Svenska HLR rådet HLR registret årsrapport 2015 Sammanfattning
Transcription
Svenska HLR rådet HLR registret årsrapport 2015 Sammanfattning
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2014 års resultat Malin Redvall www.reddesign.se Grafisk form Lars Aune Ingenjör Posit. Marie-Louise Södersved Källestedt Med dr, Leg sjuksköterska Kliniskt forskningscentrum i Västmanland Svenska Utbildningsregistret i Hjärt-lungräddning Veronika Lankarbro Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret Svenska Hjärtstartarregistret Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Institutionen för vårdvetenskap Prehospen Högskolan i Borås, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Registercentrum i Västra Götaland Systemutvecklare teknik och analys Jonny Lindqvist Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare Christer Svensson VGR IT Västra Götalandsregionen, Systemutvecklare Koordinatorer Solveig Aune Leg. sjuksköterska, HLR-enheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Anneli Strömsöe Med dr, Leg. sjuksköterska, Mälardalens högskola, Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna Huvudman Västra Götalandsregionen 413 45 Göteborg Arbetsgruppen för PROM Kristofer Årestedt Med dr, Leg. sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar Johan Israelsson Leg. sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar Svenska rådet för hjärt- lungräddning Anders Bremer PhD, Leg sjuksköterska, Högskolan Borås FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret kartlägger alla fall av plötsliga och oväntade hjärtstopp i Sverige där hjärt-lungräddning har påbörjats. Registret har funnits sedan 1990 och består av två huvudavsnitt (Hjärtstopp utanför sjukhus och Hjärtstopp på sjukhus). Kartläggningen utanför sjukhus påbörjades 1990 och inkluderar idag 77.017 fall. Kartläggningen av hjärtstopp på sjukhus påbörjades 2005 och inkluderar idag 17.549 fall. Årsrapport 2015 Figur 1: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 – 2014 i Sverige efter hjärtstopp utanför och på sjukhus. 1400 1225 1263 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 351 I figur 1 visas antalet räddade liv per år när HLR-verksamheten på och utanför sjukhus slås ihop. Figuren visar att denna siffra successivt ökat under de senaste åren och att idag nästan 1.300 människoliv årligen räddas av HLR-verksamheten i Sverige. 1050 875 700 525 350 0 175 Dalarna Kalmar Blekinge Örebro Östergötland Västra Götaland Skåne Västerbotten Värmland Södermanland 27 21 19 18 17 18 14 14 14 14 Tabell 1. De 10 regioner som räddat flest I tabell 1 visas de 10 regioner i landet som under 2014 har räddat flest liv per liv per 100 000 invånare och år 2014. 100.000 personer och år. Framgångsrikast har man varit i Dalarna där hela 27 liv räddats. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 600 500 400 300 200 100 0 12 % 8% 10 % 6% 4% 2% 119 1995 4,8 % 2000 2000 2005 2005 2010 2010 546 11 % Figur 3. Andelen patienter som levde efter 30 dagar mellan 1992 och 2014. 1992 2014 2014 Figur 2: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 – 2014 i Sverige efter hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärtstopp utanför sjukhus I figur 2 visas att antalet rapporterade räddade liv per år efter hjärtstopp utanför sjukhus successivt ökat för att år 2014 nå den hittills högsta nivån 546 fall. Som ses i figur 3 så har den procentuella överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus också successivt ökat och har under de senaste 3 åren pendlat mellan 10 och 11%. Denna ökning ses framför allt bland patienter där den första registrerade rytmen var ett kammarflimmer vilket illustreras i figur 4. 0% 1992 1995 1992 12 % 1% 1995 VF/VT Ej VF/VT 2000 2005 34 % 4% 2010 2014 Figur 4. Andel patienter som levde efter 30 dagar i relation till om kammarflimmer förelåg eller ej. 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5% 0% 2009 7 2010 12 2011 17 2012 22 28 2013 2014 20 Figur 5. Andel fall med kammar flimmer som defibrillerats före ambulansens ankomst. % 30 25 20 15 10 5 0 Antalet är avrundat till närmast hela tal 07 20 760 08 009 2010 011 012 013 2014 2 2 2 2 20 196 Figur 6: Antal rapporterade räddade liv per år 2006 – 2014 i Sverige efter hjärtstopp på sjukhus. 800 700 600 500 400 300 200 0 100 06 20 63 % Angiolab. 50 % 40 % HIA 32 % Akutintag 32 % Mott, lab, rtg Man bör dock notera att även bland patienter som inte har kammarflimmer så förefaller överlevnaden att öka även om den fortfarande är väldigt låg. En av anledningarna till den ökade överlevnaden vid kammarflimmer är sannolikt att en ökande andel erhållit defibrillering innan ambulansen kommit fram vilket illustreras i figur 5. Hjärtstopp på sjukhus I figur 6 visas antalet rapporterade räddade liv per år. Överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus är betydligt högre jämfört med överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus. 17 % Vårdavd. Hjärtstopp 30 % I figur 7 visas den procentuella överlevnaden efter hjärtstopp 30 % IVA Annan Figur 7. Andel patienter vid liv efter 30 dagar i relation till plats för hjärtstopp 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Operationsavd. 2 (10 sek) 0 1 3 4 min. Hjärtstopp Figur 8. Mediantid (min) från hjärtstopp till defibrillering i relation till var hjärtstoppet inträffade. Angiolab. HIA IVA Operations avd. Mot, lab, rtg Akutintag Annan Vårdavdelning 80% på sjukhus i relation till var hjärtstoppet inträffade. Överlevnaden är högst när hjärtstoppet inträffade på Angiolab. och den är lägst när hjärtstoppet inträffade på en vårdavdelning. Tiden från inträffat hjärtstopp till defibrillering varierar beroende på var på sjukhuset som hjärtstoppet inträffar vilket illustrerasi figur 8. Det finns ett starkt samband mellan tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering och chansen till överlevnad även vid hjärtstopp på sjukhus (figur 9). 40% 70% 60% 50% 30% 20% 10% 0% 69 0-1 51 2-3 38 4-5 >5 30 Hjärtstopp Figur 9. Andelen patienter vid liv efter 30 dagar i relation till tid mellan hjärtstopp och första defibrillering vid kammarflimmer Andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom de tre första minuterna efter inträffat hjärtstopp är hög och ökar (figur 10). Detta är sannolikt en av orsakerna till att överlevnaden bland patienterna med kammarflimmer också ökat sedan registreringen påbörjades (figur 11). Tid från hjärtstopp till defibrilering(min) 89 % 4 07 2008 2009 2010 2011 2012 2013 201 20 79 % Figur 10. Andel kammarflimmer defibrillerade inom 3 min efter hjärtstopp över tid . 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 06 20 50 % 65 % Figur 11 Andel patienter med kammarflimmer vid liv efter 30 dagar. 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % 45 % 40 % 35 % 30 % 06 007 2008 009 010 2011 2012 2013 2014 2 2 2 20 Konklusion Hjärt-lungräddningsverksamheten i Sverige räddar idag närmare 1.300 människoliv årligen. Detta är ett imponerande kvitto på de stora satsningar som görs runt om i landet för att förbättra HLR-verksamheten. Bland överlevare såväl efter hjärtstopp på som utanför sjukhus så har den stora majoriteten en relativt väl bevarad cerebral funktion. För vidare läsning Den fullständiga rapporten finns för nedladdning på www.hlr.nu. KEDJAN SOM RÄDDAR LIV Hjärtstopp