Tillväxtanalys årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014
Dnr 2015/030
Dnr: 2015/030
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Studentplan 3, 831 40 Östersund
Telefon: 010 447 44 00
Fax: 010 447 44 01
E-post: info@tillvaxtanalys.se
www.tillvaxtanalys.se
För ytterligare information kontakta: Tina Bylander
Telefon: 010 – 447 44 13
E-post: tina.bylander@tillvaxtanalys.se
ÅRSREDOVISNING 2014
Förord
Det gångna året har präglats av betydande oro i omvärlden. Rysslands annektering av
Krim, den svaga utvecklingen av ekonomin i euroområdet samt det mycket allvarliga läget
i Mellanöstern är några av de faktorer som direkt påverkat den svenska ekonomin och det
svenska näringslivet. Med ökad oro i omvärlden och svag tillväxt på viktiga marknader
sätts det svenska näringslivets förnyelse- och anpassningsförmåga på prov. Därför behövs
en effektiv tillväxtpolitik, främst närings-, innovations- och regional utvecklingspolitik, för
att underlätta denna förnyelse och anpassning. Här har Tillväxtanalys sitt uppdrag: att bidra
med kunskap för att utforma en sådan effektiv tillväxtpolitik.
Under året har Tillväxtanalys genom skriftlig rapportering, seminarier, personliga möten
och dialog, bidragit med kunskapsunderlag som kan användas i utformandet av politiken.
Bland annat kan nämnas två effektutvärderingar av företagsstöd och statligt finansierad
företagsrådgivning.1 Dessa visar på resultat som ger anledning till, och underlag för, att
utveckla programmens logik; för att precisera målen och därmed öka träffsäkerheten i
åtgärderna.
Tillväxtanalys har under året, i samverkan med Post- och telestyrelsen, vidareutvecklat den
geografiska analysplattformen Pinpoint Sweden för att kunna ge snabba och överskådliga
beskrivningar av tillgången till samhällsservice och infrastruktur. Genom detta underlättas
länsstyrelsernas och andra myndigheters arbete för att förbättra samhällsservicen. Pinpoint
Sweden har också tillsammans med det regionala analys- och prognosinstrumentet (Raps)
varit en värdefull resurs i vårt arbete med en rad olika utredningar och analyser inom olika
samhällsområden såsom Långtidsutredningen, effekter av vårdvalssystem och
avregleringar inom apoteksmarknaden, utformning av delmodeller i det kommunala
skatteutjämningssystemet med mera.
Tillväxtanalys fortsatte också under året med analyser av näringslivets internationalisering,
som löpande beskrivs i myndighetens officiella statistik. Detta har kompletterats med
fördjupande analyser av effekter på företagande, jobb och regional attraktivitet. I den
sammanfattande skriften Tillväxtfakta 2014 – Internationalisering 3.0 har fokus lagts på
frågor som rör internationalisering och de mindre och medelstora företagens roll. Det kan
konstateras att företagens framgångar nu i betydande omfattning är direkt knutna till
förmågan till gränsöverskridande affärsverksamhet. Förutsättningarna har aldrig varit
bättre, ny teknik gör det snabbare, enklare och billigare för små företag att agera globalt.
Men detta gör också att konkurrensen hårdnar.
En tredjedel av alla jobb i det privata näringslivet finns i företag som medverkar i globala
värdekedjor, med en produktion uppdelad på företag och anläggningar i olika delar av
världen. En tydlig trend är att kraven på personalens kompetens i den svenska delen av
dessa värdekedjor ökar snabbt. Med insikten om ekonomins globalisering följer inte bara
inhemska utmaningar, utan också krav på att kunna utforma en tillväxtpolitik som tar
hänsyn till politik och förhållanden i andra länder.
1
Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag – en kontrafaktisk effektutvärdering (PM 2014:16)
Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning – Erfarenheter och slutsatser av utvärderingsuppdraget
(Rapport 2014:08).
3
Mot den bakgrunden blir Tillväxtanalys utlandsbaserade omvärldsbevakning allt viktigare.
Under året har rapporteringen från utlandskontoren kompletterats med halvårsvisa
spaningar under rubriken ”Hänt i världen”, där syftet är att kort rapportera om viktiga
företeelser och trender med bäring på utformningen av den svenska tillväxtpolitiken.
Vidare har myndigheten aktivt deltagit i diskussioner om de fristående utvärderingsmyndigheternas uppdrag. En övergripande slutsats från Statskontorets utvärdering2, som
Tillväxtanalys delar, är de grundläggande förutsättningar som de anser bör vara uppfyllda
för att utvärderingsmyndigheterna ska generera mervärde i statsförvaltningen.
Statskontoret menar att:
”En sektorspecifik utvärderingsmyndighet ger ett mervärde genom att regeringen får
tillgång till djup metod- och sakkompetens som fortlöpande tar fram analyser och
utvärderingar på det aktuella området. Det möjliggör i sin tur en långsiktig
kunskapsutveckling om den förda politikens resultat och effekter samt om förhållanden
som är viktiga för politikens utformning.”
Tillväxtanalys har även under år 2014, genom kompetenta medarbetare, ett utvecklat
nationellt och internationellt kontaktnät, utlandskontor, effektiva analysverktyg och
etablerade statistik- och databaser, aktivt bidragit till att skapa ett sådant mervärde inom
tillväxtpolitiken.
Östersund den 20 februari 2015.
Dan Hjalmarsson
Generaldirektör
Tillväxtanalys
2
Statskontoret 2014:7” Utvärdering på olika områden – en analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter”.
4
Innehåll
1
Resultatredovisning ................................................................................................... 7
1.1
1.2
1.3
1.4
Verksamhetsöversikt .........................................................................................................7
Myndighetens uppgifter .....................................................................................................7
Kommentar till verksamhetens resultat 2014 ....................................................................8
Översikt av slutförda och pågående uppdrag 2014 ...........................................................9
1.4.1 Specifika uppdrag ..................................................................................................9
1.4.2 Löpande uppdrag .................................................................................................10
1.5 Redovisning av ett urval prestationer ..............................................................................13
1.6 Näringslivsdynamik .........................................................................................................13
1.6.1 Analys av globala värdekedjor, Sveriges konkurrenskraft och konsekvenser
för tillväxtpolitiken .................................................................................................13
1.6.2 Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning för företag ........................14
1.7 Tillgänglighet ...................................................................................................................15
1.7.1 Tillgång till grundläggande betaltjänster ...............................................................15
1.7.2 Utvärdering av regionala serviceprogram ............................................................15
1.8 Attraktivitet ......................................................................................................................16
1.8.1 Omvärldsanalys kring attraktivitet ........................................................................16
1.8.2 Det svenska innovationssystemet, del 1 och 2 ....................................................16
1.9 Publicerat 2014 ...............................................................................................................17
1.10 Verksamhetens kostnader och intäkter ...........................................................................17
1.11 Kompetensförsörjning .....................................................................................................18
1.11.1 Rekrytering ...........................................................................................................19
1.11.2 Kompetensutveckling ...........................................................................................19
1.11.3 Extern kompetensförsörjning ...............................................................................19
1.11.4 Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning ........................................................19
2
Finansiell redovisning .............................................................................................. 20
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
3
Resultaträkning ...............................................................................................................20
Balansräkning..................................................................................................................21
Anslagsredovisning .........................................................................................................22
Tilläggsupplysningar och noter ........................................................................................23
2.4.1 Tilläggsupplysningar ............................................................................................23
2.4.2 Ersättningar och andra förmåner .........................................................................24
2.4.3 Anställdas sjukfrånvaro ........................................................................................24
2.4.4 Noter ....................................................................................................................25
Sammanställning över väsentliga uppgifter .....................................................................31
Fastställande av årsredovisning 2014 .................................................................... 32
5
1
Resultatredovisning
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, redovisar
jämförande information för åren 2012, 2013 och 2014.
1.1
Verksamhetsöversikt
Tillväxtanalys är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Tillväxtanalys bedriver verksamhet i flera olika länder. Huvudkontoret ligger i
Östersund och verksamhet bedrevs under året vid lokala kontor i Stockholm, Brasilia, New
Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Verksamheten är organiserad i fyra avdelningar; entreprenörskap och näringsliv, innovation och globala mötesplatser, tillgänglighet och regional tillväxt samt verksamhetsutveckling och stöd.
Generaldirektören är ordförande i myndighetens kapitalmarknadsråd.3 Rådet har till uppgift att utifrån sina kunskaper om utvecklingen på den finansiella marknaden och företagens finansieringsbehov tillföra kompetens och fungera som rådgivande organ till
Tillväxtanalys i arbetet med att analysera och utvärdera statliga finansieringsinsatser
riktade till företag. Under 2014 har rådet sammanträtt fyra gånger samt publicerat en
kommentar om småföretagens kapitalförsörjningssituation på Tillväxtanalys hemsida.
1.2
Myndighetens uppgifter
Tillväxtanalys har till uppgift att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa
effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna.
Tillväxtanalys har också uppgiften att söka, systematisera och förmedla kunskap om internationaliseringen av ekonomin och förutsättningar för hållbar tillväxt. Dessutom har
myndigheten ansvaret för den officiella statistiken inom internationella företag, nystartade
företag, konkurser och offentliga ackord samt inrapportering av förekomsten av statligt
stöd till näringslivet och att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige.
Tillväxtanalys utvecklar och förvaltar databaser och analysverktyg som behövs för
undersökningar av företagande, geografisk tillgänglighet och förekomsten av statliga stöd;
det regionala analys- och prognossystemet (Raps), det geografiska analysverktyget (Pipos)
samt mikrodatabasen (MISS) med uppgifter om statliga stöd till företag.
De kunskapsunderlag och förslag som lämnas till regeringen ska vara policyrelevanta och
användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. Uppdragen formas i nära dialog med
myndighetens uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet.
Tillväxtanalys har med utgångspunkt i erfarenheter vunna från tidigare arbete och de
frågeställningar som myndigheten bedömer som mest centrala för en hållbar tillväxtpolitik
samlat analyser, utvärderingar och omvärldsbevakning inom tre områden:
näringslivsdynamik, attraktivitet och tillgänglighet.
3
§ 13a i myndighetens instruktion, SFS 2009:146.
7
Näringslivsdynamik
Tillväxtpolitiken kan ses som ”smörjmedel” för att undanröja hinder och förbättra förutsättningarna för den innovation och näringslivsdynamik som är nödvändig för att
effektivisera resursanvändningen i näringslivet, och därigenom ge möjlighet till ett ökat
välstånd. Tillväxtpolitik används vidare för att påverka strukturens utveckling i riktning
mot en jämnare geografisk och social fördelning samt ett mer ekologiskt hållbart
produktionssystem. I de uppdrag som myndigheten arbetar med finns ett tydligt fokus på
strukturer, förutsättningar för strukturomvandling och näringslivsdynamik. Att
Tillväxtanalys ansvarar för utlandsbevakning, officiell statistik och statistiska analysredskap gör myndigheten särskilt lämpad för att beskriva och analysera strukturomvandlingen.
Tillgänglighet
Tillgänglighet till kapital, arbetskraft, kunskap, potentiella kunder/leverantörer,
infrastruktur och service etcetera har avgörande betydelse för företags och regioners
konkurrenskraft. Genom analyser av funktionella arbetsmarknader utvecklas förståelsen
för näringslivets dynamik och tillväxt.
Attraktivitet
Attraktivitet är ett sammanfattande platsanknutet begrepp som är centralt för att förstå
geografiska områdens innovationsförmåga, dynamik och tillväxt. Attraktivitet existerar på
flera olika nivåer (från lokal till internationell) och berör allt från innovation, näringslivsdynamik, tillgänglighet och infrastruktur till ledarskapsfrågor (”governance”) och andra
institutionella förutsättningar.
1.3
Kommentar till verksamhetens resultat 2014
Tillväxtanalys gör bedömningen att myndighetens resultat 2014 är gott. Dialogen med
uppdragsgivarna och avnämarundersökningen 20144 ger stöd för denna uppfattning. Enligt
avnämarundersökningen är kvalitet, trovärdighet och kunskap begrepp som myndigheten
förknippas med. Sammantaget bedöms årets prestationer hålla god kvalitet och har också
en bredd som väl täcker in myndighetens uppdrag samt följer planeringen för
verksamhetsåret 2014.
Uppdragen har redovisats på de tider som angivits och dialogen mellan myndigheten och
uppdragsgivarna har utvecklats. En tydlig indikator på att myndigheten betraktas som
värdefull och genererar goda resultat är en fortsatt hög efterfrågan på underlag och
rapporter från Regeringskansliet och samverkansmyndigheter.
Det finns också utvecklingsområden för myndigheten att arbeta vidare med. I den löpande
dialogen med uppdragsgivarna och i avnämarundersökningen nämns att tydligheten i
uppdragsutformningen ytterligare kan förbättras. Undersökningen visar att den primära
målgruppen – i första hand Näringsdepartementet – är mest nöjd med Tillväxtanalys
verksamhet. Frågor till den sekundära målgruppen, som inte direkt är i fokus för
myndighetens aktiva kommunikation, ger inte samma höga betyg. Detta är en följd av att
Tillväxtanalys valt att i sin kommunikationsstrategi prioritera den primära uppdragsgivaren. Det finns dock en efterfrågan från regioner och kommuner på att Tillväxtanalys i
ökad omfattning ska kunna tillgodose även deras kunskapsbehov.
4
”Den försiktiga kunskapsmyndigheten” undersökning om avnämarnas syn på Tillväxtanalys, dnr 2014/211.
8
Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom kunskapsutveckling i samspel med
uppdragsgivarna, komplettering med externa resurser och intern kompetensutveckling.
Under året har inte minst samarbetet med internationella organisationer som OECD
intensifierats. I den avnämarundersökning som genomfördes hösten 2014 framfördes
beröm när det gäller medarbetarnas kompetens, lyhördhet och samarbetsförmåga.
Tillväxtanalys har enligt instruktionens § 2 uppgiften att redovisa hinder för tillväxt och
eventuella brister i det tillväxtpolitiska systemet samt ge en samlad omvärldsanalys. Årets
verksamhet har genom rapporter och seminarier på olika sätt behandlat detta. I dialogen
med Regeringskansliet inför kommande uppdrag har myndigheten också lämnat förslag på
övergripande teman och frågeställningar som tillsammans med uppdragen i instruktionen
kan ligga till grund för formulering av specifika uppdrag under 2015. Dessa förslag ger en
sammanfattande bedömning om eventuella brister i kunskapsunderlag och i tillväxtpolitiska instrument. Myndigheten fortsätter under 2015 att på basis av medarbetarnas
ökade kunskaper, de avrapporterade tidigare uppdragen och den alltmer utvecklade
faktabaserade kunskapsinfrastrukturen svara på instruktionens frågor.
1.4
Översikt av slutförda och pågående uppdrag 2014
Tillväxtanalys uppdrag är i återrapporteringen uppdelade i kategorierna specifika
respektive löpande uppdrag.
I kategorin specifika uppdrag ingår uppgifter som ges i form av separata regeringsuppdrag
via regleringsbrev eller regeringsbeslut. Här ingår även regeringsbeslut där Tillväxtanalys
ges i uppdrag att samverka med andra myndigheter eller uppdrag som myndigheter får via
dialog med departement.
Till de löpande uppdragen förs den verksamhet som pågår kontinuerligt och med stöd i
myndighetens instruktion. En betydande del av arbetet inom denna kategori består av aktiviteter som skapar förutsättningar för den kunskapsproduktion som utgör en grund för att
lösa myndighetens uppdrag, till exempel underhåll och utveckling av myndighetens
kunskapsinfrastruktur i form av databaser och analysverktyg (IFDB, MISS, Pipos, Raps).5
Här ingår även den utlandsbaserade verksamheten som genomförs i samverkan med
Regeringskansliet och andra myndigheter, utvecklingsarbete och överföring av kunskap,
nätverkande, mötesdeltagande och dialog. Produktionen av officiell statistik om
nyföretagande, internationella företag, konkurser och ackord samt statistik avseende statliga
stöd, riskkapitalinvesteringar i Sverige och årlig rapportering av regionala tillväxtindikatorer
ingår också i kategorin löpande uppdrag.
1.4.1
Specifika uppdrag
Tillväxtanalys regleringsbrev för 2014 innehöll elva6 nya uppdrag och tio uppdrag
överfördes från tidigare regleringsbrev år 2009–2013. Under året inkom tre regeringsbeslut
med nya uppdrag och sex regeringsuppdrag fördes över från åren 2010–2013. För
regeringsuppdragen i samverkan med andra myndigheter överfördes 32 uppdrag från
2011–2013 och elva nya samverkansuppdrag inkom 2014. Tre regeringsuppdrag i dialog
överfördes från 2013 och sex regeringsuppdrag i dialog tillkom under året.
5
IFDB – individ- och företagsdatabasen, MISS – mikrodatabas över statliga stöd till företag, Pipos – Pinpoint
Sweden tillgänglighetsplattformen, Raps – regionala analys- och prognossystemet.
6
Inklusive en ändring av uppdrag 3 i regleringsbrev 2013.
9
Tillväxtanalys har sammantaget arbetat med 81 specifika regeringsuppdrag under 2014. Av
dessa har 34 uppdrag avslutats. De avslutade uppdragen består av 13 regleringsbrevsuppdrag, två uppdrag givna i regeringsbeslut och 17 regeringsuppdrag i samverkan med
andra myndigheter samt två uppdrag i dialog.
Tabell 1 Specifika uppdrag (kostnad i tkr)
Specifika uppdrag
Uppdrag överförda
från föregående år
Antal 2014
50
Kostnad
Antal 2013
43
Kostnad
Antal 2012
44
Nya uppdrag under
året
31
30
35
Summa uppdrag
under året
81
73
79
Årets avslutade
uppdrag
34
Pågående vid årets
slut
47
1.4.2
15 672
23
18 179
50
36
Kostnad
20 376
43
Löpande uppdrag
Med löpande uppdrag avses myndighetens grunduppdrag, uppgifter definierade i
förordning (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar
och analyser. I tabellen nedan redovisas endast ett urval av de prestationer som ingår i
myndighetens löpande uppdrag. Redovisningen kompletteras med en beskrivning av
uppgifterna inom statistikområdet (2009:146 § 7–8), utlandsbaserad omvärldsbevakning
(2009:146 § 6), jämställdhetsaspekter i uppdragen (2009:146 § 5), näringslivets
miljöarbete (2009:146 § 5 a) och medverkan inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling, OECD, (2009:146 § 8a).
Tabell 2 Löpande uppdrag (kostnad i tkr)
Löpande uppdrag
Statistikrapporter
Antal 2014
21 (5+16
webb)
Kostnad
7 918
Antal 2013
Kostnad
9 414
Antal 2012
311
41
414
38
393
23 (7+16
webb)
22 (6+16
webb)
Kostnad
11 322
Remisser
25
Delegationsbesök
12
805
30
2 897
20
4 935
Rapporter
samverkansaktörer
29
4 668
24
6 502
18
4 397
Avslutat
13 702
19 031
21 047
Statistikverksamhet och databaser
Tillväxtanalys ansvarar för officiell statistik inom områdena nystartade företag, konkurser
och offentliga ackord samt internationella företag. Under året har totalt fyra statistikrapporter publicerats inom den officiella statistiken. Två rapporter inom internationella
företag och en rapport inom nystartade företag och en inom konkurser och offentliga
ackord. Dessutom har statistik publicerats på Tillväxtanalys hemsida. Konkurser och
offentliga ackord har rapporterats månadsvis och nyföretagandet kvartalsvis, totalt 16
webbrapporter som publicerats på www.tillvaxtanalys.se. Den officiella statistiken 2014
har publicerats i enlighet med publiceringsplanen.
Inom riskkapitalstatistikområdet har ett fördjupat samarbete med riskkapitalföreningen lett
till en utvecklad statistikrapport – Riskkapitalstatistik 2013 (Statistik 2014:05).
10
Tillväxtanalys är i enlighet med myndighetens instruktioner även ansvarig för riskkapitalstatistik samt uppföljning och inrapportering av statligt stöd till näringslivet.
Uppföljning och inrapportering av statliga stöd till näringslivet har skett elektroniskt via ett
webbaserat verktyg direkt till Näringsdepartementet i enlighet med plan.
Tillväxtanalys har ansvaret för insamling och utveckling av en mikrodatabas kring statliga
stöd till näringslivet (MISS). Mikrodatabasen över statligt stöd till näringslivet har under
2014 förvaltats och uppdaterats med ytterligare en årgång, mikrodatabasen har använts för
utvärdering av näringspolitiska insatser.
Tillväxtanalys har utfört statistikuppdraget under 2014 helt i enlighet med instruktion och
publiceringsplan.
Utlandsbaserad omvärldsbevakning
Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att ansvara för omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forskningsoch utbildningspolitiken samt inom andra relevanta områden som har betydelse för svensk
konkurrenskraft och hållbar utveckling. Uppdraget bedrivs vid kontoren i Brasilia, New
Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tredjelandsbevakning av Sydkorea har
bedrivits från Japankontoret. Bevakning av enskilda länder i Europa sker sedan 2012 från
Stockholmskontoret.
Bevakningen har under 2014 bedrivits inom följande teman: (1) Hållbar utveckling, (2)
Innovation och näringslivsutveckling samt (3) Forskning- och utbildningspolitik, livsvetenskaper, hälso- och sjukvård. Uppdragen har genomförts i samverkan med Näringsdepartementet, Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet,
Tillväxtverket, Socialdepartementet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
(Forte).
Totalt publicerades 29 rapporter till samverkansaktörer 2014, sju PM och 22 Svar direkt.
Av dessa Svar direkt är 12 rapporter (två nummer per temaområde och halvår) i det nya
formatet ”Hänt i världen” som ersätter tidigare kvartalsrapportering. I ”Hänt i världen”
samlar och analyserar Tillväxtanalys kortfattat händelser, trender och utvecklingsmönster i
omvärlden som är viktiga för Sveriges tillväxt. ”Hänt i världen” utges två gånger per år.
Utlandskontoren har även i uppgift att samarbeta med de svenska ambassaderna på
stationeringsorterna. Detta sker genom att tillföra expertis, följa frågor som rör forskning
och teknisk utveckling samt medverka i vissa av ambassadernas specifika arrangemang
exempelvis Nobeldagar, seminarier och föreläsningar.
Tillväxtanalys genomförde under året 12 delegationsbesök, varav fem på uppdrag av
Regeringskansliet och sex på uppdrag av myndigheter samt ett på uppdrag av Svenska
Universitets- och högskoleförbundet. Två av delegationsbesöken på uppdrag av
Regeringskansliet har varit officiella besök på ministernivå i nära samarbete med
ambassaderna i aktuellt land. Variationen i antalet delegationsbesök mellan åren förklaras
av förändringar i efterfrågan och skillnader i kostnader beror på vilka insatser som
respektive besök kräver av Tillväxtanalys när det gäller innehåll, förberedelser och
omfattning.
11
Tillväxtanalys leder ett samverkansråd7 med företrädare för samverkansaktörer avseende
den utlandsbaserade verksamheten. Rådets syfte är att underlätta prioriteringen av arbetet
samt öka förankringen och insynen i utlandsverksamheten. Under året har rådet haft två
möten.
Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet har under år 2014 genomfört omvärldsbevakning, omvärldsanalyser och bedrivit kontaktskapande verksamhet i bevakningsländerna.
Arbetet har bedrivits i nära dialog och samarbete med uppdragsgivarna. Uppdragsgivarnas
behov och prioriteringar av såväl långsiktiga kunskapsunderlag, svar på snabba frågor,
kontaktskapande och aktuella policyfrågor har tillgodosetts. Bedömningen är att arbetet
genomförts enligt planerna och de riktlinjer som dragits upp i samverkansrådet och vid
dialoger med avnämare. Rapporterna har utgjort policyunderlag för den svenska
forskningsoch innovationspolitiken.
Jämställdhetsaspekter i uppdragen
Tillväxtanalys har sedan 2013 ett pågående regeringsuppdrag med jämställdhetsperspektiv
”Utvärdering av programmet kvinnors företagande”. Uppdraget delredovisas årligen och
en slutrapport ska lämnas i december 2018. Under 2014 publicerades den första
delrapporten ”Främja kvinnors företagande” (Rapport 2014:05) och en kunskapsöversikt
”Insatser för att främja kvinnors företagande – en internationell kunskapsöversikt” (PM
2014:11).
I den rapportering av myndighetens officiella statistik som innehåller individdata, främst
nyföretagarstatistiken, redovisas denna fördelat på kvinnor och män. Tillväxtanalys är även
ansvarig för annan statistik som inte är individbaserad och av den anledningen inte heller
är möjlig att redovisa könsfördelad.
Näringslivets miljöarbete – uppföljning och analys
Tillväxtanalys ska enligt myndighetens instruktion (2009:146 § 1) utifrån olika perspektiv
utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, näringslivets och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer
för omprövning och effektivisering av åtgärderna. Detta centrala arbete med sikte på en
hållbar tillväxt betonas vidare i instruktionens § 5 där det anges att myndigheten ska verka
för att det av riksdagen fastställda generationsmålet och vid behov föreslå åtgärder för
miljöarbetets utveckling. Riksdagen har beslutat att: ”Det övergripande målet för
miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges
gränser.”8
Tillväxtanalys arbete visar entydigt att en hållbar tillväxt förutsätter betydande näringslivsdynamik och innovation, förbättrad och förändrad tillgänglighet och att man i begreppet
attraktivitet också inkluderar hållbarhet.
Detta innebär således att arbetet vid Tillväxtanalys generellt sett omfattar kunskapsunderlag för en politik som skapar förutsättningar för en resurseffektivitet som ger förutsättningar för hållbar utveckling.
7
”Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet
N2013/4794/AS” Dnr 2013/298.
8
Sveriges miljömål – http://www.regeringen.se/sb/d/2055
12
Men Tillväxtanalys har också i särskilda uppdrag arbetat med en miljödriven näringslivsutveckling. Detta arbete har under året sammanfattats i en syntesrapport ”Förutsättningar
för grön strukturomvandling – En syntesrapport”( Rapport 2014:11). Där redovisas
myndighetens slutsatser från fem rapporter och ett pm om näringslivets utveckling i
riktning mot hållbarhet och förutsättningarna för att nå generationsmålet.
Dessa studier har rapporterats till Regeringskansliet och redovisas i en särskild avdelning
under rubriken ”I blickpunkt/Grön strukturomvandling” på myndighetens hemsida,
www.tillvaxtanalys.se.
Myndigheten har under året samrått med och rapporterat till Naturvårdsverket samt aktivt
deltagit i deltagit i Miljöministerns miljömålsforum.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD
Under 2014 har Tillväxtanalys intensifierat det internationella arbetet. Ett led i detta är att
myndigheten bistått Regeringskansliet genom att representera Sverige i sex av OECD:s
working party groups. Dessa är SME and Entrepreneurship, Globalisation of Industry,
Territorial Indicators, Territorial Policy in Rural Areas, Territorial Policy in Urban Areas
samt Measurement and Analysis of the Digital Economy. Tillväxtanalys har också ingått i
huvudkommittén för IT och medverkat vid två konferenser/workshops.
1.5
Redovisning av ett urval prestationer
Tillväxtanalys redovisar i detta avsnitt arbetet och kostnaderna när det gäller några
representativa uppdrag som delrapporterats alternativt avslutats under år 2014. Urvalet av
uppdrag grundar sig på myndighetens bedömning att uppdragen innehåller alla eller några
av följande faktorer: (1) god policyrelevans, (2) ger en god beskrivning av Tillväxtanalys
arbetsformer – kunskapsorganisationens sätt att arbeta (3) användning av Tillväxtanalys
kunskapsinfrastruktur samt (4) att de täcker in myndighetens arbete inom de tre områden
verksamheten koncentrerats till under året. För att ta del av sakinnehåll och slutsatser
hänvisas till angivna källor. Samtliga publikationer finns att ladda ner från Tillväxtanalys
hemsida, www.tillvaxtanalys.se.
Kostnaderna som redovisas för uppdragens genomförande är beräknade på uppdragets
direkta kostnader och kostnaden för nedlagd analytikertid (indirekta kostnader/totalt antal
timmar = pris per analytikertimme). I redovisningen ingår inte de tidigare kostnaderna för
utveckling och förvaltning av Individ- och företagsdatabasen (IFDB), tillgänglighetsplattformen Pinpoint Sweden (Pipos), mikrodatabasen över statliga stöd till företag (MISS) och
regionala analys- och prognossystemet (Raps).
1.6
Näringslivsdynamik
1.6.1
Analys av globala värdekedjor, Sveriges konkurrenskraft och
konsekvenser för tillväxtpolitiken
Myndigheten fick under 2012 i uppdrag av regeringen att utreda vad globala värdekedjor
är och vilka konsekvenser dessa har för Sveriges ekonomi. Uppdraget avrapporterades
2014 i rapporten ”Sverige i globala värdekedjor – förändringar av företagens roll i en
alltmer sammanflätad ekonomi” (Rapport 2014:12). En huvudsaklig slutsats är att det
svenska deltagandet i globala värdekedjor har ökat kraftigt under de senaste tre
decennierna. Detta har förstärkt Sveriges konkurrenskraft, men har även medfört
förändringar av framförallt den svenska arbetsmarknaden.
13
Uppdraget har haft som syfte att utveckla ny kunskap och statistik. För detta har ett antal
olika aktiviteter utförts. En antal empiriska studier på olika aspekter av globala
värdekedjors inverkan på Sveriges ekonomi har genomförts inom ramen för uppdraget
sedan 2012. Under 2014 har fyra PM publicerats ”Globala värdekedjor och tillväxtpolitik
– en översikt (PM 2014:03), ”Competing in Global Value Chains – Implications for Jobs
and Income in Sweden” (PM 2014:10), ” Flyttar forskningen från Sverige? – svenska
koncerners FoU i Sverige och utomlands”(PM 2014:15) och ”The Competitiveness of
Sweden in Global Value Chains – Global Value Chain Participation across Regions and
by Firm Size 1995–2011” (PM 2014:23).
Ett omfattande arbete har lagts ner för att sprida resultat och bidra till lärande om hur dessa
kunskaper kan användas för att utforma en effektiv innovationspolitik som är anpassad till
de nya förutsättningarna. Seminarier/konferenser har genomförts och såväl nationella som
internationella nätverk har skapats, med bland annat Kommerskollegium, Utrikesdepartementet, finska forskningsinstitutet ETLA, universitetet i Groningen, Nederländerna, och
OECD.
Den totala kostnaden för uppdraget år 2012–2014 är 4 422 tkr, varav 1 897 tkr avser 2014.
1.6.2
Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning för företag
I regleringsbrevet för 2011 fick Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera statligt finansierad
företagsrådgivning. Inom uppdraget har ett antal underlagsstudier publicerats under
perioden 2011–2014 och uppdraget slutrapporterades i november 2014 i form av en
syntesrapport, ”Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning – erfarenheter och
slutsatser av utvärderingsuppdraget” (Rapport 2014:08). Arbetet har följts av en
referensgrupp.
En inledande forskningsöversikt ”Effekter av företagsrådgivning” (WP/PM 2011:30)
visade att det fanns få effektutvärderingar av företagsrådgivning som grundats på
vetenskap och beprövad erfarenhet. Existerande utvärderingar fokuserade främst på
genomförande och utformning av rådgivning, samt uppföljningar utan jämförelsegrupp.
Fyra nya, empiriska effektutvärderingar av statliga insatser inom företagsrådgivning
genomfördes därför inom uppdraget: ”Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar – En
effektutvärdering av konsultcheckar inom ramen för regionalt bidrag för företagsutveckling” (WP/PM 2012:02), ”Utvärdering av Nyföretagarcentrums rådgivning till
nystartade företag” (WP/PM 2012:14), ”Utvärdering av Almis företagsrådgivning –
utvärdering av rådgivningsverksamhet till etablerade företag” (PM 2014:20) och
”Rådgivning till företagare med utländsk bakgrund – en effektutvärdering” (PM 2014:19).
För tre av utvärderingarna inhämtades data från utförande aktörer och dessa data utgör nu
en del av Tillväxtanalys mikrodatabas över statliga stöd (MISS).
I projektet utarbetades en utvärderingsmetod som även kan användas för utvärdering av
andra typer av företagsstöd. Arbetet ger också regeringen ett underlag för att utforma
återrapporteringskrav som möjliggör utvärdering och därmed bädda för en bättre styrning
av de myndigheter som genomför tillväxtpolitiken.
Den totala kostnaden för uppdraget år 2012–2014 är 2 586 tkr, varav 645 tkr avser 2014.
14
1.7
Tillgänglighet
1.7.1
Tillgång till grundläggande betaltjänster
Tillväxtanalys fick i regleringsbrev för 2013 uppdraget att dels ta fram beskrivningar och
analyser av hushållens och företagens tillgänglighet till grundläggande betaltjänster, dels
att utreda förutsättningarna för att ta över de data som Post- och telestyrelsen tagit fram på
området och inlemma denna med den löpande uppföljning och produktion av servicedata
som Tillväxtanalys gör inom ramen för myndighetens grundläggande uppdrag. Uppdraget
har resulterat i att Tillväxtanalys idag förvaltar och kontinuerligt uppdaterar en databas
med information om grundläggande betaltjänster.
Grundsyftet med att ta fram data och analyser på området är att det ska kunna ligga till
grund för regionala kartläggningar och för att effektivisera länsstyrelsernas beslut om
statliga och regionala insatser för att förbättra servicen på landsbygden. Data och analyser
behövs också för nationell uppföljning av den förda politiken.
För att kunna svara upp mot behoven av att göra regionala kartläggningar har
Tillväxtanalys också påbörjat utvecklingen av ett särskilt verktyg för visualisering och
analys av tillgången till betaltjänster som handläggare vid länsstyrelserna med ansvar för
området kan använda i sitt arbete. Det webbaserade verktyget, ”Pipos – betalanalys”
bygger på myndighetens analysplattform för tillgänglighetsanalyser och ger handläggarna
ett enkelt och intuitivt gränssnitt för att snabbt kunna ta fram planerings- och
beslutsunderlag.
Utvecklingsarbetet som kommer att pågå även under 2015 fokuseras idag på området
grundläggande betaltjänster men kommer på sikt att kunna utvidgas till att verktyget även
kan användas för analys av andra serviceslag eller andra typer av platsbunden data.
Uppdraget har krävt ett mycket nära samarbete med Post- och telestyrelsen som också via
bidrag från anslaget för grundläggande betaltjänster (utgiftsområde 22, anslag 2:3) under
2013 och 2014 tillfört 1 200 tkr till utvecklingsarbetet. Uppdraget har också krävt ett
mycket nära samarbete med länsstyrelsernas handläggare av frågorna samt med de banker
och andra aktörer som bedriver grundläggande betaltjänster.
Uppdraget har delrapporterats vid två tillfällen under 2014, i september i form av
uppdaterade data på webbplats och i Pipos – betalanalys samt i december i rapporten
”Tillgång till grundläggande betaltjänster – delrapport 5” (PM 2014:26)
Den totala kostnaden för projektet under perioden 2013-2014 har varit 2 079 tkr
varav 1 346 tkr avser 2014. Projektet och utvecklingsarbetet fortsätter även under 2015.
1.7.2
Utvärdering av regionala serviceprogram
Tillväxtanalys fick i regleringsbrevet för 2010 uppdraget att utvärdera de regionala
serviceprogram som länsstyrelser, regioner och samverkansorgan haft i uppdrag att
utarbeta och genomföra under perioden 2009–2013. Vi har lämnat årliga delrapporter
under åren 2010–2013 där en uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen har
redovisats samt en slutrapport 2014 med titeln ”Utvärdering av regionala serviceprogram
2009–2013” (Rapport 2014:03) med en sammanfattande utvärdering av programmen.
Ansatsen för utvärderingen har byggt på att värdera måluppfyllelsen genom att bedöma de
insatser som gjorts för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Många
program har saknat eller haft bristfälliga uppföljningsbara mål och därför har också den
15
konkreta utvecklingen och tillgängligheten analyserats och relaterats till målformuleringarna i de regionala programmen.
Uppdraget har krävt nära samarbete med Tillväxtverket som haft en nationell samordnande
roll i genomförandet av programmen och även med de enskilda regionerna. Tillväxtanalys
löpande uppföljning av servicetillgänglighet och analysplattform för tillgänglighetsanalys
har också varit centrala resurser för uppdragets genomförande.
Den totala kostnaden för projektet under perioden 2010–2014 har varit 438 tkr varav
118 tkr avser 2014.
1.8
Attraktivitet
1.8.1
Omvärldsanalys kring attraktivitet
Tillväxtanalys fick i regleringsbrev för 2014 i uppdrag att redogöra för och definiera
faktorer som skapar attraktiva platser, samt att göra en omvärldsanalys som tar in exempel
på insatser för att öka platsens attraktivitet.
Syftet med uppdraget har varit att ge underlag till den löpande utformningen av den
regionala tillväxtpolitiken där attraktivitet och attraktionskraft har en framskjutande roll.
Regeringen beslutade till exempel under våren 2014 om en ny nationell strategi för
regional tillväxt och attraktionskraft för perioden 2014–2020.
Inom ramen för uppdraget har myndigheten gjort en kunskapsöversikt kring boendeattraktivitet ”Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra?”(PM 2014:13).
Med kunskapsöversikten som grund har sedan ett antal fallstudier inom och utom Sverige
belysts och analyserats. Vi har också beskrivit nationella initiativ för ökad attraktionskraft i
Sverige, Norge och Danmark.
Inom ramen för uppdraget har myndigheten också gått in som part i ett skandinaviskt
projekt med syfte att få till en mera långsiktig kunskapsutveckling kring de regionala och
kommunala insatser som kan behövs för att attrahera företag, besökare och boende.
Arbetet har genomförts i en löpande dialog med Tillväxtverket under uppdragstiden, som
parallellt haft uppdraget att forma ett program under 2015–2018 för att stödja och
vidareutveckla lokalt arbete för ökad attraktionskraft. Tillväxtanalys kommer löpande
under programtiden att fortsätta att samverka med Tillväxtverket i programmets
genomförande.
Uppdraget slutredovisades under december 2014 i rapporten ”Fakta och exempel kring
lokal attraktivitet” (Rapport 2014:14).
Den totala kostnaden för projektet under 2014 har varit 1 171 tkr.
1.8.2
Det svenska innovationssystemet, del 1 och 2
Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att följa innovationsklimatets utveckling och
implementeringen av innovationsstrategin. Tillväxtanalys fick i regleringsbrevet 2013 i
uppdrag att utveckla en metod för att ta fram lämpliga indikatorer för att kunna följa och
mäta implementeringen av strategin. Under våren 2013 utarbetades en modell för
bedömningen. Denna fångade dels olika indikatorer, dels tillgången på olika data och dels
presenterades några första indikatorer och hur dessa utvecklats. Arbetet med att utveckla
modellen gjordes i dialog med Statistiska centralbyrån, Tillväxverket och Vinnova.
16
Under 2014 presenterades dels en kortare lägesrapportering, dels en fullskalig rapport där
tidsserier på samtliga föreslagna indikatorer presenterades (i ett jämförande internationellt
perspektiv) och där respektive myndigheters existerande datakällor användes
(”Innovationsklimatet i Sverige 2014 – Indikatorer till den nationella innovationsstrategin” Rapport 2014:06). I arbetet har även Tillväxtanalys egna datakällor använts,
bland annat uppgifter om utvecklingen av Sveriges FoU-investeringar och vissa indikatorer
som mäter regionernas tillväxt. I rapporten identifierades trender fram till 2012 och
rapporten utgjorde ”baseline” för den slutrapport som ska presenteras den 30 december
2015. Rapporten har presenterats i seminarieform för Närings- och Utbildningsdepartementet och för Vinnova och Tillväxtverket. Det övergripande syftet är att
regeringen på basis av rapporten ska få ett underlag för prioriteringar inom innovationspolitiken.
Den totala kostnaden för uppdraget år 2013–2014 är 2 738 tkr, varav 436 tkr avser 2014.
1.9
Publicerat 2014
Myndighetens publiceringar under 2014 består av 13 rapporter, 27 PM, 22 Svar direkt och
fem statistikrapporter. Rapportering direkt på hemsidan har skett genom 16 webbrapporter
inom den officiella statistiken. Dessutom har tillgänglighetsdata lagts ut på webben vid tre
tillfällen. Samtlig rapportering finns tillgänglig på myndighetens hemsida,
www.tillvaxtanalys.se.
1.10
Verksamhetens kostnader och intäkter
Tillväxtanalys har under året disponerat 79,6 mnkr i anslagsmedel, 24 mnkr i bidrag (varav
19 mnkr avser den utlandsbaserade verksamheten) och 1,6 mnkr i avgiftsintäkter.
Anslagskrediten har inte utnyttjats under året.
Bidragsfinansiärer 2014 har varit Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte),
Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet,
Tillväxtverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Socialdepartementet, Socialstyrelsen och
Vetenskapsrådet, se not 3 i den finansiella redovisningen.
Tabell 3 Verksamhetens intäkter (alla belopp i tkr)
Intäkter
2014
%
2013
Förvaltningsanslag
Andra intäkter
Bidrag
Finansiella
Summa intäkter
79 602
75 %
78 461
%
75 %
2012
79 202
%
76 %
1 629
2%
2 557
2%
1 651
2%
24 082
22 %
22 891
22 %
23 232
22 %
149
1%
795
1%
740
1%
105 462
100 %
104 705
100 %
104 825
100 %
Anmärkning: Intäkter är direkt hämtade från resultaträkningen.
Tillväxtanalys återrapportering av verksamhetens kostnader redovisas efter hur myndighetens analytiker tidrapporterat och fördelat sin tid genom att uppgifterna kodas och knyts
till typerna löpande uppdrag och specifika uppdrag. Med löpande uppdrag avses de uppgifter som är definierade i Tillväxtanalys instruktion och utgör myndighetens grunduppdrag
och med de specifika uppdragen avses uppdrag som ges från regeringen i form av beslutade uppdrag med angivna redovisningstidpunkter (se avsnitt1.4.1 och 1.4.2 för mer
utförlig beskrivning).
17
Tillväxtanalys fördelning av analytikertimmar visar att andelen nedlagd tid år 2014 är
62 procent på löpande uppdrag och 38 procent är på specifika regeringsuppdrag. Av de
löpande uppdragen om 62 procent utgör cirka hälften omvärldsbevakning.
Tabell 4 Verksamhetens kostnader (alla belopp i tkr)
Kostnader
2014
Uppdragsstyp
Kostnader
Timmar
2013
2012
Timmar%
Kostnader
Timmar
Timmar%
Kostnader
Timmar
Timmar%
Löpande uppdrag
enligt instruktion
62 791
36 598
62 %
57 579
32 217
56 %
60 721
33 758
58 %
Regeringsuppdrag
vi RB, i särskilda
beslut eller dialog
42 671
22 873
38 %
47 126
25 527
44 %
44 104
24 073
42 %
105 462
59 471
100 %
104 705
57 744
100 %
104 825
57 831
100 %
Summa
Anmärkning: Intäkter är direkt hämtade från resultaträkningen. Kostnader per uppdragstyp har beräknats enligt följande. Bokförda
uppdragstimmar per uppdragstyp multipliceras med totala indirekta kostnader per uppdragstimme. Produkten adderas därefter med direkta
bokförda kostnader per uppdragstyp.
Enligt återrapporteringskraven i regleringsbrevet ska kostnaderna per organisatorisk enhet
redovisas, se tabell 5 nedan. Några kommentarer till förändringar i kostnaderna jämfört
med år 2013 är att:
• Minskningen vid EN-avdelningen (- 9 %) avser främst statistik- och konsultinköp.
•
Ökningen vid RT-avdelningen (+19 %) avser främst statistikinköp till projektet för
omprogrammering av analysverktyget Raps.
•
Inom Iglo-avdelningen hänförs kostnadsminskningen i Japan (- 27 %) till minskade
personal-, hyres- och övriga kostnader. Kostnadsökningen i Kina (+ 13 %) och i
Brasilien (+ 20 %) hänförs till personal- och resekostnader.
Tabell 5 Kostnader per organisatorisk enhet (alla belopp i tkr)
Organisatorisk enhet
2014
2013
2012
Entreprenörskap och näringsliv
19 400
21 494
22 773
Tillgänglighet och regional tillväxt
20 351
17 345
16 222
Innovation och globala mötesplatser,
totalt inkl. utlandskontor
39 982
40 425
40 267
13 073
6 392
5 884
7 650
4 223
0
2 761
12 955
6 114
8 018
6 772
4 084
177
2 304
11 092
6 877
9 298
6 692
3 081
978
2 248
Stockholm
USA
Japan
Kina
Indien
Belgien
Brasilien
Verksamhetsutveckling och stöd
Summa
25 729
105 462
25 441
104 705
25 563
104 825
Anmärkning: Europabevakningen flyttades 2012 från Bryssel till Stockholmskontoret. Kostnader som är myndighetsgemensamma inom
IT/telefoni, ekonomi, personal och förvaltning redovisas vid avdelningen för Verksamhetsutveckling och stöd liksom även lokalkostnader för
kontoren i Östersund och Stockholm. Skälen är främst förenklad administration.
1.11
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjningen har under året täckts av befintlig personal samt ett flertal visstidsoch vikariatsanställningar. Externa konsulter har anlitats i genomförandet av verksamheten. Totalt sett har kompetensförsörjningen fungerat väl och på ett bra sätt bidragit till att
myndigheten löst sina uppdrag och nått uppsatta verksamhetsmål inom utsatt tid.
18
1.11.1 Rekrytering
Den totala personalomsättningen uppgick år 2014 till 15 procent, att jämföra med 28
procent under 2013. Huvuddelen avser, liksom tidigare år, personal med tidsbegränsad
anställning. Beräknat enbart på tillsvidareanställd personal var personalomsättningen tre
procent. Tillväxtanalys har under året genomfört 12 rekryteringar, varav två tillsvidareanställningar till kontoren i Sverige. Tio rekryteringar har gällt tidsbegränsade
anställningar, varierande från en timanställning under två dagar till heltidsanställning på
två år.
Antalet sökande varierar oftast mellan 30 och 60 per rekrytering. Trots att Tillväxtanalys
har höga och specifika krav samt kombinationer av krav i rekryteringarna, får vi oftast ett
bra underlag av sökanden.
1.11.2 Kompetensutveckling
Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom kunskapsutveckling i samspel med
uppdragsgivarna, samarbete och utbyte med externa resurser samt intern kompetensutveckling. Under året har inte minst samarbetet med internationella organisationer som
OECD intensifierats. I den avnämarundersökning som genomfördes hösten 2014
framfördes beröm när det gäller medarbetarnas kompetens, lyhördhet och samarbetsförmåga.
Under 2014 genomfördes även kompetenskartläggning som ger möjlighet till en
lättillgänglig överblick över kompetensläget på individ- och myndighetsnivå. Detta
kommer att underlätta både vid bemanning av uppdrag, vid nyrekryteringar samt vid
diskussioner om utvecklingsåtgärder i samband med utvecklingssamtal.
I början av 2014 tecknade myndigheten ramavtal för konsulter i kärnverksamheten vilket
är en viktig del i kompetensförsörjningen.
1.11.3 Extern kompetensförsörjning
Den externa kompetensförsörjningen har i huvudsak bestått av konsultinsatser, samverkan
med universitet och andra myndigheter, vilket möjliggjort ett ömsesidigt lärande. Vid
något tillfälle har bemanningsföretag anlitats. Ramavtalet för konsulttjänster till kärnverksamheten har underlättat den externa kompetensförsörjningen. Kostnaden för
tjänsteköp inom kärnverksamheten uppgick under året till 10,9 mnkr (12,9 mnkr år 2013).
Tjänsteköpen utöver kärnverksamheten uppgick till 3,4 mnkr (3,4 mnkr år 2013) och
består främst av kostnader tillhörande avdelningen för Verksamhetsutveckling och stöd.
1.11.4 Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning
Tillväxtanalys strävar efter att ständigt utveckla kunskap och metoder. Avnämarundersökningen tillsammans med dialogen med uppdragsgivare kommer att ge input till fortsatta
utvecklingsåtgärder där stort fokus kommer att läggas på att fortsätta att utveckla dialogen
med avnämarna för att åstadkomma ett ömsesidigt lärande.
Tillväxtanalys kompetenta medarbetare, ramavtal för konsultköp samt god kommunikation
med uppdragsgivare utgör grunden för förmågan att bedriva bra verksamhet och nå goda
resultat för myndigheten. Myndigheten kommer att arbeta för att vidmakthålla och utveckla detta.
19
2
Finansiell redovisning
2.1
Resultaträkning
(tkr)
Not
2014
2013
Intäkter av anslag
1
79 602
78 461
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
1 629
2 557
Intäkter av bidrag
3
24 082
22 891
Finansiella intäkter
4
149
796
105 462
104 705
-57 577
-56 102
-8 206
-8 800
Verksamhetens intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
5
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
6
-38 602
-38 741
Finansiella kostnader
7
-182
-99
-895
-962
-105 462
-104 705
Verksamhetsutfall
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
20
2.2
Balansräkning
(tkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
8
328
444
328
444
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Summa
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
9
32
49
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
10
1 204
1 580
1 236
1 629
5
27
Summa
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
11
2 050
1 714
Övriga kortfristiga fordringar
12
730
557
2 785
2 298
3 303
3 392
3 303
3 392
-2 566
-920
-2 566
-920
18 691
21 898
1 023
548
Summa
19 715
22 447
SUMMA TILLGÅNGAR
24 800
29 290
Summa
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
13
Summa
Avräkning med statsverket
14
Summa
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
15
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
16
0
0
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
0
0
Summa
0
0
0
1 937
0
1 937
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
17
Summa
21
(tkr)
Not
2014-12-31
2013-12-31
Lån i Riksgäldskontoret
18
1 444
2 073
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
19
6 968
6 523
5 399
5 486
802
865
14 613
14 947
Skulder m.m.
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
20
Summa
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
21
4 390
3 951
Oförbrukade bidrag
22
5 797
8 454
Summa
10 188
12 405
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
24 800
29 290
2.3
Anslagsredovisning
Anslag (tkr)
Not
Ingående
överföringsbelopp
Årets
tilldelning
enl regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
23
1 460
81 249
82 709
-79 800
2 909
1 460
81 249
82 709
-79 800
2 909
Uo 24 1:6
Myndigheten för
tillväxtpolitiska
utvärderingar
och analyser
ap.1 Ramanslag
Summa
22
2.4
Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan
summeringsdifferenser förekomma.
2.4.1
Tilläggsupplysningar
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om
myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna
råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring)
tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande
20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år
var 10 tkr.
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före 2009 avräknas från och med år 2009 anslaget först vid
uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 540 tkr, har år 2014 minskat med 197 tkr.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, datorer samt maskiner
och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk
livslängd som uppgår till lägst tre år.
Som förbättringsutgifter på annans fastighet redovisas kostnader som inte bedöms utgöra
löpande underhåll. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår
till högst den återstående giltighetstiden för kontraktet.
Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.
Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Datorer och kringutrustning
5 år
Övriga kontorsmaskiner
Licenser
Egenutvecklade dataprogram
10 år
Inredningsinventarier
23
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli
betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Kursdifferenser
redovisas bland finansiella poster
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till
balansdagens kurs. Kursdifferenser redovisas bland finansiella poster.
2.4.2
Ersättningar och andra förmåner
Ledande befattningshavare/styrelseuppdrag
Lön
Generaldirektör Dan Hjalmarsson
1 164
Andra råds- eller styrelseuppdrag
Styrelseledamot i Dan Hjalmarssons utrednings AB.
Ledamot i Uminova Holding AB.
Ordförande i KK-stiftelsens bedömar- och referensgrupp Expertkompetens för Innovation.
Ledamot i HELIX National Advisory Board, HELIX VINN Excellence Center, Linköpings universitet.
Skattepliktiga förmåner (bostadsförmån) uppgår till
2.4.3
42
Anställdas sjukfrånvaro
I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda
ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en
sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro
fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie
arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.
Sjukfrånvaro
2014
2013
Totalt
3,2 %
2,4
Kvinnor
2,4 %
2,1
Män
3,6 %
2,5
Andel 60 dagar eller mer
-
37,9
Anställda
– 29 år
-
1,5
Anställda 30 – 49 år
1,6 %
2,0
Anställda 50 år –
6,0 %
3,1
Not: Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre redovisas inte på grund av att gruppen omfattar färre än tio personer. Inte heller
andelen långtidssjukskrivna redovisas då antalet som omfattas är färre än tre personer.
24
2.4.4
Noter
Resultaträkning (tkr)
Not
1
2014
2013
79 602
78 461
79 602
78 461
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
Summa
Summa "Intäkter av anslag" (79 602 tkr) skiljer sig från summa
"Utgifter" (79 800 tkr) på anslaget Uo 24 1:6. Skillnaden (197 tkr)
beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år
2009 (-197 tkr). Denna post har belastat anslaget, men inte
bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Not
2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter enligt § 4 Avgiftsförordningen, statistikförsäljning
0
15
Delegationsbesök
0
112
Stöd tillgänglighetsanalyser
Uppdrag Regeringskansliet Smarta elnät
Samfinansiering Nordic Green
Indienbevakning
Licenser Raps
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar
20
44
0
600
195
251
7
200
1 050
996
357
339
1 629
2 557
24 082
22 623
Bidrag från privata organisationer
0
300
Korrigering för ränteintäkt tillhörande STATT-medel
0
-32
24 082
22 891
Vinnova
4 000
4 235
Statens Energimyndighet
2 000
2 000
Tillväxtverket
2 063
2 326
Summa
Det finns inga avgiftsintäkter från tjänsteexport att redovisa.
Not
3
Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Summa
Bidragsgivare (statliga myndigheter)
Post- och telestyrelsen
829
371
Utbildningsdepartementet
8 000
8 000
Näringsdepartementet
4 055
2 691
Socialdepartementet
2 000
2 000
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
1 000
1 000
Vetenskapsrådet
Summa
25
135
0
24 082
22 623
Resultaträkning (tkr)
Not
4
2014
2013
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
82
206
Valutakursvinster
44
589
Övriga finansiella intäkter
23
1
149
796
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och
andra avgifter enligt lag och avtal).
31 112
30 985
Övriga kostnader för personal
26 465
25 118
57 577
56 102
17
2 110
Reaförlust vid avyttring av anläggningstillgång
7
4
Offentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster
4
4
4 835
5 986
Summa
Ränta på STATT-medel om 17 tkr ingår i "Ränta på räntekonto i
Riksgäldskontoret".
Minskad valutakursvinst beror på pensionsskuld för lokalanställd i
Japan vilken slututbetalades juni 2014.
Not
5
Summa
Not
6
Övriga driftkostnader
Reparationer och underhåll
Resor, representation, information
Köp av varor
Köp av tjänster
Summa
966
1 418
32 773
29 219
38 602
38 741
9
19
111
70
62
10
182
99
Minskning för "Reparationer och underhåll" beror på ändrad
kontering för drift av IT-miljön som nu sker under "Köp av
tjänster". Ökning av "Köp av tjänster" motsvarar således samma
förändring.
I posten "Köp av tjänster" ingår kostnader för konsulter med 14,3
mnkr. För 2013 var motsvarande kostnad 14,1 mnkr.
Minskning för "Resor, representation, information" beror till viss
del på minskade resekostnader samt att kostnader för information
redovisas under "Köp av tjänster".
Not
7
Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
Valutakursförluster
Övriga finansiella kostnader
Summa
Ökade "Valutakursförluster" förklaras i huvudsak med kursförändring i japansk valuta.
26
Balansräkning (tkr)
Not
8
2014-12-31
2013-12-31
1 390
1 390
1 390
1 390
Ingående ackumulerade avskrivningar
-946
-830
Årets avskrivningar
-116
-116
-1 062
-946
328
444
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Summa anskaffningsvärde
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
Not
9
Förbättringsutgifter på annans fastighet
403
403
Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
-198
0
205
403
-354
-331
-17
-23
Not
10
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Årets anskaffningar
9 655
10 440
-8 860
-13 141
-762
-824
1 171
5 105
-8 451
-8 860
1 204
1 580
Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
1 698
1 614
Kundfordringar hos andra myndigheter
350
100
2
0
2 050
1 714
87
18
1
4
Summa
Övriga kortfristiga fordringar
Fordringar hos anställda
Kontantkassa
13
14 774
775
Övriga fordringar hos andra myndigheter
Not
10 440
-5 109
12
49
393
Not
32
-1 178
Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
11
0
-354
Not
198
-173
Depositioner
642
535
Summa
730
557
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
1 810
1 610
Förutbetalda tjänster, Uh-avgifter och licenser
596
1 097
Förutbetalda personalkostnader, skolavgifter och hyror
813
579
27
2014-12-31
Övriga förutbetalda kostnader
Summa
2013-12-31
84
106
3 303
3 392
Minskning förutbetalda tjänster beror på att faktura för drift
av Raps betalades föregående år i förskott.
Not
14
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
-1 460
-750
Redovisat mot anslag
79 800
76 890
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
-81 249
-77 601
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-2 909
-1 460
540
633
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
-197
-93
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
343
540
-2 566
-920
Summa Avräkning med statsverket
Not
15
Kassa och bank
Bank of America, Washington D.C., USA
30
47
Mizuho Bank, Tokyo, Japan
606
500
Bank of China Beijing, Kina
387
1
1 023
548
1 937
2 339
Summa
Not
16
Myndighetskapital
Myndighetskapital saknas och därför redovisas inte någon
specifikationstabell.
Not
17
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
0
-305
-1 937
-97
0
1 937
2 073
1 413
266
1 650
Årets amorteringar
-895
-990
Utgående balans
1 444
2 073
4 000
5 000
243
2
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
Förändring pensionsskuld beror på utbetalning till anställd i
Japan vid anställningens upphörande.
Not
18
Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Ingående balans
Under året nyupptagna lån
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
Not
19
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Utgående mervärdesskatt
28
2014-12-31
Arbetsgivaravgifter
768
774
5 957
5 747
6 968
6 523
796
857
Personalens pensionsavgifter
6
0
Övrigt
0
8
802
865
3 311
3 585
Leverantörsskulder andra myndigheter
Summa
Not
20
Övriga skulder
Personalens källskatt
Summa
Not
21
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter
Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa
Not
22
2013-12-31
Oförbrukade bidrag
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet
Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller
privatpersoner (STATT)
Summa
36
42
1 043
367
4 390
3 951
2 164
4 821
3 633
3 633
5 797
8 454
654
975
1 510
3 274
0
572
Varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i
anspråk:
Inom tre månader
Mer än tre månader till ett år
Mer än ett år till tre år
Mer än tre år
Summa
Bidragsgivare förbrukade bidrag
Tillväxtverket
Post- och telestyrelsen
Näringsdepartementet
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
Vetenskapsrådet
Summa
STATT, Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachéer upplöstes
2002. Kvarvarande tillgångar överfördes till ITPS, Institutet
för tillväxtpolitiska studier. Vid bildandet av Tillväxtanalys
överfördes från ITPS återstående medel.
STATT-medel togs senast i anspråk under 2011 för
finansiering av nystartat kontor i Brasilia, Brasilien. Under
2014 har inte STATT-medel använts. Ränta på STATT-medel
redovisas under "Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret".
Ränta på STATT-medel om 17 tkr ingår i "Ränta på
räntekonto i Riksgäldskontoret".
29
0
0
2 164
4 821
511
274
0
129
438
2 418
1 000
2 000
215
0
2 164
4 821
Anslagsredovisning
Not 23
Uo 24 1:6 ap.1
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten en anslagskredit på 2 437 tkr. Under 2014 har
myndigheten inte utnyttjat krediten.
Myndigheten får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta understiger 3 % av
föregående års tilldelning 77 601 tkr enligt regleringsbrevet.
Anslaget är räntebärande.
30
2.5
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
4 000
5 000
5 000
5 000
5 000
Utnyttjad
1 444
2 073
1 413
1 511
2 299
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad
7 000
7 000
7 000
7 000
7 000
0
0
0
0
0
82
206
304
322
83
0
0
0
0
0
Maximalt utnyttjad
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
0
0
0
0
0
Avgiftsintäkter
1 629
2 557
1 651
1 525
3 215
Anslagskredit
Beviljad
2 437
2 328
2 389
2 362
2 347
0
0
0
0
0
2 909
1 460
750
870
208
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)
57
55
56
59
53
Medelantalet anställda (st)
61
60
60
60
59
1 831
1 893
1 843
1 684
1 886
Kapitalförändring*
Årets
0
0
0
0
0
Balanserad*
0
0
1 663
1 663
1 663
Utnyttjad
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande
Bemyndiganden (ej tillämplig)
Driftkostnad per årsarbetskraft
* Avser övergångseffekter vid ändrade redovisningsprinciper för avräkning mot anslag från 2009. Justeringen har skett mot
förvaltningsanslaget (1:6 ap.1) 2013.
31
3
Fastställande av årsredovisning 2014
Tillväxtanalys (Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) avger härmed
årsredovisningen för verksamhetsåret 2014 i enlighet med förordning (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag.
Den lokala arbetstagarorganisationen har getts information om årsredovisningen och
beretts tillfälle att lämna synpunkter på dess innehåll den 18 februari 2015.
TILLVÄXTANALYS
Östersund den 20 februari 2015
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Dan Hjalmarsson
Generaldirektör
Tillväxtanalys
32

Tillväxtanalys årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett

Hänt i världen våren 2015 Innovation och

beskrivning av alla tävlingsbidrag

Styrelseprotokoll nr 7 den 26 nov 2015

Utökning av verksamheten Mera Svenska Bättre Hälsa

Översikt - Personupplysning

Specifikation verksamhetsförändringar 2016

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

Delfi_Dagligvarukartan_2012

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Hänt i världen hösten 2015-Forskning och