Regiongemensamma ersättningsmodeller för delar av

Rapport
Datum 2015-10-02
Diarienummer RS XXX-ÅÅÅÅ
Handläggare: Ann-Marie Olhede
via Camilla Odenberger
Ann-Marie Olhede
076-116 90 01
Camilla Odenberger
076-840 14 52
Västra Götalandsregionen
Enhet tandvård
ann-marie.olhede@vgregion.se
camilla.odenberger@prove.se
Regiongemensamma
ersättningsmodeller för delar av
specialisttandvård och datafångst
inom specialisttandvård
1
Innehållsförteckning
0.1 Versioner ................................................................................................................................... 3
0.2 Referenser.................................................................................................................................. 3
0.3 Bilagor ....................................................................................................................................... 3
1
SAMMANFATTNING ...................................................................................................... 4
2
BAKGRUND ................................................................................................................... 5
3
3.1
3.2
3.3
3.4
UPPDRAGSBESKRIVNING............................................................................................ 6
Uppdragets syfte ........................................................................................................................ 6
Uppdragets mål ......................................................................................................................... 6
Uppdragets innehåll .................................................................................................................. 6
Avgränsning .............................................................................................................................. 7
4
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................ 8
4.1 Översikt ..................................................................................................................................... 8
4.2 Uppdragets organisation och arbetssätt.................................................................................... 8
5
RESULTAT ................................................................................................................... 10
5.1 Ersättningsmodell.................................................................................................................... 10
5.1.1
Val av ersättningsmodell att utgå ifrån ............................................................................ 10
5.1.2
Justeringar av vald ersättningsmodell .............................................................................. 11
5.1.3
Rekommenderad ersättningsmodell ................................................................................. 12
5.1.4
Konsekvenser av rekommenderad ersättningsmodell och skuggregistrering ..................... 14
5.2 Anpassning av FTV VGRs prislista ........................................................................................ 15
5.3 Krav på IT-stöd för datafångst ............................................................................................... 16
6
NÄSTA STEG ............................................................................................................... 17
7
FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR ................................................................. 18
2
0.1 Versioner
Datum
Version Utfärdare
Förändringsorsak
2015-10-02
1
Lätt läst
Ann-Marie Olhede
0.2 Referenser
Fotnot Version
Utfärdare
Dokument-/boknamn
1
Diarienummer RS xxx201Å
Anneth Lundahl
Regiongemensamma ersättningsmodeller
för tandvård. Rekommendation för
vidareutveckling, 2014-05-27
2
Diarienummer RS2022011
Ann-Marie Olhede
3
SNS förlag, Stockholm
2014.
Diarienummer RS XXXÅÅÅÅ
Peter Lindgren
Regiongemensamma ersättningsmodeller
för delar av specialisttandvård och
datafångst inom specialisttandvård
Ersättning i sjukvården: MODELLER,
EFFEKTER, REKOMMENDATIONER
Regiongemensamma ersättningsmodeller
för delar av specialisttandvård och
datafångst inom specialisttandvård
4
Ann-Marie Olhede
via
Camilla Odenberger
0.3 Bilagor
Bilagenummer
Dokumentnamn
Bilaga 1
Ers.modell STV Verksamhetens kravspec. på IT-stöd
3
1 Sammanfattning
I dagsläget finns ett flertal olika ersättningsmodeller för specialisttandvård. För att skapa en
tydligare koppling mellan utförd vård och ersättning samt göra ersättningssystemet tydligare,
konkurrensneutralt och säkerställa att det gynnar utveckling och effektivisering av vården
önskades en ny ersättningsmodell.
Uppdraget var att utveckla en ersättningsmodell med en ökad andel prestationsbaserad ersättning
för delar av specialisttandvården (STV1). För att möjliggöra en prestationsbaserad ersättning krävs
insamling av information om utförd vårdproduktion på varje enhet. Hänsyn till administrativa
rutiner och IT-stöd för registrering utgör därför också en del av uppdraget. Utöver detta har FTV
VGRs prislista granskats för att pröva om vissa justeringar kan göras för att ytterligare öka
kopplingen mellan utförd vård och ersättning.
Under projektets gång har flera möjliga modeller utvärderats och konsekvensanalyserats baserat
på tillgänglig litteratur, forskning, projektdeltagares erfarenheter och analys av vårddata. Detta
ligger till grund för de rekommendationer som ges.
Den ersättningsmodell som rekommenderas är:
1. 40 % fast- och 60 % rörlig ersättning
2. Takkonstruktion
3. Socioekonomisk justering av nivå på tak
Uppdraget utfördes under tidsperioden sep 2014 – jun 2015 då rekommendationer gällande
ersättningsmodell och justeringar av prislista gavs samt kravspecifikation gällande IT-stöd
överlämnades till VGR IT.
1
Notera att kapitel 8 innehåller förkortningar och förklaringar av ord
4
2 Bakgrund
I april 2012 godkände Regionfullmäktige ”Utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland
2011-2015”. Ett av de utvecklingsområden som utvecklingsstrategin pekar ut beskrivs i denna
rapport: ”Att utveckla regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård som är tydliga,
transparanta och konkurrensneutrala och har ett ökat inslag av målrelaterade ersättningar”.
Hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig för samordning och genomförande av
utvecklingsstrategin. En handlingsplan har tagits fram med målsättningen att till år 2015
genomföra de strategiska förslagen inom prioriterade utvecklingsområden, varav ett avser
utveckling av regiongemensamma ersättningsmodeller.
I ett första steg har en nulägesbeskrivning av tillämpade ersättningsmodeller för tandvård
genomförts. Denna har utgjort grund för identifiering av förbättringsområden, arbetet är redovisat
i rapporten -Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård. Rekommendation för
vidareutveckling, 2014-05-27 2I rapporten föreslås ett fokus på att ta fram en ersättningsmodell
med en ökad andel prestationsbaserad ersättning för delar av specialisttandvården.
Prestationsbaserade ersättningsmodeller förutsätter att prestationer registreras på ett enhetligt sätt
och data över utförda prestationer kan lagras på ett sätt som gör det möjligt att spåra
fakturaunderlaget. Med denna bakgrund initierades det uppdrag – Regiongemensamma
ersättningsmodeller för delar av specialisttandvård och datafångst inom specialisttandvård3 som
härmed avrapporteras.
2
3
Diarienummer RS xxx-201Å
Diarienummer RS202-2011
5
3 Uppdragsbeskrivning
3.1 Uppdragets syfte
Syftet med uppdraget är enligt uppdragsbeskrivningen att ”vidareutveckla regiongemensamma
ersättningsmodeller för delar av specialisttandvården genom att skapa starkare koppling mellan
ersättning och utförd vård och att förutsättningarna för registrering, insamling och lagring av
sådana data som är nödvändig för genomförande av ersättningsmodeller med ökat inslag av
prestationsbaserad ersättning inom specialisttandvården ska utredas och ligga tillgrund för
arbetet”.
3.2 Uppdragets mål
Mål med utvecklad ersättningsmodell är:
 Uppnå vård på lika villkor
 Gynna pro-aktivt arbete samt utveckling och effektivisering av vården
Uppdraget ska utveckla en ersättningsmodell som styr mot målen och har följande egenskaper:
 Regiongemensamma ersättningsmodeller för tandvård
 Tydliga ersättningsmodeller
 Transparenta ersättningsmodeller
 Konkurrensneutrala ersättningsmodeller
Krav i uppdraget är att rekommenderad ersättningsmodell ska ge en tydlig koppling mellan utförd
vård och ersättning utan att göra administrationen mer komplex för utföraren.
3.3 Uppdragets innehåll
Uppdragets huvudsakliga beståndsdelar har varit:



Utformning av ersättningsmodell
o Analys och test av ersättningsmodell som styr mot uppdragets mål
o Analys av vårddata för att testa effekter av olika ersättningsmodeller och
konsekvenser av justeringar av FTV VGRs prislista
o Konsekvensanalys och estimerad förändring av möjliga alternativ och förslag
Anpassning av FTV VGRs prislista
o Utvärdera möjliga kompletteringar/förbättringar av FTV VGRs prislista för att
bättre styra mot uppdragets mål.
Framtagning av krav på IT-stöd för datafångst
o Identifiera krav på IT-stöd för datafångst som förändringar av ersättningsmodell
och prislista medför
6
De grupper som innefattas i uppdraget är:
 Vårdproduktion för STV 0-19 år.
o Vård som idag ersätts med anslag. Ett anslag innebär ett på förhand fastställt
totalbelopp som betalas ut för ett uppdrag.
 Vårdproduktion för STV 20-24 år
o Vård som idag ersätts med en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på
åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista. En prestationsbaserad ersättning baseras
på mängd utförd vård.
 Vårdproduktion för Bettfysiologi utökat uppdrag 4.
o Vård som idag ersätts med ett anslag vilket baseras på en uppskattning av antal
patienter.
3.4 Avgränsning
En avgränsning är Ortodonti för 3-19 åringar, eftersom denna målgrupp har en relativt ny
episodbaserad ersättningsmodell med tillhörande IT-stöd. Denna modell ska utvärderas innan
några justeringar får göras.
Uppdraget har en nära koppling till uppdrag 3.1 Käkkirurgi – ersättning, patientavgifter och
uppföljning, vilket ska ta fram en utvecklad ersättningsmodell för § 2 vård5. Det är ännu oklart i
vilken grad uppdragen kan integreras och använda samma ersättningsmodell och IT-stöd.
Nedan områden har förts över till uppdrag 3.1 Käkkirurgi – ersättning, patientavgifter och
uppföljning



Öka andel prestationsbaserad ersättning (i någon form) inom specialisttandvårdens § 2
vård; Käkkirurgi, Sjukhustandvård och Bettfysiologi.
Ta nytta av erfarenhet från sjukhusens öppenvård, då vissa delar inom
specialisttandvården har tydliga likheter med denna. Överväga DRG som bas för
ersättning.
Föreslå en ersättningsmodell för tandvård som led i den medicinska vården som ska
användas vid överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland.
4
Bettfysiologi utökat uppdrag är bettfysiologi som VGR definierar som sjukvård och patienter över
25 år betalar sjukvårdstaxa för istället för tandvårdstaxa.
5
§2 vård är Käkkirurgi, Bettfysiologi och/eller Sjukhustandvård som staten definierar som sjukvård
och patienter över 19 år betalar sjukvårdstaxa för istället för tandvårdstaxa
7
4 Tillvägagångssätt
4.1 Översikt
Projektet har övergripande genomförts i tre steg.
Översikt
Utformning av
rekommenderad
ersättningsmodell
Anpassning av
FTV VGRs
prislista
Framtagning av
krav på IT-stöd för
datafångst
Detaljerade beskrivningar av tillvägagångssätt för utformning av rekommenderad
ersättningsmodell återfinns i kap 5.1.1 samt 5.1.2.
4.2 Uppdragets organisation6 och arbetssätt
Uppdragsgivare för projektet har varit Ann-Marie Olhede, Chef för Enhet Tandvård.
Projektarbetet har rapporterats löpande till Ann-Marie Olhede som i sin tur rapporterat uppdraget i
styrgruppen.
Styrgrupp:
 Ann Söderström, Hälso- sjukvårdsdirektör (ordf.)
 Gunnar Eriksson, Tandvårdsdirektör Folktandvården
 Leena Ekberg, Avdelningschef, Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal (fr.o.m. 2015-04-01)
 Ralph Harlid, Beställardirektör (t.o.m. 2015-04-01)
Hälso – sjukvårdsnämndernas kansli har under projektets gång genomgått en organisationsförändring. Detta
innebär att personer som har deltagit i uppdraget till viss del har bytt roller och organisationstillhörighet sedan
projektet startades upp. Då detta skedde i ett sent skede av uppdraget beslutades det om att inga förändringar
skulle göras i projektgrupperna.
6
8
Arbetet med att utveckla en ny ersättningsmodell och testa möjligheterna till justeringar av FTV
VGRs prislista har bedrivits i en arbetsgrupp:
 Agneta Sundman, Verksamhetscontroller, Folktandvården
 Anders Östlund, Representerar beställare, Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli
 Nina Möller, Representerar ägare, Tandvårdsenheten
 Ulrika Söderberg, Ekonomichef, Folktandvården
 Camilla Odenberger, Prové AB, Projektledare
Till sin hjälp i arbetet har arbetsgruppen haft ett vårddatateam som har grupperat och analyserat
vårddata baserat på arbetsgruppens frågeställningar. Detta i syfte att analysera konsekvenser, föroch nackdelar med olika alternativa ersättningsmodeller. Vårddataanalysteamet har bestått av:
 Anna-Lena Östberg, Epidemiolog, Tandvårdsenheten
 Polina Makri, Vårddataanalytiker, Regional vårdanalys
Utöver eget arbete samt analys av vårddata har arbetsgruppen också fört en dialog med berörda
verksamhetsföreträdare för att analysera och förankra val av ersättningsmodellen.
Arbetsgruppens förslag och slutliga rekommendationer har verifierats med referensgruppen.
Medlemmarna i denna grupp har varit:
 Ann-Charlotte Sundelin, Specialisttandvårdschef, Folktandvården
 Anneth Lundahl, Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen
 Gunnar Henning, Tandvårdsstrateg, Tandvårdsenheten
 Jan Blomqvist, Representerar beställare, Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli
 Ulrika Söderberg, Ekonomichef, Folktandvården
9
5 Resultat
5.1 Ersättningsmodell
Ersättningsmodellen har arbetats fram med följande steg:
Skapa
samsyn
kring
uppdragets
mål
Ta del av
teorier kring
ersättningsmodellers
styreffekter
Analys av
ersättningsmodellers
positiva och
negativa
styreffekter mot
uppdragets mål
Identifiering av
hur ersättningsmodellernas
negativa
styreffekter skulle
kunna förmildras/
förhindras
Val av
ersättningsmodell
att utgå från
baserat på positiva
styreffekter och
möjlighet att
förmildra negativa
styreffekter
Ta fram
justeringar av
vald ersättningsmodell för att
bättre nå
uppdragets mål
Rekommenderad
ersättningsmodell
5.1.1 Val av ersättningsmodell att utgå ifrån
Arbetsgruppen började med att förtydliga och skapa samsyn kring uppdragets mål.
Därefter påbörjades arbetet med att hitta en optimal ersättningsmodell för specialisttandvården.
Det stod arbetsgruppen fritt att utreda både kombinationer och justeringar av olika
ersättningsmodeller för att utveckla en optimal ersättningsmodell. En rapport 7 om olika
ersättningsmodellers styreffekter m.m. inom sjukvården användes som utgångspunkt för analysen.
Därefter gjordes en utredning av ett antal ersättningsmodellers positiva/negativa styreffekter inom
tandvården mot uppdragets mål. De modeller som analyserades var 8:




Målrelaterad ersättning
Riktade uppdrag
Fast ersättning baserad på:
o Kapitation
o Anslag
Prestationsbaserad ersättning baserad på:
o Tid
o Besök
o Åtgärder/episoder i tandvårdstaxan
o Episoder
7
Ersättning i sjukvården: MODELLER, EFFEKTER, REKOMMENDATIONER, Peter Lindgren,
SNS förlag, Stockholm 2014.
8
För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3”
10
Förslag på justeringar togs fram för alla ersättningsmodeller för att analysera till vilken grad de
kunde förhindra/förmildra möjliga negativa styreffekter mot uppdragets mål. Därefter kunde
ersättningsmodeller med mindre bra styreffekter väljas bort och en djupare analys göras av vald
ersättningsmodell som innebar en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på
åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista, vilken baseras på tandvårdstaxan. Detta då uppdraget
strävar efter att skapa en enkelhet för vårdgivaren och så långt som möjligt ska använda det
nationella tandvårdsstödet vilket beslutas av TLV (tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).
Som ett led i utvärderingen av möjliga ersättningsmodellers styreffekter gjordes en analys av
vårddata. Idag ersätts STV (exkl. Ortodonti) 0-19 år med anslag, Ortodonti 0-19 år med
episodbaserad prestationsersättning och all STV 20-24 år med en 100 % prestationsbaserad
ersättning baserad på FTV VGRs prislista. Det beslutades därför att sammanställa registrerad
vårddata under 2013 för:
 STV 16-19 år och 20-23 år9
 STV 0-24 åringarnas totala konsumtion i relation till användning av tids- och
röntgenkoder Ortodonti 0-19 år
Data levererades till uppdragets vårddataresurser för analys baserat på frågeställningar från
projektets arbetsgrupp.
De främsta resultaten av vårddataanalysen var en ökad kunskap och förståelse för
åtgärdsregistreringens påverkan på vårdproduktionen. Resultaten från analysen utgjorde också
underlag till förslag på förbättringar av FTV VGRs prislista för att bättre uppnå uppdragets mål.
5.1.2 Justeringar av vald ersättningsmodell
Vald ersättningsmodell att utgå från var en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på
åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista, då önskemålet var att införa en ökad andel
prestationsbaserad ersättning. Styreffekterna mer positiva med prestationsbaserad ersättning
baserad på FTV VGRs prislista än för tids- eller besöksbaserad prestationsersättning. Slutsatsen
var också att en 100 % (åtgärd/episod) prestationsbaserad ersättning styr eller är neutral i sin
styrning mot målen, men också att justeringar av ersättningsmodellen skulle göra att målen
uppfylldes ännu bättre10.
För att balansera de risker som en 100 % prestationsbaserad ersättning baserad på
åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista innebär gjordes vissa justeringar av grundmodellen. De
risker som man därmed avser att minimera är:
 Att viss vård inte utförs eller begränsas på grund av bristande prissättning, s.k. cream
skimming.
 Hela ekonomiska risken ligger på beställaren och risk för överbehandling föreligger.
 Minskade incitament för utveckling och effektivisering.
9
2013 var målgruppen för fri STV 20-23 år. 2015 är målgruppen mellan 20-24 år.
För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3”
10
11
För att minimera riskerna med ersättningsmodellen justerades den valda grundmodellen med 100
% prestationsbaserad ersättning baserad på åtgärder/episoder i FTV VGRs prislista. För att bättre
fördela risken mellan beställare och utförare rekommenderades en blandning av fast och rörlig
ersättning i förhållandet 40% fast och 60% rörlig. Utöver detta rekommenderas
ersättningsmodellen också kompletteras med en takkonstruktion för att skapa en ökad
kostnadskontroll för beställaren.
Eftersom det inte anses lämpligt att deluppdragets målgrupper (STV 0-19 år, 20-24 år,
Bettfysiologi utökat uppdrag och om möjligt § 2 vård), rekommenderas ett gemensamt tak för
uppdragets alla målgrupper. Vidare anses att det gemensamma taket bör delas upp på annat sätt
för att bättre ge positiva styreffekter mot uppdragets mål. För att identifiera en passande modell
för detta analyserades följande takkonstruktioner:





Alt 1) Tak per nämnd för alla specialiteter
Alt 2) Tak per nämnd och per specialitet
Alt 3) Tak per specialisthus för alla specialiteter
Alt 4) Tak per specialitet i hela regionen
Alt 5) Tak per specialitet per specialisthus
Av ovan analyserade tak valde arbetsgruppen tak per specialisthus främst för att det bäst säkrar
geografisk tillgänglighet, vilket är en förutsättning för att driva en jämlik vård. Möjliga risker med
tak per specialistsjukhus som behöver beaktas är:
 Att vårdgivare inte kan styra om vård när olika mer omfattande och oförutsägbara
förändringar sker av personal eller patientströmmar.
 Att ett specialisthus flyttar resurser till övriga interna specialiteter istället för att föra vidare
resurser till ett annat specialisthus när en specialitet inte utför planerade vårdvolymer.
5.1.3 Rekommenderad ersättningsmodell
Den ersättningsmodell som rekommenderas är:



40 % fast- och 60 % rörlig ersättning
Takkonstruktion
Socioekonomisk justering av nivå på tak
Respektive komponent i ersättningsmodellen beskrivs nedan.
40 % fast- och 60 % rörlig ersättning
Ersättningsmodellen rekommenderas bestå av 40 % fast ersättning och 60 % rörlig ersättning för
att dela risken mellan beställare och utförare. Fördelningen mellan fast och rörlig del baseras på
faktorer som vårdproduktion i förhållande till budget, hur väl verksamheterna når sina mål och
form/grad av konkurrensutsättning.
Den fasta delen av ersättningen baseras på historisk data och ersättningsnivåer i
vårdöverenskommelser satta av nämnderna och rekommenderas betalas ut månadsvis (1/12 per
månad).
Den rörliga delen av ersättningen fördelas rakt över alla åtgärder/episoder som ingår i
ersättningsmodellen. En åtgärd/ episod ersätts då vården är registrerad och datafil på registrerad
vård är levererad till beställaren.
12
Ett krav på den utvecklade ersättningsmodellen är att den ska vara konkurrensneutral. I detta
avseende har arbetsgrupp och referensgrupp resonerat att då vi inte vet hur en eventuell framtida
konkurrensutsättning ser ut krävs att IT-stödet är flexibelt avseende t ex procentsatser och
takkonstruktioner. 11
Takkonstruktion
För att skapa ökad kostnadskontroll för beställare, skapa vård på lika villkor och en tillgänglighet i
hela regionen rekommenderas den fasta/rörliga ersättningen att förses med en takkonstruktion.
Rekommendationen är ett gemensamt tak för uppdragets alla målgrupper (STV 0-19 år, 20-24 år,
Bettfysiologi utökat uppdrag och om möjligt § 2 vård).
Det gemensamma taket baseras på (nämndernas) politiska mål och avsättning av medel för
specialisttandvård. Beställarens (nämndernas) avsättning av medel baseras delvis på (beställarens)
analys av framtida behov och historisk data av vårdbehov och vårdkostnad.
Specialisthustaket beräknas utifrån historiska patientströmmar, socioekonomiska faktorer samt
antal invånare i åldersgruppen som förväntas gå till respektive specialisthus.
Styrgruppens beslut efter genomgång av förslaget:
Vid styrgruppsmötet (2015-09-16) beslutade styrgruppen följande angående arbets- och
referensgruppens rekommenderade takkonstruktion med ett gemensamt tak för uppdragets
målgrupper som delas upp i ett tak per specialisthus:
Beställningen av specialisttandvård som helhet har ett gemensamt tak, som fördelas till
Folktandvård respektive till SKaS och till NU sjukvården (där käkkirurgi är organiserad under
sjukvård istället för tandvård). Tanken på behov av tak för varje specialisthus är förtidigt väckt,
det får bedömas och genomföras om målen inte uppnås.
11
För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3”
13
Socioekonomisk justering av nivå på tak
För att skapa bästa möjliga förutsättningarna för jämlik vård rekommenderas socioekonomisk
justering av nivå på tak. Rekommendationen är att kompensation till utförare justeras vid12:



Ökning av antal patienter (baserat på skuggregistrering).
Ökning av antal åtgärder på patienter från socioekonomiskt utsatta områden. (Detta
kompenseras delvis via den prestationsbaserade ersättningsdelen i den rekommenderad
ersättningsmodell.)
Ökad tidsåtgång per åtgärd på patient från socioekonomiskt utsatt område. Idag saknas insyn i
eventuell ökad tidsåtgång och ska därför inte ersättas.
5.1.4 Konsekvenser av rekommenderad ersättningsmodell och
skuggregistrering
Då den utvecklade ersättningsmodellen tydligare styr mot uppdragets mål och justeringar gjorts
för att dämpa möjliga negativa styreffekter är uppfattningen att modellen leder till en mer jämlik
vård än dagens ersättningsmodeller för uppdragets målgrupper.
För vård som idag ersätts via anslag: Rekommenderad ersättningsmodell ger en tydligare koppling
mellan ersättning och utförd vård, samt skapar en större tydlighet och transparens än
anslagsfinansierad vård.
För vård som idag ersätts via en 100 % prestationsbaserad ersättning: I rekommenderad
ersättningsmodell har justeringar gjorts för att mildra de möjliga negativa styreffekterna och
riskerna med en 100 % prestationsbaserad. Med en 100 % prestationsbaserad ersättning ligger
hela risken på beställaren och det kan uppstå en leverantörsstyrd efterfrågan och ökad produkton.
Främsta rekommendationen i konsekvensanalysen av att införa rekommenderad
ersättningsmodell, är att en skuggregistrering görs av åtgärder/episoder under upp till 6 månader.
Detta bland annat för att kunna anlysera kvalité på registrering, testa IT-stödet, verifiera om de
estimerade volymerna per specialsithus ligger rätt samt att analysera om befintliga och nya
åtgärder/episoder ligger rätt i pris.
En annan konsekvens enligt beställaren är att FTV VGRs prislista innehåller så många åtgärder att
det är en risk för fee-for service, men inga större justeringar rekommenderas av FTV VGRs
prislista.
12
För utvecklad analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3”
14
5.2 Anpassning av FTV VGRs prislista
För att ytterligare förbättra målstyrningen och säkerställa att vårdgivare kan registrera vården på
ett sätt som beskriver utförd vård så bra som möjligt gjordes en översyn av FTV VGRs prislista
som en del av uppdraget.
Bland annat har nya åtgärder/episoder inom Pedodonti tagits fram och satts priser på, AFL
koderna är borttagna och kommer att ersättas med åtgärder/episoder eller KVÅ koder som tas
fram i uppdrag 3.1. Vidare finns det förslag på hur mertidsregistrering kan minska och hur nya
åtgärder/episoder för narkos bör tas fram. Den nya listan kallas FTV VGRs utökade prislista.
Förslag på förändringar gjordes baserat på ett antal frågeställningar som analyserades med hjälp
av vårddata samt genom samtal med verksamhetsföreträdare. Detta ledde fram till förslag som
utarbetades i projektets arbets- och referensgrupp. Nedan beskrivs de beslut som styrgruppen tog
om de olika frågeställningarna baserat på utarbetade förslag13.
Frågeställningar och rekommendationer:
13
14

Saknas åtgärder/episoder i existerande prislistan?
Åtgärder/episoder saknas i prislistan för att beskriva delar av den vård som ges inom
ramarna för pedodonti samt käkkirurgi. Lösningen är att nya åtgärder/episoder har
utarbetats för pedodonti och preliminär ersättningsnivå för dessa har angetts av
verksamhetsföreträdare för pedodonti14.
Käkkirurgi saknar åtgärder för delar av käkkirurgi för barn 0-19 år. Här är
rekommendationen att invänta resultaten av 3.1 uppdraget för att utföraren ska kunna
använda samma kod för alla målgrupper.

Kan episodbaserad ersättning liknande sjukvårdens användas?
För att få en tydligare koppling mellan nyttan av utförd vård och ersättning undersöktes
om sjukvårdens modell av episodbaserad ersättning kunde användas i större utsträckning i
prislistan. Detta innebär att ersättningen baseras på samtliga åtgärder på en patient för ett
visst hälsoproblem. Då volymerna inom Sjukhustandvård, Bettfysiologi, Oralprotetik,
Parodontologi, Endodonti och Odontologisk radiologi är små och kostnadsspannen är
heterogena bör nya episoder inte utvecklas för dessa enheter. Pedodonti, Käkkirurgin och
Ortodonti har större volymer och rekommendationen är därför att utreda möjligheten att
utveckla nya episoder för dessa enheter. Värt att notera är att Käkkirurgi i uppdrag 3.1
utreder möjligheten att utveckla nya episoder samt att verksamhetsföreträdare för
Pedodonti har tagit fram ett förslag på nya episoder, som nämns ovan. Ortodonti 3-19 år
är exkluderat ur uppdraget men rekommendationen är att inkludera målgruppen ortodonti
för 20-24 år i den episodbaserade ersättningen för 3-19 åringarna så fort den blivit
utvärderad.
För full analys se ”Rapport STV Ers. modell 0701 v.3”
Se bilaga – Ers.modell STV, Verksamhetens kravspec. på IT-stöd.
15

Går det att ta bort eller minimera användning av tidskoder?
Tidsersättning motverkar målen om tydlighet och transparens då kopplingen till åtgärd
som tiden används för tappas. Rekommendation är trots detta att tidskoderna lämnas
orörda i FTV VGRs utökade prislista och att inga justeringar görs av priset i IT-stödet.
Om en kliniks/specialitets registrering av tidskoder överstiger 10 % av totala inkomsten
ska däremot ett samtal föras mellan ansvarig för avtalsuppfyllnad och klinik/specialitet om
orsaken till detta.

Går det att minimera antal åtgärder/episoder i prislistan?
Beställaren anser att det nationella tandvårdsstödet och FTV VGRs prislista är för
differentierad och att det kan ge negativa styreffekter mot uppdragets mål.
Rekommendationen är trots detta att åtgärderna på laboratoriemedicin och radiologi
lämnas orörda i FTV VGRs utökade prislista och att inga justerinar av priset görs i ITstödet. Däremot rekommenderas att beställaren växlar vårduppdraget för tandvårdens
anestesipatienter från sjuk- till tandvård. För att vårdgivaren ska få ersättning för anestesi i
den utvecklade ersättningsmodellen behöver därför anestesikod/er skapas.
5.3 Krav på IT-stöd för datafångst
Uppdraget var också att ta fram databehov och rekommenderat IT-stöd för ersättningsmodellen.
Då ingen resurs från VGR IT kunde tillsättas har endast en kravspecifikation på IT-stöd och
databehov från verksamheten tagits fram.
Kravspecifikationen är ett första utkast på den utvecklade ersättningsmodellens och
verksamhetens krav på IT-stöd som lämnats över till VGR IT. Se bilaga 1– Ers.modell STV,
Verksamhetens kravspec. på IT-stöd. Detta gjordes i samband med att den utvecklade
ersättningsmodellen rapporterades till SG i början på juni 2015.
Arbetet med att ta fram en rekommendation på IT-stöd är ett iterativt arbete mellan VGR IT
och uppdraget.
16
6 Nästa steg
Arbete som återstår innan rekommenderad ersättningsmodell med tillhörande IT-stöd är klart:


Ta fram rekommendation på IT-stöd för ersättningsmodellen och för skuggregistrering.
Utveckla IT-stöd och administrativa processer för ersättningsmodellen och för
skuggregistrering.
Eftersom det inte finns ett beslut avseende form av framtida möjlig konkurrensutsättning är
rekommendationen att IT-stödet ska vara flexibelt för att kunna hantera olika former av
konkurrensutsättning. Med flexibelt menas t.ex. att nivån på tak och rörliga del av ersättning
ska kunna justeras över tid för olika vårdgivare.
Analys och förankring innan ersättningsmodellen kan sättas i bruk:
 Förankring av nya arbetsprocesser knutna till ersättningsmodellen.
 Förankring av nya åtgärder/episoder i verksamheten.
 Period av skuggregistrering, analys och lämpliga justeringar
Angränsande beroenden inför nästa steg
 STV för 20-24 år ska inte skuggregistreras eller lyftas in i ersättningsmodellen förrän tvist
mellan TVE och FK är löst. Med andra ord utvecklas rekommenderat IT-stöd och
administrativa processer för STV 20-24 år men målgruppen ligger kvar i befintlig
ersättningsmodell tillsvidare.
 Invänta uppdrag 3.1s behov av IT-stöd och utredning om målgruppen kan integreras i detta
uppdrags ersättningsmodell och IT-stöd.
 Invänta uppdrag 3.1s rekommendation på åtgärds, episod- eller DRG-koder för§2 vård och
utredning om dessa ska inkluderas i FTV VGRs utökade prislista. Samt om åtgärder, episoder
eller DRG koderna kan användas för barn och ungdomar 0-19 år vilka behöver samma typ av
vård som ingår i § 2 men som ska ersättas via betalmodellen för STV 0-19 år.
17
7 Förkortningar och förklaringar















VGR - Västra Götalandsregionen
FTV - Folktandvården
FTV VGRs prislista består av:
o Åtgärder/episoder i Folktandvården Västra Götalandsregionen allmän- och
specialisttandvårds prislista. Prislistan utgör tandvårdens beskrivningssystem
o Prislistan innehåller de priser som förhandlats fram på åtgärderna/episoderna i den
nationella tandvårdtaxan och på VGRs interna åtgärder/episoder.
FTV VGRs utökade prislista ska användas för rekommenderad ersättningsmodell och
består av:
o FTV VGRs prislista
o Nya åtgärder verksamhetsföreträdare tagit fram inom Pedodonti.
o Eventuella nya åtgärder från uppdrag 3.1.
o Andra mindre justeringar av FTV VGRs prislista som t.ex. att åtgärder vilka inte
är relevant för uppdragets målgrupper är bortplockade
Kod - Åtgärd eller episod i ovan prislistor
HSNK - Hälso- sjukvårdsnämndernas kansli
TVE - Tandvårdsenheten
NU-sjukvården består av: Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) i Trollhättan och
Uddevalla sjukhus.
SkaS – Skaraborgssjukhus består av: sjukhusen i Skövde, Falköping, Lidköping och
Mariestad.
SÄS - Södra Älvsborgs Sjukhus
STV- Specialisttandvård
LOU - Lagen om offentlig upphandling
LOV - Lagen om valfrihetssystem
Specialisthus - En komplett uppsättning av specialiteter, lokaliserade till samma
geografiska område.
FK – Försäkringskassan
18