Att förstå kroppens budskap - Svensk förening för psykosomatisk

Att förstå kroppens budskap
-Sjukgymnastiska perspektiv
Detta är en bok som på ett utmärkt sätt ger läsaren en inblick i helhetstänkande. Det är
många i vården som säger sig ha ett sådant men inte lämnat biomedicinens reduktionistiska
synsätt och då inte löper linan ut och lämnar dikotomin.
Boken inleds med ett förord av Carl-Edvard Rudebeck som på sitt vanliga professionella
sätt beskriver i första hand psykosomatisk sjugymnastiks innersta väsen. En strålande
vederhäftig inledning till denna spännand bok. ”I den psykiatriska och psykosomatiska
sjukgymnastiken har sedan ett par decennier utvecklats perspektiv och behandlingsformer,
som utgår från att varje rörelse är en mänsklig aktivitet och att varje erfarenhet också är
kroppens” är en bra sammanfattning av Carl-Edvards inledning.
I övrigt är det positiv till att Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, sektionen för psykiatri
och psykosomatik numera kallar sig Fysioterapeuter inom mental hälsa
Lens Hedlund ger oss inledande en begreppsorientering kring psykosomatik och
kollegernas sätt att arbeta utifrån helhetsperspektiv. Jag ser till min stora glädje att
fenomenologin är allmänt erkänd. Det torde vara tämligen svårt att utesluta om man arbetar
som fysioterapeut inom mental hälsa. Vidare, tack för att man nuförtiden pratar om
mentalisering och inte använder det omvända begreppet somatisering ett begrepp som
naturvetarna gärna för fram för att kritisera psykosomatiken.
Monica Mattsson ger oss initierad bild av utvecklingen som nått fram till dagens
psykosomatiska fysioterapi. Vi i Föreningen för Psykosomatisk medicin tackar för de fina
orden gällande vår verksamhet. De olika instrumenten för att arbeta med helhetssyn beskrivs
på ett förtjänstfullt sätt. På den inledande frågan om speciell psykosomatisk sjukgymnastik
existerar måste frågan besvaras med ett självklart ja. Att sedan epitetet psykosomatiskt skall
behövas är tveksamt ur alla synpunkter då människor i alla terapeutiska situationer bör
(skall) mötas med helhetssyn.
Det är alltid lika inspirerande att ta del av Jennifer Bullingtons klara definition av
psykosomatik via Merleau-Pontys fenomenologi. Den levda kroppen och meningsskapandet
är en bas trygg att stå på om vi vill närma oss en icke dualistisk syn på människan. För
ytterligare utveckling av denna filosofi hänvisas tii vår anmälan (recension) av Jennifers
senast bok här på hemsidan i denna spalt.
Tilliten till den egna kroppen upphävande av belastande tyngd är temat för Susanne
Rosberg. Att upphäva tyngd är att lätta på förvar vilket kräver ett nära samarbete fyllt av
compassion och empati där författaren använder ordet kärlek grundat i det grekiska ordet
ett etymologiskt mångtydigt begrepp nog så viktigt att skärskåda. Andningen centrala
betydelse för att öppna upp vägen till vårt inre poängteras som grundläggande för fysiologisk
behandling.
Unders rubrik ”Vad uttrycker kroppen i behandlingsrummet” ger oss Britt Bragé en
utomordentlig beskrivning av helhetssyn och vad vi kan få ut av att ha en sådan. Fallet
”Nadja” känner vi alla till som har träffat patienter med långvarigt smärtsyndrom. Vandringen i
den somatiska vården och dess konsekvenser för en redan skada människa är också
bekant. Emotioner i centrum och uttryck för dessa som kan lösa knuten beskriver Britt Bragé
som vanligt utmärkt pedagogiskt. En liten lektion i neurofysiologi ges också. För den som är
mer intresserad se recensionen av Britts bok ”Kroppen först en behandlingsmodell vid
psykosomatik” på denna hemsida!
I följande avsnitt fortsätter Britt Bragé att utveckla teorierna kring vad som leder till
hälsoproblem. Det autonoma nervsystemets betydels och dysreglering i processkedjas
avhandlas. Hjälplöshetsbegreppet (utifrån den ständigt problemlösande människan) förklaras
och Porges polyvagala teori beskrivs. Två bra kliniska exempel klargör.
Inger Ström beskriver på ett förtjänstfult sätt hur mentaliseringsprocessen samspelar med
kroppen och att anknytningen i sammanhanget är grundläggande. Jag tror att varje
behandlare av psykisk ohälsa måste ha grundläggande kunskaper om dessa ting. Pretend
mode är också ett begrepp som framhävs och nagelfars. Ytterligare ett sätt att beskriva
affekterna-emotionerna brobygge mellan kropp och själ om vi ska använda vedertagna
kända begrepp.
Affekternas plats mellan kropp och själ tas upp av Adrienne Levy Berg. Tomkins som
beskriver känslorna som de viktigaste drivkrafterna för beteende är bekant för de flesta.
Begreppsförvirringen kring affekt, känsla och emotion ges en bra beskrivning enligt
Nathanson- ”affekt ät biologi, känsla är psykologi och emotion är biografi ”Affektmedvetenhetens betydelse för utveckling av empati och compassion klargörs. Alexithymi sätts i sitt
sammanhang. Hur man kan arbeta med affektmedvetenhet beskrivs på ett utmärkt sätt.
Susanne Rosberg sätter in sjukgymnastiken i ett socialpsykologiskt perspektiv.
Antonovskys SOC är en bra grund tankegångarna tillsammans med ett fenomenologiskt
perspektiv. Den symboliska interaktionen som beskrivs där tolkningen är central är
pedagogiskt bra. Den medicinska doktorns tolkningsförträde i sin naturvetenskapliga
uppfostran tar ingen hänsyn till kroppens meningsbärande betydelse och har därför ingen
större nytta av diagnosen som ofta snärjer in patienten i en snäv förklaringsmodell till förfång
för en allomfattande behandling. Sjukgymnasten med en helhetssyn med tillträde till såväl
kropp som upplevelse i denna kropp är första alternativ för adekvat terapi. Detta är
uppenbart för alla som mött patienter med långvarig smärtproblematik.
Den som är intressera av att se den historiska utvecklingen mot vad sjukgymnastiken står i
dag med inriktning för förståelsen av holism ska läsa Kina Meurle Hallbergs avsnitt med
titeln Psykosomatisk Rörelseterapi - En Historisk Återblick”.
Basal kroppskännedom BT är ett etablerat begrepp idag för de flesta delar inom vården som
behandlar patienter med psykosomatiska besvär- Viss evidens för positiva effekter med
denna metod finns för många av dessa tillstånd. I kapitlet ”Basal Kroppskännedom” går
Amanda Lundvik Gyllensten på ett förtjänstfullt sätt igenom metodens olika
framgångsfaktorer. Här finns ånyo kopplingar till Zen filosofi och fenomenologi fint
sammankopplade. Läs särskilt Teoretiska reflektioner om du är speciellt intresserad.
Lundvik Gyllensten tillsammans med Gabrielle Biguet beskriver i nästa avsnitt
”Helhetsorienterade undersökningsmetoder inom Sjukgymnastik” främst de instrument man
kan använda såsom BAS (Body Awareness Scale) samt ROK (Resursorienterad
kroppsundersökning). De ger också ett mycket belysande kliniskt fall att reflektera över.
PMF (Psykomotorisk fysioterapi) är spännande inte minst för oss som sysslar med
Behandlingar av långvarigt smärtsymtom. Gabrielle Biguet betonar hur viktigt det är att se
hela kroppen i ett integrerat terapeutiskt panorama som metoden innefattar. Det är iden
fragmentariska ofta där biomedicinen härskar ett vanligt faktum att när man behandlat sin del
av smärtan som patienten sökt för är man nöjd med förbättring. Man är dock medveten om
att snart dyker besvären upp i en annan del av kroppen. Här fordras ett fenomenologiskt
närmande. Evidens icke evidens är den eviga frågan. Vi vet dock att kvalitativa studier som
ligger närmast till hands vid denna form av behandling har sämre värde än kvalitativa
naturvetenskapliga dito.
Vad ligger bakom talet om den fysiska aktiveringens positiva aspekter. Vi ser idag en
hälsopropaganda inriktat på mer och mer träning av mest skilda slag. Varför är det bra i en
observera rimlig proportion. I kapitlet Fysisk aktivitet-verkningsmekanismer och kliniska
implikationer ges existentiella psykologiska och neurologiska aspekter på fysisk aktivitet. Inte
minst är det viktigt att förklara de fysiologiska skeendena då man i biologiska kretsar inte är
sena att kritiskt underkänna allt som inte kan förklaras biomedicinskt. Det höjs idag med rätta
ett varnande finger för överdrifter i träningshänseende, Kroppen har självklart sina
individuella gränser. Amanda Lundvik, Gyllensten & Gabriella Biquet utreder dessa
spörsmål i en av bokens viktigaste avsnitt
Tidigare i boken har Psykomotorisk fysioterapi beskrivits. Nu relateras till Sensomotoriskt
lärande. Det handlar om salutogent focus. Bättre rörelseutnyttjande med hur väl samspelar
kroppen med hjärnans funktion bygger mycket på Feldenkrais pedagogik och psykosyntes.
Detta förklarar Cristina Schön Ohlsson.
Alla har vi hört och kanske diskuterat ACT och Mindfulness som nuförtiden dyker upp i olika
sammanhang. Via metaforer hjälper Graciella Rovner oss att reda ut begreppen. Det
handlar om flexibilitet när vi skärskådar oss själva och våra upplevelser. ”Definitionen på
lidande som Smärta x motstånd tilltalar mig i hösta grad! ”Mindfulness med stort M är själva
medvetandet i vardagen, ett sätt att vara närvarande i sitt liv och skapa psykisk och fysisk
frihet utan reflexmässiga reaktioner” är också mitt i prick! Tanken går osökt till Anna Kåvers
bok ”Att leva ett liv, inte vinna ett krig”.
I vår tid efterfrågar många människor någon plats till eftertanke och lugn och ro.
Kyrkorummet är en bra plats. Där kan man gå in i sig själv på många olika sätt utan att bli
störd av en hektisk vardag. Taiji-Qigong är ett instrument som lämpar sig att ta till, det ger ett
skyddande rum i oss själva. Detta program och tankarna bakom beskriver Gudrun Khemiri
under rubriken ”Vårt behov av oaser i en alltmer stressad värld”. En sociologs syn på den
accelererande världen kan man läsa om i ”Acceleration, Modernitet och Identitet” tidigare
recenserad i denna spalt.
Ångest och ångesthantering är centrala områden för de flesta so möter människor med
ohälsoproblem . Faror finns överallt och människan är ägnad att försvara sig. Det gäller
oftast att hjälpa patienterna att definiera vad som skapar rädslan, ångesten för att därefter
kunna konfrontera den. Det fysiologiska skeendet bakom de kroppsliga och mentala
reaktionerna inom det autonoma nervsystemet och reaktion på det endokrina planet på HPAaxeln beskrivs bra av Tomas Waldegren. Processen är mycket komplicerad då det finns
genetiska och epigenetiska faktorer som också är synergiska. Hanteringen följer i många
avseende vad som tidigare beskrivits i andra avsnitt.
De tre följande avsnitten tar upp specifika tillstånd såsom IBS, amputationsproblem och
akuta stresstillstånd. Om man utgår från holistisk utgångspunkt där homeostasen kraftigt
rubbas så kan man förstå att ett stort antal symtom kan komma i kroppen. ”Multi sjuka”
patienter är de vi har svårast att förstå utifrån ett enbart biomedicinskt synsätt. Det finns ett
begrepp jag inte stött på i denna bok nämligen PNEI. Detta omfattande begrepp kan hjälpa
oss att på ett någorlunda enkelt sätt skapa förklaringsmodeller som våra patienter kan
uppfatta som rimliga. Detta gäller inte minst stresstillstånden och dess påverkan på psyke,
neurofysiologi och immunologi. Författarna är i nämnd ordning Elsa Eriksson & Kristina
Andrén, Catarina Sjödahl Hammarlund och Riita Keskinen-Rosenqvist.
Att möta och försöka hjälpa patienter med psykoser och tillstånd till följd av ofattbart trauma
vet alla i branschen är en stor utmaning. Här är stor insikt i psykoterapi ett måste.
Exempelvis är dissociation (i sin svåraste form tidigare benämnt konversionssyndrom) ett
tillstånd som verkligen fordrar terapeutisk skärpa. Den psykotiske patientens udda värld ger
den allmänpraktikren huvudbry. Sigurd Moe och Lena Hedlund ger oss insikt om hur den
erfarne behandlaren går till väga.
Monica Matsson avslutar med att se framåt. Från ha varit ”hjälpgumma till doktorn” har nu
fysioterapeuten verkligen visat att professonen är väl rustad för sitt arbete med avancerad
behandling av en ”svår” grupp av patienter.
Jag tror att de flesta av oss inom andra professioner som träffa r denna patientkategori kan
intyga att de terapeuter som arbetar i såväl kropp som psyke många gånger är våra räddare i
”nöden”. Kära Fysioterapeuter inom mental hälsa ni är i högsta grad behövda!