docSamhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte
download 
Report Transcription
Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte
Källa:SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅNS KUNDTIDNING 2/2015 TEMA: SCB i Almedalen LÄS OM: SCB:s seminarier där vi presenterar fakta kring exempelvis rot, rut och ränte avdrag, frånvaron vid större sportarrangemang och urbaniseringsmyten. ”Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte tyckande” menar Gudrun Schyman och pekar på sin välanvända fickbok På tal om kvinnor och män från SCB. GD HAR ORDET Nr 2/2015 Källa:SCB Källa:SCB är Statistiska centralbyråns kundtidning Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren, SCB, 08-506 941 00 Redaktion: Monica Holmberg, SCB chefredaktör 019-17 61 67 Maria Sjölander, SCB 08-506 940 53 Redaktionens adress: SCB, 701 89 Örebro 019-17 60 00 monica.holmberg@scb.se maria.sjolander@scb.se Layout: Ateljén, SCB Tryck: TMG Taberg, maj 2015 341 271 Källa:SCB trycks i en upplaga av 10 000 exemplar och distribueras till SCB:s kunder. Foto omslag: Maria Sjölander ISSN 1104-8476 URN:NBN:SE:SCB-2015-A08TI1502_pdf SCB scb@scb.se Box 24300 Besöksadress: Karlavägen 100 104 51 Stockholm 08-506 940 00 Besöksadress: Klostergatan 23 701 89 Örebro 019-17 60 00 SCB:s statistikservice information@scb.se 08-506 948 01 2 ”Granskningarna visar att det finns behov att utveckla och förbättra framförallt planering, samordning och uppföljning av hela det svenska systemet för officiell statistik.” Goda och innovativa metoder vid SCB Tidigare i år publicerades två viktiga granskningar av svensk statistik. Den ena var gjord av Eurostat, som en del av en pågående granskning av statistik-systemen i EU:s medlemsländer. EUROSTATS REVISIONSGRUPP konstaterar att SCB och andra statistikansvariga myndigheter (Jordbruksverket, Trafikanalys och Energimyndigheten) i hög grad lever upp till riktlinjerna för europeisk statistik. Man pekade också på att SCB:s verksamhet präglas av flera exempel på goda och innovativa metoder. Revisionsgruppen hade även några kritiska synpunkter och rekommendationer som handlar om hur hela det svenska statistiksystemet fungerar. De menade till exempel att det saknas en överblick över hela statistiksystemet, att det behövs en struktur för användarkontakter på en övergripande nivå, samt en bättre tydlighet vad gäller prioriteringar inom hela statistiksystemet. Liknande synpunkter om behovet av att utveckla och förbättra styrning och samordning av det svenska statistiksystemet framförs också i Riksrevisionens granskning av den officiella statsistiken. Riksrevisionen pekar på att det finns en risk att den officiella statistiken inte ger en heltäckande bild av samhällsutvecklingen. Regeringen saknar en tydlig plan och ett helhetsperspektiv på hur den officiella statistiken bör utvecklas. En annan brist är att det idag inte finns någon extern kvalitetskontroll av officiell statistik. Granskningarna visar att det finns behov att utveckla och förbättra framförallt planering, samordning och uppföljning av hela det svenska systemet för officiell statistik. SCB kommer att ta en aktiv roll i ett sådant förbättringsarbete. Samtidigt förtjänar det att framhållas att granskningarna också styrker att statistiskansvariga myndigheter löser sina uppgifter väl. Tillsammans producerar vi officiell statistik som är relevant för användarna, håller god kvalitet och är trovärdig. Snart är det åter dags för den årliga Almedalsveckan på Gotland i början av juli. Det är en vecka som bjuder på politikersamtal, mängder med seminarier liksom tillfällen för debatt och diskussion över ett mycket brett spektrum av ämnen och aktuella frågor. Även SCB är på plats i Almedalen för att sprida statistik och öka intresset och kännedomen om vår statistik. Vi arrangerar seminarier som du kan läsa mer om i detta nummer av Källa SCB. Vi har också dagliga aktiviteter i Statistikkiosken, som är centralt placerad i Almedalsminglet. Du som är i Almedalen i juli är hjärtligt välkommen till våra seminarier. Eller titta förbi för en pratstund med SCB:arna i Statistikkiosken. Stefan Lundgren Generaldirektör Källa:SCB 2/2015 4 9 8 4–5 Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte tyckande Det säger Feministiskt initiativs grundare Gudrun Schyman. 6–14 SCB i Almedalen Här kan du läsa om SCB:s samtliga aktiviteter under veckan. 17 Var femte saknar marginal för oförutsedda utgifter Det visar data från Undersökningarna av levnads förhållanden, ULF/SILK för 2014. 18 KREATIV ARENA för medborgare och myndigheter Civilminister Ardalan Shekarabi om Hack for Sweden 15 Ny statistik om inkomstfördelning Från och med i år redovisar SCB totalräknad inkomstfördelningsstatistik som bygger på uppgifter om hela Sveriges befolkning, och data finns för 2012 och 2013. ”– Det är väldigt intressant och roligt att se myndigheter samarbeta kring ett arrangemang som det här. Jag hoppas att Hack for Sweden blir återkomman de, med bidrag som kan leda till nytta för samhället.” 16 19 ALLT blir bättre med modern yrkesindelning Läs om den nya yrkesnomenklaturen SSYK2012. Metoder vid SCB Röjandekontroll av alla statistikmaterial Statistics in a changing world – Towards 2020 and beyond Nästa år är det SCB:s tur att anordna Nordiskt statistiker möte. Konferensen äger rum 22–24 augusti 2016 på Waterfront i Stockholm. Huvudtemat som är “Statistics in a changing world – Towards 2020 and beyond” består av fyra underteman: n The n n n role of statistics in society Interaction with users Data collection Efficient statistical production Sista dagen för abstracts är den 31 oktober. Du hittar mer information på www.scb.se/nsm2016/ Källa:SCB 2/2015 3 Samhällsutvecklingen måste baseras på kunskap – inte tyckande Det säger Feministiskt initiativs grundare Gudrun Schyman och visar upp sitt exemplar av SCB:s fickbok om jämställdhet ”På tal om kvinnor och män”. Källa:SCB träffar henne för att prata om feminism, jämställdhet och betydelsen av statistik. P olitikern Gudrun Schyman är idag egenföretagare och arbetar med att utbilda och hålla föreläsningar i jämställdhetsfrågor och diskrimineringsfrågor. Dessutom är hon fortfarande aktiv inom Feministiskt initiativ som partiledare och handledare. Gudrun Schyman beskriver sig själv som en förändrare och det var under hennes utbildning på Socialhögskolan på 1960-talet som hon började inse att hon kunde vara med och påverka samhället. – Den feministiska ideologin bygger på en mycket stark förändringskraft att lämna gamla könsstereotyper och patriarkalt tänkande som finns i de intima, de samhälleliga och de internationella relationerna. Som förändrare vill jag få till stånd en utveckling så att vi kan modernisera både vårt samhälle och våra relationer, förklarar hon. Gudrun Schyman definierar feminism som en ideologisk bas för en analys utifrån kön och makt, för att se hur det ser ut och varför det ser ut som det gör i samhället. Utifrån den analysen kan man sedan for- 4 mulera en politik för förändring där jämställdhet är målet. Långt kvar till målen Så här lyder regeringens mål för Sveriges jämställdhetspolitik: ”Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål: n En jämn fördelning av makt och inflytande n Ekonomisk jämställdhet n Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet n Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. – Det är ju väldigt få som inte skriver under på regeringens jämställdhetsmål, men det är många som backar när man talar om vad som behöver göras. Många tycker till exempel att vi redan har kommit väldigt långt i de här frågorna här i Sverige och ifrågasätter om vi verkligen behöver göra mer. Men det är en myt – statistiken visar svart på vitt att vi inte är framme vid målen, tvärtom har vi långt kvar. På vissa områden står utvecklingen still och inom andra områden går vi till och med bakåt. Jag tycker därför att det är oerhört viktigt att vår samhällsutveckling baseras på kunskap och inte på en massa tyckanden, säger Gudrun Schyman och håller fram fickboken ”På tal om kvinnor och män”. Fickboken är tummad och ser välanvänd ut. Gudrun Schyman berättar att hon använder den jämt och ständigt när hon träffar andra – just för att visa FAKTA Feministiskt initiativ Feministiskt initiativ bildades år 2005 av bland andra Gudrun Schyman. I valen 2014 tog partiet plats i EU-parlamentet och i 13 kommuner runt om i Sverige. FI driver en politik för människors lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, hudfärg, etnicitet, klass, sexualitet, funktionalitet, könsuttryck eller religiösa övertygelse. Partiledare är Sissela Nordling Blanco och Gudrun Schyman. I Almedalen finns Feministiskt initiativ på Donners plats varje dag mellan kl. 16-17 och arrangerar ett partiledartal måndagen den 6 juli. Källa:SCB 2/2015 GUDRUN SCHYMAN Född: 1948 Familj: sambo, två barn, ett barnbarn och en bror Yrke: egenföretagare Favoritstatistik: Fickboken ”På tal om kvinnor och män” att här finns det kunskap om hur vårt samhälle ser ut idag. – För att nå jämställdhet behöver vi nämligen förstå vägen dit. Men det finns fortfarande många som inte förstår att det är ett kunskapsområde likväl som hållbarhet. Det är därför jämställdhetsstatistiken är ovärderlig och guld värd – den ger en samlad och generell bild av hur saker och ting faktiskt förhåller sig till varandra i verkligheten. Politikernas ansvar Med internationella mått mätt anser Gudrun Schyman att Sverige är ett bra land att leva i om man ser till kvinnors möjlighet till utbildning, arbetsliv och föräldraskap. Men hon tycker också att det är upprörande att vi inte har kommit längre. – Till exempel har vi fortfarande en tydlig uppdelning i könsroller, när det gäller representation i näringslivet ligger vi pyrt till, inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat och mäns våld mot kvinnor förekommer i lika hög grad här som i våra grannländer och andra länder i västvärlden. Gudrun Schyman påpekar att det är viktigt att förstå att delmålen i jämställdhetspo- Källa:SCB 2/2015 Foto: Maria Sjölander Gör i sommar: är husföreståndarinna när mitt hus på Österlen förvandlas till ett slags bed & breakfast för nära och kära. litiken hänger ihop med varandra och att vi måste arbeta med alla frågor samtidigt. Hon är trots allt optimistisk och hoppas att det har skett förändringar i riktning mot jämställdhetsmålen om tio år. – Det handlar framför allt om att synliggöra samband och sammanhang på den strukturella nivån i samhället, för det är där vi måste fatta de avgörande besluten. Jag ser också framför mig att man måste göra upp planer för när målen ska vara klara. Allmänhetens medvetenhet om jämställdhetsfrågorna ökar i takt med att politiken lyfter frågorna. Men Gudrun Schyman uttrycker viss oro över att kunskapsnivån har sjunkit. – Alla som vill arbeta med jämställdhet borde skaffa och läsa SCB:s fickbok På tal om kvinnor och män. Det här är en otroligt bra kunskapsbas som visar hur det står till, avslutar Gudrun och håller återigen upp sitt exemplar av fick boken. Maria Sjölander FAKTA På tal om kvinnor och män Fickboken ”På tal om kvinnor och män” gavs ut första gången 1984 och ges ut vartannat år av SCB. Utifrån aktuell statistik beskriver den kvinnors och mäns verklighet på många olika områden i samhället ur ett jämställdhetsperspektiv. Mer information hittar du på scb.se. 5 PROGRAM SCB har arrangerat seminarier under Almedalsveckan sedan 2001. SCB:s uppgift är att utveckla, framställa och sprida statlig statistik. Vi ska förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning och öka kunskapen om statistikens betydelse för samhället. Vi gör det för att sprida statistiken och bilden av hur Sverige ser ut idag, öka kunskapen om statistikens betydelse för samhället och för vår demokrati. I år arrangerar vi nio seminarier och deltar även i Pensionsmyndighetens seminarium om Pensionsålder. Du hittar oss på Best Western Strand Hotell, Strandgatan 34 och vi har dessutom dagliga aktiviteter i Statistikkiosken på Cramérgatan, mitt emot högskolan. Måndag den 29 juni Tisdag den 30 juni Onsdag den 1 juli 11.00–12.00 10.00–10.45 13.30–14.30 Klarar sjukvården framtidens Jämställdhet ur ett livsperspektiv Pensionsålder – hur länge lever vi kompetensbehov? Vad döljer sig bakom siffrorna när det och hur länge ska vi jobba? Bristen på specialistsjuksköterskor i gäller löneskillnader, pappadagar och en Arrangör: Pensionsmyndigheten. SCB:s Skåne blir allt större. Vad finns det för könssegregerad arbetsmarknad? befolkningsstatistiker Lena Lundkvist förklaringar? Vad krävs för att säkra det deltar på seminariet. Nowas trädgård, framtida personal- och kompetensbe- 11.00–11.45 hovet? Ett seminarium i samarbete med Kvinnor, män och lön. Region Skåne. Hur utvecklas löneskillnaden? Vad säger den officiella lönestatistiken Kronstallgränd 4, Torsdag den 2 juli 13.00–14.30 som ofta används för att visa löneskill- 10.00–11.00 Vem får jobb och vem får göra naderna mellan könen i kronor och Personer med funktionsnedsättning avdrag? – tema rot, rut och procent? Lönestatistiken kan också i demokratin ränteavdrag användas till djupare analyser – som hur Kan personer med funktionsnedsättning Vem får jobb i rot- och rutbranschen? skillnaden har utvecklats över tid och medverka i demokratin? Det gäller såväl Hur många jobbar inom branschen och vad detta beror på. Ett seminarium i sam valdeltagande som deltagande i den vem driver företagen? Hur ser fördel- arbete med Medlingsinstitutet. representativa demokratin i egenskap ningen av rot, rut och ränteavdrag ut för av folkvald. På seminariet deltar represen individer, för olika typer av hushåll och 13.00–14.00 för hela landet? Hög, låg eller ingen invandring – hur tanter från Myndigheten för delaktighet. ser framtiden ut? 13.00–14.00 15.00–16.00 Hur skulle alternativa antaganden om Urbaniseringsmyten Ökar frånvaron vid större hög, låg eller ingen invandring påverka Bilden av urbaniseringen som en stän- sportarrangemang? samhället? På seminariet deltar även digt pågående omflyttning från land Hur påverkas frånvaron från arbetet representanter från Arbetsförmedlingen. till stad har bytt mönster. Hur ser den vid större evenemang såsom OS eller svenska urbaniseringen ut och hur fotbolls-VM? Hur ser frånvaron ut gene- 14.00–15.00 mycket handlar om perspektiv och rellt och vilka skäl är vanligast när man är Blir man mer integrerad i definitioner? borta från jobbet? Östersund än i Kalmar? Var och med vad arbetar utrikes födda, och är de överutbildade för det arbete de utför? 6 6 Källa:SCB2/2015 2/2015 Källa:SCB Måndag den 29 juni 11.00–12.00 OSKAR NILSSON, SCB OCH ANDERS AXELSSON, REGION SKÅNE Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov? Bristen på specialistsjuksköterskor i Skåne blir allt större. Vad finns det för förklaringar? Vad krävs för att säkra det framtida personal- och kompetensbehovet? av de insatser som Region Skåne planerar för att klara framtidens kompetensbehov. I den färska rapporten som presenteras i Almedalen ingår även statistik från Arbetsförmedlingen samt uppgifter från arbetspendling mellan Sverige och Danmark/Norge – uppgifter som bygger på ett samarbete mellan ländernas statistikbyråer. Foto: Bengt Flemark VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Vi tänker oss att detta intresserar främst journalister, politiker, landstingspolitiker och övriga politiskt intresserade. Oskar Nilsson Anders Axelsson Foto: iStock Region Skåne har under en period upplevt en ökad brist på sjuksköterskor generellt och särskilt för olika typer av specialistsjuksköterskor. Dessutom visar SCB:s prognoser (Trender och Prognoser 2014) att det nationellt finns risk för en tilltagande brist på sjuksköterskor. Men beror bristen på svagt intresse för att utbilda sig till sjuksköterska, eller beror det på allt för få utbildningsplatser eller beror det på att vården har svårt att attrahera och behålla personal? I sitt arbete med en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi har Region Skåne i samarbete med SCB tagit fram ett kunskapsunderlag om hur sjuksköterskornas arbetsmarknad ser ut i Skåne. I studien redovisas utflödet från utbildningssystemet, hur arbetspendling och flyttningar påverkar tillgången på sjuksköterskor, hur vanligt det är att man byter yrke och om det finns någon ”sjuksköterskeflykt” till Norge. Vi presenterar också prognoser för några sjuksköterskegrupper med sikte på 2025 i Skåne, som barnmorskor, distriktssköterskor m.m. samt några Hur påverkar utbildningsinsatser, arbetspendling och flyttningar tillgången på sjuksköterskor? Källa:SCB2/2015 2/2015 Källa:SCB 77 Måndag den 29 juni 13.00–14.30 THERESE HEDLUND, SUSANNE GULLBERG BRÄNNSTRÖM, JOHAN LINDBERG OCH HANS HEGGEMANN, SCB Vem får jobb och vem får göra avdrag? – tema rot, rut och ränteavdrag Vem får jobb i rot- och rutbranschen? Hur många jobbar inom branschen och vem driver företagen? Hur ser fördelningen av rot, rut och ränteavdrag ut för individer, för olika typer av hushåll och för hela landet? SCB ger en bred bild av hur rot- och rutbranscherna ser ut. Hur många jobbar och hur har utvecklingen sett ut de senaste åren? Vilka jobbar och vilka driver företag inom dessa branscher? Stämmer det att utrikes födda kvinnor jobbar inom rut-branscher och inrikes födda män inom rot-branscher? Vi kommer att presentera uppgifter som tidigare inte har publicerats – materialet blir unikt för detta seminarium. Hur ser fördelningen av rot, rut och ränteavdrag ut för individer, för olika typer av hushåll och för hela landet? Vi kommer att visa vilka grupper som tar del av skattereduktioner och hur det påverkar inkomstfördelningen. SCB ger här en samlad bild och visar hur summan av rot, rut och ränteavdrag fördelas på individer, olika typer av hushåll och regionalt över landet. Hur påverkar de tänkta förändringarna rot- och rutsystemen? Vi lyfter fram olika alternativ på seminariet. Therese Hedlund 8 Susanne Gullberg Brännström Foto: iStock VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Vi tänker oss politiker, journalister, intresseorganisationer och en intresserad allmänhet. Johan Lindberg Hans Heggemann Källa:SCB 2/2015 Måndag den 29 juni 15.00–16.00 GABRIELLE LARSSON OCH ANNA BROMAN, SCB Ökar frånvaron vid större sportarrangemang? Hur påverkas frånvaron från arbetet vid större evenemang såsom OS eller fotbollsVM? Hur ser frånvaron ut generellt och vilka skäl är vanligast när man är borta från jobbet? Med statistik från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) beskriver vi vilken påverkan större evenemang så som OS eller fotbolls-VM har på frånvaro bland de sysselsatta. Föredraget tar sin utgångspunkt i hur frånvaron från arbete ser ut i Sverige generellt, men även vilka skäl som är vanligast till varför man inte är på jobbet. Resultaten kommer att redovisas utifrån män och kvinnor, olika åldersgrupper och tid på året. Huvudfokus ligger sedan på en fördjupad analys av sjukfrånvaro, frånvaro på grund av föräldraledighet/VAB, komp- /flexledighet eller semesteruttag påverkas av att det pågår ett större sportevenemang. VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Det är med all sannolikhet ett brett intresse från allmänheten, men också från journalister och arbetsmarknadens parter. Anna Broman Foto: iStock Gabrielle Larsson Vilka är skälen till att man inte är på jobbet? Källa:SCB 2/2015 9 Jämställdhet del 1: Tisdag den 30 juni 10.00–10.45 LENA BERNHARDTZ, SCB Jämställdhet ur ett livsperspektiv Vad döljer sig bakom siffrorna när det gäller löneskillnader, pappadagar och en könssegregerad arbetsmarknad? Vi vill belysa jämställdheten och ojämställdheten mellan kvinnor och män med hjälp av statistik. Har kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv, närmar vi oss de fyra jämställdhetsmålen som riksdagen har ställt upp? Är chefer mer eller mindre jämställda än andra när det gäller exempelvis inkomster och uttag av föräldrapenningdagar? Vi vill med seminariet öka förståelsen för behov av jämställdhet – att faktiskt alla i samhället tjänar på jämställdhet. Vi presenterar färska siffror och vi beskriver utvecklingen över tid, där det är möjligt. Jämställdhet del 2: Tisdag den 30 juni 11.00–11.45 SOFIA LÖFGREN, SCB OCH JOHN EKBERG, MEDLINGSINSTITUTET Kvinnor, män och lön. Hur utvecklas löneskillnaden? Vad säger den officiella lönestatistiken som ofta används för att visa löneskillnaderna mellan könen, i kronor och procent? Lönestatistiken kan också användas till djupare analyser – som hur skillnaden har utvecklats över tid och vad detta beror på. Seminariet grundar sig på den årliga lönestrukturstatistiken för hela ekonomin och Medlingsinstitutets årsrapport Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2014? VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Vi tänker oss kvinnor och män, beslutsfattare, journalister och samhällsdebattörer i publiken. Foto: Ester Sorri Ämnet är ständigt aktuellt och debatteras frekvent i medierna. Inom politiken diskuteras huruvida det faktiskt händer något – om än långsamt, eller händer det inte något alls? I årets regleringsbrev har Medlingsinstitutet fått ett särskilt uppdrag att undersöka om de centrala löneavtalens konstruktion haft någon effekt för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. På basis av detta ska en diskussion initieras för att främja parternas arbete med att minska genusrelaterade löneskillnader. Lena Bernhardtz 10 Sofia Löfgren John Ekberg Källa:SCB 2/2015 Migration och integration, del 1: Tisdag den 30 juni 13.00–14.00 ANDREAS RANEKE, SCB Hög, låg eller ingen invandring – hur ser framtiden ut? Hur skulle alternativa antaganden om hög, låg eller ingen invandring påverka samhället? På seminariet presenterar vi befolkningsprognosen 2060 – med fokus på migration. Hur skulle alternativa antaganden, hög, låg eller ingen invandring påverka samhället? Vi presenterar också en befolkningsprognos som tidigare inte har publicerats – med ett speciellt framtaget migrationsalternativ. Syftet är att beskriva migrationens påverkan på befolknings utvecklingen. Vid seminariet deltar även Arbetsförmedlingens ansvariga för att kommentera vad förändringar inom migrationen kan innebära för arbetsmark naden i samhället. Migration och integration, del 2: Tisdag den 30 juni 14.00–15.00 THERESE HEDLUND OCH SUSANNE GULLBERG BRÄNNSTRÖM, SCB Blir man mer integrerad i Östersund än i Kalmar? Var och med vad arbetar utrikes födda och är de överutbildade för det arbete de utför? På detta seminarium berättar vi om utrikes föddas integration på arbetsmarknaden. Vi visar hur integrationen på arbetsmarknaden ser ut bland olika grupper av utrikes födda genom att bland annat undersöka hur de försörjer sig. Vi undersöker även om integrationen på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika delar av landet. VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Vi tänker oss att särskilt beslutsfattare och sakkunniga är intresserade av seminariet, liksom journalister och en intresserad allmänhet. Man kan dessutom följa befolkningsprognosen i SCB:s Statistikkiosk under Almedalsveckan. Andreas Raneke Susanne Gullberg Brännström Källa:SCB 2/2015 Therese Hedlund 11 Torsdag den 2 juli 10.00–11.00 MIKAELA JÄRNBERT OCH JOHAN WILÉN, SCB Personer med funktionsnedsättning i demokratin Kan personer med funktionsnedsättning medverka i demokratin? Det gäller såväl valdeltagande som deltagande i den representativa demokratin i egenskap av folkvald. SCB fick 2014 ett antal regeringsuppdrag med syftet att ta fram statistik och analys gällande funktionsnedsatta inom politiken. För att belysa folkvaldas situation har en undersökning gjorts bland folkvalda under föregående mandatperiod, både avhoppade och de som haft sitt uppdrag under hela mandatperioden. På seminariet deltar representanter från Myndigheten för delaktighet. VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER NI ER I ALMEDALEN? Vi tänker oss att detta intresserar journalister, politiker, politiskt intresserade samt organisationer och myndigheter som arbetar med frågor kring politiskt deltagande och situationen för personer med funktionsnedsättning. Johan Wilén Foto: Matton Mikaela Järnbert 12 Källa:SCB 2/2015 Torsdag den 2 juli 13.00–14.00 STEFAN SVANSTRÖM, SCB Urbaniseringsmyten Bilden av urbaniseringen som en ständigt pågående omflyttning från land till stad har bytt mönster. Under en tid har en sanning börjat etableras – Sverige har den snabbaste urbaniseringen i Europa, enligt EU:s statistikkontor Eurostat. Man hänvisar också till detta i den politiska debatten. Via olika organisationer kan man läsa: ” I tysthet pågår en modern folkvandring från land till stad där jobben och utbildningarna finns.” Men hur ser den svenska urbaniseringen ut och hur mycket handlar om perspektiv och definitioner? Utifrån SCB:s underlag går det att påvisa att den urbanisering som det talas om idag har bytt mönster, jämfört med den urbanisering som rådde på 1960-talet, då vi hade en tydlig omflyttning från landsbygden till tätorter. Det råder en dynamik både vad gäller tätorternas befolkningstal och landsbygdens befolkningsförändringar som beror på var i landet man befinner sig, samt avståndet till större befolkningscentra. Med stöd av geografiska verktyg och metoder kan urbaniseringens mekanismer analyseras och förklaras, utifrån ett komplext underlag med totalt 10, 7 miljoner individer, på en detaljeringsgrad som tidigare inte låtit sig göras. VILKEN MÅLGRUPP TÄNKER DU DIG I ALMEDALEN? Jag tror att det intresserar riks- och regionalpolitiker, sak kunniga, intresseorganisationer, journalister – men också intresserad allmänhet. Foto: iStock Stefan Svanström Källa:SCB 2/2015 13 STATISTIKKIOSKEN – SCB:s statistikservice för alla Almedalsbesökare I Statistikkiosken får du hjälp att hitta siffrorna alla talar om! Du hittar oss alla dagar mellan 11.00–16.00 på Cramérgatan, plats 319, mitt emot högskolan. HITTA RÄTT SIFFROR VISUALISERA! – STATISTIK PÅ KARTA måndag 29 juni till fredag 3 juli mellan 11.00–16.00 onsdag 1 juli 13.00–14.00 SCB:s främsta uppgift är att förse Sverige med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. De flesta av dessa siffror är offentliga. Tillsammans tar vi fram dagsaktuella siffror om Sverige. Vad vill du veta? DU BEHÖVS I STATISTIKEN onsdag 1 juli och fredag 3 juli mellan 11.00–16.00 Varför behövs du som individ eller just ditt företag i statistiken? Vad händer med samhällsbyggnaden och demokratin när man förlitar sig på statistiska resultat som inte är representativa? Prata med våra insamlingsexperter om just dessa frågor! Om vi säger att cirka tre procent av Sveriges yta är bebyggd – säger det dig någonting? Om du ser en karta över landet som visar att denna yta knappt motsvarar Skåne och Blekinge län, och att resten av landet är obebyggt, så ökar förståelsen markant när du kan visualisera informationen. Kartan kan förklara statistik som är svår att beskriva på annat sätt. Kartor tillför mervärde i presentationen av statistik. Tabeller kan inte visa geografiska dimensioner, och det kan vara svårt att förhålla sig till en siffra. Visualisering är ett sätt att underlätta för läsaren att sortera, att snabbt skapa intresse, och i förlängningen bidra till en djupare förståelse. Kom och titta på kartor och lyssna på Stefan Svanström från SCB – och lär dig mycket mer om Sverige! ANMÄL DIG REDAN IDAG! Årets sommarskola i statistik – nu i augusti! Sommarskolan i statistik äger rum den 26–28 augusti på Örebro universitet, som också är SCB:s medarrangör. Årets tema är Hard to Survey Populations. Huvudföreläsare är Steven Heeringa, University of Michigan, och Roger Tourangeau, Westat. Anmäl dig redan nu, sista dag är 15 juni. Mer information hittar du på Örebro universitets webbplats: oru.se/hh/summerschool2015 14 Källa:SCB 2/2015 STATISTIKNYTT Ny statistik om inkomstfördelning Urvalsundersökningen Hushållens ekonomi, HEK har sedan 1975 tjänat som källa till SCB:s officiella inkomstfördelningsstatistik. I år redovisar SCB även totalräknad inkomstfördelningsstatistik som bygger på uppgifter om hela Sveriges befolkning, och data finns för 2012 och 2013. Från och med nästa år ersätts HEK helt och hållet av denna nya undersökning. STATISTIKEN BESKRIVER inkomsternas fördelning för olika typer av hushåll, hur skatter och sociala transföreringar påverkar denna fördelning samt hur dessa mönster förändras över tid. Den nya undersökningen är registerbaserad och bygger på administrativa data från bland annat Skatteverket och Försäkringskassan. Statistiken är totalräknad med uppgifter från folkbokföringen och det medför möjlighet till regional redovisning. Det innebär också en viss uppsnabbning och kostnadseffektivisering av statistiken, när telefonintervjuer ersätts av administrativa data. kallas bostadshushåll. Dessutom finns en mindre förändring i mätningen av disponibel inkomst. Detta sammantaget leder till tidsseriebrott i statistiken. Skillnader mellan undersökningarna Utvecklingen över tid är oftast av stort intresse för användare och förändringar i undersökningar innebär risk för tidsseriebrott i statistiken. Den stora skillnaden mellan undersökningarna, förutom byte av källa, är olika hushålls begrepp. I HEK mäter man det faktiska boendet som kallas kosthushåll. I den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken, kallad TRIF, bygger hushållet på hur man är folkbokförd och Läs om hushållens ekonomi på scb.se. Där hittar du också PM:et Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik. Effekter på inkomstfördelningen Den övergripande bilden är att inkomstspridningen är något större i HEK än i TRIF. Resultaten tyder även på att de olika inkomstbegreppen påverkar skattningarna förhållandevis lite, medan däremot skiftet av hushållsbegrepp påverkar resultaten i riktning mot lägre inkomstspridning. MER INFORMATION: Johan Lindberg johan.lindberg@scb.se FAKTA SKILLNADER HEK OCH TRIF HEK TRIF UrvalTotalräknad Faktiskt boende Folkbokfört boende KosthushållBostadshushåll Disponibel inkomst Disponibel inkomst • Underhållsbidrag samlas • Underhållsbidrag simuleras in via intervju. via modell. Källa:SCB 2/2015 DISPONIBEL INKOMST Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Den inkomst som redovisas i statistiken är ofta ekvivalerad, vilket innebär att ett viktsystem används för att relatera hushållets konsumtion till dess sammansättning. I praktiken innebär det att den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. 15 STATISTIKNYTT Allt blir bättre med modern yrkesindelning Vi träffar statistikerna Susanne Gullberg Brännström och Sofia Löfgren vid SCB och undrar helt enkelt, vad som blivit bättre med nya yrkesnomenklaturen SSYK2012. Svaret är lika enkelt – ALLT. DEN NYA KLASSIFICERINGEN är modern och detaljerad. På området it har flest förändringar skett. Tidigare fanns en kod för it-chefer och fyra för övriga yrken inom området. Nu finns två koder för chefer och tolv för yrkesvarianter. Vid den senaste uppdateringen SSYK96, fanns knappast spelproducenter och internet var i sin linda. – Statistiken blir alltså så mycket bättre – nu vet vi hur många systemutvecklare det finns och även vilken lön de har. Det finns också yrken som har förvunnit som egen kod. Ett exempel är Körsnär som nu redovisas tillsammans med andra skräddare. För att få en egen kod krävs bland annat ungefär 1 000 utövare. – Fotomodell hade tidigare egen kod, nu hittar vi dem i samma yrkesgrupp som Eventsäljare och demonstratörer. De demonstrerar helt enkelt kläder. Vi ser att Massörer för djur är på stark frammarsch men de är fortfarande för få för att få en egen kod. Vid förra omläggningen 1996 var motsvarande Massörer av människor en mindre grupp . Massörer och frisörer redovisades tidigare på samma kod, men har nu fått egna koder. Det kan ändå bli svårt att säga hur många de är eftersom statistiken främst 16 Susanne Gullberg Brännström och Sofia Löfgren, statistiker vid SCB, beskriver den moderna yrkes indelningen.. Foto: Monica Holmberg kommer att redovisas för anställda och många i båda dessa yrken är egna företagare. Även Pizzabagare har förändrats. De redovisades tidigare tillsammans med Bagare – idag finns de istället i en egen grupp tillsammans med Gatuköksarbetare, och även här är de flesta egna företagare. Tidigare var Tränare och sportutövare i samma grupp, det gjorde att medelåldern blev väldigt missvisande. Idag har vi också separerat kommunikatörer och journalister. Dagens klassificering är mer jämställd. Tidigare fanns betydligt fler yrkeskoder för traditionellt sett manliga yrken. För Maskinoperatörer fanns en rad koder men för Undersköterskor bara en. Nu finns det färre industriarbetarkoder eftersom det har skett stora förändringar i dessa yrken. > FAKTA Under 2014 infördes den nya yrkesnomenklaturen SSYK2012, där bland annat nya yrken finns med. Det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett riktigt sätt. Ett stort arbete har gjorts, och nu i samband med att lönestatistiken och yrkesregistret för 2014 publiceras är förändringen klar. Läsa om ”Bättre lönestatistik” i Källa:SCB nr 2/2014. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK bygger på en internationell yrkesstandard. En reviderad version med namn SSYK2012 har tagits fram tillsammans med bland andra Arbetsförmedlingen. Systemet grupperar individer efter yrken och klassificerar efter arbetsuppgifter. Den kan användas för att organisera information om lediga platser, arbetssökande och yrken. Källa:SCB 2/2015 STATISTIKNYTT Undersköterskor har idag sex koder, där man särredovisar exempelvis arbete inom hemtjänst och på sjukhus. Även läkare har fått fler koder, exempelvis AT-läkare och specialister. Vem avgör indelningen? Vi står på en internationell grund, men det är SCB som beslutar om den nationella klassificeringen. Exempelvis har vi ingen nytta av koden Byhövding! Arbetet är gediget och vi samråder med Arbetsförmedlingen och branschorgansationer. Vilka reaktioner får ni från användare? Det finns en stor förväntan! Nu redovisade vi alltså först lönestatistiken med den nya klassificeringen, och nästa vår redovisar vi antal efter yrken för helår 2014 – en viss eftersläpning men då får vi med den regionala nivån. Vilka nya möjligheter ser ni för våra läsare och kunder? Statistiken blir bättre i och med att man kan hitta sitt yrke lättare och jämföra sig med sin egen eller andra grupper. Yrkesprognoserna blir bättre. De ligger till grund för utbildningssatsningar och annan samhällsplanering. Tidsseriebrott är naturligtvis ett problem, men efterhand blir det nya tidsserier med nya SSYK. Vem har tillgång till uppgifterna? Alla har tillgång genom databaserna och efterfrågade tabeller och diagram. Allt om klassifikationen hittar du på scb.se/ssyk/ Var femte saknar marginal för oförutsedda utgifter En av fem svenskar saknar ekonomisk marginal för oförutsedda utgifter. Det visar data från Undersök ningarna av levnadsförhållanden, ULF/SILC för 2014 som publicerades den 26 maj. U ngefär var femte person svarade nej på frågan om man skulle klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor inom en månad, utan att låna eller be om hjälp. n Det är vanligare att kvinnor saknar kontantmarginal, 21 procent jämfört med männens 17 procent. Yngre, ensamstående med barn, personer med kortare utbildning och utrikes födda saknar i större utsträckning kontantmarginal. n Det är fler yngre än äldre som saknar kontantmarginal. I åldersgruppen 25–34 år saknar var fjärde kontantmarginal och var tionde i åldersgruppen 65–74 år. n Ensamstående med barn saknar oftare marginal för oförutsedda utgifter jämfört med sammanboende, varannan ensamstående med barn jämfört med knappt en av tio sammanboende. n Var fjärde person med förgymnasial utbildning saknar kontantmarginal, jämfört med var tionde med eftergymnasial utbildning. Undersökningen baseras på en kombination av telefonintervjuer och registerdata. Publiceringen omfattar drygt 120 tabeller inom områdena boende, ekonomi, fritid, föreningsaktiviteter, hälsa, sociala relationer, sysselsättning, arbetsmiljö och trygghet. Läs mer: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): scb.se/ulf Thomas Helgeson thomas.helgeson@scb.se Saknar kontantmarginal, efter hushållstyp, 2014. Procent 80 procent 70 60 50 40 30 0 män 10 kvinnor 20 Monica Holmberg samtliga hushåll ensamstående utan barn ensamstående med barn sammanboende utan barn sammanboende med barn Källa: SCB, ULF/SILC 2014 Källa:SCB 2/2015 17 Helmul vann kategorin ”Bästa visualisering” och VARSKO ”Hack for Sweden Award”. KREATIV ARENA för medborgare och myndigheter SCB är en av 20 myndigheter bakom Hack for Sweden. Initiativet har för andra året i rad inspirerat studenter, datajournalister och utvecklare att med hjälp av myndigheters öppna data skapa nya appar och tjänster. Helgen 15–16 mars öppnades dörrarna för 90 deltagare från hela Sverige som fick träffa myndigheternas dataexperter och tävla om Hack for Sweden Award. AV TOTALT 27 bidrag i Hack for Sweden 2015 byggdes 20 av SCB:s data. Laget Hemul, vinnare av priset i kategorin ”Bästa visualisering”, skapade med hjälp av statistik från SCB en applikation till Hemnet som ger information om området runt bostaden man är intresserad av. Appen hjälper bland annat till att hitta valresultat, nöjdhet med kommunens insatser, mängden nederbörd och om det finns badplatser i närheten. SCB bidrog med öppen data till Hack for Sweden i form av hela Statistikdatabasen, som är tillgänglig via ett programmeringsgränssnitt kallat API (Application Programming Interface). Via API:et kan SCB:s statistik utan kostnad exempelvis användas för att bygga appar för smarta telefoner eller nya webbtjänster. – Vår ambition med Hack for Sweden är att inspirera till att använda myndigheters öppna data för att skapa nya appar och tjänster som vi själva inte skulle 18 kunna komma på. Det ger också ett tillfälle att visa upp vår statistik och vad man kan använda den till, säger Sara Brinkberg, biträdande projektledare för Hack for Sweden. Prototyp för att söka statistik Ännu ett bidrag skapat med statistik från SCB är tjänsten Fråga Sverige som vann juryns specialpris för ”Bästa tekniska höjd”. Fråga Sverige är en sök- och analystjänst som visualiserar flera olika myndigheters data genom en enda sökning. Resultatet presenteras med grafer, likt Google Knowledge Graph och Apple Siri. För att enkelt kunna söka efter informationen och jämföra data har både en språklig och en matematisk modell lagts på. Varningstjänst vann första pris Priset ”Hack for Sweden Award” delades ut till laget bakom tjänsten Varsko av IT-minister Mehmet Kaplan. Tjänsten informerar om olyckor eller katastrofer genom sms, mejl eller sociala medier på kommun- eller länsnivå. Nu väntar en resa till San Francisco och Silicon Valley för de fyra segrande studenterna från Linköpings universitet, Johan Holmlund, Emma Melander, Olivia Kassander och Erik Sandrén. Positiv feedback Många önskar se att Hack for Sweden arrangeras nästa år igen. Ardalan Shekarabi, Sveriges civilminister, är en av dem. – Det är väldigt intressant och roligt att se myndigheter samarbeta kring ett arrangemang som det här. Jag hoppas att Hack for Sweden blir återkommande, med bidrag som kan leda till nytta för samhället, säger han. Josephine Harold, praktikant vid SCB Källa:SCB 2/2015 METODER VID SCB Röjandekontroll av alla statistikmaterial Statistisk röjandekontroll är metoder för att se till att inte upp gifter om enskilda individer eller företag ska gå att utläsa ur redovisad statistik eller statistiska material. Med röjande menas då att en utomstående får ny kunskap om en egenskap hos en enskild. Ett röjande kan till exempel ske genom att en uppgift om någon enskild framgår från en tabell eller genom att uppgiften tas fram av någon som ”lägger pussel” med statistiska material och information från annat håll. R öjandekontrollen behövs för att hindra röjanden och bevara statistiksekretessen. Myndigheter som producerar statistik är skyldiga enligt 24 kap. 8 § offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) att upprätthålla sekretess för uppgifter som kan hänföras till en enskild. Statistik får därför endast offentliggöras eller levereras om den har gått igenom en skadeprövning och vid behov skyddats mot röjande. Sekretessen och röjandekontrollen är också viktiga för statistikens kvalitet. De ger nämligen uppgiftslämnarna en grund för att känna förtroende för att uppgifterna skyddas. Det i sin tur ger förutsättningar för god svarsfrekvens och god svarskvalitet. Med genomförd röjandekontroll kan statistiken spridas utan att hindras av röjanderisker, och därmed ökar tillgängligheten för användarna. Röjandekontrollen ska ses som en process. Där ingår hela arbetsgången med skadeprövning, skydd och bedömning av kvalitet. Figuren här intill visar schematiskt hur olika moment kommer in. Processen ska gås igenom för alla statistiska produkter. Skadeprövningen består av två delar: dels bedömning av sannolikheten för att uppgifter kan röjas om någon enskild (fysisk eller juridisk person), dels bedömning av om uppgifter som kan röjas medför skada eller men för någon enskild. Skyddandet kan göras på olika sätt, såsom att utelämna eller ”förgrova” uppgifter som skulle kunna röja enskilda. Det gäller att minimera skyddets inverkan på statistiken under villkoret att risken för röjande hålls acceptabelt låg. Källa:SCB 2/2015 För vägledning i röjandekontroll rekommenderas Handbok i statistisk röjandekontroll, utgiven i år av Rådet för den officiella statistiken. Målgruppen för handboken är i första hand de som framställer och sprider statistik eller statistiska material, men även andra intresserade kan ha nytta av handboken som du hittar på scb.se. Jörgen Brewitz jorgen.brewitz@scb.se Röjandekontroll: processen och dess olika moment Skadeprövning Bedömning av röjanderisk Krävs skydd? Bedömning av skaderisk Nej Ja Skyddande av data Bedömning av kvalitet Godtagbar kvalitet? Ja Nej ”Åtgärd krävs” ”Överlämna” 19 Avsändare: Statistiska centralbyrån 701 89 Örebro B DET HÄR ÄR KPI Varje månad tar SCB reda på om priserna i Sverige har gått upp eller ner. Genom att samla in prisuppgifter på vanliga varor och tjänster tar vi fram konsumentprisindex (KPI). För att veta vad vi ska mäta har SCB tagit fram en ”varukorg” som innehåller fördelningen av de varor och tjänster som svenska konsumenter köper. Jämför dig med korgen och se om du statistiskt sett är en vanlig konsument. Alkoholhaltiga drycker och tobak Hälsooch sjukvård Transport Livsmedel och alkoholfria drycker Kläder och skor Rekreation och kultur Post och telekommunikationer Boende Diverse varor och tjänster Restauranger och logi Inventarier och hushållsvaror Utbildning facebook.com/statisticssweden 20 Källa: Konsumentprisindex februari 2014, SCB Källa:SCB 2/2015
