Ulrika Apspeflo

”Att vända på varenda sten”
Ulrika Aspeflo
ulrika@aspeflo.se
www.aspeflo.se
Ansvar
Styrdokument
Värdegrund
Lokaler
Miljö
Samarbete
Kommunikation
Kunskap
Hjälpmedel
Anpassningar
Material
Metoder
Läromedel
Dokumentation
Barn som väcker funderingar på
förskolan
•
•
•
•
•
•
•
S som går för sig själv på gården.
A som ofta jagar och slår andra barn.
E som inte pratar.
L som verkar frånvarande och inte lyssnar.
S som aldrig vill vara med på samlingen.
P som vägrar äta.
M som blir arg då kompisarna gör ”fel”.
Vad ser vi i
klassrummet/verksamheten?
• Saknar framsynthet - reagerar snabbt och
oövertänkt
• Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla
och fokusera på uppgiften
• Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften
• Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar
intensivt på något intressant
• Bristande organisationsförmåga – tappar bort
saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid
• Bristande motivation – har svårt att utföra
ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter
Vad ser vi i
klassrummet/verksamheten?
• Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har
svårt att planera sina skoluppgifter
• Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker
eller instruktioner i minnet
• Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina
misstag, ser inte sin roll i det som sker
• Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med
starka känslor
• Svårigheter med språk och sociala koder –
missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget,
gör ”konstiga” saker
Olika stödbehov i
förskola/skola/vuxenverksamhet
•
•
•
•
•
Stöd vid start/avslut?
Stöd vid förflyttningar?
Stöd under lektionerna?
Stöd på raster/fri tid?
Stöd för att teoretiskt
förstå?
• Stöd för att praktiskt
utföra?
• Stöd för läsa/skriva?
• Stöd för att orka?
• Stöd för att våga?
• Stöd för att behålla lugnet?
• Stöd för att behålla
motivationen?
• Stöd för att behålla fokus?
• Stöd för att kommunicera?
• Stöd i lek/umgänge?
• Stöd kring kamrater/relationer?
• Stöd kring mat/hygien?
• Stöd kring medicinering?
Ökad förståelse
• Kartläggning – personens delaktighet!
• Kunskap – förstå vad som är svårt!
Kunskap om personen –
Vad vet vi om:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utv.nivån?
Kommunikationsförmågan?
Den motoriska förmågan?
Förmågan att hantera sinnesintryck?
Förmågan att vänta?
Förmågan att begära och ta emot hjälp?
Stressfaktorer?
Stresskänslighet?
Förmågan till uthållighet?
Intressen?
Tempo?
Visuellt underlag vid kartläggning
Duscha
1
2
3
4
5
_______________________________________
SEP – Skola Elev Plan
Kartläggningsmaterial bestående av:
• En elevdel, med mestadels frågor med alternativa
svar att ringa in, kryssa etc.
• En föräldradel, med öppna intervjufrågor.
• En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra
färdigheter, hinder och möjligheter.
• En sammanställning av de insatser man
kommer fram till utifrån kartläggningen.
Kartlägg
•
•
•
•
•
•
•
•
Ämneskunskaper
Kommunikativa färdigheter
Sociala färdigheter/socialt nätverk
Exekutiva färdigheter
Stressfaktorer och stresskänslighet
Perceptionssvårigheter
Motorisk förmåga
Basala funktioner
Exempel på elevfråga:
Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/
läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är:
att lyssna
att skriva
att jobba själv
att jobba i grupp att minnas
att komma igång
att förstå vad jag ska göra
att orka göra färdigt
annat:__________________________________
_____________________________________
Kryssa för de ämnen/situationer som du
tycker är roligast/bäst!
Svenska
Matte
Engelska
Hemkunskap
Bussresorna
Samhällskunskap
Geografi
Fysik
Idrott
Skolmatsalen
Religion
Teknik
Biologi
Musik
Skolgården/
rasterna
Historia
Kemi
Slöjd
Bild
Utflykter/
studiebesök
Skoldelen
Hinder
Möjligheter
SEP-plan
Stressreducering
Kravanpassning
Tydliggörande
Intressen
Relationer
Samsyn
Kunskapsförmedling
Lika, men ändå
olika
Ett annorlunda sätt att:
• Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella
• Minnas – associerar utifrån detaljer
• Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck
• Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt
• Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker
• Tolka situationer – oflexibla, utgår från sig själv
Stötta barnen i svåra situationer
• Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat
ansvar, prestigelöshet
• Ha koll på ”triggersituationer”
• Ha koll på ”triggerbarn”
• Ha koll på tiden
• Håll nere affektnivån
• Avled
• Förebygg!
Kartlägg och
arbeta med stressoch
konflikthantering
Att se och förstå…
Hur svårt kan det vara att inkludera
elever med AST/NPF i grundskolan?
•
•
•
•
Hur svårt som helst!
Olika svårt!
Ganska lätt!
En pedagogisk utmaning!
Vad är det som är svårt?
Sociala
relationer
Generella
inkluderande
undervisningsstrategier
Strategier och verktyg
•
•
•
•
•
Samarbete och dialog med föräldrar/nätverk
Lågaffektivt bemötande
Lösningsfokuserat arbetssätt
Visuellt stöd
Förberedelse, kontroll, delaktighet, socialt lärande
Grundläggande upplevelse för att
känna delaktighet
• Gemenskap/
tillhörighet
• Vara i fokus
• Bli förberedd
• Känna igen
• Få förklaring
• Ha en uppgift
• Lyckas
• Hjälpa andra
Att
räknas
Vara
behövd
Att
förstå
Kunna
påverka
• Få frågor/välja
• Få berätta
• Få bestämma
Underlättande faktorer för
delaktighet
Meningsfulla
och
motiverande
aktiviteter
Positivt
lösningsfokus
Anpassningar
utifrån kunskap
om personen
Grundläggande strategier i klassrummet:
• se över placering av möbler, material och elever
och vuxna i klassrummet.
• se till att det finns material som behöver
användas i klassrummet, såsom pennor, sudd mm.
•komma överens med eleverna om vilka ”nödutgångar” som finns.
• ha en positiv och tillåtande ton i klassrummet.
• prata om och visa att olikhet är bra.
Behov av stöd – extra anpassningar i undervisningen
Ulrika Aspeflo
Uppmärksamhets-/
genomförandesvårigheter
Motorisk
rastlöshet/
svårighet
Svårighet se mening/
sammanhang
Bokstavlig
tolkning/
svårighet med
perspektivtagning
Kravkänslighet/
känslighet för
beröring
Ge tydliga skriftliga
instruktioner som gärna
går att bocka av
successivt
Erbjud skrivhjälp
vid behov
Gör tydligt schema/
planering över
lektionen/dagen
Säg det du menar –
rak och tydlig
kommunikation
Ha genomgångar
på tavlan och muntliga
diskussioner i
klassrummet
Ge konkret hjälp att veta
var fokus ska vara, peka
på uppgift, markera i
boken
Använd surfplatta,
dator, smartboard,
film i undervisningen
Ge förförståelse genom att
informera om vad som
kommer att gås igenom
samt förklara svåra
ord/begrepp innan
genomgången
Låt eleven få skriva
utifrån intresse och
egna erfarenheter och
ge stöd före och under
gruppuppgifter
Bedriv indirekt
undervisning genom
att fokusera på
pappret/materialet/
andra elever
Hjälp eleven att planera
och dela upp en
sammansatt uppgift
Ge korta uppgifter
med snabb
feedback
Koppla innehåll till elevens
erfarenhet och vardaglig
användning
Ställ inte frågor om
du inte menar det,
undvik ”småprat”
Undvik beröring och
kräv inte ögonkontakt
Skapa uppgifter utifrån
motivation och intresse
Låt eleven göra
praktiska uppgifter
utifrån sina styrkor
Visa visuellt hur saker och
ting hänger ihop, ex.
Mål - uppgift - bedömning
Ge svarsförslag vid
frågor som eleven
kan ringa in eller
stryka
Ha för vana att ge
elever olika uppgifter
och material
Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i
klassrummet
Erbjud något att
göra (pillra med)
under genomgångar
Sammanfatta viktiga saker
skriftligt/visuellt
Undvik negationer formulera dig
positivt
Visa från början vad
som ska göras – inga
överraskningar
Led lektionen
Låt eleven få
hjälpa till med
praktiska saker
Förklara varför uppgiften
ska göras
Ta inte åt dig ifall
eleven uttrycker sig
klumpigt
Ha ett lågaffektivt
bemötande, tala med
neutral röst
Erbjud hörselskydd och
tidshjälpmedel
Låt eleven få ha
pauser
Ritprata, skriv sociala
berättelser och seriesamtal
Uttala det
underförstådda
Sitt snett emot eller
bredvid eleven
Stöd vid rast/fritid för elever med AST
Ulrika Aspeflo
Kartlägg vad eleven
behöver få uppleva
under rasten –
vila?
något att göra?
social samvaro?
ha kul?
Ge visuell
information om
vilka alternativ
som finns –
hjälp att välja
rastaktivitet
Ge förförståelse Låt eleven ha möjlighet
genom att gå
att stanna inne på
igenom lekar och rasten
regler i förväg
Använd
tidshjälpmedel för att
förbereda eleven på
att det strax är dags
för rast.
Ge tydlig
information om
vem eleven kan
vända sig till och
få hjälp av under
rasten
Erbjud
rastaktiviteter
utifrån elevens
intressen och
styrkor
Visa olika rastaktiviteter
skriftligt, med bilder
eller konkret utifrån
längden på rasten
Väv in sociala
färdighetsmål i
rastaktiviteten
Vuxna som
deltar proaktivt
och lågaffektivt i
rastaktiviteten
Använd
tidshjälpmedel
för att signalera
att rasten är slut
Gå igenom vad som
hänt på rasten/förbered
eleven med hjälp av
sociala berättelser,
seriesamtal och ritprat
Kommunikation och samspel
• Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad
positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig
påverkan.
• Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelseaktiviteter.
• Locka – inte kräva!
• Uppmuntra all slags kommunikation.
• Var nära andra som gör positiva saker.
Svåra kommunikativa situationer
för elever/personer med AST
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att hälsa på folk.
Att påbörja ett samtal.
Att småprata.
Att be om hjälp och tala om vad man vill ha.
Att berätta och ställa frågor.
Att anpassa sig till samtalspartnern.
Att förstå utifrån sammanhanget.
Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester.
Att svara på öppna frågor.
Att avsluta ett samtal.
Skapa en begriplig och
kommunikativt lockande miljö
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ge korta, enkla instruktioner verbalt.
Använd röst, kroppsspråk, tecken, bildstöd.
Intressanta aktiviteter lockar fram kommunikation..
Förvänta, invänta och tillåt initiativ.
Lyssna på protester.
Tolka problembeteende som kommunikation.
För en visuell dialog.
Använd inte ordet inte!
Ställ inte så mycket frågor – säg vad du menar!
Strategier och redskap som stöd för
förståelse , förutsägbarhet och
uttrycksförmåga
•
•
•
•
•
•
•
•
Dagsplanering/schema
Aktivitetsplanering
Visuella instruktioner
Sociala berättelser/manuskript
Seriesamtal
Ritprat
Samtalsmatta
Ipad
Samtalsmattan = en teknik där
man använder bilder för att:
• ta reda på åsikter och värderingar
• personen kan delta i avgörande beslut
Att tala eller inte tala…?
Tala
• I en aktivitet för att dela
upplevelse
• För att bekräfta/sätta ord
på en upplevelse/
erfarenhet/känsla
• I en tal eller
språkövningssituation
• Men ställ inte frågor använd ifyllnadsstrategi!
Tala inte
• När eleven själv försöker
förstå vad han/hon ska göra
• För att korrigera eller
förklara missförstånd eller
reda ut svåra situationer
• När du märker att personen
är stressad eller orolig
Vad menas med att något är meningsfullt?
• Jag vet vad jag ska göra och när!
• Jag vet hur mycket/länge jag ska hålla på och
hur jag ska göra och vad som kommer sen!
• Jag förstår varför – sammanhanget!
• Jag kan påverka, göra egna val och uttrycka
det jag vill!
• Det är lätt, kul och jag kan själv!
Vad vill jag se i er verksamhet?
•
•
•
•
•
•
•
•
Respekt
Intresse
Tillit
Flexibilitet
Tydlighet
Meningsfull sysselsättning
Hjälpmedel och anpassningar
Samarbete
Glädje
• Ökar välbefinnandet, ger avspänning,
aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten.
• Det är viktigt att kunna skratta åt sina
misstag, samtidigt som man lära sig av
dem.
• Skratt smittar!
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Läroplanen Lgr 11
www.socialstyrelsen.se
www.skolinspektionen.se
Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013
Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013
Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, 2014
Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004
Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010
Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, William, 2013
Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012
Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009
Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013
Formativ bedömning, Heyer, Hull, Natur & Kultur, 2014
De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid, 2014
http://webb2.svedala.se/kvutis/
http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/
Fler referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010
G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014
Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009
Vilse i skolan, Greene, 2011
Explosiva barn, Greene, 2014
Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009
Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om
annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012
Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014
Skolkompassen och Vardagskompassen, Sjölund, Henriksson, 2015
www.autism.se
www.pedagogisktperspektiv.se
http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep.
pdf
http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink
ludering_i_grundskolan.pdf
Ännu fler referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Aspeflo om Autism, Pavus, 2010
Mamma, är det där ett djur eller en människa?, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005
Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004
”Det ska va gott att leva”, film, Aspeflo, RFA, 2009
Hjälpmedelsboken, G. Gerland, Pavus, 2011
Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008
Vardagsstöd, Sjölund, Pedagogiskt Perspektiv, 2008
En femma kan få mig att tappa kontrollen, www.pedagogisktperspektiv.se
Smarta tankar om starka känslor, Gothia fortbildning
Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009, 2015
Barn som oroar, Hedström, 2014
Rätt att leka, Dillner, Löfgren, 2013
Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren, 2014
Vägledande samspel för föräldrar, Bergman, Edenhammar, ICDP, 2007
Själv-känsla, Brodin och Hylander, Liber, 2002
Men Aron, Rydell mfl.
Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM