HÄR - Norrlandsoperan

GIUSEPPE VERDI
RIGOLETTO
1.10–7.11
Fredrik Zetterström (Rigoletto)
och Teresia Bokor (Gilda)
VÄLKOMMEN
EN RESA
I TID OCH RUM
Direkt efter den hyllade uppsättningen av Puccinis La Bohème våren 2013
började jag fundera på när och med vilket verk den konstnärliga trion Kristofer
Steen, Linus Fellbom och Behnaz Aram skulle kunna återkomma till oss på
NorrlandsOperan. Vilken opera skulle kunna bli en spännande utmaning för
både konstnärer och publik?
Under 2015 har vi på olika sätt med varierade konstnärliga uttryck undersökt
begreppet makt. Som pendang till vårens uppsättning av Figaros bröllop föll
valet på en annan av operahistoriens klassiker, Verdis Rigoletto. Historien om
narren Rigoletto vars dotter Gilda, förälskad i den hänsynslöse hertigen, faller
offer för sin fars hämndbegär när en plan att mörda hertigen går fruktansvärt
fel. En historia som är mörk, misogyn och brutal. I kombination med Verdis
intensiva, banbrytande musik, kändes det som ett uppdrag klippt och skuret
för Steen, Fellbom och Aram.
Nu sitter vi här, snart tre år efter succén med La Bohème, och jag känner
att valet var helt rätt. En 164 år gammal Verdi-opera och ett konstnärligt
team i total kontroll över sina samtida referenser är en laddad kombination.
Så, nu lutar vi oss tillbaka och tar oss 500 år tillbaka i tiden och 250 mil
söderut, till italienska Mantova på 1500-talet.
Buon viaggio!
KJELL ENGLUND, VD OCH KONSTNÄRLIG LEDARE PÅ NORRLANDSOPERAN
FAKTA OM
FÖRESTÄLLNINGEN
MUSIK: GUISEPPE VERDI
LIBRETTO: FRANCESCO MARIA PIAVE EFTER
VICTOR HUGOS DRAMA
SVENSK ÖVERSÄTTNING: MIRA BARTOV
LÄNGD: 2 TIMMAR 30 MINUTER
TRE AKTER MED PAUS
SJUNGS OCH TEXTAS PÅ SVENSKA
KONSTNÄRLIGT
TEAM
DIRIGENT: RUMON GAMBA
REGISSÖR: KRISTOFER STEEN
SCENOGRAF OCH LJUSDESIGNER:
LINUS FELLBOM
KOSTYMDESIGNER: BEHNAZ ARAM
MASKDESIGNER: THERÉSIA FRISK
KORMÄSTARE: KJELL OSCARSSON
MEDVERKANDE
RIGOLETTO: FREDRIK ZETTERSTRÖM
GILDA: TERESIA BOKOR
HERTIGEN: JOACHIM BÄCKSTRÖM
SPARAFUCILE: MICHAEL SCHMIDBERGER
MADDALENA: ELISABETH JANSSON
GIOVANNA, PAGE, GREVINNAN:
SUSANNA LEVONEN
MONTERONE: PETER KAJLINGER
MARULLO: JOHAN HALLSTEN
BORSA: FREDRIK AF KLINT
GREVE CEPRANO: KOSMA RANUER
MONTERONES DOTTER: FRIDA BLOMMÉ
Susanna Levonen (Page)
och delar av kören
NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER
NORRLANDSOPERANS KÖR
Teresia Bokor (Gilda)
REGISSÖRENS
UTGÅNGSPUNKTER
KRISTOFER STEEN
REGISSÖR
KRISTOFER GJORDE EN SÄKER debut
som operaregissör med La Bohème på
NorrlandsOperan 2013. Samma år återförenades hans band Refused med buller och
bång. I år är Refused aktuella med ett nytt
album och Kristofer har än en gång lyckats
kombinera en världsturné med att regissera
opera i hemstaden Umeå. Däremellan har
han också regisserat en hyllad tolkning av
L'Orfeo på Wermland Opera.
FÖRBANNELSEN
VILAR ÖVER ALLA
– Jag vill att vår Rigoletto ska vara både vacker och våldsam, som en barockmålning, säger Kristofer Steen.
– Verdis verk sammanfattar allt det jag älskar och blir galen på med opera. Det
är en konstform som ska balansera på en knivsegg. Men det är också risktagandet som är själva grejen för mig. När balansakten lyckas blir den känslomässiga
upplevelsen enorm.
Handlingen i Rigoletto sätts i rörelse med en förbannelse. Huvudpersonen tolkar
den som bokstavlig, men i Kristofers mening är den inte av metafysisk natur.
Förbannelsen utgörs av ett repressivt samhällssystem där ingen är lycklig. Till
och med hertigen, en arketypisk opera-bad-guy, har en längtan efter ett annat liv
men förmår inte ta steget. I ett klaustrofobiskt Mantova är ingen utväg möjlig.
– Alla som utmanar den gamla ordningen får betala ett högt pris. Rigolettos
tonåriga dotter Gilda är omedveten om regelverket och gör det ingen annan
har gjort. Hon offrar sitt liv för den hon älskar.
MUSIKEN
RUMON GAMBA
DIRIGENT
VI VÄGRAR ATT HELT släppa taget om vår
tidigare chefdirigent. På NorrlandsOperan
har han sedan 2011 dirigerad en rad hyllade
operor och underhållit konsertpubliken med
sin smittande passion för musiken. Som
engelsman är Rumon förstås stolt över att
ha dirigerat på BBC Proms i Londons Royal
Albert Hall, men NorrlandsOperans Elektra
ligger inte långt efter. I Rigoletto njuter han
av utmaningen i att balansera det mörka och
farliga i operan, med de vackra melodierna.
DRAMATISKT BROTT
MOT TRADITIONEN
Verdi var en man av teatern och alltid mån om att bygga en stark dramaturgi
i sina operor. I Rigoletto gör han det genom att bryta mot många av den
italienska operatraditionens konventioner.
Med några få toner i inledningen slår han an den mörka, ondskefulla stämningen
– ingen överarbetad ouvertyr här inte. Därefter slungas vi raskt vidare in
i den avskalade och oförställda musiken i hertigens hov – en chock för dåtidens
publik. Det är ungefär som att vi skulle inleda en opera med en poplåt. Hertigens
första aria är komponerad för att låta både ytlig och fåfäng, hela scenen stinker
av moraliskt förfall. Hertigen har dock, som traditionen egentligen påbjuder, inte
huvudrollen i detta verk. I stället är det barytonstämman som står i centrum.
Det finns inga storslagna arior i Rigoletto, det handlar snarare om monologer
i Shakespeares anda. Tankar och känslor kan uttalas på ett mer dramatiskt
sätt, något som inte följer det prydligt ordnade mönster som var vanligt för den
här tidens opera. Här finns få typiska verkdelar (recitativ, långsam aria, dramatiskt slut och så vidare) – till och med Gildas välkända Caro Nome (kära namn)
går emot traditionen. Efter en väldigt kort introduktion, följer en musikalisk
skildring av den oskuldsfulla flickans extatiska kärleksdrömmar som avslutas
med ett körinslag (hur vågar Verdi stjäla uppmärksamheten från sopranen!).
Mycket av musiken i verket är sammanhängande, med färre tillfällen för
applåder, ett grepp som Verdi tog längre och längre för varje opera.
Atmosfären i Rigoletto är ofta tryckande och mörk. Verdi skapar den med hjälp
av orkesterns lägre register. Även kören är till största delen en manskör och
av de tre kvinnliga rollerna är det bara Gilda som rör sig i ett lite högre register.
Hennes stämma är ljus och färgrik i kontrast mot det andra.
Den tredje akten innehåller två genidrag av Verdi, först den tekniskt briljanta
(och oerhört svårkomponerade) kvartetten, där karaktärerna Maddalena,
hertigen, Gilda och Rigoletto framför sina egna musikaliska teman. De uttrycker
vitt skilda känslor, alla på samma gång. Därefter följer en musikalisk skildring av
den annalkande stormen, även detta i en för opera ny musikalisk struktur, med
en dramatisk form som beskriver det framväxande kaoset på ett fulländat vis.
Med dessa grepp och tekniker, flyttar Verdi fokus till en ytterst mänsklig karaktär, den tragiska narren Rigoletto. Det tonläge han sjunger i (ett normalt manligt
samtalsläge), det sätt hans tema utvecklas och det tempo i vilket han uttrycker
sina känslor, gör att vi kan relatera till honom på ett inte så opera-typiskt sätt,
utan mer direkt.
RUMON GAMBA
Fredrik Zettersröm (Rigoletto),
Frida Blommé (Monterones dotter)
Peter Kajlinger (Monterone)
GESTALTNINGEN
LINUS FELLBOM
SCENOGRAF OCH LJUSDESIGNER
HYLLAD SCENOGRAF, LJUSDESIGNER
och regissör med över 200 uppsättningar
världen över bakom sig. Linus säger själv
att han är född och uppvuxen på Folkoperan
som hans föräldrar grundade 1976. Tidigare
i år gjorde han succé där med sin uppsättning av Hoffmans äventyr. Samarbetar
återkommande med både med Behnaz Aram
och Kristofer Steen. Har bland annat skapat
ljusdesign till Refuseds senaste turnéer.
BEHNAZ ARAM
KOSTYMDESIGNER
BEHNAZ HAR SOM MODEDESIGNER drivit
sitt eget klädmärke och tidigare arbetat
för Whyred. I dag skapar hon mode i framkant som konceptdesigner på HM-ägda
& Other Stories. Samtidigt utformar hon
kostymer till opera, dans och teater, ofta
i samarbete med just Kristofer Steen och
Linus Fellbom. Inspirationen till Behnaz
imponerande kreationer kommer från
vitt skilda håll, inte sällan från film och tv.
I Rigoletto har hon hämtat influenser både
från Michael Hirsts BBC-serie The Tudors
och Patrice Chéreaus kostymdrama
La Reine Margot.
TEATRALA
MONUMENT
Med en scenografi inspirerad av förintelsemonumentet i Berlin och en orgie av
praktfulla 1500-talskosymer, vill Linus Fellbom och Behnaz Aram transportera
oss tillbaka i tid och rum.
– Med en bra regissör hittar man fram tillsammans. Vi kom ganska snabbt
fram till att vi ville att vår uppsättning skulle utspela sig i Mantova i mitten
av 1500-talet, precis som det står i Piaves libretto. Ironiskt nog framstår
det som närmast radikalt att tänka så i dag, säger Linus Fellbom, scenograf
och ljusdesigner.
Samarbetet i det konstnärliga teamet, där även maskdesigner Therésia Frisk
ingår, beskriver han som öppet och prestigelöst. Idéutbytet har varit så naturligt
att det i efterhand kan vara svårt att minnas vem som kommit på vad.
Linus uppgift har bland annat varit att gestalta det hårda och brutala samhälle
som omger karaktärerna. Inspirationen till de höga betongpelarna som under
operans gång flyttas runt för att skapa olika rum och miljöer, hittade han
i Peter Eisenmans förintelsemonument i Berlin. Ett teatralt minnesmärke att
känna vördnad inför.
I kontrast till den abstrakta och moderna scenografin står de konstfärdiga
kostymerna som med sina tydliga siluetter både håller karaktärerna på plats
och transporterar publiken fem hundra år bakåt i tiden. Behnaz Arams modemässiga tankesätt syns i hur den historiska kostymen modifierats för att passa
den samtida publikens referensramar. Vissa justeringar har gjorts för att det
1500-tal vi ser på scenen inte ska distrahera oss från handlingen. Hovets
män bar exempelvis inte höga stövlar på den här tiden, utan nätta tofflor.
I byxskreven hade de öppningar med iögonfallande suspensoarer, med tofsar
och ädelstenar.
Ett annat viktigt tidstypiskt element är eld, något som teamet föresatt sig att
använda i ljussättningen.
– Lite dumdristigt kan man tycka, med tanke på att det både är opraktiskt och
farligt och det finns en uppsjö av elektriska lampor man skulle kunna använda
istället. Men det är spännande med eld, dels blir det väldigt vackert och på det
intuitiva planet kan öppen eld både vara rogivande eller trigga våra instinktiva
flyktkänslor, konstaterar Linus.
Syftet med allt det hårda arbete som designers, ateljéer och verkstäder lägger
ner, är enligt honom detta:
– Sångarna måste få briljera. Den rumsliga gestaltningen ska hjälpa dem att
kunna göra just det, aldrig stå i vägen. Vår främsta uppgift är att bereda plats
för sångarna och berättelsen.
Michael Schmidberger (Sparafucile)
och Joachim Bäckström (Hertigen)
THERÉSIA FRISK
MASKDESIGNER
ENLIGT THERÉSIA KAN operan Rigoletto, tea-
met och NorrlandsOperan som arbetsplats
sammanfattas med två ord: ”sjukt bra”.
Utmaningar finns det förstås gott om
i arbetet, det handlar främst om att få vissa
estetiska och tekniska moment att fungera
på scenen. Theresia är genuint förtjust i sitt
yrke, hon älskar att engagera och övertyga.
Utanför jobbet vill hon helst vara med
sin familj, sitta till häst, eller på stugbron
med en ”gokaffe”.
KJELL OSCARSSON
KORMÄSTARE
”NORRLANDSOPERANS RIGOLETTO 1987
var mitt första operakontrakt. 28 år senare
är det underbart att återigen uppleva den
hjärtslitande grymheten i Verdis geniala
teatermusik.” Det säger Kjell vars arbete
går ut på att ge körsångarna arbetsglädje,
kraft och precision. Den körinstudering han
är stoltast över är Fortunato på NorrlandsOperan 1993 och sceniskt var nog premiären
på Porgy & Bess i Kapstaden 2006 den
starkaste upplevelsen. Efter Rigoletto jobbar
Kjell med damkören inför MADE by Björk
21 november. Han älskar vansinnesprojekt
med en massa amatörer och proffs. När Kjell
inte gör opera gör han radio och sin svaghet
med att passa tider tolkar han: ”Folk som
kommer för sent är mycket gladare än de
som måste vänta på dem.”
FREDRIK ZETTERSTRÖM
RIGOLETTO
”DETTA ÄR MIN ABSOLUTA FAVORIT Verdi-roll.
Den har allt. Gestaltningsmässigt så väl som
vokalt”, säger Fredrik. Att det är en krävande
roll, kan han intyga, ”speciellt om man är
inpackad i läder”. Höjdpunkterna i karriären
hittills är titelrollen i Wozzeck på NorrlandsOperan 2011 och Reimanns Lear på Malmö
Opera 2013. När denna opera är över åker
Fredrik till New York och vilar upp sig.
Därefter sjunger han Golaud i Pelleas et
Melisande på Kungliga Operan i Stockholm.
I framtiden skulle han gärna göra om
Amfortas i Parsifal och Lear i Reimanns opera
– ”det mest fulländade operaporträttet som
skrivits!” Även Falstaff finns på önskelistan.
När Fredrik inte gör opera, gillar han att laga
god mat till stora sällskap, vara pappa till sin
dotter och mysa med sin underbara fru. En
egenhet han har är att samla på saker; hemma finns exempelvis fyrtio tusen cd-skivor.
TERESIA BOKOR
GILDA
KOLORATURSOPRANEN TERESIA tar gärna
till utropstecken när hon talar om Rigoletto:
”Musiken! Dramat! Rollen!” Det här är första
gången hon gör Rigolettos frihetstörstande
dotter, Gilda, något hon verkligen har sett
fram emot. Bland tidigare milstolpar finns
inspelningen med Danmarks Radios Symfoniorkester och maestro Gianandrea Noseda
för Chandos Records. Att sjunga Nattens
Drottning för första gången i Stockholm,
var också speciellt. Efter Rigoletto ska
Teresia ha kvalitetstid med sin lille son och
instudera nästa roll. I framtiden skulle hon,
förutom att fortsätta sjunga, gärna jobba
med språk och som barista. Teresia gillar
nämligen kaffe, men också att dansa, spela
piano och titta på fotboll.
JOACHIM BÄCKSTRÖM
HERTIGEN
MICHAEL SCHMIDBERGER
SPARAFUCILE
ATT REGISSÖREN HAR VALT en lite ovanlig
vinkling av Sparafucile, är både utmanande
och uppfriskande tycker Michael. Det bästa
med Rigoletto är annars Verdis musik.
När produktionen är över väntar mer av
samma vara, då Michael sjunger titelpartiet
i Verdis Attila på Södertäljeoperan. Därefter
är det dags att gestalta Titurel i Wagners
Parsifal på Kungliga Operan i Stockholm. På
fritiden gillar Michael att se på film och träna.
ELISABETH JANSSON
MADDALENA
ELISABETH NJUTER AV ATT SJUNGA Verdis
fantastiska musik och jobba med härliga
kollegor i Umeå. En utmaning i operan är
att på så kort tid hinna etablera sin karaktär.
Höjdpunkten i hennes karriär hittills var att
sjunga Drottning Caroline Mathilde i operan
Livläkarens besök av Bo Holten på Det
Kongelige Teater, där hon är fast medlem
i solistensemblen sedan 2005. Efter
Rigoletto ska hon sjunga Pernille i Maskarade
av Carl Nielsen, i ett konsertuppförande på
Concertgebouw i Amsterdam och därefter
vara föräldraledig med sin son. En drömroll
är Dalila i Samson et Dalila. På fritiden umgås
Elisabeth med familjen, joggar längs Malmös
stränder och plöjer teveserier. Om ni hör
henne tala västerbottniska, beror det inte
på att hon är härifrån. Elisabeth är mycket
språkintresserad och tenderar därför lätt
att falla in i andras dialekter.
VERDI HAR MED RIGOLETTO skapat vad
skåningen Joachim kallar ”Go’ musik”.
Det mest utmanande med operan för honom
är hertigens höga sångstämma som kräver
enormt bra kondition. När Rigoletto är över
kommer han att åka direkt till Genève för att
göra Tamino i Trollflöjten. I framtiden skulle
han gärna sjunga rollen som Cavaradossi
i Tosca. Som privatperson är Joachim en
familjekär tidsoptimist.
SUSANNA LEVONEN
GIOVANNA, PAGE, GREVINNAN
SUSANNA ÄR NORRLANDSOPERANS ENDA
tillsvidareanställda sångerska, med massor
av prisade rollprestationer bakom sig såsom
Marie i Wozzeck, Marie Curie i Blanche och
Marie, Chrysothemis i Elektra, Siegliende
i Valkyrian och Salome. Själv ser hon varje ny
intressant produktion och roll som en höjdpunkt. Hon ser fram emot nya utmaningar
i gränslandet sopran-mezzo och längtar även
efter att spela talteater och sjunga tango!
I Rigoletto är utmaningen att hinna berätta
något om kvinnors situation i en grym epok,
på väldigt kort tid. I vinter kommer Susanna
att sjunga julkonserter med Gabriel Suovanen och Linda Lampenius och förbereda
rollen som Leokadja Begbick i operan Staden
Mahagonny uppgång och fall där hon ser
fram emot att åter arbeta med regiduon
Reich och Szyber här på NorrlandsOperan.
När hon inte arbetar är hon gärna utomhus
med familjen, i slalombacken eller i havsbadet – kallt eller varmt gör detsamma.
PETER KAJLINGER
MONTERONE
”RIGOLETTO BERÖR DEN EVIGA frågan om
ödet och hur vi medvetet eller omedvetet
påverkar livets skeenden. Är vi offer för
yttre omständigheter och vem bär ansvaret
för det som sker?” Däri ligger behållningen
med operan enligt Peter. Som alltid, försöker
han här hitta nya infallsvinklar och referenspunkter i sin rolltolkning och nå en fördjupad
förståelse av verket. Varje uppdrag är ett
försök att nå fulländning. Utanför jobbet
umgås Peter helst med familj, vänner och
goda böcker.
JOHAN HALLSTEN
MARULLO
”DET ÄR KUL ATT FÅ spela ett riktigt svin
igen, på sista tiden har det varit många nice
guys”, säger Johan. Att spela en mindre roll
är alltid utmanande, eftersom man då inte
har så många chanser att göra intryck på
sin publik. ”Gud förbjude att man klantar
till det”, som han säger. Johan sjöng rollen
av Marcello i Kristofer Steens uppsättning av
La Bohème, en höjdpunkt i karriären.
När Rigoletto är över kommer han att åka
hem till Åre och njuta av stillheten innan
vintersäsongen drar igång. Johan åker gärna
skidor, cyklar, läser och lagar mat åt andra.
I framtiden skulle han gärna göra en musikalroll, Javert i Les Misérables till exempel,
eller en talroll.
FREDRIK AF KLINT
BORSA
FREDRIK NJUTER I fulla drag av att sjunga
Verdi och att göra det med denna underbara
ensemble. Utmaningen, som i alla produktioner, är att skapa ett övertygande porträtt
av sin karaktär. En av de roller som Fredrik
gärna minns, är Papageno på NorrlandsOperan. I framtiden skulle han gärna göra
Loge i Rhenguldet, och själv skriva och
regissera opera. Han är också en av de
stolta grundarna av Operaimprovisatörerna,
som han fortsätter bryta ny mark med. På
fritiden plockar Fredrik gärna svamp eller
seglar med sin fru och deras två döttrar.
KOSMA RANUER
GREVE CEPRANO
”RIGOLETTO ÄR SANNOLIKT en av de bästa
operor som någonsin skrivits. Det är en
njutning att dagligen få omslutas av denna
fantastiska musik.” Kosma strävar, som
i alla sina rolltolkningar, efter att skapa en
karaktär av kött och blod och förmedla ett
levnadsöde. En av höjdpunkterna i karriären
var utan tvekan att sjunga Jago i Otello på
NorrlandsOperan. Att göra Gianni Schicchi
på Nationaloperan i Riga var också roligt.
Till våren ska Kosma sjunga Escamillo
i Carmen på Folkoperan, men först blir det ett
konsertant framförande av Verdis Attila med
Södertäljeoperan. Framöver vill Kosma gärna
fortsätta sjunga mycket Verdi och Puccini
och utöka sin repertoar med lite mer Wagner.
FRIDA BLOMMÉ
MONTERONES DOTTER
FRIDA GÖR SIN FÖRSTA REGELRÄTTA operaroll i Rigoletto! Annars brukar vi se henne
i NorrlandsOperans kör. Parallellt med denna
produktion läser hon sin sista termin på
Förskollärarprogrammet och hoppas på att
i framtiden kunna jobba med barn, musik,
drama och annat som gör henne lycklig.
BIOGRAFIER
HANDLINGEN
AKT 1
Det är 1500-tal. Vi befinner oss i Mantova, Italien. Hertigen av Mantova har
förgripit sig på greven Monterones dotter. Greven är rasande och stormar in på
hertigens fest. Hovnarren Rigoletto, känd för sin vassa tunga, hånar Monterone
inför gästerna. Denne kastar då en förbannelse över både honom och hertigen.
Rigoletto blir illa berörd, för även han har en dotter, Gilda. Vad han inte vet är
att hertigen har ett gott öga till Gilda och att hon redan har fallit för hans charm.
Hertigens hovmän tror att Gilda är Rigolettos unga älskarinna. Som ett grymt
skämt mot honom för de bort Gilda, mot hennes vilja.
AKT 2
Rigoletto inser att hans dotter har blivit bortförd. Rädd för det värsta rusar han
till hertigens hus, där han hittar henne. Gilda förklarar att hon har förälskat sig
i hertigen, men att han har behandlat henne illa. Rigoletto känner sig förnedrad,
hertigen måste dö.
AKT 3
Hertigen försöker dränka sina sorger tillsammans med Maddalena, syster till
Sparafucile. Rigoletto har anlitat dem för att mörda hertigen. När de ska skrida
till verket, ångrar sig Maddalena. Även hon har fallit för hertigen. Eftersom de
redan har fått betalt av Rigoletto, föreslår Maddalena att de ersätter hertigens
kropp med någon annans. Gilda, som hört deras samtal, bestämmer sig för
att ta hans plats.
En säck levereras till Rigoletto. När han öppnar den ser han sin dotters
livlösa kropp. Förbannelsen har besannats.
Fredrik Zetterström (Rigoletto)
PRODUKTIONSTEAM
PRODUKTIONSTEAM
VD och konstnärlig ledare: Kjell Englund
Producent: Robert Dahl Norsten
Biträdande producent: Britta Amft
Inspicient: Göran Jarmar/Tarja Ylinen
Regiassistent: Viktoria Sjöholm
Musikalisk instudering: Jonas Olsson
och Mattias Holmström
Översättning till svenska: Mira Bartov
Textmaskinist: Eva Blommé
TEKNIK
Teknisk chef: Håkan Brohlin
Kostym
Föreståndare: Barbro Samuelsson
Produktionsansvarig kostymmästare:
Maria Öhgren Hedberg
Kostymmästare: Mysan Adaméc,
Susanne Lidgren, Barbro Samuelsson,
Sandra Wahlström
Skräddare: Anna Eliasson, Sari Franzén,
Terése Larsson, Sanna Ljung,
Lotta Lundstedt, Emma Olsson
Modist: Mysan Adaméc
Patinerare: Lotta Lundstedt
Skomakare: Maria Näsbom
Attributmakeri och rekvisita
Föreståndare: Jeanette Andersson
Produktionsansvariga attributmakare:
Sofia Stattin
Attributmakare/rekvisitör: Linnea Öhrlund,
Emelie Eriksson, Jacob Petersson
Föreställningsrekvisitör: Sofia Stattin
Joachim Bäckström (Hertigen),
Elisabeth Jansson (Maddalena) och
Michael Schmidberger (Sparafucile)
Mask och peruk
Produktionsansvarig maskör: Anna Stålfelt
Maskör: Amelia Lozano Cazorla
Snickeri och smedja
Föreståndare: Thomas Olofsson
Snickare: Janne Johansson,
Bo-Olof Zetterström
Svetsare: Fredrik Larsson
Dekormåleri och tapetseri
Produktionsansvarig dekorationsmästare:
Maja Johansson
Dekormålare: Jacob Petersson
Kostymteknik
Produktionsansvarig kostymtekniker:
Anna Eliasson
Kostymtekniker: Clarissa Siimes,
Frida Hjertkvist
Belysning och video
Föreståndare: Jonas Kristoffersson
Produktionsansvarig belysningsmästare:
Johan Alm
Belysningstekniker: Jessika Flodell
Scenteknik och ljud
Produktionsansvarig scenmästare:
Stefan Sandgren
Scenmästare: Thomas Berglund
Scentekniker/Ljud: Anders Nyberg
Scentekniker: Hanna Nilsson,
Sebastian Larsson
Scenarbetare: Viktor Falck, Tom Eriksson,
Pehr Åke Granberg, Emil Forsberg
Orkestertekniker: Nikki Lindholm
ADMINISTRATION
Vice VD och administrativ chef: Per Edlund
VD sekreterare: Eivor Johansson
Planeringssamordnare: Elin Liljebring
Kamrer/controller: Katarina Zingmark
Personaladministratör: Carina Lundberg
IT-ansvarig: Jonas Igasto
Hustekniker: Ingemar Hällgren.
Assistent: John Häggström
Lokalvårdare: Ulrika Fjellvind, Cecilia Vestman
Marknadsavdelning
Marknadschef: Magnus Mikaelsson
Produktionsansvarig marknadsförare:
Hanna Kangassalo
Marknadsförare: Helene Säfström,
Malin Lindberg
Föreståndare reception, biljettkontor:
Susanne Aschan
Publikvärdsansvarig: Cecilia Hällqvist
Receptionist/biljettförsäljare:
Anette Molin, Emma Grundström,
Bitte Lundström, Cecilia Hällqvist,
Emma-Stina Wallberg, Anton Karlsson
Orkesteradministration
Musikchef: Elisabet Ljungar
Orkesterchef: Gunilla Hägglund Sjöström
Orkesterproducent: Peter Lindqvist
Orkesterinspicient: Stefan Thysk
Notbibliotekarie: Ingrid Modin Söderberg
Dirigentassistent: Staffan Mårtensson
NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER
VIOLIN 1
FLÖJT
PUKOR
Amus Kerstin Andersson
Fredrik Syberg
Nicole Lahdentin
Mikhail Zatin
Per-Erik Andersson
Elsa Wikström
Anders Unnersjö
Gene Kindell
Eva Oscarsson Ferner
Kristina Ålåker
Hans Lindbäck
VIOLIN 2
KLARINETT
Pontus Björk
Eva-Britt Molander
Torbjörn Näsbom
Kerstin Karlsson
Lars Warnstad
Åsa Hjelm
Matias Malmqvist
Kersti Wilhelmsson
Bengt Sandström
Jonas Olsson Hakelind
VIOLA
VALTHORN
Susanja Nielsen
Örjan Haage
Per Modin
Anne Pajunen
Jaan Ader
Orvar Johansson
Anders Kjellberg
Magmus Wretblad
P-O Winberg
CELLO
Björn Risberg
Kerstin Isakson
Frida Bromander
Kristina Tereschatov
Karin Bjurman
KONTRABAS
Jan-Emil Kuisma
Josefin Landmér
Eric Nilsson
OBOE
Johannes Ögren
Milan Adamovic
SLAGVERK
Mats Lindström
Per Mikaelsson
NORRLANDSOPERANS KÖR
TENOR I
FAGOTT
Annika Wallin
Maria Hellström
TRUMPET
Malin Silbo Ohlsson
Andreas Karlsson Walleng
TROMBON
Peter Nygren
Daniel Hedin
Mathias Petersson
CIMBASSO
Linus Mattsson
Peter Kajlinger (Monterone) och
Frida Blommé (Monterones dotter)
Örjan Swenberg
Martin Berggren
Peter Irgens
Håkan Björk
Benjamin Häggqvist
Lennart Thaning
Joakim Widell
BARYTON/TENOR II
Nils Kohlström
Niklas Johansson
Anton Karlsson
Hans Erik Carlborg
Gustaf Bergendahl
Stefan Lidström
STORT TACK
TILL VÅRA
PUBLIKVÄRDAR!
FÖRESTÄLLNINGSPROGRAM
Grafisk form: Pondus
Foto: Mats Bäcker
Tryckeri: Tryckeri City
Huvudsponsorer
BAS
Torgny Stigbrand
Bengt Häggqvist
Kjell Söderberg
Peter Lundholm
Klas Hjelte
Oskar Bergström
Carl-Johan Wallentin
Tomas Bergqvist
NorrlandsOperan ägs av
Region Västerbotten (60%) och
Umeå kommun (40%) och får bidrag
från Statens Kulturråd.
Rekommenderas från ca. 11 år
Längd: 65 minuter
Biljettsläpp: 9 oktober 2015
Följ förvandlingen på Instagram. #NOräven @norrlandsoperan
DIRIGENT: DALIA STASEVSKA
REGI: WILHELM CARLSSON
SCENOGRAFI OCH KOSTYM: MARCUS OLSSON
LJUSDESIGN: MARKUS GRANQVIST
MASKDESIGN: ANGELICA EKEBERG
NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER
NORRLANDSOPERANS BARNKÖR UNDER LEDNING AV LOTTA KUISMA
UNGDOMSPRIS 60 KR – ALLTID!
Från och med i höst har vi ett nytt ungdomspris. Du som är nitton år eller yngre
kommer alltid in för 60 kr. Välkommen!
R!
BE
TO
OK
En opera för ung, mellan och äldst. Om att vara djur, om att vara människa.
Om kampen för frihet och livets kretslopp. Följ med oss när vi skapar en sagovärld
med både mörker, och ljus, tragik och spriande hopp.
P9
ÄP
TSL
JET
BIL
LEOŠ JANÁCEK
DEN LISTIGA
LILLA RÄVEN
25.2–9.3 2016
NORRLANDSOPERAN.SE