeger & Borneff-Lipp, 2010; McLaws, Farahangiz, Palenik & Askarian, in press). Hugonnet, Chevrolet & Pittet (2007) menar att genom en högre personaltäthet per patient skulle en väsentlig andel vårdrelaterade infektioner kunna undvikas. Speciellt om sjuksköterskebemanningen ökade. Studier har också konstaterat minskade vårdkostnader och vårdtid där frekvensen av vårdrelaterade infektioner minskat (Marra et al., 2013; Sopirala et al., 2014). Sjuksköterskor har enligt ICN (2014) en skyldighet att lindra lidande och förebygga ohälsa. Att hygienrutiner utförs korrekt och att man strävar efter en hög följsamhet till hygienrutiner, är således en viktig del i sjuksköterskans arbete. Något som Florence Nightingale redan i mitten på 1800-talet uppmärksammade då hon genom ökad handhygien såg att överlevnaden bland patienterna ökade (Andersson, 2002; Nightingale, 1954). Det är följaktligen också viktigt i den arbetsledande rollen, att inbjuda annan vårdpersonal till att utföra samtliga hygienrutiner samt att vara en god förebild för övrig vårdpersonal. Sjuksköterskor har också 25 konstaterats vara en yrkesgrupp med hög följsamhet till hygienrutiner (Al-Tawfiq et al., 2013; dos Santos et al. 2013; Fakhry et al., 2012 Kirkland et al., 2012; Marra et al., 2013; Rosenthal et al., 2013; Salama et al., 2012). Utifrån detta anser författarna att följsamhet till hygienrutiner är en viktig del för patientsäkerhetsarbetet. Det är också viktigt att i kommande yrkesroll som sjuksköterska, vara förebild för övriga kollegor, samt att vara en aktiv del i teamet för att förbättra följsamheten till hygienrutiner. Detta för att säkerställa en trygg och säker vård för patienterna då vi anses vara en yrkesgrupp med hög följsamhet till hygienrutiner enligt forskning. Till sist: Författarna anser genom denna litteraturstudie att ökad följsamhet till hygienrutiner bidrar till minskade vårdrelaterade infektioner. Detta i sin tur leder till minskade omkostnader och minskad vårdtid. För att uppnå detta behöver vårdpersonalen ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad tillgänglighet av material samt högre personaltäthet, speciellt högre bemanning av sjuksköterskor. Vidare tycker författarna med försiktighet, att det hör till vårdpersonalens ansvar att göra patienten delaktig i hygienrutiner och att det bör finnas handdesinfektion lättillgängligt och då, enligt forskning, framförallt innan måltid och efter toalettbesök. Information är troligtvis det viktigaste och enklaste verktyget för att få patienten delaktig i handhygienrutiner. Vårdpersonals kunskap och handlande när det gäller handhygien kan då stärka patientens kunskap och handlande och tillsammans förebygger båda parter vårdrelaterade infektioner. Slutligen anser författarna att resultatet i denna litteraturstudie är av vikt att ta med sig i kommande yrkesroll. Det är också betydande för ledning och chefer, då det också innefattar faktorer som påverkar samhälleliga omkostnader. Metoddiskussion Att göra en systematisk litteraturöversikt innebär att sammanställa och analysera forskning inom ett visst forskningsområde (Segesten, 2012). Till valt syfte och frågeställning anser författarna designen som lämplig och möjliggör för fortsatt forskning inom ämnet. Arbetet med litteraturöversikten påbörjades med databassökning i databaserna CINAHLwith FULL TEXT och PubMed. Majoriteten av de valda sökorden är hämtade från CINAHL Headings och PubMeds MeSH-termer, för att säkerställa en korrekt sökning. Sökorden har sedan kombinerats i olika kombinationer i flertalet sökningar och resulterat i en mängd träffar. De 26 artiklar som resultatet i litteraturöversikten baseras på är artiklar som sedan återkommit i flertalet sökningar. Författarna valde att göra ett antal sökningar på respektive databas. Enligt Henricson (2012) stärker detta litteraturöversiktens validitet/trovärdighet. Enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) är detta även en strategi för att undvika publiceringsbias. Flertalet av studierna baseras på olika observationer i situationer där hygienrutiner bör utföras, vilket kan ha lett till en påverkan av resultatet i studierna. Enligt Polit & Beck (2012) påverkas deltagaren av att den är medveten om att den är iakttagen, vilket kan leda till att deltagaren utför ett bättre resultat i sitt arbete, oavsett vilken metod som implementeras. Detta kan då ha påverkat resultatet även i litteraturstudien. Litteraturöversiktens resultat har baserats på artiklar från Brasilien, Colombia, England, Kina, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Schweiz, Sverige, Taiwan, Thailand, Turkiet och USA. Skillnader mellan länder, kulturer och sjukvårdssystem finns och författarna har diskuterat och reflekterat kring detta under arbetes gång. Författarna har kommit fram till att detta inte bör påverka litteraturöversiktens resultat då hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner är globala företeelser. Huvudresultatet har varit att ökad följsamhet till hygienrutiner har lett till en minskning av vårdrelaterade infektioner. Detta är då något som författarna anser bör vara möjligt att uppnå, oavsett land, vårdinrättning eller sjukvårdssystem, med liknande strategier som använts i de studier som litteraturöversiktens resultat baseras på. Litteraturöversikten har dessutom grundats på resultat från olika vårdinrättningar, yrkeskategorier samt patientgrupper och borde således vara relativt generaliserbart. Kvalitetsgranskning av artiklarna har skett med hjälp av modifierade granskningsmallar från Högskolan Dalarna. För att inkluderas i litteraturöversikten skulle artiklarna uppnå medel- till hög kvalitet. Författarna har redan under databassökningen, läst abstrakten till artiklarna noggrant och redan i förstadiet exkluderat artiklar som inte påvisat något samband mellan följsamheten av hygienrutiner och vårdrelaterade infektioner. Författarna har sedan noga granskat de utvalda artiklarna och har snarare varit restriktiva, än generösa, med poängen. Dock ska tilläggas, att viss tolkning alltid sker vid inläsning och detta kan ha påverkat granskningen. Författarna har strävat efter en så objektiv och noggrann granskning som möjligt, och en gemensam granskning har även gjorts vilket Henricson (2012) menar stärker litteraturöversiktens reabilitet. 27 Slutsats Positiva faktorer så som utbildning, påminnelser; visuella som hörbara, feedback; muntlig som skriftlig, motivation, olika typer av observationer och mätningar, ledarskap och ansvar, tillgänglighet av material samt implementering av förändringsstrategier, som tillämpats enskilt eller i kombination, har lett till ökad följsamhet till hygienrutiner hos både vårdpersonal och patienter. Genom ökad följsamhet till hygienrutiner hos vårdpersonal och patienter har förekomsten av vårdrelaterade infektioner minskat på berörda sjukvårdsinrättningar. Klinisk tillämpbarhet Denna litteraturöversikt påvisar att en ökad följsamhet till hygienrutiner har lett till en minskning av vårdrelaterade infektioner, minskade vårdkostnader och minskad vårdtid samt haft en positivt påverkan på patienters delaktighet i vården. Därav menar författarna att mycket finns att vinna i den kliniska verksamheten genom att påverka både vårdpersonals och patienters följsamhet till hygienrutiner. Resultatet av denna litteraturöversikt visar vidare att relativt enkla faktorer, kan implementeras utan stora ekonomiska resurser, ha effekt på olika vårdinrättningar, på olika patienter och på hela teamet av vårdpersonal. Resultatet visar också att enkel och lättillgänglig information, både skriftlig och muntlig, torde ytterligare öka patienters följsamhet till hygienrutiner. Författarna finner därför resultatet av litteraturöversikt som användbart för den kliniska verksamheten. Förslag till vidare forskning Flertalet av studierna för att öka vårdpersonalens följsamhet till hygienrutiner baserades på en kombination av olika faktorer. De brister författarna funnit på området är jämförande studier som påvisar vilka faktorer som är mest effektiva för att öka följsamhet till hygienrutiner och påverka förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Forskning bör också göras för att utforma strategier som ökar följsamhet av hygienrutiner för de yrkeskategorier med lägst följsamhet. Arbetet runt patienten sker genom teamarbete och all vårdpersonal bör sträva efter en hög följsamhet till hygienrutiner för att kunna minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner, och stärka patientsäkerheten. 28 Patienters handhygien är en stor del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har författarna funnit relativt lite forskning runt patienters följsamhet till hygienrutiner relaterat till vårdpersonalens ansvar i att informera patienter om när, var hur handhygien skall utföras. Strategier bör utformas så att patienter med enkelhet skall kunna öka följsamhet till hygienrutiner exempelvis genom lättillgänglig handdesinfektion, synlig information samt muntlig information från vårdpersonalen. 29 REFERENSLISTA Allegranzi, B., Memish, Z., Donaldson, L. & Pittet, D. (2009). Religion and Culture: Potential undercurrents influencing hand hygiene promotion in health care. American Journal of Infection Control, 37(1), 28-34. doi:10.1016/j.ajic.2008.01.014 Alp, E., Altun, D., Cevahir, F., Ersoy, S., Cakir, O. & M-L, McLaws. (2014). Evaluation of the effectiveness of an infection control program in adult intensive care units: A report from a middle-income country. American Journal of Infection Control, 42(10), 1056-1061. doi: 10.1016/j.ajic.2014.06.015 Al-Tawfiq, J.A., Abed, M.S., Al-Yami, N. & Birrer, R.B. (2013). Promoting and sustaining a hospital-wide, multifaceted hand hygiene program resulted in significant reduction in health care-associated infections. American Journal of Infection Control, 41(6), 482-486. doi: 10.1016/j.ajic.2012.08.009 Andersson, Å. (2002). Ett högt och ädelt kall: Kalltankens betydelse för sjuksköterskeyrkets formering 1850-1933. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för historiska studier. Från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:452290/FULLTEXT01 Barker, A., Sethi, A., Shulkin, E., Caniza, R., Zerbel, S. & Safdar, N. (2014). Patients Hand Hygiene at home Predicts Their Hand hygiene Practices in the Hospital. Infection Control and hospital Epidemiology, 35 (5), 585-588. doi: 10.1086/675826 Barrera, L., Zingg, W., Mendez, F. & Pittet, D. (2011). Effectiveness of a hand hygiene promotion strategy using alcohol-based handrub in 6 intensive care units in Colombia. (2011). American Journal of Infection Control, 39(8), 633-639. Doi: 10.1016/j.ajic.2010.11.004 Berland, A., Berentsen, S.B., & Gundersen, D. (2009). Sykehusinfeksjoner og pasientsikkerhet. Vård i Norden, 29(1), 33-37. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. Blatnik, J. & Lesnicar, G. (2006). Propagation of methicillin-resistant Staphylococcus aureus due to the overloading of medical nurses in intensive care units. Journal of Hospital Infection, 63(2), 162-166. doi: 10.1016/j.jhin.2005.11.013 30 Burnett, E., Lee, K. & Kydd, P. (2008). Hand hygiene: What about our patients? British Journal of Infection Control, 9 (1), 19- 24. doi: 10.1177/1469044607085549 dos Santos, R.P., Konkewicz, L.R., Nagel, F.M., Lisboa, T., Xavier, R.C., Jacoby, T., ... Kuchenbecker, R. (2013). Changes in hand hygiene compliance after a multimodal intervention and seasonality variation. American Journal of Infection Control, 41(11), 10121016. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.020 Dubbert, P.M., Dolce, J., Richter, W., Miller, M. & Chapman, S.W. (1990). Increasing ICU staff handwashing: effects of education and group feedback. Infection Control and Hospital Epidemiology, 11(4), 191–193. doi:10.1086/646148 Erasmus, V., Brouwer, W., van Beeck, E.F., Oenema, A., Daha, T.J., Richardus, J.H., … Brug, J. (2009). A qualitative exploration of reasons for poor hand hygiene among hospital workers: lack of positive role models and of convincing evidence that hand hygiene prevents cross-infection. Infection Control and Hospital Epidemiology, 30(5), 415-419. doi: 10.1086/596773. Fakhry, M., Hanna, G.B., Anderson, O., Holmes, A. & Nathwani, D. (2012). Effectiveness of an audible reminder on hand hygiene adherence. American Journal of Infection Control, 40(4), 320-323. doi: 10.1016/j.ajic.2011.05.023 Folkhälsomyndigheten. (2013). Smittskydd och sjukdomar: Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner. Hämtad 28 oktober, 2014, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vardhygienoch-vardrelaterade-infektioner Folkhälsomyndigheten. (2014). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 28 oktober, 2014, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsammasjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/ Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. 31 Fransson-Sellgren, S. (2009). Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete. I A. Ehrenberg, L. Wallin & A. Edberg. (red). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1. uppl., s. 243-267). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2., [rev.] uppl., s. 133-143). Lund: Studentlitteratur. Girou, E., Chai, S.H.T., Oppein, F., Legrand, P., Ducellier, Cizeau, F. & Brun-Buisson, C. (2004). Misuse of gloves: the foundation for poor compliance with hand hygiene and potential for microbial transmission? Journal of Hospital Infection, 57(2), 162-169. doi: 10 10.1016/j.jhin.2004.03.010.1016/j.jhin.2004.03.010 Gould, D.J., Moralejo, D., Drey, N. & Chudleigh J.H. (2010). Interventions to improve hand hygiene compliance in patient care. Cochrane Database of Systematic Reviews, 8(9). doi: 10.1002/14651858.CD005186.pub3. Grota, P.G., Meinzen, S. & Burleson-Rine, P. (2009). HIPP Lead to Self-health. Healthy Infection Prevention Practices in Intensive Care Units. Critical Care Nursing Quarterly, 32(3), 242-250. doi: 10.1097/CNQ.0b013e3181ab9273 Hambræus, A. & Tammelin, A. (2006). Vårdhygien - uppbyggnad och verksamhetsområden. I Vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf Hedin, G., Blomkvist, A., Janson, M. & Lindblom, A. (2012). Occurrence of potentially pathogenic bacteria on the hands of hospital patients before and after the introduction of patient hand disinfection. ACTA PATHOLOGICA, MICROBIOLOGICA ET IMMUNOLOGICA SCANDINAVICA. doi: 10.1111/j.1600-0463.2012.02912.x Helder, O.K., Brug, J., Looman, C.W.N., van Goudoever, J.B. & Kornelisse, R.F. (2010). The impact of an education program on hand hygiene compliance and nosocomial infection incidence in an urban neonatal intensive care unit: an intervention study with before and after 32 comparison. International Journal of Nursing Studies, 47(10), 1245-1252. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.03.005 Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl., s. 471-478). Lund: Studentlitteratur. Ho, M.L., Seto, W.H., Wong, L.C. & Wong, T.Y. (2012). Effectiveness of Multifaceted Hand Hygiene Interventions in Long-Term Care Facilities in Hong Kong: A Cluster-Randomized Controlled Trial. Infection Control and Hospital Epidemiology, 33(8), 761-770. doi: 10.1086/666740 Hugonnet, S., Chevrolet, J.C., & Pittet, D. (2007). The effect of workload on infection risk in critically ill patients*. Critical Care Medicine, 35(1), 76–81. doi:10.1097/01.ccm.0000251125.08629.3f International Council of Nurses. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 21 oktober, 2014, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etikpublikationer/Sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf Istenes, N., Bingham, J., Hazelett, S., Fleming, E. & Kirk, J. (2013). Patients’ potential role in the transmission of health care-associated infections: Prevalence of contamination with bacterial pathogens and patient attitudes toward hand hygiene. American Journal of Infection Control, 41(9), 793-798. doi: 10.1016/j.ajic.2012.11.012 Jakobsson, E. & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. I A. Ehrenberg, L. Wallin & A. Edberg. (red). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (1. uppl., s. 23-45). Lund: Studentlitteratur. Kirkland, K.B., Homa, K.A., Lasky, R.A., Ptak, J.A., Taylor, E.A. & Splaine, M.E. (2012). Impact of a hospital-wide hand hygiene initiative on healthcare-associated infections: results of an interrupted time series. BMJ Quality & Safety, (21)12, 1019-1026. doi: 10.1136/bmjqs2012-000800 33 Knoll, M., Lautenschlaeger, C. & Borneff-Lipp, M. (2010). The impact of workload on hygiene compliance in nursing. British Journal of Nursing, 19(16), 18-22. Hämtad från CINAHL with Full Text. Kuzu, N., Özer, F., Aydemir, S., Yalcin, A.N. & Zencir, M. (2005). Compliance with hand hygiene and glove use in a university-affiliated hospital. Infection Control and Hospital Epidemiology, 26(3), 312-315. doi: 10.1086/502545 Landers, T., Abusalem, S. Corty, M-B. & Bingham, J. (2012). Patient- centered hand hygiene: The next step of infection prevention. American Journal of Infection Control, 40(4), 11-17. doi: 10.1016/j.ajic.2012.02.006 Lee, S.S., Park, S.J., Chung, M.J., Lee, J.H., Kang, H.J., Lee, J.A., & Kim, Y.K. (2014). Improved Hand Hygiene Compliance is Associated with the Change of Perception toward Hand Hygiene among Medical Personnel. Infection & Chemotherapy, 46(3), 165-171. doi: 10.3947/ic.2014.46.3.165 Lent, V., Eckstein, E., Cameron, A., Budavich, R., Eckstein, B. & Donskey, C. (2009). Evaluation of patient participation in a patient empowerment initiative to improve hand hygiene practices in a Veterans Affairs medical center. American Journal of Infection Control, 37(2), 117-120. doi: 10.1016/j.ajic.2008.04.248 Lindahl, B., Skyman, E. & Fryklund, B. (2009). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A. Edberg & H. Wijk. (red). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (1. uppl., s. 647-675). Lund: Studentlitteratur. Longtin, Y., Sax, H., Allegranzi, B., Hugonnet, S. & Pittet, D. (2009). Patients Beliefs and Perceptions of Their Participation to Increase Healthcare Worker Compliance with Hand hygiene. The Society for Healthcare Epidemiology of America, 30(9), 830-839. doi: 10.1086/599118 Lundholm, R. (2006). Vårdrelaterade infektioner – vad är det, hur vanliga är de, vilka drabbas och vilka konsekvenser får de? I Vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Från 34 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araújo, C.M., dos Santos, J.L., Lamblet, L.C., Silva M jr., … dos Santos, O.F. (2010). Positive deviance: a new strategy for improving hand hygiene compliance. Infection Control and Hospital Epidemiology, 31(1), 12-20. doi: 10.1086/649224. Marra, A.R., Guastelli, L.R., de Araújo, C.M., dos Santos, J.L., Filho, M.A., Silva, C.V., … Edmond, E.B. (2011). Positive deviance: a program for sustained improvement in hand hygiene compliance. American Journal of Infection Control, 39(1), 1-5. doi: 10.1016/j.ajic.2010.05.024 Marra, A.R., Noritomi, D.T., Westheimer Cavalcante, A.J., Sampaio Camargo, T.Z., Bortoleto, R.P., Durao Junior, M.S., … Edmond, M.B. (2013). A multicenter study using positive deviance for improving hand hygiene compliance. American Journal of Infection Control, 41(11), 984-988. doi: 10.1016/j.ajic.2013.05.013 McGuckin, M., Taylor, A., Martin, V., Porten, L. & Salcido, R. (2004). Evaluation of a patient education model for increasing hand hygiene compliance in an inpatient rehabilitation unit. American Journal of Infection Control, 32 (4) 235-238. doi: 10.1016/j.ajic.2003.10.005 McGuckin, M., Storr, J., Longtin, Y., Allegranzi, B. & Pittet, D. (2009). Patient Empowerment and Multimodal Hand hygiene Promotion: A Win-Win Strategy. American Journal of Medical Quality, 26(1), 10-17. doi:10.1177/1062860610373138 McGuckin, M. & Govednik, J. (2013). Patient empowerment and handhygiene, 1997-2012. Journal of Hospital Infection, 84(3), 191-199. doi: 10.1016/j.jhin.2013.01.014. McGuckin, M. & Govednik, J. (2014). Patient empowerment begins with knowledge: Consumer perceptions and knowledge sources for hand hygiene compliance rates. American Journal of Infection Control, 42 (10), 1106-1108. doi: 10.1016/j.ajic.2014.06.007 35 McLaws, M-L., Pantle, A.C., Fitzpatrick, K.R. & Hughes, C.F. (2009). Improvements in hand hygiene across New South Wales public hospitals: clean hands save lives, part III. The Medical Journal of Australia, 191(8), 18-24. Hämtad från databasen PubMed. McLaws, M-L., Farahangiz, S., Palenik, C.J. & Askarian, M. (in press). Iranian healthcare workers' perspective on hand hygiene: A qualitative study. Journal of Infection and Public Health. doi: 10.1016/j.jiph.2014.05.004 Mitchell, R., Roth, V., Gravel, D., Astrakianakis, G., Bryce, E., Forgie, S. … Verncombe, M. (2013). Are health care workers protected? An observational study of selection and removal of personal protective equipment in Canadian acute care hospitals. American Journal of Infection Control, 41(3), 240-244. doi: 10.1016/j.ajic.2012.04.332 Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård (E. Krey-Halldin, övers.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. (Originalarbete publicerat 1924) Pan, S.C., Tien, K.L., Hung, I.C., Lin, Y.J., Yang, Y.L., Yang, M.C., Wang, M.J., Chang, S.C. & Chen, Y.C. (2013). Patient empowerment in a hand hygiene program: Differing points of view between patients/family members and health care workers in Asian culture. American Journal of Infection Control, 41(11), 979-983. doi: 10.1016/j.ajic.2013.02.008 Pittet, D., Hugonnet, S., Harbarth, S., Mourouga, P., Sauvan, V., Touveneau, S., & Perneger, T. V. (2000). Effectiveness of a hospital-wide programme to improve compliance with hand hygiene. The Lancet, 356(9238), 1307–1312. doi:10.1016/s0140-6736(00)02814-2 Pittet, D. (2001). Compliance with hand desinfection and its impact on hospital-acquired infections. Journal of Hospital Infection, 48, 40-46. doi: 10.1016/S0195-6701(01)90012-X Pittet, D., Panesar,S., Wilson, K., Longtin, Y., Morris, T., Allan, V., Storr, J., Cleary, K. & Donaldson, L. (2011). Involving the patient to ask about hospital hand hygiene: a National Patient Safety Agency feasibility study. Journal of Hospital Infection, 77 (4), 299-303. doi: 10.1016/j.jhin.2010.10.013 36 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Randle, J., Clarke, M. & Storr, J. (2006). Hand hygiene compliance in health care workers. Journal of Hospital Infection, 64(3), 205-209. doi: 10.1016/j.jhin.2006.06.008 Randle, J., Arthur, A. & Vaughan, N. (2010). Twenty-four-hour observational study of hospital hand hygiene compliance. Journal of Hospital Infection, 76(3), 252-255. doi: 10.1016/j.jhin.2010.06.027 Rosentahl, V.D., Pawar, M., Leblebicioglu, H., Villamil-Gómez, W., Armas-Ruiz, A., Cuéllar, L.E., ... Kübler, A. (2013). Impact of the International Nosocomial Infection Control Consortium (INICC) multidimensional hand hygiene approach over 13 years in 51 cities of 19 limited-resource countries from Latin America, Asia, the Middle East, and Europe. Infection Control and Hospital Epidemiology, 34(4), 415-423. doi: 10.1086/669860. Salama, M.F., Jamal, W.Y., Al Mousa, H., Al-AbdulGhani, K.A. & Rotimi, V.O. (2013). The effect of hand hygiene compliance on hospital-acquired infections in an ICU setting in a Kuwaiti teaching hospital. Journal of Infection and Public Health, 6(1), 27-34. doi: 10.1016/j.jiph.2012.09.014 Schweon, S.J., Edmonds, S.L., Kirk, J., Rowland, D.Y. & Acosta, C. (2013). Effectiveness of a comprehensive hand hygiene program for reduction of infection rates in a long-term care facility. American Journal of Infection Control, 41(1), 39-44. doi: 10.1016/j.ajic.2012.02.010 Segesten, K. (2012). Att välja modell och ämne för sitt examensarbete. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl., s. 97100). Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 21 oktober, 2014, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763 37 SFS 2004:168. Smittskyddslag. Hämtad 28 oktober, 2014, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 28 oktober, 2014, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010659/#K6 Sherwood, G. & Zomorodi, M. (2014). A New Mindset for Quality and Safety: The QSEN Compentencies Redefine Nurses´ Roles in Practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 1523. Hämtad från databasen CINAHL with FULL TEXT. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 15 oktober, 2014, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 21 oktober, 2014, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf Socialstyrelsen. (2013). Kartläggning av metoder för patientsäkerhetsarbete – en granskning av insatser för patientsäkerhetskultur och metoder för identifiering och analys av risker mot patientsäkerheten. Hämtad 15 oktober, 2014, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18974/2013-5-1.pdf Sopirala, M.M., Yahle-Dunbar, L., Smyer, J., Wellington, L., Dickman, J., Zikri, J., … Mangino, J.E. (2014). Infection Control Link Nurse Program: An interdisciplinary approach in targeting health care-acquired infection. American Journal of Infection Control, 42(4), 353359. doi: 10.1016/j.ajic.2013.10.007 SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 21 oktober, 2014, från Socialstyrelsen, 38 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8916/2007-1019_2007_19.pdf Stordalen, J. (1999). Hygien i vårdarbete: den osynliga faran. Lund: Studentlitteratur. Svensk sjuksköterskeförening. (2011). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Resultaten från vårens punktprevalensmätning ligger stabilt. Hämtad 28 oktober, 2014, från http://www.skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner/resultatvardrelatera deinfektioner.2333.html van den Hoogen, A., Brouwer, A.J., Verboon-Maciolek, M.A., Gerards, L.J., Fleer, A. & Krediet, T.G. (2010). Improvement of Adherence to Hand Hygiene Practice Using a Multimodal Intervention Program in a Neonatal Intensive Care. Journal of Nursing Care Quality, 26(1), 72-81. doi: 10.1097/NCQ.0b013e3181ea86e9 Wendt, C., Knautz, D. & von Baum, H. (2004). Differences in hand hygiene behavior related to the contamination risk of healthcare activities in different groups of healthcare workers. Infection Control and Hospital Epidemiology, 25(3), 203-206. doi: 10.1086/502378 Wiener-Well, Y., Galuty, M., Rudensky, B., Schlesinger, Y., Attias, D. & Yinnon, A.M. (2011). Nursing and physician attire as possible source of nosocomial infections. American Journal of Infection Control, 39(7), 555-559. doi: 10.1016/j.ajic.2010.12.016 Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. World Health Organization. (u.å). Clean Care is Safer Care: About SAVE LIVES: Clean Your Hands. Hämtad 20 oktober, 2014, från World Health Organization, http://www.who.int/gpsc/5may/background/5moments/en/ 39 World Health Organization. (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care: First Global Patient Safety Challenge Clean Care is Safer Care. Geneva, Switzerland: World Health Organization, Patient Safety. Hämtad 28 oktober, 2014, från http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241597906_eng.pdf?ua=1 Wu, K., Lee, S., Chen, J., Tsai, H., Li, C., Chao, H., Chou, H., Chen, Y., Ke, C., Huang, Y., Sy, C., Tseng, Y. & Chen, Y. (2013). Hand hygiene among patients: Attitudes, perceptions and willingness to participate. American Journal of Infection Control, 41(4), 327-331. doi: 10.1016/j.ajic.2012.03.033 40 BILAGOR BILAGA I GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. Fråga Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstraktet studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är frågeställningarna tydligt formulerade? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionkriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Finns populationen beskriven? Är populationen representativ för studiens syfte? Anges bortfallets storlek? Kan bortfallet accepteras? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges hur datainsamlingen genomfördes? Anges vilka mätmetoder som användes? Beskrivs studiens huvudresultat? Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? Besvaras studiens frågeställningar? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens interna validitet?? Diskuterar författarna studiens externa validitet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Maxpoäng: 29 Erhållen poäng: ?? Kvalitet: låg medel Ja Nej hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008) BILAGA II GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvalitativa studier 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Summa Fråga Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstraktet studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är den kvalitativa metoden beksriven? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionkriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges vald datainsamlingsmetod? Är data systematiskt insamlade? Presenteras hur data analyserats? Är resultaten trovärdigt beskrivna? Besvaras studiens syfte? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens trovärdighet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ?? Kvalitet: låg medel Ja Nej hög Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström Y. (2008). BILAGA III Sammanställning av artiklar som ligger till grund för resultatet (n= 24) Författare År Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitets grad Alp, E., Altun, D., Cevahir, F., Ersoy, S., Cakir, O., McLaws, ML., Evaluation of the effectiveness of an infection control program in adult intensive cara units: A report from a middle-income country Att undersöka förändringar i data om följsamhet till handhygien och frekvensen av vårdrelaterade infektioner som samlats in under vår 9-åriga studier efter införandet av ett nationellt observeringsprogram Kvantitativ Universitets Sjukhus Följsamhet till handhygienrutiner förbättrades från 30,5% till 63,8% mellan åren 2009-2012. De vårdrelaterade infektionerna minskade från 42,6% per 1000 patient- dagar till 33,6% under åren 2004-2012 med undantag för ökningar under 2007-2010. Antalet MRSA- infektioner minskade från 6,24 % per 1000 patient- dagar till 0,0 under 2012 med undantag för ökning åren 2008-2009. Förbrukningen av mängden alkoholbaserad handdesinfektion och klorhexidinbaserad tvål ökade från 564 liter år 2008 till 2470 liter år 2012. Antibiotikaförbrukningen minskade inte nämnvärt under den 9- åriga studieperioden. 20p/Medel Promoting and sustaining a hospital- wide, multifacted hand hygiene program resultes in significant reduction in health care-associated infections Att utvärdera följsamhet till handhygien över tid genom att använda en mångfacetterad strategi till handhygien. Graden av vårdrelaterade infektioner bedömdes (vårdutrustningsrelatera de infektioner) Kvantitativ Under studien ökade den totala följsamheten av handhygien från 38 % till 65 % år 2010 därefter till 85 % 2011. Följsamheten ökade bland alla yrkeskategorier och de olika avdelningarna. Frekvensen av vårdrelaterade infektioner med meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) per 1000 patientdagar minskade från 0,2 under 2006 till 0,08 år 2011. Frekvensen av andra vårdrelaterade infektioner minskade också. 19p/Medel Patients´Hand hygiene at Home Predicts Their Hand Hygiene Practices in the Hospital Att undersöka faktorer kopplade till patientens tillämpning av handhygien. Att öka förståelsen för vad Kvantitativ Patienter som aldrig tvättande händerna efter toalettbesök på offentlig toalett försämrades tiofalt på sjukhuset jämfört med hemmet. Handhygienrutiner före måltid försämrades på sjukhuset. 41,4% tvättade alltid händerna innan 26p/Hög 2014 Turkiet Al-Tawfiq, J-A., Abed, M-S., Al Yami, N., Birrer, R-B. 2013 Saudiarabien Barker, A., Sethi, A., Shulkin, E., Caniza, R., Zerbel, S., Safdar, N. Vårdpersonal från fyra intensivvårdsavde lningar n=220 Mätningar Samtlig vårdpersonal på sjukhus n= 350 Universitets Sjukhus Cross sectional n= 207 Intervju patienter förknippar med handhygien för att minska vårdrelaterade infektioner. 2014 måltid på sjukhuset jämfört med 64,7% i hemmet. Patienter med hög ålder och svårigheter att röra sig hade lägst följsamhet. Patienter som inte tvättat händerna har inte förstått vikten av det. De har heller inte blivit tillsagda av vårdpersonalen att tvätta händerna. Majoriteten av patienterna ansåg att deras handhygien kunde förbättras av lättillgänglig handesinfektion, information hur de skulle göra samt att personalen påminde om handhygienen. USA Barrera, L., Zingg, W., Mendez, F., Pittet, D. 2011 Effectiveness of a handhygiene promotion strategy using alcoholbased handrub in 6 intensive care units in Colombia Att prospektivt följa effekten på vårdrelaterade infektioner efter introducering av alkoholbaserad handdesinfektion. Kvantitativ Prospektiv kohortstudie Observationer Colombia Burnett, E., Lee, K., Kydd, P 6 intensivvårdsavde lningar Studien pågick under fyra år och påvisade ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion och en ökad följsamhet av hygienrutiner. Studien påvisade en minskning av vårdrelaterad sepsis men inte av MRSA. 18p/Medel 100 % av sjuksköterskorna och 95 % av patienterna ansåg att patienters handhygien var en viktig del i kontrollen och förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. 64 % av sjuksköterskorna hade erbjudit patienter hjälpmedel för att dekontaminera deras händer under observationsperioden men endast 14 % av patienterna höll med om detta. Trots att sjuksköterskor anser att patientens handhygien är viktig i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner så är patienter sällan uppmuntrade till detta eller erbjudna hjälp. 26p/Hög Innan undersökningen desinfekterade patienterna sällan sina händer med alkoholbaserade produkter. Efter interventionen var det tydligt att 23p/Hög n= 14516 Hand hygiene: What about our patients? 2008 Scotland Hedin, G., Blomkvist, A., Janson, M., Universitets sjukhus Occurrence of potentially pathogenic bacteria Fastställa huruvida eller inte patienter som önskade hjälp med hand hygien var uppmuntrade till det och försedda med hjälpmedel så de kunde utföra detta. Att få en ökad inblick i vårdpersonalens uppfattning om patientens handhygien. Kvantitativ Det första syftet var att beskriva situationen före introduktionen av Kvantitativ Länssjukhus Intervention Rehabiliteringsav Descriptive mixedmethodological study Universitets sjukhus Nurses n= 33 Patients n= 22 Lindblom, A 2012 Sverige Helder, OK., Brug, J., Looman, CWN., Van Goudoever, JB., Kornelisse, RF. 2010 Nederländerna Ho, M-L., Seto, W-H., Wong, LC., Wong, T-Y. 2012 Kina on the hands of hospital patients before and after the introduction of patient hand disinfection handsprit till patienterna. Det andra syftet var att undersöka om antalet bakterier tenderade att bli lägre som ett resultat av patientens följsamhet till handdesinfektion delning med 29 vårdplatser The impact of an education program on handhygiene compliance and nosocomial infection incidence in an urban neonatal intensive care unit: an intervention study with before and after comparison Effectiveness of Multifaceted Hand Hygiene Interventions in Long-Term Care Facilities in Hon Kong: A cClusterRandomized Controlled Trial Att studera effekten av ett utbildningsprogram angående handhygien på förekomsten av vårdrelaterade infektioner i blodomloppet (vårdrelaterad sepsis) Kvantitativ Att bedöma effekten av WHO´s strategi för att främja handhygien bland vårdpersonal på äldreboenden. Att testa om tillhandahållande av puderfria handskar kan leda till ökad användning av alkoholbaserad handdesinfektion jämfört med användning av något pulvriserande handskar. Att utvärdera effekten av interventionen för att minska pneumonier Kvantitativ Äldreboende Klusterrandomis erad kontrollerad studie Samtlig vårdpersonal på 72 boenden n= 109 Universitets Sjukhus Observationer när patienterna blev uppmuntrade att desinfektera sina händer innan måltid så gjorde de det. Det var svårt att följa upp följsamheten till handhygien efter patienters toalettbesök. Efter interventionen så svarade 85 % av patienterna att desinfekterade händerna innan måltid. Följsamheten till hygienrutiner ökade från 68,8% till 86,9%. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner sjönk från 44 % till 36,1%. 27p/Hög Följsamhet till handhygienrutiner ökade från 27,0% till 60,6% och från 22,2% till 48,6% i respektive interventionsgrupper. Båda interventionsgrupperna visade ökad följsamhet till handhygienrutiner efter implementering av programmet jämfört med kontrollgruppen, med 21,6% följsamhet till hygienrutiner. Tillhandahållande av något pulvriserade kontra puderfria handskar hade ingen väsentlig påverkan på användning av alkoholbaserad handdesinfektion. Vårdrelaterade infektioner som krävde sjukhusvård minskade efter implementeringen av programmet. 23p/Hög Samtlig vårdpersonal på tre avdelningar n= 1300 n= 810 och MRSA- infektioner som kräver sjukhusvistelse. Att utforska möjligheten om patienter kan delta i att påminna vårdpersonal om att utföra handhygien. Istenes, N., Bingham, J., Hazelett, S., Fleming, E., Kirk, J. 2013 USA Kirkland, K.B., Homa, K.A., Lasky, R.A., Ptak, J.A., Taylor, E.A. & Splaine, M.E. Patients´potential role in the transmission of tealth careassociated infections: Prevalence of contamination with bacterial pathogens and patient attitudes toward handhygiene 2012 Impact of a hospital-wide hand hygiene initiative on healthcareassociated infections: results of an interrupted time series. USA Lent, V., Eckstein, E., Cameron, A., Budavich, R., Eckstein, B., Donksey, Curtis. Evaluation of patient participation in a patient empowerment initiativet o improve hand Att systematiskt fastställa kontaminering på patienters händer och undersöka sambandet med olika infektionsdiagnoser. Att undersöka patientens attityder till handhygien, rutiner samt kopplingen mellan dessa attityder, rutiner och frekvens av kontamination. Syftet var att förbättra vårdpersonalens handhygien och reducera vårdrelaterade infektioner. Kvantitativ Kvantitativ studie. En treårig observationsstu die. Uppföljning gjordes ett år efter implementering av programmet. Syftet var att bedöma våra patienters medverkande i ”Partners i ditt vårdprogram”. Eftersom de första Kvantitativ Sjukhus 39 % av patienternas händer som ingick i undersökningen var förorenade med minst 1 patogen organism , och 8 % var kontaminerade med 2 eller fler patogener två dygn efter inläggning. Från patientens inskrivning till utskrivning till en extern institution samt självrapporterade funktionella begränsningar var de enda variablerna som var signifikant associerade med kontaminering av händerna. 23p/Hög Samtlig vårdpersonal på ett sjukhus. År 2007: n= 4532 vårdpersonal År 2008: n= 5368 vårdpersonal Följsamheten till handhygienrutiner ökade kraftigt från 41% till 87 % (p <0,01) under studien, och förbättrades ytterligare till 91 % (p <0,01) året därpå. Sjuksköterskor uppnådde högre följsamhet till handhygienrutiner (93 %) än läkare (78 %). Det fanns en signifikant, ihållande minskning i vårdrelaterade infektioner från 4,8 - 3,3 (p <0,01) per 1000 vårddagar. 21 p/ Medel Vårdcentral Av 193 patienter så uppgav 3 % att de hade påmint vårdpersonalen om handhygien. 8 % uppgav att de inte hade kommenterat trots att de sett att vårdpersonalen inte utfört handhygien. 90 % uppgav att de inte hade påmint vårdpersonalen om handhygien då de sett vårdpersonalen utföra Inneliggande patienter n= 100 Vårdanläggning med akutplatser n= 193 2009 hygiene practices in a Veterans Affairs medical center USA Longtin, Y., Sax, H., Allegranzi, B., Hugonnet, S., Pittet, D 2009 Patients´Beliefs and perceptions of Their Participation to Increase Healthcare Worker compliance with Hand hygiene Schweiz Marra, A-R., Guastelli, L-R., De Arújo, C-M., dos Santos, J-L., Fihlo, M-A., Silva, C-V., Edmond, E-B. resultaten föreslog låg patientmedverkan var ett sekundärt mål att testa hypotesen att patientens medverkan skulle förbättras om de ombads att ge positiv feedback med att tacka vårdpersonal för att de utfört handtvätt. Fastställa patientens uppfattning vad gäller hens deltagande i utbildningsprogram för att förbättra vårdpersonalens följsamhet till handhygien detta MEN observationer visade att vårdpersonalens följsamhet i själva verkat endast var 28 %. 20 patienter förseddes med det modifierade skriptet och 60 % uppgav att de var villiga att fråga om vårdpersonalen utfört handhygien. Av de 30 sjuksköterskor som ingick i studien så svarade 7 % att de blivit tillfrågade om att utföra handhygien. Kvantitativ Cross-sectional survey Convenience sampling strategy Positive deviance: a program for sustained improvement in hand hygiene compliance Att utvärdera hållbarheten av en PDstrategi för att förbättra följsamheten av handhygien med hjälp av elektroniska handtvätträknare Kvantitativ - Positive deviance: a new strategy for improving hand hygiene compliance Att utvärdera effekten av en förändringsstrategi för förbättring av följsamhet till hygienrutiner Kvantitativ Universitets sjukhus Patienter från åtta olika avdelningar n= 194 Vårdpersonal på ett privatsjukhus Experimentell studie Av de patienter som deltog i undersökningen så uppgav de flesta att de inte skulle känna sig bekväma med att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. Hälften av patienterna ansåg att de skulle fråga då man ansåg att det skulle förebygga vårdrelaterade infektioner. Studien understryker vikten av en direkt inbjudan från vårdpersonalen vad gäller handhygien för att stärka patientens deltagande och utveckla patientens empowerment. I Resultatet påvisades en signifikant minskning av vårdrelaterade infektioner och en ökning av följsamheten till handhygienrutinerna genom att mängden alkoholbaserad handdesinfektion användes. 23p/Hög Resultatet visade en signifikant minskning av vårdrelaterade infektioner: infartsrelaterade infektioner i blodbanan, urinvägsinfektioner och pneumonier. Vårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner ökade från 46,5%, före implementering av förändringsstrategi till 62 % efter implementering. Följsamheten fortsatte sedan att öka och uppmättes till 73 %. En ökad 20p/Medel Observationer 2011 Brasilien Marra, A-R., Guastelli, L-R., De Araújo, C-M., dos Santos, J-L., Lamblet, L-C., Silva, M jr., Dos Santos, O-F. Experimentell Vårdpersonal på privatsjukhus 2010 konsumtion av alkoholbaseradhanddesinfektion uppmättes. En minskning av vårdtiden uppmättes efter implementeringen. Brasilien Marra, A-R., Noritomi, D-T., Westheimer Cavalcante, A-J., Sampaio Camargo, T-Z., Bortoleto, R-P. Durao Junior, MS., Edmond, MB. A multicenter study using positive deviance for improving hand hygiene compliance Att utvärdera om en PD strategi kan förbättra handhygien på flertalet sjukhus. Kvantitativ 7 olika sjukhus Observationer 9 olika avdelningar Patient empowerment begins with knowledge: Consumer perceptions and knowledge sources for hand hygiene compliance rates Undersöka kunskaper om följsamheten till handhygien samt uppfattning och informationskällor om graden av följsamhet och tidigare grad av följsamhet bland den allmänna populationen av US konsumenter Kvantitativ Undersökning via internet Evaluation of a patient education model for increasing hand hygiene compliance in an inpatient rehabilitation unit. Att fastställa effekten av en utbildnings modell gällande patienters handhygien på rehabiliteringsavdelnin g och hur följsamheten till densamma ser ut Kvantitativ 2013 Brasilien/Thailan d McGuckin, M. Govednik, J 2014 USA McGuckin, M., Taylor, A., Martin, V., Porten, L., Salcido, R. 2004 Vuxna över 18 år n= 1000 Universitets Sjukhus Interventioner n= 39 Resultatet av denna studie visade en signifikant minskning av vårdrelaterade infektioner: infartsrelaterade infektioner i blodbanan, urinvägsinfektioner och pneumonier. Vårdpersonalens följsamhet av handhygienrutiner ökade från 46,5% innan implementeringen av förändringsstrategin, till 62 % efter implementeringen. Följsamheten fortsatte sedan att öka och uppmättes till 73 %. En ökad konsumtion av alkoholbaserad handdesinfektion uppmättes. En minskning av vårdtiden uppmättes efter implementeringen av förändringsstrategin. 19p/Medel Fastställer mängden av konsumenternas kunskaper av vårdpersonalens följsamhet till handhygien, informationskällor, frekvensen av handhygien samt deras tidigare handlande vad gäller att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. 69 % av respondenterna trodde att följsamhet är över 50 % och 17 % hade frågat vårdpersonalen om de utfört handhygien. Resultaten föreslår att en organiserad plan för att upptäcka frekvenser av handhygien kan vara en väg att genom kunskap nå empowerment. 19p/ Medel Handhygienen per vårddygn ökade från 5 tillfällen till 9,7 under interventionen. Efter tre månader var denna siffra 7. 95 % av patienterna uppgav att de frågat vårdpersonalen. 75 % av patienterna kände sig bekväma med att fråga och 60 % av vårdpersonalen utförde handhygien när de blev tillfrågade av patienter. 18p/Medel USA Pan, S-C., Tien, K-L., Hung, I-C., Lin, Y-J., Yang, Y-L., Yang, MC., Wang, M-J., Chang, S-C., Chen, Y-C. 2013 Patient empowerment in a handhygiene program: Differing points of view between patients/family members and health care workers in Asian culture Att bedöma kunskaper och attityder om handhygien. Att bedöma tanken med patientens empowerment bland patienter, deras familjer och vårdpersonal. Kvantitativ Involving the patient to ask about hospital hand hygiene: a National Patient Safety Agency feasibility study Att tre år efter introduktionen av ”Clean your hands” undersöka förmåga och deltagande hos patienter och deras familjer när det gäller att stödja förbättringen av handhygien Speciellt när det gäller alkoholbaserade produkter. Kvantitativ Fem akutsjukhus Quasirandomised fashion Invånare n= 530 Att mäta frekvensen av följsamheten av handhygien både före och efter en utbildningskampanj Kvantitativ A crosssectional survey Universitetssjukh us Patienter/familjer n= 345 Frågeformulär Vårdpersonal n= 880 Taiwan Pittet, D., Panesar, S., Wilson, K., Longtin, Y., Morris, T., Allan, V., Storr, J., Cleary, K., Donaldson, L. 2011 England Salama, M-F., Jamal, W-Y., Al Moussa, H., AlAbdulGhani, KA., Rotimi, VO. The effect of handhygiene compliance on hospital-acquied infections in an Intervjuer Patienter n= 222 Vårdpersonal n= 254 Sjukhus med 500 vårdplatser Observationer n= 36 95 % av patienter/familjer hade en positiv bild av patientens empowerment. 67.2% var positivt inställda till att påminna vårdpersonalen om handhygien. Riskgrupperna som var negativt inställda var kvinnor, analfabeter och patienter/familjer på pediatrisk avdelning. Bland vårdpersonalen var skillnaden mellan positiv attityd (81,1%) och positiv avsikt vad beträffar att bli påmind om handhygien (62,8%)signifikant. Riskfaktorer för negativitet runt detta var personer äldre än 25 år och som hade en negativ inställning till patientens empowerment. 23p/Hög Hälften av invånarna var tveksamma till att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. Anledningen var att man trodde att så redan hade skett, man kände sig obekväm med att fråga, det var inte patienters ansvar att fråga och man ville inte irritera vårdpersonalen. Om det fanns handdesinfektion lättillgängligt ökade antalet respondenter från 49 % -70 % som skulle tänka sig att fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien. 94 % av patienterna hade inte frågat vårdpersonal om handhygien då de bland annat inte ville ifrågasätta vårdpersonalens yrkesprofession. 85 % av patienterna skulle fråga om de hade handdesinfektion lättillgängligt. 75 % av vårdpersonalen svarade att VRI kunde reduceras om patienter frågade dem om handhygien. Att ge patienter handdesinfektion är en viktig åtgärd för att förbättra handhygien. 22p/ Medel Studien resulterade i en ökning av följsamheten till handhygienrutinerna, från 43 % till 61,4% och en signifikans minskning av vårdrelaterade infektioner. Frekvensen av infektioner som orsakats av antibiotikaresistenta bakterier var låg 26p/Hög 2013 ICU setting in a Kuwaiti teaching hospital. vars syfte var att utbilda vårdpersonal om handhygien och att bedöma vårdrelaterade infektioner på intensivvårdsavdelning en på sjukhus före och efter interventionen. Effectiveness of a comperehensive hand hygiene program for reduction of infection rates in a long-term care facility För att bedöma effekten av ett omfattande handhygienprogram som innefattade användning av alkoholbaserad handdesinfektion i flera format på infektionsfrekvens bland patienterna på ett äldreboende. Kvantitativ Infection Control Link Nurse Program: An interdisciplinary approach in targeting health care-acquired infection. Att utvärdera effekten av samordnings sjuksköterskans utbildningsprogram om vårdrelaterad MRSA. Kvantitativ Kuwait Schweon, S-J., Edmonds, S-L., Kirk, J., Rowland, D-Y., Acosta, C. 2013 USA Sopirala, M-M., Yahle-Dunbar, L., Smyer, J., Wellinton, L., Dickman, J., Zikri, J., Mangino, J-E. 2014 USA man en signifikant minskning förekom för MRSA och K Pneumoniae. Äldreboende med 174 vårdplatser Observationer Vårdpersonal samt boende 7 sjukhus n= En till två sjuksköterskor per avdelning Frekvensen för vårdrelaterade infektioner minskade, nedre luftvägsinfektioner minskade signifikant. Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner uppmättes till 54 %. 23p/Hög En minskad frekvens av vårdrelaterad-MRSA under interventionsperioden påvisades jämfört med innan studien påbörjades. Frekvensen minskade med 28 % från 0,92 till 0,67 fall per 1.000 patientdagar (incidens ratio, 0,72; 95 % konfidensintervall; intervall: 0,62–0,83, p <.001). Vårdrelaterad MRSA bakteriemi sänktes med 41 % från 0,18 till 0,10 per 1.000 patientdagar (incidens ratio, 0,59; 95 % konfidensintervall: 0,42–0,84, P ¼ .003). En signifikant minskning av den totala frekvensen av MRSA och MRSA bakteriemi konstaterades också. Användning av tvål/alkoholbaserad handdesinfektion och vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner ökade också markant under studieperioden. En minskning av vårdkostnaden i samband med minskning av de vårdrelaterade 20p/Medel infektionerna uppmättes. van den Hoogen, A., Brouwer, AJ., VerboonMaciolek, M-A., Gerards, L-J., Fleer, A., Krediet, T-G. Improvement of Adherence to Hand Hygiene Practice Using a Multimodal Intervention Program in a Neonatal Intensive Care. Syftet med observationsstudien var att utvärdera effekten av detta program på följsamheten till hygieniska riktlinjer bland all vårdpersonal på den neonatala intensivvårdsavdelning en. Kvantitativ Observationer Hand hygiene among patients: Attitudes, perceptions, and willingness to participate Att bättre förstå patienters attityder och uppfattning gentemot handhygien. Att identifiera vilka patienter som hade den högsta motivationen till att ta del av handhygien. Kvantitativ 2010 Nederländerna Wu, K-S., Lee, SS., Chen, J-K., Tsai, H-C., Li, CH., Chao, H-L., Chou, H-C., Chen, Y-J., Ke, C-M., Huang, YH., Sy, C-L., Tseng, Y-T. Universitetssjukh us Vårdpersonal på neonatalavdelning Taiwan 21p/Hög 89 % av respondenterna ansåg att handhygien var viktigt. 77 % av respondenterna ansåg att patienter skulle påminna vårdpersonal om handhygien. 75 % ansåg att handhygien var en viktig fråga i valet av sjukhus. De flesta respondenterna önskade mer information om handhygien. Respondenterna uppgav att de skulle fråga vårdpersonalen om de utfört handhygien om de visste att vårdpersonalen uppskattade en sådan fråga. 23p/Hög N= 1577 Cross-sectional survey Allmän sjukhus Patienter och familjemedlemmar på 31 vård avdelningar n= 859 2013 Denna studie resulterade i en ökning av följsamheten till handhygienrutiner, från 23 procent till 50 procent, samt en minskning av vårdrelaterad sepsis från 13,4 procent innan programstart, till 11,3 procent efter programstart.