Högsta Domstolens beslut

Transcription

Högsta Domstolens beslut
1
PROTOKOLL
2015-12-03
Föredragning i
Stockholm
Aktbilaga 18
Mål nr T 3403-14
NÄRVARANDE JUSTITIERÅD
Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz,
Svante O. Johansson och Lars Edlund
FÖREDRAGANDE
Elisabet Rune
KLAGANDE
Länsförsäkringar Aktiebolag (publ), 556549-7020
106 50 Stockholm
Ombud: Jur.kand. Omar Baki
Brann AB
Box 12246
102 26 Stockholm
MOTPART
A/S Matek
Pärnu mnt 158
EE-11317 Tallinn
Estland
Dok.Id 114555
HÖGSTA DOMSTOLEN
Postadress
Riddarhustorget 8
Box 2066
103 12 Stockholm
Telefon 08-561 666 00
Telefax 08-561 666 86
E-post: hogsta.domstolen@dom.se
www.hogstadomstolen.se
Expeditionstid
08:45-12:00
13:15-15:00
2
HÖGSTA DOMSTOLEN
T 3403-14
Ombud:
Advokat Stefan Wendén och advokat Maria Yngner
Moll Wendén Advokatbyrå AB
Stortorget 8
211 34 Malmö
Jur.kand. Lars Thyresson
Hansson & Thyresson Patentbyrå AB
Box 73
201 20 Malmö
SAKEN
Intrång i gemenskapsvarumärke
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Svea hovrätts dom 2014-06-03 i mål T 6270-13
__________________
Målet föredras.
Högsta domstolen fattar följande
BESLUT
Högsta domstolen beslutar att hämta in ett förhandsavgörande från
Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt och att tillställa domstolen begäran om
förhandsavgörande enligt bilaga A till detta protokoll.
3
HÖGSTA DOMSTOLEN
T 3403-14
Högsta domstolen förordnar att målet ska vila i avvaktan på EU-domstolens
ställningstaganden.
Elisabet Rune
Föredraget 2015-12-03
Uppvisat och lämnat för expediering 2015-12-03
Stefan Lindskog
Bilaga A
BILAGA TILL
PROTOKOLL
2015-12-03
Mål nr
T 3403-14
BILAGA A
Sakomständigheterna i målet
Länsförsäkringar AB (publ) påstår i målet att A/S Matek har gjort intrång i
den ensamrätt som följer med ett gemenskapsvarumärke. Talan avser åren
2008–2011.
Länsförsäkringar driver verksamhet inom bank-, fond- och
försäkringsområdet och innehar gemenskapsvarumärke nr 005423116.
Varumärket registrerades den 4 januari 2008 i bl.a. tjänsteklasserna 36 och
37. Registreringen avser i klass 36 bl.a. fastighetsmäkleri, värdering av
fastigheter, uthyrning av lägenheter och affärslokaler samt
fastighetsförvaltning och i klass 37 uppförande och anläggande av
byggnationer, reparationer och underhåll samt installationstjänster.
Mateks huvudsakliga verksamhet består i att producera och montera trähus.
Matek tog sitt varumärke i bruk år 2007, och märket registrerades år 2009 i
varuklass 19.
Målet i tingsrätten
Länsförsäkringar yrkade bl.a. att tingsrätten vid vite skulle förbjuda Matek att
i näringsverksamhet i Sverige använda Mateks varumärke – eller i allt
väsentligt liknande figurer, oavsett färgsammansättning – ensamt eller i
kombination med något annat kännetecken.
HÖGSTA DOMSTOLEN
Sida 2
T 3403-14
Som grund för käromålet anförde Länsförsäkringar bl.a. att Mateks figur är
förväxlingsbar med gemenskapsvarumärket i den mening som avses i artikel
9.1 b) i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om
gemenskapsvarumärken. Länsförsäkringar påstod att Mateks figur är mycket
lik gemenskapsvarumärket och används för varor och tjänster av identiskt
eller liknande slag som de Länsförsäkringar tillhandahåller. Enligt
Länsförsäkringar använde Matek sin figur vid försäljning av trähus,
inbegripet konstruktion, produktion och montering.
Matek bestred Länsförsäkringars talan. Matek gjorde gällande att figuren inte
visade sådana likheter med Länsförsäkringars gemenskapsvarumärke att
förväxlingsbarhet förelåg i förordningens mening.
Tingsrätten biföll Länsförsäkringars talan om ett vitesföreläggande. I
domskälen anförde tingsrätten att det fanns en risk för förväxling mellan
Länsförsäkringars gemenskapsvarumärke och Mateks figur. Matek ansågs
därför ha gjort intrång i Länsförsäkringars ensamrätt på det sätt som anges i
artikel 9.1 b) i förordningen. Inom ramen för en helhetsbedömning prövade
tingsrätten likheten i fråga om varu- och tjänsteslag. När Länsförsäkringar
använde gemenskapsvarumärket vid byggnation var det enligt tingsrätten
fråga om försäkringsrelaterad verksamhet, medan Matek använde sin
figur vid konstruktion, produktion och montering av trähus. Såvitt avsåg
tjänsterna uppförande/anläggande av byggnationer ansågs det
föreligga identitet i formell mening, även om den praktiska innebörden av
verksamheterna syntes skilja sig åt.
HÖGSTA DOMSTOLEN
Sida 3
T 3403-14
Målet i hovrätten
Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ogillade Länsförsäkringars talan.
Hovrätten ansåg visserligen att gemenskapsvarumärket var väl känt inom
omsättningskretsen, att det hade ett stort skyddsomfång och att Mateks figur
liknade gemenskapsvarumärket. Vid en prövning av varu- och
tjänsteslagslikheten menade dock hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att
det är den verksamhet som faktiskt bedrivs av rättighetshavaren som ska
jämföras med den som bedrivs av den påstådda intrångsgöraren. Vad
tingsrätten hade betecknat som identitet i formell mening saknade enligt
hovrätten betydelse vid en förväxlingsbedömning. Hovrätten anförde vidare
att Mateks figur användes i endast begränsad omfattning för varor och tjänster
av samma eller liknande slag – i den mening som avses i artikel 9.1 b) i
förordningen – som de varor och tjänster som omfattas av
gemenskapsvarumärket. Vid en helhetsbedömning fann hovrätten att det inte
fanns någon risk för förväxling mellan Mateks figur och Länsförsäkringars
gemenskapsvarumärke. Matek ansågs därför inte ha gjort något intrång i
Länsförsäkringars ensamrätt enligt förordningen vid en tillämpning av det
grundläggande skyddet enligt artikel 9.1 b).
Målet i Högsta domstolen
Länsförsäkringar har yrkat att Högsta domstolen ska fastställa tingsrättens
dom. Enligt överklagandet ska bedömningen av risken för förväxling med
formalregistrerade gemenskapsvarumärken – varumärken som inte används
för sådana varor eller tjänster som de har registrerats för – under fem år från
registreringen utgå från just registreringen och inte från den faktiska
användningen.
HÖGSTA DOMSTOLEN
Sida 4
T 3403-14
Den rättsliga regleringen och behovet av ett förhandsavgörande
I målet tillämpas rådets förordning 207/2009 om gemenskapsvarumärken.
Efter vad som sägs i artikel 9 ger ett gemenskapsvarumärke innehavaren en
ensamrätt. Innehavaren har rätt att förhindra tredje man som inte har hans
medgivande att i näringsverksamhet använda ett tecken som är identiskt med
eller liknar gemenskapsvarumärket om de varor eller tjänster som omfattas
av varumärket är identiska med eller av liknande slag som dem som
omfattas av tecknet, och detta kan leda till förväxling hos allmänheten,
inbegripet risken för association mellan tecknet och varumärket (punkten 1 b).
Enligt skäl 8 för förordningen bör begreppet likhet tolkas i förhållande till
risken för förväxling, och det bör vara en särskild förutsättning för skydd att
det finns en sådan risk. Den bör bedömas mot bakgrund av en lång rad
faktorer, ”särskilt i hur hög grad varumärket är känt på marknaden, den
association som det använda eller registrerade tecknet framkallar, graden av
likhet mellan varumärket och tecknet samt mellan de ifrågavarande varorna
eller tjänsterna”.
Risken för förväxling ska alltså prövas genom en helhetsbedömning där
samtliga relevanta faktorer som avser förhållandet mellan varorna eller
tjänsterna ska beaktas. Enligt EU-domstolens rättstillämpning finns det ett
samspel mellan de olika faktorerna. Exempelvis kan hög märkeslikhet
medföra att det finns en risk för förväxling fastän varu- eller
tjänsteslagslikheten är låg (EU-domstolens domar SABEL, C-251/95, REG,
EU:C:1997:528, Canon, C-39/97, REG, EU:C:1998:442 och Lloyd
Schuhfabrik Meyer, C-342/97, REG, EU:C:1999:323).
HÖGSTA DOMSTOLEN
Sida 5
T 3403-14
En fråga i målet är hur varu- och tjänsteslagslikheten ska bedömas och vilken
betydelse som registreringen ska ges i förhållande till den faktiska
användningen.
I skäl 10 för förordningen anges att det är berättigat att skydda
gemenskapsvarumärken endast i den utsträckning som dessa varumärken
faktiskt används.
Regler om bruk av gemenskapsvarumärken finns i förordningens artikel 15.
Om innehavaren av varumärket inte inom fem år efter registreringen har
gjort verkligt bruk av gemenskapsvarumärket i gemenskapen för de varor
eller tjänster för vilka det har registrerats, ska gemenskapsvarumärket som
huvudregel bli föremål för sanktioner enligt förordningen (punkten 1, jfr
artikel 42.2). Enligt artikel 51.1 a) kan de rättigheter som tillhör en innehavare
av ett gemenskapsvarumärke förklaras upphävda i ett sådant fall.
Målet mellan Länsförsäkringar och Matek avser tid som ligger inom fem år
från registreringen av Länsförsäkringars gemenskapsvarumärke.
Det är inte klart eller klarlagt hur unionsrätten ska tolkas i situationer av det nu
aktuella slaget. Det finns därför skäl att begära ett förhandsavgörande
från EU-domstolen.
Begäran om förhandsavgörande
Frågorna rör tolkningen och tillämpningen av artikel 9.1 b) i rådets
förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om
gemenskapsvarumärken i fall då tredje man utan medgivande i
HÖGSTA DOMSTOLEN
Sida 6
T 3403-14
näringsverksamhet använder ett tecken som liknar ett gemenskapsvarumärke.
Frågorna är:
1. Har det någon betydelse för innehavarens ensamrätt att han under en tid
som ligger inom fem år från registreringen inte har gjort verkligt bruk av
gemenskapsvarumärket i unionen för varor eller tjänster som registreringen
omfattar?
2. Om svaret på fråga 1 är ja, under vilka förutsättningar och på vilket sätt
inverkar förhållandet på ensamrätten?
_____________________
Bifogade handlingar
Kopior av samtliga handlingar i Högsta domstolens akt samt dagboksblad
Underrätternas avgöranden