Elisabeth Frank och Katarina Herrlin

 Läsa och skriva – med sikte mot kunskapsmålen i årskurs 3 Läs-­‐ och skrivdagen 2015 Katarina Herrlin och Elisabeth Frank Linnéuniversitetet Kunskapskrav
Kursplanens tre dimensioner
Förmågor
Tala, lyssna och samtala Eleven kan
•  samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor,
ge kommentarer och framföra egna åsikter
•  berätta om vardagliga händelser och beskriva dem så att
innehållet tydligt framgår
•  ge och ta enkla muntliga instruktioner
Läsning Eleven kan
•  kommentera och återge några viktiga delar av innehållet på ett
enkelt sätt och på så sätt visa grundläggande läsförståelse
•  föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna
och relatera detta till egna erfarenheter
•  läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda
lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt
Na8onella prov i svenska, åk 3 Delprov
Muntlig uppgi@ (gruppuppgi@) Läsa – berä*ande text Läsa – faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva – beräHande text Skriva – stavning och interpunk8on Skriva – faktatext Mål och kravnivåer 8ll ”kunna läsa med flyt” Eleven ska på egen hand kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Kravnivå: Nedanstående fyra punkter ska vara uppfyllda •  läsa ut ord och meningar rela8vt obehindrat (endast några felläsningar) med hjälp av ortografisk helordsläsning •  korrigera sig själv vid behov, genom aH läsa om enstaka ord eller meningar •  utnyHja ljudningsstrategin vid behov, och/eller kunna stanna upp vid vissa ord för aH se hur dessa ska avläsas •  återge huvuddragen av händelseförloppet i den lästa texten Na8onella prov, åk 3 Skrivning Eleven kan
•  använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som
eleven ofta använder själv och som är vanligt förekommande i elevnära
texter
•  kombinera texter med bilder och härigenom förtydliga och förstärka sina
budskap
•  skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning
•  skriva texter som innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och
begrepp som används så att innehållet klart framgår
•  skriva enkla texter med läslig handstil och på dator
•  utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt
•  utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter
Na8onella prov i svenska, åk 3 Delprov
Muntlig uppgi@ (gruppuppgi@) Läsa – beräHande text Läsa – faktatext Enskild högläsning Enskilt textsamtal Skriva – berä*ande text Skriva – stavning och interpunk=on Skriva – faktatext Mål och kravnivåer – beräHande texter Eleven ska skri@ligt kunna återge eH kronologiskt händelseförlopp där handlingen tydligt framgår. Eleven ska kunna stava eH antal formord och minst 8o olika (för eleven bekanta) innehållsord. Eleven ska på minst tre ställen i en text kunna börja en mening med stor bokstav och avsluta med punkt eller frågetecken. Eleven ska kunna skriva en text som andra kan läsa, forma bokstäver och ord och i huvudsak använda mellanrum mellan orden. Ordförråd – en nyckel till att förstå
Aktivt (produktivt) ordförråd vid
3 års ålder
1200
Beräknat antal ord som barn
exponerats för fram till 3 års ålder
Million
1100
35
Number of words
1000
32
30
750
800
25
19
600
500
20
15
400
9
10
200
5
0
0
Professionals
Workers
Home posession
Wellfare
Professionals
Workers
Home posession
Hart, B. & Risley, T. R. (1995). Meaningful differences in the everyday
experience of young American children. Baltimore: Paul H Brookes Publishing Co.
Wellfare
•  Ca 80 procent av de ord vi lär oss under skol8den kommer från text •  Mindre läsning ger mindre ordförråd → svårare aH förstå nya texter •  30 000 ord i ordförrådet behövs för aH klara högskolestudier = 10 nya ord om dagen Effekten av fonologiska övningar Språklekar uAfrån Bornholmsmodellen genomfördes (september – maj) Lyssna på ljud Ord och meningar Första och sista ljudet i ord Fonemens värld – analys och syntes Bokstävernas värld – på väg mot rik8g läsning Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen. Vägen =ll läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm. Natur & Kultur. Antal elever
1 037
Antal klasser
52
Antal skolor
30
Pre-­‐ och pos?est Begynnelseljud Antal ljud Vilket ord är längst Skriva enkla ord Lundberg, I. & Strid, Anna (2009). Det lönar sig att öva : Effekten av fonologiska övningar
i förskoleklass. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 14(1), 9-12.
Kartläggning före och e@er arbete enligt Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) September Maj Lundberg, I. & Strid, Anna (2009). Det lönar sig att öva : Effekten av fonologiska övningar
i förskoleklass. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 14(1), 9-12.
Hur mängden övnings8llfällen under året i förskoleklass påverkar förmågan aH skriva ord Framgångsrika kodknäckare Generell språklig
förmåga
Bokstäver
och
språkljud
Fonologisk
medvetenhet
Interaktion
Generell språklig
förmåga
Fonologisk
medvetenhet
Bokstäver och
språkljud
Generell språklig förmåga EH lyckat arbete med generella språkliga förmågor innebär aH eleverna utvecklar e? go? ordförråd, en begreppsvärld och goda samtalsfärdigheter. Undervisningen ska bidra =ll a* eleverna utvecklar förmåga a* •  ta ak8v del i samtal •  återge satser •  återge beräHelser •  förstå och använda ord Herrlin, Frank & Ackesjö. (2012). Förskoleklassens didak8k. Stockholm: Natur och Kultur. Fonologisk medvetenhet Tanken är aH eleverna ska leka med språket, upptäcka språkljudens variaAon och erövra språkliga färdigheter på fonemnivå. Undervisningen ska bidra 8ll aH eleverna utvecklar förmåga aH •  skilja mellan ords betydelse och dess ljudmässiga form •  iden8fiera fonem •  uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad •  ljuda samman fonem 8ll eH ord. Bokstäver och språkljud Vanligt är aH förskolans språksamlingar främst fokuserar rim och ramsor, klappa stavelser o ch lyssna ut olika språkljud. I förskoleklassen får emeller8d inte arbetet stoppa vid deHa. Här gäller det aH bygga vidare på elevernas språkliga upptäckter och utmana eleverna i deras närmande All skriJspråket. Undervisningen ska bidra 8ll aH eleverna utvecklar förmåga aH •  iden8fiera bokstäver •  sambandet mellan fonem och bokstav •  skilja på bokstävernas namn och dess språkljud •  förstå hur ord kan bildas med hjälp av bokstäver (syntes och analys) •  skriva bokstäver, ord och meningar Läs-­‐ och skrivutveckling SKRIV LÄS Pseudoskrivande Pseudoläsning Logografiskt visuellt skrivande Logografisk visuell läsning Alfabe8skt fonemiskt skrivande Alfabe8sk fonemisk läsning Ortografiskt morfemiskt skrivande Ortografisk morfemisk läsning För att kunna skriva som nybörjare måste
man kunna många saker som att…
Uttala ordet och lyssna (analysera)
Urskilja ljuden som ingår (diskriminera)
Komma ihåg ljudens ordningsföljd (sekvens)
Koppla rätt bokstav till rätt ljud
Komma ihåg bokstävernas ordningsföljd
Kunna forma bokstäverna eller hitta rätt tangent
Skrivprocessen Ord som ska skrivas – ordet uHalas Betydelsen klar Hörselintrycket analyseras, bokstavsiden8fiering Ljud inkodas och omkodas 8ll bokstäver Inre lexikon (lång8dsminne) Korjdsminne Bokstäverna tas fram ur minnet Fonologisk analys Fonologisk syntes Ordet skrivs hHp://www.youtube.com/watch?v=Eh56-­‐Gq2N9Y Att skriva – en hopflätad process
Lust, glädje, uthållig, envis Kunna ge uHryck för det man vill förmedla -­‐ inta moHagarens perspek8v -­‐ klart och koncist -­‐ genremedvetenhet Skrivning = MOTIVATION
Motivation x IDÉSKAPANDE
Idéskapande x INKODNING
Inkodning x TEXTBYGGANDE
Textbyggande
Tänka ut vad som ska skrivas, nya idéer, revidering Grunden är aH ha ”knäckt koden” -­‐ inta moHagarens perspek8v -­‐ hantverket -­‐ följa skri@språkliga konven8oner -­‐ orden väljs med omsorg -­‐ orden i räH ordning Läsprocessen Skrivet ord Betydelsen klar Om jag ser e* ny* ord läser jag det om igen =lls jag vant mig vid det. (Theodor, 6 år) Jag tränar på a* bli en bä*re läsare genom a* =*a noga på bokstäver i böcker, när jag sä*er ihop dem börjar jag läsa. (Tova, 6 år) Synintrycket analyseras, bokstavsiden8fiering Bokstäver avkodas och omkodas 8ll ljud Inre lexikon (lång8dsminne) Korjdsminne Ar8kula8ons-­‐
process Fonologisk syntes Uppläst ord färdighetsnivå Ordavkodningens utvecklingsstadier
Beroende av kontext
Ortografisk-­‐ morfemisk Alfabe8sk-­‐fonemisk Logografisk-­‐visuell Pseudoläsning ålder Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. L=AxFxM
Lära sig läsa
Lära sig tänka
om texter
Läsförståelsens olika sidor
Frågor på ytan – precis där
Frågor under ytan – tänk efter och leta
På egen hand
En man körde med sin bil på motorvägen utanför Kristianstad. Plötsligt
sprang en älg ut på vägen. Mannen vaknade upp på sjukhus.
Var körde mannen sin bil? (informa8on direkt i texten) Vad såg mannen när han körde bilen? (tänk e@er och leta) Mannen var på sjukhus, hur kommer det sig tror du? (inferens) •  Precis där •  Tänk e@er och leta •  På egen hand AH välja bok Hur hiHa räH bok på räH nivå? Svaga elever är intresserade av en enda bok: den tunnaste. Fri läsning utan uppföljning är meningslöst om man inte är jäHejäHebra på aH läsa. Läraren har väl en tanke på vad läsningen ska ge? Hur ska eleverna kunna lista ut det? Johanna Lindbäck, Sveriges läsambassadör Varför så svårt med skönliHeratur? 1.  Eleven har dålig läsförmåga. Kan inte. 2.  Eleven har okej läsförmåga men är ovan vid den mer krävande, längre läsningen. Orkar inte. 3.  Läraren lämnar eleven för ensam i arbetet. Bokval, läsandet och själva redovisningen. 4.  Bokvalet är inte lyckat (för svårt, för tråkigt, för gammalt, finns på film). 5.  Uppgi@er går aH lösa utan aH läsa boken. 6.  Läraren läser sällan själv. Hur förmedla engagemang för något man inte själv gör. Johanna Lindbäck, Sveriges läsambassadör Textkopplingar – inferenser
Text till själv – koppling
berätta om något jag kommit att tänka på
Text till text – koppling
upptäcka likheter från annan text man läst/känner igen
Text till världen – koppling
tänka på något liknande som sker runt omkring oss
Keene, E O & Zimmerman, S. (2006). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren.
Stockholm: Natur & Kultur.
Det didak8ska kalejdoskopet Herrlin, K., Frank, E. & Ackesjö, H. (2012). Förskoleklassens didak=k. Natur & Kultur. nuärdetslut