Jordnötsallergi – är vi rädda i onödan?

Jordnötsallergi – är vi rädda i onödan?
SUSANNE GLAUMANN
S A MMA NFAT T N I NG
Jordnötsallergi är ett allvarligt,
ofta livslångt, hälsoproblem som
drabbar både barn och vuxna.
I dagsläget finns ingen botande
behandling utan jordnötsallergiker
rekommenderas en strikt jordnötsfri
kost. Symtomen varierar från milda
till livshotande anafylaktiska reaktioner och en diagnos innebär ofta
osäkerhet om hur svår allergin är och
hur snabbt symtomen uppkommer.
Att vara sensibiliserad mot ett
allergen är inte liktydigt med en
allergisksjukdom. Kunskaper om olika
proteiners egenskaper kan utnyttjas
vid allergidiagnostik och gör det
möjligt att skilja mellan primär
sensibilisering, «äkta» allergi och
sensibilisering beroende på
korsreaktivitet.
Intensiv forskning har möjliggjort
att det med ett blodprov (Molekylär
allergologi/komponentdiagnostik)
idag oftast går att avgöra om en
individ riskerar att få en allvarig
reaktion eller om uppkomna symtom
beror på korssensibilisering pga av
pollenallergi. Genom att börja använda komponentdiagnostiken i större
utsträckning kan vi minska antalet
individer som tror de har en livshotande jordnötsallergi. Oron bland de
äkta jordnötsallergikerna kan också
minskas genom att genomföra
luftburna jordnötsprovokationer.
Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk
forskning och utbildning, Södersjukhuset.
kontaktadress:
Susanne Glaumann
Institutionen för klinisk forskning
och utbildning
Karolinska institutet
SE-118 83 Stockholm
susanne.glaumann@sodersjukhuset.se
18 ALLERGI I PRAKX SIS 3/2015
J
ordnötsallergi är ett allvarligt,
ofta livslångt, hälsoproblem
som drabbar både barn och
vuxna. Samsjuklighet med andra
allergisjukdomar är vanligt och färre
än 5 % av jordnötsallergikerna har en
isolerad jordnötsallergi. Vetenskapliga studier pågår för att utveckla en
behandlingsmetod, men i dagsläget
finns ingen botande behandling utan
jordnötsallergiker rekommenderas en
strikt jordnötsfri kost (1–3). En jordnötsallergidiagnos innebär ofta
osäkerhet om hur svår allergin är och
hur snabbt symtomen uppkommer.
Vid oavsiktligt intag av jordnötter kan
den allergiska reaktionen uppkomma
redan efter några minuter men
reaktionen kan även vara fördröjd
upp till 2–3 timmar (4). Symtomen
varierar från enbart klåda i munnen
till svåra anafylaktiska reaktioner
– en snabbt insättande reaktion från
flera organsystem, som är potentiellt
livshotande. Även om dödliga reaktioner är ovanliga utgör de en potentiell
risk, särskilt för jordnötsallergiska
tonåringar och unga vuxna med
astma. Eftersom det finns en risk
för att bli svårt sjuk eller att i värsta
fall avlida, uppstår ofta en oro som
kan vara svår att hantera (5, 6).
Individer med IgE-antikroppar
(IgE-ak) mot jordnötter i blodet (IgEsensibiliserade) ökar. Prevalensen av
individer som rapporterar att de är
jordnötsallergiska varierar i olika
studier världen över men i Europa
uppskattas prevalensen till ca 1,5 %.
Andelen provokationsverifierade jordnötsallergiker är dock färre (0,2 %)
(7). I Sverige rapporteras ca 7 % av
alla 8-åringar ha IgE-antikroppar mot
jordnötter. Av dessa uppger ca 50 %
att de får symtom när de äter jordnötter (8).
Diagnostisering vid misstänkt jordnötsallergi
Jordnötsallergi diagnostiseras
genom en noggrann anamnes,
förekomst av IgE-antikroppar eller
pricktest mot jordnötter och ibland
utförs även jordnötsprovokationer (9).
Många barn och ungdomar har vid
blodprover eller hudpricktest uppvisat IgE-antikroppar mot jordnöt.
Vilka som får en allvarligare reaktion har tidigare varit svårt att
förutsäga. Många jordnötssensibiliserade individer har därför fått
diagnosen jordnötsallergi utan att
tidigare ha haft en allergisk reaktion.
Då en jordnötsallergidiagnos medför försämrad livskvalitet (5, 6) är
det av yttersta vikt att diagnosen
vid misstänkt jordnötsallergi är
korrekt.
Viktigt att skilja sensibilisering
från en klinisk allergi
Att vara sensibiliserad mot ett
allergen (förekomst av IgE-ak i blod)
är inte liktydigt med en allergisk
sjukdom (3, 10). Om man blivit sensibiliserad mot ett allergen kan de
allergiska symtomen uppkomma
nästa gång man äter födoämnet,
men tiden mellan första exponeringen och symtom vid förnyad kontakt
varierar stort. Barn kan även utveckla
allergiska symtom många år efter
första exponeringen även om de
tidigare tålt jordnötter. En del individer är sensibiliserade mot olika
Individer med IgE-antikroppar mot jordnötter ökar. Prevalensen av jordnötsallergiska personer varierar i olika studier över världen,
men uppskattas i Europa till ca 1,5 %. Andelen provokationsverifierade jordnötsallergiker är dock färre. FOTO: COLOURBOX.COM
allergen utan att de får symtom
när det äter de födoämnen som de
är sensibiliserade emot.
Molekylär allergologi/
Komponentdiagnostik
Kunskaper om olika proteiners
egenskaper kan utnyttjas vid allergidiagnostik. En allergen källa (t.ex.
rå jordnöt) innehåller många olika
proteiner och vissa av dem är förknippade med allergiska reaktioner.
Stabiliteten hos olika proteiner varierar vilket medför att vissa proteiner
förändras (denatureras) av värme
eller via matsmältningen, vilket kan
förklara varför vissa allergener
tolereras råa medan andra måste
kokas först (11, 12). Kunskaper om
enskilda proteiners egenskaper i en
allergikälla och patientens grad av
sensibilisering mot vart och ett av
dessa gör det möjligt att skilja mellan
primär sensibilisering, «äkta» allergi
och sensibilisering beroende på korsreaktivitet. Korsreaktioner mellan
proteiner hos växtbaserade livsmedel
och pollen är vanligt och har tidigare
försvårat diagnostiken vid en jordnötsallergi (13, 14).
Oralt allergi syndrom (OAS) är en
IgE-medierad reaktion, som kan
uppkomma hos individer som är
allergiska mot pollen när de äter
vissa färska frukter, grönsaker,
jordnötter och trädnötter. Vanliga
symtom är klåda, sveda och svullnader begränsade till munhålan. Klåda i
öron och svullnadskänsla i halsen kan
också förekomma, men symtomen
förvärras inte och försvinner gradvis utan behandling (15, 16). Många
individer som är sensibiliserade mot
jordnötter får klåda i munnen när de
äter jordnötter. De har därför blivit
rekommenderade att undvika jordnötter pga. att det tidigare inte gått
att skilja mellan sensibilisering som
ger upphov till svåra allergiska
reaktioner och sensibilisering som
endast ger milda reaktioner (OAS).
Sedan några år tillbaka är det möjligt
att mäta IgE-ak mot enskilda proteiner i olika allergen vilket medför att
vi idag med ett blodprov (Molekylär
allergologi/komponentdiagnostik) kan
avgöra om uppkomna symtom beror
på korssensibilisering eller inte.
Molekylär allergologi har därför blivit
ett tillskott för en säkrare diagnostik
vid jordnötsallergi (13, 17, 18).
Jordnötter (på latin; Arachis
hypogea) är en proteinrik baljväxt
och den består till 25 % av protein och
är därför en jämförbar proteinkälla
med ost, fisk och kött. Hittills har 12
stycken allergena proteiner kartlagts
i jordnöt varav de fem kliniskt mest
relevanta är Ara h 1, Ara h 2, Ara h 3,
Ara h 8 och Ara h 9. Geografiska
skillnader förekommer och sensibiliseringsmönstret kan variera beroende på var man bor i världen (19).
Ara h 1, Ara h 2 och Ara h 3 är
stabila lagringsproteiner och IgE mot
dessa ger upphov till systemallergiska reaktioner (17, 18). Ara h 8 är ett
av proteinerna i jordnöt vars struktur
är mycket likt björkpollens huvudallergen (Bet v1). En individ kan uppvisa
IgE-ak mot jordnöt trots att ingen
jordnötsallergi föreligger beroende
på strukturella likheter i Ara h 8
från jordnöt och Bet v 1 från björk.
ALLERGI I PRAK X SIS 3/2015
19
A
En allergen källa innehåller många olika proteiner och vissa av dem kan ge allergiska
reaktioner. Genom att utnyttja kunskapen om olika proteiners egenskaper och börja
använda komponentdiagnostiken mer kan vi minska antalet individer som tror att de
har en livshotande jordnötsallergi. FOTO: COLOURBOX.COM
Barn och ungdomar som enbart är
sensibiliserade mot Ara h 8 kan
reagera på jordnötter med klåda och
svullnadskänsla i mun och svalg
(OAS) men får inte svåra allergiska
reaktioner (13). Enstaka undantag kan
dock förekomma t ex om en mycket
stor mängd jordnötter äts snabbt (20).
Sensibilisering mot Ara h 8 är vanligt
i områden där det finns mycket björkträd. Ara h 9 är också ett stabilt
protein (Lipid transfer protein, LTP)
vars proteinstruktur liknar ett
lagringsprotein i persika och kan
ge upphov till systemallergiska
reaktioner. Ara h 9 sensibilisering
är inte så vanligt i Norden men
vanligare i medelhavsområdet (19).
Allergins svårighetsgrad är inte
kopplad till mängden IgE-ak som
finns i blodet. Däremot ökar sannolikheten för en allergisk reaktion med
ökade nivåer av IgE-ak, men höga
IgE-nivåer behöver inte leda till
en svårare reaktion och vice versa.
Som för andra allergen gäller att
ju yngre barnet är desto lägre nivå
av IgE-ak mot jordnöt kan vara för-
20 ALLERGI I PRAKX SIS 3/2015
knippat med allergiska symtom.
Nedan presenteras två patientfall
som exemplifierar användandet av
komponentdiagnostik vid jordnötsallergi.
Johan och Ida – Komponentdiagnostik i praktiken
Johan är 10 år och har eksem.
Han reagerar även med rhinokonjunktivit under pollensäsong. Vid 6 års
ålder åt Johan jordnötter och reagerade med klåda i munnen samt
upplevde att han fick svårt att andas.
Utredningen visade att han var positiv
i pricktest mot jordnöt. Han hade
också höga nivåer av IgE-ak mot
jordnötter (87 kE/L) och fick diagnosen jordnötsallergi. Sedan dess har
han undvikit jordnötter och är
utrustad med adrenalinpenna.
Ida, 9 år gammal och har också en
björkpollenallergi. Hon diagnostiserades vid 4 årsålder med jordnötsallergi
efter att hon smakat på jordnötsås.
Hon reagerade med klåda i munnen,
ansiktssvullnad samt urtikaria men
blev besvärsfri med antihistamin.
Blodprover visade att hon var pricktestpositiv samt hade förhöjda nivåer
av IgE-ak mot jordnöt (68 kEA/l) och
har sedan dess undvikit jordnötter
och fått en adrenalinpenna utskriven.
I och med att bägge barnen är björkpollenallergiska så kan IgE-sensibiliseringen mot jordnöt bero på korsreaktion mellan björkpollenprotein
(Bet v 1) och jordnötsprotein (Ara h 8).
Genom att använda komponentdiagnostik går det att ta reda på om dessa
barn strikt bör undvika jordnötter
pga. risk för svåra allergiska reaktioner. Johan hade efter provtagning
inga IgE-ak mot Ara h 1, Ara h 2 eller
Ara h 3, men däremot är han kraftigt
sensibiliserad mot Ara h 8 och björk,
vilket starkt talar för att hans symtom
från mun och svalg då han åt jordnötter var en korsreaktion med björkpollen. Han rekommenderas därför
att försiktigt börja äta jordnötter och
han behöver inte längre bära med
sig en adrenalinpenna.
Ida hade höga nivåer av IgE-antikroppar mot Ara h 2 följt av Ara h 1
och Ara h 3 men låga nivåer av
allergiantikroppar mot Ara h 8 och
björk. Sannolikheten att Ida kan få
en systemallergisk reaktion om hon
får i sig jordnöt är stor och hon bör
därför fortsätta undvika jordnötter.
Luftburen jordnötsallergi
Luftburen jordnötsallergi skapar oro
och rädsla hos många jordnötssensibiliserade individer. I dagsläget är
luftburen jordnötsallergi inte vetenskapligt studerat i någon större
utsträckning. På Sachsska barnoch ungdomssjukhuset har drygt
80 luftburna jordnötsprovokationer
genomförts i den vardagliga kliniska
verksamheten de senaste åren.
Två individer har reagerat med lätta
allergiska symtom och vi har inte
kunna se några allvarliga systemreaktioner som krävt behandling.
Vetenskapliga studier behöver dock
genomföras för att se om svåra
reaktioner kan uppkomma.
Många individer har fått diagnosen
jordnötsallergi innan möjligheten
fanns att särskilja äkta jordnötsallergi
från björkpollenassocierad jordnötssensibilisering. Genom att börja
använda komponentdiagnostiken i
större utsträckning kan vi minska
antalet individer som tror att de
har en livshotande jordnötsallergi.
Sjukvården kan då lägga mer tid
på de som verkligen har en jordnötsallergi och behöver hjälp och stöd.
Oron bland de äkta jordnötsallergikerna kan också minskas genom
att genomföra luftburna jordnötsprovokationer.
REFERENSER
1. Sicherer SH, Wood RA. Advances in
diagnosing peanut allergy. J Allergy Clin
Immunol Pract 2013; 1(1): 1–13; quiz 4.
2. Neuman-Sunshine DL, Eckman JA, Keet CA,
Matsui EC, Peng RD, Lenehan PJ, et al. The
natural history of persistent peanut allergy.
Ann Allergy Asthma Immunol 2012;108(5):
326–31 e3.
3. Glaumann S, Roth AJ, Vetander M, Ostblom E,
Nilsson C. [Food allergy can be a severe
handicap--which is not visible]. Lakartidningen. 2014; 111(11): 474–7.
4. Boyce JA, Assa’ad A, Burks AW, Jones SM,
Sampson HA, Wood RA, et al. Guidelines
for the diagnosis and management of food
allergy in the United States: summary of
the NIAID-Sponsored Expert Panel report.
J Am Acad Dermatol 2011; 64(1): 175–92.
5. DunnGalvin A, Dubois AE, Flokstra-de Blok
BM, Hourihane JO. The effects of food allergy
on quality of life. Chem Immunol Allergy
2015;101: 235–52.
6. Cummings AJ, Knibb RC, King RM, Lucas JS.
The psychosocial impact of food allergy
and food hypersensitivity in children,
adole-scents and their families: a review.
Allergy 2010; 65(8): 933-45.
  7. Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS,
Roberts G, Muraro A, Sheikh A. Prevalence
of common food allergies in Europe:
a systematic review and meta-analysis.
Allergy 2014; 69(8): 992–1007.
  8. Asarnoj A, Ostblom E, Ahlstedt S, Hedlin G,
Lilja G, van Hage M, et al. Reported
symptoms to peanut between 4 and 8 years
among children sensitized to peanut and
birch pollen – results from the BAMSE birth
cohort. Allergy 2010; 65(2): 213–9.
  9. Boyce JA, Assa’ad A, Burks AW, Jones SM,
Sampson HA, Wood RA, et al. Guidelines
for the diagnosis and management of food
allergy in the United States: report of the
NIAID-sponsored expert panel. J Allergy
Clin Immunol. 2010;126(6 Suppl): S1-58.
10. Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy.
J Allergy Clin Immunol 2010; 125(2 Suppl 2):
S116–25.
11. Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA.
Use of allergen components begins a new
era in pediatric allergology. Pediatr Allergy
Immunol 2011; 22(5): 454–61.
12. Canonica GW, Ansotegui IJ, Pawankar R,
Schmid-Grendelmeier P, van Hage M,
Baena-Cagnani CE, et al. A WAO – ARIA –
GA(2)LEN consensus document on
molecular-based allergy diagnostics.
The World Allergy Organ J 2013; 6(1): 17.
13. Asarnoj A, Nilsson C, Lidholm J, Glaumann
S, Östblom E, Hedlin G, et al. Peanut component Ara h 8 sensitization and tolerance
to peanut. J Allergy Clin Immunol 2012;
130(2): 468–72.
14. Werfel T, Asero R, Ballmer-Weber BK,
Beyer K, Enrique E, Knulst AC, et al.
Position paper of the EAACI: food allergy
due to immunological cross-reactions with
common inhalant allergens. Allergy 2015;
70(9): 1079–90.
15. Hurlburt BK, Offermann LR, McBride JK,
Majorek KA, Maleki SJ, Chruszcz M. Structure and function of the peanut panallergen
Ara h 8. J Biol Chem 2013; 288(52): 36890–
901.
16. Kondo Y, Urisu A. Oral allergy syndrome.
Allergol Int 2009; 58(4): 485–91.
17. Glaumann S, Nopp A, Johansson SG,
Rudengren M, Borres MP, Nilsson C.
Basophil allergen threshold sensitivity,
CD-sens, IgE-sensitization and DBPCFC
in peanut-sensitized children. Allergy 2012;
67(2): 242–7.
18. Nicolaou N, Custovic A. Molecular diagnosis
of peanut and legume allergy. Curr Opin
Allergy Clin Immunol 2011; 11(3): 222–8.
19. Vereda A, van Hage M, Ahlstedt S, Ibanez
MD, Cuesta-Herranz J, van Odijk J, et al.
Peanut allergy: Clinical and immunologic
differences among patients from 3 different
geographic regions. J Allergy Clin Immunol
2011; 127(3): 603–7.
20. Glaumann S, Nopp A, Johansson SGO,
Lilja G, Borres MP, Nillson C. Anaphylaxis
to peanuts in a 16 year old Birch Pollen
Allergic Girl with Monosensitization
to Ara h 8. J Allergy Clin Immunol:
In Practice. 2013; Volume 1 (Issue 6):
Pages 698–9.
◗◗
AERONEB
AERONEB GO
GO –– ENKEL
ENKEL ATT
ATT TA
TA MED
MED
Den tysta smidiga nebulisatorn för alla
Den tysta smidiga nebulisatorn för alla
Effektiv och snabb
Effektiv och snabb
Mikropump. Minimal restvolym.
Mikropump. Minimal restvolym.
Nästan ljudlös
Nästan ljudlös
Diskret användning. Idealisk för barn och vuxna.
Diskret användning. Idealisk för barn och vuxna.
Liten och lätt
Liten och lätt
Ryms i fickan.
Ryms i fickan.
Hygienisk och bekväm
Hygienisk och bekväm
Kokbar. Batteri- eller nätdrift.
Kokbar. Batteri- eller nätdrift.
Bra val för både astma- och KOL-patienter
Bra val för både astma- och KOL-patienter
DOLEMA AB
DOLEMA AB
Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY
Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY
Epost: info@dolema.com
Epost: info@dolema.com
Telefon: 08 - 446 15 06,Telefax: 08 - 446 15 07
Telefon: 08 - 446 15 06,Telefax: 08 - 446 15 07
A
ALLERGI I PRAK X SIS 3/2015
21
inga är lika! – www.dolema.com
inga är lika! – www.dolema.com