Ladda hem nummer 5

Transcription

Ladda hem nummer 5

Foto: Hasse Hedström
20 kr
NUMMER 1/2015
Så här blir
skolägarna
t
g
i
l
o
otr
rika
Varför går SD
framåt?
RÖTT letar
svar i Avesta.
”Röde biskopen”
K G Hammar
i RÖTT
Ali Esbati:
Vi måste ha
lika villkor
Christina Höj
Larsen om V:s
flyktingpolitik
Nytt korsord.
Bara RÖTT.
Krönikan.
EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET
Hasse Hedström
14
Mikael Forslund
Losita Garcia
EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET, NR 1/2015
4
22
Höj Larsen om SD:
RÖTT i Avesta
Rik på friskolan
”V:s uppgift är att ständigt se
till att det finns en debatt som
drar bort partierna från mitten,
så att vi får en tydlig konflikt på
höger-vänsterskalan istället för
SD:s falska konflikt.”
Camilla Nordholm
arbetar som hårfrisörska och
har egen salong. Pojkvännen
är från Chile. En av flera olika
röster i staden där SD fick 20
procent i riksdagsvalet.
Många har, likt Age Sanner
Persson, blivit rika på att
starta förskolor och skolor. De
bekostas med skattemedel,
men pengarna går lika ofta till
det egna bankkontot.
De flesta har sina
skråmor, en skuren tumme, en
ömmande armbåge, en rygg som kräver den märkligaste
sovställning, men det är annorlunda nu.
Stefan Slottensjö, Krönikan sidan 21.
3 Ledaren
xxxxxxxxxxxx
xxxxxxxx
xxxxxxxxx
xxxxxxx
xxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxx
34 Omställningen &
socialismen. Ny artikelserie i RÖTT som
ska ge tankar och
idéer kring framtiden.
Hur löser vi klimatfrågan, skapar arbete,
ett annat samhälle?
30 KG Hammar
– Jag försökte uppdatera tolkningen
av vad kristen tro
är i dag. Man måste
ta vår tids frågeställningar på allvar,
säger han till RÖTT.
13 Bara RÖTT
Med bland annat
veckans horoskop,
giriga bankchefer
och en varning för
bättre tider.
2 Rött 1/2015
Kalle Larsson
Rött utges av Vänsterpartiet. Ansvarig utgivare: Aron Etzler. Redaktör: Losita Garcia. Form: Revoluform. Layout & repro: Losita Garcia. Adressändring &
prenumeration: Pren: 200 kr/år. Helene Ekberg, 08-786 42 61, medlemsservice@vansterpartiet.se Annonsera: Losita Garcia, 070-832 99 11, annonsprislista
på www.vansterpartiet.se Kontakt: Rött, Vänsterpartiet, Riksdagen, 100 12 Stockholm, losita.garcia@vansterpartiet.se, 08-786 45 82 Utgivning: Fyra nummer/år. Tryck: Billes AB, Göteborg 2014 Upplaga: 20 000 ex. Beställningar av nr 2-2015 görs i Vänsterpartiets webshop före tryckning, se info i webshopen.
Ledare
När hörde
du senast
någon klaga
på bosnier?
S
verigedemokrater hävdar gärna att alla
”egentligen” tänker som de själva och att det
är Sveriges ”extrema” flyktingmottagande som lett
till framgångarna för deras parti. Lyckligtvis tyder
allt på motsatsen.
Sverige är till att börja med ett av de länder i
Europa som tar emot flest flyktingar. Ja, jag vet –
det är länder som Jordanien och Pakistan som tar
emot betydligt fler, men i vår världsdel sticker vi ut
som ett land som tagit emot många. Men det som
man kan förvänta sig – att det gjort den svenska
befolkningen fientlig till flyktingar är precis tvärtom - vi är bland de länder som har mest positiv
inställning till flyktingmottagande. Medan länder
som Finland och Schweiz, som i stort sett inte tar
emot några flyktingar har betydligt större flyktingfientliga partier.
Svenskar är idag betydligt mer positiva till flyktingmottagande, mindre negativa till andra religioner eller människor med annan hudfärg än vi var
på 1980-talet. Det beror inte på att vi har tagit emot
få eller många flyktingar, utan på att vi haft lägre
arbetslöshet, mindre klyftor och generellt bättre
fungerande integration, ja att vår samhällsmodell
varit mer framgångsrik än andra länders. Och att
många partier stått emot rasism.
Därför är inte en mer restriktiv flyktingpolitik
eller att ständigt debattera flyktingar, invandring
och islam lösningen på problemet med rasistiska
partier. I länder som gått den vägen, som Danmark
och Holland är högerextrema partier de största partierna just nu.
Däremot finns det ett annat mönster: just när
flyktingmottagandet ökar, då ökar kritiken från
dem som inte är vänligt inställda till flyktingar.
Nu ser vi den största flyktingkatastrofen i modern tid, Syrienkriget. Det finns byar i Sverige där
invånarantalet fördubblas på grund av nya flyktingar, och det är inget konstigt med att människor
blir oroade.
Just därför är det bra att veta att det går över.
Sverige har sett en liknande period tidigare, när
kriget i forna Jugoslavien pågick och tiotusentals
flyktingar, framförallt bosnier kom till Sverige.
Flyktingfientligheten ökade, ett rasistiskt
parti kom in i riksdagen och människor gafflade om nationens undergång. Men det skulle inte
dröja länge innan oron sjönk
undan. När hörde du senast
någon klaga på att Sverige
översvämmas av bosnier?
Så vad kan Vänsterpartiet göra? För det första se
till att Sverige återgår till
lägre arbetslöshet och mindre klyftor, vilket är det som
gör vårt samhälle starkt. För det
andra att lyssna på berättigade klagomål som finns kring de problem som finns med
flyktingmottagandet, och rätta till dem. För det
tredje, att stå upp för att vi och andra länder tar sitt
ansvar för att ta emot flyktingar.
”Vi är bland
de länder
som har
mest positiv
inställning”
ARON ETZLER
1/2015 Rött 3
Reportage
Fredrik Salomonsson är
fackklubbsordförande
på Näs verkstäder.
4 Rött 1/2015
RÖTT besöker
Avesta
I
Avesta har Sverigedemokraterna nästan tredubblat
sitt stöd sen förra riksdagsvalet. I dag röstar närmare
tjugo procent på partiet. Men stödet för partiets in
vandringspolitik sträcker sig utanför SD:s väljarkår.
Fredrik Salomonsson ber mig att visualisera en petflaska, till hälften fylld med vatten. Sen frågar han
retoriskt:
– Vad händer om du fortsätter att fylla på? Det
rinner över!
Petflaskan är i denna liknelse Sveriges ekonomi
och vattnet, som flödar in och till slut får flaskan att
svämma över, är invandringen.
Vi befinner oss på Näs Verkstäder i Horndal, två
mil nordost om Avesta. Sen två år tillbaka är Fredrik
Salomonsson fackligt förtroendevald för IF-Metallmedlemmarna på Näs Verkstäder. Han målar upp
jobbet som spännande men oerhört krävande. Förståelsen från medlemmarna är ibland minimal när
förhandlingar med arbetsgivaren inte landar precis
som de förväntat sig. Den som får ta mest skit är
fackklubbsordföranden, säger han.
Kanske är det därför han behöver komma ut i
naturen med jämna mellanrum, för att slippa tjatet
och gnatet inne på fabriken? Fredrik Salomonssons
Facebook-konto avslöjar ganska snabbt vilka hans
största intressen är utanför jobbet: fiske och jakt.
Det är bilder på honom med stora gäddor i famnen
och fällda rådjur. Även en och annan delad artikel,
som riktar udden mot vargkramande storstadsbor,
dyker upp i flödet.
Men det finns också en annan typ av inlägg och
artiklar som är ständigt återkommande på Fredrik
Salomonssons Facebook-vägg, de om invandringen.
Han har bland annat gillat en artikel från den rasistiska sidan Exponerat med rubriken: ”Finland utvisade 20 lata kriminella somalier”.
– Det där är ju bara på skoj! Jag gillade den
artikeln för att den är helt sjuk, förklarar Fredrik
Salomonsson.
I en diskussion om de asylsökande som vägrade
stiga av bussen efter att ha blivit körda till en flyktingförläggning i Grytan utanför Östersund, skrev
1/2015 Rött 5
Socialdemokrat, men…
– En del tror att
jag är rasist bara
för att man delar
eller skriver vissa
saker på Facebook,
men det är jag
inte, säger Fredrik
Salomonsson som
arbetar på Näs
verkstäder.
6 Rött 1/2015
Fredrik Salomonsson ”Skicka hem dom igen om
det inte passar” och i en annan kommentar i samma
ämne skrev han ”Skicka hem skiten igen”.
Men Fredrik Salomonsson röstar inte på Sverigedemokraterna. Han är socialdemokrat.
– En del tror att jag är rasist bara för att man delar
eller skriver vissa saker på Facebook, men det är jag
inte, säger han.
Fredrik Salomonsson är väldigt kritisk till Sveriges invandringspolitik.
– Vad det handlar om egentligen är att vi har massor av uteliggare och arbetslösa ungdomar i Sverige.
Det finns sjuka som utförsäkras, de hamnar i det som
kallas för Fas 3. Samtidigt har vi en stor invandring
som kostar flera miljarder kronor. Jag är socialdemokrat, men jag tycker att vi måste börja bromsa in det
här. Vi måste börja ta hand om våra egna istället.
Jag frågar honom om han inte tycker att det är en
förenklad bild, just en sådan som Sverigedemokraterna förmedlar, där allt ont i samhället faller tillbaka
på invandringen?
– Jag tycker inte att de har en rasistisk bild. De
vill begränsa invandringen. Den är för dyr helt enkelt.
Efter riksdagsvalet den 14 september förra året
stod det klart att Sverigedemokraterna, med sina 12,9
procent av rösterna, var Sveriges tredje största parti.
I Avesta, liksom i flera andra kommuner, gick
Sverigedemokraterna starkt framåt. 2010 röstade 7,21
procent av Avestaborna på SD i riksdagsvalet. 2014
hade den siffran stigit till 19,36 procent.
”Min egen bror röstade på SD”
– Värst av allt är att min egen bror röstade på SD! Jag
trodde aldrig att han skulle bli sverigedemokrat. Det
känns lite konstigt.
Vi står i ett kontrollrum inne på Avestas största
industri, Outokumpu, Avesta järnverk. Den annars
leende operatören Kurt Eriksson får något tungt i
blicken när han berättar att hans bror röstade på Sverigedemokraterna.
Kurt Eriksson menar att man inte pratar så mycket
politik på rasterna. Men jag har svårt att tro honom.
När den fackliga ombudsmannen, Patrik Sundin, som
leder mig runt på den gigantiska anläggningen, frågar
om det stämmer att det är många av FU-teknikerna
som röstar på Sverigedemokraterna (ett rykte som
Läs mer om
XXX
på sid XX–XX
går) börjar Kurt Eriksson genast rabbla förnamn och
smeknamn på en handfull SD:are.
– Va, han?! Det trodde jag aldrig, mumlar Patrik
Sundin till svars.
Vi lämnar Kurt Erikssons kontrollrum och sicksackar vidare mellan de stora värmeugnarna. Trots att
de flesta maskinerna står stilla på grund av service är
det ett öronbedövande ljud inne på verket. I en fabrikssal
stöter vi på Nille. Han har ett grått, flätat vikingaskägg,
och visar sig vara riktigt pratglad.
– Jag tror att stödet för Sverigedemokraterna ofta beror på ett grupptryck. Om en person, som är ledande i
en grupp, är SD:are så är det lätt att alla andra hakar på.
Till slut finns det ingen som ifrågasätter.
– Här inne kan man höra folk som tror att flyktingar
som kommer till Sverige får 25 000 kronor i månaden
och en gratis cykel. Jag vet ju att det inte är så. Min fru
jobbar med ensamkommande flyktingbarn och själv har
jag rest över hela jorden, säger han.
I ett kontor en bit bort träffar vi Christian och Johan.
De är 40 respektive 30 år gamla och har tillsammans ett
kvartssekels arbetslivserfarenhet på järnverket.
– Det är egentligen ganska enkelt. Det beror på in-
vandringen, säger Christian, när jag frågar varför han
tror att så många i Avesta lade sin röst på Sverigedemokraterna.
Han är öppen med att han har röstat på SD i de två
senaste riksdagsvalen. Innan dess var han moderat. Johan, som sitter på en stol längs med ena väggen, säger att
det är hans ensak vilka han röstar på.
” Jag tror att stödet för
Sverigedemokraterna ofta
beror på ett grupptryck.”
– Vi har massa problem i Sverige: uteliggare och folk
som hamnat utanför systemet. Men för dem finns inga
pengar. Samtidigt bara öser man in folk från andra länder. Vi i Sverige tycker att vi är så duktiga på att hjälpa
människor. Men när de kommer hit har vi ingen plan
för hur vi ska ta hand om dem, tycker Christian.
Både han och Johan menar att den bristande
1/2015 Rött 7
Reportage
Porträttfoton denna sida: Peter Leander.
”Långsiktigt kommer vi
att tjäna på att fler vill bo
här. Då spelar det ingen
roll om de kommer från
Sala eller Mogadishu.”
Lars Isacsson, kommunalråd (S)
På järnverket
Nille och Kurt
arbetar på
Outokumpu i
Avesta.
Kurt Eriksson får
något tungt
i blicken när han
berättar att hans
bror röstade
på Sverige
demokraterna.
8 Rött 1/2015
integrationen tillsammans med en ”massinvandring”
har lett till att vi i dag har ett samhälle som helt saknar solidaritet.
– Samhället har förändrats enormt de senaste 15
åren. Förr, om någon blev skjuten, var det en stor
grej i media. Idag är det en liten notis. Folk kommer
inte in i samhället. Det finns ingen solidaritet längre.
Grannens hus kan brinna och ingen bryr sig. Sverigedemokraterna säger att det ska vara som förr, man
vill återinföra folkhemmet.
Media har bevakat SD väldigt hårt och kartlagt
partiets historiska kopplingar till både rasistiska och
nazistiska organisationer. Flera politiker har gjort
grova rasistiska uttalanden. Men det är inget som stör
varken Christian eller Johan.
– I så fall kan man ju inte rösta på något parti.
Alla partier har ju något i garderoben. Spela roll om
det var på femtiotalet eller mer nyligen, säger Christian.
När Sverigedemokraterna fällde regeringens budget, var det flera förslag som skulle ha gynnat industriarbetare som Johan och Christian: höjd a-kassa
och mer pengar till Arbetsmiljöverket exempelvis.
– Ja, ja. Men de får ändå inte ihop det. De tog
pengar från en hög och la i en annan. Vad gör det om
man får 100 kronor mer i a-kassa? Ingenting, anser
Johan.
Folk är missnöjda med välfärden
När jag pratar med invånare i Avesta om vad Sveri
gedemokraternas framgångar i kommunen beror på,
får jag två svar: folk är missnöjda med de etablerade
partierna. Kritiken riktas främst mot att skolan har
blivit sämre, ”vi halkar efter”, som många uttrycker
det, att sjukvården går på knäna och att arbetslöshe
ten är hög, framförallt bland de unga.
Men de som säger så beskriver inte nödvändigtvis alltid situationen i just Avesta. Istället tycks det
handla om en mer generell upplevelse – hur det är i
Sverige.
Arbetslösheten i Avesta är 10,4 procent, bland
den högsta i Dalarnas län. Ungdomsarbetslösheten är
högst i länet och ligger på 22,1 procent.
Kommunen är starkt beroende av hur det går för
tillverkningsindustrin: Outokumpu och Stora Enso är
tillsammans med kommunen de största arbetsgivar-
Läs mer om
SD
på sid 12 & 20
na. Sen 2011 har tillverkningsindustrin på orten tappat 917 arbetstillfällen. Men vill man enbart förklara
det ökade stödet för Sverigedemokraterna med dålig
ekonomi och hög arbetslöshet blir det snabbt problematiskt. I Karlbo fick Sverigedemokraterna 21,57
procent av rösterna, den högsta andelen i hela Avesta.
Men Karlbo är ett välmående villaområde. Här bor
inga flyktingar. De enda invandrare man ser där, står
bakom disken på någon av ortens två pizzerior. En
man i 60-årsåldern, som jag träffar på bensinmacken
i Karlbo, berättar att han har röstat på Sverigedemokraterna i de senaste fyra riksdagsvalen.
Den andra orsaken till SDs ökade stöd i Avesta är
en irritation över att de etablerade partierna inte ”vågar” ta i det som en del tror är den verkliga orsaken
till att allt faller: invandringen.
Fler flyktingar från Syrien
I Avesta stavas invandringen Krylbo. För bara ett par
år sedan stod hela huskroppar tomma i det bostads
området. Ingen ville flytta dit. Men i takt med att
kriget i Syrien förvärrades och att terrororganisatio
nen IS flyttat fram sina positioner i Irak, har antalet
flyktingar i Avesta ökat. Idag bor 688 asylsökande i
Avesta. Samtidigt har kommunen ett avtal med Mig
rationsverket om att också ta emot människor som
just fått uppehållstillstånd.
Innan 2013 bodde de flesta invandrare och asylsökande en bra bit utanför Avesta centrum. I och
med att allt fler bosatt sig i Krylbo har det förändrat
stadsbilden. Idag möter de infödda Avestaborna nysvenskarna i betydligt större utsträckning.
En del säger att de är positiva till att Avesta hjälper flyktingar. Andra är inte lika glada. En man, som
arbetar på en större industri, där han också är ordförande i IF-Metallklubben, uttryckte sig så här när jag
talade med honom:
– När jag cyklar kan ”de” gå mitt på cykelbanan.
Plingar man flyttar ”de” inte på sig. Då blir man ännu
mer förbannad. ”De” har liksom inget hyfs. Jag tycker det är lite läbbigt att man nästan ser fler mörkhyade
människor i stan än vad man ser svenskar.
Oemotsagda kan de växa
Avestas kommunalråd Lars Isacsson (S) suckar när
jag frågar honom om han blev förvånad över att näs
tan var femte Avestabo lade sin röst på Sverigedemo
kraterna i senaste riksdagsvalet.
– Om man låter dem ha sina förenklade åsikter
oemotsagda är det klart att de kan växa. Kanske är
det Jimmie Åkessons polerade budskap som folk har
tagit till sig. Avesta är en industristad och Sverigedemokraterna driver en väldigt antifacklig politik. När
SD fällde regeringens budget satte de stopp för flera
satsningar på arbetsmiljö och stärkt a-kassa. Det är
tydligt att partiet bara drivs av en fråga, nämligen invandringen.
”Sverigedemokraterna driver
en väldigt antifacklig politik.”
Lars Isacsson menar också att en kommun som
Avesta på sikt tjänar på invandring.
– Många av de som varit asylsökande vill stanna
kvar här. Vilket är bra. Vi har varit en kommun som
stadigt minskat sin befolkning sen 1960. När vi har
en positiv befolkningsutveckling gör det att vi kan ha
kvar skolor i alla delar av kommunen. Vi kan ha kvar
idrottsanläggningar eftersom vi har folk som är med
i idrottsföreningarna. Långsiktigt kommer vi att tjäna
på att fler vill bo här. Då spelar det ingen roll om de
kommer från Sala eller Mogadishu.
Camilla och Daniel
Jag har stämt träff med Camilla Nordholm och hen
nes pojkvän Daniel Vargas. Vi ses på Camilla Nord
holms frisersalong, Salong Gaiaa, ett stenkast från
Köpmangatan i Avesta centrum.
Frisörsalongen har en ekologisk nisch. Kundkretsen består av människor som är beredda att betala lite
extra för ekologiska produkter och ett bra hantverk,
menar Camilla Nordholm.
Daniel Vargas kom till Sverige från Chile som
17-åring. I dag börjar han så sakta närma sig medelåldern och har bara ett år kvar till 40. Efter gymnasiet
fick han jobb på järnverket och har arbetat där sen
dess.
Camilla Nordholm säger att Sverigedemokraternas framgångar på sätt och vis skrämmer henne:
– Visst känns det lite obehagligt att Sverigedemokraterna fick så många röster i Avesta. Men jag tycker
inte att det är någon skillnad på Avesta före och efter
valet. Det är inte som att det plötsligt är massa nazister här.
Vi har slagit oss ner i ett par mörkbruna lädersoffor. Daniel Vargas berättar att flera av hans yngre ar
betskompisar på järnverket är Sverigedemokrater.
1/2015 Rött 9
Reportage
Ekologisk
hårvård
Camilla Nordholm
har en ekologisk
frisersalong ett
stenkast från
Köpmangatan i
Avesta centrum.
– Det är alltid samma fråga som dyker upp: varför
tar Sverige emot så många fler invandrare än resten
av EU? Det kostar pengar. De tänker att vi måste ta
hand om vårt eget folk först. Jag tar inte illa vid mig.
Så länge jag betalar skatt är vi på samma nivå.
”Inte flyktingarnas fel”
Daniel Vargas säger att han röstade på Socialdemo
kraterna i senaste valet. Men han har viss förståelse
för Sverigedemokraternas framgångar. Ett land mås
te byggas på arbete, inte bidrag. De som kommer hit
måste jobba, annars blir folk irriterade.
– Det är det som killarna på jobbet blir störda
på. De gillar inte att de nyanlända bara lallar runt på
stan. Det är inte flyktingarnas fel. Det är politikernas.
Samhället bygger på jobb, inte bidrag. Jag är inte förvånad över att SD har vuxit, säger han.
När Daniel Vargas pratar är det tydligt att han lägger ett större ansvar på sig själv som invandrare än på
”svenskarna”. Att betala skatt, ha ett arbete och göra
rätt för sig är enda vägen till integration, menar han.
Känns det inte provocerande att du som invandrare måste anstränga dig hårdare för att inte bli
dömd som bidragstagare?
10 Rött 1/2015
Daniel menar att han alltid har blivit bra bemött i
Avesta. Han känner sig som svensk.
– Jag tror det beror på mitt namn. Folk tror att
jag är adopterad. Sen heter jag inte Abdullah i efternamn. Det är annorlunda för de som kommer från
exempelvis Somalia.
”Något inom politiken som inte funkar”
Han gör en tankepaus och fortsätter:
– Jag tänker att de unga killarna på mitt jobb
som röstar på SD, deras föräldrar är säkert socialdemokrater. Någonting har hänt, någonting som de är
missnöjda med. Jag kan tycka att det är något inom
politiken som inte funkar. Det känns svagt.
Camilla flikar in:
– Sen tror jag att SD vann mycket på att de lyfte
frågan. Det var inget annat parti som vågade göra det.
Du menar invandringen?
– Ja, de tog i frågan. Hade något annat parti sagt
något hade de också vunnit jättemycket på det.
TEXT: PETER LEANDER
FOTO: MIKAEL FORSLUND
Läs mer om
AVESTA
på sid 12
Foto på par i soffan: Peter leander
Pojkvännen Daniel Vargas jobbar på järnverket.
Daniel Riazat, riksdagsledamot & distriktsordförande för Dalarna, kommenterar till RÖTT:
Bakgrunden är besvikelse och högerpolitik
Teorierna om varför rasismens världsbild vunnit
allt mer stöd är många. Det går inte att komma
undan det mest centrala som handlar om en
ekonomisk högerpolitik där klyftorna har ökat
och därmed lagt grogrunden för rasismens frammarsch.
Det gäller såväl på landsbygden som i större städer.
Men det finns fler förklaringar. Det handlar också om
besvikelsen över att landsbygden under många år
lämnats i sticket. Detta märks i Dalarna.
Känslan av att det mesta centreras till storstäder
och att man inte lever med likvärdiga förutsättningar
har fått delar av väljarkåren att lyssna till enkla svar på
svåra utmaningar. När statens resurser till landsbygden
minskar ställs helt plötsligt invandring mot en levande
landsbygd.
Vad gäller den klassiska förklaringen så är även
den tydlig, allra mest på bruksorter där det varit en
del varsel de senaste åren. Dessa varsel i kombination
med en försvagad facklig rörelse, och på sina håll svag
vänsterorganisering, har gjort det enklare för de rasistiska krafterna att ta sig in och vinna mark. När arbetare
varslas pratas det helt plötsligt om hur vi kan ha råd
med invandring samtidigt.
Vi vet att dessa slutsatser leder bort folkets fokus
från de verkliga problemen i samhället. Enbart tillsammans och med en tydlig vänsterpolitik kan vi förändra
situationen.
1/2015 Rött 11
Främlingsfientligheten är inget urtillstånd, utan har etablerats
som konfliktlinje av SD, i brist på andra.
Fakta
Jonas Wikström, Vänsterpartiets valanalysgrupp
Vem röstar på SD?
Avesta
Fakta
Antal invånare (2013):
21 582
Genomsnittlig förvärvsinkomst (2012) t kr: 254
Arbetslösa totalt (dec
2014): 10,4%
Ungdomsarbetslöshet
totalt (dec 2014): 22,1%
Antal med ekonomiskt
bistånd (2011): 697
Andel utrikes födda
(2013): 11,9%
Antal mottagna
flyktingar 2013 (med
uppehållstillstånd): 259
Antal asylsökande
(januari 2014): 688
Största arbetsgivarna
(antal anställda): Avesta
kommun: 1800, Outokumpu: 700, Stora Enso:
600, Landstinget: 300.
Så styrs Avesta (andel
av rösterna): S: 49,05
M: 12,9 SD: 9,98 C: 8,22
AIL(lokalt parti): 6,32 V:
4,82 MP: 2,74 FP: 2,7 KD:
2,08
Så röstade Avesta i riksdagsvalet 2014 (andel
av rösterna): S: 41,77
SD:19,36 M: 15,45 C: 5,63
V: 5,6 MP: 3,58 FP: 3,09
KD: 3,0 FI: 1,51
Rättelse
I förra numret fanns
en mening där det
framställs som att VLindesberg har ”en svag
organisation”. Detta vill
V-föreningen dementera.
RÖTT gör det gärna samt
ber om ursäkt för felet!
12 Rött 1/2015
Två-klasser-i-ett-partiet
Är det en MedelSvensson som
bara avviker när
det gäller en enda
fråga eller en
marginaliserad del
av arbetarklassen ?
Både före och efter
valet har flera undersökningar gjorts, men
slutsatserna om vem
SD-väljaren är ser ganska olika ut.
Små skillnader?
en stark rädsla eller
fientlighet mot muslimer. Så här kommenterade Jonas Wikström,
(V), undersökningen på
Twitter, när den kom:
”Främlingsfientlighet
är inte något man bara
har vaknat med en dag.
Främlingsfientligheten
är inget urtillstånd, utan
har etablerats som
konfliktlinje av SD, i brist
på andra.”
”En halv miljon SDväljare tyckte ganska
nyligen att det var viktigare med andra konfliktlinjer – de röstade ju
på S och M i förra och
förrförra valet.
”Att vara främlingsfientlig är ingen slut
station. Det främlingsfientliga i SD-väljaren
konkurrerar med andra
tankar som kan få
överhanden i nästa val.
Om övriga partier gör
ett bättre jobb.”
I en undersökning från
Linköpings universitet
får panelen ta ställning
till hur de ställer sig till
att ha en muslim som
granne, en muslimsk
skötare till sina äldre
eller som ingift i familjen. Frågeställningen
gör att man kommer
runt mer ”politiskt korrekta” svar.
Det visar sig att de
som är allra mest negativa till förslagen är SDs
Etablerad?
väljare. Men samtidigt
I en annan undersökfinns i denna undersökning små skillnader i det ning, från SOM-institutet,
som gjordes före valet
man kallar främlingsär SD-väljaren oftast
fientlighet/rädsla vad
arbetare, jordbrukare/
gäller klass. Arbesmåföretagare
tare, tjänsteeller pensionär.
män och
De finns ganska
arbetslösa
jämnt fördeär ungefär
lade inom alla
lika positiva
inkomstskikt upp
eller negativa.
till
600 000 kr per
Den enda
SD på orter
verkligt gemen- i periferin? år.
SD-väljaren här är
samma nämnaren
oftast etablerad i denna
bland SD:s väljare, tycks
undersökning. De flesta
vara det undersöksäger att de klarar sig
ningen beskriver som
bra eller ganska bra
ekonomiskt. De flesta
är ”nöjda eller mycket
nöjda med sitt liv”.
Arbetare?
I Katalys rapport, Institut
för facklig idéutveckling,
är SD-väljaren ofta en
LO-arbetare som gått
till SD via Moderaterna.
För dessa är flykting/
invandringsfrågan den
allra viktigaste.
Katalys nämner också
de mindre bruksorterna,
där folk upplever sig
vara långt ifrån centrum
och där orten präglas
av utflyttning och
avveckling.
Katalys om SD:
”Samtidigt som
SD representerar en
antiliberal och rasistisk
höger har de borgerliga partierna, möjligen
med undantag av (KD),
positionerat sig i det
nyliberala hörnet. Detta
har skapat ett tomrum
som utnyttjats av SD.”
Och:
”En tydlig vänsterhögerkonflikt i politiken
minskar utrymmet för
radikala högerpartier. ”
Stiftelsen Expo, om
SD:
”Hög arbetslöshet
eller högt flyktingmottagande, eller ens båda
två faktorerna tillsammans, betyder inte automatiskt framgångar för
Sverigedemokraterna.
Faktum är att SD
i många av de kommuner som finns med
på listan över högsta
flyktingmottagande
per invånare och andel
arbetslösa inte ens når
upp till riksgenomsnittet
i riksdagsvalet.”
Utbildning?
En beskrivning som
återkommer i media
om SD-väljaren är att
hen har låg utbildning.
Som om låg utbildning
i sig skulle vara orsak
till rasism eller främlingsrädsla. Detta leder
fel. Arbetarklassen har
i stort sett alltid lägre
utbildning, oavsett om
de är socialister eller
röstar på SD. Men som
klass har den historiskt
sett varit den som
tydligast ställt upp
mot fascismen. Medan
överklassen (med oftast
gedigna utbildningar)
många gånger fungerat
som medlöpare. Utbildningsnivå kan alltså inte
vara en orsak i sig.
Att SD-väljaren framstår som både etablerad och marginaliserad,
kan bero på att det är
två klasser i ett parti; en
etablerad småborgerlighet, ofta mindre företagare, samt mer eller
mindre marginaliserade
arbetare.
Den gemensamma
nämnaren för SD:s
väljare är framför allt
synen på invandrare
och flyktingar. Och att
majoriteten är män.
LOSITA GARCIA
Läs också mer på www.katalys.org
Bara RÖTT
Det nya arbetslivet har visat sig medföra nya risker.
Organisation & framtidstro ♥
”Syftet (med denna kampanj) är
att fler ska inse att vårt välstånd
är ett resultat av konkurrenskraftiga företag.”
Svenskt Näringsliv
Påstående 2
”Syftet med denna kampanj
är att fler ska inse att vinst/
välstånd skapas av arbete.
Kapitalisten/företagaren bidrar
med kapital, men enbart kapital
kan inte skapa något
Bevis: Om arbete vore onödigt
för att skapa vinst/välstånd
skulle inte kapitalisten anställa
någon alls.”
Bettan Marx
Bankchefer tar ingen risk
om abdikering. Ledare inom
socialdemokratin har gått den
nyliberala vägen. Det har inte
funnits någon vision om ett
bättre eller annat samhälle på
årtionen. Det saknas hopp.
Vänstern måste skapa ett
samhällsalternativ som går att
lita på, tro på och kämpa för.
Det handlar också om
organisation. Partiet behöver bli
mycket starkare i folks vardag,
I det här numret synar vi SD
på olika sätt. RÖTT intervjuar
också Christina Höj Larsen om
Vänsterpartiets syn på flyktingpolitiken.
Vi berättar dessutom om de
miljontals skattekronor som inte
går till elever utan skolägare.
Och RÖTT publicerar en
första artikel i en serie om framtiden och socialismen.
Ett politiskt vårtecken!
LOSITA GARCIA, RED.
Bara en hopplös förlorare i
damstrumpa skulle komma
på tanken att råna en bank
utifrån, skriver Andreas Cervenka i Svenska Dagbladet.
Ett proffs gör det inifrån.
Efter den senaste finanskrisen i USA har uppdagats
allvarliga brott som systematisk påverkan av styrräntan,
(vilket påverkar kontrakt för
350 000 miljarder dollar),
systematisk riggning av den
internationella valutamarkna-
den, marknaden för olika
råvaror, samt
bolånebedrägeOkunnig rånare.
rier, penningtvätt,
skatteflykt, och brott mot
FN-sanktioner…
Antal åtalade bankchefer:
noll. Antal fällande domar:
noll.
Däremot har bankerna fått
betala böter. Dessa kan dock
fiffigt nog dras av på skatten.
Källa SvD
Veckans röda horoskop
Stenbocken: Du vinner kärlek eller trisslott.
Vattumannen: Kapitalismen drabbar dig. Igen.
Fiskarna: Simma lugnt hela veckan.
Väduren: En han/hen/hon/katt älskar ev. dig!
Oxen: Du träffar en Skorpion/Chef/Överordnad.
Tvillingarna: Make my dreams med Daryl Hall och John Oates.
Kräftan: Se upp för en blå Volvo 740.
Lejonet: Maximera din popularitet. Fråga hur andra mår.
Jungfrun: Tillfälle att utmana patriarkatet!
Vågen: Lägg dig inte i något alls denna vecka. Mima.
1/2015 Rött 13
Foto: Colourbox
Att arbetarrörelsen organiserade sig är ju grunden till alla
våra stora framgångar, allt ifrån
löner och arbetsrätt, till hela
välfärdsbygget.
Lika viktigt och självklart är
det därför för motparten, kapitalet, att splittra.
Ju större klyftor och motsättningar inom folket, desto större
vinster och tillgångar kan de
som har makten roffa åt sig.
”Varför inte lägre skatt och
några extra hundralappar i
plånboken till dig som har jobb.
Inte ska du väl slita för snyltare
som bara är arbetslösa eller
sjukskrivna?”
Så skapas sprickor mellan
människor som i grunden har
samma intressen. Vilket är
meningen.
Tillsammans är vi nämligen
otroligt starka även om det kan
vara svårt att se det och överklassens intresse är därför att
hela tiden blanda bort korten.
Själva eller via ombud.
Ingen borde alltså förvånas
över att turen nu kommer till
flyktingar och tiggare när nedmonteringar ska förklaras.
Men det handlar också
Påstående 1
RÖTT
Du är bra!
– Sannolikheten att
Grekland lämnar euron
tycks öka.. Om det skulle
ske skulle den grekiska
ekonomin stärkas rejält,
säger Handelsbankens
chefsekonom Jan Häggström.
– Det ger en stimulans
för ekonomin som man
inte har i dag. Vi skulle
kunna räkna med en betydande ekonomisk återhämtning för Grekland.
Risken är att det
skulle stärka den grekiska
ekonomin så mycket att
andra länder skulle vilja
gå samma väg, enligt Jan
Häggström.
Ja, huga, säger vi på
RÖTT. Källa Ekot
Foto: Colourbox
Varning för
bättre tider
Intervju
Christina Höj Larsen är Vänsterpartiets
talesperson i migrations- och
flyktingfrågor.
En splittring efter etniska gränser
försvagar arbetarklassen. Det tjänar
högern på, säger hon. Står vi eniga och
tillsammans, blir vi istället en enorm
kraft att räkna med.
14 Rött 1/2015
Bara tillsammans
är vi starka
Christina Höj Larsen har utsikt över en gränd i Gamla stan.
Husen står tätt och inte mycket ljus sipprar in. Här arbetar hon
med frågor som gäller människor på flykt. Den största flykting
strömmen sedan andra världskriget påverkar även Sverige.
F
Foto: Losita Garcia
lyktingen har plötsligt hamnat i politikens fokus. ”Invandringsfrågan” har klättrat till sjunde plats, när det gäller vilken fråga väljarna
anser viktigast. SD har länge framställt flyk
tingar som en kostnad och ett ”problem.” KD
har gjort utspel där de närmar sig SDs beskrivning.
De borgerliga beskyller samtidigt Socialdemokraterna för
att inte ha någon integrationspolitik och Socialdemokraterna
anklagar de borgerliga för samma sak.
I krisens Europa pekas också ”den främmande” ut som orsaken till det ekonomiska eländet. De högerextrema partierna
växer. Att dölja verkliga problem genom att peka finger åt en
eller annan minoritet är förstås inget nytt. Nazisterna pekade ut
judarna som roten till allt ont.
Också då handlade det om hög arbetslöshet, om ekonomisk
och politisk kris i Tyskland. Skickligt avleddes folkets vrede
och storkapitalet kunde i lugn och ro rusta för ett nytt krig, samtidigt som de gjorde sig av med politiska konkurrenter. Fascismen tog makten.
I Sverige, ett samhälle där välfärden och arbetsvillkoren
faktiskt har försämrats finns också en grogrund för
SD att verka i. Utan välfärdens nedmontering
hade SD haft en mycket liten damm att simma
i. I den verkliga verkligheten är det förstås
helt andra än flyktingar och tiggare från
Rumänien som skor sig; en överklass som
blir allt rikare, arbetsgivare som blir allt
starkare, allt färre som äger allt mer av de
samlade inkomsterna. Men dessa angrips
aldrig av SD. Deras mål är inte att utmana
makten, deras mål är splittring.
Jag ber Christina Höj Larsen att berätta om bakgrunden till
den stora flyktingströmmen.
– Det är den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, det är drygt 50 miljoner människor på flykt. Den största
gruppen just nu är de som flyr slakthuset Syrien, säger hon. De
flesta till grannländerna: 1,1 miljoner till lilla Libanon, Jordanien 600 000, Turkiet har drygt en miljon, Egypten 140 000.
Det kan man jämföra med att EU, USA och Kanada totalt har
tagit emot 170 000 flyktingar. Dessutom flyr folk från Irak, Eri
trea, Afghanistan… Stormakterna slåss i många länder direkt
eller genom ombud och det kommer att vara så under lång tid.
Idag syns ingen lösning på problemen, säger hon.
Sverige har tagit ansvar
Men Sverige har tagit emot 47 000 syriska flyktingar och där
med tagit ett stort ansvar, säger Christina.
– Och vi har gjort det förr, säger hon. Vi tog emot 60 000
under Balkankriget. Vi tog emot flyktingar efter Ungern 1956,
och danska judar under andra världskriget.
I Dublinförordningen, som alla EU-länder skrivit på, stadgas att flyktingar måste söka asyl i det första landet
som de kommer till i EU. Något som blir en orimlig börda för länderna norr om Medelhavet.
Grekland, Italien och Spanien gör en
stor insats som första land, även om de inte
klarar av det på ett bra sätt, säger Christina. Grekland gör det definitivt inte. Om
Grekland skulle hantera alla sina asylansökningar skulle det ta 26 år.
Och Italien ligger på gränsen, menar
hon. Idag löser man det så att man inte tar
”Den största
flykting-
katastrofen
sedan andra
världskriget.”
1/2015 Rött 15
Flyktingar och invandrare måste ha samma arbetsvillkor som infödda
svenskar. Allt annat är ett slag mot arbetarrörelsen, anser Christina Höj Larsen.
SD röstar
Innan riksdagen
tog ställning till
statens budget för
2015 sa SD att de
skulle rösta för den
budget som ”var
minst skadlig för
Sverige.”
De röstade sedan
för de borgerliga
partiernas budget.
Det betyder att
de efterlängtade
förbättringarna
för till exempel
pensionärer och
arbetslösa inte blir
av eller svårare att
genomföra.
Det samma gäller
satsningar på
äldreomsorg och
sjukvård.
16 Rött 1/2015
fingeravtryck av alla, utan de kan söka sig vidare till
andra länder. Italien har också räddat tiotusentals flyktingar från att drunkna.
– Vänsterpartiet anser att flyktingana ska få söka
asyl i det land som de önskar, säger Christina Höj
Larsen, och Vänsterpartiet anser också att alla EU:s
länder ska ta emot fler flyktingar.
– Vi är emot Dublinförordningen för att den kränker asylrätten. Om jag vet att jag har större möjlighet
att få skydd i ett visst land måste jag ha rätt att söka
skydd där, säger hon.
Vänsterpartiets förslag
Hon förklarar hur Vänsterpartiet ser på flyktingmot
tagandet i Sverige.
Det ska vara ett nationellt ansvar, säger hon. Det
är staten som ska se till att det finns bra mottagarförhållanden och samtliga kommuner ska vara skyldiga
att ta emot, enligt lag.
– Att respektera asylrätten och ge människor
skydd är ju något vi har bestämt tillsammans att vi
ska göra och då är det viktigt att alla är med och hjälper till. Precis som man inte kan välja bort skola eller
äldreomsorg så ska man inte kunna välja bort flyktingmottagande, förklarar hon.
Och det låter ju rimligt.
När intervjun gjordes var Vänsterpartiet det enda
partiet som tagit fram förslag på hur detta ska gå till
rent praktiskt. (Se förslagen på sidan 19)
Under början av året har dock frågan om flyktingmottagande och integration fullständigt exploderat.
FP och KD har presenterat förslag som huvudsak
ligen fiskar i SD-vatten. Men samtidigt har också en
del bra förslag kommit på bordet och Christina Höj
Larsen menar att regeringen nu närmar sig Vänsterpartiets synsätt.
Vänsterpartiet anser exempelvis att ett statligt
fastighetsbolag ska ansvara för att ta fram anläggningsboenden, även i modulform. Det senare eftersom det finns en hel del kommuner som väljer att inte
bygga hyresrätter, enligt Christina Höj Larsen, helt
enkelt för att de inte vill ha den typen av invånare.
Det handlar framför allt om rika och borgerliga kommuner.
– Men vi vill att även Danderyd och Vellinge tar
emot. Det är viktigt, säger hon med eftertryck. Det
här förslaget skulle göra stor skillnad.
– Som det är nu placeras oftast flyktingar i kommuner där Bert Karlsson och ”Frasse Fixare” hittar
tomma bostäder och där det ofta inte heller finns
arbetstillfällen. Därför är det viktigt att vi hittar en
bättre fördelning.
Ingen sak för ”marknaden”
– Det ska inte vara marknaden som planerar flyk
tingmottagandet, det blir aldrig bra. Vi vill att det
ska vara staten som planerar och vi vill inte heller att
det ska kunna göras vinst på människor som söker
asyl.
RÖTT har tidigare berättat om hur Migrationsverket upphandlar flyktingförläggningar. Som alla
upphandlingar är de hemliga och oftast är det den
billigaste som vinner. Övergivna hotell, vandrarhem
eller liknande anläggningar i glesbygd. Det är den
här ”affärsverksamheten” som Bert Karlsson specialicerat sig på.
Kommunerna har inte getts möjlighet att planera
för fler barn i skolan eller se till att det finns bussar
som går till skolan. Sådana basala saker har kommunerna fått klara av själva i en hast. Liksom när
det gäller skola, sjukvård och annan service överlät
den borgerliga regeringen flyktingmottagandet till
Läs mer om
flyktingar
på sid 18-19
Foton denna sida: Colourbox
50 miljoner är just nu på flykt i den största flyktingkatastrofen
sedan andra världskriget. De allra flesta hamnar i grannländerna.
”marknaden”. Och det blev ungefär lika bra som
bredbandsutbyggnaden eller järnvägsspåren.
En tillgång för många orter
Samtidigt vill Christina Höj Larsen berätta att det
finns många glesbygdskommuner i Norrland som är
mycket glada över flyktingarna.
– De bryr sig inte om varifrån folk kommer, utan
ser att det är flyktingarna som gör att de kan behålla
skolan, sjukstugan och annan service. Även om allt
kunnat planerats bättre.
Flyktingar ses alltså som en tillgång och en möjlighet på många avfolkningsorter. Med bättre framförhållning och information, ja, varför inte delaktighet, hade kanske helt onödiga motsättningar kunnat
förhindrats på andra?
– Idag tittar Migrationsverket på hur man ska
kunna göra undantag och välja bort orter där man
inte kan ta emot på ett bra sätt eller där det blir för
tätt. Likaså funderar man på hur kommunerna ska
kunna bli informerade tidigare.
Vad är Vänsterpartiets uppgift nu?
Vi byter perspektiv och jag ber Christina berätta om
hur hon ser utvecklingen i stort.
– Historiskt sett vet vi i Vänsterpartiet att både
rasismen och fascismen splittrar oss och hindrar oss
att nå våra mål. Det är inte de som flyr som ska bekämpas, säger hon. Frågan är inte om vi ska ge dem
skydd som flyr – utan hur.
SD ser hon som mycket farligare än 1990-talets
Ny Demokrati. SD har lyckats knyta an till allmänna
värderingar och gjort sig viktiga i människors vardag
på ett sätt som Ny Demokrati aldrig klarade av.
– Så jag är mycket, mycket orolig.
Det är två saker som Christina pekar ut som spe-
ciellt viktiga frågor för Vänsterpartiet att diskutera:
– För det första att högern kan komma att använda flyktingmottagandet som slägga mot vår arbetsrätt och våra arbetsvillkor och föreslå lägre löner,
de facto baserad på etnicitet. Att högern vill splittra
oss ytterligare.
Det enda det kommer att leda
till är att arbetare ställs mot
arbetare och det kommer
verkligen att göda rasismen.
– Det andra är att etablerade partier tror att de kan
tränga undan SD genom att tävla på deras planhalva.
Det kan man inte! Det enda som händer är att man
bekräftar SD:s världsbild och att ännu fler ansluter
sig till dom.
– Vänsterpartiets uppgift är att ständigt se till att
det finns en höger-vänsterdebatt som drar bort partierna från mitten, så att vi får en tydlig konflikt på
höger-vänsterskalan. Därmed görs den konflikt som
SD vill föra in i människors liv, oviktig.
– När vi pratar om inkluderingspolitiken så är högerns lösningar alltid att vi ska ha ”lägre trösklar”,
det vill säga lägre ingångslöner, att vi ska luckra upp
LAS och andra viktiga framsteg som vi har gjort
som arbetarrörelse. Det är absolut inte lösningen!
Det enda det kommer att leda till är att arbetare ställs
mot arbetare och det kommer verkligen att göda rasismen.
TEXT: LOSITA GARCIA
1/2015 Rött 17
Problemet i Sverige är ju inte att vi är för många,
utan att vi inte har någon politik för full sysselsättning.
Fakta
Christina Höj Larsen
Flyktingar, myter & fakta
Vilka
och hur
många är
det som
kommer
till Sverige?
Under år 2014 kom det
cirka 81 000 asylsökan
de till Sverige. Syrier var
den största gruppen
asylsökande, därefter
följer eritreaner och
statslösa.
Under året har sedan
totalt 33 500 personer
beviljats skydd i landet.
Cirka hälften av de asylsökande som beviljats
uppehållstillstånd kom
från Syrien.
Att förenas med
familjemedlemmar
fortsätter att vara det
vanligaste skälet för
uppehållstillstånd. Drygt
30 procent var anhöriga
till flyktingar. Resterande
var anhöriga till svenska
medborgare och andra
som är bosatta i landet.
Arbetskraftsinvandringen till Sverige
minskar. Under året
beviljades 15 800
personer arbetstillstånd.
De vanligaste yrkena
var bärplockare och
dataspecialister.
Uppehållstillstånd för
studenter ökar kraftigt.
I år beviljades nästan
9 200 uppehållstillstånd.
Källa: Migrationsverket
18 Rött 1/2015
6
FRÅGOR
TILL HÖJ
LARSEN (V)
Är det bättre att
hjälpa där är här?
– Det är en falsk
motsättning. Man blandar ihop bistånd och
flyktingmottagande.
Det hjälper ju inte en
familj som flytt hit om
det finns bra latriner i
Jordanien. Det krävs
både bistånd på plats
och att människor kan
få skydd. Om vi inte gör
det måste vi lämna de
FN-konventioner som vi
skrivit under.
Hur kan andra
länder strunta i FN:s
konventioner?
– FN påtalar detta
ofta och kräver att fler
länder tar ansvar. Men
FN har inga sanktionsmöjligheter idag.
– Men att andra gör
fel gör det inte mer rätt.
Tar vi emot ”fel”
eller ”för många”
flyktingar?
– Asylskäl är individuella. Det bygger på
att varje individs sak
ska prövas. Det gör att
man inte kan jämföra en
människas asylskäl med
en annans, man kan
inte jämföra eller gradera flyktingskälen som
en flykting vid gränsen
har, med en annan i ett
flyktingläger. Har man
asylskäl så har man.
Den rätten ar absolut,
antingen har man det
eller inte. I annat fall
hade vi kunnat säga
till de danska judarna
som kom under
andra världskriget att
deras skäl inte var lika
ömmande som för de
judar som befann sig i
Tyskland.
– Vi kan inte heller
gradera mänskligt
lidande. Uppfyller
du asylkraven så får
du skydd. Vi kan inte
säga att ”vår mängd
av mänskligt lidande
är uppnådd i år, var
vänlig återkom med
ditt lidande nästa år.”
Hur många som flyr
kommer att variera
beroende på situationen i världen.
Hur ska flyktingar få
jobb och bostad?
– Vi har problem
i Sverige idag med
bostadsbrist och arbetslöshet.
– Men det är ju saker
som vi tagit itu med
förut. Det gjorde vi
som arbetarrörelse.
Inte genom att säga att
några av oss inte ska
finnas här, utan genom
att jobba starkt för en
välfärdsstat. Det gjorde
vi exempelvis genom
att bygga bostäder,
Vi lyckades bygga en
miljon bostäder på
tio år, för det fanns en
politisk vilja att göra det.
Bild: Max Gustafson
På samma sätt måste
det finnas en politisk
vilja att ha full sysselsättning och i vår budget
så är vårt mål att alla
ska ha rätt till arbete. Då
spelar det ingen roll om
vi kommer från Karlstad
eller Kigale. Alla ska
ha rätt till arbete och
bostad.
– Problemet i Sverige
är ju inte att vi är för
många, utan att vi inte
har någon politik för full
sysselsättning, arbete
och utbildning.
Ser du arbete åt alla
som en realistisk
möjlighet?
– Självklart kan vi
skapa arbete! Hela vår
ekonomiska politik syftar ju till det. Knappast
någon skulle säga att vi
”inte kan ha” ungdomar
på grund av ungdoms
arbetslösheten.
– Man måste hitta en
politisk lösning på det.
Och det har Vänsterpartiet eftersom vi har en
politik som skapar just
arbete.
”Vi lyckades
bygga en miljon bostäder
på tio år, för
det fanns en
politisk vilja
att göra det.”
Vänsterpartiet om flyktingmottagande
Staten bör ha det
övergripande ansvaret för att ta emot
flyktingar och migranter
till Sverige. Flyktingmottagandet ska därför
ha en tydlig nationell
styrning och tillräcklig
statlig finansiering.
Kommunerna ska
stå för genomförandet av introduktionen
av nyanlända, mot
tillräcklig ersättning från
staten. Introduktionen
av nyanlända ska starta
från dag ett.
Har flyktingar
särskilda behov för
att komma i arbete?
Losita Garcia
Staten ska äga
anläggningsboenden
som Migrationsverket
ska förfoga över. På så
vis drivs vinstintresset
ur verksamheten. Det
ska finnas anläggnings
boenden i modulform
som snabbt kan byggas
där behov uppstår.
Ingen kommun ska
kunna säga att det
inte går att ordna fram
bostäder.
Rätten till eget
boende. Vänsterpartiet
är för att asylsökande
ska ha rätt att välja var
man vill bosätta sig
under asyltiden.
Rätten att arbeta
under asyltiden. I och
med de nya reglerna
för utomeuropeisk
arbetskraftsinvandring,
har möjligheten att
arbeta under asyltiden
begränsats. Det tycker
vi är dåligt.
Vänsterpartiet vill
att Migrationsverket
i betydligt högre
utsträckning än i dag
bör använda sig av
möjligheten som finns
att bevilja asylsökande
undantag från kravet på
arbetstillstånd.
Höj kvaliteten på Sfi:
tydligare individualisering av undervisningen
och fler undervisningstimmar per vecka. Sfi
ska kunna läsas i kombination med praktik,
arbetslivsorientering,
annan utbildning eller
förvärvsarbete.
Lärarkompetensen
inom Sfi behöver
stärkas. Det handlar
dels om satsningar på
vidareutbildning, dels
om att ställa tydliga
behörighetskrav.
Snabba på processen
kring validering och
kompletteringsutbildningar. Validering handlar om att synliggöra
en persons kompetens,
oberoende av på vilket
sätt man har lärt sig.
Höj dagersättningen
för asylsökande. Dagens
nivå är skamligt låg och
går inte att klara sig på.
Ersättningsnivån har
inte ändrats sedan 1994.
(Något nedkortat, Red.)
Foto: Colourbox
– Det som behövs är
en bättre och effektivare Sfi med lärare som
är specialiserade att
lära vuxna tala svenska,
vi behöver ha en bra
validering så att människors utbildningar
från hemlandet kommer till nytta här.
– Det behövs kompletterande utbildningar för att bygga på
det som saknas. Vi ser
behov redan idag på
arbetsmarknaden, men
vi har inte möjligheter
att möta dem.
Alla ska ta emot. En
lagstiftning ska genomföras som gör samtliga
kommuner i Sverige
skyldiga att ta emot
flyktingar. Det innebär
att alla kommuner ska
förbereda för mottagande av nyanlända
flyktingar och anhöriga
vad gäller bosättning,
Sfi, skola, förskola och så
vidare.
Det antal personer
som varje kommun ska
ordna bosättning för
ska vägas mot kommunens invånarantal.
En del av
välfärden
”Precis som
man inte kan
välja bort
skola eller
äldreomsorg
så ska man
inte kunna
välja bort
flyktingmottagande.”
1/2015 Rött 19
Fackligt
SD vill försämra LAS
Ali Esbati,
arbets
marknads
politisk
talesperson, V
”Om debatten skulle handla om välfärd och fackliga frågor,
så skulle SD ha svårt att hävda sig. Många vet helt enkelt
inte om vilket utpräglat högerparti det är.”
SD går framåt inom vissa
branscher inom LO, men inte
inom andra trots att de också
kan bestå av många invandrare.
Det är i de branscher där arbetskraften har olika villkor som
man röstar på SD, som inom
Transport och Byggnads.
Vad kan man göra åt det?
RÖTT ber Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson
att berätta om hur Vänsterpartiet ser på det.
Samma mönster
– Vi ser samma mönster internationellt och rent generellt i
samhället, säger Ali Esbati. Det
är inte som SD påstår i länder
eller områden dit det kommer många flyktingar som det
uppstår motsättningar. Det
stämmer oftast inte alls. Utan
det är där det uppstår en social
konflikt av något slag.
När det gäller att få bort de
villkor som skapar motsättningar, säger Esbati att det inte
finns någon quick fix för att lösa
problemen. Men att det finns en
hel del man kan göra.
Bindande kontrakt
En viktig sak är ta tag i arbetskraftsinvandrarnas villkor. Det är
oftast de som drabbas hårdast,
de får jobba för usla villkor
och det i sin tur skapar den
största pressen nedåt på löner
och villkor i de branscherna.
Anställningskontrakten som ges
till dem som ska komma hit för
jobb, måste vara bindande. Idag
kan arbetsgivaren lova en sak,
även på ett papper, och sedan
20 Rött 1/2015
helt ändra villkoren när arbetaren väl kommer till Sverige.
Abetare som utnyttjas måste
också kunna anmäla det utan
att de sparkas ut. Kriminella
företag ska hindras ta in arbetskraftsinvandrare.
– Tack vare bland annat Vänsterpartiets tryck i frågan har
det blivit en faktisk förbättring i
hur Migrationsverket bedömer
ansökningar. Men det krävs mer
och det krävs tydligare regler,
säger Ali Esbati.
När det gäller transportbranschen så tog den borgerliga
regeringen fram en del regler i
sista stund, som gör det lättare
att stoppa åkeriföretag som kör
olovligt eller som inte betalat skatt etcetera. Också här
utnyttjas förare av skrupellösa
åkeriföretag, som dessutom
konkurrerar ut de schysta. Men
reglerna har stora luckor. Vänsterpartiet kommer att jobba
hårt för att täppa till dom.
Helt avgörande
Lex Laval måste också rivas
upp. Det är helt avgörande för
att facken ska kunna försvara
kollektivavtal och villkor.
Lavaldomen är den som gör
att fackföreningar inte får eller
kan kräva samma villkor och
löner för utländsk arbetskraft
som för inhemsk. Detta gör
att arbetare från andra länder
ofta har mycket lägre löner på
svenska byggarbetsplatser.
Fler arbetsmiljöinspektioner
är också helt akut.
– SD är ett parti som pratat
mycket om det här, men när
man valde om det var viktigast
att det kom 100 miljoner till
arbetsmiljöarbetet eller om Mattias Karlsson skulle få vara med
mycket på TV, så valde man det
senare och röstade nej till de
här helt nödvändiga pengarna.
– Det säger en del om vad SD
är för typ av parti, säger Esbati.
Att huvudentreprenören ska
vara ansvarig för hela kedjan
av underentreprenörer är ett
annat av Vänsterpartiets krav
för att motverka olika villkor.
Exempelvis har dessa kedjor
av underentreprenörer också
lett till att många arbetsplatser
blivit farligare än förr. (Se även
krönikan här intill).
Ali Esbati nämner också
bemanningsföretagen. De
samverkar i denna soppa av
försämringar till att hota eller
dumpa löner och villkor. Helt
enkelt för att de fast anställda
kan bli utbytta om de säger
ifrån. Och idag kan företag ta in
extra bemanning i åratal.
– Det måste bort, säger
Esbati. Bemanningsföretag
ska inte kunna vara inne år
efter år. Helst vill Vänsterpartiet
förbjuda bemanningsföretag så
att folk kan bli anställda direkt
av arbetsgivaren, men så länge
vi är med i EU, kan vi inte det.
Däremot reglera bättre.
”Lägre trösklar”
– Och det som kallas ”lägre
trösklar” för flyktingar betyder
i praktiken sämre villkor. Olika
villkor rycker sönder arbetarkollektivet. Det är en grogrund för
mer rasism.
Ali Esbati återgår till frågan
om SD:s agerande i budgetomröstningen:
– Man måste komma ihåg
att det fanns ett konkret förslag
att höja både golv och tak i
A-kassan. Något som är oerhört
viktigt för arbetarkollektivet.
Men SD tyckte annat var viktigare.
– SD:s retorik låter på ett visst
sätt, men både programmatiskt
och i verkligheten är det ett rent
högerparti, menar han.
SD:s hela utgångspunkt är att det inte
finns motsättningar
mellan arbete och
kapital, mellan arbetare och arbetsköpare.
Till exempel har de gått
längre än den borgerliga regeringen vad gäller Lagen om
anställningstrygghet, de vill försämra LAS ytterligare, genom
att låta företag undanta fem
anställda. Det skulle betyda att
LAS inte skulle fungera alls vid
uppsägning på många mindre
arbetsplatser.
Om debatten skulle handla
om välfärd och fackliga frågor,
så skulle SD ha svårt att hävda
sig, menar Esbati. Många vet
helt enkelt inte om vilket utpräglat högerparti det är.
– Ska man möta SD, ska man
röra sig kring frågor som har
med välfärd och fackliga villkor
att göra. Det är det svåra, men
helt nödvändiga sättet, säger
Ali Esbati.
Losita Garcia
Krönika
När började egentligen
framtiden?
Stefan Slottensjö
Byggnadsarbetare & ledamot i styrelsen Byggnads Stockholm-Gotland
V
Plus!
Att arbetsmark
nads- och villkors
frågorna äntligen
blivit politik igen.
Minus!
Att den nyliberala
politiken fortfaran
de biter sig fast och
att marknaden t.ex.
genom TTIP skaffar
sig mer makt.
i sitter vid fikabordet i vår byggbod och tittar ut
över arbetsplatsen där kranar svänger runt med
last, ställningsbyggare bygger ställning och montagekillarna tar emot ännu ett nytt väggblock av betong
från kranen.
– Så allt har blivit, suckar en av mina jobbarpolare
högt medan han försiktigt sörplar på sitt heta kaffe. Se
hur de gör, säger han och pekar genom bodfönstret på
några av montörerna som drar en överlastad vinglig
materialkärra över gårdsplanen.
– Ja, det där har man sett förut, säger Stoffe som
också kikar ut. Ett sånt jävla skräp de måste jobba med,
den kan ju för fan välta när som helst. Men de vågar väl
inte säga ifrån för då åker de hem på direkten, sen tittar
han ner i sin tidning igen. Som inget märkvärdigt har
hänt.
Och det hade det ju inte heller.
En nedlastad pumpvagn med en stor stuv femmeters stålreglar för innerväggar transporteras över bygget. En ställningsbyggare försöker samtidigt hiva upp
ställningsspiror till sin kollega fem våningar upp och
en annan gestikulerar vilt till sin jobbarpolare eftersom
de varken hör eller förstår varandra.
En dag som andra. Men inte som alla andra dagar.
På väg ut från fikat muttras det lite. ”Stackars jävlar.”
”Snart är vi där allihop”. Så skingras gänget på väg mot
olika delar av bygget.
Så här var det inte förr, tänker vi.
Byggena har visserligen aldrig varit en plats för kontemplation, riskfyllt har det varit och olyckor har hänt.
De flesta har sina skråmor, en skuren tumme en ömmande armbåge, en rygg som kräver den märkligaste
sovställning, men det är annorlunda nu. Speciellt för
några – och de några blir bara fler.
I vår nya sköna värld har många människors inflytande över sitt jobb förändrats. Vi i byggbranschen
har tidigare haft ett stort inflytande över vår vardag
och hur vi utför våra jobb. Och byggjobbarna har varit
ganska så stolta, sammansvetsade i laget och facket.
Kunnande och yrkesstolthet har gått hand i hand med
respekt. Vi har behövt varandra.
Någonstans, någon gång, förändrades det. Men när
vi försöker hitta det speciella tillfället, den speciella dagen, det särskilda bygget där framtidens förändringar
började, löser det upp sig i dimma.
”I dimridåerna har man
lyckats döpa om kapitalismen till ’marknaden”
Sanningen är säkert att det inte finns något specifikt
tillfälle, ingen exakt plats för samhällsutvecklingen.
Nu måste vi söka svaret i dimman av misstag vi själva
gjort, alla dagar vi inte brytt oss om att säga nu får det
vara nog. Men också i det grundläggande – pengarna
styr.
De som verkligen styr över samhällsutvecklingen,
våra liv och villkor har lyckats få oss att tro att de inte
finns och att de, om de nu ändå finns, i vart fall inte vill
något ont.
I dimridåerna har man lyckats döpa om utsugningen, utnyttjandet, kort sagt kapitalismen – till ”marknaden”. Marknaden som med något slags låtsat gemensamt intresse vrider utvecklingen mot sämre villkor
genom att splittra arbetslivet, skapa osäkrare anställningar i så små enheter det bara går, som uppmuntrade
processen i EU för att kunna starta huggsexor om priset
på arbete, säkra jobb och schyssta villkor.
Den här osynliga väsendet har förstås både hjärna,
ansikte och vilja. Och därför pågår också hela tiden en
maktkamp om utgången av framtiden.
Idag, och varje dag, i det nya Sverige.
1/2015 Rött 21
Skolan
Ingen vill prata
om vinsten
Efter riskkapitalbolagens intåg på skolmarknaden har
debatten om vinstnivån i mindre skolor och förskolor
kommit i skymundan. Men många av dessa har gjort sina
ägare till mångmiljonärer på några år. Som lilla Labanskolan
i Uppsala som på fem år gjort en vinst på 21 miljoner kronor.
A
tt göra vinst på förskolebarn och ungdomars ut
bildning och fostran har varit problematiskt för
alla inblandade allt sedan starten. För Social
demokraterna och Miljöpartiet – som svängt lite
hit och dit genom åren beroenden på opinionen – för de bor
gerliga partierna och för skolbolagsdirektörer som fått allt svå
rare att för medborgarna visa på fördelarna med den så kallade
valfrihetsrevolutionen inom skolan.
Efter att som skolreporter följt utvecklingen från de första
Pysslingenförskolorna till riskkapitalbolagens framväxt och
intervjuat många nya skolföretagare framkommer ett tydligt
mönster: ingen vill tala om vinst.
Vinster, inget man vill skylta med
Företagare i andra branscher är ofta stolta när de går med vinst.
De sätter gärna upp diplom på väggarna från ratinginstitut som
visar soliditet och vinstmarginaler. Men under alla år har jag
inte mött någon ägare till förskolor eller skolor som inte
vridit sig besvärat när frågan om företagets vinst
förts på tal.
En av de allra första skolbolagsdirektörer
som jag intervjuade var Jan-Åke Ahlström
som startade Utvecklingspedagogik AB
1993. Jan-Åke var ursprungligen slöjd
lärare och avancerade inom särskolan,
som på den tiden hade landstingen som
huvudman. Det här var i början av det
som den borgerliga regeringen kallade val
frihetsrevolution. För att få fart på revolutio-
nen knoppades förskolor och skolor av till rektorer och förskole
chefer. Oftast billigt, långt under marknadsvärdet. Många helt
nystartade företag kunde därför gå med höga vinster redan första verksamhetsåret. Det hände att första årets vinst var högre
än vad de fått betala för hela skolföretaget.
Jan-Åke Ahlström tog chansen och övertog särskolan i Sollentuna. På frågan om den höga vinsten redan från starten ville
Jan-Åke knappt tillstå att det var någon egentlig vinst. Den såg
han främst som en buffert om något oförutsett skulle inträffa,
om någon lärare skulle bli sjuk.
Sedan dess har företaget haft drygt 20 vinstrika år. Bara
under åren 2011 till 2013 har Utvecklingspedagogik Sverige
AB haft en sammanlagd vinst på omkring 17 miljoner. Det här
är en vinstnivå som har varit ganska konstant allt sedan starten och som tickat in år efter år. Så visst finns det en buffert i
dag om en lärare skulle bli sjuk. Mycket av pengarna har i dag
samlats i det bolag som kort och gott heter Jan-Åke Ahlström
AB. Här finns tillgångar på drygt 75 miljoner och mycket
lite skulder. Skolverksamheten fortsätter i Utvecklingspedagogik AB där sönerna i dag är VD och
vice VD.
Slöjdlärare
tog över särskola.
Idag har företaget
75 miljoner
i tillgångar.
22 Rött 1/2015
Vinstnivå på topp
Det är främst riskkapitalbolagen som fått
klä skott för vinstjakt. Men många mindre
skolföretag har en vinstnivå som inte ens
riskkapitalbolagen kan drömma om.
Jag ska återkomma till de riktigt vinst
rika företagen, men först en liten återblick
Många mindre skolföretag
har en vinstnivå som inte
ens riskkapitalbolagen kan
drömma om.
1/2015 Rött 23
Skolan
– Jag har inte
startat skolan för
vinsternas skull.
Det har bara
blivit så, säger
Age Sanner
Persson, t.h.
ägare till
Labanskolan,
som dragit
in nästan 35
miljoner i vinst
på 14 år.
Skolägare
behåller
pengar som
ska gå till
barnen.
om hur en alldeles unik skolmarknad kunnat växa fram i Sverige på bara 20 år. Mellan 1998 och 2012 har den skattefinansierade välfärden som drivs i privat regi ökat från 7 till 17 procent
och omfattade 2012 över 100 miljarder.
Privatiseringsvågen startades 1992 av regeringen Bildt.
Kommunerna blev då tvungna att betala skolpeng till privata
företag som ville starta en skola. När Socialdemokraterna återtog makten 1996 så skärptes reglerna, men samtidigt höjdes
skolpengen från 85 procent – av vad en elev i den kommunala
skolan kostar – till 100 procent.
Nu dyker riskkapitalbolagen upp
Drygt tio år dröjde det innan det första riskkapitalbolaget träd
de in på skolmarknaden. Det var danska Axcel som köpte upp
den vinstrika JB-koncernen. Det här var en tid när riskkapi
talbolagen letade nya marknader. Efter finanskrisen fanns det
många billiga företag som var öppna för uppköp. Riskkapital
bolagen köpte upp företag, sparkade personal, höjde vinsterna
och sålde dem vidare efter några år.
När det blev svårare att hitta företag att köpa upp så vände
sig riskkapitalbolagen mot välfärdsmarknaden. Affärsmodellen
24 Rött 1/2015
är att bara gå in med en mycket liten andel egna pengar. Lånade
pengar ger en mycket högre utväxling på det satsade kapitalet
när företagen säljs vidare. Nackdelen är att skolor som blir uppköpta blir sårbara eftersom belåningsgraden blir mycket hög.
Belåningsgraden för Academedia – den i särklass största skolkoncernen – som ägs av riskapitalbolaget EQT, är 130 procent.
Det är cirka tre gånger så hög belåningsgrad som företagen på
Stockholmsbörsen har.
Under 2012 tilltog kritiken mot riskkapitalbolagens strategi
att gå in i välfärdsbolag och skolor med siktet att snabbt sälja
dem vidare. Den framtid som målats upp när Bildtregeringen
startade sin välfärdsrevolution visade allt större sprickor. Privata förskolor och skolor skulle få nya pedagogiska modeller
att blomstra och ge lärare och föräldrar små lokala alternativ
till den allmänna skolan. Så blev inte fallet. Det blev framför
allt aktiebolagsskolorna som ökade. I samma takt som valfrihetsrevolutionen brett ut har skolresultaten fallit som en sten.
Skolverket har samtidigt konstaterat att ojämlikheten ökat.
En SOM-undersökning 2012 visade att 62 procent tyckte
att det var en bra idé att förbjuda vinstutdelning i vård, skola
och omsorg. Bara 16 procent tyckte att det var en dålig idé. De
Vilka föräldrar
kan och orkar
jämföra olika
skolors bokslut?
förändrade opinionsvindarna skakade även om borgerligheten.
Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt började tala om att införa
regler som garanterade långsiktigt ägande, men mötte motstånd
från bland annat Annie Lööf. På grund av oenigheten sköts
Ägarprövningsutredningen upp till efter valet 2014.
Ytterligare en motgång för friskoleförespråkarna var JBkoncernens konkurs våren 2013, bara någon månad före skolavslutningarna. Skolinspektionen hade flera gånger riktat stark
kritik mot kvalitén på många av koncernens 36 skolor.
De tidigare ägarna hade lämnat skolorna mycket förmögna.
Enligt SVT:s dokumentär Skolfesten lyfte de 250 miljoner ur företaget innan det överläts till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Till tidningen Dagens Industri säger konkursförvaltaren att
JB Educations tidigare ägargrupp tjänat nästan en halv miljard.
I april i fjol valde Axcel att inte rädda skolan från konkurs
och koncernen föll ihop som ett korthus och lämnade efter sig
en miljard i obetalda räkningar och elever som stod utan skola.
Nästan 70 procent emot
En SOM-undersökning från 2014 visade att opinionsvindarna
mot vinstuttag i välfärden nu hade ökat till nästan 70 procent.
Medan striden om riskkapitalisternas intåg på skolmarknaden pågick kunde många av de mindre företagen inom förskola
och skola fortsätta att ha ännu högre vinstnivåer utan att det
skapade någon större debatt. Jan-Åke Ahlströms särskola och
skola för elever i behov av särskilt stöd fortsatte i såväl låg- som
högkonjuktur att samla stora vinster på hög.
Att starta skolor för barn som behöver extra stöd innebär en
möjlighet att göra mycket stora vinster. Om man ser till vinstnivån så är Utvecklingspedagogik AB inte ens en av de vinstrikaste skolorna.
Vanliga fristående aktiebolagsskolor har i allmänhet i betydligt lägre grad tillgång till speciallärare, specialpedagoger
och skolpsykologer än offentligt drivna skolor. Joacim Ramberg, doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet,
har undersökt tillgången på specialpedagoger och speciallärare
på kommunala gymnasieskolor. Studien visar att i 90 procent
av de kommunala gymnasieskolorna har eleverna tillgång till
speciallärare eller specialpedagog, jämfört med bara drygt 30
procent i de fristående.
I vanliga skolor ligger ersättningen för att erbjuda specialpedagogiskt stöd ofta med i den allmänna elevpengen. När det
gäller specialskolor så utgår särskilda medel. Ofta ser man att
en del av detta stöd snarare hamnar hos skolans ägare än i extra
resurser till eleverna.
Några exempel:
Labanskolan är en liten privatägd särskola i Uppsala som hade
14 elever när jag besökte skolan för drygt ett år sedan. De se
naste fem åren har företaget gjort en sammanlagd vinst på
drygt 21 miljoner kronor. Varje elev på skolan har alltså inne
burit omkring 300 000 kronor per år i ren vinst.
Under 2010 delade bolaget ut sex miljoner från företaget,
som då fortfarande hade två ägare. Från starten 1999 till och
med 2013 hade företaget sammanlagt dragit in nästan 35 miljoner kronor i vinst.
Av bolagsvinsten har ägaren Age Sanner Persson och den
förre delägaren Annika Isaksson sedan starten delat ut nästan
tio miljoner kronor till sig själva i aktieutdelning.
Labanskolan har även varit frikostig med pensionsavsättningar. Fram till och med 2010 hade företaget avsatt nästan 8,5
miljoner i pension till ägarna.
Vid reportaget på Labanskolan frågade jag ägaren om hon
förstod att företagets höga vinster kunde ifrågasättas.
– Det är okej om verksamheten får det den ska ha och om
föräldrarna är nöjda, sa Age Sanner Persson.
1/2015 Rött 25
Skolan
Efter tre och ett
halvt år med den nya
skollagen, har ännu
inte en enda vite
betalats av någon
privatskola eller
kommun.
För några år sedan köpte hon ut den andra delägaren. Köpesumman är hemlig. Hon säger sig inte bry sig om utomståendes
synpunkter på skolans höga vinster, utan framhåller att det viktiga är verksamhetens kvalitet, som hon menar inte påverkas av
vinstuttagen.
– Jag har inte startat skolan för vinsternas skull. Det har bara
blivit så, menar hon.
Tomas Hjelström är ekonomie doktor vid Handelshögskolan
i Stockholm och specialiserad på företagsvärdering och redovisningsfrågor. Han säger att Labanskolans vinstnivå är hög,
men att det inte är ovanligt med mycket lönsamma företag inom
den sektor som delvis har privatiserats. Hans uppskattning är
att ett företag som Labanskolan kan säljas för 20-25 miljoner
kronor.
Magitaskolan i Liljeholmen är en resursskola som vänder
sig till barn med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har ett trettiotal elever. Skolan har under
flera år haft vinstmarginaler på omkring 70 procent. Av varje
hundralapp som kommit in i företaget har 70 kronor alltså varit vinst – bara 30 kronor har använts till barnens verksamhet.
Ägarna plockade under 2013 ut nästan 17 miljoner i aktieutdelning, innan de sålde företaget för en okänd summa. I december hotade Skolinspektionen med att stänga skolan om inte en
rad allvarliga brister åtgärdades. Eleverna får bland annat inte
rätt stöd och det finns inga specialpedagoger. Eftersom skolans
profil är just specialpedagogik är denna brist särskilt allvarlig,
menar Skolinspektionen.
Skolan ägs i dag av Team Olivia, som köpte Magitaskolan av
Margareta Melander och Bengt Eckerrot under 2013. Skolans
26 Rött 1/2015
rektor menar att kritiken om vinstuttagen borde riktas mot dem.
Men en blick på den senaste årsredovisningen visar att vinstnivån fortfarande är mycket hög. Vinstmarginalen har visserligen sjunkit under andra halvan av 2013 – då Olivia tog över
Magitaskolan – men den var fortfarande på drygt 40 procent.
Vinsten var på nästan 2, 7 miljoner kronor under den del av året
då Olivia drivit skolan. Och Skolverkets kritik riktar sig mot hur
verksamheten ser ut i slutet av 2014.
Att Team Olivia inte har något emot att tjäna mycket pengar
på ungdomar med Aspergers syndom visar ett annat företag i
koncernen. Viljan Asperger Centrum hade en vinst på drygt sex
miljoner och en vinstmarginal på 25 procent under 2013.
Led brist på det mesta
Kristinaskolan i Täby vänder sig till barn med autismspekt
rumstörning. För några år sedan konstaterade Skolinspektio
nen att Kristinaskolan led brist på det mesta. I en mycket lång
rapport konstaterades att lärare var obehöriga, att det var oklart
vem som var rektor och till och med vilka elever som gick på
skolan.
Ett par veckor efter Skolinspektionens besök tömdes bolaget på pengar, nästan 10,5 miljoner. Pengarna har ägaren Ove
Åstrand samlat i Foped AB, där även hans hustru Berit Åstrand
sitter i styrelsen. Hon har varit rektor för Kristinaskolan genom
åren. Sedan 2006 har en femtedel av omsättningen – totalt 31
miljoner kronor – gått till aktieutdelningar och koncernbidrag.
Under 2013 fanns omkring 27 miljoner överförda till Foped AB
och nästan inga skulder.
Skolan ska enligt uppgift fått nya ägare i fjol, men Skolin-
Så här kan våra skattepengar användas:
70 kronor av varje hundralapp blev vinst
– bara 30 kronor gick till barnen.
spektionen konstaterade att Kristinaskolan för bara drygt ett
halvår sedan hade allvarliga brister som måste åtgärdas.
En annan skola med specialpedagogisk inriktning är Move
och Walk i Sverige AB som driver särskola. Vinstmarginalen
var nästan 40 procent och vinsten efter finansnetto var drygt
3,5 miljoner 2013.
Aspdammskolan AB i Stockholm, vänder sig till elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolan har 2011 till
2013 haft rörelsemarginaler på mellan 27 till 40 procent.
Företagets resultat före finansnetto var 2012 nästan
2,7 miljoner på en omsättning på drygt 6,8 miljoner kronor. Det fanns då sju anställda enligt
årsredovisningen, vilket innebar att varje
anställd drog in en vinst till företaget på
drygt 380 000 kronor.
budgeten bara fanns nio kronor per dag och barn till mat, att
det knappt fanns några leksaker och det sparades in på blöjor.
Ibland fick barnen vatten och knäckebröd till frukost. En rad
anmälningar kom in till stadens inspektörer. Grundare och styrelseordförande är Bijan Fahimi som har suttit i styrelsen för
Folkpartiet, Almega och Svenskt Näringsliv.
I en artikel i Dagens Samhälle berättar företagets VD att de
gått med cirka sju miljoner i vinst efter skatt sedan starten. Men
inget annat hände efter kritiken än att ägarna fick förnyat
förtroende och förlängda kontrakt. Det är mycket
ovanligt att förskolor eller skolor stängs trots
uppenbara brister. Företagen kan ofta strunta
i påpekanden utan att något händer eller
skriva att man är på väg att ändra det som
man fått kritik för.
Som på många andra orter i landet så
ville allianspartierna i Stockholm skynda
på privatiseringen genom avknoppning av
förskolor. Till exempel fick förskolechefen i
Årsta – Lena Ström – ta över fyra förskolor
för drygt 600 000 kronor. Första verksamhetsåret gjorde förskolan – Kulturkrabaten AB – en
vinst på 3 228 000 kronor. Lena Ström tog samma år ut
3 200 000 i vinst, gav sig själv en lön på en halv miljon samt
avsatte 900 000 i pensionsavsättningar och styrelsearvoden.
Under åren 2008 till 2013 har vinsten per år varit mellan cirka
två miljoner till drygt 5, 5 miljoner. Den sammanlagda vinsten
under dessa år är cirka 20 miljoner kronor. Ända sedan övertagandet 2008 har föräldrar anmält fel och brister i verksamheten
och stadens inspektörer har flera gånger beslutat om förelägganden och varningar.
”Mycket
ovanligt att
skolor stängs
trots uppenbara brister.”
Det startade med förskolan
Men även vanliga förskolor kan vara
mycket lönsamma för sina ägare. Stora
ekonomiska klipp gjorde de chefer inom för
skolor som i starten fick ta över kommunala
förskolor.
De fristående förskolorna har under senare år i debatten om vinster hamnat lite i skuggan av skolorna – trots att
det var i förskolan som valfrihetsrevolutionen startade. Kanske
beror detta på att det inte på samma sätt framgår om förskoleföretagen uppfyller det de lovat.
När det gäller skolor kan föräldrar åtminstone delvis jämföra kvalitet på olika skolor. Men förskolans läroplan är mind
re detaljerade och det finns inga direkta mål som eleverna ska
uppfylla.
Liksom i skolan är det personalkostnader som är den stora
kostnaden. Privata förskolor – liksom skolor – har generellt
både lägre personaltäthet och färre med lärarutbildning. En annan större kostnad i förskolan är mat och förbrukningsartiklar
som blöjor.
Det kan vara svårt att som förälder värdera vikten av personaltäthet och utbildade förskollärare. Men ingen förälder tolererar att deras barn får bristfällig mat eller att barnen får gå
i blöta blöjor.
Det var möjligtvis därför upprördheten blev stor när Uppdrag granskning i fjol avslöjade en rad missförhållanden vid
Hälsans förskola i Stockholm. I reportaget framkom att det i
Man ”väljer” den som finns ledig
Maria, som heter något annat, har haft sitt barn på en av Kul
turkrabatens förskolor. När hon och hennes man flyttade till
Stockholm var Kulturkrabaten enda förskolan där det fanns
en ledig plats.
– Så är det nog för många föräldrar. Det är inte frågan om
att välja och vraka, man tar den förskoleplats som finns ledig,
säger hon.
Hon besökte förskolan och försökte få reda på vilken pedagogik de använde. Hon hade svårt att få svar på sina frågor
samtidigt som de försäkrade att de följde läroplanen.
5/2014 Rött 27
Skolan
Hennes barn är tryggt och glad till sin natur så hon var
egentligen aldrig orolig för barnets utveckling.
– Men det var mycket svårt att framföra synpunkter. På föräldramötena var personalen passiv. De hänvisade till ledningen.
Samtidigt fick vi aldrig träffa ägaren – Lena Ström. Hon gjorde
sig osynlig.
Inte ens när det stormade som värst informerades föräldrarna. När förskolan fick svidande kritik efter en inspektion och
massmedia samtidigt redovisade miljonvinster var det ingen
som kunde berätta vad som pågick. Det ledde till att hon tyckte
synd om personalen. Hon förstod att de saknade makt att påverka något i sin vardag. Hon såg att många mådde dåligt.
Det var smutsig, slitet och stökigt på förskolan. Föräldrar
förstod inte hur det gick ihop med företagets höga vinster. Hon
tror få föräldrar klarar att sätta sig in i förskolans bokslut innan
de väljer förskoleplats, de studerar det nöjdindex som finns på
Stockholms stads hemsida.
– Men många kan ändå inte välja, de är i akut behov av en
förskoleplats, säger Maria som i dag är mycket nöjd med sin nya
förskoleplats i en kommunal förskola.
TEXT & FOTO: HASSE HEDSTRÖM
Det finns många fler förskolor bara i
stockholmsområdet som gjort sina ägare
till mångmiljonärer på några år. Här ett
axplock:
Upptäckarna AB
I Älvsjö, sålde Stockholm fyra förskolor för
805 000 kronor till två förskolechefer som
startade Upptäckarna AB. Fram till 2012 har de två
ägarna plockat ut 9 miljoner av de 16,9 miljoner
som företaget haft i vinst.
Förskolan Fyrtornet
Förskolan Fyrtornet i Kista har under sex år fram
till och med 2013 gjort en sammanlagt vinst på
cirka 20 miljoner kronor. De senaste tre åren har
företaget varje år levererat en stadig vinst på
omkring 3,5 miljoner kronor. Vinstmarginalen på
25 procent innebär alltså att var fjärde skattekrona
som kommer in i företaget är vinst.
Förskolan Kul AB
Ägarna till Förskolan Kul AB kan skratta hela vägen
till banken. De tre åren 2011 till 2013 låg vinstmarginalen på mellan 14 till drygt 30 procent. Den
sammanlagda vinsten sedan starten är cirka 15
miljoner.
Excolere AB
Excolere AB bedriver förskolor i Fittja, Hässelby
och Bredäng om sammanlagt cirka 100 barn. Företaget är mycket lönsamt med en vinstmarginal
på omkring 30 procent under åren 2011–13. Sammanlagd vinst dessa tre år blev nästan 7 miljoner.
Förskolan Solåsen AB
Förskolan som ligger i Kista har bara åtta anställda
och en omsättning på omkring 5 miljoner. Vinstnivån har legat stadigt på omkring en miljon per år
2011–13. VD-lönen har legat på 750 000–800 000
kronor per år och drygt 1,3 miljoner har delats ut
som vinst under perioden.
Förskolan Drömmarnas gård
Förskolan Drömmarnas gård i Hjulsta.
På en omsättning på cirka 9 miljoner 2011–13 var
2,3 miljoner vinst, en vinstmarginal på omkring 25
procent.
Förskolan Vetenskaparna AB
Startade 2013. På första årets omsättning på
drygt fyra miljoner var vinsten drygt 900 000.
En vinstmarginal på drygt 30 procent. De två
aktieägarna beslutade också om en aktieutdelning
på 200 000 kronor.
28 Rött 1/2015
TVÄRAR
KÅK PÅ
ALLI1600
ANSFRIPENNSYLHETEN VANIA AV.
FYLGIA
DEPPIGT
KRITTER
STÄLLER
IN
Korsord
STUNDOM PÅ
SJÖPRICKAR
SLAGET
MEN
INTE BESEGRAT
“EN
HAMBOSTINTA
I ...”
PLAFOND
KÖRTELMYNNING
KAN ANIARA VARA
GJORDE
VÄL INTE
DEN
TIMIDE
VÄRMER
UPP
FÖLJDE
DIONYSOS
FÅR SINA
PIKAR
INTE
KONTANT
SKÄR
MEN
INTE
ROSA
VARDAGSSLOTT
ÄR ETT PROPÅPREMISS
MEDGIVUMANDE
GÄLLAR
Colourbox
KAN STÅ
FÖR SÅ
FLUGA
BAKOM
SKENVERKSAMHET
HÅLLER
IHOP
ALT. STAVSTAVNING
BYST
MED
KAVITETER
Aurgrunn
DIVERTISSEMANGSARBETARE
FÅGELJYCKE
CHRISI DET
RIKSSNYFTTIES SVENSKA
STATSURVALS VAR FRÅN
GAMMAN
TUNIS BERGET
GÖT
ASK UTAN
GRENAR
DETEKTIVSYSSLA
FÖRESTÄLLER
SIG
GE EN
FINGERVISNING
BÄVAR I
DET BLÅ?
AVLÄGGARE
STOPPTOPP
SOM
PÄRT
TJÄNSTEVÄRN
ZJIVAGOS
TJEJ
TJI
ANTECIPERAD
PLÅTAR
GUSTAVS
GRABB
FÖRÖKA
IKA I
RUTAN
SMÅRÄTTER
INTERNATIONELLA
FINNAR
MER
OTÄT
KORSORD
HALV SILVERFLODSJÄTTE
SKILJER
AGNARNA
FR. VETET
FRÖVITAMIN
LIGGER
FÖRST
SKAPA
STANDARD
TAR FÖRHOPPNINGSVIS
LÄRDOM
DOMEIJ?
REAGERANDE
ORD
LJUSETS
STAD
TORKAT
SÄD
SLOG
VISS?
FATTAS
FRÖ I
BLEV
ÖVER
GICK I
SPETSEN
BLÖTER
BERN
HÅRDEL. OKOKT
BERÄTTANDE
STANG
SOM BI
HÅLLER
HOV
ALGER
HELGAR
GÖRAN
VIMSIGA
VÄRRE
INITIALT
AVTRÄDE
SPOLA
VÅRD
CATO
KANSKE
AD-ID
&
FÖRSLAVANDE
SLAVER
SMYGS
PÅ
ZEUS
MÄTRESS
ALGERISKT
SVÄNG
KALLET
PÅ WINDHOEK-VW
KAN VARA
SKAMLIG
BRYTER
ISEN
FICK LOV
INACKORDERINGAR
SES SIG
PROCENTARE
OJÄMNHET
AURGRUNN
Tack för alla rätta lösningar! Tots ett fel i korsordet lyckades många lösa det. De flesta verkar nu också tycka att det är ”lagom” svårt.
Få se vad du/ni tycker denna gången.
Nästan tio läsare fick också en bok, en pocketdeckare eller ett seriemagasin, vilket jag hoppas inspirerar till att lösa ännu fler.
Vanliga brev har ju nästan avskaffats, därför är det extra roligt och spännande att sprätta upp era papperskuvert!
Skriv gärna också en rad om vad ni vill läsa mer om, saknar eller vad ni uppskattar i RÖTT, när ni ändå är i farten. Red.
1/2015 Rött 29
Intervju
KG Hammar menar
att en och en halv
miljard fattiga säljer
sitt arbete billigt.
”Den ekonomiska
strukturen är inte
särskilt förtjust i
alla människors lika
värde.”
30 Rött 1/2015
En biskop med
hjärta rött
En gång var hans arbetsplats den gråa 900-åriga domkyrkan
i Lund. Nu har den kontroversielle ärkebiskopen emeritus, KG
Hammar, draperat sig över en stol i besökscentrat bredvid. Ett
hypermodernt bygge med ett uppnosigt ljusinsläpp.
S
å kan man också beskriva KG Hammar själv.
Fast förankrad och tydlig i tro och tanke, stän
digt i rörelse utan att hindras av form och tradi
tion.
Med nästan varje mening utrycker KG Hammar ytterligare en. Med ödmjukt ordval och en mild, lite knarrig, stämma formulerar han grundliga, genomtänkta svar som
först efteråt avslöjar helheten:
För den 71-åringen är tron aldrig färdig utan i ständig rörelse med människan och samhället.
– Som samhällsvarelse kan man rota sig i något som är rörligt. Så gjorde Jesus. Hans radikalitet var rotad i något som var
på väg.
Under de nio år han var ärkebiskop (1997-2006) blåste det
friskt kring honom.
– Jag försökte uppdatera tolkningen av vad kristen tro är i
dag. Man måste ta vår tids frågeställningar på allvar och inte
bara lyssna på vad traditionen har sagt.
Portad i Rom
När han stödde Uppsalas domprosts beslut att upp
låta kyrkorummet för Elisabeth Ohlson Wallins
kontroversiella utställning Ecce homo 1998,
fullkomligt stormade det. Särskilt när på
ven ställde in hans besök i Vatikanstaten.
– Det var smått historiskt. Det hade
aldrig tidigare hänt att en kyrkoledare
blev portad i Rom, säger KG Hammar och
mungiporna krusar sig till ett snabbt leende. Men jag fick mycket stöd också.
– Det var ingen stor sak att bejaka de
homosexuellas rätt när jag var biskop i Lund. Det var ingen som
brydde sig så mycket om vad som hände där. Men att göra det
som ärkebiskop var en helt annan sak eftersom jag då representerade hela kyrkan med alla dess olika åsikter.
KG Hammar undviker att sätta sitt engagemang för den utsatta människan i en partipolitisk kontext. Politik uttrycker han
som våra gemensamma angelägenheter. Något som ska sträva
efter att inkludera. Västvärldens självbild av sin egen överhöghet imponerar inte.
Han är starkt kritisk till tankar om att marknadsekonomi
och kapitalism per definition skulle innebära demokrati.
– Nyliberalismen upphöjer girigheten till något som är bäst
för alla. En och en halv miljard fattiga säljer sitt arbete billigt.
Den ekonomiska strukturen är inte särskilt förtjust i alla människors lika värde.
Han definierar hellre sin politiska övertygelse i begreppen
frihet och solidaritet.
– Vi har frihet på den ena sidan och solidaritet på den andra.
Solidariteten kommer i första hand även om den inte får gå ut
över den individuella friheten.
– Vänsterhållningen är ett uttryck för min religiositet.
KG Hammars samhällsengagemang är genomgripande och globalt. För KG Hammar
har krig och konflikter sällan sin grund i
religion. Orättvisor föder våld.
– Konflikter handlar om orättvisor,
om landområden och tillgängligheten till
maktapparaten, men får ofta en religiös
överbyggnad.
– Världens skarpaste hjärnor används
”Nyliberalismen
upphöjer
girigheten…”
1/2015 Rött 31
XX
XXX
Gaza är vår planets största fängelse,
säger KG Hammar. En och en halv
miljon människor bor på en yta stor
som en fjärdedels Öland.
till att hitta sätt att använda våld. De näst skarpaste används till
att övertyga oss om nödvändigheten.
– En uppgift för kyrkan är att förhålla sig till brännbara frågor. Som troende har man en särskild förpliktelse att stävja alla
tolkningar som väger in våld i religionen.
2004 blev ärkebiskopens julbrev upprinnelsen till en namninsamling för en humanare asylpolitik.
– Diakonerna i Svenska kyrkan slog larm om att de inte fick
hjälp med de gömda flyktingarna och de apatiska barnen. Jag
fick sätta mig på skolbänken och lära mig om flyktinglagstiftning och asylpolitik för att kunna samtala med politikerna.
Påsken 2005 överlämnades en namninsamling omfattande
160 000 namn av KG Hammar och företrädare för SKR, Sveriges Kristna Råd, till dåvarande migrationsministern Barbro
Holmberg. Namninsamlingen förespråkade flyktingamnesti
och fick betydelse för den förändrade flyktingpolitik som sjösattes 2006.
KG Hammar växte upp i Norra Rörum, en liten by norr
om skånska Höör, som ett av fyra barn i en prästfamilj. Som
15-åring inackorderades han i Lund för att läsa till studenten
och 1965 prästvigdes KG Hammar i ett Lund vars studentliv
närmast var knallrött.
32 Rött 1/2015
”Konflikter
handlar om
orättvisor…”
– Jag är starkt präglad av vänstervågen som rådde då. 60-talet ifrågasatte etablerade föreställningar och traditioner.
– Många tror det inte, men många unga präster i svenska
kyrkan började luta åt vänster då.
Samma år gifte han sig med Inger Hammar som han träffat
i studentvimlet 1962. Paret fick 45 år och fem barn tillsammans
innan hon dog 2007.
– Vi var en klassisk 68-familj. Först uppfyllde vi världen
med det första och andra barnet, sedan var vi solidariska med
den och adopterade trean och fyran och femman är sladdis.
Gaza – planetens största fängelse
Hans stöd för Ship to Gaza manifesterade sig bland annat i
Göteborg 2010:
– Gaza är vår planets största fängelse. En och en halv miljon
människor bor på en yta stor som en fjärdedels Öland. Instängda, utan möjlighet att ta sig därifrån. Brottet är att några bland
Gazas befolkning, på grund av den obalans i makt och tillgång
till livsresurser som råder mellan grannarna, i frustration skickar iväg några raketer över gränsen. Brottet är att befolkningen i
fria demokratiska val har valt fel regering. På det brottet utdelas
straffet. En kollektiv bestraffning i fängelse.
KG Hammar betonar att hans kritik riktar sig mot Israels
politiska ledning.
Vad gäller Israel-Palestinakonflikten har KG Hammar en
expert i familjen i systern, tillika stiftsadjunkten i Uppsala,
Anna-Karin Hammar som haft kyrkans uppdrag att uttala sig
i de frågorna. KG Hammar anser att en tvåstatslösning måste
komma till stånd.
Han menar att det inte stämmer att Israel skulle vara den
enda demokratin i Mellanöstern och jämför till dels den av
staten förda politiken med Sydafrikas apartheid. I botten lurar
dessutom omvärldens antisemitism och en kollektiv skuld från
Förintelsen.
Men ämnet är känsligt. 2009 avstod han en offentlig diskussion i ämnet med orden: ”Det är för komplicerat”.
Då svarade han på den massiva kritik han fick för sitt beslut
att skrinlägga planerna på att tala på Kulturen i Lund till minnet
av Förintelsedagen eftersom kriget i Gaza blossade upp.
– Man väljer sina ord för att inte bli anklagad för antisemitism, säger han.
TEXT: MARIA KÅLLBERG
KG Hammar:
Född: I Hässleholm 18 februari 1943
Bor: I Lund
Familj: Nuvarande hustrun Lotta Fång,
präst i Hässleholm, fem barn, barnbarn.
Yrke: Teolog, gästprofessor i Lund
Intressen: Natur, vandringar, fjällen,
litteratur.
Fotnot:
Ecce Homo var en utställning som bestod av tolv
fotografier med bibliska motiv. Domkyrkoprosten
Tuulikki Koivunen Bylund upplät domkyrkan som
utställningshall. Bilderna hade en sexuell laddning
och dessutom använde fotografen homosexu
ella modeller och i något fall transvestiter för att
förstärka budskapet om utsatthet, utanförskap
och Jesus solidaritet med utstötta. Utställningen
startade i Stockholm och Uppsala och var sedan
på turné i hela Sverige.
FOTO: HELGE RUBIN
1/2015 Rött 33
34 Rött 1/2015
Omställningen & socialismen
Bild: Digital Vision
RÖTT startar serie om :
Omställningen
& socialismen
I
Vänsterpartiet pågår just nu det tyngsta program
arbete som bedrivits i partiet på årtionden. Det här
är den första i en serie artiklar som syftar till att föra
ut denna debatt i partiet och få fler att delta i den.
Programdebatten initierades av kongressen 2012
och består dels i programkommissionens arbete med
att ta fram en ”socialistisk strategi för 2000-talet”,
dels i partistyrelsens arbete med att ta fram ett ”eko
logiskt-ekonomiskt program som på ett trovärdigt
sätt visar hur social välfärd och global rättvisa kan
uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser”.
Perioden fram till kongressen i maj 2016 kommer att präglas av dessa debatter, som kommer synas i form av artiklar i både RÖTT och på hemsidan,
av studier, seminarier och diskussioner på parti
arrangemang som Vänsterdagarna.
Denna första artikel är inget sammandrag av
partistyrelsens ekologisk-ekonomiska arbetsgrupps
arbete, utan ett av flera kommande inlägg i debatten från arbetsgruppen, som pekar ut och diskuterar
möjliga lösningar på några knäckfrågor som finns att
reda ut i det arbetet.
Den berör perspektiv och frågor som gruppen
diskuterat men undertecknarna står själva för slutsatserna. Flera sådana inlägg från olika ledamöter i
gruppen kommer att publiceras på olika håll under
våren för att bidra till debatten.
JOHN HÖRNQUIST
1/2015 Rött 35
Omställningen & socialismen
Den ekonomiska krisen som bröt ut 2007/2008
har visat sig vara den svåraste att ta sig ur.
Samtidigt djupnar en helt annan kris: den som rör
de livsuppehållande ekosystemen som omger oss.
D
en ekonomiska
krisen som bröt
ut 2007/2008
är inte bara den
djupaste sedan
1930-talet, utan
också den som
har visat sig svårast att ta sig ur.
Ännu sju-åtta år senare befinner
sig södra Europa i djup kris
medan resten av västvärlden
är oförmögen att etablera en
stadig tillväxt.
Samtidigt djupnar en helt
annan kris: den som rör våra
samhällens relation till de
livsuppehållande ekosystemen
som omger oss. Mest akut är
klimatförändringen, där det
finns överväldigande bevis för
att utsläppen av växthusgaser,
främst koldioxid, måste minska
drastiskt för att undvika rent
katastrofala miljöförändringar.
Många verkar tro att det
går att skjuta upp klimatfrågan
tills andra problem, som den
ekonomiska krisen, är avklarade. Men det går tyvärr inte. I
alla fall inte om vi vill efterlämna
en beboelig planet till våra barn.
Det är därför nödvändigt att
formulera en politik som minskar utsläppen – och samtidigt
skapar social och ekonomisk
rättvisa.
I början av krisen, omkring
2008-2009, skedde en comeback för traditionell krispolitik:
stater gick in med omfattande
räddningspaket, investeringsprogram och ekonomiska regleringar alltmedan centralbanker
36 Rött 1/2015
hällde ner miljarder dollar i
de finansiella institutionernas
gapande hål. Dessa aktioner avvärjde en fullständig ekonomisk
kollaps, men misslyckades
likafullt att skapa stabil ekonomisk tillväxt och ledde till stora
underskott i statsbudgetar.
Fas 2: Åtstramning
Det har kallats för ”den keynesianska episoden”. Omkring 2010
skedde en övergång till krisens
andra fas: en åtstramningspolitik med besvärliga sociala
konsekvenser. Den enda vägen
ut var nu att minska underskotten genom att skära ner de
offentliga utgifterna och införa
strikt finansiell disciplin, det vill
säga att lassa över krisbördan
på vanliga människor.
Varken klassisk keynesianism
eller nyliberal åtstramningspolitik har fått ny fart på ekonomin.
Båda är dessutom dåliga redskap för minskad miljöpåverkan.
De är på olika sätt inriktade på
att få igång tillväxten, men utan
hänsyn till att tillväxt nästan
alltid ökar resursförbrukningen
och utsläppen.
Kanske är vi nu på väg
in i en tredje fas. Kritiken av
åtstramningspolitiken har blivit
så stark att nya vägar måste
prövas. Det märks inte minst
genom framgången för radikala
vänsterpartier i södra Europa.
En politik för denna tredje fas
behöver formuleras, och vi menar att de flesta tidigare försök
att ”lösa” krisen har glömt en
viktig lärdom från kapitalismens
ekonomiska historia: behovet
av att förstöra eller devalvera
kapital för att ge plats åt en ny
uppgångscykel. Det är inte bara
en av Marx’ käpphästar, utan
har även betonats av borgerliga
ekonomer som Schumpeter.
Visserligen skapar dagens
åtstramningspolitik också
omfattande kapitalförstörelse.
Fabriker och butiker slår igen.
Offentlig välfärd skärs ner eller
övergår i privata händer. Löner,
pensioner och andra förmåner
minskar. Det stora problemet
är att det är ”fel” kapital som
förstörs – fel av sociala skäl men
också av ekologiska. För mitt
i krisen blomstrar många av
de industrier som ägnar sig åt
massförstörelse av våra livsbetingelser: oljebolag, kolkraftverk,
fordonstillverkare och så vidare.
Klimatet
Detta för oss in på hur den ”andra” krisen – klimatkrisen – behöver lösas. Klimatåtgärderna i
både Sverige och andra länder
är alldeles otillräckliga, men det
finns ändå vissa ljuspunkter. Inte
minst gäller det expansionen av
förnybar energi. Produktionen
av exempelvis solceller och
vindkraft har ökat kraftigt på
senare nivå, om än från låga
nivåer. Problemet är bara att
dessa inte leder till minskade
utsläpp: de kompletterar gamla
energislag snarare än ersätter
dem. Studier visar att undanträngningseffekten är så liten
som tio procent. En nytillförd
megawatt förnybar energi
ersätter alltså inte 1 megawatt
fossil energi, utan bara 0,1.
Det är bra, men…
Visst behövs förnybar energi –
men för att den ska göra någon
klimatnytta måste samtidigt
den fossila energin fasas ut.
Samma resonemang kan föras
över på transporter. Visst är det
bra med tåg och kollektivtrafik.
Men samtidigt måste flygtrafik
och privatbilism minska, annars
fortsätter klimatförändringen.
Vi har alltså den på sätt och
vis gyllene situationen att både
den ekonomiska krisen och den
ekologiska krisen kräver att vi
förstör kapital. Frågan är då om
vi med politiska medel kan se
till att ”rätt” kapital – det kapital
som förstör planeten – förstörs.
Vi tror att det finns politiska
möjligheter för att åstadkomma
det.
Ett närliggande exempel är
den ständiga strukturomvandling som fanns inbyggd i den
svenska modellen. Den ”solidariska lönepolitiken” – lika löner
för liknande arbeten oavsett
företagens betalningsförmåga –
handlade inte bara om rättvisa,
utan även om att tvinga bort
mindre lönsam produktion
och gynna de sektorer och
företag med hög produktivitet.
Samtidigt fanns en omfattande
arbetsmarknadspolitik som såg
Bild: Digital Vision
Förstör det som
förstör planeten
Visst behövs förnybar energi – men för att den ska göra någon klimatnytta måste samtidigt den fossila energin fasas ut, skriver artikelförfattarna.
till att lindra de sociala effekterna: kompensera arbetetslösa
för inkomstbortfallet och skola
om dem till yrken som efterfrågades.
Syftet var att värna Sveriges
internationella konkurrenskraft
och därmed se till att löner
kunde öka och välfärden byggas ut. Nu behöver de målen
utökas till att omfatta en grön
omställning, men principen är
densamma: vissa verksamheter
måste bort, andra gynnas. Det
kan ske genom:
Ekonomiska instrument
som höga koldioxidskatter och
särskilda garanterade feed intariffer för förnybar el.
Regleringar som till exempel
påbjuder energistandarder för
bilar och hus och förbud av
kolkraft, och offentliga investeringar i till exempel järnvägar,
biogasproduktion och energi
effektiviseringar.
Omställningen bör även
kompletteras med ekonomisk
trygghet och omskolningsmöjligheter för dem som jobbar
i utsatta branscher. Detta
påminner om keynesianism,
men med två förbehåll. För det
första att det inte räcker med
att satsa på det nya, förnybara–
vi måste också tvinga bort det
gamla, det fossila. För det andra
att offentliga stimulanser måste
ha två syften. Inte bara få igång
sysselsättningen och ekonomin,
utan också leda till minskade
utsläpp av växthusgaser.
Ett stort framsteg
En sådan grön-röd strukturomvandling vore ett stort
framsteg. Ändå tror vi att det på
sikt inte räcker för att skapa ett
socialt och ekologiskt hållbart
samhälle. Det skulle styra vissa
nyckelsektorer mot minskade
utsläpp, men samtidigt få hela
ekonomin att växa – vilket gör
att pengarna med nödvändighet sprider sig från den gröna
sektorn till de grå och svarta
sektorerna. Vi behöver inse att
evig materiell tillväxt är en fysisk
omöjlighet, och vi behöver hitta
vägar för att växla in produktivitetsökningar i andra vinster än
rent ekonomiska. Som i ökad
välfärd, rikare fritid och mer tid,
alltså en generell arbetstidsförkortning.
TEXT: RIKARD WARLENIUS
& STÅLE HOLGERSEN
Rikard Warlenius är doktorand i humaneko
logi vid Lunds universitet, ledamot i Stockholms stadsfullmäktige och i Vänsterpartiets
ekologisk-ekonomiska programkommitté.
Ståle Holgersen är kulturgeograf vid Uppsala
universitet och medlem i Vänsterpartiet.
Denna artikel grundar sig på en längre artikel
publicerad i Socialistisk debatt 209/2014.
1/2015 Rött 37
Detta uppslag är en annons från GUE/NGL
SKROTA
Dublinförordningen
Dublinförordningen gör att asylsökande måste
söka asyl i det första EU-land man kommer till.
Oftast gränsländer som Spanien, Grekland,
Italien och Bulgarien. Det leder till att ansvaret
för flyktingmottagandet snedfördelas och är en
viktig kugge i militariseringen av yttre och inre
gränser i EU.
Utan lagliga vägar in i eller genom Europa finns
bara olagliga vägar. De flesta asylsökande som
kommer till Sverige måste ta sig hit på olagliga
vägar och med hjälp av människosmugglare.
Vänstern jobbar just nu hårt för att få bort
Dublinförordningen.
”EU:s flykting
politik är
omänsklig.
Vi måste skapa en ny politik där mänskliga rättigheter
sätts i centrum. Asylvisum och lagliga vägar in i Europa
är ett första steg. Fästning Europa måste rivas och
Dublinförordningen skrotas. Vänstern är den starkaste
rösten för en sådan politik.”
Malin Björk, Europaparlamentariker (V)
Foto: Kalle Larsson
Malin Björk, EU-parlamentariker
för Vänsterpartiet och vice ordförande för
GUE/NGL, den gröna vänstern i EU-parlamentet.
** European United Left/Nordic Green Left Posttidning
Rött, Vänterpartiet,
Box 12 660, 112 93 Stockholm
BOKA IN
Vänsterdagarna
12–13 september 2015
Platsen är Stadionmässan i Malmö. Alla Vänsterpartister är välkomna att delta, politiker
på alla nivåer såväl som helt nya medlemmar. Kom och delta i två dagars samtal och seminarier om vår tids mest angelägna politiska frågor! Info om aktiviteter även fredag 11/11 kommer senare.
Spännande föredragshållare som:
Anneli Jordahl, författare. Kajsa Ekis Ekman, journalist. Asbjörn Wahl, Velferdsstaten
(norska fackföreningar & kvinnoorg.). Annelie Nordström, ordförande Kommunal. AnnaKlara Bratt. Feministiskt perspektiv. Mattias Gardell, religionshistoriker. Bob Hansson,
författare. Sven-Eric Liedman, idéhistoriker. Ben Gordon, kampanjexpert. Med flera!
Seminarieprogrammet
kommer att presenteras senare
i vår, du som är medlem kommer att få mer information om
detta senare. Den 23 februari
öppnar informationssidan
vansterdagarna.vansterpartiet.
se som kommer att fyllas på
med info vartefter.
Kostnaden för Vänsterdagarna kommer att vara 1 290 kr per
deltagare. För det får man mat,
fika och ett femtiotal högintressanta seminarier att välja bland.
Till det kommer en avgift på
1 200 kr per person i reseavgift
(alla betalar samma för att
jämna ut kostnadsskillnaderna
för resor från olika landsändar).
Boende fixar du själv, men vi
kommer att förhandla fram bra
hotellpriser och även ordna
budgetboende hemma hos
malmöaktivister för den som
önskar.
För att så många vänsterpartister som möjligt ska ha
möjlighet att träffas i Malmö
så uppmanar vi alla att redan
nu börja fundera över finansieringsmöjligheter.
Är du politiker bör du undersöka möjligheten att få ditt del-
tagande betalt av kommun och
landsting, de flesta har någon
form av bidrag för kompetensutveckling eller liknande.
Är du aktiv i partiföreningen
eller distriktet så titta över vilka
ekonomiska möjligheter ni har
att hjälpa så många medlemmar som möjligt att komma
iväg. Inte minst är det ju ett
gyllene tillfälle att ge våra
många nya medlemmar en
skjuts in i partiarbetet.
Är du medlem som är
sugen på att åka, hör med din
partiförening om hur det skulle
kunna gå att finansiera. Det går
självklart också bra att delta på
helt egen bekostnad.
Frågor kring ovanstående
skickas till vansterdagarna@
vansterpartiet.se
Funderar du på om Vänsterdagarna är något för dig så kan du
sluta fundera. Vänsterdagarna
är för alla vänsterpartister och
du vill inte missa det (prata
gärna med någon som var med
förra gången). Tillsammans
möts vi och slipar våra tankar
och idéer om hur vi vrider
samhället åt vänster och skapar
ett bättre Sverige.
Vi ses i Malmö!
vansterdagarna.vansterpartiet.se

Ladda hem nummer 5

Transcription

Similar documents

1937 KLUBBEN

En värld i rörelse: Fördjupning_historia

Läs artikel om arbetet med boken

õrende 4 - Sverigedemokraterna i Munkedal

Miljön Inte till salu - Vänsterpartiet Karlstad

Säkerhetsdatablad Avesta RedOne Betpasta 140 sv

Vänsterpress om flyktingkrisen - november 2015

Livslånga kärleken finns inom räckhåll

Vänsterpartiet Olofström V-kuriren 2013/14

Vänstern_i_Malmö_05_2012.

Avesta 2015-03-10