Barns vägar in i skriftspråket

Ur
Carina Fasts föreläsning
17 november 2015
www.carinafast.se
carina.fast@comhem.se
Barns vägar in i skriftspråket
- förskolans (børnehavens) plats
Upplägg för dagen
−
−
−
barns skriftspråksutveckling i hem och i samhälle
förskolan, en plats där broar byggs till barns tidigare erfarenheter
förskolan, en plats där det främmande introduceras och förmedlas
Ur Mario Vargas Llosas nobelföreläsning i Stockholm, den 7 december 2010
Jag lärde mig läsa vid fem års ålder [...]. Det är det viktigaste som har hänt i hela mitt liv. Nästan
sjuttio år senare minns jag tydligt hur detta magiska sätt att översätta ord i böcker, till bilder,
berikade mitt liv genom att spränga tidens och rummets barriärer.
Om Vygotskij
Den ryske psykologen Lev S. Vygotskij. föddes 1896. Man kan därför ställa sig frågan vad
han har att säga dagens pedagoger och föräldrar om barns lärande. Det är förvånansvärt
mycket. Och han citeras än i dag över hela världen i pedagogiska sammanhang.
En av Vygotskijs huvudteser är att barn alltid lär sig bäst i samspel och med hjälp av andra.
För det lilla barnet är därför föräldrar, och andra närstående, väldigt viktiga. Även kunniga
kamrater och syskon betyder mycket för barnets utveckling. I samarbetet som uppstår kan
barnet få hjälp att förstå, tänka, uttrycka sig med hjälp av språket och hitta nya lösningar.
En annan tes som Vygotskij har är att lärande bör utgå från det barnet redan kan. Det gäller
för alla människor, även vuxna. Om man så ska lära sig att dansa tango, segla eller läsa. Sker
undervisningen för långt bort från ens befintliga kunskaper så skapar det stress och det är lätt
att man ger upp. Därför är samarbetet mellan hem, förskola och skola väldigt viktigt för ett
barn. Barn måste få bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa en
kontinuitet i sitt lärande.
Pierre Bourdieu:
Har alla barn lika stor rätt att tala i förskola och skola?
Pat Thomsons:
Får alla barn ta in sina ryggsäckar i förskola och skola?
De båda norska forskarna Turid Skarre Aasebø och Cathrine Melhuus (2007) menar att:
Barns vardagserfarenheter kan utgöra en utgångspunkt, men inte den enda utgångspunkten för att skapa band
mellan samhället och barnens livsvärldar. För om vi låter barnens lokala, erfarenhetsbaserade kunskaper vara
de enda legitima, gör vi samtidigt barnen ansvariga för det som sker i skolor och förskolor (s. 143).
Skolan ska vara en förmedlande plats för introduktion av det främmande. Den ska öppna dörrar för nya
erfarenheter och ny kunskap som har sitt ursprung någon annanstans än i vardagen, det vill säga i ett avstånd
från vardagen (s. 144).
Ur Biliteracy i børnehaven
−
At intensivere børnenes opmærksamhet på skrift på flere språk (s. 36).
−
At stimulere børnenes nysgerrighed med hensyn til skrift på flere sprog (s. 37).
Om Vivian Vasquez
Den amerikanska forskaren Vivian Vasques har under många år arbetat med critical literacy
med förskolebarn. Vad utmärker då Vivian Vasquezs arbete? Jo, hon moraliserar inte över
barnens intressen. Istället bygger hon broar till barnens världar och utnyttjar deras engagemang
och får igång samtal och skrivaktiviteter i gruppen. Hon värjer inte för att diskutera
samhällsfrågor med även små barn. Dessutom försöker hon och barnen att förstå vad den som
skrivit en text har för syfte med innehållet. Själv sammanfattar hon det på följande sätt:
−
−
−
−
Barnen får via texter utforska sitt eget vardagliga liv.
Arbetet utgår från sådant som är betydelsefullt för barnen och som intresserar dem.
Arbetet bygger på barnens frågor och iakttagelser.
Alla slags texter är viktiga och kan vara utgångspunkt för samtal.
I Sverige har Kerstin Bergöö och Karin Jönsson ägnat många års studier av Vivian Vasques
arbete.
Lennart Hellsing:
Böcker skall blänka som solar
och gnistra som tomtebloss
Medan vi läser böckerna
läser böckerna oss.
Kan böckerna läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars kunna veta
Allting om oss?
Referenser
Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, Cathrine (2007), Rum för barn. Rum för kunskap. Kropp,
kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med
barn. Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, Pierre (1982/1999). Language and Symbolic Power. Oxford: Polity
Farstey, Greg (2003). Den officiella guiden till Bionicle. Samla kraften! Legenden lever!
Malmö: Richter.
Fast, Carina (2015). At læse og skrive i børnehaven. Århus: Forlaget Klim.
Fast, Carina (2015). Läslust i hemmet. Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling.
Stockholm: Natur och Kultur.
Fast, Carina (2013). Serier, en av många vägar in i skriftspråket för barn i förskola och
förskoleklass. I: Marit Semundseth og Marit Holm Hopperstad (red.) Barn lager tekster.
Barns tidlige tekstproduksjon og de voksnes betydning. Oslo: Cappelen Damm Akademisk.
Hellsing, Lennart (1988). Böcker ska blänka som solar – En bok till Vivi Edström (red. Boel
Westin). Stockholm: Rabén & Sjögren.
Madsen, Christian (2002). ABC- för biltokiga. Göteborg: Madsen Partners AB.
Søndergaard Kristensen, Kitte & Møller Daugaard, Line (2012). Biliteracy i børnehaven. At
arbejde med skrift på flere sprog i dagtilbud. Aarhus Kommune: Videncenter for Sprog,
Læsning og Læring.
Thompson, Pat (2002). Schooling the Rustbelt Kids. Making the Difference in Changing
Times. Crows Nest NSW: Allen & Unwin.
Vasquez, Vivian Maria m.fl. (red.) (2004) Negotiating Critical Literacy With Young Children.
Mahwah: Erlbaum.
Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.