Förhandstitt

Transcription

Förhandstitt

Tre domar att hålla koll på Läs om rättsfallen som påverkar företagen
Friskolornas ständiga kamp för rimlig skolpeng Trots lagändring ingen ljusning
Tidningen för företagsamt folk
#7 2015 25 september – 23 oktober 2015
59 kr inkl moms
Pr-profilen
Linda Skugge om sin sjukdom
”Jag tvingades
fejka att jag
var frisk”
Monopolbrytarna del tre
Olof Stenhammar spräckte det
svenska börsmonopolet
Dramatiskt fall
i kvinnors företagande
Ned 40 procent på bara ett år
Mariestad är årets raket
Hela listan över företagsklimatet
i Sveriges kommuner
10
vinner
Tips: Så
ndlingen
du uppha
Stororder från
utlandet och högtryck
i försäljningen?
Som företagare vet du säkert att det enda som är konstant i
tillvaron är förändringar. Planer och förutsättningar kan ändras
lika plötsligt som vädret. Som Nordens företagsbank är vi
en lika stabil som långsiktig partner. Varje företagsrådgivare
har ett team av experter redo, så att våra företagskunder
kan hantera alla typer av affärer och växa oavsett utmaningar.
Vill du också ha en bank som finns där för dig i alla väder?
Läs mer på seb.se/helaforetagaren
Lena Elleström
Företagsrådgivare
Östergatan i Malmö
0771-62 53 53
MED FYRHJULSDRIFTEN
KAN JAG TA MIG TILL PLATSER
JAG ALDRIG VARIT PÅ.
RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE
”
PREMIÄR FÖR NYA
MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID
Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i en ny
version med över 100 nyheter. Outlander Plug-in Hyrbid
är en riktig fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen
och drar släp, fortfarande till ett riktigt lågt förmånsvärde.
Den perfekta tjänstebilen har nu blivit ännu bättre.
Välkommen till din Mitsubishi-handlare på en provkörning.
Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km,
CO 2 42 g/km. Alla priser är generalagent rek. cirka priser.
Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt.
Bilen på bild är extrautrustad.
OUTLANDER PLUG-IN HYBRID
FRÅN 409 900 KR
FÖRMÅNSVÄRDE
FRÅN 946 KR/MÅN
MITSUBISHIMOTORS.SE
Stora
Skedvi,
12 augusti 2015
KVINNORS
FÖRETAGANDE
klockan 10.30
4
NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE
KVINNORS FÖRETAGANDE
Crowdfunding
räddade knäckebrödet
När knäckebrödstillverkningen i Stora Skedvi flyttade
blev 31 bagare utan jobb och hela bygden sörjde sitt
handgräddade knäcke. Men nu gräddas det för fullt i
brödfabriken igen, tack vare Malin Floridan, Anders
Åkerberg och deras 733 crowdfundare.
Text: Karin Janson Foto: Maria Hansson
– Det var ett enormt engagemang för brödfabriken i byn och upprörda känslor när den
lades ned. Medelålders män kom in och grät, berättar Malin Floridan, som tillsammans
med Anders Åkerberg driver handelsboden Visthusboden i Stora Skedvi.
Deras handelsbod, med lokal mat, ligger vägg i vägg med brödfabriken, som stängdes
för två år sedan när verksamheten flyttades till en annan ort. De vedeldade ugnarna, där
knäckebrödet hade gräddats för hand i sex decennier, revs ut i flytten.
Malin och Anders kände att de ville försöka bygga upp ett nytt bageri.
– Det handlade initialt om att vi behövde ha något mer som lockade besökare till
Visthusboden, men väldigt snart övergick det till att bli en fråga om att rädda hantverket
och jobben.
De startade en crowdfunding-kampanj för att samla in pengar till två nya ugnar. 733
knäckebrödsälskare från hela landet bidrog med 600 000 kronor. Resten av
finansieringen löstes med hjälp av några välvilliga byggföretag och en nyemission
där man sålde 30 procent av bolaget till externa ägare.
Nu gräddas det för fullt i brödfabriken igen.
– Butikerna står i kö för att bli återförsäljare, gänget i fabriken är helt fantastiska och
vårt första bokslut visar ett litet plus trots tunga investeringar. Det känns som en liten
solskenshistoria, säger Malin Floridan.
VÅRT BÄSTA ÖGONBLICK:
”Dagen då vi visste att vår nyemission var i hamn och vi kunde sätta ordentlig fart på
byggandet av kavlingsmaskinen. Men även vid invigningen när fabriken fylldes med flera
tusen lyckliga entusiaster som stämde upp i hyllningskör. Snacka om bekräftelseboost”.
5
INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 7-2015
LEDARE:
9 Hur viktiga är SD?
INSÄNT/DEBATT:
10 Vem blir elbilbranschens Jonas Birgersson?
NYKLÄCKT:
12 Jakten på effektivitet blev ett företag
14 Kulturentreprenören som brinner för storytelling
NYHETER:
16 Kommunalt trixande med skolpeng slår ut friskolor
Trots hundratals fällande domar fortsätter kommunerna runt
om i landet att försvåra för friskolorna. Underbudgeteringar
och dolda underlag för skolpengen är några av problemen
som friskolorna möter. ”Det är ett hopplöst system”, säger Jan
Vikström, som driver flera friskolor i Norrköping.
16 Friskola får rätt mot Håbo om skolpeng
18 Hotades av nedläggning – klarade sig i sista minuten
19 Talanger inspirerar unga till stordåd
19 Digitaliseringen kräver förändring och förnyelse
20 Tre viktiga rättsfall som påverkar företag
21 Regeringen ska satsa på startups
SVENSKT NÄRINGSLIV:
43 Vd har ordet: Kommande avtalsrörelse väcker oro
i företagarleden. Utmaningen är att få förståelse för att
höga löneökningar gör en tuff vardag ännu tuffare. I
slutänden innebär det färre jobb, skriver vd Carola Lemne.
44 Svenskt Näringsliv: Svenska folkets kännedom om skatternas
omfattning är dålig, inte minst bland unga. Bäst kunskap har
företagarna. Vanliga inkomsttagare bedömer att de betalar
34 procent i skatt till kommun, landsting och stat, men den
verkliga siffran är 52 procent, visar en ny rapport.
I PRAKTIKEN:
52 Yrkeselever och medarbetare lär av varandra
54 Vinnande anbud tar ut svängarna
EXPERTERNA:
56 Vad kostar varumärken?
VAD HÄNDE SEN?:
60 Envishet och god tajming öppnade
marknaden för intimhygien
TIPS & TRIX:
62 Duktiga entreprenörer sover ordentligt
Mariestad låg länge i botten på Svenskt Näringslivs ranking av
företagsklimatet i landets kommuner, men i år klättrar Mariestad
135 placeringar. Tydlig kommunikation och mod att fatta beslut är
framgångsreceptet. Men hur har det gått för din kommun? Entreprenör har hela
listan!
38
”Jag var egentligen inte ute efter att bygga något
stort eller internationellt företag. Jag ville bara
starta något eget som förhoppningsvis kunde försörja
min familj och göra så att vi kunde leva ett tryggt liv”.
Finansentreprenören Olof Stenhammar,
grundare av OM, som fällde det svenska börsmonopolet.
I en tid då Stockholmsbörsen hade monopol
på aktiehandel fick
entreprenören Olof Stenhammar
idén att starta optionshandel i
Sverige. Trots hårt motstånd från
myndigheter och storbanker drog
han igång företaget Optionsmäklarna, OM, som blev världens första privatägda och vinstdrivande
börsverksamhet. Läs den tredje
delen i Entreprenörs artikelserie
”Monopolbrytarna”.
32
10 FRÅGOR:
66 Paolo Roberto: ”Jag håller på
att bygga ett imperium”
6
INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 7-2015
Nyföretagandet i Sverige
minskade förra året med 1,5
procentenheter till omkring åtta
procent av befolkningen. Raset förklaras
främst av ett dramatiskt fall i kvinnors
företagande med närmare 40 procent på
ett år.
28
Linda Skugge om att vara sjuk som företagare
Hon vet inte i vilken grad av helvetet som hon befunnit sig i de senaste åren.
Hon vet bara att hon tvingats kämpa varje dag för sitt liv, trots att kroppen skrikit av
utmattning. Att hon tvingats låtsas vara frisk; för vem vill ge uppdrag till en sjuk företagare? Teaterproducenten, pr-konsulten och författaren Linda Skugge skriver öppenhjärtigt om
sin sjukdom och den katastrof som det inneburit för hennes företag. Tidningen Entreprenör
granskar dessutom hur trygghetssystemet för företagare fungerar och tipsar om de
fallgropar som du bör undvika för att inte drabbas hårdare än nödvändigt.
22
Förra året vann konsultföretaget
Innordica Design en upphandling
om att designa ett nytt vård- och
omsorgsboende. Företaget, med sina tre
anställda och två år i branschen, tog hem
avtalet före flera stora arkitektbyråer.
Entreprenör ger dig 10 tips på hur du vinner
en upphandling.
54
ADRESS: Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Nicklas Mattsson: 08-553 430 90,
nicklas.mattsson@entreprenor.se REDAKTIONSCHEF: Anna Dalqvist: 08-762 61 90, anna.dalqvist@entreprenor.se NYHETSREDAKTÖR:
Daniel Mellwing: 08-553 432 41, daniel.mellwing@entreprenor.se REPORTRAR: Anders Carlsson: 08-553 431 38, anders.carlsson@entreprenor.se, Peter Ceder:
08-762 61 39, peter.ceder@entreprenor.se Maja Cronstedt: 08-553 432 07, maja.cronstedt@entreprenor.se, Stina Dahlén: 08-553 430 36, stina.dahlen@entreprenor.se, Pernilla
Nordström: 08-762 61 37, pernilla.nordstrom@entreprenor.se, Henrik Nygren: 072-228 86 57, henrik.nygren@entreprenor.se, Jakob Stenberg: 0768-936 690, jakob.stenberg@
entreprenor.se, Henrik Svidén: 08-762 61 91, henrik.sviden@entreprenor.se ADMINISTRATION: AnnaKarin Franzén: 08-762 61 33, annakarin.franzen@entreprenor.se
ANNONSER: Robert Wallner:
DESIGN & PRODUKTION:
MediaKraft, Tfn: 08-23 45 32, robert.wallner@mediakraft.se PRENUMERATION: www.prenservice.se 08-762 61 40, ISSN 1104-8891
Easy Media Sweden AB TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB: Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se
PAPPER: Omslag Arctic Matt 170g, Inlaga AmberGraphic 90g OMSLAGSFOTO: Viktor Fremling
Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.
7
120
R
RIE
A
N
I
M
SE
Seminarieprogram
och biljetterbjudande
värde 200 kr!
egetforetag.se
5–7 NOVEMBER, TORSDAG–FREDAG 10–17, LÖRDAG 10–16
STOCKHOLMSMÄSSAN, ÄLVSJÖ
REDAKTIONEN TYCKER TILL
Foto: Colourbox
Kontakt: nicklas.mattsson@entreprenor.se
Man kan inte använda
sig av medier om man ska
förstå världen.... Jag använder
vanlig statistik från Världsbanken
och FN. Det är inte kontroversiellt.
Det här är ingenting som man
kan diskutera, jag har rätt och
du har fel.
Professorn i global hälsa, Hans Rosling, läxar upp
dansk journalist i ett klipp som spridits över hela
världen. Han visar hur världen blivit bättre på de
flesta plan och slår samtidigt ett slag för utbildning,
statistik och att gå till källorna. Hade vi haft en
gillaknapp, hade vi tryckt på den.
Politik ska påverkas
lyckades nyligen ”avslöja”
att näringslivet pratar med Sverigedemokraterna, i syfte att påverka partiets näringspolitiska åsikter. Mer förvånande och ett mer
intressant avslöjande torde det väl varit ifall
organisationer som Svenskt Näringsliv och
andra inte försökte påverka alla politiska
partier i riksdagen? För det är deras uppdrag,
för medlemmarnas bästa. Ju fler som förstår
värdet av företagsamhet, desto bättre, oavsett
om de är neofascister eller illa förklädda
kommunister.
DAGENS INDUSTRI
är däremot att organisationer som LO, statsråd som Mikael
Damberg och självaste statsministern beter
sig som pajasar genom att låtsas att det är att
”samarbeta” att förse folkvalda politiker med
information. Snarare tillskriver de SD en makt
som de absolut inte har. Men när siffrorna
dalar för de egna leden och SD växer sig allt
starkare bland LO:s medlemmar, är förstås
även tomma utspel något att klamra sig fast
vid. Juvenilt är det, dock.
HÄPNADSVÄCKANDE
SVERIGE LIDER AV DEN moralism som bara
vaknar i samhällen med framgångsrika företag
och stort välstånd. Där småsaker utan vikt kan
uppta tid. Tid som borde vara viktigare att
spendera med riktigt brännande frågor, som
exempelvis landets energiförsörjning, jobben,
företagsklimatet, skadliga skatter, migrationen
och digitaliseringen.
Mot helvetet i en korg, som det heter på
utrikiska.
Nicklas Mattsson
SVARTMÅLNING HJÄLPER INTE
UTVECKLA BOLAG – NYA TIDER
”Här är företagen på svarta listan”. Visst låter det kittlande? Så
löd i mångt och mycket rapporteringen kring en ny rapport från
stiftelsen Allbright. Listan visade att 24 av 279 börsbolag helt
saknar kvinnor i styrelsen. Onekligen finns det mycket kvar att
göra inom området och rapporten är ett bra sätt att uppmärksamma frågan. Men man kan också välja en annan vinkel och
rubriksättning, som faktiskt Sveriges Radio gjorde. Rapporten
konstaterar nämligen att om utvecklingen fortsätter i samma
takt som idag så är bolagsstyrelserna jämställda om tio år. Ja, du
läste rätt. Nog hade man önskat att fler hade valt den vinkeln.
Svartmålning generar klick, men ger inte nödvändigtvis en sann
bild av hur verkligheten ser ut. Eller kommer att se ut.
Nyligen sprang jag på entreprenören och
affärsängeln Liselotte Hägertz Engstam.
Förutom allt annat förnuftigt hon sa
stannade ett speciellt uttalande kvar:
”10. Siffran 10 har ändrat innebörd. Numera
handlar det verkligen inte bara om att effektivisera 10 procent, öka intäkterna med 10 procent
eller förbättra produkten eller tjänsten 10 procent. Numera betyder 10 att
man måste förändra sig, tänka 10 gånger större och omvärdera sig minst 10
gånger innan man är på rätt väg”. Nya tider och nya typer av företag med helt
nya förutsättningar tack vare globaliseringen och digitaliseringen, måste helt
enkelt öka tempot. Och öka förändringstakten i sin utveckling.
Jakob Stenberg
Nicklas Mattsson
9
INSÄNT OCH DEBATT
Foto: Colourbox
HÖR AV DIG! Skriv kort och gör det nu! Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. ADRESS: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se
Vem blir elbilsbranschens
Jonas Birgersson?
Många bedömare talar om att biltrafiken står inför
ett viktigt skifte – bort från de fossila bränslenas
förbränningsmotorer, till rena bilar drivna med
grön el. Med allt fler alternativ från de traditionella
biltillverkarna och allt längre räckvidd för fordonen
är sannolikt många bilister inte långt borta från att
köpa sin första elbil.
MEN ÄNNU FINNS det en del faktorer som
håller tillbaka. En är möjligheten att ”tanka”
el till sin bil. Mycket arbete har utförts för
att göra det möjligt att ladda längs de stora
Europavägarna. Men den stora utmaningen
när det gäller laddning av elbilar är en helt
annan: Laddningen på hemmaplan.
I svenska städer bor en mycket stor andel
av bilägarna i flerfamiljshus eller rad- eller
grupphusbebyggelse där gemensamma markparkeringar eller gatuparkering är normen. På
dessa asfaltsplaner finns sällan el framdragen
till p-platsen.
Frågan som många elbilsköpare i dag ställer
sig är: Hur ska jag kunna ladda min nya bil?
Möjligheterna är små.
När utrullningen av bredbandsfiber till
svenska hushåll drog igång på allvar blev en
entreprenör, Jonas Birgersson, och hans Bredbandsbolaget banérförare. Det fanns många
traditionella företag inom telekom- och
kabeltevebranscherna som kunde leverera
produkten, men det behövdes en ”profet” som
gick ut och pratade om behovet.
Nu står vi inför en liknande situation inom
elbilsbranschen. Många elleverantörer skulle
kunna gå ut med attraktiva erbjudanden för
hur de skulle kunna bygga ut laddningsmöjligheterna på gemensamma parkeringsplatser,
men hittills är det ingen som gjort det.
I USA har Tesla slutit avtal med ett antal
parkeringsgarage i New York om elleveranser
till Teslaägare. Bolaget har också planer på att
bygga ut ett eget nät av laddstationer i Europa,
på samma sätt som bolaget redan gjort i
Kalifornien.
Men att varje bilföretag skulle bygga upp
sitt eget nät av laddstationer är förstås lika
dumt som att de skulle ha sina egna kedjor av
bensinstationer. Infrastrukturen behöver vara
öppen och tillgänglig för alla.
Behövs det en ny aktör på marknaden?
Eller är någon av de etablerade aktörerna
beredd att komma med det erbjudande som
skulle möjliggöra revolutionen på svensk
bilmarknad? Vi som vill se en klimatsmart
svensk bilflotta efterlyser en förändring.
Karl Henriksson (KD)
Kommunalråd i
Huddinge, trafikpolitisk
talesperson för
Kristdemokraterna i
Stockholms läns landsting
Föräldraledighet inget karriärhinder
Efter diskussionen om fler öronmärkta pappamånader har frågan om föräldraledighet återigen
blivit en het fråga i politiken. Även om meningsmotståndarna tycker olika om föräldraförsäkringen
i sig, verkar alla överens om att karriärmöjligheter
påverkas negativt om man väljer att vara ledig
när man får barn. Den här (van)föreställningen är
problematisk. Förutom att den avskräcker många
kvinnor från att satsa på sin karriär, visar den även
att vi har en förlegad bild av hur den moderna
arbetsmarknaden behöver fungera idag. För den
moderna arbetstagaren är inte längre arbetet en
plats dit du går, utan en uppgift man ska lösa. Moderna arbetsgivare ser detta och inser att man har
10
mycket att vinna på att strukturera sin organisation så att småbarnsföräldrar kan jobba optimalt.
Som vd och egenföretagare har jag haft
förmånen att välja när jag ska vara ledig med mina
två barn. Under den tid som jag varit borta från
jobbet har både företaget och jag själv utvecklats.
Förutom det uppenbara att barn i sig kräver en
förmåga att strukturera och organisera tillvaron,
har även frånvaron utvecklat sidor av mig själv
som jag haft stor nytta av i jobbet. Jag har lärt
mig lita på mina medarbetare på ett sätt som jag
tidigare inte behövt och på så sätt öppnat upp
möjligheter för fler. Jag kan prioritera min tid mycket bättre och det har det gett mig mer energi och
motivation för att fortsätta göra ett bra jobb. Så
länge debatten fortsätter att snävt fokusera på
att styra ett ojämlikt uttag av föräldraförsäkringen
utifrån 1900-talets arbetsideal kommer tyvärr
de goda intentionerna att slå fel. Konsekvensen
av 2010-talets verklighet är att det måste bli
allvar med ett mer flexibelt arbetssätt som passar
småbarnslivet. Helt enkelt för att det låter sig
göras. Den moderna arbetsmarknaden uppskattar
människors olika erfarenheter
och kompetens. När ska vi sluta
se det som ett problem?
Karolina Wallin Brorsson
Vd, Protosell
Foto: Colourbox
INSÄNT OCH DEBATT
Kampanj!
Fri konferens*
Boka senast
30/10
Hur ofta mutar du?
MÅNGA AV DE FRÅGOR som Institutet Mot Mutor (IMM) får in just
nu gäller inbjudningar till olika aktiviteter som kan uppfattas som
tveksamma ur aspekten mutor. Det är inbjudningar till sportevenemang, mingelkvällar och gratisbiljetter till film och teater.
Inbjudningar som ofta står i strid både med IMMs Näringslivskod
och med företagens interna policy. Resonemanget går ofta ut på att
policyn som finns i verksamheten bara ”ska reglera vad som får tas
emot, vad som får erbjudas till andra måste fortfarande vara lite mer
generöst”. Många av de som hör av sig till IMM har redan tackat
nej, med hänvisning till att företagets interna policy anger att det
inte går att ta emot fotbollsbiljetter för två personer eller räkkryssning för dig och en medföljande.
Det vanligaste svaret som kommer från inbjudande part när
någon tackat nej är:
”Förstår dig, vi får inte heller ta emot det enligt vår policy!”
Men varför erbjuder vi det då? Är det för att vi inte förstått vad
som står i policyn eller för att just det dokumentet är en pappersprodukt och inget mer? Är det verkligen klart från högsta instans
i företaget vad som gäller och vilka regler som ska följas? Vet de
anställda hur de ska leva efter policyn i praktiken?
Om resonemangen i ett företag går ut på att ”vi gör det som krävs
i den allmänna debatten, men vi måste ju fortsätta bjuda lite, det
är upp till mottagaren att tacka nej”, då är vi ute på hal is. Har vi
tänkt på att en inbjudan, för att falla inom ramen för den svenska
mutlagstiftningen, i sig inte ens behöver tas emot, det räcker med
att erbjuda?
Näringslivskoden finns till för att hjälpa näringslivet att hålla sig
med en rågång till det straffbara. Att resonera rätt och faktiskt ställa
sig frågan ”Vem bjuder jag och varför?”
DET FINNS INGA ALTERNATIV DÄRFÖR ATT:
Vi vill att företagen i AB Sverige ska vara långsiktiga och hållbara.
Vi vill främja den sunda och fria konkurrensen på marknaden.
Vi vill att vinnaren av ett kontrakt ska vara
bästa part utifrån de kriterier som efterfrågas i
en upphandling. Det finns inget enklare sätt att
vara tydlig både internt och externt än att se till
att samma regler tillämpas för alla.
Helena Sundén
Generalsekreterare, Institutet
Mot Mutor (IMM)
Kickstarta hösten till havs
Konferera klimatsmart på Östersjöns elegantaste
kryssare Viking Grace. Ombord väntar ett helt
konferensdäck med plats för fem till 500 personer,
flera nya restauranger och en ljuvlig spa-avdelning.
Eller välj Viking Cinderella så kan ni varva effektiv
mötestid med stjärnartister, dansband och riktigt
god mat.
Dygnskonferens Viking Grace
Prisex 760:- per person.
Uppge kod SKONFZ.
I priset ingår kryssning Stockholm–Åbo med Viking
Grace, del i Insidehytt för två, frukost, buffélunch och
-middag inkl vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars
konferens ombord inkl kaffe och frukt.
Dygnskonferens Viking Cinderella
Prisex 755:- per person.
Uppge kod SKONFZ.
I priset ingår kryssning Stockholm–Mariehamn, del i
Insidehytt för två, buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe,
frukost, buffélunch och fyra timmars konferens ombord
inkl kaffe och frukt.
Anslutningsbussar finns från ett flertal orter.
Alltid minst 50% rabatt söndag–torsdag.
*Gäller avresa t o m 28/2 2016 när du bokar senast 30/10 för
minst 10 personer.
Läs mer på Vikingline.se
eller ring för att boka 08-452 40 40.
11
Foto: Pontus Lundahl / TT
NYKLÄCKT
VILTH
Startade: 2014
Grundare: Henrik Hoffman, Lasse
Hoffman, Viktor Ånöstam, Carl
Rosell och Ludvig Franzén
Ort: Björkvik och Stockholm
Anställda: 3
Omsättning: < 1 MSEK
Målgrupp: Jägare & markägare
Jakten på
effektivitet blev ett företag
Den bökiga och föråldrade administrationen kring jakten tog för mycket av den
värdefulla tiden i skogen. Lösningen blev ett webbaserat system som minimerar
planeringen och effektiviserar viltförvaltningen för jägare. ”Vi gillar inte byråkrati, vi
är lösningen på det”, säger Henrik Hoffman, grundare av Vilth.
Vilth utvecklades till ett webbaserat system
DET VAR VID Henrik Hoffmans föräldrahem
som kan användas som en app, en hemsida,
mitt i Sörmland som idén kring Vilth föddes.
eller via sms. Systemet samlar statistik och
I Björkvik samsas 40 jaktlag i ett skötselrapportering kring vilka djur som fällts, vad
område, där länsstyrelsen på förslag från
som har synts i skogen och om någon har sett
jägarna själva bestämt hur många älgar och
ett skadat djur – bara genom några enkla
kronhjortar som får skjutas. Därför måste
knapptryckningar.
jägarna snabbt rapportera
– Datan kan användas
in ett fällt djur, så att ingen
DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS
av
jaktlagen för att följa
i området fäller fler än
Vi har en tjänst som löser ett
djurens
rörelser och se sina
vad som är tillåtet. Jägare
utbrett problem.
pass
på
kartor.
Den skickas
rapporterar också in alla
Jägarna är redo för att ta till sig
också
in
till
Länsstyrelserna
djur man ser, observationer
digitaliseringen
och Viltdatabasen som för
som bestämmer storleken
Vi sätter användarvänligheten
statistik över Sveriges viltpå nästa års jakt. Allt detta
som prio 1, 2 och 3.
administrerades med
stammar, berättar Henrik.
gammal, ineffektiv teknik,
och skötselområdets styrelse bad Henrik om
DET VIKTIGASTE är att tjänsten ska vara lätt
hjälp att effektivisera hanteringen.
att använda och inte beroende av för avan– Jag gick sista året på Handelshögskolan
cerad teknik eller internet.
och startade detta som ett projekt vid sidan
– Ofta har man dåligt mobilt internet ute
av skolan tillsammans med några kompisar.
på passen i skogen, och då kan man skicka
Sedan har det rullat på, och idag är vi tre
ett sms med informationen istället. Det är ett
som jobbar heltid med Vilth, säger Henrik
problem idag att det kommer in för lite inforHoffman.
mation för att statistiken ska kunna ge något
12
tillbaka. Vi automatiserade något som var lätt
att automatisera, det är inte rocket science.
Tjänsten måste vara lätt att förstå direkt,
annars fallerar hela idén.
SEDAN STARTEN F ör ett år sedan har Vilth
lyckats få omkring 800 jaktlag som kunder,
vilket ger omkring 8 000 registrerade profiler
i nätverket. Med 300 000 jägare i Sverige
som bedriver jakt med en omsättning på fyra
miljarder om året, så ser framtiden lovande
ut för killarna bakom Vilth. Men trots det, så
nöjer de sig inte med Sveriges gränser.
– Det finns ingen anledning att inte vilja
expandera och internationalisera vår idé, den
är inte unikt utformad för Sverige. Vintern
och våren 2016 kommer att bestå av förbättring och förberedelser inför internationaliseringen som vi hoppas kommer igång under
nästa år, säger Henrik.
Louise Wachtmeister
MARCUS SCHIRÉN, VISMA SPCS
Nya Visma eEkonomi
Från 89 kr i månaden
Prova gratis!
Du kan. Fakturera.
Du kan. Bokföra.
Du kan. Göra allt i appen.
5407
Nya Visma eEkonomi är fakturerings- och bokföringsprogrammet som effektiviserar din vardag som företagare.
Du kan arbeta i datorn, surfplattan och smartphonen. Du behöver aldrig tänka på backuper. Och i takt med att ditt
företag växer kan du utöka med fler funktioner. Ring 0470-70 61 00 eller prova gratis på vismaspcs.se
Vi tar ditt företagande personligt
NYKLÄCKT
Foto: Isabelle Pedersen
TEMPUS FUGIT
Gör: En app för platsspecifika ljudupplevelser, där ljudklipp kan kopplas till en specifik fysisk plats via GPS.
Startade: 2014
Ort: Stockholm
Anställda: 2
Omsättning: 27 000 SEK hittills i år
Målgrupp: Kulturinstitutioner och större turismföretag,
turister och privatpersoner.
Kulturentreprenören
som brinner för
storytelling
Varje stad, varje gata, varje vrå har en berättelse.
Historier om kärlek, längtan och sorg. Livsavgörande händelser. Rebecka Pershagen ville
ta tillvara offentliga platsers okända historier.
Resultatet blev appen Tempus Fugit.
I APPEN BLIR staden och gatorna scenografi i
lyssnarens privata föreställning.
– Man kan säga att det är som ett teaterhus
i telefonen. Varje kapitel utspelar sig på en
viss plats och man kan bara lyssna på kapitlet
på just den platsen. Det skiljer oss från andra
audiowalk-appar, säger Rebecka Pershagen.
Hennes bakgrund är onekligen väl lämpad
för utmaningen. Som utbildad musikalartist
vid Teaterhögskolan i Göteborg är hon djupt
rotad i kulturvärlden. Samtidigt har hon alltid
haft ett brinnande teknikintresse, inte minst
efter arbete på företaget 3 när det startade i
Sverige, och även med lanseringen av MMS
en gång i tiden.
Embryot till Tempus Fugit hade länge
funnits i bakhuvudet, och kläcktes till slut
när Rebecka Pershagen samarbetade med
studenter på kandidatprogrammet i Data- och
Systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Att appen fick namnet Tempus Fugit, som
betyder ”tiden flyr” på latin, är knappast en
slump.
– När jag satt på bussen försvann jag lätt in
i minnen när jag åkte förbi vissa platser, även
14
Rebecka Pershagen tror sig alltid ha haft en entreprenöriell ådra, även om hon på riktigt insåg det i
och med starten av Tempus Fugit. ”När jag tänker tillbaka så har jag nog alltid varit en entreprenör. I
mellanstadiet gjorde jag ett fanzine om Spice Girls som jag sålde till skolkamrater och även rektorn”.
om de platserna inte såg likadana ut längre så
fanns ändå minnena kvar. Det väckte tankar.
Det offentliga rummet tillhör alla, men är
väldigt underutnyttjat idag. Med Tempus
Fugit kan platser få liv igen, men utan att en
enda skylt, QR-kod eller affisch behövs. Det
räcker med en mobil.
verk att lyssna på är varierat,
allt från självbiografiska verk av Rebecka Pershagen till produktioner från samarbetspartners finns i repertoaren. Även spännvidden
mellan platserna är bred, med en rad städer i
Sverige och även i England och Skottland.
Sedan starten förra året har utvecklingen
UTBUDET BLAND
DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS
Kombinationen av appens alla funktioner är
helt unik.
Teamet består dels av teknisk kunnighet, dels
av konstnärlig kompetens och rådgivning till
samarbetspartners.
Audiowalks och ljudupplevelser är nästa stora
kommunikationsform, och har varit stort inom
kultursektorn länge.
gått fort och Tempus Fugit har knappast gått
obemärkt förbi. Idag har appen närmare
1 000 användare. Rebecka Pershagen har på
mindre än ett år tilldelats både Stockholms
Stads Innovationsstipendium och utsetts till
Månadens Alumn vid Stockholms universitet.
Men oändligt många historier finns kvar
att berätta. Om man får tro Rebecka Pershagen spelas än så länge bara Tempus Fugits
ouvertyr.
– Potentialen är enorm. Det handlar egentligen om ett helt nytt sätt att kommunicera
på. Det kan handla om författare som vill få
spridning på sina verk, men också om företag
som vill nå ut till nya kunder utan att använda
konventionella metoder som text eller flash.
Ambitionen är att påbörja licensieringar
av appens teknik för samarbeten med större
företag och institutioner.
– Det finns redan flera intressenter. Alla ska
kunna bidra med sina historier i appen. Jag
kallar Tempus Fugit för storytelling 2.0.
Jakob Stenberg
Paper art made by Anton Thorsson / Söderberg Agentur.
2 SAKER DU INTE VISSTE
OM CEDERQUIST.
VI KAN INTE ALLT.
För dig som kund är det viktigt att vara säker på att du får den mest kvalificerade hjälpen
när det behövs. Istället för att sprida ut vår kompetens på alltför många discipliner har vi
på Cederquist därför valt att fokusera på åtta affärsjuridiska områden som vi kan utan och
innan – så att du alltid kan räkna med bästa möjliga leverans.
RANKADE TOPP 3 PÅ DET VI GÖR.
Vi är rankade topp tre i Sverige på de områden som vi är aktiva inom; däribland fastighetsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Självklart är vi stolta över det. Vi ser det nämligen som en
bekräftelse på att vår strävan efter att hela tiden bli bättre ger resultat. Att vi lyckas se möjligheterna för våra kunder, och att de uppskattar att vi kan erbjuda det lilla extra. Så visst är vi
glada – men mer över resultaten än utmärkelserna.
CEDERQUIST.SE
Användbarhet
BÄST I TEST
2011
Pyramid
A
nvändba
BÄST rhet
I TEST
Business
2011
Affärssystemet
som växer med
din verksamhet!
Läs mer på unikum.se
Användbarhet
BÄST I TEST
2011
Läs mer på
unikum.se
Läs mer på www.unikum.se
Butik
Service
Tjänster
Studio
Handel
Tillverkning
Entreprenad
Tel 046-280 20 00 | info@unikum.se | www.unikum.se
NYHETER
Kommunalt trixande
med skolpeng slår ut friskolor
SKOL A
Trots hundratals fällande domar fortsätter kommunerna runt om i
landet att försvåra för friskolorna. Underbudgeteringar och dolda underlag för
skolpengen är några av problemen som friskolorna möter. ”Det är ett hopplöst
system”, säger Jan Vikström, som driver flera friskolor i Norrköping.
svårt att få den
skolpeng som de har rätt till och får ständigt
överklaga kommunernas beslut till högre
instanser. De vanligaste anledningarna till
att friskolorna överklagar gäller underbudgetering från kommunernas håll och svårigheter att analysera beslutsunderlag gällande
skolpengen.
Friskolornas Riksförbund har tagit fram
statistik från domar i förvaltnings- och
FRISKOLEFÖRETAGARNA HAR
kammarrätter från 2010 till mars 2014. Totalt
gjordes 1 847 överklaganden under perioden.
406 domar gav friskolorna rätt, vilket är vart
femte beslut. Statistiken visar även att överklaganden av så kallade tilläggsbelopp ökat
kraftigt de senaste åren.
Tilläggsbelopp ges som ersättning för
omfattande stödbehov hos en elev. Överklaganden av grundbeloppen har minskat
något, men det betyder inte automatiskt
Friskola får rätt mot Håbo om skolpeng
SKOLA Håbo kommun har avsatt extra
pengar till den egna verksamheten men
undanhållit pengarna från kommunens
friskolor. Den fristående skolan Läraskolan ansåg att det bröt mot likabehandlingsprincipen och fick i våras rätt i
förvaltningsrätten i Uppsala.
har fått räkna om skolpengen för 2013 efter en dom i förvaltningsrätten i Uppsala. Kommunen hade
inför 2013 budgeterat för en satsning
på elever i den kommunala skolan som
behövde gå i särskilda undervisningsgrupper, en satsning som funnits i flera
år. Satsningen pytsades ut via anslag och
räknades därför inte in i skolpengen.
Björn Green, vd för Läraskolan, tyckte
att det bröt mot likabehandlingsprincipen
och ansåg att pengarna istället skulle
räknas in i skolpengen.
– Om en av våra elever skulle behöva
liknande stöd så får vi inga pengar för det,
säger Björn Green.
Björn Green anmälde kommunen till
förvaltningsrätten i Uppsala som dömde
i linje med Läraskolans uppfattning.
HÅBO KOMMUN
16
Björn Green, vd för Läraskolan.
Konsekvensen blev att de gruppbaserade
tilläggen ska räknas in i skolpengen. Håbos
skolkontor har gjort en ny beräkning
och barn- och utbildningsnämnden har
beslutat att betala 398 000 kronor till
Läraskolan.
Björn Green är glad åt att kommunen nu
rättar sig efter lagen och Förvaltningsrättens dom. Pengatillskottet ska gå till underhåll av skolgården.
Henrik Nygren
bättre villkor för friskolorna, betonar Gudrun
Rendling, förbundsjurist på Friskolornas
Riksförbund.
– Skolorna orkar inte överklaga längre.
Det är omständligt och svårt att bevisa att
kommunen har fel. Många av de större
koncernerna väljer att inte överklaga eftersom
det inte är någon idé att lägga tid på det, säger
hon.
En viktig anledning till friskolornas frustration är att kommunerna underbudgeterar för
skolgången i de egna kommunala skolorna,
och sedan skriver av underskottet i nästa års
budget. Så är det i Norrköpings kommun som
har haft ett rullande underskott i över tio år i
sina egna gymnasieskolor. Detta för att slippa
höja skolpengen till friskolorna, anser Jan
Vikström, grundare av Lärande i Sverige, som
driver flera friskolor i Norrköping.
– Kommunen fintar bort stora summor
pengar som vi skulle ha rätt till. Efterhandskalkylerna visar att vi går miste om
runt 10-15 000 kronor per elev jämfört med
de kommunala skolorna på grund av deras
underbudgetering. Förutom att det bryter mot
lagen, så är det oetiskt och drabbar skoleleverna. Norrköping är ett skräckexempel,
säger han.
SEDAN 2010 FINNS det en bestämmelse
som tydligt säger att om kommunen tillför
ett resurstillskott till den egna kommunala
verksamheten, så ska de fristående skolorna
ha motsvarande belopp.
Friskolekoncernen Academedia tog
kampen mot Norrköpings kommun och vann
i Kammarrätten i Jönköping. Där slogs det
fast att Norrköping får rulla underskott i max
tre år, sedan ska en balans ha upprättats och
friskolorna ska därefter kompenseras.
Trots den fällande domen kommer Norrköpings kommun inte att betala ut motsvarande
summa till övriga friskolor som också bör vara
berättigade till samma ersättning.
– Har man blivit fälld för att ha hanterat
ersättningen på fel sätt borde det vara
Skolorna orkar inte överklaga
längre. Det är omständligt
och svårt att bevisa att kommunen
har fel.
Gudrun Rendling,
förbundsjurist på Friskolornas Riksförbund.
Foto: Henrik Witt / TT Bild
NYHETER
“Bevisbördan är hela tiden på oss, vi måste visa att kommunerna inte har räknat rätt och det är väldigt svårt. Ändå vinner vi, vilket visar hur hopplöst systemet är”,
säger Jan Vikström, grundare av Lärande i Sverige, som driver flera friskolor i Norrköping.
uppenbart att det gäller för alla friskolor. Men
kommunen ersatte bara Academedia, trots
att vi alla haft samma problematik, säger Jan
Vikström.
JAN VIKSTRÖM ANSER att Norrköping bryter
mot likabehandlingsprincipen. Kommunen
hävdar att varje fall måste lösas i rätten, även
om det är kostnads- och tidskrävande för alla
inblandade.
– Anser företagen att de får för lite pengar
får de ta det vidare till förvaltningsrätten. Vi
ger friskolorna det vi anser att de är berättigade till, men det finns inte oändligt med
pengar. Det är frivilligt att driva friskola, är
det för tufft så måste man inte, säger Olle
Johansson (s), ordförande i utbildningsnämnden i Norrköpings kommun.
I flera kommuner vittnar friskolor om
svårigheten att förstå kommunens beslutsunderlag för skolpengen, vilket är en vanlig
orsak till överklaganden. 2010 lades en
proposition fram för att förtydliga budgetunderlagen, men försöket misslyckades.
Domstolarna tog fasta på en mening som sa
att kommunerna endast behöver redovisa en
klumpsumma för de olika delarna, som elevhälsa, undervisning och måltider. Summan
behöver därför inte preciseras, vilket gör det
svårt att överklaga beslutet.
– Det är naturligtvis inte tillräckligt.
Kommunerna kan höfta till på en summa utan
att behöva förklara den, vilket gör att man inte
vet vad den är baserad på. Vill en kommun
undanhålla uppgifter går det utmärkt, säger
Gudrun Rendling.
– Bevisbördan är hela tiden på oss, vi
måste visa att de inte har räknat rätt och det
är väldigt svårt. Ändå vinner vi, vilket visar
hur hopplöst system det här är, säger Jan
Vikström.
Louise Wachtmeister
Friskolornas överklaganden i förvaltningsrätterna, från 2010 till mars 2014.
955 TOTALT
758 TOTALT
747
avslag
453
avslag
238
bifall eller delvis bifall
Överklaganden grundbelopp
102
bifall eller delvis bifall
Överklaganden tilläggsbelopp
17
NYHETER
Hotades av nedläggning
– klarade sig i sista minuten
B Y R Å K R AT I
startade sin SFI-skola
i Malmö i augusti förra året.
Man anställde tio välutbildade
lärare, några med lång arbetserfarenhet och några nyutexaminerade från lärarutbildningen på
Malmö Högskola. Idag har skolan
250 elever som får undervisning
i svenska för invandrare, i klasser
som sällan är större än 18 elever.
– Hos branschkollegorna kan
det vara upp till 50 elever i en klass,
säger vd:n Maria Mattsson Mähl.
Hon är stolt över verksamheten och berättar engagerat om
hur flera av studenterna redan har
startat egna företag, med hjälp av
skolan.
– Vi jobbar utanför boxen för
att lära eleverna svenska och få
ut dem i samhället. Vi tjänar inga
pengar på SFI i Malmö idag, säger
Maria Mattsson Mähl.
Hon vill inget hellre än att
fortsätta driva sin SFI-skola, som
hunnit bli så populär att eleverna
står i kö för att få börja. Men nu
vet hon inte om hon orkar längre.
AlphaCE:s skola i Malmö tvingas
betala vite och hotas av nedläggning efter en långdragen historia
där skolan hamnat i kläm mellan
Malmö Högskola, Skolverket och
Malmö stad. Turerna är många
ALPHACE
I våras var SFI-skolan AlphaCE ytterst nära att tvingas lägga ner. De hade
hamnat i en rävsax när Malmö stad hävdade att skolans lärare trots år av utbildning inte
antalet poäng inte
stod specificerade i lärarnas examensbevis.
Majoriteten av lärarna på AlphaCE hade
läst på Malmö Högskola och hörde av sig för
att få sina poäng svart på vitt. Det visade sig
vara lättare än gjort. Högskolan kunde inte
svara på hur många poäng svenska respektive
svenska som andraspråk som ingick i deras
utbildning ”svenska i ett mångkulturellt
samhälle”.
– Det är inte två helt olika ämnen. Det
finns överlappningar, sade Anders Olsson,
utbildningschef på Fakulteten för lärande och
samhälle på Malmö Högskola.
Det krävdes ett nästan ett års kamp, samt
att flera lärare tvingades komplettera sina
utbildningar, innan AlphaCE lyckades reda
PROBLEMET VAR ATT
ovanligt att högskolor inte kan
hänföra kurser till exakta poäng.
Lärare som undervisat i SFI i
över 15 år visste nu plötsligt inte
om de kunde fortsätta som SFI-lärare.
– Det är ohederligt att varudeklarera en utbildning på det sättet.
Enligt Malmö Högskolas hemsida
skulle studenterna ha fått minst
60 hp, men det har man alltså inte
fått, säger Maria Mattsson Mähl.
lärarna på AlphaCE
hade läst på Malmö Högskola och
hörde av sig till lärarutbildningen
för att få sina poäng specificerade.
Det visade sig vara lättare sagt
än gjort. Institutionen kunde inte
svara på exakt hur många poäng
svenska respektive svenska som
andraspråk som ingick i lärarutbildningen ”svenska i ett mångkulturellt samhälle”.
– Det är inte två helt olika
ämnen. Det finns överlappningar
och före 2011 var det en utbildning
som helt integrerade svenska och
svenska som andraspråk, säger
Anders Olsson, utbildningschef
på Fakulteten för lärande och
samhälle på Malmö Högskola.
Högskolan har inte brutit mot
några regler, men det är mycket
EF TER MÅNGA OCH
långa turer
med Skolverket och Malmö
Högskola beviljade Skolverket
högsta behörighet till de lärare
som haft svenska som huvudämne.
Men de som haft svenska som
biämne måste komplettera sin
utbildning. Annars får de bara
behörighet för lägsta nivån, som
motsvarar 30 hp i svenska som
andraspråk. Inte tillräckligt enligt
upphandlingen i Malmö.
Malmö stad kräver nu in vite
från AlphaCE och de andra SFI-aktörerna i Malmö. Kommunen har
satt en deadline: den 7 augusti
måste alla SFI-skolor ha minst 65
procent behöriga lärare, annars
sägs avtalet upp.
– Den 7 september har vi 100
I augusti säger Malmö kommun
upp avtalet med AlphaCE om skolan inte har 65 procent behöriga
lärare. I september kommer skolan att ha 100 procent behöriga
lärare, men kommunen lämnar
inget uppskov. ”Min personal
mår jättedåligt”, säger vd Maria
Mattsson Mähl.
procent behöriga lärare. Då får de
sista av våra lärare ut sina legitimationer från Skolverket, berättar
Maria Mattsson Mähl.
Handläggningstiderna på Skol-
verket är långa och det är många
som väntar på att få sin legitimation utfärdad. AlphaCE har
med alla medel försökt snabba på
processen, utan resultat.
FÖRETAGEN SOM FÅT T uppdrag att bedriva SFI
i Malmö har åtagit sig att leva upp till kraven som
ställdes i upphandlingen, framhåller Andreas
Schönström, kommunalråd med ansvar för
gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö.
– De har fått nästan sex månader på sig att
lösa situationen. När det fortfarande inte löst
sig trots leverantörernas löften utdömer vi
vite, säger han. Att skolorna inte har kunnat få
Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se
1433943901-68jd7.indd 16
– Jag tycker att man borde
kunna snabba på vissa ärenden.
Här riskeras en hel skola. Vad
hände med sunt förnuft?, frågar
sig Maria Mattsson Mähl.
besked från Malmö Högskola kring hur många
poäng i svenska som andraspråk som deras
lärarutbildning innehåller spelar ingen roll.
– Från kommunens sida tar vi inte hänsyn
till det. Jag tycker att vi haft tillräckligt stor
förståelse, säger Andreas Schönström.
Han hoppas att ingen av SFI-skolorna ska
behöva stänga.
– Jag hoppas att det inte ska gå så långt, men
BYRÅKRATI Kommunen kan inte ta hänsyn till att SFI-skolorna haft svårt att få veta vilka högskolepoäng deras lärare har.
”Det kan inte vara vårt problem”, säger kommunalrådet Andreas Schönström.
En av hennes anställda har i
princip arbetat heltid med att reda
ut situationen ända sedan i höstas.
– Jag vet inte om det är Malmö
stad, Malmö Högskola, Skolverket
blir det så är vi i kommunen beredda att ta över
verksamheten i egen regi. Andreas Schönström påpekar att kommunen inte kan göra
undantag för enskilda leverantörer. Trots att
några veckors respit skulle rädda AlhpaCE:s
skola.
– Skulle vi börja göra undantag hamnar vi i en
juridisk process och blir skadeståndsskyldiga.
eller vi som gjort fel. Men det är vi
som företag, lärarna och eleverna
som drabbas. Min personal mår
jättedåligt.
MAJA CRONSTEDT
“Vi har haft tillräckligt stor förståelse”,
säger kommunalråd
Andreas Schönström
i Malmö. Han hoppas
att SFI-skolorna ska
klara behörighetskraven i tid men vill
inte ge dem uppskov.
MAJA CRONSTEDT
www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013
10/06/15 15:45
1433943901-68jd7.indd 17
17
10/06/15 15:46
Rävsax. I nr 5 2015 berättade Maria
Mattsson Mähl, vd på AlphaCE, om
kampen mot myndigheterna.
Foto: Henrik Montgomery / TT
hade rätt behörighet. Viten hotade. Efter en blixtinsats räddades skolan.
och komplicerade. Det började
när Malmö stad i sin senaste
upphandling beslutade att alla
SFI-lärare i kommunen måste
ha minst 60 högskolepoäng (hp)
i ämnet svenska som andraspråk.
Det motsvarar två terminer på
högskolan. Ett helt rimligt krav
enligt Maria Mattsson Mähl.
I lärarlegitimationerna står
dock inte exakt hur många poäng
en student har i varje enskilt ämne.
DE FLESTA
MALMÖ STAD: ”DET ÄR INTE VÅRT PROBLEM”
16
I VÅRAS SKREV tidningen Entreprenör om
utbildningsföretaget AlphaCE, som driver
en populär SFI-skola i Malmö på uppdrag av
Malmö kommun. Idag har skolan 90 procent
behöriga lärare och snart är man uppe i 100
procent när Skolverket hunnit utfärda de
lärarlegitimationer som saknas. Men innan
sommaren tvingades skolan betala vite och
hotades av nedläggning. Det var ett nytt behörighetskrav från Malmö stad som ställde till
det. Kommunen krävde att alla lärare skulle
ha minst 60 högskolepoäng (hp) i ämnet
svenska som andraspråk för att få undervisa i
SFI (Svenska för invandrare).
– Det motsvarar två terminer på högskolan
och är ett helt rimligt krav, säger vd Maria
Mattsson Mähl.
NYHETER
HENRIK MONTGOMERY / TT
NYHETER
RÄVSAX TVINGAR
SFI-SKOLA ATT LÄGGA NER
BYRÅKRATI Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö
Högskola har satt utbildningsföretaget AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att
stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl.
“Nu kan vi äntligen pusta ut”, säger Maria Mattsson Mähl, vd på AlphaCE. Hon räddade sin SFI-skola i Malmö från
nedläggning genom att anställa ytterligare en lärare.
ut situationen. Då satte de långa väntetiderna
hos Skolverket nya käppar i hjulen. Handläggningstiderna för att utfärda lärarlegitimationerna var så långa att AlphaCE skulle få vänta
till början av september innan alla legitimationer var klara. Men Malmö Stad ville inte ge
respit utan hotade säga upp avtalet en månad
innan dess.
var förtvivlad. Hon
tvingades avsätta nästan en heltidstjänst
under mer än ett halvår för att reda ut situationen. Ändå hotades skolan av nedläggning.
För att inte riskera att Malmö stad sade
upp sitt avtal med AlphaCE anställde man
ytterligare en behörig lärare i juni. Då nådde
man kravet om minst 65 procent behöriga
MARIA MATTSSON MÄHL
lärare. Idag, knappt två månader senare, har
skolan 90 procent behöriga lärare. Skolverket
har utfärdat de saknade legitimationerna
snabbare än väntat.
– Vår ambition är att ha 100 procent behöriga lärare, säger Maria Mattsson Mähl.
Hon är besviken över att företaget utmålats
som en oansvarig ”bad guy” i medier. Att flera
av lärarna på skolan inte hade rätt behörighet
berodde på otydligheter från Malmö Högskola
och en diskrepans mellan kommunens krav
och Skolverkets bedömningar.
– Vi har försökt vara schyssta och hjälpa
våra lärare genom det här. Nu kan vi äntligen
pusta ut och fokusera på verksamheten. Vi vill
bara lämna det här bakom oss.
Maja Cronstedt
Företagarskola för flyktingar
”Man har två öron och en mun,
det betyder att man ska lyssna
dubbelt så mycket än man pratar.”
Kommunstyrelsens ordförande
Johan Abrahamsson i Mariestad om att kommunen blivit
bättre på att lyssna på företagen.
18
I Sunne, Värmland, får personer med invandrarbakgrund en snabbkurs
i att starta företag. Under två dagar får de nyanlända ta del om vad
som krävs för att driva företag i Sverige. ”Många av flyktingarna har
drivit eget företag där de kommer ifrån. Genom företagarskolan vill vi
förbereda dem så att de kan få en bra företagsstart här och möjlighet
till en bättre utveckling. Den här gången testar vi att lägga upp
utbildningen som en workshopserie och den hålls på engelska, säger
Eva Larsson, landsbygdsrådgivare i Sunne kommun.
NYHETER
Talanger inspirerar
unga till stordåd
HALLÅ DÄR…
FÖRETAGSAMT
SOFIA HAGELIN
Negin Azimi, 17 år, föreläsare och verksamhetsansva-
rig för TEDxYouth i Stockholm. TEDxYouth är en ny satsning där unga
talanger får chansen att inspirera andra ungdomar till stordåd. Lanseringen kommer att äga rum i oktober.
Digitaliseringen
kräver förändring
och förnyelse
Foto: Linda Svensson
Berätta om TEDxYouth.
– Det är en konferens där unga talanger
får berätta om sina makalösa resor och
hur de har lyckats försörja sig på sådant
de brinner för. På vårt event kombineras
livetalare med TEDTalks-videos för att
skapa djupa och givande diskussioner.
Konceptet bygger givetvis på de kända
TED-konferenserna, även om vårt event
är självständigt organiserat, säger hon.
Vad är syftet med satsningen?
– Målet är att inspirera och lyfta unga
människor till nästa nivå. Tanken är
att visa att det går att göra något man
älskar samtidigt som man tjänar pengar
och förändrar samhället till det bättre.
Dessutom hoppas vi kunna inspirera
makthavare och näringslivstoppar så att
de lyssnar och satsar på unga. Fokusord
är unga, entreprenörskap och samhällsförbättring, säger hon.
Vart har ni hittat talarna?
– Talarna är ännu inte officiella, men det
är spännande namn. Till exempel har vi
bokat en person från Spotify som jobbar
Kläddesigner och entreprenör som driver
Heart of Lovikka, som skapar modernt
mode inspirerat av sticktraditionen i
byn Lovikka. Kontakta krönikören:
sofia@heartoflovikka.se
med innovationer och en miljöexpert
som bland annat kommer att prata om
hållbar konsumtion. Sofia Kacim som
arbetar med kommunikation och retorik
hos Per Schlingmann AB, kommer att
vara moderator, säger hon.
Vad finns det för hinder för unga i dag?
– Det finns normer som säger vad vi kan
och inte kan göra. Politiker och näringslivsföreträdare pratar ofta om unga
istället för med dem. Därför är det viktigt
att skapa en plattform där generationer
kan mötas, det saknas sådana forum,
säger hon.
Du blev nyligen utsedd till årets unga
stjärnskott av Veckans affärer. Hur har du
gjort för att lyckas?
– Jag hade från början inget kontaktnät
och jag fick höra att jag är för ung för
att kunna något. Men det handlar om
att tro på sig själv och våga rycka tag i
människor som har lyckats och jobba
hårt, säger hon.
Daniel Mellwing
I år är det 20 år sedan digitaliseringen av vår värld tog
fart. Idag har 94 procent av svenskarna internet. De surfar
lika mycket på internet som de tittar på tv.* 75 procent av
svenskarna handlade på nätet sista kvartalet 2014.**
Att digitaliseringen fått stora effekter för oss alla är
enkelt att se. Det som kanske inte alla företag har insett är
hur den digitala ekonomins framväxt har förskjutit makten
från företagen till kunderna. Vi kunder har idag nästintill
obegränsat med information, är uppkopplade till våra vänner
och förväntar oss att kunna interagera med de varumärken
vi gillar, i de kanaler vi önskar, när det passar oss.
Som företag kan man förhålla sig på två sätt. Antingen
hoppas på att digitaliseringen automatiskt kommer att
vitalisera företaget
eller inse att det kommer
Det betyder
krävas förändring för att
att företagen
överleva. Digital transformation är en utmaning för måste se sin affär i
de flesta företag. Digital
ljuset av den digitala
transformation innebär
utvecklingen.
inte bara att företagen
måste styra om till digital
marknadsföring. Det
betyder även att företagets processer behöver ändras och
många företag måste se sin affär i ljuset av den digitala
utvecklingen.
För all marknadsföring gäller det att tänka digitalt först.
Sökmotormarknadsföring- och optimering, närvaro på sociala medier och digital pr – alla delar måste vara självklara delar
av marknadsplanen. För att nå ut till kunderna är det viktigt
att berätta det kunderna vill lyssna på (vilket inte nödvändigtvis är det du vill berätta). Var relevant och ha timing. Och
se till att berätta en bra historia som väcker engagemang.
Och minst lika viktigt är en välutvecklad omnikanalstrategi. Alla kontaktytor ut mot kunden - från webbplats, till
mobil sajt, till sociala medier, till upplevelse när man ringer
till kundservice måste samverka och ge en enhetlig bild av
företaget. Lyckas man med det tror jag man är väl rustad i
vår digitala värld.
*Nordicom 2014, **E-handlesbarometern 2014
19
NYHETER
Tre viktiga rättsfall som påverkar företagen
JURIDIK
Flera stora rättsfall som påverkar företagare håller på att avgöras. Advokatbyrån Hannes Snellman listar de tre
viktigaste domstolsavgörandena under hösten.
Masskonkurser
för tryckeribranschen?
1
BAKGRUNDEN TILL RÖRAN i tryckeri-
branschen är ett beslut från EU-domstolen
2010 som innebär att kopieringstjänster istället ska
betraktas som varor. I Sverige ändrades momssatsen från
25 till 6 procent med retroaktiv effekt. Skatteverket har
sedan dess betalat tillbaka över tre miljarder kronor till
tryckeribranschen. Därefter ville Skatteverket efterbeskatta motsvarande belopp från tryckeriernas kunder
för att de hade gjort för höga momsavdrag.
– Kunderna har svårt att helt plötsligt skaka fram flera
miljarder och menar att Skatteverket inte har rätt att
efterbeskatta dem på det sättet. Men två vägledande
domar säger att det går utmärkt, eftersom man gör
bedömningen att kunderna kan kräva tillbaka momsen
från sitt tryckeri, säger Martin Wallin, advokat på Hannes
Snellman.
SUMMAN AV KARDEMUMMAN är att momsen som
Skatteverket betalade tillbaka till tryckerierna, nu ska
betalas in till Skatteverket av tryckeriernas kunder som
sedan måste kräva in momsen från tryckerierna. Rörigt
var ordet. Det rör sig om flera hundra mål där Skatteverket vill efterbeskatta kunderna och antalet mål där
kunderna stämmer tryckerierna för att de inte betalar
tillbaka momsen ökar för varje dag.
I höst avgörs två mål i Högsta domstolen som ska ge
slutligt besked om tryckeriröran. Både tryckerierna och
kunderna kan bli förlorare.
– Tryckeribranschen har det ekonomiskt tufft och
har redan intäktsfört den återbetalda momsen. Att
tvingas betala momspengarna igen kommer att leda till
konkurser. Samtidigt får kunderna enorma utgifter som
de har svårt att driva in från tryckerierna. Dessutom måste de betala räntor till Skatteverket, säger Martin Wallin.
20
Efterlängtad seger
för entreprenadföretag
2
HÖGSTA DOMSTOLEN har
nyligen gett besked om hur
en entreprenör ska förhålla sig till
ändrings-och tilläggsarbeten som kan
uppstå under arbetets gång. Företaget Secora fick uppdraget att utföra
ett muddringsarbete i Slite hamn på
Gotland. Under arbetet stötte Secora på
kalksten, som inte kunde muddras bort
utan måste sprängas, vilket medförde
extraarbeten och kostnader. Frågan
var om Secora kunde begära ersättning för detta? Förenklat är svaret att
en entreprenör inte behöver beakta
försvårande förhållanden som inte
framgår av förfrågningsunderlaget eller
andra tillgängliga källor.
– Bara när problemen är troliga ska
entreprenören hållas ansvarig genom
att tvingas ta höjd för dessa i sitt
anbud, säger Safa Mahmoudi, advokat
på Hannes Snellman.
ENLIGT DOMEN måste entreprenören
dock göra en fackmässig bedömning av
uppdragets art, utifrån förfrågningsunderlaget och alla andra tillgängliga
källor. Men entreprenören behöver
alltså inte beakta alla risker som kan
finnas.
– Det är ett efterlängtat klargörande
för entreprenadbranschen, säger han.
Foto: Pontus Lundahl TT Bild
Foto: TT Bild
Foto: Colourbox
Av: Daniel Mellwing
Leolagens död?
3
LEOLAGEN infördes efter en skandal på
80-talet när företagsledare i Volvo, Wilh.
Sonesson och Leo Läkemedel sålde aktier till sig själva
till förmånliga priser på bekostnad av aktieägarna i
Wilh. Sonensson. Det handlade om förtäckt stöld.
Leolagen är en sträng reglering , unik för Sverige,
som innebär att börsbolag inte kan sälja aktier eller
göra riktade emissioner till styrelseledamöter eller
anställda i koncernen utan att det först prövas av
en extra bolagsstämma. Om inte 90 procent ger sitt
godkännande får affären inte genomföras.
– MÅNGA DYRA nedläggningar har blivit nödvän-
diga eftersom de enda köparna varit närstående,
men där affären inte gått att genomföra på grund
av Leolagen. Detsamma gäller olika aktierelaterade
incitamentsprogram som till skillnad från i andra
länder också måste godkännas av en extra stämma.
Utländska ägare känner inte till regelverket och röstar
därför oftast nej på stämman, säger Björn
Kristiansson, advokat på Hannes Snellman.
Nyligen ville Ratos förvärva en majoritet av aktierna i det finska bolaget Ledil. Genom en riktad emission
ville man se till att styrelsen ägde aktier i bolaget.
Problemet var bara att den riktade emissionen inte
hann genomföras innan Ledil blev ett dotterbolag, och
då krävdes en extrastämma.
Aktiemarknadsnämnden fick frågan om företaget
fick genomföra emissionen trots att de aktuella
styrelseledamöterna ännu inte blivit invalda. Svaret
blev oväntat ja.
- Aktiemarknadsnämndens nyinslagna väg ger helt
nya möjligheter för börsbolagen att strukturera personalägande i dotterbolag, säger Björn Kristiansson.
NYHETER
VÄLKOMMEN
VARDAG!
Regeringen ska
satsa på startups
POLITIK
Efter kritik vill regeringen satsa mer på att
stötta startup-företag och utlovar en rad åtgärder. ”Det
här är en viktig sektor som har betydelse för en modernisering av svenskt näringsliv”, sade Mikael Damberg,
som
lockar mängder av startups,
investerare och journalister
från hela världen, tog avstamp
i det faktum att Stockholm är
den stad i världen som, näst
efter Silicon Valley, per capita
producerat flest snabbväxande
teknikbolag värderade till över
en miljard dollar.
STOCKHOLM TECH FEST,
Foto: Sören Andersson
näringsminister, på evenemanget Stockholm Tech Fest.
finns en rad utmaningar. En fråga som ofta lyfts Näringsminister Mikael Damberg vill satsa
handlar om personaloptioner. på en bättre politik för snabbväxande och
Idag beskattas optionerna med nystartade företag.
68 procent när de löses in. I
USA är motsvarande skattesats
15 procent. Silicon Valley-profilen Jason Calacanis förvånades över
den höga skatten och frågade hur startups ska locka toppkompetens
om de inte har möjlighet att erbjuda dem personaloptioner.
– Hur ska ni lyckas här i Sverige om ni inte har möjlighet att göra
era anställda till miljonärer? Hela konceptet med Silicon Valley är
att de anställda kan bli miljonärer, sade han.
Dags att fylla på med bläck,
toner och andra viktiga
förbrukningsvaror som
behövs på jobbet. Passa på,
just nu får du 15% rabatt på
hela ditt köp.
Fyll på förråden på:
www.inkclub.com/resultat
MEN DET
startup-hubben SUP46 ett manifest i vilket
en rad problemområden listades. Bland annat pekades bostadsbristen i Stockholm, krångliga processer för rekrytering av utomeuropeisk kompetens och för hög skatt på personaloptioner ut som
problem.
Regeringen säger sig nu satsa på en startup-vänlig politik. En
utredning, tillsatt av alliansen, om personaloptioner löper på fram
till mars. I höstbudgeten ligger förslag på investeringar i billigare
bostäder och en storsatsning på yrkeshögskolan. Utöver det görs
en kartläggning om hur processen att rekrytera utomeuropeisk
kompetens kan underlättas. Regeringen har tidigare även expressutrett hur statligt riskkapital i tidiga företagsskeden kan effektiviseras. En konkret åtgärd är att Näringsdepartementet omgående
tillsätter en expert på startup-frågor.
– Vi ser att snabbväxande och nystartade företag står för tillväxten av nya arbetstillfällen i ekonomin. Det påverkar inte bara
den egna ekonomin, utan också förnyelsekraften i det svenska
samhället, sade Mikael Damberg.
Henrik Nygren
1p 5%
å allt
I SOMRAS LANSERADE
Snabba leveranser
Varorna till dörren
- välj företagspaket
Kända märken och
prisvärda alternativ
Gäller endast via angiven webbadress och t.o.m.
15/10 2015. Rabatten dras av automatiskt i kassan.
21
SJUK OCH FÖRETAGARE
Entreprenören och teaterproducenten Linda Skugge drabbades av
en ovanlig sjukdom, så ovanlig att inte ens läkarna klarade av att diagnostisera den rätt. Trots det jobbade hon för fullt för att hålla sina
företag flytande. För vem vill göra affärer med en sjuk företagare?
22
Entreprenörsprofilen Linda Skugge:
Jag tvingades
fejka att jag var
frisk”
Hon vet inte i vilken grad av helvetet
som hon befunnit sig i de senaste åren.
Hon vet bara att hon tvingats kämpa
varje dag för sitt liv, trots att kroppen skrikit av utmattning.
Att hon tvingats låtsas vara frisk; för vem vill ge uppdrag
till en sjuk företagare? Teaterproducenten, pr-konsulten och
författaren Linda Skugge skriver öppenhjärtigt om sin sjukdom och den katastrof som den inneburit för hennes företag.
Tidningen Entreprenör granskar dessutom hur trygghetssystemet för företagare fungerar och tipsar om de fallgropar
som du bör undvika för att inte drabbas hårdare än
nödvändigt vid sjukdom.
Text: Linda Skugge Foto: Viktor Fremling
HÄR ÄR LINDA SKUGGES EGEN BERÄTTELSE:
1. Du blir så trött av en sjukdom att du blir
fullständigt golvad och 2. ingen läkare tror
på dig utan säger att du är hundra procentigt frisk och 3. du måste själv googla upp
din diagnos men sedan när du 4. går till en specialist
(endokrinolog) fräser hon åt dig att du inte har Addison
och sedan när det 5. visar sig att du har rätt och alla
läkare fel ringer inte nämnda läkare upp dig utan låter
det gå flera veckor innan du får veta att du har dödlig
kortisolsvikt och 6. då är du så utmattad att du inte
orkar stå på dig i cirkusen innan du hittar en läkare som
lyssnar på dig och 7. här någonstans börjar dårhuset som
det innebär att ha en sällsynt diagnos som ingen hört
talas om eller tror på (”du ser så fräsch ut” och ”vilken
dröm att kunna äta så där mycket”) (vi kan snacka när
du provat att ha full kortisolsvikt och sedan hypertyreos
och hey glöm inte att du är familjeförsörjare och har
anställda, då vill jag gärna höra om du vill byta) och 8.
grädden på tårtan; du måste gå igenom kortisolsvikten
ytterligare en gång med alla symptom och utmattning eftersom din variant av kortisolsvikt behandlar
man genom att underbehandla, det vill säga att fasa ut
kortison och 9. det finns ingen säker prognos för hur
det kommer sluta i ditt fall, när du fasar ut kortison
kommer din kropp antingen att börja producera kortisol
eller inte, ingen vet, och 10. lägger du dig ner och ger
upp finns där inga uppdrag som väntar på dig (om du
23
DET HÄR ÄR
KORTISOLSVIKT
Det finns olika sorters
kortisolsvikt. Addisons
sjukdom är en autoimmun kronisk sjukdom där
båda binjurarna förlorat
förmågan att producera det
livsnödvändiga hormonet
kortisol samt det saltkvarhållande hormonet
aldosteron.
Brist på kortisol kan också
uppträda vid vissa hypofyssjukdomar.
Kortisolsvikt kan även vara
läkemedelsutlöst. Efter
kortisonbehandlingar med
höga doser kortison under
en längre tid kan binjurarna
hämmas att producera
kortisol. Men det finns även
fall av kortisolsvikt efter
kortvarig behandling med
endast astmaspray eller
kortisonkräm.
Symtomen vid kortisolbrist
är ofta diffusa; trötthet,
svaghet, illamående, aptitlöshet och viktnedgång
förekommer ofta. Vid svår
brist uppträder kräkningar, magsmärtor, diarréer,
uttorkning och feber.
Tillståndet är då livshotande (så kallad Addisonkris)
och kräver omedelbar
behandling.
24
berätta för vården vad jag behövde äta för att inte rasa
i vikt eftersom de ändå aldrig trodde på mig. För er kan
jag berätta att det handlade om stora mängder majonnäs,
ägg, coleslaw, pommes, kött, kyckling, aioli, potatismos,
glass. Plus näringsdryckerna. Galaxer ifrån ”en extra
morot”.
”Men är det inte lite skönt också, jag menar mat är
ju gott”, sa folk ofta. Eller ett längtansfullt ”tänk om jag
kunde byta med dig”. Ja, min högsta dröm är att någon
kunde byta med mig så att de skulle få uppleva hur jag
verkligen mådde och de skulle aldrig någonsin vilja byta.
Att jobba stenhårt med att bygga upp ett företag och
driva en teater samtidigt som kroppen befinner sig i
svår svält är inte ”gott”, då handlar maten enbart om
överlevnad.
Sakta lade min kropp av, funktion för funktion. Det
började med magen, men eftersom jag ju var hundra
procent frisk tog jag Imodium mot diarréerna och
UNGEFÄR SAMTIDIGT som jag fick ordning på teatern
åkte och jobbade ( jättepraktiskt!). Men tillslut räckte
och vi befann oss på rätt sida om krisen började jag må
inte Imodium och inte heller det Postafen mot illamålite konstigt. Det kunde inte vara normalt att behöva äta
så mycket och så ofta och
endet. Jag var även uppe i sex
ändå gå ner i vikt. HypertyAlvedon om dagen mot de enorma
smärtorna i ryggen och ofta hela
reos var det enda jag kunde
“Som egen företagare har jag alltid
kroppen. Utan Alvedon var jag
hitta som stämde med mina
varit van att köra hårt eftersom
tvungen att ligga ner och man kan
symptom men provsvaren
det är enda sättet att driva ett
inte ligga ner på säljmöten.
visade att jag inte hade det.
företag. Är du inte där ute och
Läkarna sa att jag var hundra
procent frisk, så jag körde
TILL SIST SLUTADE MAGEN smälta
ständigt säljer kommer inga jobb
på lika hårt som vanligt med
maten och efter någon timme
till dig”.
teatern och med min eventav fasansfull magvärk (men hey,
Linda
Skugge
Alvedon, för man måste ju jobba,
byrå, som hade upp till tre
jobba, jobba och jag var ju hundra
event per vecka.
procent frisk) kom maten ut oproSom egen företagare har
jag alltid varit van att köra hårt eftersom det är enda
cessad. Låter det hundra procent friskt för er?
sättet att driva ett företag. Är du inte där ute och ständigt
Med en sista kraftansträngning försökte jag söka vård
säljer kommer inga jobb till dig. Lösningsorienterad som
en gång till, på en vårdcentral i Sollentuna. Det slutade
jag är tänkte jag ”vad behöver jag om vanlig mat inte
jättedåligt och jag skällde rejält på den stackars unga
räcker för att jag ska hålla vikten? Näringsdrycker så
läkaren som på allvar tyckte, att efter att ha sett mig i
klart!” och så skaffade jag sådana på recept via en dietist.
detta akut dåliga skick, att en bra lösning var att skriva
Jag drack två näringsdrycker per dag utöver all mat, som
ut Minifom (!) till mig och dessutom säga ”Linda, du
mellanmål, och körde på lika hårt som vanligt något år
kommer inte bajsa på dig”. Jag är fortfarande så arg att
till.
jag drömmer mardrömmar om henne.
Innerst inne gnagde oron att något var fel, att jag var
Efter detta gav jag upp och tänkte att jag bara inbillat
sjuk, för jag förstod ju att en frisk ung människa inte
mig allting för jag var ju faktiskt enligt över tio olika
ska behöva dricka två hela måltider som näringsdryck
läkare hundra procent frisk. Jag orkade dock inte åka
utöver den kopiösa mängd mat jag var tvungen att äta för in till stan för att jobba eftersom jag då, över dagen,
att orka jobba. Men de läkare jag besökte sa alla samma
förlorade i vikt.
sak: Du är hundra procent frisk.
Där befann jag mig nu med en blomstrande teater
Jag glömmer aldrig den snälla sköterskan som jag
som jag räddat från undergång men med ett eget bolag
ringde till för att än en gång fråga om jag inte borde
farligt nära undergången och en kropp som sakta lade
kolla om jag hade hypertyreos. Hon berättade att hennes
av. Eftersom jag inte orkade ta säljmöten var jag tvungen
dotter hade något liknande, hon var lång och smal och
att skära ner på allt som gick. Bilen, ta bort morgontidblev jätteirriterad om hon inte fick äta regelbundet så
ningar, avsluta allt sparande, tömma pensionsfonder,
hon var tvungen att ta med ”en extra morot” att ta i
införa totalt köpstopp, strikt följa Icas rabattidning (en
nödfall. En morot? Vid det här laget hade jag slutat att
hel ring falukorv 15 kronor, vitkål och havregrynsgröt).
någonsin blir bra igen). Måste. Kämpa. Måste få tillbaka
styrkan.
Jag ska börja från början.
Våren 2012 tog jag över som producent på Teater
Brunnsgatan Fyra, som då befann sig i en djup ekonomisk kris med ungefär en halv miljon kronor i förlust.
Omedelbart skar jag bort alla onödiga kostnader så
som flera olika fasta telefonabonnemang, fast internet,
morgontidningar, pensionsförsäkringar på folk som inte
längre jobbade där och prenumeration på bläckpatroner
till en skrivare som inte hade fungerat på säkert ett år.
Varje gång jag tömde postfacket överraskades jag av
fakturor på saker som de ansvariga före mig hade köpt,
beställt och skaffat abonnemang på och inte sagt upp.
Jag omförhandlade el- och försäkringsavtal. Att
avsluta-mappen växte för varje dag.
fullständigt utmattande symptom en gång till.
De som har primär Addison behandlas genom livslång
kortisontillförsel och bestämmer själv sin kortisondos
som de kan öka vid stressiga tillfällen, vid fysiska
påfrestningar eller infektioner. Jag får aldrig öka min
kortisondos eftersom den ska sättas ut. Synd då att hela
mitt jobb; driva en teater, event och ta säljmöten med
främlingar! är en enda lång stress. Att klara det utan att
producera något eget stresshormon är inte mänskligt.
Här någonstans orkar jag inte riktigt längre beskriva
alla detaljer kring året då jag fick kortisolsvikt för andra
gången men jag kan ge er några målande snapshots.
Kanske om skådisarna som var rasande för att de trodde
att jag bara ”hittade på” att jag var sjuk och låg hemma
och softade. I själva verket var det tvärtom, att jag
hittade på att jag var frisk och jobbade så jävla mycket
att kroppen fick trauma och utlöste hypertyreos utöver
kortisolsvikten och det är enligt min endokrinolog som
om kroppen har jour sju dagar i veckan dygnet runt.
(Men hörrni, jag adderar bara lite att bygga upp ett bolag
på nytt, ovanpå kroppens egen jour).
Så nu ”äntligen” fick jag då uppleva hur det var att ha
hypertyreos och låt oss skippa detaljerna, men jag kan
säga att det kändes som om det brann inne i kroppen och
hjärtat löpte amok. Jag kan berätta om alla förmiddagar
då jag är som allra sämst men ändå tvingar mig att sitta
framför datorn och kämpa fram mina texter, ord för ord,
proppfull med åksjuketabletter på grund av illamåendet.
Eller om att jag helt enkelt inte räcker till, någonstans.
DET TYNGSTA ÄR:
Linda Skugge är 41 år, producent på teater Brunnsgatan 4 och
driver pr- och eventbyrån Skugge & Co. Mest känd är hon dock som
författare och krönikör.
Att jag som företagare redan levde sjukt billigt (liten
lägenhet två mil utanför Stockholm, där två av barnen
måste dela rum, inget sommarhus, inga dyra semestrar)
gjorde det extra svårt eftersom det fanns inte så mycket
mer att skära ner på. Jag var sjukskriven, men bara några
månader och bara på halvtid, aldrig hel sjukskrivning.
Den variant av kortisolsvikt jag fick är enligt läkarna
läkemedelsorsakad sekundär kortisolsvikt, på grund av
min astmaspray, som jag endast hade använt i ett år. Jag
kan vara den enda i hela landet som drabbats av så små
mängder kortison.
”behandla” mig är att underbehandla, det vill säga fasa ut kortisonet så att kroppens
binjurar skakar igång och börjar producera kortisol.
Detta innebär att det enda sättet att bli återställd är att
gå igenom skärselden och få kortisolsvikt med alla dess
DET ENDA SÄTTET ATT
• Att ingen känner till eller förstår vad det innebär att
tvingas leva med en underbehandlad kortisolsvikt.
• Att tvingas fejka att jag är ”hundra procent frisk”
eftersom ingen vill ge uppdrag till någon som kanske inte
orkar?
• Att veta att jag aldrig mer kommer orka pressa, samtidigt som jag vet att det enda sättet att driva upp ett bolag
är att pressa. De gånger jag försöker pressa får jag bakslag
i flera dagar.
• Att veta att jag aldrig skulle orka vara anställd heller
eftersom jag inte orkar sitta på ett kontor åtta-nio timmar
i sträck utan att ligga ner och vila.
• Att inte veta hur det kommer att gå, om jag någonsin
blir återställd.
• Att varje dag kämpa för sitt liv fast kroppen skriker av
utmattning.
• Att jag är tillbaka där jag började, fast nu är det inte
Teater Brunnsgatan Fyra utan mitt eget bolag som går
med en halv miljon kronor i förlust. (Som tur är har min
enda anställda, som också är vd för bolaget, jobbat under
hela perioden.)
• Känslan av att det är kört.
Ni kan ju önska mig lycka till. Eller spark, som man
säger i teatervärlden. u
25
se över
ditt skyddsnät
Samhällets trygghetssystem missgynnar företagare jämfört med
anställda. Tidningen Entreprenör granskar hur socialförsäkringssystemet för entreprenörer fungerar och tipsar om vad du som
företagare bör tänka på – innan du blir sjuk.
Catharina Bäck, expert på
socialförsäkringsfrågor på
Svenskt Näringsliv.
Lars Jagrén, chefekonom på
fackförbundet Unionen.
Text: Stina Dahlén, Anna Dalqvist, Henrik Nygren och Jakob Stenberg
med socialförsäkringssystemet är att
det är utformat för anställda och inte utifrån företagares
behov och förutsättningar. Det gör systemet svårt att
överblicka, vilket givetvis påverkar viljan att bli företagare. Det framhåller Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.
– Trygghetssystemet för företagare är en viktig del av
företagsklimatet. Regelverket bör vara så flexibelt som
möjligt och det bör inte spela någon roll vilken bolagsform en företagare väljer. Försäkringskassan måste också
vara tillgänglig och ha den kompetens som krävs för att
hantera företagare, säger hon.
Ett stort problem för dem som startar nytt företag
är att valet av bolagsform påverkar vilka sjukförsäkringsregler som gäller. Den entreprenör som startar
ett aktiebolag betraktas som anställd i bolaget och kan
då inte välja karenstid eller få en särskild sjukpenninggrundande inkomst, SGI, under uppbyggnadsfasen av
företaget. Detta till skillnad från dem som startar enskild
GRUNDPROBLEMET
Andel som blir sjukfrånvarande längre än två veckor 2009
(senaste tillgängliga siffran)
7,7%
6,4%
Källa: Försäkringskassans statistikdatabas MiDAS. ISF:s beräkningar.
26
Anställda
Eget AB
Egenföretagare
4,2%
firma, handels- eller kommanditbolag. Eftersom SGI
inte bara används för att beräkna sjukpenning, utan även
andra ersättningar som exempelvis föräldrapenning,
kan detta få mycket negativa och ibland okända konsekvenser för företagaren.
– Det är inte rimligt att sjukförsäkringen ser olika ut
för företagarna beroende på bolagsform. Försäkringsskyddet borde vara likvärdigt för alla företagare, säger
Catharina Bäck.
– Tyvärr är det få nyföretagare som känner till skillnaderna och tar företagaren inte ut någon lön i aktiebolaget
kan han eller hon få stora bekymmer vid sjukdom eller
föräldraledighet, fortsätter hon.
LARS JAGRÉN, CHEFEKONOM på fackförbundet Unionen,
som bland annat erbjuder försäkringar till egna företagare, håller med om att kunskapen om regelverket är
låg. Han menar att alla företagare med aktiebolag borde
ta hjälp och räkna på vad som lönar sig bäst; att ta ut
inkomsten som lön eller som kapitalinkomst.
– Många aktiebolagsägare väljer av skatteskäl att ta
ut inkomster från företaget som kapitalinkomst men
det slår direkt mot a-kassa och sjukförsäkring. De borde
räkna på vad det kostar att ta ut lön på arbetsinkomst i
stället för att inte råka illa ut vid sjukdom.
Även Niklas Österlund, ekonom och utredare vid
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, håller med om
att kunskapsbristen är ett problem.
– Mycket tyder på att det är först när en företagare
drabbas av en sjukdom som han eller hon upptäcker hur
det fungerar. Det är helt klart en problematik, säger han.
2012 var Niklas Österlund med och tog fram den
första, och i dagsläget enda, stora genomlysningen
av företagares användning av socialförsäkringen.
Rapporten visar att företagare som driver aktiebolag
har klart lägre sjukfrånvaro än anställda och företagare
i enskild firma. Något som enligt rapportförfattarna kan
bero just på aktiebolags sjuklöneansvar i 14 dagar.
– En anledning till att sjuklöneansvaret spelar roll kan
vara att företagare uppfattar den som en karenstid. Och
som vår undersökning visar påverkar karenstiden benägenheten att sjukanmäla sig, säger Niklas Österlund.
Företagare som driver enskild firma eller handelsoch kommanditbolag har sedan en lagändring 2010 en
allmän karenstid i sjukförsäkringen på sju dagar. Innan
dess var den allmänna karenstiden en dag.
– När reglerna ändrades från en till sju karensdagar
var det tydligt att sjukfrånvaron bland den här gruppen
av företagare sjönk drastiskt. Tittar man på sjukskrivningar längre än en vecka så minskade sannolikheten
att vara sjukskriven i minst åtta dagar med 20 procent,
säger Niklas Österlund.
välja att ha en
kortare karenstid på en dag, men det går också att välja
en längre karenstid på upp till 90 dagar och på så sätt få
en billigare sjukförsäkringsavgift. Detta gäller dock inte
för aktiebolagsägare som ju räknas som anställda.
Vissa förbättringar i de röriga trygghetsreglerna är
dock under utarbetande; i våras lämnade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen över sitt slutbetänkande till regeringen. Bland annat föreslås att aktiebolagsägare ska få ett förbättrat försäkringsskydd under ett
uppbyggnadsskede av sitt företag, vilket redan gäller för
dem med enskild firma. Utredningen föreslår även en
förlängning av skyddet under uppbyggnadsfasen från två
till tre år. Det tycker Catharina Bäck är bra.
– Men förändringarna borde de träda i kraft omgående och inte i januari 2017 som utredningen föreslår.
Detta är mycket angeläget och det finns ingen anledning
att vänta, säger Catharina Bäck.
Tyvärr läggs inget förslag om att även aktiebolagsägare ska få välja karenstid vid eventuell sjukdom, vilket
hon efterlyser.
– Oavsett bolagsform är det viktigt för förtagare att
kunna värdera sin egen risk vid sjukdom och betala
egenavgifter utifrån detta. Företagare kan sällan vara
frånvarande längre tid från verksamheten och har ett
stort behov av individuella försäkringslösningar.
Catharina Bäck konstaterar att ett vanligt problem för
entreprenörer är att försäkringskassan ofta har svårt att
hantera företagare. Till skillnad från anställda har företagare inte alltid en jämn månadsinkomst vilket leder till
svårigheter att få snabb och korrekt information.
– Företagare som ringer till försäkringskassan får
ofta olika besked beroende på handläggare. Det går inte
alltid att lita på att informationen är korrekt. Dessutom
är handläggningstiderna ofta långa, bedömningarna
varierar och besluten upplevs ofta som godtyckliga.
Svenskt Näringsliv har därför drivit på för att det ska
I DAGSLÄGET KAN EGENFÖRETAGARE
inrättas en särskild enhet inom försäkringskassan som
har särskild kompetens för företagare. Det är nu på gång.
– För att förenkla för egna förtagare i kontakten med
försäkringskassan förbereds just nu en företagsenhet vid
vårt kundcenter. På detta sätt kommer vi tydligare kunna
erbjuda en väg in för företagare som har frågor kring
sina försäkringsärenden, säger Cecilia Udin, nationell
försäkringssamordnare på försäkringskassan.
Tidsplanen för detta är dock inte klar, men målet är
att enheten ska vara i gång före årsskiftet.
– Det kommer att gynna både företagarna och
företagsklimatet, säger Catharina Bäck, som gläds åt
satsningen. u
Niklas Österlund, ekonom och
utredare vid Inspektionen för
socialförsäkring, IFS.
6 TIPS
SÅ FÅR DU RÄTT SJUKLÖN FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN
Om du har valt företagsformen AB måste du ta ut lön för att kunna få en ersättning från Försäkringskassan, eftersom din SGI (sjukpenninggrundande inkomst)
baseras på den lön du tar ut från företaget.
1
Om du har en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag får du, enligt en regeringsrättsdom från 2010, inte räkna med återförda medel
till periodiserings- eller expansionsfonder. Men å andra sidan får du räkna med avsatta
medel. Försäkringskassan tittar alltså på vad du skulle haft för överskott i firman om
inga avsättningar eller återföringar hade gjorts. Det är således inte alltid den taxerade
inkomsten som ligger till grund för din SGI.
2
Det är den framtida förväntade inkomsten som ligger till grund för SGI, men för
en egen företagare med enskild firma eller handels/kommanditbolag kan det vara
svårt att uppskatta den framtida inkomsten, då måste Försäkringskassan ta ledning av
tidigare inkomster. Oftast tittar Försäkringskassan tre år tillbaka och så gör vi ett snitt
om det inte finns en trend i inkomsterna. Har du en situation där du kan visa på att det
händer något med dina framtida inkomster då kan vi ta hänsyn till det.
3
Om du har en enskild firma eller ett handels- eller kommanditbolag kan du inte, rent
skattemässigt, anställa din partner om ni är gifta eller har gemensamma barn. Då
blir det problem när Försäkringskassan ska räkna ut din SGI. Det är något som ogifta par
kanske inte tänker på när en part arbetar i sambons handelsbolag och sedan väntar barn.
4
Om du har en enskild firma eller ett handels- eller kommanditbolag har du möjlighet
att välja karenstid i sjukförsäkringen. Grundkarensen är alltid 7 dagar, men du har
möjlighet att välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens. Du kan dock inte välja en kortare
karenstid om du är 55 år eller äldre samt om du har en sjukdom som har inneburit bortavaro från arbetet någon gång de senaste två åren.
5
SGI har ett golv och ett tak, detta påverkar den ersättning du kan få. Den lägsta
inkomst du måste ha för att få en SGI är 10 700 kronor per år och den högsta
inkomsten är 333 700 kronor år 2015. När det gäller föräldrapenning är dock taket för
ersättning 445 000 kronor.
6
Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare,
avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan.
27
UNDERSÖKNING
2010
3,5%
2007
2.5%
2006
2.4%
2011
4,5%
2012
4,8%
2013
6,2%
Dramatiskt
fall i kvinnors
företagande
Nyföretagandet i Sverige minskade förra året med 1,5 procentenheter
till omkring åtta procent av befolkningen. Raset förklaras främst av
ett dramatiskt fall i kvinnors företagande med närmare 40 procent på
bara ett år. ”Det handlar om en attack mot de branscher där kvinnor
driver företag”, säger omsorgsföretagaren Ruth Berglund.
Text: Daniel Mellwing
städföretaget Hemänglarna i Karlstad. Företaget växte som en raket och sju
år senare hade företaget gått från noll till tio miljoner
kronor i omsättning. Hon är långtifrån ensam i branschen om att ha gjort en sådan resa. Därför kan hennes
svar på frågan ”Skulle du ha startat företag i dag?” tyckas
förvånande.
– Aldrig! Inte i den här branschen i alla fall. Inte med
dagens förutsättningar, säger hon.
Ruth Berglund som driver företag i en helt annan
bransch ger samma svar. I dag är hon ensam om att driva
äldreboenden i Jämtland.
– Jag hade definitivt inte startat omsorgsföretag i dag.
Jag rekommenderar ingen annan att göra det heller,
säger hon.
2007 STARTADE IRINA SWAHN
28
Hennes företag Strukturrutan drogs igång 2009 och
växte snabbt i popularitet. Utan hjälp av stora riskkapitalister lyckades den forna sjuksköterskan öka bolagets
omsättning med nära 300 procent under de tre första
åren till omkring 15 miljoner kronor. För det tilldelades
hon Dagens Industris gasellpris i Jämtland. Men i dag är
det tufft, berättar hon.
– Jag lever på min pension och risken finns att jag
tvingas avsluta mitt företag, säger hon.
Vad beror dessa företagares plötsliga pessimism på?
Siffror visar att de tyvärr inte är ensamma om att känna
så här. Kvinnors entreprenörskap i Sverige har minskat
dramatiskt på bara ett år, enligt världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship
Monitor, GEM. Mellan åren 2013 och 2014 sjönk andelen
UNDERSÖKNING
2014
3,8%
Från år 2008 och 2009 finns det ingen data
kvinnor som driver företag i tidiga faser från drygt sex
procent till knappt fyra, en minskning med närmare 40
procent. Därmed är den markanta uppgången för kvinnors företagande mellan 2006 och 2013 i princip utraderad. Nedgången verkar främst ha drabbat konsumenttjänster och hushållsnära tjänster, visar GEM-rapporten.
– Mätningen gjordes under en tid när vinster i vården
och rut- och rot-avdragets vara eller icke vara diskuterades som intensivast inför valet. Perioden präglades
av stor osäkerhet. Det är väl inte en alltför långtgående
slutsats att det har påverkat kvinnors benägenhet att
starta företag. Många kvinnor driver ju företag inom just
dessa branscher, säger Pontus Braunerhjelm, professor
vid Entreprenörskapsforum.
Irina Swahn var en av många kvinnor som startade
företag som en direkt följd av att rut-avdraget för
hushållsnära tjänster infördes under 2007.
– Vi hade inte funnits utan rut-avdraget. Avdraget
skapade en helt ny bransch och omkring 20 000 nya
heltidsjobb. Dessutom har det omvandlat svarta jobb till
vita, säger hon.
började osäkerheten smyga sig in i
branschen. Socialdemokraterna var tydliga med att de
ville halvera rut-avdraget eller åtminstone begränsa det
MEN UNDER 2013
kraftigt och Vänsterpartiet vill ta bort det helt. Den politiska debatten var infekterad, vilket påverkade attityder
till branschen, menar Irina Swahn. Även diskussioner
om att ta bort rot-avdraget fördes.
– Ingen visste vad som skulle hända. Vi som var i branschen vågade inte utveckla verksamheten. Ingen vågade
investera i bokningssystem och annat för att underlätta
för kunderna. Vi hamnade i ett läge där ingen vågade
satsa eller starta nya företag, säger hon. Även i dag är
osäkerheten stor, inte minst på grund av den parlamentariska situationen, enligt Irina Swahn. Regeringen vill
att rut-avdraget ska begränsas från 50 000 kronor per
person och år till 25 000 kronor. Dessutom ska rot-avdraget begränsas från 50 till 30 procent från årsskiftet.
Maxpotten för rut- och rot-tjänster ska vara 50 000
kronor är tanken.
– I praktiken innebär det att om en person renoverar
mycket så kan den inte utnyttja rut-avdraget. Resten
av det här året kommer att vara en katastroftid för oss
eftersom människor kommer att prioritera rot-arbeten,
säger hon.
Ovissheten är förrädisk, menar Irina Swahn. Att inte
veta hur spelreglerna på marknaden kommer att se ut
den närmaste framtiden kan ibland vara värre än att få
ett negativt men tydligt besked.
Ruth Berglund, driver
vård- och omsorgsföretaget
Strukturrutan i Östersund.
Carin Holmquist, är professor
vid Handelshögskolan i
Stockholm.
29
UNDERSÖKNING
handlar om en attack mot de branscher där kvinnor
driver företag, inget annat. När debatten om vinstbegräsningar, kvalitet och valfrihet drogs igång under 2014
skapades en stor osäkerhet. Socialdemokraterna talade
om skärpta krav på välfärdsföretag och Vänsterpartiet
om ett totalstopp för vinstuttag.
– Det pågår en häxjakt på kvinnor som driver företag.
Ibland låter det som att vi ockuperar äldreboenden och
annat. Sanningen är att vi har vunnit en upphandling
av kommunen, och vi har inga tunga riskkapitalister i
ryggen. Den här diskussionen skulle inte ha ägt rum om
det handlade om en manlig bransch, säger hon.
– Attityden till oss i branschen förändrades snabbt. Jag
gick från att vara en förebild till att bli helt ointressant,
fortsätter hon.
Irina Swahn, som driver
städföretaget Hemänglarna,
skulle inte vilja starta bolag i
branschen idag.
Pontus Braunerhjelm
är professor vid
Entreprenörskapsforum.
30
REGERINGEN OCH VÄNSTERPARTIET har efter valet dess– Även rykten om förändringar, stora som små, får
utom tillsatt en utredning om hur vinstuttag i välfärden
företag och privatpersoner att reagera vilket leder till
ska stoppas. Resultatet av utredningen ska presenteras
nedskärningar, uppsägningar och färre som startar
under nästa år. Under tiden har företag i branschen
företag. Det verkar dagens politiker inte förstå, säger
förlamats. Investeringar läggs på is och mindre välfärdshon.
företag har oerhört svårt att få banklån, enligt Ruth
En alternativ hypotes för att förklara nedgången i
Berglund.
kvinnors företagande skulle
– Jag är egentligen inte
kunna vara att det har skett en
så orolig för vinstdebatten.
“Det pågår en häxjakt på kvinnor
gradvis förbättring på arbetsDet finns juridik och robusta
regelverk som sätter stopp
marknaden och att människor
som driver företag. Ibland låter det
för Vänsterpartiets tankar.
har lämnat företagandet för
som att vi ockuperar äldreDäremot är osäkerheten
”vanliga” anställningar. Men
boenden. Sanningen är att vi
stor inom andra delar, det
det resonemanget haltar, enligt
har vunnit en upphandling av
känns som att regeringen och
Pontus Braunerhjelm.
Vänsterpartiet kan hitta på lite
– Ett sådant beteende
kommunen och vi har inga tunga
vad som helst, säger hon.
brukar mest vara karaktärisriskkapitalister i ryggen”.
Det senaste exemplet var
tiskt för nödvändighetsbaserat
Ruth Berglund, grundare Strukturrutan
när regeringen höjde arbetsföretagande, det vill säga att
människor har startat företag
givaravgiften för unga. Det
för att det inte finns något annat
drabbar Strukturrutan hårt.
att göra. Den typen av företagande utgör dock en väldigt
Företaget har 75 anställda, många av dem är ungdomar
liten del av det totala företagandet i Sverige. Jag har svårt och personer med utländsk härkomst.
att se det som en rimlig förklaring, säger han.
– Höjningen kostar oss 300 000 till 400 000 kronor på
ett år. Det är pengar som inte finns. Jag vet faktiskt inte
hur vi ska fixa det. Jag har satsat på unga invandrare och
CARIN HOLMQUIST, professor vid Handelshögskolan i
gett dem språkutbildning. Men nu har jag inte energi, tid
Stockholm, varnar för att dra för långtgående slutsatser
eller pengar längre. Frågan är vem som ska anställa dem
av en dipp som kanske bara är tillfällig. Enligt henne kan
när inte jag kan?
det finnas flertal tänkbara scenarier till varför kvinnors
Kan det bli ännu värre? Kommer kvinnors entreprenyföretagande har sjunkit.
– En förklaring skulle kunna vara att kvinnors entrenörskap fortsätta att sjunka?
– Låt säga att det blir som de flesta spekulerar, att det
prenörskap har fått mindre stöd och uppmärksamhet än
blir en begränsning av rut och inte ett totalt vinstförbud
tidigare. Till exempel har satsningen ”Främja kvinnors
i välfärden. Då skulle jag tippa att kvinnors företagande
företagande” som Maud Olofsson var med och drog
kommer att stabilisera sig på en lite lägre nivå och sedan
igång avslutats nyligen. En annan förklaring skulle
ticka sakta uppåt igen. Osäkerhet är det värsta som finns,
kunna vara att rut-marknaden helt enkelt var mättad,
utan klara spelregler är risken att kvinnors entreprenörsäger hon.
Enligt Ruth Berglund är förklaringen enkel. Det
skap minskar ytterligare, säger Pontus Braunerhjelm. u
Hårda-tag-påjobbet-paketet.
648
kr/mån
Nu blir det lättare att arbeta utan oro för avbrott i tuffa miljöer. För bara 648 kronor i månaden får du en stöttålig Cat S50 Smartphone,
Telia Jobbmobil Multi 5 GB och ett Sony Stereo Bluethooth headset. Dessutom ingår planeringstjänsten FielDo.
Nu blir det
lättare.
Personlig rådgivare till alla företagare.
Sälj-så-mycket-duorkar-paketet.
Nu kan ditt företag få en egen rådgivare. Du får
tips och goda råd – och hjälp att anpassa paketen
till just dina behov.
Samsung S6 32 GB, Samsung Galaxy Tab A 9.7 WiFi,
Telia Jobbmobil Multi 20 GB och även en Touchpoint
mobilväxel.Paketpris 759 kronor i månaden.
Välkommen till telia.se/foretag, våra butiker eller ring 90 400.
Gäller företag så långt lagret räcker längst t.o.m 15/11 2015. Paketpris 648 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5-100 GB
och köp av Cat S50 Smartphone, tjänsten Fieldo och ett Sony Headset SBH70. Värde från 639 kr. Paketpris 759 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning
av Telia Jobbmobil Multi 20-100 GB och köp av Samsung S6 32 GB, växeltjänsten Touchpoint med mobil anknytning samt en Samsung Galaxy Tab A 9.7 Wifi,
värde från 796 kr. Paketpris 799 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 20-100 GB och köp av Samsung S6 Edge 32 GB,
tjänsten Fastpris Norden samt en G-tag och ett Powerkit. Värde 555 kr. Samtliga priser exkl.moms
Jobba-så-in-iNorden-paketet.
I paketet ingår en Samsung S6 Edge 32 GB,
Telia Jobbmobil Multi 20 GB och Fastpris Norden
för bara 799 kronor i månaden. Dessutom ingår
en Gigaset G-tag och ett powerkit.
MONOPOLBRYTARNA
Han spräckte det svenska
börsmonopolet
I en tid då de finansiella marknaderna fortfarande var
strikt reglerade och Stockholmsbörsen hade monopol på
aktiehandel fick entreprenören Olof Stenhammar idén att
starta optionshandel i Sverige. Trots hårt motstånd från
myndigheter och storbanker drog han igång företaget
Optionsmäklarna, OM, som blev världens första privatägda och vinstdrivande börsverksamhet. Läs den tredje
delen i Entreprenörs artikelserie ”Monopolbrytarna”.
Text: Anna Dalqvist Foto: Sören Andersson
32
MONOPOLBRYTARNA
33
MONOPOLBRYTARNA
tillskrivs ofta epitetet
finansman efter sitt framgångsrika företagsbyggande i finansbranschen. Men det gillar han
inte själv.
– Jag är en bondpojk som råkade glida
in i finansbranschen på ett bananskal. Jag
är egentligen inte särskilt intresserad av
aktier utan gillar fast mark under fötterna,
säger Olof Stenhammar, när Entreprenör
träffar honom på Siggesta gård på Värmdö
utanför Stockholm.
Att förvandla Siggesta till en upplevelse- och konferensanläggning i toppklass är idag hans käraste affärsprojekt.
– Det är trivsamt men tyvärr inte så
lönsamt. Men de senaste tre månaderna
har gått väldigt bra. Vi har haft 130 000
besökare. Se bara så mycket folk som är
här, säger han och ser sig nöjt om i restaurangen.
Men trots att han själv hävdar att det
mest är en slump att han blev en pionjär
inom börsväsendet i Sverige så är det ändå
den resan som lagt grunden för gårdarna
och hans förmögenhet.
1972, när Olof Stenhammar efter åtta
och ett halvt år vid Lunds universitet
äntligen lyckats ta examen, fick han
ett erbjudande från sin systers man om
att komma till USA och bli börsmäklare.
Svågern var chef på mäklarfirman W.E Hutton
i Connecticut och Olof Stenhammar tyckte att
erbjudandet lät ”flärdfullt”. Efter sex månaders
utbildning på Wall Street fick han sin mäklarlicens och
började sälja fonder. Som ny i firman skickades han
strax på en tvådagarskurs om optioner, som nyligen
hade börjat handlas på börsen i Chicago. De äldre
mäklarna ville inte ha med optioner att göra så det blev
den 32-årige unga mäklarens egen nisch.
Men efter två år i USA flyttade Olof Stenhammar
hem till södra Sverige igen och fick anställning inom
Bonnierkoncernen. I sju år var han vd för Alga, som
bland annat utvecklade spel och pussel, och byggde upp
OLOF STENHAMMAR
DET SVENSKA
BÖRSMONOPOLETS
FALL
1863
Stockholms fondbörs
grundas
34
1984
Olof Stenhammar grundar
med stöd av Investor, SEB
och Carnegie Optionsmäklarna, OM. Företaget
öppnar kontor på Grev
Turegatan i Stockholm.
1985
Den 12 juni startar OM handel med optioner i Sverige
och blir därmed världens
första privata och vinstdrivande börsverksamhet.
en grupp med fritidsföretag inom Bonnierkoncernen.
Till slut avancerade Olof Stenhammar till vice vd i
koncernen och fick flytta in i det stora Bonnierhuset på
Torsgatan i Stockholm. Men där tog karriären tvärstopp.
42-år gammal fick Olof Stenhammar sparken och den
tidigare påläggskalven var plötsligt arbetslös.
– Det var ett hårt slag mot självkänslan. Jag berättade inte för någon att jag hade fått sparken, inte ens
min dåvarande hustru. Det var först när jag skrev mina
memoarer som jag erkände att det faktiskt var så, säger
han.
Helt barskrapad var han dock inte eftersom han, när
han blev vd i Alga, lyckats förhandla till sig ett av landets
första optionsavtal med gamle Abbe Bonnier.
– Han förstod väl knappt vad ett optionsavtal var
för något men det innebar i alla fall att jag fick ett par
miljoner kronor i fickan som jag kunde använda till startkapital i en egen verksamhet, säger Olof Stenhammar.
Frågan var bara vad han skulle göra.
– Jag var egentligen inte ute efter att bygga något stort
eller internationellt företag. Jag ville bara starta något
eget som förhoppningsvis kunde försörja min familj
och göra så att vi kunde leva ett tryggt liv, säger Olof
Stenhammar.
och blev nyfiken på varför optionshandel inte fanns i Sverige trots att det var nio år sedan
han arbetat med det i USA. Han vände sig till Bankinspektionen (som idag heter Finansinspektionen)
för att höra sig för om det fanns några hinder för att
starta optionshandel. Bankinspektionen svarade; ”det
är förbjudet enligt lag för någon annan aktör än Stockholms fondbörs att handla med aktier”.
Men Olof Stenhammar lät sig inte nedslås utan
dubbelkollade uppgifterna med en jurist, som kom fram
till att ordet option inte nämndes i lagen om Stockholms fondbörs. Alltså kunde optionshandel inte vara
förbjudet.
– Jag tänkte ”nu drar jag igång”. Jag hade ingen aning
om vilken minerad mark jag gav mig ut på, säger Olof
Stenhammar.
Med hjälp av sin vän Claes Dahlbäck, dåvarande vd
på Investor som Olof lärt känna i flottan, övertygade
HAN FUNDERADE
1987
1989
1990
OM öppnar världens första OM öppnar världens första OM:s första automatiska
börsnoterade börs i Finland elektroniska länk mellan
värdepappershandelssys(Finlands optionsmarknad, två börser, nämligen mellan
tem SAX används på
SOM).
OM:s börser i London och
Stockholmsbörsen.
Stockholm.
MONOPOLBRYTARNA
han SEB och Carnegie att skjuta till pengar och tillsammans startade de Optionsmäklarna, OM, Sveriges första
privatägda marknadsplats för optioner. Året var 1984
och det nybildade bolaget huserade i ett kontor på Grev
Turegatan i Stockholm.
– Lokalen var så stor att jag lät skärma av den med en
presenning. Jag ville inte att folk skulle tro att vi hade
storhetsvansinne.
UTANFÖR KONTORET var dock motståndet massivt.
Bankinspektionen såg inte med blida ögon på OM och
inte heller det finansiella etablissemanget. De andra
storbankerna, som inte satsat pengar, gillade inte idén
med en elektronisk börs och givetvis inte heller den
etablerade monopolbörsen Stockholms fondbörs, som
gjorde sitt bästa för att motarbeta konkurrenten.
– En privat, vinstdrivande börsverksamhet. Och inte
skulle vi ha något börsgolv heller utan alla affärer skulle
ske elektroniskt. Det är klart att de etablerade aktörerna
inte gillade oss och gjorde sitt bästa för att utmåla oss
som oseriösa, konstaterar Olof Stenhammar krasst.
– Samtidigt är det ju det som är entreprenörskap.
Att våga ta steget ut i det okända. För det är ett som är
säkert. Från början är entreprenören väldigt ensam med
sin idé. Han eller hon möts ständigt av ”det går inte”
eller ”så kan man inte göra”. Då gäller det att ha mod att
lyssna på sin inre röst, fortsätter han.
Men motståndet till trots, den 12 juni 1985, startade OM äntligen handel med optioner i Sverige. Och
OM blev snabbt lönsamt och affärerna rullade in i allt
snabbare takt. Målet var att komma upp i 2 000 optionsaffärer på två år, vilket var lika många optionsaffärer
som gjordes på börsen i Amsterdam. Men redan efter en
månad var OM uppe i 1 000 avslut om dagen.
– Samtidigt fick jag höra att det jobbade 80 personer
på optionsavdelningen på Amsterdambörsen. Hos oss
var det vår sekreterare Birgitta Sandström som skötte all
administration. Då förstod jag att vi var något på spåren.
OM:s framgång byggde främst på det digitala handelssystem som företaget utvecklade tillsammans med det
lilla it-företaget Accept Data. Tidigare gjordes alla större
affärer på börsernas golv, med hjälp av vita tavlor och
tuschpennor, och där enbart licensierade mäklare hade
1991
1993
OM lanserar världens
första integrerade
derivatahandel- och
clearingsystem.
Det svenska börsmonopolet avskaffas och
Stockholms fondbörs blir
ett aktiebolag.
Att göra Siggesta gård till ett
förstklasigt upplevelsecentrum är
Olof Stenhammars hjärteprojekt.
rätt att handla. OM:s idé var att alla skulle kunna sitta
på sitt eget kontor och följa kurserna och handeln på sin
dataskärm.
– Jag vet inte hur många gånger som systemet slog i
taket men varje gång det uppstod ett problem så utvecklade vi nya lösningar. Det fanns en enorm kreativitet
och entreprenörsanda i företaget på den tiden. Vi var
eldsjälar som brann för att bygga vår affär och utveckla
finansmarknaden, berättar Olof Stenhammar.
Och det gjorde OM med besked. Bolaget ledde den
tekniska utvecklingen och drev den första integrerade
börs- och clearingverksamheten i världen.
– Fast det fattade ju inte jag. Hade någon sagt till mig i
början att vårt handelsoch clearingsystem var nyckeln
till framgång så hade jag bara skakat på huvudet.
Samtidigt pågick ett enormt lobby- och opinionsarbete för att förklara för politiker och allmänheten vad
optioner var.
– Vi blev svenska mästare i påverkan och lobbying.
Eftersom ingen hade gjort som vi förut fick vi skapa vårt
eget regelverk, vilket också ledde till stora förändringar
i finansbranschen. Vi pratade med alla och jag höll flera
hundra föredrag om optioner för politiker och för tjänstemän på Bankinspektionen, minns Olof Stenhammar.
OM drev i princip på egen hand fram ett avskaffande
1998
2000
OM och Stockholmsbörsen
OM Gruppen lägger ett
slås samman och bildar OM
spektakulärt bud på
Gruppen.
Londonbörsen. Köpet går
inte igenom, men budet
sätter OM på världskartan.
32
Nummer 6 - 2015 www.entreprenor.se
1440156669-985b4.indd 32
21/08/15 13:31
Monopolbrytarna är en artikelserie om entreprenörerna
som tagit steget rakt ut i det
okända och som skapat eller
utvecklat en marknad som
tidigare varit stängd. Den
skildrar pionjärernas kamp i
vitt skilda branscher.
I Entreprenör nr 6 fick vi
möta Gudrun Abascal som
startade Sveriges första
privata förlossningsklinik, BB
Stockholm och BB Sophia.
Läs hela artikelserien på
entreprenor.se.
2004
2007
Företaget byter namn
till OMX.
Amerikanska Nasdaq köper
OMX för 32 miljarder kronor
och bildar bolaget Nasdaq
OMX Group.
35
MONOPOLBRYTARNA
BONDPOJKEN SOM
BLEV OPTIONSPIONJÄR:
Namn: Olof Stenhammar
Ålder: 74 år. Född 2 maj
1941 i Finspång i Östergötland. Föräldrarna drev
gården Stjärnviks Säteri
som var Olofs trygghet i
livet. 1972 tvingas familjen
sälja gården på grund av
ekonomiska bekymmer,
vilket Olof Stenhammar tog
mycket hårt.
Familj: Hustrun Inger och
två vuxna barn, dottern
Charlotte och sonen
Mathias. Fyra barnbarn.
Bor: På gården Norrnäs på
Värmdö utanför Stockholm.
Karriär: Pol.mag vid Lunds
universitet, börsmäklare i
USA, vd inom Bonnierföretagen, vice vd för Bonnierkoncernen, grundare och
vd för OM-gruppen/ OMX,
OS-general, ordförande i
Ratos till 2012, ordförande
i Svenska Sjöräddningssällskapet.
Fritid: Gillar jakt, båtar och
bilar.
startade i alldeles för stora lokaler.
av det svenska börsmonopolet. Det förvann i januari
– Jag är fortfarande förvånad över framgången. Det
1993, nio år efter att OM grundades. Ytterligare fem
var aldrig något jag räknade
år senare, 1998, slås OM och
med. Men uppenbarligen hade
Stockholms fondbörs ihop och
“En privat, vinstdrivande börs. Och
vi rätt tajming och ett fantasbildar bolaget OM Gruppen.
Efter det köps flera börser upp
tiskt entreprenöriellt gäng med
inte skulle vi ha något börsgolv
i Norden och i Baltikum och
unga killar som Per Larsson
heller utan alla affärer skulle ske
börsbolaget döps om till OMX.
och Magnus Böcker, säger Olof
elektroniskt. Det är klart att de eta– Under 90-talet växte
Stenhammar.
blerade aktörerna inte gillade oss”.
en insikt fram om att vår
Hans egen drivkraft när han
och Stockholmsbörsens
startade
var främst krisen; han
Olof Stenhammar, grundare OM
verksamhet hörde ihop. Vi
var 42 år och arbetslös.
handlade trots allt med samma värdepapper. Och trots
– Jag hade inget val, säger han, men tillägger att man
att börschefen Bengt Rydén och jag haft många hårda
aldrig ska underskatta ett visst mått av tur.
duster genom åren så kom vi till slut till en samsyn om
Dessutom hävdar Olof Stenhammar att han lider av
att verksamheterna borde slås ihop. Därför köpte OM
dåligt självförtroende och att han därför drivs av ett
Stockholms fondbörs, säger Olof Stenhammar.
omåttligt bekräftelsebehov.
År 2000 lägger dessutom det nybildade börsbolaget
– Mina föräldrar var båda mycket strikta. De gav
OMX ett spektakulärt bud på Londonbörsen och sätter
aldrig beröm och min mor oroade sig ständigt för vad
sig självt på världskartan. 2008 säljs OMX till ameridet skulle bli av mig. Jag var ju urusel i skolan, skolkade,
ställde till bus och blev relegerad. När min mor frågade
kanska Nasdaq för 32 miljarder kronor, en helt otrolig
vad jag hade för plan för mitt liv svarade jag alltid ”Det
resa för det lilla optionsbolaget med åtta anställda som
ordnar sig”.
”Det ordnar sig” är därför också titeln på Olof StenVAD ÄR EN OPTION?
hammars memoarer som kom ut 2012. Och nog har det
ordnat sig alltid för den lille bondpojken från Finspång.
En option är ett avtal mellan en optionsutställare och en optionsinnehavare som ger
Idag driver Olof Stenhammar förutom Siggesta, två
innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa eller sälja en underligandra angränsande gårdar på Värmdö. Den ena av dessa
gande tillgång till ett på förhand bestämt pris. Den underliggande tillgången kan utgöär Norrnäs, där han och hans hustru bor samt sonen med
ras av en aktie, valuta, råvara eller något liknande. Optioner utgör finansiella instrument
familj. Dessutom äger han en ö vid Höga kusten med
och ingår i familjen derivatinstrument. De är förknippade med mycket hög risk för både
Sveriges bästa älgjakt, enligt honom själv. Några aktieutställare och innehavare.
affärer ägnar han sig inte åt längre. u
36
LÄGG TILL EN
JURIST I DITT
NÄTVERK.
Alla hamnar vi någon gång i situationer där vi har behov av juridisk rådgivning. Det kan röra sig om stora
livsavgörande och plötsliga förändringar såsom giftemål, skilsmässa och dödsfall eller en mer långsiktig
planering för att undvika tvister i framtiden. Nu gör vi det lättare för dig att stärka ditt nätverk med någon
av våra erfarna jurister som finns på 130 orter över hela Sverige.
Under hösten anordnar vi träffar inom familjerätt och generationsskifte. Välkommen att anmäla
dig till träffarna eller lägga till en jurist i ditt nätverk på www.lrfkonsult.se/lagg-till-en-jurist.
lrfkonsult.se/lagg-till-en-jurist
LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 400 medarbetare.
Våra specialister och rådgivare inom ekonomi & skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 130 orter över hela landet.
RANKING
Nu drar alla åt
samma håll i Mariestad
Mariestad låg länge i botten på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner men i år klättrar Mariestad 135
placeringar. Tydlig kommunikation och mod att fatta beslut är framgångsreceptet. ”Nu jobbar politikerna åt samma håll och har slutat
bråka om vem som är herre på täppan”, säger Anna Holmgren, som
driver ett installationsföretag i kommunen.
Text: Maja Cronstedt och Lina Skandevall
EN BRA DIALOG MELLAN kommunen och det lokala
näringslivet återkommer ständigt när företag ska
beskriva vad som ger ett bra företagsklimat. Det låter
enkelt, men kan ta år att få till i praktiken.
Efter att ha legat och harvat långt ner på Svenskt
Näringslivs rankinglista har Mariestad tagit ett ordentligt kliv uppåt i år och landat på plats 91. Många före”Kommunen ser oss, trots
tagare vittnar om att samtalsklimatet politiker emellan
att vi jobbar i en ganska
har blivit bättre, kommunen lyssnar på företagen och
anonym bransch”, säger
Anna Holmgren, som driver
har blivit duktig på att informera om viktiga saker som
företaget installationshänder.
företaget ELMP tillsammans
– Det har blivit ett lugnare politiskt klimat. Politikerna
med sin man.
jobbar åt samma håll för att driva kommunen framåt
oavsett värderingar. Det är inte fokus på att kasta skit
längre, säger Anna Holmgren, som driver ELPM, ett
installationsföretag i drivmedelsbranschen, i Mariestad.
Det var 2013 som kommunen
ÅRETS RAKETER
började
jobba med företagsklimatet.
KOMMUN
20152014
Johan
Abrahamsson
(M) tog då över
Mariestad 91226+135
som
kommunstyrelsens
ordförande
Boden
161274 +113
efter
att
ha
suttit
i
opposition
i
Nordmaling 163267 +104
sex
år.
Han
har
själv
en
bakgrund
Mörbylånga 121224 +103
som företagare och ville få till en
Burlöv
28129+101
förändring.
Kil
90183+93
– Företagarna tyckte att
Hjo
117207 +90
Nykvarn 71146+75
politikerna tjatade på varandra.
Den kritiken har vi tagit till oss. Nu
Härnösand 151223 +72
diskuterar vi sakfrågor och det är få
Hofors
214281 +67
personangrepp i debatten.
38
Det gör att besluten tas snabbare och att politikerna
fokuserar mer på kommunens övergripande mål än
på detaljfrågor. Företagen bjuds in för att tycka till om
beslut som påverkar näringslivet och får regelbunden
information om viktiga frågor.
– Vi anordnar företagsfrukostar, skickar ut nyhetsbrev
och gör företagsbesök. Det är enkla grejer, ingen rocket
science, säger näringslivschefen Mats Widhage.
Förändringen i attityden hos politiker och tjänstemän
har inte gått företagarna förbi.
– När vi startade 2007 var det ingen från kommunen
som tog kontakt med oss. Nu hör de av sig och berättar
vad de kan hjälpa till med. De försöker fånga upp
önskemål och ger oss information, säger Anna Holmgren. Hon och många andra företagare har en känsla
av att det händer mycket i Mariestad nu. Det byggs
bostäder och satsas på utveckling av den lokala handeln
och turismen.
JONAS JOHANSSON , platschef på båttillverkaren Nimbus
Boats Sweden, uppskattar att kommunen vill jobba
tillsammans med företagen. Han berättar att kommunen
tidigt i våras tog ett rejält krafttag genom att samla flera
företagare för en diskussion om hur Mariestad kan gå
framåt.
– Vi gick igenom uppslag och idéer för ett bättre
företagsklimat. Jag upplever det som en mycket positiv
signal som visar att kommunen vill anstränga sig lite
extra, säger han.
”Man har två öron och en
mun, man ska alltså använda
öronen dubbelt så mycket
som munnen”, säger Johan
Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande i
Mariestad.
Fotograf: Jesper Anhede
RANKING
Modellen som gör Solna till vinnare
För åttonde året i rad tar Solna hem förstaplatsen i
rankingen av företagsklimatet. En grundsten i framgången är att kommunen jobbar hårt för att matcha
arbetssökande med rätt företag. ”Vi har lyckats
kombinera mycket hög tillväxt med ökad ekonomisk
och etnisk integration”, säger kommunstyrelsens
ordförande Pehr Granfalk.
”Solnamodellen” kallar Solna kommun sin metod för
att få ut arbetssökande i jobb och se till att företagen får
rätt person på rätt plats. Ett viktigt steg i modellen är
den förlängda anställningsintervjun som innebär att en
arbetssökande får provjobba i två veckor hos ett lämpligt
företag. Lönen betalas av Solna Stad.
– Det finns så många som inte har ett cv, eller ens haft ett
jobb tidigare, men som brinner för att exempelvis sälja
sportartiklar. Då uppvaktar vi företaget och erbjuder
dem att provanställa personen. Det märks snabbt om det
fungerar eller inte, säger Pehr Granfalk (M). u
10 TIPS
TILL KOMMUNER SOM VILL INFÖRA SOLNAMODELLEN:
1. Underskatta inte näringslivets vilja att hjälpa till.
De flesta entreprenörer drivs av samma sak som politiker. Man
vill förändra, man vill bidra. Det gäller bara att hitta rätt sätt.
2. Var flexibel. Ett provjobb kanske behöver vara två veckor
– eller tre eller fyra. Se till att anpassa er efter företagens
önskemål.
3. Gör ingen stor omorganisation. Börja i liten skala och
försök att slussa ut fem personer – bygg sedan vidare utifrån
det.
4. Allt handlar om nätverkande. Vi hade inte många företag att samarbeta med från början, men de blev snabbt fler.
5. Var aktiv. Sök upp företag och se över deras rekryteringsbehov. Nästa gång de behöver rekrytera kommer de att höra
av sig.
6. Håll kontakten. Fråga företagen om de genomgår några
förändringar, om det är pensionsavgångar på gång.
7. Ta in arbetsmarkanden. Vid alla möten med företag, ha
med någon från arbetsmarknadskontoret
VÄND - HELA LISTAN!
ATT KOMMUNSTYRELSENS ordförande är företagare har
säkerligen gjort sitt för den ökade förståelsen mellan
kommunen och de lokala företagen. Johan Abrahamsson klev in i politiken för att han tyckte att det var
så omständligt att få tillstånd.
– Det lät mer som ”men suck” istället för ”vad skoj
att ni ska bygga ut!”. Det behövdes en förändring av
attityden hos kommunen, säger han.
Anna Holmgren hoppas att kommunen kommer att
fortsätta på den inslagna vägen.
– Vi är på rätt väg. Jag hoppas att kommunen fortsätter att skapa nätverk, fortsätter att besöka företag
och fortsätter lyssna. u
8. Var medveten om att alla instanser inom kommunen
påverkar företagens känsla för kommunen. Alla tjänstemän
och politiker behöver bidra med en god service – hela organisationen är ett stort blodomlopp där allt påverkar hur företagen
uppfattar sin kommun.
”Vi har minskat på personalen i Polen och utökat här
i Mariestad”, säger Jonas
Johansson, platschef på
Nimbus.
9. Kräv inget. Kom ihåg att ni aldrig någonsin kan kräva
något från företagen
10. Förändringar tar tid. Ha tålamod.
39
RANKING
Hela listan!
KOMMUN
Solna
Sollentuna
Vellinge
Danderyd
Trosa
Täby
Höganäs
Kävlinge
Upplands Väsby
Nacka
Vårgårda
Sundbyberg
Lidingö
Härryda
Habo
Ängelholm
Växjö
Mullsjö
Falkenberg
Partille
Grästorp
Gnosjö
Staffanstorp
Markaryd
Knivsta
Lomma
Sunne
Burlöv
Helsingborg
Laholm
Essunga
Värnamo
Åtvidaberg
Bjurholm
Linköping
Sigtuna
Herrljunga
Tranås
Vara
Gnesta
Järfälla
Mönsterås
Ale
Mölndal
Ydre
Vaggeryd
Borås
Stockholm
Upplands-Bro
40
20152014 +/11 0
22 0
35 +2
47 +3
54 -1
612+6
714+7
832+24
9
3
-6
106 -4
1113 +2
1217 +5
1318 +5
149 -5
1511 -4
168 -8
1724 +7
1819 +1
1920 +1
2030 +10
2142 +21
2227 +5
2316 -7
2428 +4
2515 -10
2647 +21
2725 -2
28129+101
2923 -6
3010 -20
3149 +18
3244 +12
3340 +7
3438 +4
3534 -1
3621 -15
3748 +11
3829 -9
3933 -6
4097 +57
4159 +18
4254 +12
4361 +18
4435 -9
4568 +23
4646 0
4736 -11
4822 -26
4931 -18
KOMMUN
Västerås
Ljungby
Jönköping
Ödeshög
Lekeberg
Tibro
Sjöbo
Enköping
Hammarö
Kumla
Aneby
Österåker
Tyresö
Timrå
Hallstahammar
Vetlanda
Salem
Tranemo
Ulricehamn
Skövde
Öckerö
Nykvarn
Lund
Stenungsund
Halmstad
Karlstad
Götene
Luleå
Haninge
Vallentuna
Varberg
Rättvik
Älvsbyn
Ekerö
Dals-Ed
Tjörn
Töreboda
Sölvesborg
Eksjö
Umeå
Kil
Mariestad
Torsås
Örnsköldsvik
Vansbro
Ljusnarsberg
Kungsbacka
Uppvidinge
Gislaved
20152014 +/5039 -11
5184 +33
5250
-2
5395 +42
5452 -2
5574 +19
5651 -5
5764 +7
5870 +12
5962 +3
6089 +29
6137 -24
6243 -19
6357 -6
6481 +17
6563 -2
6656 -10
6798 +31
68104+36
6955 -14
7026 -44
71146+75
7265 -7
7366 -7
7493 +19
7560 -15
7641 -35
7785 +8
7887 +9
7969 -10
8080 0
8183 +2
82101+19
8358 -25
84108+24
8572 -13
8688 +2
87127+40
8853 -35
89124+35
90183+93
91226+135
92157+65
93126+33
9482 -12
95106+11
96110+14
9773 -24
9867 -31
KOMMUN
Håbo
Örkelljunga
Grums
Mellerud
Älvkarleby
Lidköping
Malmö
Osby
Ystad
Huddinge
Nässjö
Kinda
Kalmar
Nyköping
Säffle
Åstorp
Eslöv
Årjäng
Hjo
Skara
Norrtälje
Hörby
Mörbylånga
Munkfors
Båstad
Mora
Askersund
Sävsjö
Örebro
Katrineholm
Vimmerby
Hylte
Borlänge
Landskrona
Älmhult
Krokom
Oxelösund
Mjölby
Strängnäs
Karlsborg
Bromölla
Laxå
Tierp
Arboga
Klippan
Kristinehamn
Vaxholm
Lerum
Torsby
20152014 +/9971 -28
100109 +9
101145 +44
102165 +63
103164 +61
10479 -25
10591 -14
10677 -29
10792 -15
108103 -5
10990 -19
110120 +10
111149 +38
112107 -5
113132 +19
114131 +17
115156 +41
116113 -3
117207 +90
118152 +34
11994 -25
12045 -75
121224 +103
12278 -44
123122 -1
124111 -13
12586 -39
126102 -24
127116 -11
128121 -7
129166 +37
130117 -13
131139 +8
132130 -2
133125 -8
134158 +24
135134
-1
13696
-40
137203 +66
138105 -33
139143 +4
140175 +35
141160 +19
142196 +54
143115 -28
14476 -68
145118 -27
14675 -71
147161 +14
RANKING
KOMMUN
Åre
Sundsvall
Kungälv
Härnösand
Östersund
Trollhättan
Storuman
Arvika
Kristianstad
Västervik
Östra Göinge
Säter
Norrköping
Boden
Svedala
Nordmaling
Sorsele
Köping
Robertsfors
Tomelilla
Falköping
Berg
Botkyrka
Uppsala
Vingåker
Karlshamn
Norsjö
Leksand
Surahammar
Arjeplog
Olofström
Strömstad
Värmdö
Hultsfred
Göteborg
Piteå
Malung-Sälen
Alingsås
Eskilstuna
Bollebygd
Östhammar
Älvdalen
Skurup
Mark
Finspång
Ovanåker
Höör
Bräcke
Dorotea
Lessebo
Gagnef
Ronneby
Boxholm
20152014 +/148112
-36
149153 +4
150182 +32
151223 +72
152144
-8
153138 -15
154184 +30
155119 -36
156142 -14
157169 +12
158
209
+51
159100 -59
160189 +29
161274 +113
162140 -22
163267 +104
164114 -50
165200 +35
165212 +47
167172 +5
168195 +27
169220 +51
170159 -11
171123 -48
172135 -37
173210 +37
174148 -26
17599 -76
176238 +62
177177 0
178133 -45
179186 +7
180176 -4
181178 -3
182167
-15
183213 +30
184197 +13
185173 -12
186180 -6
187201 +14
188154
-34
189163 -26
190218 +28
191140 -51
192137 -55
193205 +12
194150
-44
195170 -25
196151 -45
197248 +51
198147 -51
199234 +35
200194 -6
KOMMUN
Bjuv
Skellefteå
Avesta
Heby
Vindeln
Karlskrona
Söderköping
Tingsryd
Södertälje
Perstorp
Motala
Nordanstig
Munkedal
Hofors
Hässleholm
Vännäs
Falun
Karlskoga
Vadstena
Bengtsfors
Alvesta
Kungsör
Sandviken
Degerfors
Uddevalla
Hallsberg
Svalöv
Tanum
Svenljunga
Gällivare
Färgelanda
Lilla Edet
Tidaholm
Emmaboda
Kramfors
Hudiksvall
Flen
Strömsund
Gävle
Ånge
Valdemarsvik
Storfors
Söderhamn
Sala
Nora
Nynäshamn
Lycksele
Gotland
Jokkmokk
Högsby
Trelleborg
Hedemora
Åmål
20152014 +/201188 -13
202185 -17
203181 -22
204162 -42
205239 +34
206155 -51
207211 +4
208128 -80
209199 -10
210202 -8
211215 +4
212277 +65
213190 -23
214281 +67
215187
-28
216236 +20
217191 -26
218247 +29
219193 -26
220204 -16
221179 -42
222251 +29
223268 +45
224192 -32
225171 -54
226208 -18
227221
-6
228241 +13
229214 -15
230233 +3
231240 +9
232
255
+23
233168
-65
234260 +26
235174 -61
236225 -11
237264 +27
238232 -6
239235 -4
240246 +6
241250 +9
242136 -106
243198
-45
244266 +22
245228
-17
246243 -3
247249 +2
248256 +8
249229 -20
250262 +12
251253 +2
252272 +20
253261 +8
KOMMUN
Oskarshamn
Malå
Simrishamn
Forshaga
Arvidsjaur
Orust
Lindesberg
Nybro
Sotenäs
Kiruna
Gullspång
Överkalix
Bollnäs
Vänersborg
Smedjebacken
Orsa
Härjedalen
Ljusdal
Fagersta
Åsele
Ockelbo
Övertorneå
Kalix
Sollefteå
Haparanda
Lysekil
Borgholm
Ragunda
Ludvika
Eda
Norberg
Filipstad
Vilhelmina
Hagfors
Pajala
Skinnskatteberg
Hällefors
20152014 +/254227
-27
255258 +3
256244 -12
257206 -51
258270 +12
259263 +4
260279
19
261269 +8
262254 -8
263273 +10
264219 -45
265285 +20
266242 -24
267231 -36
268290 +22
269216 -53
270271 +1
271257
-14
272265 -7
273287 +14
274217 -57
275276 +1
276259 -17
277245 -32
278275 -3
279278 -1
280252 -28
281222 -59
282230 -52
283282 -1
284283 -1
285237 -48
286289 +3
287280 -7
288284 -4
289288 -1
290286 -4
ÅRETS DYKARE
KOMMUN
20152014
Storfors
242136 -106
Tingsryd 208128 -80
Leksand
17599 -76
Hörby
12045 -75
Lerum
14675 -71
Kristinehamn144 76 -68
Tidaholm 233168 -65
Kramfors 235174 -61
Säter
159100 -59
Ragunda 281222 -59
41
2015 ®
Säkra din plats på Årets VD 2015.
Den 9 november är det dags igen att utse Årets VD, även denna gång på anrika Berns Salonger i Stockholm.
Huvudtalare i år är Azita Shariati, vd för Sodexo. Azita kom till Sverige från Teheran som 20-åring och har gjort
en enastående karriär. Idag rankas hon som en av Sveriges mäktigaste affärskvinnor.
Du får också möta en spännande panel som kommer att diskutera de stora utmaningar som dagens vd står inför.
Hur attraherar man unga talanger idag, hur skapar man en mix av innovation, hållbarhet och mångfald?
Och hur digital måste en modern vd vara för att klara sitt jobb?
Självklart är kvällens höjdpunkt prisutdelningen av Årets VD och Årets Unga VD, men det blir också tid för mingel,
bubbel, mat och musikalisk underhållning från stora scenen med den nystartade duon Blue Sky It for Me, bestående
av Cornelia Sojdelius & Eric Gadd. Säkra din plats på www.aretsvd.se
Välkommen!
Huvudpartner
Mediapartner
Huvudpartner
Huvudpartner
Kategoripartner
Kategoripartner
Kategoripartner
PMS 186
Syftet med Årets VD är att uppmärksamma en viktig roll som inte alltid får den uppskattning den förtjänar.
Vd-rollen är också under stark förändring och kraven på dagens ledare är fler än någonsin tidigare.
Vi vill genom priset Årets VD lyfta fram goda exempel på vd:ar som också kan tjäna som bra förebilder för andra ledare.
Arrangör
SVENSKT NÄRINGSLIV / VD HAR ORDET
Höga löneökningar
kostar jobb
MÅNGA FÖRETAGARE jag möter vittnar om den oro de känner inför
den kommande avtalsrörelsen. De vet att de senaste avtalsrörelserna resulterade i löneökningar som var större än både inflationen och produktivitetsökningarna, vilket urholkat vår konkurrenskraft.
Efterfrågan på svenska produkter har minskat, vilket bidragit till
att arbetslösheten stannat kvar på en alldeles för hög nivå.
Situationens allvar märks inte minst inom industrin som i flera år
tappat mark. Produktionen har minskat, jobben har blivit färre och
produktiviteten stått still.
Nu riskerar läget att förvärras ytterligare. Den globala tillväxten
väntas bli dämpad de kommande åren. Inte bara Kina utan även flera
andra tillväxtländer bromsar in. Världshandeln växer inte längre i
samma takt, och investeringarna minskar.
Sammantaget innebär det här ett tufft läge för svenska exportföretag. Den svaga kronan döljer
problemens fulla omfattning. Mätt i kronor ökar exporten men den låga kronkursen räcker inte för
att öka exportvolymerna.
Den stundande avtalsrörelsen är en
OM ÄVEN DEN STUNDANDE avtalsrörelsen leder till alltför höga
löneökningar kommer det att kosta ytterligare arbetstillfällen – i ett
möjlighet att skapa bättre förutsättningar
läge där vi behöver många fler jobb. Att kompensera höjda kostnader
för företagande, jobb och välstånd i Sverige.
genom att höja priserna fungerar inte på en världsmarknad där
Den möjligheten måste vi ta.
konkurrensen blir allt tuffare.
Som Alf Ekström, vd för husvagnstillverkaren Kabe uttrycker det:
”Det finns många konkurrenter som bara står och väntar på att kunna ta marknadsandelar”. (Läs
mer om företagarnas farhågor på sidan 46)
En ytterligare utmaning för svenska företag är att konkurrenterna inte bara blir fler utan även
duktigare, inte minst när det gäller kvalitet. Och många av dem verkar i länder där lönerna fortfarande ligger långt under de svenska.
DEN STUNDANDE AVTALSRÖRELSEN är en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för företa-
gande, jobb och välstånd i Sverige. Den möjligheten måste vi ta.
Samtidigt handlar lönebildning inte bara om avtalsrörelsen. Mycket sker ute i företagen. Allt fler
företagare ser att lönen motiverar medarbetarna och kan ha stor betydelse för hur framgångsrikt
företaget är. Låt mig därför avsluta med att tipsa om det nya webbverktyget ”Jobba med lönen”
som vi tagit fram tillsammans med våra medlemsförbund.
På¨www.jobbamedlonen.se finns råd, vägledning och information om hur mindre företag i
alla branscher kan arbeta aktivt med en företagsnära lönesättning. Det är ett bra exempel på hur
Svenskt Näringsliv arbetar för att skapa nytta för företagen.
43
SVENSKT NÄRINGSLIV
Svensken har dålig
koll på skatternas storlek
SK AT TER
Svenska folkets kännedom om skatternas omfattning är ofta dålig, inte
minst bland unga. Bäst kunskap har företagarna. ”Det är en demokratisk rättighet
att veta innehållet i välfärden och kostnaderna för att finansiera den”, sa Anna-Karin
Hatt, vd på Almega under ett seminarium.
hushållens enskilt
största utgift, trots det är kännedomen om
skatternas omfattning ofta dålig bland allmänheten.
Det konstaterades när Svenskt Näringsliv
arrangerade ett seminarium som tog avstamp
i rapporten ”Underskattade skatter – en
undersökning om vad svenska folket tror om
skatternas omfattning”.
2003 gjordes en motsvarande undersökning
som visade att den genomsnittliga bedömningen bland allmänheten var att en löntagare
betalade 40 procent av inkomsten i skatt, den
verkliga siffran var 60 procent. Rapporten
från i år visar att underskattningen inte har
minskat, trots att skatternas omfattningar har
gjort det. Idag betalar en vanlig löntagare 52
procent i olika skatter, men allmänheten tror i
genomsnitt att nivån är 34 procent. Inte minst
är underskattningen stor bland unga, mellan
15 och 29 år.
– Två av tre unga tror att skatterna totalt
ligger under 30 procent, vilket är en väldigt
stor underskattning. Liknande underskattning finns även i andra grupper. Dessutom
visar rapporten att det finns en begränsad
kännedom om vad arbetsgivaravgifterna
innebär, sa Nima Sanandaji, rapportförfattare
och samhällsdebattör.
SKATT UTGÖR DE FLESTA
av de svarande
underskattar nivån på hushållens faktiska
skatter. I rapporten betonas vidare att arbetsgivaravgiften är ett exempel på förvillning,
eftersom skatten är komplicerad och namnet
gör det svårt att identifiera den som en skatt
på arbete.
Toivo Sjögren, chef för Opinionsundersökningar på TNS Sifo, menade att det under
2000-talet märkts en tydlig trend att intresset
för skattefrågor har minskat.
Underskattningen av skatterna är ett demokratiproblem, konstaterade Anna-Karin Hatt,
vd på Almega.
NÄRMARE 94 PROCENT
44
Foto: Leif R Jansson/TT Bild
Nima Sanandaji är
samhällsdebattör och
författare till rapporten
Underskattade skatter.
Anna Karin Hatt,
Almegas vd.
2003: Vanliga inkomsttagare
bedömer att de betalar 40
procent i skatt till kommun, landsting och stat. Verkliga siffran: 60
procent i skatt. 2015: Vanliga
inkomsttagare bedömer att de betalar 34 procent i skatt till kommun,
landsting och stat. Verkliga siffran:
52 procent i skatt
Hämtat från rapporten ”Underskattade skatter”
– Det är en demokratisk rättighet att veta
innehållet i välfärden och kostnaderna för att
finansiera den. När skatterna underskattas så
är det ett problem och det finns ett arbete att
göra redan i skolan. Det krävs transparens för
att kunna fatta välgrundade beslut. Dessutom behövs ökad kunskap för att förstå hur
arbetsgivaravgifter påverkar jobbskapande
och där har vi ett jobb att göra för att förklara
det, sa hon.
– Idag deklarerar många svenskar via sms,
men hur många känner till innehållet i sin
deklaration? Väldigt få, antagligen. Jag tror
inte att man ska försvåra deklarerandet, men
jag tror att myndigheter kan ta ett större
ansvar för att informera, sa Joacim Olsson,
vd på Skattebetalarnas förening, som även
efterfrågade ett språkbruk i skattedebatten
som inte fjärmar personer som inte sysslar
med politik eller ekonomi.
visar att det finns
en grupp som har bättre koll på skatternas
omfattning: företagare.
– Även om de också underskattar skatternas
omfattning så har företagare bättre förståelse
för skattenivån. Anledningen är att företagare är den enda grupp som direkt betalar
in sina egna och sina anställdas skatter till
Skatteverket, sa Nima Sanandaji, som även
efterfrågade att arbetsgivaravgiften ska synas
tydligare på löntagares lönebesked.
MEN UNDERSÖKNINGEN
Jakob Stenberg
SVENSKT NÄRINGSLIV
Foto: Colourbox
Nytt verktyg underlättar lönesättning
Ungefär 40 procent av alla medarbetare i Sverige jobbar på arbetsplatser som
har avtal som gör det möjligt att sätta lönen inom företaget.
NY WEBBPLATS Svenskt Näringsliv lanserar ett nytt verktyg för mindre
företag som vill arbeta aktivt med lönesättning. På www.jobbamedlonen.
se finns råd, vägledning och information. Materialet innehåller tre delar: en
lönestrategi som beskriver mål och syfte, definierade kriterier för hur lönen ska sättas, samt en tidsplan för löneprocessen. www.jobbamedlonen.
se kan användas av alla företag, oavsett bransch och kollektivavtal.
Webbplatsen, som fungerar både på dator, surfplatta och smarttelefon, hjälper företagare förstå hur lönesättning kan hjälpa företaget att
nå mål, som konkurrenskraft och produktivitet, samt bidra till att skapa
förutsättningar för ett praktiskt arbete ute på företagen om lönesättning.
Verktyget har utvecklats i samarbete med Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer.
Ungefär 40 procent av alla medarbetare i Sverige jobbar på arbetsplatser som har avtal som gör det möjligt att sätta lönen inom företaget.
Endast åtta procent får sin lön fastställd i centrala avtal.
Företagsnära lönebildning innebär att den individuella prestationen blir
allt viktigare. Genom att använda lönen som ett av flera sätt att motivera
kan chefer leda och utveckla verksamheten samtidigt som medarbetare
kan påverka sin egen löneutveckling.
För mer information kontakta Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
08-553 43058, edel.karlssonhaal@svensktnaringsliv.se
ARBETSLÖSA FÅR JOBB I PRIVAT SEKTOR
Sedan 2004 har arbetare möjlighet att via Trygghetsfonden, TSL, få hjälp
att hitta ett nytt jobb. Ny statistik visar att de flesta går vidare till den
privata sektorn, 20 procent återvänder till sin gamla arbetsgivare medan
2,5 procent tvingas flytta till annan ort. Under juli fick 1 383 personer
omställningsstöd. Det är något fler än vid motsvarande tid i fjol då siffran
var 1 315 personer.
Huvudmän för Trygghetsfonden är Svenskt Näringsliv och LO.
TJÄNSTEPENSIONENS DAG
De flesta som arbetar har tjänstepension, men få vet vad det innebär.
Därför har flera stora aktörer i pensionsbranschen valt att göra 27 september till Tjänstepensionens dag. Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv
som har frågor kring tjänstepension kan kontakta Svenskt Näringslivs
Försäkringsinformation: www.finfa.se.
45
SVENSKT NÄRINGSLIV
Industriföretag till attack mot lönelyft
A V TA L 2 0 1 6
Svenska industriföretagare upprörs över att Riksbanken och nationalekonom Lars
Calmfors förespråkar höga lönelyft under avtalsrörelsen, visar en rundringning.
ATT RIKSBANKEN sedan länge kämpat
med att få fart på inflationen har knappast
undgått någon. Lönelyft anses vara en
medicin. Även Lars Calmfors, professor i
nationalekonomi, har i olika sammanhang
argumenterat för högre löneavtal.
För industriföretagen är den senaste tidens
uttalanden obegripliga.
Alf Ekström, vd för Kabe som tillverkar
och säljer husvagnar och husbilar, anser att
utrymmet för lönehöjningar är begränsat.
Produktionen i Sverige är redan för dyr,
menar han.
– Vi verkar på en marknad som är hårt
konkurrensutsatt, där vi hela tiden ställs mot
utländska konkurrenter som pressar priserna,
säger han.
Calmfors anser att högre löneökningar kan
få fart på inflationen och innebära en lägre
realränta som kan boosta investeringar. Dessutom skulle kronan försvagas vilket kortsiktigt skulle gynna exporten.
ALF EKSTRÖM anser att Calmfors resone-
mang haltar och varnar för en lönespiral
som skulle vara direkt skadlig för svensk
industri och dess konkurrenskraft.
– Höga löneökningar i dag innebär ju inte
att lönekraven automatiskt blir lägre nästa
gång det är dags att förhandla. Det är oerhört
naivt att tro det. Högre löner måste kopplas
till produktivitetshöjningar, säger han.
– Återigen, högre löner måste kopplas
till produktivitetshöjningar. Annars är man
tillbaka till 70-talets galna idéer, vilket vore
felaktigt och förkastligt. Och vad finns det för
långsiktiga problem med minusränta? Det
diskuterar man inte ens, säger han.
Inför årets avtalsrörelse är han orolig för att
lönelyften blir för stora samtidigt som inflationen inte stiger som ”förväntat”. För höga
löneökningar riskerar att leda till förlorad
konkurrenskraft, uppsägningar och minskade
volymer, betonar han.
Johan Millgårdh,
vd för Millcon
Mats Elfsberg, vd för
Sepson
Alf Ekström, vd för Kabe
Nu ska vi förlora konkurrenskraft för att sätta fart på
inflationen
arbetsgivaravgifterna höjts.
– De som skapar jobb i Sverige är tillväxtföretagen. Blir kostnadsmassorna för stora
får vi en utslagning på arbetsmarknaden och
företagen får inte kraft att växa.
Mats Elfsberg är vd för Sepson. Han
begriper inte Lars Calmfors resonemang om
betydelsen av stora lönelyft.
– Industrin har förlorat konkurrenskraft
under flera år på grund av för höga lönelyft.
Nu ska vi återigen förlora konkurrenskraft för
att sätta fart på inflationen,
En situation med lönelyft upp till tre
procent, samtidigt som inflationen uteblir
ställer Sepson inför ett scenario där de måste
öka andelen importerade insatsvaror och
produkter.
– De som drabbas av för höga lönelyft är
våra svenska leverantörer. På längre sikt finns
risken att vi väljer att montera våra produkter
i ett annat land, säger han.
Redaktionen
VÄRSTINGARNA SOM VARSLAR MEST
ARBETSMARKNAD Antalet strejker har minskat de senaste decennierna
men varsel är fortfarande vanligt. Varsel om konflikt används av fackförbund
som stridsåtgärd i en förestående arbetsmarknadskonflikt. Drabbade företag
dras med försämrad konkurrenskraft och direkta kostnader för att förbereda
en hotande konflikt. Byggnads toppar värstingligan med 26 varsel åren
2011–2014, visar siffror från Svenskt Näringsliv. Därefter följer Transport
med 20 varsel, Seko med 18, Syndikalisterna med 17 och Elektrikerförbundet med 12 varsel.
Enligt vice vd Christer Ågren utnyttjar vissa fackförbund det faktum att
konfliktreglerna har varit oförändrade i decennier.
JOHAN MILLGÅRDH på Kumlaföretaget
Millcon påpekar att de höjda reallönerna
redan ökat kostnaderna. Dessutom har
46
– Det behövs en debatt om det är rimligt och hur det påverkar kollektivavtalens innehåll, säger Christer Ågren.
SVENSKT NÄRINGSLIV
Staten måste följa
sina egna spelregler
K O M M E N TA R
Det som bör oroa företag efter beslutet om området Ojnare-
skogen är hur staten i sina olika roller agerar för att stoppa en specifik verksamFoto: Stig Hammarstedt/TT Bild
het, skriver Nicklas Skår, miljöjurist.
EU berömmer Sverige för sitt arbete med känsliga miljöområden. Men på Gotland handlar det snarare om att
skydda tumlare, havsgrottor och fladdermöss än Ojnareskogen.
att göra Ojnareskogen på Gotland till ett Natura 2000område. Fallet visar att företagen måste
tillämpa en ny försiktighetsprincip som
handlar om att de inte kan lita på att staten
ska följa regler eller avtal om opinionstrycket
blir för stort.
Staten har inte bara pekat ut platsen som
lämplig för kalkbrytning. Staten har också
genom sina domstolar funnit att verksamheten ska tillåtas. Det som de senaste sex
årens domstolsförhandlingar handlat om är
hur verksamheten ska få bedrivas.
Det är först när staten uppfattar att det
finns ett medialt tryck i frågan om att bevara
området och företaget riskerar att kunna
bedriva sin verksamhet som man plötsligt
väljer ett helt nytt spår för att stoppa den
domstolsprövning som följer svensk lag och
EU:s regler.
Man är till och med så ivrig att stoppa verksamheten att man hänvisar till krav som inte
finns. För även om EU tycker att marktypen
är skyddsvärd så är det inte det man vill att
Sverige ska skydda på Gotland utan tumlare,
havsgrottor och fladdermöss.
Generellt har EU inga krav på Sverige som
man berömmer för sitt arbete; ”Kommissionen erkänner de väsentliga framsteg
REGERINGEN HAR BESLUTAT
”Det allra allvarligaste är om
det här får en prejudicerande
effekt, att Natura 2000-områden
kan bli ett verktyg när industrier ska
etableras.”
Per Ahl, vd på SveMin, branschföreningen för gruvor,
mineral- och metallproducenter
som gjorts i Sverige vad avser utseende av
särskilda bevarandeområden och fastställande av förvaltningsplaner.” Däremot är EU
kritiska till att Sverige inte lämnat uppgifter
som helt passar med de ”standardiserade
uppgiftsformulären”.
inte behovet av
miljöskydd, inte heller att det kan bedömas
viktigare än en specifik verksamhet. Däremot
måste man våga lita på att staten följer
sina egna spelregler, inte försöker vrida
på skrivningar kring internationella överenskommelser eller allmänt använder sina
resurser för att kringgå beslut som man inte
uppskattar.
Frågan är då vem i hela världen kan företagen lita på?
Nicklas Skår
Omställningsförhandlingar
gick på grund
ARBETSMARKNAD Förhandlingarna mellan
Svenskt Näringsliv och PTK om ett nytt omställningsavtal har avslutats. Det finns inga förutsättningar för meningsfulla förhandlingar, enligt
arbetsgivarna.
Orsaken är att akademikerförbunden inom
PTK inte är överens
med majoriteten inom
PTK-förbunden om hur
ett nytt omställningsavtal ska utformas.
– Akademikerförbunden prioriterar
uppenbarligen
möjligheten att lokalt
Christer Ågren, vice vd,
beklagar att förhandlingkunna förhandla fram
avgångsvederlag före arna har avslutats.
betydande satsningar
på kompetensutveckling. Det är beklagligt, säger
vice vd Christer Ågren.
Svenskt Näringsliv har i förhandlingarna förklarat
sig villigt att satsa över en miljard kronor årligen
på kompetensutveckling för såväl medarbetare
som har ett arbete, men som vill växla spår och
utveckla sin kompetens, som för uppsagda.
– Med tanke på den snabba omvandling som sker
i arbetslivet vore det mycket bättre än passiviserande avgångsvederlag, speciellt med tanke på
att nio av tio uppsagda tjänsteman har ett nytt
arbete efter i genomsnitt sex månader.
Trots att förhandlingarna inte ledde till ett nytt
avtal har arbetet inte varit bortkastat, anser Ågren.
– En stor del av PTK-förbunden ville göra ett ärligt
försök att förhandla fram ett nytt avtal. Det är en bra
grund att bygga vidare på i framtiden, säger han.
Redaktionen
FÖRETAGEN IFRÅGASÄTTER
TÄVLING LOVPRISAR DRIFTIGA
Tidigare i veckan gick startskottet för nomineringsfasen i årets upplaga av ”Årets mest företagsamma”.
Tävlingen lyfter fram personer som gjort positiva
avtryck på regionnivå på olika sätt och samtidigt får
allmänheten att inse att med rätt förutsättningar,
så är företagsamma människor de som skapar
arbetstillfällen. Så på med företagarglasögonen
och kom med förslag. Adressen är http://nominera.
svensktnaringsliv.se
47
Foto: Colourbox
Foto: Colourbox
SVENSKT NÄRINGSLIV / SMÅTT OCH STORT
Lön för mödan
Privat vård går hem i stugorna
Foto Anders Wiklund/TT Bild
Sju av de tio högst rankande vårdcentralerna är privata, enligt en sammanställning
från Vårdföretagarna. Svaren visar att
privat vård genomgående rankas högre
än de offentligt drivna mottagningarna.
Helhetsintrycket landar på 0,73 respektive
0,69. Resultatet för bemötande är 0,91
och 0,89 medan siffrorna för tillgänglighet
är 0,78 respektive 0,77. Små men entydiga skillnader slår branschorganisationen fast. Håkan Tenelius,
nöjd näringspolitisk chef, anser att det vore en stor förlust om
de privata vårdcentralerna tvingades bort. Sammanställningen
är gjord av OmVård.se på uppdrag av Vårdföretagarna.
48
Förbud mot förbränning av osorterade sopor
Återvinning av avfall måste öka. Det sparar råvaror, skapar nya jobb och förbättrar
klimatet, hävdar branschföreträdare i en debattartikel. Idag går värdefullt material till
spillo när avfall förbränns istället för att återanvändas. Företag i branschen uppmanar regeringen att införa styrmedel som gör inblandade aktörer mer motiverade att
sortera ut återvinningsbart material ur avfall. Branschen vill också att förbränning av
osorterat avfall förbjuds och att avfall som förbränns beläggs med skatt.
Foto: Colourbox
Företag som satsar på förbättringar kan öka lönsamheten med
upp till 30 procent efter ett par år. Det är slutsatsen i en studie
från elteknikbranschen. Undersökningen tar udden av argumentet att det är för dyrt för små företag att satsa på ständiga
förbättringar och lyfter fram vikten av att förbättringskulturen är
förankrad hos medarbetare. ”Företag som har koll på nyckeltal, jobbar med kundrelationer och utvecklar sina affär är mer lönsamma”,
konstaterar EIO:s branschekonom Hans Heldring. 26 elteknikföretag deltog i undersökningen.
Vattenskador i kök vanligast
Vattenskador i kök är för första gången fler än skador i bad- och
duschutrymmen32 procent av vattenskadorna äger rum i kök jämfört
med 27 procent i badrum, visar ett examensarbete från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Branschföreträdare ser det som ett trendbrott.
Förklaringen är att det saknas branschregler för kök, och att fler företag
behöver utbildas och auktoriseras. ”Vi kan se en relativt stor ökning av
vattenskador i kök sedan 2009”, säger Rolf Kling, teknisk chef på VVS
Företagen. Varje år inträffar mer än 100 000 vattenskador i svenska
byggnader. Kostnaden överstiger sex miljarder kronor.
Lägstalöner alltid på tapeten
Debatten om lägstalöner i restaurangbranschen får fortlöpande bränsle. Torbjörn Granevärn, chefjurist på Visita, reder ut begreppen. Lägsta ingångs- och ungdomslön för en tjej eller kille i 14,15 eller 16 årsåldern, som
steker hamburgare, är 13 227 kronor i månaden. En 20-åring tjänar som lägst 20 220 kronor per månad eller
116:90 kronor i timmen. Ofta handlar det om disk, städ eller biträdessysslor, skriver Granevärn. Enligt Visita
ligger minimilönen på 66 procent av medellönen i Sverige, motsvarande siffra i EU-länder med lagstadgade
minimilöner ligger på 41 procent.
Silvermedaljörerna Sara Andersson, dekoratör och Frida Gustafsson,
fordonslackerare. Bronsmedaljör Emmastina Dannered, hudterapeut.
TRE MEDALJER OCH
FLERA TOPPLACERINGAR
Det Svenska Yrkeslandslaget åkte till Yrkes-VM i São Paulo för
att på allvar vara med i den hårda medaljstriden i en av världens
absolut största tävlingar, WorldSkills Competition. I mitten av
augusti stod det klart att det Svenska Yrkeslandslaget lyckades
med att kamma hem tre åtråvärda medaljer i tre yrken samt tretton
Medallions of Excellence och ett flertal topp tioplaceringar vilket
innebär att några därmed också är bäst i Norden eller i Europa.
Ett fantastiskt resultat värt all respekt. Nästan 1 200 tävlande ungdomar från 60 länder slogs inför 200 000 besökare om medaljer
i 50 yrkesgrenar. Det svenska Yrkeslandslaget tävlade i 27 av dessa.
Läs mer om Yrkeslandslaget och samtliga resultat på worldskills.se
och följ oss gärna i sociala medier.
Sveriges satsning på yrkestävlingar som Yrkes-VM, EM och SM och det
Svenska Yrkeslandslaget görs för att fler ungdomar ska upptäcka att de
yrkesinriktade programmen är ett smart val och en bra start på karriären
samt för att öka kvalité, status och intresse för yrken inom bygg, design,
industri, it, service, vård- och tekniksektorn.
#ylaget
facebook.com/yrkeslandslaget
twitter.com/worldskillsswe
instagram.com/worldskillssweden
youtube.com/worldskillssweden
worldskills.se
I N I T I AT I V TAG A R E
HUVUDSPONSORER
SPONSORER
W O R L D S K I L L S S W E D E N Ä R E T T T R E PA R T S S A M A R B E T E M E L L A N LO , S V E N S K T N Ä R I N G S L I V O C H S TAT E N G E N O M U T B I L D N I N G S D E PA R T E M E N T E T, S KO LV E R K E T O C H M Y N D I G H E T E N F Ö R Y R K E S H Ö G S KO L A N .
SVENSKT NÄRINGSLIV / PROFILEN
Ica-handlare kämpar för yrkesutbildning
PROFILEN
Att ta hand om kunderna och få medarbetarna att jobba och trivas
tillsammans är det som driver handlaren Christer Johansson. Kompetenta medarbetare ger nöjdare kunder och skapar i slutänden fler jobb, anser han.
Foto: Sabina Rislund/TT Bild
Namn: Christer Johansson
Ålder: 49 år Bor: Hammarö
Familj: Döttrarna Emma, Ida, Maja och Molly.
Gift med Ulrika. Ångrar: Ingenting Rädd för:
Inte rädd men man oroas ju för barnen ute i
Europa som är på flykt. Längtar efter: Ett
nytt hockeyguld till Brynäs IF Kopplar av
med: Spelar Ishockey två gånger i veckan
(enda gången mobilen inte är på). Läser: Jack
Higgins och Twitter Tittar helst på: Ishockey
och gamla avsnitt av Morden i Midsomer
När blev din butik
medlem i Svenskt
Näringsliv?
Handlaren Christer Johansson och hans medarbetare står på tå för att leverera bästa möjliga service åt kunderna.
– År 2003 när
har jobbat inom detaljhandeln
hela sitt liv. År 2001 tog han steget till att driva sin egen
butik, Matmagasinet i Bergvik strax utanför Karlstad och
två år senare byggdes den om till Maxi Ica stormarknad.
Sedan dess har butiken förnyats ytterligare tre gånger.
Vid den senaste ombyggnaden, byttes i princip allt utom
väggarna ut. Bland annat gjordes gångarna bredare, specialavdelningarna byggdes om, ett nytt sushikoncept togs in
och kylar och frysar byttes ut till miljövänligare alternativ.
– För fem år sedan kände vi att vi inte hade gjort ett tillräckligt bra jobb. Vi var inte längre på tå utan hade blivit
bekväma och tillbakalutade, och behövde skärpa till oss
helt enkelt, säger Christer Johansson självkritiskt.
Då tog vi ett strategiskt beslut som gick ut på att
butiken aldrig ska gå och vänta in ny konkurrens för att
”vakna till liv”.
– I stället vill vi vara en föregångare, och ha en så bra
butik som möjligt gentemot kunder och medarbetare.
Den dagliga kontakten med kunderna och den snabba
återkopplingen ger en kick i jobbet, tycker han. Men
det som främst driver honom som entreprenör är att se
medarbetarna växa och ta ansvar.
– Jag älskar det jag gör! Den där goa känslan att vi är
ett härligt gäng som vet vart vi ska någonstans, och som
prövar nya vägar och utvecklas. Och där ett misslyckande
leder till att lära sig något nytt som i sin tur blir bra.
När medarbetarna i butiken utvecklas blir de ännu
bättre på att ta hand om kunderna och se till att de trivs,
konstaterar han.
– I min butik vill jag att det ska märkas att medarbeCHRISTER JOHANSSON
50
tarna bryr sig. Att vi älskar våra kunder och tar hand om
varandra.
För tio år sedan drog han tillsammans med Karlstad
kommun igång en yrkeshögskoleutbildning för ledare
inom livsmedelshandeln. Bristen var stor då, och det är
den fortfarande.
– Yrkesutbildningen är något jag brinner för eftersom
kompetensfrågan är så viktig inom detaljhandeln.
kompetens för att
utveckla verksamheter och medarbetare är positivt för
hela kedjan.
– Mer utbildning ger bättre medarbetare och troligen
bättre ledare. I slutänden gör det att vi tar hand om
kunderna bättre och då handlar de mer, vilket i sin tur
leder till expansion och fler arbetstillfällen.
Även Svenskt Näringsliv var drivande i starten av
Yrkeshögskolans ledarutbildning, berättar han.
– De hade bra kontakt med arbetslivet men kunde
också hämta kunskap inifrån organisationen vad som är
viktigt att få med i en sådan här utbildning.
Sedan snart två år tillbaka ges inte utbildningen
längre, vilket upprör Christer Johansson. Trots att den är
uppskattad, och godkänd av Yrkeshögskolan, har den fått
avslag från gymnasieförvaltningen som prioriterar andra
utbildningar.
– Det är inte bra alls. Vi behöver unga ledare inom
detaljhandeln som kan ta över, annars tappar branschen
både utveckling och status, säger han.
Karin Myrén
DUKTIGA LEDARE SOM HAR RÄTT
vi blev en Ica
Maxi-butik.
Vilka fördelar ger
medlemskapet?
– Det känns
tryggt och bra att
i vardagen kunna få råd
kring försäkringar eller
arbetsrelaterade frågor.
Även lobbying, att synas
och höras i olika kanaler i
samhället, är viktigt. Där
är Svenskt Näringsliv en
stark organisation som
lyssnar på företagarna
och jobbar för oss.
På vilket sätt är du aktiv
i Svenskt Näringsliv?
– Jag är med
på luncher och
seminarier, och träffar
politiker och tjänstemän.
Ibland bjuder vi också in
dem till butiken. Dialogen
mellan politiker och
företag är viktig och det
känns bra att bidra. Sitter
också i Karlstad Handels
styrelse som samverkar
Svensk Handel.
Jo...eh chefen.
Lever vår firma upp till den nya standarden?
Plötsligt händer det.
En medarbetare faller ihop
på golvet, utan puls. Med en
hjärtstartare i närheten ökar
sannolikheten dramatiskt att han
eller hon reser sig igen. Alla företag
borde ha en.
Därför gör Swedish Standards Institute, sis,
nu ”Hjärtsäker zon” till svensk standard. Så om din
arbetsplats ännu inte är hjärtsäkrad är det hög tid.
Beställ din hjärtstartare och certifierad utbildning
på hjart-lungfonden.se/180sekunder eller ring
0200-180 180. Det är enkelt att rädda liv.
H J Ä R T S Ä K R A S V E R I G E Ä R E T T I N I T I AT I V F R Å N H J Ä R T - L U N G F O N D E N I S A M A R B E T E M E D B L I W A L I V F Ö R S Ä K R I N G O C H A F A F Ö R S Ä K R I N G .
I PRAKTIKEN
Foto: Stina Dahlén
Olof Elmlind, vd på Pepab,
är engagerad i utbildningsfrågor och strävar efter
att ge både yrkeselever
och anställda utveckling i
arbetet och stöd till dem
som vill komma tillbaka i en
annan roll.
YRKESELEVER OCH
MEDARBETARE LÄR AV VARANDRA
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Yrkeselever. Så stavas Stig-Olof Elmlinds lösning för att hitta nya medarbetare och höja
kompetensen inom Pepab. ”Det ger oss möjlighet att fånga upp de individer som känner nyfikenhet och utmanas av vårt
område. Samtidigt som vi har möjlighet att forma de personer vi ser ett framtida intresse i”, säger han.De” hsjdh
I EN TID DÅ MÅNGA industriföretag söker
med ljus och lykta efter rätt kompetens har
Stig-Olof Elmlind, vd för Pepab Produktionspartner i Söderhamn löst problematiken
genom att ta emot yrkeselever från Industriprogrammet på Staffansgymnasiet, Söderhamns enda gymnasieskola. Programmet är
en del av Teknikcollege.
– Vi ser det som en rekryteringsmöjlighet
men även som marknadsföring. Vårt företag
har gott rykte, som vi kan bygga vidare på
genom att ta till vara de här ungdomarna,
säger Stig-Olof Elmlind.
Pepab Produktionspartner i Söderhamn
tillverkar både färdiga produkter och
komponenter i tunnplåt utifrån kundernas
önskemål. Företaget har hög kapacitet inom
laserskärning, stansning och bockning samt
har en svetsverkstad för mindre och medelstora objekt. Omkring trettio anställda jobbar
i företaget.
Varje termin praktiserar två elever ute på
fabriksgolvet, enligt ett rullande schema.
En investering för företaget, anser Stig-Olof
Elmelind. Förra hösten inledde företaget även
ett samarbete med Co-op-utbildningen vid
Högskolan i Gävle. Det innebär att en student
som läser till maskiningenjör med Co-op
inriktning under fyra år, genomför sammanlagt 40 veckors arbetsperioder i företaget. Då
är studenten anställd och får lön av företaget.
– Vi har specialdesignat upplägget tillsammans med högskolan för att senare kunna ta
emot eleven när han är klar, säger Stig-Olof
Elmelind.
till stor del en chans att
känna yrkeseleverna på pulsen och se om de
passar in i företaget.
– Inställningen hos individen är ofta det
viktigaste vid en anställning. Lära sig hantverket kan många göra, men man måste funka
i en normal arbetssituation.
– Det gäller att ha ambitioner, vilja att lära
och att kunna ingå ett socialt sammanhang.
Och så är det viktigt att kunna se helheten, det
är kundens nytta som styr oss. Alla inser inte
det, säger Stig-Olof Elmelind.
Han berättar hur han arbetar med att skapa
PRAKTIKEN INNEBÄR
Stig-Olof Elmelind:
Att tänka på när du tar emot yrkeselever:
1
2
3
52
Ha en ärlig avsikt. Se till att eleverna känner sig omhändertagna. Det är ganska vanligt
att de hamnar i ett hörn.
Räkna med att det tar tid. Rekryteringsmöjligheter skapas och det kan leda till att
individer pratar gott om företaget. Det gäller att marknadsföra sig mot alla som kommer i
kontakt med företaget, kompisar och elever.
Uppmuntra eleverna att utvecklas i sin roll. Genom att underlätta och stötta vidareutbildningar banar du väg för att tillföra kompetens och utveckla produktionen.
I PRAKTIKEN
ett klimat i företaget som innebär att både
medarbetare och yrkeselever uppmuntras att
utvecklas i sina roller. Fokus ligger på att tänka
framåt och se vad yrkeseleven kan tillföra på
längre sikt.
Enligt forskaren Robert Höghielm, Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet är Stig-Olof Elmlinds utvecklingsinriktade syn en tillgång när man som
arbetsgivare tar in elever för praktik i företaget.
I sin forskning har Robert Höghielm granskat
effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företagen och dess anställda. Han förvånades över
att företagen i studien hade en mekanisk syn på
yrkeseleverna där de så snabbt som möjligt vill
få ut eleverna i produktion.
I sina samtal med företagarna har han sett
hur yrkeselever i verksamheten kan fungera
som fortbildning av de anställda.
–Att ta emot elever kan vara ett bra sätt att
hålla kompetensen på hög nivå, säger han.
Yrkeseleverna bidrar till att alla anställda måste
vara extra noggranna med att förklara, visa och
utföra olika arbetsmoment. Detta gör att den
egna kompetensnivån bibehålls och till och
med utvecklas.
-Många av de intervjuade drar slutsatsen att
konkurrenskraften ökar av att ta emot yrkeselever. Detta är till en början inte uppenbart för
de intervjuade företagsrepresentanterna, utan
tanken slår dem under intervjun, säger Robert
Höghielm.
Stig-Olof Elmelind är väl medveten om att
yrkeselever är ett bra sätt för att stärka upp
kompetensen på företaget. För att lyckas med
det lägger han mycket tid på att analysera och
tänka framåt för att kunna se vad yrkeseleven
kan tillföra på längre sikt.
– Vi försöker vara öppna på det sättet. Vi
hade en svetsare som ville läsa konstruktion. Då
bestämde vi oss för att göra det här tillsammans
så att han kunde göra praktiken hos oss under
sin KY-utbildning.
– Han fick även en morot att komma tillbaka
till vår svetsavdelning, och så blev det också,
berättar Stig-Olof Elmelind.
Hans ambition lyder: Sträva efter utveckling
i arbetet och vi stödjer dem som vill komma
tillbaka i en annan roll.
– Om jag läser av att en person vill utvecklas
är jag inte sen att uppmuntra det. Men allting
måste starta hos individen, säger han.
Stina Dahlén
EXPERTENS 12 TIPS:
SÅ ÖPPNAR DU UPP
FÖRETAGET FÖR YRKESELEVER.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Som handledare är du den som kan bidra till att den studerande känner sig
välkommen och finner sig till rätta. Avsett tid för en ordentlig introduktion, som
både innefattar arbetsmiljö, säkerhet, lunchtider men också hur du vill lägga upp
praktikperioden.
Första dagen är en chans att ge ett bra intryck och skapa en positiv bild av arbetsplatsen. Genom att ha en plan för första dagen där du vet vad ni ska göra, kommer
eleven du tar emot också att känna sig tryggare.
Att vara handledare är roligt och lärorikt, det kan också bli en nytändning för dig. Att
lära ut till andra ger ofta nya idéer och leder till fördjupad kunskap och insikt. Handledarskapet utvecklar också din kompetens både som medarbetare och ledare.
Prata med den studerande. Var nyfiken och ställ öppna frågor det vill säga frågor
som inte går att bara svara ja eller nej på, utan bjuder in till att utveckla resonemanget. Alla är inte lika pratsamma så berätta gärna om dig själv och dina intressen
och var den som tar initiativ till samtal.
Tänk på att anpassa språket på arbetsplatsen. För en oerfaren kan du behöva förklara självklara rutiner.
När du tar emot en studerande som är minderårig eller har begränsad erfarenhet av
arbetet är det viktigt att förmedla ett säkerhetstänk och säkerställa att den studerande förstår riskerna på arbetsplatsen. Ta hänsyn till ålder samt fysisk och psykisk
mognad när du riskbedömer olika moment.
Uppmuntra den studerande att under sin tid på arbetsplatsen använda någon typ
av loggbok som han eller hon använder dagligen för att dokumentera, utvärdera och
reflektera över sitt arbete.
Gör en veckoplanering för den studerande. Planeringen, tillsammans med den studerandes loggbok, är sedan ett bra underlag att delge skolan för bedömning.
Det är viktigt att vara tydlig när du ger instruktioner och att du på olika sätt försäkrar dig om att den studerande förstår vad som ska göras. Be gärna den studerande
att upprepa instruktionen.
Minderåriga får utföra de allra flesta arbetsuppgifter, under förutsättning att
arbetet sker under lärarledd praktik och att den studerande har rätt förkunskaper, en
riskbedömning är gjord samt att den studerande fyller minst 16 år under kalenderåret. Det finns särskilda föreskrifter från arbetsmiljöverket som gäller för minderåriga.
11
Du som handledare är inte ansvarig för betyg och bedömning.
12
Tänk på att du kanske utbildar din framtida kollega.
Frida Andersson, Projektledare vid
Teknikcollege. - branschspecifika
handledarutbildning för industrin.
53
Foto: Maria Hansson
I PRAKTIKEN
VINNANDE ANBUD
TAR UT SVÄNGARNA
UPPHANDLING
Konsultföretaget
Innordica Design tog hem upphandlingen om att designa ett nytt vård- och
omsorgsboende. ”Vi la ner mycket tid
på research och fokuserade på att hitta
beställarens problem”, säger företagets
affärsutvecklare och grundare Mattias
Tejne.
är en design- och kommunikationsbyrå som har sin expertis inom trä-,
bygg-, och verkstadsindustri. Grundarna
Mattias Tejne och Anna-Lena Gull har båda
en bakgrund inom trä- och byggindustrin och
Mattias har dessutom jobbat som egenföretagare inom vårdsektorn. Företaget startades
2012 och när Falu kommun förra året utlyste
en upphandling om att bygga framtidens
äldreboende så kändes det som helt rätt profil
för Innordica Design.
– Vi bevakar alla nya upphandlingar som
kommer ut, men det är inte alla som är värda
att gå in i. Det är inte alltid som värdet motiverar den tid man behöver lägga ner. Men den
här upphandlingen tyckte vi lät jättespännande.
Istället för att, som traditionellt, begära in
anbud på att bygga ett antal lägenheter och ett
antal kvadratmeter så efterlyste kommunen
nya innovationer inom vård och omsorg i sin
INNORDICA DESIGN
Fakta Innordica Design
Innordica Design är en design- och kommunikationsbyrå med expertis inom trä-, byggoch verkstadsindustri.
VD: Anna-Lena Gull.
Startade: 2012
Anställda: 3
Omsätter: 2,6 miljoner (2014)
54
upphandling. Upphandlingen bestod av två
steg, där första steget var en slags arkitekttävling där de som kvalificerade sig kunde få en
del av arbetstiden i steg två betald.
– Det första vi gjorde var att bestämma oss
för att vi skulle få uppdraget, det fanns inget
annat alternativ, säger Mattias Tejne.
Nästa steg var att göra research. Företaget
kontaktade flera omsorgsboenden i kommunen
och bad att få komma på besök för att se hur de
jobbade och prata med personalen.
– Vi blev väldigt väl mottagna överallt. När
vi hörde av oss beskrev vi varför vi tog kontakt
och vad vi ville göra. Personalen på alla
boenden var väldigt engagerad och tog upp
sådant som inte fungerar. De kom med egna
förslag på lösningar.
Under studiebesöken såg Mattias och hans
kollegor flera saker som kunde förbättras.
– Jag som har en bakgrund inom industrin
kommer ju in med andra ögon och kan många
gånger se hur logistiken kan effektiviseras.
Ett exempel var matutdelningen hos de
boende som valde att äta på rummen. Personalen sprang fram och tillbaka mellan köket
och rummen med brickorna.
– Vi gjorde en flödesmätning på hur frekvent vissa moment gjordes. Då såg vi att bara
genom att köpa in en vagn och lasta brickor
på den, en varm del och en kall del, så kunde
personalen hinna varvet runt på en femtedel
av tiden.
Mattias Tejne och Anna-Lena Gull på Konsultföretaget
Innordica Desig besökte flera omsorgsboenden innan
de utformade sitt anbud.
förbättringsområde var
förvaringssystemen, där personalen höll reda
på vilka artiklar som fanns hemma genom att
skriva lappar och föra in i Excel.
– Förvaringen upptog stora ytor och
personalen hade inte riktigt full koll på vilka
artiklar som fanns hemma. Det tog tid att
administrera och risken fanns att något skulle
kunna ta slut.
I sitt bidrag till arkitekttävlingen ritade
företaget in ett pasternosterverk, som både
spar in yta och håller koll på vilka artiklar som
håller på att ta slut.
– Bara besparingen av kvadratmeter motiverar inköpet, menar Mattias Tejne.
Studiebesöken ute i verksamheterna
kompletterades med att stämma av forskningsläget för äldreomsorgen. Till exempel
finns det forskning som tydligt visar att
planlösningen på ett boende påverkar hur
dementa personer mår. I dag har nästan
alla omsorgsboenden långa korridorer, där
dementa med vandringsbeteenden till slut
kommer fram till en låst dörr.
– Personen blir då orolig, arg och stressad
när det plötsligt tar stopp. Det oroar även
andra på boendet och personalen måste rycka
in. Vi tänkte att det är bättre att istället för en
ETT ANNAT MÖJLIGT
I PRAKTIKEN
Mattias Tejnes tre upphandlingstips
Identifiera beställarens problem
och föreslå en lösning. Det här
kan ta tid i researchstadiet men
man måste satsa för att vinna.
Skilj mellan bra och
dåliga upphandlingar.
Välj bort sådana som är
alltför krångligt utformade. De tar för mycket tid
i anspråk och där ni har
liten chans att ta hem
uppdraget.
korridor ha en slinga, där man kan vandra och
komma tillbaka till utgångspunkten igen.
anbudet samarbetade
Innordica Design med arkitekten Tina
Bergman.
– Vi själva sköter researchen, kalkylerna och
kommunikationsarbetet, utöver det anlitar vi
duktiga personer som vi vill jobba med, förtydligar Mattias Tejne.
Trots att upphandlingen var upplagd i form
av en tävling och hade stort utrymme för egna
förslag och innovationer, så fanns förstås också
det vanliga pappersarbetet med, med formalia
och skall-krav att uppfylla.
– Vi maler igenom sådant ganska snabbt
och effektivt, vi har jobbat så pass länge med
offentliga upphandlingar att vi har fått in
vanan. Det är med upphandlingar som med
allting, man behöver lära sig, säger Mattias
Tejne.
Arbetet gav resultat och Innordica Design
tog hem upphandlingen, före flera av branschens största och mest välrenommerade
arkitektbyråer. I kommunens motivering stod
det bland annat att förslaget visade på ”en djup
förståelse för uppdragets karaktär.”
– Vi har lagt väldigt mycket tid på research.
Det viktiga är att fokusera på vad problemet är,
vi har frågat varför och sedan varför igen.
Just nu pågår bygget av det nya vård- och
omsorgsboendet, som kommer att ha 48 lägenheter. På Innordica Design håller man utkik
efter nya upphandlingar.
– Men första steget är alltid att bedöma om
vi har en chans och om arbetsinsatsen känns
rimlig, säger Mattias Tejne.
I RITNINGARNA TILL
Delta i många upphandlingar för
att få in en vana. När man lär
sig pappersexercisen går den
snabbare och lättare.
EXPERTENS 10 TIPS:
SÅ TAR DU HEM UPPHANDLINGEN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Gallra. Ett vanligt misstag är att man lämnar in anbud på upphandlingar som man ändå
inte har en chans att vinna. Välj uppdrag som är identiska med det ni är bra på och i en
storleksordning som motsvarar de kunder ni redan har.
Hur vinner man? Om lägst pris gäller, gör en snabb standardlösning. Om det istället är
ekonomiskt mest fördelaktigt anbud som vinner, då bör ni investera tid i att ta fram en
bra upphandling.
Minst två. För att kunna hålla reda på allt bör man vara minst två personer som skriver
anbudet.
Rätt kompetenser. Det ska finnas en projektledare i gruppen och en person som är
expert på kunden eller liknande kunder. En person som är duktig på att ta fram erbjudanden och en expert på tjänsten eller funktionen ni säljer.
Första mötet. Gå igenom underlaget med alla som berörs av affären på något sätt. Det
är viktigt att alla förstår att de måste leverera när projektledaren tar kontakt. Skicka in
eventuella frågor till myndigheten.
Andra mötet. Vecka två har man normalt fått svar på frågor från myndigheten. Gå igenom hur svaren påverkar er och om ni fortfarande är intresserade av att lämna anbud. Om
det visar sig att upphandlingen inte passar er, hör av er till myndigheten och berätta det.
Stäm av. Stäm av med förfrågningsunderlaget så att alla dokument är med och att ni
har svarat ja på alla skallkrav.
Rätt innehåll. Skriv inte mer än vad som efterfrågas, det skymmer budskapet och
skapar onödig irritation hos den som läser. Svaret ska spegla frågan. Om kunden vill ha
en vara levererad tisdag klockan 16, skriv då inte att ni även kan leverera andra tider.
Var tillgängliga. Utse en kontaktperson som kan svara på telefon och mail om myndigheten hör av sig.
Lämna i tid.
Magnus Josephson,
Jurist och specialist på offentlig upphandling med 20 års erfarenhet. Har vunnit två
miljardkontrakt det senaste året åt kunder
som anbudsrådgivare.
Karin Janson
55
Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. Fråga om allt mellan himmel och jord.
Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.
EXPERTERNA
UTVECKLING
FÖRSÄKRING
JURIDIK
RISKKAPITAL
STARTA EGET
DANIEL LAURÉN
Vd
Area Of Excellence
MONIKA BACKARP
Försäkringskonsult
Svenskt Näringsliv
CHRISTINA WAINIKKA
Jurist
Wainikkas Innovationsbyrå
TED ELVHAGE
Stockholms Affärsänglar
www.stoaf.se
JAN JANSSON
Rådgivare
Nyföretagarcentrum
SKATTER
FÖRSÄLJNING
TILLVÄXT
PR & KRISKOMMUNIKATION
MARKNADSFÖRING
PATRIK NORDKVIST
Vd
Netcompetence
THOMAS AHRENS
Tillväxtkonsult
thomas@ahrensinvest.se
MATS HEDBERG
Partner PR
mats.hedberg@partnerpr.se
JOHAN DRAKENBERG
Mediastrateg
drakenbergmedia.se
EVA Y NIELSEN
Chefjurist
Skattebetalarna.se
Vad kostar varumärken?
få ett varumärke
registrerat? På Patent- och registreringsverkets hemsida står det att det ska kosta
1.800 kronor, men när vi fyller i det vi vill ha
blir det mycket mer. Vad beror det på? Och är
det värt pengarna?
VAD KOSTAR DET ATT
registrera ett
varumärke beror lite på vad det är för
ansökan man gör. Den lägsta kostnaden är
1 800 kronor. För det får man, om ansökan
beviljas, ett varumärke som gäller i Sverige för
en viss klass.
Varumärken registreras för det de ska
användas för. Det är det som kallas för ”klass”.
Ni kan helt enkelt ha klickat i att ni vill skydda
ert varumärke för flera olika saker. För varje
ny klass tillkommer en avgift på 900 kronor.
En registrering av ett varumärke ger alltså
inte en ensamrätt ett visst ord för alla typer
av saker. Det är det som gör att det finns Ariel
tvättmedel och Ariel Disneyprinsessa.
En fråga är om det är värt att registrera
istället för att bara använda det och hoppas på
det bästa. För att svara på det måste ni ställa
VAD DET KOSTAR ATT
frågan om vad ni ska
göra med varumärket.
Om varumärket
ska användas för
att sälja produkter
lokalt kanske
det inte är helt
nödvändigt med
en registrering,
varumärken kan
ju också få ett skydd genom
så kallad inarbetning. Inarbetning innebär
att ungefär en tredjedel av (potentiella)
kunder, konkurrenter, distributörer med
flera känner igen varumärket och förstår att
det är ett varumärke. Under tiden fram till
dess är namnet helt fritt för vem som helst
att använda och börjar en större aktör under
denna tid använda samma namn har ni inget
att sätta emot.
Om ni tänkt er en verksamhet som kan
växa, eller att kanske till och med sälja
licenser, är det ovärderligt att vara säker på
att man äger varumärket. Då gör en registrering stor nytta. Här är det dock viktigt att
fundera på för vilka varor,
eller tjänster, som ni vill
registrera varumärket för.
En del företag tycker att
kostnaden på 900 kronor
inte är så stor, vilket gör att
de ansöker om varumärken i
så många klasser de bara kan
komma på. Nackdelen med det
är att det i varumärkesrätten
finns ett användningstvång. Har
man inte använt varumärket inom
fem år kan registreringen hävas, vilket gör att
pengarna faktiskt kastats i sjön.
Christina Wainikka
Att tänka på:
• Varför vill ni ha ett varumärke? Låt det vara
avgörande för vilka beslut ni tar kring registrering.
• Tänk inte kortsiktigt.
• Använd de varumärken ni har så att de gör mesta
möjliga nytta. Annars har arbetet med registrering
varit onödigt.
Kan 18-åring starta AB?
Vad
gäller egentligen? Kostar det 50 000
kronor och får jag som 18 åring starta aktiebolag? Vilket ansvar har jag?
JAG SKA STARTA ETT AKTIEBOLAG.
får du starta aktiebolag och/eller vara styrelseledamot.
För att registrera ditt aktiebolag ska du i
stiftelseurkunden skriftligen ta beslutet.
Detta skicka till Bolagsverket som registrerar aktiebolaget. Då får företaget sitt
organisationsnummer och namn, som
skyddas i hela landet. Därefter skickar du
NÄR DU FYLLT 18
56
ansökan om F-skatt till Skatteverket. Detta
är kostnadsfritt.
Registreringen av aktiebolaget via
e-tjänsten på Verksamt.se kostar 1 900
kronor. Samtidigt som registreringen av
aktiebolaget ska du skicka in bankintyg på
att aktiekapitalet är inbetalt hos banken.
Det krävs minst 50 000 kronor i aktiekapital
som kan bestå av både kontanter och så
kallade apportegendom. Det är exempelvis
varulager eller inventarier som behövs i
företaget. Du kan alltså använda aktiekapitalet till att köpa tillgångar som
kommer att finnas kvar i företaget. Därför
är det lite fel att säga att det ”kostar” 50
000. Det är ett investeringsbelopp i aktiebolaget. Om mer än halva aktiekapitalet är
förbrukat gäller särskilda regler. Du kan bli
personligt ansvarig och få likvidera bolaget.
Grunden är att du som ägare av aktiebolaget
normalt inte är personligt ansvarig, men
riskerar pengarna du satsat. Som styrelseledamot och/eller vd finns situationer som
gör dig personligt ansvarig. Exempelvis om
företaget inte betalt skatterna.
Jan Jansson
Frigör kapital med din reskontra som säkerhet.
Läs mer och hitta din finansieringslösning på sveaekonomi.se
EXPERTERNA
Hur sätta rätt pris?
HUR SKA JAG TÄNKA för att göra rätt
med min prissättning?
DET FINNS MÅNGA TEORIER hur man
ska kunna räkna ut ett pris. Det går
alldeles utmärkt att med bra kontroll på det
egna företagets kostnader, en miniräknare
och lite kunskaper i matematik komma till ett
utpris. Vill man göra det ännu enklare för sig
kan man följa vad andra i branschen tar betalt
för liknande tjänster/produkter. Ett tredje sätt
skulle kunna vara typiskt ”trial-and-error” –
ut och prova dig fram. Prishöjning är i stort
det tuffaste man kan genomföra. En prissänkning från ett ”för högt pris” är alltid lättare.
Låt oss ställa en grundläggande fråga; Vad
är ett pris egentligen? Jo, värdet på det som
vi ska leverera eller värdet på den fördel som
kunderna får genom sitt inköp från oss.
Som rådgivare brukar jag säga att är priset
ett värde på den relation vi har med våra
kunder. Det är ett resultat av vad kunden
önskar, vad vi kan leverera och det värde
kunden får genom att ta del av våra kunskaper
eller produkter.
Visst kan vi sänka
priset – men då
måste jag som
leverantör få ut mer
av leveransen. Du
kanske kan få sälja/leverera fler produkter med lägre
pris per produktenhet och/eller få en
ytterligare längre tids konsultuppdrag mot en
prissänkning per tidsenhet. Det är ett givande
och tagande.
Enkel tjänstekalkyl beräknas på de kostnader som vi måste ha i företaget, fördelat
på antal timmar vi kan sälja under ett år.
Lek med tanken att vi har 500 000 kronor
i beräknade kostnader. Om det är inklusive
”vår egen lön” ska skatter och socialkostnaderna ingå i beloppet. Vi tror oss kunna sälja
800 konsulttimmar per år. 500 000 kronor
dividerat med 800 timmar = 625 kronor per
timme, som blir det lägsta pris vi får debitera. Men det viktigaste i prissättning är att
kommunicera med kunderna så vi vet vad de
Skillnad privat
investerare och affärsängel?
Vad är skillnaden mellan en privat investerare och en
affärsängel? Skänker affärsänglar pengar och ger de bättre
villkor? Eller är de samma sak?
Det finns tre olika klasser av investerare i Sverige; professionella, semi-professionella och icke professionella investerare.
Privata investerare kan befinna sig inom alla tre kategorierna,
med undantaget att konsumenter enligt lag inte får erbjudas alla
investeringar.
En privat investerare är någon som investerar i onoterade
tillgångar, och när vi talar om kategorin onoterade företag så
kan dessa investerare befinna sig inom alla områden från startup
till börsintroduktioner. En affärsängel är en privat investerare
som fokuserar sin tid och investeringar i de tidiga faserna av ett
företags utveckling, ofta sådd-, startup- och tidig tillväxtfas. Här är
osäkerheten och risken mycket hög, men likaså belöningen mätt i
både känslor och avkastning när det går bra.
Med andra ord syftar inte namnet affärsängel på att du får
något gratis, däremot får du någon som fokuserar på startups, som
själv byggt bolag från början, som står vid din sida och satsar på dig
och ditt företag när ingen annan verkar vilja vara villig att ta risken.
Ted Elvhage
58
behöver, önskar sig och
vad de har för budget
för sitt inköp. Därför
är priset det sista
som kommer upp i ett
säljsamtal. Och kanske
inte ens vid själva säljmötet.
Man måste inte heller lämna ett
svar samtidigt som vi fick frågan om priset.
Utan det kan bli en offert efter någon dag.
Det ger oss dessutom bättre tid för analys
av förutsättningarna för uppdraget. Säljer vi
via mellanhänder måste prissättningen även
ta hänsyn till att mellanhänderna ska tjäna
pengar. Kostar det vi säljer 100 kronor och
mellanhanden vill tjäna 25 procent blir priset
125 kronor plus moms till slutkunden om det
är ett företag. Till en privatperson blir priset
alltså 156 kronor inklusive moms eftersom
privatpersoner inte får göra momsavdrag.
Ett bra boktips om du vill förkovra dig
är Björn Lindéns ”Prissättning - Praktisk
handbok” (www.blinfo.se).
Jan Jansson
Hur säljer jag mer?
Kort fråga (eller uppmaning) till säljexperten
– ge mig dina bästa, snabbaste försäljningstips!
För att öka sin försäljning måste man jobba målmedvetet och långsiktigt. Vissa
saker är dock lätt att komma igång med och kan öka försäljningen snabbt:
1. Öka tempot. Många affärer blir inte av för de rinner ut i sanden. Du kan
motverka detta genom att se till att hålla tempo i alla dina säljprocesser. Återkom
snabbt, ring tillbaka direkt och svara på mail utan fördröjning. Är du snabbare än dina
konkurrenter ökar sannolikheten att du får affären.
2. Ökad aktivitet. Troligen det enklaste sättet att sälja mer. Ring ett samtal till,
skicka ett mail till, ha fler möten med kunden. Förutom att du träffar fler kunder får
du mer träning på att sälja.
3. Fler frågor. Om du på varje kundmöte ställer en fråga till kommer du att bättre
förstå din kunds behov. Kunden kommer också att känna att du verkligen är intresserad. Med mer kunskap om kunden kan du skriva bättre offerter, hantera invändningar
bättre, förhandla bättre. Du kommer helt enkelt att förstå kunden bättre.
4. Fråga efter ordern oftare. Träna dig dessutom på att fråga lite tidigare i
processen. De kommer att korta dina processer och göra att du kan sälja mer.
5. Öka din försäljningskompetens. Läs om försäljning så ofta du kan, titta på
ett par Youtube-filmer med försäljningstips, gå på sambesök med en erfaren kollega
och lär av varandra, fråga om råd. Ju mer din kompetens ökar, desto mer säljer du.
Patrik Nordkvist
LÄS MER I
En tidning om
entreprenörskap,
innovation och
småföretagande
Brainstorm
eller
Brainfreeze?
Vi har skapat en plats där du och ditt
team kan hitta inspiration och idéer
om hur man använder Post-it® Super
Sticky Notes på nya och kreativa sätt.
Är du intresserad av agila metoder,
workshops eller projektledning kommer
du hitta innovativa sätt att samarbeta,
skapa och kommunicera. Ladda upp
dina bästa idéer redan idag, dela dom
till dina vänner och kollegor och samla
röster för att vinna fantastiska priser!
http://go.3M.com/SE.toolbox
Prenumerera gratis
www.esbri.se/prenumeration
Foto: Pontus Lundahl / TT
VAD HÄNDE SEN?
Envishet och god
tajming öppnade marknaden
för intimhygien
En helt ny produkt som dessutom rör underlivet. Förutsättningarna var inte de
DeoDoc startades
för att ändra synen
på intimhygien.
Efter flera utmärkel
ser, hjälp från en inkubato
medialt genomsla
r och
g vill nu systrarna
Asadi att företaget ska bli världsled
ande.
TEXT: JAKOB STENBERG
Ur Entreprenör nr 7-2014.
“Systrarna som revolutionerar intimhygienen
enklaste när systrarna Asadi startade DeoDoc. Två år senare har företaget fast mark
34
under fötterna och har skapat en helt ny marknad för intimhygien.
inte orolig längre.
I och med att det är hon som sköter
ekonomin ser hon att alla siffror pekar åt rätt
håll. Men lite jobbigt var det när döttrarna
bestämde sig för att satsa på ett företag som
säljer en deodorant för de mer intima delarna
av kroppen.
- Hela affärsidén föddes av vad vi själva och
våra vänner upplevt. Dessutom fick jag ofta
frågor från patienterna om vad man kan göra
mot odör i underlivet som inte har med dålig
hygien att göra.
Det säger Hedieh Asadi, läkare på Karolinska sjukhuset i Stockholm och som
tillsammans med systern och ekonomen Hasti
bestämde sig för att göra något åt problemet.
Det innebar samtidigt ett steg in på entreprenörsbanan och framför allt byggandet av en
helt egen nisch och en produkt som var lika
ovanlig som fnissigt förlägen.
- Men egentligen är det helt odramatiskt,
intimområdet har exakt samma svettkörtlar
som armhålan. Trots det fanns det inte några
vettiga produkter. Istället tvättas underlivet
överdrivet ofta eller så används vanliga
parfymer och bodylotions, vilket kan ge
irritation eller rubbade ph-värden, fortsätter
Hedieh Asadi.
Svaret blev DeoDoc, en medicinskt
utprovad deodorant för underlivet. Snabbspolar vi tiden sedan starten 2013 har entreIDAG ÄR MAMMA
60
prenörskapet till stora delar handlat om att
avdramatisera både ämnet och produkten och
på så sätt skapa en marknad.
- Vi förväntade oss att möta skeptiska
kommentarer och det har tagit tid. Men nu
känner vi att det har vänt. De som först inte
trodde på oss har börjat heja på istället, säger
Hasti Asadi.
Bland de som hejat på finns såväl Handelshögskolans inkubator som Almi som satsat ett
startlån till företaget. I dagarna har de flyttat
in hos Nasdaq som, imponerade av framgångarna hittills, upplåter kostnadsfria lokaler och
goda nätverk under ett år.
DET HAR OCKSÅ VISAT sig att tajmingen varit
ovanligt god. Konkurrensutsättningen av
apoteksmarknaden har skapat ett intresse för
nya produkter och därmed öppnat en tidigare
relativt stängd marknad.
- Idag levererar vi till 300 apotek runt om
i landet och har fått ett första genomslag i
Norge. Dessutom har vi tagit fram en deodorant också för män, fortsätter hon.
Vägen dit har dock krävt mycket fotarbete
enligt övertygelsen om att det personliga
mötet alltid är överlägset, särskilt när det
gäller att skapa förståelse för något helt nytt.
- Vi har mött gynekologer, barnmorskor och
läkare men också jobbat med bloggare och
använt sociala medier, säger Hedieh Asadi.
”HAR NI HAF T
problem med discoråtta
eller pungsvett?”.
på Ikea, Microsoft
Toppcheferna
och en rad andra
storbolag i publiken
under tävlingen Business
blev paffa
Challenge. Systrarna
Asadi inväntade responsen
Hasti Asadi och Hedieh
från scenen. Sakta,
pinsamma tystnaden
men säkert övergick
den
till sorlande nyfikenhet.
blicket skulle spela
Isen var bruten.
Ögonen avgörande roll
för framväxandet
DeoDoc, vars deospray
av startupen Systrarna Asadi
ska revolutionera
siktar på världsmarkna
intimhygienen. Hedieh
jobbade som läkare
den med sina hygienproduk
Asadi visningshjäl
på Karolinska Universitets
ter.
p från Deloitte. Dessutom
frågor om varför oönskad
sjukhuset och fick
ofta och utbytet
är omgivningen stimulerand
odör, som inte är kopplad
mellan de andra företagen
vaginal sjukdom,
till
e
dålig
hygien
kan uppstå i underlivet.
eller tekniska frågor
är stort. Här diskuteras
till hur man får in
allt från
Trots klinisk erfarenhet
kapital, säger Hasti
blev Hedieh svarslös
– Vi vill gärna anställa,
Asadi.
sig till den medicinska
varje gång, och vände
till att börja med
litteraturen. Litteraturen
ningen till att det
oss själva. Huvudanled
apokrina svettkörtlar
är svårt att växa är
beskrev att samma
att det är dyrt att anställa,
som finns under
med lön utan även
armarna även finns
inte bara
rådet. När hon delade
andra avgifter. Kanske
i
intimommed sig av sin nya
skulle man kunna
reducera arbetsgivara
upptäckt till lillasyster
ta bort eller
nyutexaminerad från
vgiften under en
Hasti, Hon tror
Handelshögskolan,
uppstartsfas, resonerar
att anledningen till
föll allt på plats.
Hasti.
– Vi tänkte att om
den
boom
av
intimområdet har
startups
i Sverige finns en
vi ser beror på att
exakt samma svettkörtlar
trygghet i systemet
armhålan och det
det
som gör att många
idag finns deodoranter
som prenörer. Dominoeffe
vågar bli entreför under armarna,
det följaktligen också
kten av lyckade satsningar
borde
finnas intimdeodo
ska inte underskatta
– Framgång föder
ranter. Vi sonderade
naden och upptäckte
framgång. Vi inspireras
s.
mark- också startade
att det enbart fanns
mycket av Klarna,
i just den här inkubatorn.
liknande produkter
och Australien, men
som
i USA de så kan
de befintliga produkterna
Vi vill bli nästa Klarna.
vi, säger Hasti. Ambitionen
snarare var en parfym
var verkningslösa
Kan
då de gien verkar
att bryta tabun kring
än något som verkligen
ha kommit en bit
intimhyhämmade svettkörtlar
– Problemet med
på vägen, åtminstone
odör är utbrett men
na. det mediala
efter en översikt av
många behandlar
genomslag som DeoDoc
genom att tvätta
det antingen version
sig överdrivet mycket
har fått sedan starten.
of pungsvett”, skrev
eller applicera parfymer
”The lady
de produkterna är
magasinet Elle och
inte lämpade för
men
vara
Expressen
sämre
intimområdet. Risken
och beskrev produkten
ville inte
rubbad pH-balans,
att man får svettfri
som en ”deodorant
eksem eller allergier
snippa”. Vid årsskiftet
i pärondoft för
är stor, säger Hedieh
Men inte minst
lanserar DeoDoc
Asadi.
var ämnet tabubelagt
deospray
en
intimtvål
för
killar. Samtidigt
att prata om. Det
systrarna ändra på.
och en
ska internationella
tänkte och inte
Hedieh sa upp sig,
marknader erövras
minst är det dags
kombinerade sitt
kunnande med Hastis
för Hasti och Hedieh
medicinska efter
affärsmässiga kunskap,
att lämna inkubatorn
18 månader.
och startade DeoDoc.
– Det är dags, vi är
GENOM AT T
redo. Nu har vi ett
KONTAK TA de
etablerat företag som
då är det dags att vi
främsta i branschen
säljer och
samarbete med
kommer ut i verkligheten
inledde duon ett
välkända kemister
på riktigt, säger Hedieh.
och en professor
från Karolinska Institutet.
s
i gynekologi
Vinstsumman i samband
toppcheferna i tävlingen
med pitchen för
Business Challenge
INNOVATIVA HYGIENPRO
ett ALMI-lån möjligheten
gav tillsammans
DUKTER
med
att våga satsa. Företaget
Namn: DeoDoc
Handelshögskolans
fick en plats på
inkubator SSE Business
Startår: 2013
sett dagens ljus.
Lab, där många startups
Gör: Deodorant för
intimhygien.
Årligen startas tio
till tolv företag inom
Grundare: Hasti
inkubatorn. I våras
DeoDoc sprayen på
Asadi och Hedieh
lanserade
Asadi
den svenska marknaden.
Ort: Stockholm
Att befinna sig i en
miljö med andra startups
kreativ
är en stor del av framgången
Omsättning: ”För
– Här har vi fått
tidigt att säga då
, enligt systrarna.
produkten lanserades
hjälp med juridisk
säljer och växer.”
i våras. Men vi
rådgivning från Vinge
och redo-
Nummer 7-2014
www.entrepreno
r.se
1411118117-42h
8p.indd 34
19/09/14 11:16
Tre saker vi lärt oss
- Ingenting är omöjligt
- Magkänslan ljuger aldrig
- Sverige är ett bra land att testa sina affärsidéer i
Det här skulle vi ha gjort annorlunda
”Varit tuffare i några förhandlingar. Det går alltid
att förhandla hårdare än vad man tror. Att vi inte
varit det har gjort att vi förlorat en del pengar.”
Sammantaget har envisheten, tajmingen
och den starka tron på produkten skapat en
plattform som gör att de fortsatta investeringarna nu kan göras med egna pengar. De
ska i första skedet användas till att anställa
Hasti på heltid i företaget. Hedieh arbetar
fortsatt deltid som läkare, dels för att behålla
kontakten med den medicinska världen, dels
för att det skapar en betydande legitimitet i
företaget.
ny marknad har dock
lockat fram konkurrens.
- Det kom först som ett förslag om samarbete, ett joint venture, men när vi tackade nej
började de konkurrera. Det sporrar oss att bli
ännu bättre och det klart, lite smickrande är
det att ett stort företag kopierar vår affärsidé,
säger Hasti Asadi.
Anders Carlsson
BYGGET AV EN HELT
uel l
ak
ass
e
avg
if t t
kr exkl momn s.är
Värde 1.125om
du reda ga
te
in
r
le
illko Gäl edlem i Unionen. foreta
mm m
ge n
re
E ve n t
i 3 månader
er. Läs
Inkomstförsäkring.
När ditt jobb är ett helt företag.
Är ditt jobb ett helt företag? Gå med i Unionen Egen
företagare så får du skräddarsydda tjänster och för
måner som ger dig extra stöd och trygghet som före
tagare. Till exempel ingår vår inkomstförsäkring som
kompletterar akassan och gör att du totalt kan få upp
till 80 % av tidigare inkomst om du skulle bli arbetslös.
mer på un ione n . se
/e
Dessutom c
a
resten
du nyligeanv första året om
starta eget.har eller tänker
Vä
exkl momrdse. 1.674 kr
Det innebär en trygghet som gör att du vågar satsa lite
hårdare på din affärsidé. Som egenföretagarmedlem får
du också bland annat affärsjuridisk rådgivning, bidrag
till kompetensutveckling och förmånliga erbjudanden
på till exempel en sjukvårdsförsäkring. Läs mer och bli
medlem direkt på www.unionen.se/egen
Läs mer och bli medlem direkt
www.unionen.se/egen
TIPS & TRIX
Duktiga entreprenörer sover ordentligt
Rappa bilder med ny app
Kamerorna i dagens telefoner har kvaliteter som får en systemkameraanvändare att gråta en skvätt av avundsjuka. Dessutom finns appar som gör fotandet
ännu roligare. Brainfevermedia har en hel skur olika trix att ladda ner och som
skapar helt förbluffande bilder. www.brainfevermedia.com
23
Basil Fawlty sov för lite. Det visar en ny undersökning från Stockholms universitet och Karolinska institutet. Nåja, undersökningen pekar i alla fall på att
de som sover ordentligt bli en bättre företagare. Den som å andra sidan sover
för lite tappar lättare kontrollen, känner sig mer pressad och upplever mindre
socialt stöd på arbetsplatsen. Känns den koleriska hotellägaren igen? Alltså:
God natt! www.sleep.com
Det är antalet minuter som krävs för att komma tillbaka till full koncentration efter att ha blivit störd på jobbet. Det visar arbetslivsforskningen. I ett kontorslandskap blir medarbetarna störda i snitt var 11:e minut. Slutsats: inte mycket koncentration att skryta med under en arbetsdag.
Rullstol
med larvfötter
Företagets slogan är självklar: Helping
the disabled to be enabled. Den bygger
på insikten att en rullstol inte är ett
optimalt fordon för uteliv i skogen. Men
sätt larvfötter på stolen så är saken
löst. Den enkla är som bekant det
geniala. Action Trackchair är eldriven
och styrs med en joystick. Agent i Skandinavien är Cordina AS i Norge.
Är du en klängare eller krängare?
Jag nätverkar, alltså finns jag. Men vilken typ av nätverkare är jag? Sajten The
undercover recruiter har kommit fram till att det finns fem olika typer av nätverkare. Panelhönan, Klängaren, Krängaren, Lyssnaren och Skämtaren. Det hela
påminner om de olika typer som vimlar i vilken krogmiljö som helst. Men funkar
det där så funkar det nog för affärerna också. www.undercoverrecruiter.com
Röjarverktyget nummer ett
Sugen på att ta i? Riva en väg? Bryta upp golvet? Röja ut nåt gammalt
förråd? Helt enkelt göra en insats? Då är en Ding Dong (jo, den heter så…)
det perfekta verktyget. Amerikanska Gerbers har konstruerat nåt som ser
ut som Tors hammare och är en slägga, kofot och murbräcka i ett. Tungt!
Foto: Gerbers.com
62
leif.se
67%
Den högsta
marginalskatten är 57 %
Med arbetsgivaravgiften blir den 67 %
57%
Vad betalar du?
Räkna på Ekonomifakta.se
Alltid aktuellt på
ekonomifakta.se
Arbetslöshet
Ungdomsarbetslöshet
Nyanmälda platser
BNP
JULI
JULI
JULI
Kv 2, 2015
6,5 %
14,6 %
55 927
3,0 %
Konjunkturindex
Inflationstakten
AUGUSTI
JULI
104,6
-0,1 %
Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi.
Vi är en del av Svenskt Näringsliv och vill inspirera till samtal kring
Sveriges utmaningar och möjligheter.
EKO_Annons_217x140_2015.indd 1
2015-09-03 10:22
INTE NOG MED ATT DU TÄNKER
SOM EN ÄKTA KAPITALIST
NU KAN DU FÅ PRIS FÖR
DET OCKSÅ.
Visa vägen-priset uppmärksammar de som går i bräschen för människor med funktionsnedsättningar
och bryter deras utanförskap på arbetsmarknaden. Priset går till de företag och eldsjälar som förstår
att det är viktigare att se till vad en människa kan, istället för vad de inte kan. Helt enkelt till de som är
kloka nog att se till en människas funktionsuppsättningar. Inte för att vara snälla och vilja väl, utan för
sitt eget företags bästa.
Årets gala äger rum den 18 november på Södra Teatern i Stockholm och du nominerar din kandidat,
antingen dig själv eller någon annan på www.visavagen.se. Sista datum för nominering är den
30 september 2015.
Nästa nummer ute den 23 oktober
VILL DU STARTA ELLER
KÖPA ETT FÖRETAG?
Vi erbjuder telefonrådgivning på persiska
och arabiska.
020-529010
ROCKENTREPRENÖREN SOM VÅGAR VARA KOMMERSIELL
I slutet av 1990-talet försvann många rockklubbar i Stockholm och intresset
för livespelningar sjönk. Annelie Telford fyllde vakuumet och idag är Debaser
en institution i staden, även om resan har varit turbulent. Entreprenör möter
rockentreprenören Annelie Telford och tar reda på hur man lyckas med
balansgången att vara både creddig och kommersiell.
HANDLARPARET SOM RÄDDAR LANDSBYGDSBUTIKER
Tawfik Ghosheh från Israel och hustrun Hanaa från Palestina gör något
som nästan inga andra vågar. De räddar livsmedelsaffärer på den svenska
landsbygden. I orter som Sölvesborg, Timmernabben, Nävragöl, Kungsäter,
Fågelfors, Mariannelund och Silverdalen har de slagit upp portarna sedan de
stora livsmedelsjättarna gett upp.
Nyfiken på entreprenörskap?
Estrad är en öppen och kostnadsfri föreläsningsserie som tar upp aktuella
entreprenörskapsfrågor. Estrad genomförs i Stockholm men livesänds
också via webben. Tidigare föreläsningar finns att se som webb-tv.
6 oktober . . . . . . . . . . . . . Radikala entreprenörer
19 november . . . . . . . . . . . Entreprenöriellt lärande
8 december . . . . . . . . . . . Affärsänglar i Sverige
Arrangör
Huvudfinansiärer
Mediepartner
www.esbri.se
Sveriges mest välsorterade leverantör av E-handelspåsar
Låga priser och
stort sortiment!
Alla E-handelspåsar levereras nästa dag!
från
0,51:-/st
Färgade E-handelspåsar
Vit ogenomskinlig E-handelspåse
från
E-handelspåse, grå
från
E-handelspåse, plast
från
0,43:-/st 0,46:-/st 1,52:-/st
Fraktfritt på order över 2000:-
www.packoplock.se 020-505850
10 FRÅGOR
Paolo Roberto: “Jag håller
på att bygga ett imperium”
På tolv år har Paolo Roberto gått från knockad proffsboxare till prisbelönt föreläsare, kock, programledare och storsäljande författare. Nyligen öppnade han en
stor italiensk restaurang i Stockholm och i senaste boken ”Paolos 100 budord”
delar han med sig av sina livsvisdomar. Sina nio företag driver han tillsammans
med exfrun Lena Roberto. ”Jag lyssnar på henne, men det är inte alltid jag lyder”.
1 Varför driver du företag?
– 2003 blev jag knockad och blev av med min
världsmästartitel. Jag vaknade upp i ringen
och var arbetslös, min exfru var gravid och jag
behövde betala hyran. Jag hade haft lite idéer,
planerna fanns, men jag hade tänkt fortsätta
som proffsboxare något år till. Men man
kan inte alltid vänta på det perfekta läget att
starta. Det blev ett produktionsbolag och jag
sålde in en dokumentärserie till TV 3 där jag
gick upp 16 kilo på tre veckor.
2 Vad finns det för likheter mellan
att driva bolag och vara proffsboxare?
– Det är exakt samma set of mind. Du behöver
disciplin, motivation, smärttålighet och en
vilja att aldrig, aldrig, aldrig ge upp.
3 Vem bollar du idéer med?
– Jag gör nog det med alla, provar alltid saker.
Kommer det två damer som ska äta en sen
lunch kan de få prova en friterad, napolitansk
pizza. Jag har en känsla för vad folk vill ha,
men ibland kan det vara för tidigt. Jag startade en träningsapp för sex år sedan som jag
förlorade mycket pengar på; tekniken var inte
mogen och appen innehöll för mycket. Men
det är bra att bränna fingrarna ibland, då lär
man sig. I Sverige får man helst aldrig göra fel,
men jag tar gärna en chans.
4 Vem ringer du när det är motigt?
– Min exfru. Vi har byggt det här ihop. Jag är
den enorma idésprutan och hon är superskarp
i styrelser. Min exfru gillar konflikter, alltså
inte att skapa dem men hon gillar att lösa
dem. Man behöver någon som ifrågasätter,
det är farligt att hamna med folk som är för
lika dig själv. Lena och jag är olika, det är en
bra grej i företaget men en mindre bra grej i
äktenskapet.
5 Vem firar du dina
framgångar med och hur?
– Jag firar inte, jag är för fan inte i mål. Jag
har inte tid att fira, jag håller på att bygga ett
imperium.
6 Vilket är ditt största
misstag som entreprenör?
– Jag kan bli lite för entusiastisk och glömma
att kolla andra personers track record. Det
finns en del lata jävlar, det har jag lärt mig.
Innan man börjar samarbeta med någon ska
man alltid kolla upp vad de gjort innan och
vem de gjort affärer med.
8 Vad längtar du efter?
– Efter mina barn. Jag har kommit på att jag
nog inte ska ha en tjej, det kräver mycket
engagemang och jag har redan fullt upp.
Klart att jag har en målbild, men I´m a doer
not a dreamer. Det gäller att göra det som
är framför fötterna, och göra det bra. Då
kommer det du drömmer om att hända.
Men verkligheten har alltid överträffat mina
drömmar. Jag brukade hänga där nere på
plattan (Sergels torg i Stockholm, reds anm.)
och blev knivhuggen tre gånger. När jag blev
utkastad ur gymnasiet sade rektorn: ”killar
som du hamnar alltid i fängelse”. Han hade
fel. Jag driver nio företag som omsätter
miljoner och har 100 anställda.
9 Vad skulle du göra om du fick
10 miljoner kronor av en investerare?
– Jag skulle inte ta pengar från någon som
bara vill gå in med pengar, då har jag ju sålt
mig. Jag finansierar gärna själv. Gör jag affärer
med någon ska det vara ett partnerskap. Men
det gäller att ha papper på vad som gäller och
ha en bra förhandlare. Det tar min exfru Lena
hand om, hon älskar sånt där.
10 Vilket är ditt bästa tips
för att ro en affär i hamn?
– Du måste ha något bra att sälja. De säger att
med mördande marknadsföring kan du sälja
allt, men det stämmer inte. Folk skulle kanske
köpa min pasta en gång, men sen aldrig mer.
Maja Cronstedt
7 Har du någonsin känt att nu
lägger jag av och tar ett ”vanligt jobb”?
– Så tänker jag ganska ofta. Lyssna, det
finns ingen entreprenör som inte tänkt
den tanken, de ljuger om de säger annat.
Samtidigt undrar jag om jag skulle fixa ett
vanligt jobb, haha! Jag har varit dörrvakt på
Café Opera i fyra år, men det är kanske inte
ett vanligt jobb…
PAOLO ROBERTO
Ålder: 46 Familj: Enzo, 11 år, och Elisa, 8 år. Exfrun Lena Roberto. Bor: Nacka,
utanför Stockholm Gör: driver restaurangen Pane Fresco och hotellet Körunda Konferens Hotell, producerar och säljer pasta, olivolja och köksredskap.
Antal anställda: 90 Omsättning: 100 miljoner Böcker (i urval): Paolos budord, Paolos pizza & pasta, Paolos träningsdagbok, Paolos stora
italienska kokbok, Träna en kvart om dagen med Paolo Roberto.
66
FORTNOX STARTBOX
ring,
ö
f
k
o
,
3B
rering
u
t
k
a
3F
Order
&
t
r
3 Offe
n
å
m
/
199:
Tänk innanför boxen
Just nu kan du köpa vår Startbox där vi har samlat våra bästa webbbaserade program
Bokföring, Fakturering och Order & Offert till ett riktigt småföretagarpris. Passar dig och
alla andra småföretagare som hellre vill lägga tid på sina affärer än på administration.
Erbjudandet är tidsbegränsat så skaffa boxen redan idag på fortnox.se/startbox
u!er
n
t
us tjänst
J :- plus
150
et.
öp
på k
Det dynamiska
kapitalet.
Att få en krona att bli två, tre, fyra.
Att skapa tillväxt.
Vad är det som skapar den dynamiken?
Hemligheten ligger i helheten, att bygga en kedja
av finansiell kunskap där den ena kompetensen öppnar
möjligheter för den andra.
Ta vår investmentbank, de har medverkat till över
hälften av Sveriges alla börsnoteringar. Mer än 50 procent
av marknaden!***** Det öppnar dörrar till unika investeringsmöjligheter som Carnegie privatbankskunder får
nytta av.
Eller ta vårt analyshus, Sveriges bästa för övrigt, få
finansiella aktörer kan dra sådan fördel av dagens marknadsrörelser som Carnegie. Med 50 analytiker som arbetar
gränsöverskridande från fyra nordiska kontor och följer
fler än 300 nordiska företag som utgör drygt 90 % av
regionens samlade börsvärde. Analysen blir den avgörande
vägvisaren för våra privatkunders förmögenhetsstrategi.
Kunskapskapitalet skapar kapitalet!
Carnegie har en omatchad kedja av ekonomisk
kunskap, vi är valda till Årets Bästa Analyshus*, Nordens
Bästa Företagsrådgivare**, Årets Fondbolag*** och Sveriges
Bästa Privatbank****.
Allt detta bildar en helhet.
Där det ena öppnar dörrar åt det andra.
Och – där uppstår Carnegies unika affärsdynamik.
Vill du veta mer om konsten att göra pengar på pengar,
hur du drar nytta av Carnegies dynamiska kapital, är du
välkommen till carnegie.se/privatbank.
Årets Bästa
Analyshus.*
Nordens Bästa
Företagsrådgivare.**
Årets
Fondbolag.***
Sveriges Bästa
Privatbank.****
* FINANCIAL HEARINGS 2014, **TNS SIFO PROSPERA 2014, *** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 2/2015,
**** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 12/2014, ***** THOMSON REUTERS, 2010–2015.
En finansiell kunskapsbank.

Förhandstitt

Transcription

Similar documents

programme - Wilhelm Stenhammar International Music

Utförare arbetsmarknadsinsatser (pdf) - Navet Utbildning

August Strindberg - Musik- och teaterbiblioteket, hänvisning till nya