kontakt

kontakt
EN TIDSKRIF T FR ÅN SÖDR A
NR 4 september 2014
En miljard i vinst för Södra
Politiker intresserade av Väröexpansion
Naturen färgar av sig
Jenny och Martin satsar stort på skogen
Investera i framtiden genom att gallra
innehåll #4/14
4 Förbättrat resultat för Södra
Södras resultat hittills i år förbättrades till
1 012 MSEK och blev 509 MSEK i andra ter tialet.
Resultatökningen förklaras främst av ökad efterfrågan och högre färdigvarupriser.
10 Politikerträffar för bättre kunskap
om skog och industri
I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans
med LRF i augusti in politiker för informationsträffar om skogens och industrins betydelse för
samhällsekonomin.
14 Utredning om markskoning i gallring
I början av september gick startskottet för att
utreda hur en markskoningsgaranti i gallring
kan se ut.
26 Jenny och Martin satsar på skogen
Målet för Martin Anderberg är att äga 400 hektar
skog när han är 40 år. Vid 28 års ålder har han
nått halvvägs. Med på resan har han frun Jenny.
Södrakontakt
Vad vill du läsa om?
Tidning för Södras medlemmar.
Utkommer med sex nummer per år
Vi blir alltid glada för förslag på innehåll i Södrakontakt. Tipsa oss gärna på
antingen sodrakontakt@sodra.com
eller Södrakontakt, 351 89 Växjö.
Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson
Ansvarig utgivare: Magnus Berg
Redaktion: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson och
Frida Nielsen
Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com
Adress: Södrakontakt, 351 89 Växjö
Skogsägarnätet: skog.sodra.com
Telefon: 0470-890 00 Telefax: 0470-894 70
Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn
Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona,
FSC-licensierat tryckeri
Papper: Scandia 2000, 115 g,
FSC- och PEFC-märkt papper
Ledare: Vi står väl rustade
Södras delårsrapport januari-augusti 2014: God utveckling och
förbättrad lönsamhet
32 000 medlemmar berörs då insatsvalen förändras
5
6
8
9
10
12
13
14
15
16
Investering för ökad massaproduktion i Mörrum
18
20
Naturen färgar av sig
22
23
24
25
26
Kron- och dovviltskador är lokalt ett stort problem
28
29
30
Maskinell plantering igen efter rekordkort omloppstid
32
33
34
Studenternas uppföljningsarbete gör skillnad
35
36
38
39
40
41
42
42
Försäkra dig om ett jämnt elpris i vinter
43
44
46
Handelsplatsen
47
Johanna vill bli jägmästare efter skogskurs för tjejer
Grattis alla vinnare!
48
PåGång – Prylspaning
16 Markägare protesterar mot ny ledning
1 100 markägare är berörda av Svenska Kraftnäts
ledning mellan Ekhyddan/Oskarshamn och Hemsjö/
Olofström. På Södra och LRFs möten krävdes nedgrävning.
Annonsering: 0454-154 24
3
4
Förnyat FSC®-certifikat för Södra
Marknadsläget
Virkesmarknaden
Politikerträffar för bättre kunskap om skogen
I höst startar bygget i Värö
Politiker intresserade av Väröexpansionen
Startskott för utredning om markskoningsgaranti i gallring
Investera i framtiden genom att gallra
Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning –
kräver nedgrävning
Södras tågterminal invigd med pompa och ståt
200 medlemmar besökte nya terminalen
Ny viltpolicy i Södra
Södra förbättrar rutiner för att minimera brandrisk
Avsättningsmöjligheter för Douglasgran undersökta
Jenny och Martin satsar stort på skogen; Det är häftigt att äga
skog och vi tror på vår kalkyl
Informationsmöte för nya medlemmar
Kusiner blev årets unga skogsmaskinföretagare; Vårt resultat
kommer av duktiga medarbetare, bra nätverk och hårt arbete
På Emåns Ekomuseum rinner det av liv
Stort intresse för solel
Södra aktivt på många plan under Almedalsveckan
Ägonamn – en del av Sveriges historia
Stort behov av att slutavverka ekskog under kommande år
Kommersiellt steg för Durapulp
Uppskattad dag på Astrid Lindgrens värld
Ny generation granbarkborrar svärmade på sensommaren
Lägre elnätsavgift
Elspalten
Vad gäller när du fått skadad skog?
I love paper
Lantbruksströ ny produkt för Södra Skogsenergi
Anmäl dig till Södraskolan i höst
Skogsägarplan webb utvecklas enligt plan
Såg du Södra Timbers produkter i ”Sommar med Ernst”?
Lyssna på Södrakontakt!
Södrakontakt finns som taltidning på
skogsägarnätet. Du laddar enkelt ned
taltidningen från skog.sodra.com/sv/
Hamta-material/Medlemstidning/
Taltidning-Sodrakontakt/
Omslagsbild:
Mycket av det som finns i skogen
kan användas för att ge färg åt
garn. Med löv, växtdelar, svampar
och annat från naturen går det
att få fram en full färgskala.
Foto: Eijer Andersson
3
Vi står väl rustade
Å
rets sommar bjöd på en lång värmeperiod som nog
trygga avsättningen för medlemmarnas virke. Den
var uppskattad av de flesta. För skogen innebar
starka intjäningen har gjort att vi har en god likviditet
den dock att en andra generation barkborrar svärmade.
och därmed står vi väl rustade att genomföra dessa
Det finns därför anledning att vara observant på nya
investeringar. Det är en styrka att vi i stor omfattning
angrepp i våra skogar. Efter värmen kom sen kraftiga
kan finansiera projekten med kassaflödet från vår be-
regnväder, som lokalt och tillfälligt ledde till att vi fick
fintliga verksamhet istället för med externa lån.
problem med att hålla igång avverkningarna. Efter vad
som ändå måste beskrivas som en riktigt fin sommar
Nu ser vi framåt mot en intensiv höst och vinter. Vårens
har nu hösten gjort sitt intåg. När detta skrivs är vi snart
prishöjningar på timmer och möjligheten att ännu en
halvvägs in i september och vi håller på att samman-
tid utnyttja gallringspremien ger, tillsammans med en
ställa och sammanfatta det ekonomiska resultatet för
fortsatt hög produktionstakt i våra industrier, förut-
årets åtta första månader.
sättningar för hög aktivitet i våra medlemmars skogar.
Efter ett par tuffa år kan vi konstatera en kraftigt
förbättrad intjäning i Södra. Samtliga affärsområden
redovisar resultat som är positiva och bättre än under
motsvarande period ifjol. Trots ett antal oroshärdar
runt om i världen har konjunkturen för våra huvudprodukter utvecklats väl. Marknaden för barrmassa har
varit i fortsatt god balans, även under sommarmånaderna, och byggkonjunkturen i Europa har under året
sakta fortsatt uppåt, visserligen från en låg nivå.
Den stärkta efterfrågan har inneburit både ökande
volymer och bättre priser på våra produkter. En annan
viktig faktor är utvecklingen av valutakurserna. Dollarn
har stärkts relativt kronan, vilket har stor inverkan på
framför allt Södra Cell. Fortfarande ligger dock dollarkursen på en låg nivå i ett historiskt perspektiv.
Noterbart är att Södras omsättning ökat med 5 procent
jämfört med förra året, trots att vi inte längre har kvar
bruket i Tofte.
Den stärkta intjäningen är viktig för vårt arbete med
att bygga för framtiden. Vi har under året fattat beslut om stora investeringar i våra massabruk i Värö och
Mörrum. Det är satsningar som är viktiga för Södras
långsiktiga utveckling – både industriellt och för att
Lars Idermark, vd och koncernchef
4
Södras delårsrapport januari-augusti 2014:
God utveckling och
förbättrad lönsamhet
Resultatet efter finansnetto förbättrades till
953 MSEK (-801) för årets första åtta månader och
uppgick till 476 MSEK (-702) för andra tertialet.
– Efterfrågan och orderläget för Södras produkter
har förbättrats under andra tertialet och koncernen
redovisar en god utveckling och en förbättrad lönsamhet. Södrakoncernens samtliga affärsområden
har fortsatt förbättrat sina resultat. Förbättringen
beror främst på en gynnsammare marknad men
också på egna produktivitetshöjande åtgärder och
fortsatta effektiviseringar, säger Södras vd och
koncernchef Lars Idermark.
Nettoomsättningen för årets första åtta månader ökade till 11 429 MSEK (11 137), främst som
följd av större volymer och högre priser. För andra
tertialet uppgick nettoomsättningen till 5 591
MSEK (5 599).
För årets första åtta månader blev rörelseresultatet 1 012 MSEK (-786). I det ackumulerade
resultatet ingår en positiv effekt gällande försäljning
av utrustning från Södra Cell Tofte AS på 173
MSEK. Föregående års resultat belastas med omstruktureringskostnader gällande avveckling av
Södra Cell Tofte AS. Koncernens rörelseresultat för
andra tertialet uppgick till 509 MSEK (-687).
32 000 medlemmar
berörs då insatsvalen förändras
15 oktober
Vid föreningsstämman 15 maj antogs nya stadgar
som påverkar medlemmarnas insatsval. Förändringen går i korthet ut på att:
• De årliga insatsbegränsningarna (60 kr/ha och
30 kr/ha för nya medlemmar) på insatsavdraget
tas bort.
• Medlemmar som vill begränsa sitt insatsavdrag
får möjlighet att välja en lägre insatsprocent 2%.
Möjligheten att delta med överinsats förändras inte.
Förändringen innebär en förenkling av reglerna då
medlemmarna i framtiden enbart behöver välja
insatsprocent (4% eller 2%) och om de vill delta
med överinsats, säger Magnus Berg, medlemschef.
Cirka 32 000 medlemmar kommer att beröras och
samtliga kommer att få ut mer information under
hösten.
Södras resultat hittills i år (ackumulerat januari-augusti) förbättrades till 1 012 MSEK (-786) och
blev 509 MSEK (-687) i andra tertialet. Resultatökningen förklaras
främst av ökad efterfrågan och
högre färdigvarupriser.
1 maj- 31 augusti 2014
• Nettoomsättning 5 591 MSEK (5 599)
• Rörelseresultat 509 MSEK (-687)
• Resultat efter finansnetto 476 MSEK (-702)
• Kassaflöde efter investeringar 260 MSEK (396)
1 januari- 31augusti 2014
• Nettoomsättning 11 429 MSEK (11 137)
• Rörelseresultat 1 012 MSEK (-786)
• Resultat efter finansnetto 953 MSEK (-801)
• Kassaflöde efter investeringar 775 MSEK (278)
5
Investering för ökad massaproduktion i Mörrum
700 miljoner kronor ska investeras i ökad massaproduktion
vid Södra Cell Mörrum. En ny
flisfabrik ska byggas och en av
de två massalinjerna kommer
att utvecklas.
Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn
I juni beslutade Södras styrelse att investera cirka
700 miljoner kronor för ökad massaproduktion och
investeringen beräknas öka produktionen med
45 000 ton massa per år. Från 380 000 till 425 000
ton. Investeringen omfattar en ny flisfabrik med två
separata renserilinjer, en för barrflis- och en för
lövflisproduktion, samt en modernisering av försileriet och brunmassatvätten på barrmassalinjen.
– Genom investeringen möter vi våra kunders
ökade efterfrågan på såväl barrmassa som den
växande textilmassan. Vi får bättre energiutnyttjande, ännu högre massakvalitet och dessutom en
bättre arbetsmiljö, säger Gunilla Saltin, affärsområdeschef för Södra Cell.
Projektet påbörjat
Just nu pågår förberedande arbeten med att skapa
ytor där den nya flisfabriken ska ligga. Man jämnar
ut marken på norra fabriksområdet då det även
krävs ytor för entreprenörernas etablering vid projektstart.
– Vi ska bygga en helt ny flisfabrik från inmatning till transportörer ut på stack vilket kräver
utrymme. Den nya flisfabriken placeras på en yta
som idag är vedgård i närheten av vår befintliga
flisfabrik. Den kommer att vara i full drift under
hela projektet vilket ställer särskilda krav på hur vi
ska hantera säkerhet och samordning, säger JanOlof Karlsson, teknikchef.
Investeringen innefattar en helt ny flisfabrik
och en av de två befintliga massalinjerna kommer
att utvecklas. Brunmassatvätten byggs om och
moderniseras med ny utrustning och det byggs även
ett nytt försileri. Syftet med denna del av investeringen är att öka kapaciteten men investeringen
leder också till energieffektivisering och att kemikalieförbrukningen minskar.
– Detta är ett efterlängtat jättelyft som betyder
mycket för oss som arbetar här och vi ska se till att
det blir till nytta för våra kunder och lönsamt för
Södra. Vi bygger för framtiden och vi bygger efter
vår nya strategi, säger Jan-Olof.
Skapa värde
Efterfrågan på massa ökar på marknaden vilket är
grundsyftet med att Mörrum ökar produktionen
med 45 000 ton. Det handlar om att skapa värde
för medlemmarna, kunderna och medarbetarna
vilket görs med investeringen.
– Vi skapar värde på flera olika sätt och kvalitet
är vår nyckel ut på marknaden. Med investeringen
blir det ytterligare bättre kvalitet på våra produkter
som redan idag är mycket uppskattade av våra kunder,
säger Magnus Björkman, vd Södra Cell International.
Arbetet i Mörrum påbörjas under september
och det är NCC som har fått uppdraget att göra
mark- anläggnings- och byggarbeten. GL&V uppgraderar barrmassalinjen och Valmet levererar
maskinutrustning och monterar de två renserilinjerna, en för barrflis- och en för lövflisproduktion.
Bygget beräknas stå färdigt december 2015,
drifttagning av den nya flisfabriken planeras i mars
2016.
6
®
FSC -
Förnyat
certifikat för Södra
Södra har fått förnyat skogsbrukscertifikat för FSC® de kommande fem åren.
En extern revision har genomförts och 63 fastigheter har granskats under 2014.
Revisionen omfattade alla tre dimensioner i standarden: sociala frågor, miljö
och ekonomi.
Text: Carin Bengtsson Foto: Mikael Dubois
FSC®-certifieringen innebär att du som skogsägare
åtar dig att bruka din skog på ett ansvarsfullt sätt.
Många av Södras kunder sätter stort värde på att
kunna köpa certifierade produkter av Södra. Forskning visar att FSC-standarden på flera sätt ger
förbättringar för den biologiska mångfalden, till
exempel genom att lämna hänsynskrävande biotoper,
kantzoner, död ved, med mera. De sociala bitarna i
standarden har också stor betydelse genom att det
ställs tydliga krav kring till exempel arbetsmiljö.
– Vi är stolta över det arbete som alla medlemmar och medarbetare lägger ner på att hålla en hög
nivå i skogsbruket. Certifieringen ger oss ett kvitto
på det arbete vi gör, säger Håkan Larsson, Södras
skogsdirektör.
Varje år görs kontroller av hur FSC-standarden
följs. Södras egna skogsrevisorer gör stickprovskontroller som sammanställs i en årsrapport och
hela Södras certifieringsarbete granskas sedan av
externa, ackrediterade revisorer.
Vart femte år ska ett certifikat för FSC förnyas.
Det sker genom en extra stor revision då samtliga
delar i standarden gås igenom på ett antal fastigheter. I årets revision granskades 63 fastigheter.
Resultatet ser generellt bra ut när det gäller det
arbete som har utförts i skogen. Avvikelser, det vill
säga brister gentemot standarden, återfanns främst
inom de administrativa delarna.
Avvikelserna graderas i två nivåer – mindre
avvikelser och allvarliga avvikelser. I revisionen fick
Södra två allvarliga avvikelser som behövde åtgärdas
innan certifikatet kunde förnyas.
– Södra har ett av världens största gruppcertifikat för FSC med många certifierade skogsfastigheter. Att få certifikatet förnyat för denna stora
verksamhet är ett bevis för att vi har lyckats bra
med vårt arbete – det är ett mycket gott betyg,
säger Klara Helstad, miljöchef i Södra Skog.
Undvik avvikelser
Som FSC-certifierad skogsägare finns det några
saker man bör tänka på för att undvika avvikelser i
kommande revisioner:
• Ha skogsbruksplanen som utgångspunkt för de
åtgärder som görs på fastigheten
• Anlita bara PEFC-certifierade entreprenörer för
jobb på din skogsmark
• Teckna skriftliga avtal vid försäljning av virke
och köp av entreprenadstjänster
• Ge skrivna instruktioner med karta till entreprenörer som du själv anlitar
• Dokumentera löpande vad du har gjort för
skogsbruksåtgärder
• Spara alltid den naturvårdshänsyn som har
lämnats, till exempel död ved på marken och
högstubbar
• Gynna lövträd i kantzoner mot vatten
Södra erbjuder sedan 2009 medlemmar att certifiera
sitt skogsbruk enligt FSC® (Forest Stewardship
Council C0149309) och PEFC™. Södra har ett av
världens största gruppcertifikat. Totalt är 19 000
egendomar FSC-certifierade omfattande 1,45
miljoner hektar produktiv skogsmark. PEFC omfattas av ännu större areal: 1,7 miljoner hektar och
22 000 egendomar.
7
UPPLEV
Vår kunskap, din känsla.
KVALITET.
KVALITET FÖR OSS. För oss på Trivselhus handlar kvalitet om att aldrig kompromissa med varken detaljer eller helhet. Grunden till din trygghet är vår gedigna
byggkvalitet och totalentreprenad som innebär att vi tar helhetsansvar för att
bygga ditt hus.
KVALITET FÖR DIG. Mest av allt handlar kvalitet ändå om dina drömmar. När du
väljer Trivselhus erbjuds du alltid en egen husdesigner som skapar ett skräddarsytt hus åt dig. Din valfrihet gör att vår kvalitet är något du måste uppleva.
260 SIDOR INSPIRATION. En bra början på din upplevelse är vårt magasin
Houses. Nu finns ett nytt nummer ute, fullspäckat med spännande husmodeller
och idéer för hemmet. Välkommen att beställa på www.trivselhus.se.
NYTT
NUMMER
HOUSES No. 3
UTE NU
8
Massa
Både upp och ner på marknaden
för Södras produkter
Marknadsläget för barrmassa är stabilt, medan det är ett överutbud av lövmassa. De senaste
månaderna har marknaden för textilmassa förbättrats. Under hösten ser marknadsbilden för sågade
trävaror något mer utmanande ut än under första halvåret medan den underliggande trenden
för träbaserade interiörträprodukter är positiv. Biobränslemarknaden präglas av höga lager.
Text: Frida Nielsen, Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm, Ola Åkeborn, Tomas Carlén
Trävaror
Massa
Marknaden för barrmassa är fortsatt stabil och priserna är långsamt på
väg upp. Vad gäller lövmassa finns ett överutbud vilket gör att lagren
på eukalyptusmassa tenderar att vara höga och priserna under press.
Södra gick i slutet av augusti ut med en prisannonsering på 950
dollar per ton på barrmassa för september. Den amerikanska dollarn
har blivit något starkare och en stark dollar gynnar Södra då vi får ut
fler kronor per ton såld massa.
– Skillnaden i balans mellan barr- och lövmassa har gjort att vi
fått ett stort prisgap, en prisdifferens som nu stimulerar kunderna att
subventionera barr mot löv. Hur hösten blir återstår att se, men barrmarknaden torde vara fortsatt stark, i balans och priserna svagt uppåt,
säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker på Södra.
Interiörträprodukter
Textilmassa
Marknaden för viskosmassa har förbättrats under de senaste månaderna med anledning av flera mindre prishöjningar. Den kinesiska
marknaden svarar för två tredjedelar av världens produktion av viskos
och kapacitetsutnyttjandet i Kina har gått från 75 procent i juni till
88 procent i september samtidigt som lagren inte har ökat. Södras
kunder förväntar sig en fortsatt förbättring 2015.
– Dissolvingmarknaden präglas just nu av överutbud och låga
priser. Det positiva däremot är att importen av dissolvingmassa* till
Kina ökade med 14 procent under 2013 och de sju senaste månaderna med ytterligare 22 procent, säger Dag Benestad, affärsområdeschef för textilmassa*.
– Det går åt rätt håll och vi förväntar oss en förbättring på dissolvingmarknaden vilket jag hoppas vi kan se till våren nästa år.
Biobränsle
Sågade trävaror
Marknadsbilden för sågade trävaror ser något mer utmanande ut under
hösten än vad den varit under våren och sommaren. Första halvåret
präglades av bra balans mellan utbud och efterfrågan med höjda försäljningspriser som följd. Produktionen i Sverige har ökat och ligger på
höga nivåer. Under 2014 kommer det att sågas drygt en miljon kubikmeter mer än förra året, det vill säga cirka 17,5 miljoner kubikmeter.
Kunderna känner av det ökande utbudet. Det i kombination med en
svagare svensk krona gör att det är press på priserna. Det handlar inte
om några stora nedgånger och i botten finns ändå en god konsumtion.
Exporten till Europa fortsätter att öka från låga nivåer, framför
allt har byggandet tagit fart i Storbritannien. Den enda av de större
europamarknaderna som fortsatt att backa är Frankrike. Egypten har
varit en mycket stark marknad under första halvåret, men har tillfälligt
avmattats på grund av ramadan. Efterfrågan från utomeuropeiska
marknader är fortsatt viktig. Där är Kina en betydelsefull marknad
som har ökat det senaste året. För tillfället finns det stora lager av
trävaror i Kina, vilket påverkar priset och gör det svårt att konkurrera
främst med Kanada.
Särskilt intressant är det att hålla ögonen på världens största
marknad, USA. Här har återhämtningen pågått i ett par år men den
startade från extremt låg nivå. Utvecklingen har dock varit en besvikelse under första halvåret på grund av lägre efterfrågan på trä än
förväntat. Utvecklingen på USA-marknaden är central för trävarumarknaden under kommande år.
För svensk träindustri har juni och augusti varit starka. Kunderna
har dock fortsatt en kort planering med små lager. Det gäller främst
hyvlerier och emballageindustrin. Husindustrin går bättre och uppgången förväntas fortsätta under året, dock från mycket låga nivåer.
För svensk bygghandel var sommarmånaderna mycket starka.
Bygghandlarna är mer optimistiska inför hösten nu än vad de var
förra året. Rot-sektorn, det vill säga renovering, ombyggnad och
tillbyggand, är fortsatt viktig.
Positiva effekter är också att vänta med tanke på kommande
”Attefallshus”. Den 2 juli 2014 blev det tillåtet att utan bygglov bygga
ett upp till 25 kvadratmeter stort komplementbostadshus i närheten
av en- eller tvåbostadshus.
Träbaserade interiörprodukter
Marknaden för träbaserade interiörprodukter har uppvisat en normal
aktivitetsnivå i Skandinavien under sommaren, som är en säsongsmässigt svag period, men trenden är underliggande positiv. Under
första halvåret i år har byggvaruhandelns försäljning sammantaget
ökat jämfört med samma period föregående år. I Sverige påverkade
det varma vädret i juli månad byggvaruhandelns försäljning negativt,
då kunderna har prioriterat utomhusaktiviteter i sommar. Byggvaruhandeln har haft ett index som varit något lägre i juli än samma
period 2013, både i Sverige, Norge och i Danmark.
Nybyggnationen av bostäder med tonvikt på lägenheter har
utvecklats väl och förväntas fortsätta så under hösten. Rot-avdraget
ökade med 17 procent under första halvåret 2014 jämfört med
samma period föregående år.
I början av september var marknaden fortsatt avvaktande i Sverige,
Danmark och exportländerna, medan Norge haft en bra start. Hösten
förväntas innebära en ökad aktivitet eftersom detta är en säsongsmässigt starkare period för branschen.
Biobränsle
Marknaden för skogsbränsle kommer på sikt att påverkas av sommarens brand i Västmanland och under nästa höst räknar man med en
tillkommande volym. Hur stor den volymen blir beror bland annat på
hur stor andel av det brandskadade virket som går att såga och i
vilken utsträckning brandskadad ved kan användas i värmeverken.
En annan faktor som påverkar skogsbränslemarknaden är Sveriges
ökade import av sopor. I Mälardalen har två stora aktörer byggt
värmeverk för sopförbränning, i stället för att satsa på biobränsle.
Samtidigt bygger Fortum nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan
i Stockholm som ska vara i drift i september 2015.
När det gäller den svenska marknaden för pellets präglas den
generellt av tillfälligt höga lager av färdig pellets. I syfte att försöka
balansera marknaden har de flesta producenter haft produktionsbegränsningar sedan i maj.
Den generellt höga försågningen vid de svenska sågverken har
lett till höga lager och flöden av biprodukter. Dessutom är utbytet av
biprodukter högre på sommarhalvåret när efterfrågan på biprodukter
är som lägst, vilket spär på lagren ytterligare.
De goda produktionsförhållandena för torv som under säsongen
har rått i hela Sverige, har lett till en god tillgång på alla produkter av
torv – växt-, strö- och energitorv.
* Dissolvingmassa = samlingsnamnet på den massa som går till tyger, wetexprodukter, korvskinn etc.
* Textilmassa = det namn Södra valt att kalla sin massa då massan endast levereras till textilindustrin.
9
Virkesmarknaden
Fortsatt god efterfrågan
på massaved och timmer
Efterfrågan på massaved och timmer i Södras område är
fortsatt god trots ett stärkt flöde, främst av fiber. Hittills
syns inga stora angrepp av granbarkborre, men inventering i höst är viktigt. Text: Karin Jansson Foto: Mats Samuelsson
Massaved
Idag ser vi en stärkt balans av fiber i Södras område.
På grund av det planerade underhållsstoppet vid
Södra Cell Mönsterås, som varar längre än vanligt,
stärks balansen än mer för Södra på kort sikt.
Stoppet innebär även logistiska utmaningar i omställning av flöden och ställer högre krav på alla
inblandade i försörjningskedjan.
Lagren av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige
ligger på en normal nivå för årstiden. Det är fortsatt
god avsättning för barrmassa, så trots den stärkta
balansen av barrmassaved är efterfrågan fortsatt god.
Den stora skillnaden i prisnivå mellan södra och
mellersta Sverige kvarstår till Södras fördel. Södras
erbjudande ligger cirka 100 kr/m³fub högre än övriga
aktörers, inklusive certifiering och gallringspremie.
Observera att gallringspremien slutar att gälla den
sista oktober, se mer information på sidan 15.
Timmer
Den svenska produktionen av sågade trävaror ökade
under augusti. Produktionen har under perioden
januari till augusti legat på en hög nivå, fortsatt drygt
tio procent högre än samma period 2013. Det beror
till stor del på utebliven vinter, ökad efterfrågan och
ett gott utbud av timmer. Det totala lagret av färdigvara ligger på en lite högre nivå än tidigare år.
Dock väntar en oviss höst med bland annat
högre lager i Nordafrika och det osäkra politiska
läge som råder i världen. Utbudet av slutavverkningar ligger på en för årstiden fortsatt bra nivå i
Götaland och det är en god balans av timmer.
Priserna är fortsatt bra i Södras område.
Skogsbränsle
Produktionstakten av skogsbränsle ligger på en låg
nivå i hela Sverige på grund av högre temperaturer än
normalt för hösten. Planerad lageruppbyggnad av
skogsbränsle för säsongen pågår. Dock finns det lokala
skillnader i behovet av lageruppbyggnad då det finns
höga lager av bränsleved och biprodukter i vissa områden som kan begränsa produktion av skogsbränsle.
10
Politikerträffar för
bättre kunskap om skogen
– Vi tog tillfället i akt att informera politikerna så att de fick med sig rätt
I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans
med LRF i augusti in politiker för informationsträffar
information inför valet. Det finns idag ett kunskapsunderskott när det kommer
om skogen. Syftet med träffarna var bland annat att
beskriva skogens betydelse för samhällsekonomin.
– Vi beskrev skogens villkor, vad som är viktigt för
En ständig uppgift
näringen och för medlemmarna, säger Mats Blomberg,
näringspolitisk expert i Södra. Text: Frida Nielsen
till de skogliga frågorna och det hoppas vi förändra, säger Mats.
Under april samlades Södras förvaltningsråd för att lägga upp vilka frågor som
skulle lyftas på politikerträffarna. Totalt var det en större politikerträff i varje län
plus några mindre runt om i verksamheten.
– Frågorna vi fokuserade på var hur skogen påverkar ekonomin, miljöarbete
i skogen och skogsägarnas roll och villkor. Resultatet av träffarna blev bra och
Vartannat år bjuder Södra in politiker för att informera om skogsindustrin och
vi är mycket nöjda med utfallet. Det är viktigt att vi har en nära kontakt med
vad som händer inom verksamheten. Det är viktigt att uppdatera politikerna
politiker från alla partier, att de ser vad som händer inom skogssektorn och får
och se till att de får med sig kunskapen om skogen.
veta skogens avgörande roll i det framtida biobaserade samhället.
Politiker fick veta skogens betydelse för
Ljungby kommun
Före valet fick kommunpolitiker i Ljungby lära sig vad skogen betyder
för kommunen och hur dagens skogsbruk och skötsel går till.
– Lärorikt och nyttigt. Nu är vi uppdaterade, summerade kommunalråden Ann-Charlotte Wiesel (m), Carina Bengtsson (c) och Anne
Karlsson (s) efter informationsdagen som Ljungby skogsbruksområde
bjudit in till.
Text och foto: Sven-Eric Petersson
Lars-Ove Johansson, ordförande i skogsbruksområdet, berättar att upplägget
planerats tillsammans med fyra andra
skogsbruksområden i Kronobergs län.
– Vi tror att sysselsättningen inom
skogsnäringen kan bli ännu större med
rätt förutsättningar. Därför bjöd vi in
politiker från alla tio partier som är
representerade i kommunfullmäktige
och sju av dem kom.
Skogsdagen var förlagd till Marianne
och Arne Lundins gård i Ramsås vid
sjön Möckelns norra strand, en skogsfastighet på cirka 200 hektar som Södra
använder som demonstrationsgård. Längs
skogsslingan fick politikerna veta mer
om både Södras syn på skogsskötsel och
hur makarna Lundin sköter sin skog.
Thorsten Petersson, vice ordförande
i skogsbruksområdet, berättade att Södra
förädlar skogsråvaran till pappers- och
textilmassa, sågade trävaror och biobränslen, men från produktionen kommer
också grön el och fjärrvärme. Södramedlemmarnas skog är inte enbart
produktionsskog utan de avsätter i
genomsnitt åtta procent av skogsmarken
till naturvård.
– Sammanlagt handlar det om en
yta motsvarande 200 000 fotbollsplaner,
berättade Thorsten.
Nya trädslag
Längs slingan tittade man särskilt på
strandskogen utmed sjön och en granplantering efter stormen Gudrun. Politikerna fick också veta hur nya trädslag
fungerar på makarna Lundins marker,
bland annat visade Arne ett ungt bestånd
med Douglasgran som inte blivit vad han
hoppades. Britta-Stina Svensson lyfte
fram skogens roll som koldioxidfälla.
På en station fick politikerna veta
vad skogen betyder för Ljungby kommun när det gäller sysselsättning, intäkter och rekreation. Två tredjedelar av
kommunens yta består av skogsmark
och fem procent av invånarna är sysselsatta med skogen. De gröna näringarna
ger kommunen 690 miljoner i bruttointäkter och av dessa svarar skogen för 65
procent. Det var siffror som ingen av
politikerna kunde gissa.
– Vi måste tänka mer i trä när vi bygger,
sade Ljungbypolitikerna Anne Karlsson (s),
Magnus Gunnarsson (m) och Carina
Bengtsson (c) när de berättade för SVT:s
Smålandsnytt och lokalpressen vad skogen
betyder för kommunen.
Politikerna lyssnade intresserat när Thorsten Petersson
berättade om Södra, allemansrätten och skogsskötsel.
Många tankar om skogen
Insikten om skogens möjligheter var
dock stark när politikerna listade tankar
om hur skogen kan bli än mer betydelsefull för Ljungby kommun.
– Vi behöver tänka mer i trä vid
upphandlingar och när vi bygger, till
exempel i vårt helägda bostadsbolag,
sade kommunalrådet Carina Bengtsson
(c) och fick medhåll av kollegan AnnCharlotte Wiesel (m):
– Dessutom är skogen viktig för
turismen och besöksnäringen i kommunen.
Miljöpartisten Tommy Göransson
talade sig varm för att använda skogsråvaran för att tillverka metanol.
– Kina satsar på metanol som fordonsbränsle. Det borde vi också göra för metanolen kan också ersätta fossila råvaror, till
exempel vid tillverkning av plaster.
Arne Lundin visade upp gårdens
18 år gamla bestånd av hybridasp.
– Alla skogsägare tänker inte som vi men
hybridaspen är ett bra exempel på nya trädslag som fungerar bra hos oss, sade Arne.
Vandringen avslutades vid ett bestånd av hybridasp. Arne Lundin berättade att beståndet var 18 år och nu var
träden ungefär 23 meter höga.
– Det innebär att hybridaspen växer
mer än dubbelt så fort som gran, sade
Arne Lundin.
Efter lunch vid sjön fick politikerna
berätta för journalister från både SVT:s
Smålandsnytt och lokalpressen vad
skogen betyder för kommunen och alla
möjligheter.
11
Långasjö lockade
politiker ut i skogen
Den 20 augusti besökte riksdagspolitiker Långasjö i Kalmar
län och Eksjö i Jönköpings län.
– Det är viktigt att våra politiker har kunskap om skogen då
det är en av de viktigaste näringarna i Sverige, säger Mats
Blomberg, som arbetar med näringspolitik i Södra.
Text och foto: Frida Nielsen
Tidigt på onsdagsmorgonen träffades 20
politiker från Kalmar och Kronobergs
län utanför Södras sågverk i Långasjö.
Syftet med dagen var att visa politikerna
Södras arbete och viktiga frågor som
bland annat hållbarhet, äganderätt och
miljöhänsyn. Jordbruksminister Eskil
Erlandsson (c) var på plats och poängterade betydelsen av dessa träffar.
– Det är oerhört givande. Södra är
bra på att bjuda in politiker och visa
verksamheten. Skogsnäringen betyder
mycket, såväl för sysselsättning som för
rekreation och klimat, säger Eskil
Erlandsson.
Känslan för skogen
Dagen började med en rundvandring på
sågverket där politikerna fick veta mer
om sågade trävaror i Södra. Platschef
Ola Bjelkvik ansvarade för guidningen.
– Genom att bjuda in våra politiker
Levande landsbygd
lockade politiker i Alvesta
får vi möjlighet att visa industrins betydelse för landsbygden. Detta ger ringar
på vattnet, säger Ola Bjelkvik.
Efter rundvandringen på sågen blev
det ett besök på Södramedlemmen
Karl-Johan Gunnarssons gård i Långasjö. Därifrån begav de sig ut i skogen för
mer detaljerad information kring skogsbruket. Vid tre olika stationer gavs det
information kring skogens ekonomiska
betydelse, äganderätten och vad framtida
Politiker från Kalmar och Kronobergs län
besökte Södras sågverk och en medlemsgård i Långasjö i mitten av augusti.
nedgrävningar av kraftledningar och
jordkablar innebär för medlemmarna.
I Eksjö var det politiker från Jönköpings län som träffades på Rickelstorps
gård i Nässjö kommun. I Eksjö hade man
även en partipolitisk debatt med skogligt
perspektiv. Södra arrangerar en större
politikerträff i varje län plus ett antal
mindre.
– Många tror att musikbranschen är
Sveriges viktigaste näring, men det är
skogen som är viktigast för Sverige.
Södra är en väloljad koncern, säger Katarina Brännström, riksdagsledamot (m).
En levande landsbygd var temat när Alvesta skogsbruksområde bjöd in
Alvestas kommunpolitiker till en träff hos det unga paret Tobias Eriksson
och Therese Nilsson, som flyttat från Stockholm till Lönashult, utanför
Jordbruksminister Eskil Erlandsson var på
plats när LRF och Södra bjöd in politiker
till Långasjö.
Växjö. Frivillig avsättning och vikten av bredband var några punkter som
diskuterades.
Text Åsa Wernersson Foto: Helene Lantz och Anette Giselsson
Förtroenderådet lockade politikerna
med en inbjudan som var formulerad:
Aldrig har väl skogsbruk och dess skötsel
varit så i fokus som nu. Vem är ägaren?
Hur ser han/hon ut? Hur ser de på
framtiden för sin skogsgård? Vad betyder skogbruket för Alvesta kommun?
Inbjudan skapade intresse och samtliga politiska partier i kommunen var
representerade på träffen. Stefan Karlsson, förtroenderådets ordförande, inledde med att presentera Södra och
förtroenderådet.
Therese och Tobias har lämnat
storstaden för att leva sina liv som skogsägare på landsbygden. De berättade för
politikerna om hur de kom fram till det
beslutet och om sina visioner inför
framtiden. Ämnen som diskuterades var
att skogsägaren ska få bruka skogen med
Anette Giselsson, från Alvesta förtroenderåd, (mitten) samtalar med centerpolitikerna Ingrid Samuelsson och Hagart
Valtersson.
Med Gräv-Oxen kan
du rensa diken i skogen
på ett enkelt sätt!
Therese Nilsson och Tobias Eriksson tog
emot Alvestas kommunpolitiker hemma
på sin gård när Alvesta skogsbruksområde bjöd in till politikerträff.
frihet under ansvar, infrastruktur, frivillig avsättning av skog och att skogen ger
arbetstillfällen. Tobias och Therese slog
ett slag för att bygga i trä och därmed
binda koldioxid. Paret håller för tillfället
på att renovera sitt trähus och försöker
använda så mycket trä som möjlig eftersom skogens produkter är förnybara,
komposterbara och återvinningsbara.
De berättade om alla fördelar med
att vara skogsägare och bo på landet, men
även om vad som kan bli bättre. Där är
täckning och bredband viktiga utvecklingsområden för en levande landsbygd.
– Vi hade en mycket trevlig träff
med många frågor och jag tror att vi har
ökat medvetenheten om skogens betydelse för samhället och hur vi skogsägare lever och tänker, säger Therese.
Tel 054-87 23 10 s www.myreback.com
12
I höst startar bygget i Värö
Detta händer vid
Expansion Södra Cell Värö
En utveckling för samtliga
avdelningar och medarbetare
– En tid framöver kommer Södra Cell Värö vara en stor byggarbetsplats med mycket folk i rörelse. Det kommer att krävas
en hel del både av entreprenörerna och av vår egen personal,
säger Jonas Eriksson, platschef. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn, Ola Kjelbye
Nytt kokeri, ny sågflisstack, ombyggnad
av massalinje, utbyggd sodapanna, nytt
kyltorn, utbyggnad av vedgård och
mycket, mycket mer. Investeringen på
4 miljarder kronor i Värö innebär en
utveckling för samtliga avdelningar på
bruket där produktionen av pappersmassa ökar från 425 000 årston till
700 000 ton per år och fabriken görs
ännu mer energieffektiv med ökade
leveranser av grön energi.
– Med investeringen ser vi flera
möjligheter med att förbättra vår massa
och fortsätta vara ledande leverantör
på barrmassa i Europa, säger Jonas.
– Utbyggnaden är en viktig del i
vår strategi och en förutsättning för att
vi ska kunna utveckla vår verksamhet.
Marknaden för pappersmassa växer
globalt och nu blir det möjligt för oss
att fortsätta växa tillsammans med
våra kunder, Lars Idermark, vd och
koncernchef i Södra.
Just nu
I skrivande stund pågår rivningen av
den gamla mesaugnen och förgasanläggningen på Värö. Som en del i att
förbättra logistiken och göra det
säkrare för fotgängare och cyklister så
byggs hela parkeringen om.
Expansionen av Södra Cell Värö
stärker Södras marknadsposition.
Koncernen levererar redan idag högkvalitativ massa till flera olika
kundsegment och detta kommer nu
ytterligare utvecklas och förstärkas.
bruket och 220 arbetstillfällen inom
omkringliggande verksamheter, säger
Jonas Eriksson.
Upphandlingar gjorda
Byggföretaget NCC har fått uppdraget
att genomföra mark-, anläggningsoch byggnadsarbeten vid utbyggnaden
och de är redan i full gång med planeringsfasen. Valmet har valts
som huvudleverantör för
processutrustningen som
består av ett nytt kontinuerligt kokeri och uppgraderingar av vedhantering,
fiberlinje, indunstningsanläggning, sodapanna, kausticering, flingtork, torkmaskin och balning. En stor
del av ordern kommer att
levereras från Valmets
Genom utbyggnaden skapas 400 årsarbeten under
en tioårsperiod.
verksamhet i Sverige: kokeAmbitionen är att vara kundernas
riet och kausticeringen från Karlstad,
förstahandsval. Går allt enligt plan
fiberlinje, flingtork och balning från
kommer den utbyggda fabriken att
Sundsvall och indunstning och sodakunna tas i drift under det tredje
panna från Göteborg. Vedhanteringskvartalet 2016.
och massatorksleveransen kommer
Investeringen får stor betydelse
från Finland.
för Södras medlemmar – både som
– Vi har goda erfarenheter av
industri- och skogsägare. Genom
Valmet och är övertygade om att det
utbyggnaden får Södra en effektivare
här projektet kommer att bli en succé.
massaproduktion samtidigt som konVi har haft ett nära samarbete med
cernen tryggar en långsiktig och
Valmet i planeringen av projektet och
lönsam avsättning för medlemmarnas
det ger oss en bra start. Den här invedråvara.
vesteringen ökar vår massaproduktion,
– Genom utbyggnaden skapas
gör bruket mer energieffektivt och
400 årsarbeten under en tioårsperiod.
ökar vår potential att leverera bioInvesteringen skapar också långsiktigt
energi, säger Gunilla Saltin, vd Södra
ett tjugotal nya arbetstillfällen på
Cell.
Flisfabriken
• Utökning med ytterligare en ny renserilinje
• Ny sållutrustning
• Ny sågflisstack
Kokeri och massafabrik
• Nytt kokeri med kontinuerlig kokare
• Ombyggnation av massalinjen
• Ny syrgasfabrik
• Både ECF- & TCF-blekning
Turbin/Kyltorn
• Utbyggd sodapanna
• Komplettering och utbyggnad av industning
• Ytterligare en turbin med kondenssteg
• Nytt kyltorn
Torkning
• Ombyggnad av torkmaskin
Kaustisering
• Nytt vitlutsfilter
Logistik
• Utbyggnad av vedgård och lagringsytor inom
fabriksområdet
• Hantering av ökade transporter med lastbil
och tåg
Hållbarhet
• Ny biologisk reningsanläggning för
avloppsvatten
• Filtrering av avloppsvatten
• Bullerdämpande åtgärder
• Rökgasrening
Medarbetare
• Stor utbildnings- och kompetenssatsning
• Delaktighet från alla avdelningar
• Nya utvecklingsmöjligheter
Doosan Skoda Power har fått
uppdraget att leverera en komplett
turbininstallation bestående av turbin,
generator och övrig utrustning. Turbinen är en kondensturbin på 60 MW
och den säkerställer den utbyggda
fabrikens elgenerering där elöverskottet kommer att levereras ut på
nätet. Det betyder för Södras del
ökade leveranser av ”grön el” vilket
ersätter fossila bränslen i samhället.
– Vi fick ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande från Doosan
skoda och har dessutom varit väldigt
nöjda med den turbin från Doosan
Skoda som vi startade 2007, säger
Jonas Eriksson, platschef Södra Cell
Värö.
13
Politiker intresserade av
Väröexpansionen
28 riksdagspolitiker utspridda över partigränserna besökte i augusti Södras verksamhet i Värö.
De fick information om Södras utbyggnad av massabruket och kunskap om skogen, Södras framtid och betydelsen av en väl fungerande skoglig verksamhet.
– Vi måste sprida kunskapen om skogen och våra politiker är en viktig del i vår utveckling, säger
Christer Segerstéen, styrelseordförande i Södra. Text & foto: Frida Nielsen
Expansionen i Värö är ekonomiskt den största industrisatsningen i Sverige på
flera år. Fyra miljarder kronor investeras i en kraftig utbyggnad som beräknas
vara färdig under det tredje kvartalet 2016. Med anledning av denna satsning
bjöd Södra in politiker från Västra Götaland och Hallands län som under tisdagen fick information om bygget och möjlighet att ställa frågor.
– Det har varit väldigt givande och jag är enormt imponerad över hur energieffektiva Södra är. De är duktiga på att ta tillvara på värmen, säger Monica
Green, Socialdemokrat i Skövde.
Skogsbranschen i fokus
Paul Christensson, ordförande i LRF i Västra Götaland och ledamot i Södras
styrelse hälsade politikerna välkomna till Värö och poängterade hur viktigt det
är att Sveriges riksdagsledamöter vet vad som händer inom skogsbranschen.
– Det händer mycket inom den svenska skogsindustrin och vår uppgift är att
spegla vad som händer inom
branschen och på Södra. Därför är
det bra att det kom så många idag.
Christer Segerstéen pratade om
strukturförändringar, investeringar
och långsiktighet. Han var även
noga med att poängtera en sak:
– Vi är ingen krisbransch! Vi
omstruktureras och förändras men
är inte i kris.
Ann-Sofie Alm, riksdagsledamot i Bohuslän,
besökte Värö tillsammans med andra riksdagsChrister pratade om megatrenpolitiker från Västra Götaland- och Hallands län.
der i världen fram till 2050, om
Även Södras styrelseordförande Christer Segerstéen var på plats.
befolkningstillväxt, den ökande
energikonsumtionen och vattenbristen som kommer att uppstå. Han poängterade här skogens betydelse och att
satsningen i Värö är viktig för framtiden.
Under dagen hade politikerna möjlighet att ställa frågor. De handlade bland
annat om koldioxid, klorblekning och skogsbränder. De var även intresserade av
Södras arbete med bland annat hållbarhet och biodrivmedel.
– Skogen är en enorm energikälla och där finns otroliga utvecklingsmöjligheter med tallolja, textilier och biokompositer, säger Fredrik Christensson,
centerpartist i Bohuslän.
Södras väg framåt
Jonas Eriksson, platschef Södra Cell i Värö, gav politikerna en tydlig bild av expansionen. Även han var noga med att påpeka att skogen inte är någon krisbransch.
– Vi omstruktureras och genom vår utbyggnad skapar vi stora förutsättningar
för att förbättra konkurrenskraften. Vi ska förädla medlemmarnas råvara och har
stora möjligheter att förändra vårt marknadsfokus då vi har flera ben att stå på.
Innan politikerna lämnade Värö fick de en rundvandring på bruket. De fick
se produktionen och även en klarare bild över hur bruket kommer förändras de
kommande åren.
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen
annan skogskran har - det finns ju bara
ett original. Tillsammans med Mowis
välbyggda skogsvagn får du ett lättkört
och smidigt skogsekipage som gör ditt
arbete i skogen snabbt, effektivt och
roligt - många år framöver.
Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare
eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB. Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
14
Vimmerby verksamhetsområde blir värd för
pilotprojektet om att införa markskoningsgaranti i gallring. Fr v Carl-Johan Olsson, områdeschef, Robert Alm, entreprenör, Magnus
Bogren, produktionsledare.
Startskott för utredning om
markskoningsgaranti i gallring
I början av september gick startskottet
för att utreda hur en markskoningsgaranti i gallring kan se ut.
– Vi har mycket positiva erfarenheter
av vår markskoningsgaranti i vår nya
slutavverkningstjänst och det är ett
logiskt steg att utvidga den även till
gallring, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog.
Text: Åsa Wernersson
Foto: Pelles Photo, Kisa, Åsa Wernersson
Projektgruppen hade sitt första möte den 3 september.
– Vi har beslutat att Vimmerby verksamhetsområde kommer att bli värd för pilotprojektet.
Det innebär att vi kommer att testköra med
markskoningsgaranti i gallring för att få ett beslutsunderlag om hur en garanti kan se ut i framtiden.
Under senhösten kommer vi att erbjuda medlemmar i Vimmerby verksamhetsområde att kontraktera med markskoningsgaranti i gallring. Exakt hur
garantin kommer att utformas är ännu inte klart.
Men den kommer gissningsvis att få ungefär
samma utformning som markskoningsgarantin för
slutavverkning, säger Jakob Henriksson, projektledare.
I projektet utreder man villkor, utbildningsinsatser och hur man praktiskt löser en markskoning
i gallring.
– Utmaningen i gallring är att man inte får så
mycket ris att bygga basvägar med. Det är stor skill-
nad mot slutavverkning då man har tillgång till
stora mängder ris. I gallring måste vi hitta andra
smarta lösningar, säger Jakob.
Projektgruppen består av Carl-Johan Olsson, länst fram
till vänster, Magnus Bogren, Jakob Henriksson, längst
bak till höger och Göran Örlander.
Förbättrade villkor för bärighetsklass 3 i slutavverkningstjänsten
Projektet ska studera hur man
bäst löser markskoning i gallring.
Den nya slutavverkningstjänsten som infördes den
1 augusti 2013 innefattar omfattande förebyggande
åtgärder för att skona marken. Det innebär bland
annat att Södra planerar avverkningarna bättre med
hänsyn till bärighet och väderlek. Entreprenörerna utför
en ordentlig avverkningsplanering, risar upp huvudstråk samt vid behov ändvänder markskonare eller
virke för att förebygga markskador. Skulle marken trots
dessa åtgärder skadas ser Södra till att reparera dem.
Skogsmarkens bärighet delas in i klasserna 1, 2
eller 3 som har olika villkor. Bärighetsklass 1 kännetecknas av bärighet året runt på både avverknings-
objekt, basväg och bilväg (undantaget tjällossningsperiod för bilväg). På klass 3-mark bör drivning endast
ske på hårt tjälad mark, vid sommartorka eller med
specialmaskiner. Merparten av skogsmarken är så
kallad normal skogsmark och tillhör bärighetsklass 2.
– Den 1 juli förbättrade vi villkoren något för den
sämsta bärighetsklassen 3. Det är fortfarande en stor
skillnad till de högre klasserna, eftersom vi premierar
högre bärighet. Därför är det fortsatt lönt att förbättra vägstandarden, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog.
15
Investera i framtiden genom att gallra
Med gallring ökar du lönsamheten i
skogsbruket. Genom att ta bort de mindre
värdefulla träden så utvecklas de träden
som står kvar bättre och värdetillväxten
i skogen ökar. Träden blir mogna för slut-
Kontrakte
före den 31 ra
ok
och erhåll S tober
öd
gallringspre ras
mie
avverkning tidigare i den gallrade skogen.
Text: Christina Fenyö Foto: Stig-Göran Arthursson
För dig som skogsägare bidrar gallringen till lönsamhet genom
tidig intäkt eftersom produktionen av gagnvirke ökar, alltså det
virke som skogsägaren kan avverka och sälja. Gagnvirke ökar i
bestånd gallrade enligt Södras gallringsprogram jämfört med
ogallrade bestånd. I granskog ökar den inte bara lite utan rejält.
Det kan handla om en ökning på nästan 15 procent.
Dessutom ger gallringen kvalitetsförbättring genom stamval,
ökad volymproduktion genom trädslagsval och stabila bestånd med
låg risk för vind- och barkborreskador genom korta omloppstider.
Passa på att kontraktera gallring före den 31 oktober så erhåller
du en gallringspremie om 30 kr m3fub. Gallringsvirket har unika
egenskaper och kan inte utan vidare ersättas med massaved från
slutavverkningar.
Passa på att gallra nu! Se över din skogsfastighet med hjälp av
din skogsbruksplan för att se om du behöver göra någon gallringsåtgärd.
Läs Hållbart familjeskogsbruk till våren
ÄGER DU EN SKOGSFASTIGHET?
NYHET VÅREN 2015
Vill du lära dig mer om skogsfastighetsskötsel? Sedan starten
har drygt 3 000 skogsägare och
andra skogsintresserade läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk.
Studenterna kommer från hela
Sverige. Några har levt med skogen sedan barnsben, andra har
just köpt eller ärvt en fastighet.
Kurserna ges på halv- och kvartsfart och läses på distans.
Från och med vårterminen 2015
startar kurserna Hållbart familjeskogsbruk två gånger om året både i januari och i augusti. Sök
nu, sista ansökningsdag för vårens
kurs är 15 oktober.
mer information hittar du på
webben: lnu.se/amnen/skogoch-tra. Eller ring vår studievägledare Stanley Neergaard,
tel 0470-70 86 25.
16
Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning –
kräver nedgrävning
Svenska Kraftnät vill bygga en ny 20 mil lång 400kV-ledning mellan Ekhyddan/
Oskarshamn i Kalmar län och Hemsjö/Olofström i Blekinge län som ska tas i drift
2021. Ledningen berör drygt 1 100 markägare utmed den tänkta sträckningen.
Södra och LRF höll under augusti sju markägarmöten med över 700 besökare för
att ge information om ledningen och upplysa om hur markägarna kan yttra sig i
ärendet. Möjligheten att påverka är störst tidigt i processen. Eniga möten krävde
bättre samrådsunderlag och att Svenska Kraftnät gräver ner likströmskabel.
Text: Åsa Wernersson Foto: Åsa Wernersson, Mats Blomberg
Södra och LRF har hållit sju markägarmöten under augusti med över 700 besökare.
Mats Blomberg, Södra och Helene Lantz, LRF, höll i mötet i Ruda.
Södra och LRF samarbetar för att på
olika sätt stödja berörda medlemmar
utmed planerade ledningar. Det handlar inte bara om att lyfta argument och
skapa opinion utan också finnas till
hands för att skapa mötesplatser och
utbyta erfarenheter.
– Vi vill inte bromsa utvecklingen
inom infrastruktur, men vi måste hitta
lösningar som gör att intrånget görs så
litet som möjligt, så att markägaren
kan leva med det i generationer, säger
Mats Blomberg, näringspolitisk expert
på Södra.
Önskemålet är att markägare och
kraftbolag tillsammans tittar på hur man
får ett så litet intrång som möjligt.
– Framför allt måste det finnas en
morot för ägare av infrastruktur att
bemöda sig att se om man kan sammanlägga nya ledningar och vägar. Vår
åsikt är att nedgrävd likströmskabel
ska vara förstahandsvalet för att minimera intrång. Om inte markkabel av
något skäl är möjligt förespråkar vi att
ledningar sammanbyggs med befintliga ledningar. Vi arbetar även för att
markägarna ska få så hög ersättning
som möjligt vid intrång. Ersättningen
har höjts, men inte tillräckligt. Vi
kräver därför en förändrad lagstiftning
där markägare får en årlig ersättning
för intrånget, säger Mats Blomberg.
Det lönar sig att protestera
– Vi vet att markägarnas synpunkter
gör skillnad. Svenska Kraftnät hävdade
först att nedgrävd likström var otänkbart för Sydvästlänken. Många protester och remissyttrande för nedgrävning
gav resultat och man grävde ner delar
av länken, totalt 19 mil, och byggde
omriktarstationer för likström, säger
Mats Blomberg.
Svenska Kraftnät höll samrådsmöten
i juni då de presenterade det aktuella
förslaget på sträckning för en ny 400 kV
luftledning mellan Ekhyddan (Oskars-
hamn) och Hemsjö (Olofström). Den
nya ledningen är tänkt att enligt vissa
sträckningsalternativ anläggas parallellt
med tidigare 400 kV-ledning i området,
vilket gör att den totala bredden blir
minst 120 meter. Detta upprör givetvis
många markägare. För de som redan
har ledningar på sin mark blir en ny
ledning av den här storleken ett dramatiskt stort intrång för den enskilde.
Konsekvenser för den enskilde blir
nästan alltid stora breda ledningsgator,
risk för nya stormskador, sönderstyckade bestånd/infrastruktur och svårigheter att bruka skogen rationellt.
– Vi är inte nöjda med de samråd
som hölls. Samråden är till för att
informera och ta in synpunkter från
markägarna. Men Svenska Kraftnät
gick ut med budskapet att så här kommer vi att göra. Vi önskar att samråden
ska förbättras, en tidig dialog och
uppriktiga samtal. Många markägare
fick inte heller inbjudan.
Yttranden angående ledningen
kunde lämnas in till och med den 5
september. Frågor som markägarna tog
upp i sina yttranden var hur de uppfattade samråden, produktionsbortfallet
på fastigheten, oro för strålning och
magnetfält, landskapsbilden och att
likström markkabel ska användas.
– Vi vet att många har skrivit, men
vet ännu inte hur många som har
kommit in. Men när Sydvästlänken
byggdes kom drygt 1800 yttranden in.
Södra har skickat in yttrande central
samt lokalt från berörda skogsbruksområden.
Södra och LRF har träffat även
riksdagsledamöter, lokala politiker,
länsstyrelse, beslutsfattare samt alla tre
berörda landshövdingar.
– Vi har kommit till ett läge där alla
Håkan Johansson deltog på markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet
på 80 hektar utanför Högsby i Kalmar län.
Markintrånget på hans fastighet kommer
enligt gällande förslag att bli sex hektar.
– Det är givetvis jättetråkigt. Nu gäller det
att överklaga och stå på sig så mycket som
möjligt, så att de helst hittar andra stråk,
alternativt gräver ner en likströmskabel.
Jag lämnade in ett yttrande och hävdade att
det blir ett för stort markintrång. Jag har 50
hektar produktiv skogsmark och att ta sex av
dem känns för mycket. Den berörda marken
består av en 40-45 årig granplantering, som nyligen är gallrad. Om förslaget går
igenom kommer den att slutavverkas alldeles för tidigt. Man får givetvis ersättning, men jag vill ju se slutresultatet av allt det arbete jag lagt ner. Politiker och
landshövdingar måste engagera sig i frågan. Ett viktigt argument för samhället
är att nedgrävd ledning innebär att svensk arbetskraft används. Blir det luftledningar är det främst utländsk arbetskraft. Jag tog även upp oro över strålning i
mitt yttrande.
17
Enigt markägarmöte i Figeholm kräver att
Svenska Kraftnät ska gräva ner likströmskabel.
som arbetar med infrastruktur måste
titta på frågan. Vi måste få en helhetssyn som beaktar även påverkan på
människor och brukande utmed ledningar. Det kommer inte att stanna
med den här ledningen utan vi har fler
ledningar att ta ställning till i framtiden.
Frågan måste lyftas vidare. Framför
allt måste man på regerings- och riksdagsnivå förstå hur hårt drabbade
många skogsägare blir. Södra och LRF
ger inte upp förrän situationen för
drabbade markägare förbättrats radikalt, säger Mats Blomberg.
Efter Södras och LRFs markägarmöten har många fått upp ögonen för
ledningens konsekvenser. Det finns
också en gemensam syn på att ledningen bör grävas ned från berörda
kommuner och länsstyrelser.
SIMPLY FINE MACHINES
Palms P640-8s
med pluspaket!
Vinsch med radiostyrning
och lättviktspaket.
Sparar in ett hydr.uttag.
Nils-Erik Nilsson var också med på
markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet på 200 hektar belägen mellan Högsby
och Ruda i Kalmar län. Markintrånget på
hans fastighet kommer enligt gällande förslag att bli fyra hektar.
– Jag har redan sedan tidigare två markintrång på sammanlagt åtta hektar. Det är en
400 kV ledning och en 130 kV-ledning. Området var inte så stort från början utan har
blivit större efterhand som kraftbolagen har
trädsäkrat. Jag har dessutom ett litet torp
med en ladugård som ligger 60 meter från
den tänkta ledningen. Torpet kommer de att få lösa in om förslaget går igenom.
Jag hade planerat att renovera och hyra ut det, men nu lägger förslaget en död
hand över torpet. Jag kan inte göra något under perioden utredningen pågår.
Den berörda marken består delvis av en granplantering som slutavverkades hösten
2013. Där kommer jag att plantera nya plantor även om förslaget ligger. Det är
mycket som kan hända till 2021. Resten av marken är 85-årig tallskog. Ledningen
kommer också att gå nära sjön Sinnergölen som är ett Natura 2000 område. Jag är
mycket begränsad när det gäller åtgärder i området, då känns det konstigt att det
går att dra en ledning där. Jag lämnade in ett yttrande till den 5 september. Jag
tog upp att jag har flera markintrång, mitt torp, Natura 2000 med mera och kräver
att de ska gräva ner kabeln och hoppas att den då placeras längs E22an.
KAMPANJ!
Palms skogsvagn P640-8s
Lastkapacitet: 8-ton. Kran: 6,4 m.
Pris: (157.000) ..............................145.000:Priser är exkl. moms.
Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare
på nordfarm.se. Kampanjen gäller t.o.m. 23 dec. -2014
nordfarm.se
18
Att färga garn och tyg med hjälp
av växter är en urgammal
metod som fortfarande används
och lärs ut. På Blekinge Folkhögskola får eleverna ibland
färga in det material de ska
använda i textilutbildningen.
Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson
Genom historien har människor i olika kulturer
använt färgämnen i allt från jord och lera till snäckor
och växtdelar för att få den rätta kulören på sina
kläder. Redan för flera tusen år sedan var purpurröda
tyger en dyrbar handelsvara och i Sverige fanns på
medeltiden stora odlingar av vejde, en växt som gav
blå färg. Idag köper de flesta av oss våra kläder och
industrin har hittat nya sätt att färga. Men traditionen lever ändå kvar.
– Det finns ett stort intresse för att växtfärga
garn och tyg, berättar Ylva Foglert, som är lärare och
kursansvarig för textillinjen på Blekinge Folkhögskola.
I början av årets hösttermin hade skolan en heldag
som ägnades åt växtfärgning. Elever från både textil-
Naturen
färgar av sig
19
linjen och konstlinjen höll till nere vid en sjö, eldade
med ved under stora grytor och satte färg på mycket
av det material som sedan kommer att användas
under terminen.
Naturliga färgämnen
– Det är härligt att gå in i växtfärgningens långsamma process, förklarar Ylva. Vi arbetar nära och
tillsammans med naturen, hämtar vatten i sjön, tänder eldar och använder helt naturliga och giftfria
färgämnen.
Ylva och hennes elever får fram en full färgskala
med hjälp av sådant de dels plockar i den svenska
naturen och dels skickar efter från andra länder.
– Svenska växter ger ofta gula och gulgröna
nyanser. Vi brukar till exempel använda pors, gullris,
renfana, tagetes och färgkulla. Vi använder också
stenlav, som ger vackra bärnstensfärgade toner, men
eftersom laven växer så långsamt tar vi inga stora
mängder.
Bland det man brukar skicka efter från utlandet
finns koschenill, en lus som lever på kaktusar och
som ger en blåaktigt röd färg. Man beställer även
krapp, en rot från en växt som finns vid Medelhavet
och som ger en riktigt varm röd färg.
– Den är släkt med vår vitmåra som också går
att använda, men som ger betydligt svagare kulör.
Vi färgar även med indigo, som är en klassisk färgväxt och framför allt är känd för att ge den typiska
färgen till blåjeans.
Färger från skogen
Nu är det inte bara valet av färgämnen som påverkar
slutresultatet. Om garnet är vitt eller grått från början
har betydelse, liksom kvaliteten och temperaturen på
vattnet, hur mycket man rör i grytorna och hur länge
garnet får ligga i färgbadet. Även om man vet vad
man kan vänta sig för resultat finns det alltså utrymme för överraskningar.
– Allt har betydelse och det är också lite av tjusningen. Sedan är det även så att olika färgämnen
fäster olika bra. I princip behöver man alltid ett så
kallat betmedel för att ämnet ska fästa riktigt bra på
garnet och bli beständigt. Det mest använda betmedlet är alun, som finns att köpa på apoteken.
Mycket av det som finns i skogen kan också
användas för att ge färg åt garn. Björkens blad och
bark används ofta och kan ge allt från gula till gul-,
grön- och rödbruna nyanser. Grankottar huggs sönder
och ger en brun färg medan ljung ger gula färgtoner.
– Många svampar går också utmärkt att färga
med, förklarar Ylva. Lysticka ger en jättevacker lila
färg, med blå taggsvamp får man mörka nyanser och
honungsskivling färgar garnet gult.
Prova själv
Den som själv vill prova att växtfärga garn hemma
behöver inte vara rädd för att försöka. Ylva Foglert
rekommenderar nybörjaren att testa med lökskal,
alltså det yttersta frasiga höljet, eller med björklöv.
– Björklöven ska helst användas runt midsommar
då de är riktigt gröna och fina. Då tar man 600 gram
färska löv till 100 gram garn. Löven kokas i 5 liter
vatten i 1–2 timmar. Sedan silas löven bort, man
tillsätter 10 gram alun i vattnet, rör om tills det löst
sig och sedan får garnet ligga i en timme i 90 grader
varmt vatten. Garnet ska vara blött och förvärmt
innan det läggs i färgbadet. Använder man lökskal
behövs det 50 gram skal till 100 gram garn. Skalen
kokas i 5 liter vatten. Efter 1 timme silar man bort
lökskalen och tillsätter 10 gram alun, rör om och
lägger i det förvärmda garnet som sedan får ligga en
timme i 90-gradigt vatten. Låt gärna garnet ligga
kvar i det avsvalnande vattnet över natten. På morgonen hängs det gulfärgade garnet på tork. Det är inte
så svårt, bara att prova!
20
Södras tågterminal
invigd med pompa och ståt
Upphissade i en skylift gjorde Södras ordförande Christer Segerstéen och
Julas vd Joachim Frykberg ett klipp och invigde med gemensamma krafter
kombiterminalen Dryport Skaraborg och Södras nya virkesterminal.
– En historisk dag för Falköping, konstaterade kommunstyrelsens ordförande Ulf Eriksson.
Den nya Södra terminalen har kapacitet
att omsätta cirka 300 000 m3fub virke per
år för transport till Värö och Mörrum.
På terminalen flisas också 100 000 m3fub
energived.
– Det är Södras största investering
någonsin på terminalsidan och arbetet
Solen sken när Falköpings trumkår och drillflickor
inledde invigningsceremonin med pompa och ståt.
Text: Sven-Eric Petersson Foto: Sven-Eric Petersson, Paul Tshibanda.
har pågått i två års tid. Tågtransporter är
effektiva med både miljömässiga och
ekonomiska vinster, sade projektledaren
Björn Karlsson.
Invigningen genomfördes i strålande
sol. Programmet inleddes med pompa
och ståt av Falköpings trumkår och
drillflickor. Sedan invigningskättingen
klippts av öppnades både Södras virkesterminal och den nya kombiterminalen
för besök.
Strategiskt läge
Södras terminal är strategiskt belägen i
regionen för att både fånga virke från
Södras medlemmar och för att möta
expansionen i Värö.
– Intransporterna grundas på flödesanalyser som visar lämpliga fångstområden och vilka volymer som bör läggas
på tåg för vidaretransport, sade Thomas
Frick, logistiker på Södra.
Han bedömer att i dagsläget kommer
en årsvolym på 200 000 kubikmeter
timmer, lövmassaved och barrmassaved
att passera terminalen. Men kapacitet finns
att ta emot cirka 300 000 kubikmeter.
– Hur mycket det blir avgörs av
kostnadsutvecklingen för lastbilstransporter i jämförelse med järnvägstransporter samt Södras marknadsandel inom
fångstområdet, sade Thomas Frick.
Två användningsområden
Falköpingsterminalen har två användningsområden. Det ena är Södra Skogs
hantering av ett skogfallande sortiment
som körs med bil till terminalen. På
järnväg transporteras barrmassaved och
timmer vidare till kombinatet i Värö och
lövmassaved till massabruket i Mörrum.
Det andra området är Södra Skogsenergis hantering av bränsleved i rundvedsform som innebär att veden också flisas
på terminalen och transporteras på lastbil
till kund.
Virkesterminalen har en yta på sex
Efter invigningen öppnades
virkesterminalen för besökare.
200 medlemmar besökte nya terminalen
I anslutning till den officiella
invigningen av Falköpingsterminalen bjöd Skövde
Många av besökarna tog chansen att
besöka den närliggande mätstationen för
att prata med VMF Syd om mätning och
apteringsfrågor.
verksamhetsområde in till
skogsdag på terminalen. Den
drog över 200 medlemmar
och andra intresserade.
Områdeschefen Henrik Sandström, hans
medarbetare och förtroenderådet berättade om verksamheten i området. På
plats fanns också Södras transportorganisation med transportledare från Värö.
Terminalflisaren tilldrog sig stort intresse. Den flisar
cirka 1 000 kubikmeter energived på ett skift.
Stor kapacitet
På den nya terminalen kunde man titta
närmare på flisbil av senaste snitt och en
specialbyggd lastbil för lastning av tåg.
Men det var ändå den mobila terminalflisaren som tilldrog sig det största intresset. Den flisar energived på flera av
Södras biobränsleterminaler, ungefär
100 000 m3fub på en säsong. Med den
stora effektiviteten flyttar den till ny
terminal nästan varje dag. Om veden är av
hög kvalitet klarar den att flisa 150 m3fub
i timmen.
Fredric Paulsson, affärsområdesansvarig på Region Väst, berättade för
intresserade besökare att Södra Skogsenergi har flera entreprenörer som flisar
ved på terminalerna.
– På våra terminaler lagrar vi energived under sommarhalvåret för att klara
leveranserna under vinterhalvåret. Veden
flisas i takt med beställningarna från
förbrukarna, sade Fredric.
VMF Syd hade öppet för att berätta om
sin verksamhet och svara på frågor om
mätning och apteringsfrågor.
Fångstområdet för biobränslet till
Falköpingsterminalen ryms inom en radie
på sex mil. Klart störst är sortimentet
grot (grenar och toppar) som flisas i
skogen.
– Inom vår region tar vi fram ungefär
en halv miljon kubikmeter grot och
100 000 m3fub energived som ger 250 00
kubikmeter flisat. Volymen av grot är
alltså dubbelt så stor som energived.
Höjd kvalitet
Södra Skogsenergi håller på att minska
antalet terminaler och samtidigt höja
kvaliteten. Falköpingsterminalen ska i
första skedet användas som en ren biobränsleterminal.
– Med inmätning, inhägnad och
hårdgjord yta är den en stor förbättring.
Samtidigt kan vi samköra vedhanteringen med andra sortiment. På sikt kan
järnvägen komma att användas för transport av bränsle till exempelvis Mälardalen, där flera stora förbrukare finns,
sade Fredrik Paulsson.
Inför kommande säsong är läget gott
med en prognos där produktionen är i
balans med avsättningen, dock med svag
prisnedgång.
– Men för skogsägaren är priset
oförändrat jämfört med förra säsongen,
då vi kontinuerligt pressar våra kostnader, till exempel genom bättre logistiklösningar.
Invigningsklipp
Södras ordförande Christer Segerstéen
medverkade också på skogsdagen och
höll ett kort tal där han bland annat
framhöll skogens betydelse på energiområdet.
– Skogsbruket och skogsindustrin
21
hektar och är en del av ett nytt logistikområde på cirka 70 hektar. På området
finns också en modern och kostnadseffektiv kombiterminal, Dryport Skaraborg, som är en inlandshamn med
samma funktioner och säkerhet som en
vanlig hamn.
Logistikseminarium
Invigningsdagen inleddes med ett logistikseminarium med 150 deltagare från
näringsliv, akademi och offentlig sektor
som deltar i utvecklingen av konceptet
Skaraborg Logistic Center. Det arbetet
är inriktat på att länka samman näringslivet i Skaraborg med övriga världen
genom höga krav på miljövänliga, snabba
och effektiva transporter.
Vid seminariet berättade Christer
Segerstéen att Södra tror på en ljus
framtid för skogen och skogsindustrin.
– Skogen spelar en viktig roll vid
övergången till ett fossilfritt samhälle och
svarar för 30 procent av Sveriges energiförsörjning. Den andelen kan vi öka med
ytterligare tio procent. Södra är självförsörjande med energi. Vi producerar mer
grön el än vi använder och säljer fjärrvärme till villor nära massabruken.
Christer Segerstéen berättade att
fram till 2005 gick alla transporter till
massabruk och sågverk med lastbil. När
lastbilarna inte räckte till efter stormen
Gudrun ändrades förutsättningarna.
– Vi såg järnvägens möjligheter och
utnyttjar i dag flera järnvägsterminaler.
– Efter stormen Gudrun räckte inte lastbilarna till. Då insåg vi järnvägens möjligheter och att vi nu satsar på järnvägsterminalen i Falköping beror på våra
investeringar i Värö, sade Christer Segerstéen när han talade vid seminariet som
föregick invigningen. Till höger moderatorn Tomas Arvidsson från Trafikverket.
Fakta / Södras terminaler
Södra använder i dag fem järnvägsterminaler inom sitt medlemsområde.
De finns i Uddevalla, Falköping, Stockaryd, Elnaryd och Eslöv. Viss utlastning av lövmassaved sker i Värö.
Falköpingsterminalen är speciell då den ägs helt av Södra. I Uddevalla arrenderas terminalen, i Stockaryd hyrs den, i Elnaryd äger Södra ytan men
inte spåren och i Eslöv hyr Södra in sig på Trafikverkets öppna terminal.
I Falköping har Södra köpt sex hektar mark och äger spåren från tomtgränsen. Det finns inga anställda på terminalen, utan lastningen sköts av
entreprenörer. Under hösten kommer terminalen att få en obemannad
mätstation som med kameramätning kan mäta dygnet runt.
Ett tågsätt är 476 meter långt och består av 17 vagnar. Varje vagn kan
lasta 64 ton vedråvara. Vid fallande längder lastas vagnen i fyra stuvar
och vid 3-metersved med sex stuvar. Beroende på årstid och sortiment
kan varje vagn lastas med 60-75 m3fub.
Fördelarna är tydliga: effektivare transporter, mindre utsläpp och färre lastbilar
på vägarna.
Bakgrunden till satsningen på järnvägsterminalen i Falköping är investeringarna vid massabruket och sågverket i
Värö.
– För att hitta effektiva logistiklösningar är det viktigt att företag och
kommuner kan samverka. Falköping är
ett gott exempel på detta, avslutade
Christer Segerstéen.
Jula, som har ett mycket stort centrallager i Skara, har valt att satsa på järnvägstransporter från Göteborgs hamn till
Falköping och längre lastbilar mellan
Falköping och centrallagret för att
minska trafiken på vägarna.
– En bra och hållbar lösning för vår
containertrafik. Vårt långsiktiga engagemang är så stort att vi till och med köpt
22 godsvagnar till tågpendeln, sade Julas
vd Joachim Frykberg.
Julas transporter sköts av DB Schenker.
Sedan starten i september förra året har
tåget från Göteborg i genomsnitt haft 15
vagnar av 21 möjliga. Redan med den
beläggningen är pendeln lönsam.
– Under det här året hoppas vi
komma upp i fulla volymer fem dagar i
veckan, berättade Joakim Eriksson från
DB Schenker.
Förutom av Jula används pendeln
också av andra företag som t ex Swedish
Match och underleverantörer till bland
annat Ikea.
H8
OCH SMIDIG SKÖRDARE
B TTUFF
fför effektiv och lönsam gallring
ROTTNE H8B är en idealisk skördare för
beståndsgående gallring. Det tvådelade
chassit med midjeleden på mitten ger
exakt spårning. Tillsammans med nivelleringsmöjligheterna blir H8-skördaren
mycket följsam och lättkörd, vilket ger
förutsättningar för ett skadefritt bestånd.
Arbetet blir enkelt och smidigt
– hela vägen!
Thomas Frick, logistiker på Södra, och Erik Lärkhammar från Virkesfrakt, visade upp en
modern separatlastare specialbyggd fört effektiv lastning av tåg.
bidrar med råvara och egen energiproduktion som motsvarar drygt 30 procent
av den totala energiförbrukningen i
Sverige. Klimatnyttan är tydlig och i
fjärrvärmeproduktionen har kol och olja
under de senaste 20 åren kunnat ersättas
med grot (grenar och toppar) från vårt
trakthyggesskogsbruk. Groten står för
drygt 30 TWh per år. Jämför det med en
kärnkraftsreaktor som producerar cirka
sex TWh per år.
– I Värö är Södra i dag självförsörjande för driften av både sågverket och
massabruket. Vår produktion ger ett
överskott av energi som motsvarar uppvärmningen av 75 000 villor, sade
Christer Segerstéen. som sedan förklarade
terminalen invigd när han klippte av ett
blågult band, assisterad områdeschefen
Henrik Sandström och Christina Fenyö,
marknadskoordinator på Södra Skog.
KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com
22
Skador uppträder både i ogallrade och
nygallrade bestånd och de öppna såren
blir inkörsport för bland annat röta. Såren
läker ofta bara delvis och kåda, missfärgningar och bark vallas in i veden. Följden
blir en kvalitetsförsämring av rotstocken,
i värsta fall från timmer till energived.
Kron- och dovviltskador är lokalt ett
stort problem
Det samlade betestrycket från alla klövdjur förorsakar stora skador på
ungskog. Som regel är älg- och rådjursskador de mest allvarliga men lokalt
kan skador av kron- och dovvilt vara omfattande. I vissa delar av Blekinge
och Skåne har skogsägare stora problem med att kronviltet barkskalar den
15-45-åriga granskogen. I juni samlades 100 skogsägare till ett kronviltsmöte
i Sjöbo för att diskutera frågan.
Text: Åsa Wernersson Foto: Johan Frisk, Joakim Pettersson
Med kronvilt i markerna följer fina jakt- och naturupplevelser men också mycket svåra och kostsamma
skador genom barkskalning på främst 15-45-åriga
granskog. Även andra trädslag än gran kan drabbas.
Ett barkgnag på en gran innebär att rotstocken som
är den värdefullaste delen på trädet blir nedklassad
till massaved eller i sämsta fall energived. Vid omfattande barkgnag dör trädet.
I slutet av juni samlades 100 skogsägare till ett kronviltsmöte i Sjöbo för att diskutera frågan.
Varje sår blir snart en försvagning av stammen,
vilket ökar risken för stambrott exempelvis i samband med snö eller hård vind. Skogsägaren tvingas
ofta till förtida avverkning av angripna träd eller i
värsta fall hela beståndet. Det är därmed bland de
allvarligaste skogsskador man som skogsägare kan
råka ut för, just när beståndet ska börja generera
intäkter efter flera tunga skogsvårdsinvesteringar.
förvalta en kronviltstam. Just benägenheten att
För närvarande pågår en statlig utredning om
uppträda i flock gör att markägare som har attrakjaktlagstiftningen. Där ingår även hur regelverket
tiva kronviltsbiotoper löper stor risk att få mycket
om kronviltet ska se ut.
kännbara skador som upprepas år efter år. BarkskalSödra och LRFs ståndpunkt är att allmän jakt
ning upp till 90 procent av stammarna är inget
på kronvilt är att föredra. Möjligheten för den
ovanligt, vilket kan innebära intäktsbortenskilde skogsägaren att motverka skafall på 50 000-80 000 kronor per hektar
dor är begränsad och därför är allmän
vid slutavverkning.
jakt på kronviltet att föredra över hela
Södra anordnade ett kronviltsmöte i
landet. Allmän jakt innebär att man
Sjöbo i juni, där kronviltsfrågan diskuteunder en viss tid får skjuta valfritt antal
rades. På mötet medverkade Södra, Jägardjur oavsett storlek på markerna. I dag
förbundet, Skogsstyrelsen, LRF i Skåne
söker kronviltskötselområdet en tilldeloch kronhjortsforskaren Anders Janemo.
ning av länsstyrelserna som gäller endast
– Det var ett bra initiativ från Södras
de marker som är anslutna till kronvilts- Carl-Johan Nordström
sida. Vi hade en bra diskussion på en bra
skötselområdet.
nivå. Vår åsikt är att stammarna kraftigt måste
I Södras område finns kronviltet i Skåne, Blereduceras på de ställen där de har etablerat sig och
kinge, Östergötland och Kalmar län. Även i Haldär vi har svåra skador. Förutom allmän jakt är det
land har kronviltet etablerat sig de senaste åren. På
även önskvärt att jakttiden förlängs med februari
Österlen finns det mellan 75-80 kronvilt per 1 000
månad. Det är även viktigt att länsstyrelserna har
hektar. Två kronvilt motsvarar betestryck av en älg.
en generös syn på skyddsjakt, säger Carl-Johan
Kronviltet uppträder gärna i flock. Detta är ett
Nordström, viltförvaltningstalesman för Södra.
svårt problem om man tänker sig att kollektivt
23
Ny viltpolicy i Södra
Södra antog i juni en ny viltpolicy. Den bygger delvis på den
snart 15 år gamla viltpolicyn. Nytt är att det tagits hänsyn till den
nya älgförvaltningens intentioner liksom skogsbrukets gemensamma målformuleringar. Södra har dessutom kompletterat
målen med tre ytterligare punkter. Text: Åsa Wernersson
Grunden i Södras viltpolicy är att skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
målet är att uppnå hög ekonomisk avkastning på
skogsgården utifrån de naturliga förutsättningar
som finns. Syftet med policyn är att vara ett verktyg
för både enskilda medlemmar och markägarrepresentanter på alla nivåer inom viltförvaltningen i
arbetet med att nå en realistisk balans mellan
skogsbruk och vilt.
I denna upplaga har kronviltet lyfts in i policyn:
– Kronviltet är lokalt en allvarlig skadegörare då
den gnager och flänger bark på vuxen skog. Den
ekonomiska förlusten för skogsägaren blir omfattande då värdet på en stor andel av rotstockarna
förstörs på kort tid, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert på Södra.
Vidare har Södra tagit in svenskt skogsbruks
gemensamma mål för skog och klövvilt i policyn.
Svenskt skogsbruk samarbetar genom enskilda
skogsföretag, skogsägarföreningar och LRF för att
uppfylla adaptiva klövviltförvaltningens intentioner.
Skogsbruket strävar efter balans mellan klövviltstammar och fodertillgång för att uppnå hög skogsproduktion och livskraftiga viltstammar av god
kvalitet. Huvudmål och mätbara mål har tagits
fram i samverkan och revideras vid behov.
Målen speglar skogsbrukets samlade syn på
hållbart skogsbruk.
Södra har dessutom kompletterat målen med
tre egna mål. Det beror på att det i södra Sverige
finns flera viltarter och ofta i större populationer
än i övriga landet. Dessutom förekommer fler
trädslag.
• Granbetning, barkflängning och barkgnag, utöver
enstaka stammar på beståndsnivå, accepteras inte.
• Hägn accepteras inte som generell åtgärd för att
klara föryngringar. Undantag kan göras för särskilda betesbegärliga trädslag såsom exempelvis,
hybridasp och ek.
• Skador orsakade av vildsvin som medför stora
konsekvenser för skogsbruket, bland annat på
vägar, diken och hägn minimeras.
Södras Viltpolicy hittar du på Södras
skogsägarnät skog.sodra.com
Det här är vår
hemmaplan.
Det var i lantbruket och skogen vi startade för mer än
150 år sedan. Och här finns vi fortfarande kvar.
Med försäkringar som skyddar värdet på din skog, och
med ekonomisk rådgivning och banktjänster som hjälper
dig att få värdet att växa.
Kontakta Länsförsäkringar där du har din skog så får
du prata med någon som kan mycket om de lokala förutsättningarna för skogsbruket.
lansforsakringar.se/lantbruk
Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark
lokal förankring och närhet till sina kunder.
24
Södra förbättrar rutiner
för att minimera brandrisk
Med anledning av den omfattande skogsbranden i
Västmanland under sommaren har Södra valt att se
över sina rutiner och riktlinjer för hur markberedning
och drivning ska ske när det råder torka i markerna.
– Vi har nu inlett arbetet med förbättringar och
har en dialog med entreprenörer och skogsägare.
Vi kommer också i större utsträckning att använda oss
av prognoser om brandrisk som tas fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och
SMHI, säger Håkan Larsson, skogsdirektör i Södra.
Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm
Skogsbranden som härjade i Västmanland i juli är den största i Sverige
i modern tid. Omkring 200 enskilda
skogsägare drabbades och skogsägarföreningen Mellanskog arbetar nu för att
hjälpa och stödja dem. Bland annat har
man varit i kontakt med representanter
från Södra för att ta del av erfarenheter
från de stora stormarna.
Skogsbranden i Västmanland tros ha
startat i samband med en markberedning
som utfördes av en entreprenör på uppdrag av Stora Enso, en av skogsägarna i
det drabbade området. En utredning för
att ta reda på orsaken pågår just nu.
Tydliga riktlinjer
I Södras arbete med ansvarsfullt skogsbruk är avtal med och tydliga riktlinjer
för skogsentreprenörerna en viktig del.
– Efter stormen Gudrun 2005 såg
vi ett stort behov av att tydliggöra såväl
Det mest brandfarliga arbetet i skogsbruket är markberedning
och därför är den åtgärden hårt reglerad i avtalen mellan Södra
och markberedningsentreprenörerna.
25
ansvar som hur vi ska förebygga skador
och olyckor liksom bränder. Vi utformade då egna avtalsmallar där åtgärder
för att minska brandrisken regleras. Våra
krav är likvärdiga med de avtalsmallar
som används av andra skogsbolag, säger
Håkan Larsson.
– Stormens följder blev enormt
kännbara för många skogsägare, något
som stormsförsäkringar till viss del
kunde lindra. För att slippa alltför stora
ekonomiska förluster i händelse av
skogsbrand rekommenderar vi starkt alla
skogsägare att kontrollera så att man
har brandförsäkrat sin skog, fortsätter
Larsson.
Markberedning hårt reglerat
Enligt Räddningsverket är de vanligaste
orsakerna till skogs- eller markbränder
mänsklig aktivitet såsom eldning av gräs,
grillning eller att bränder anläggs. För
drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd. Det mest brandfarliga arbetet
i skogsbruket är markberedning. Därför
är just markberedning hårt reglerat i
avtalen mellan Södra och markberedningsentreprenörerna.
– När brandrisken är hög ska entreprenören bevaka området en timme efter
avslutad körning (för att se till att ingen
brand finns), ha släckutrustning i maskinen och ha minst en kubikmeter vatten
vid uppställningsplatsen för att kunna
transportera ut på hygget med maskinen,
säger Magnus Petersson, skötsel- och
teknikchef i Södra Skog.
– Det är entreprenören som befinner
sig i fält som tillsammans med personal
på verksamhetsområdet vid varje enskilt
tillfälle måste göra bedömningar om vad
som är bästa agerande. Södras områdeschefer ser till att brandrisken följs och
kontrollerar att åtgärder vidtas, fortsätter
Magnus.
Ser över rutiner
Efter den omfattande branden i Västmanland har Södra nu valt att se över
sina rutiner för hur markberedning och
drivning ska ske när det råder torka i
markerna. Ett nytt hjälpmedel är den
bedömning av risk för brand som finns
på nätet. Det bygger på prognoser om
brandrisk som tas fram av Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB)
och SMHI.
– Här kan vår fältpersonal, entreprenörer och skogsägare få dagligt uppdaterade prognoser, viket är till stor hjälp vid
bedömningen av eventuella åtgärder.
Det finns också en app för smartphones
Avsättningsmöjligheter för
Douglasgran undersökta
– Brandrisk Ute – som kan ge besked om
brandrisken på just den plats där du har
din fastighet, berättar Magnus.
Lämpliga åtgärder
Södra har med hjälp av risklassningen
tagit fram riktlinjer för lämpliga åtgärder.
– Beroende på verksamhet kan
åtgärderna bland annat vara att ta av
band och kedjor från maskinerna, att ha
med sig vatten till uppställningsplatsen
eller att bevaka området efter avslutat
arbete, säger Magnus.
För att rätt beslut ska kunna fattas
vid hög brandrisk har Södra nu börjat
informera om dessa riktlinjer i sin fältorganisation och bland sina entreprenörer.
– Det är viktigt att göra en lokal
bedömning, vilket bygger på en bra
dialog mellan vår fältpersonal och entreprenörerna. Under den gångna sommaren stoppades skoglig verksamhet på ett
par platser i Södras område just på grund
av den höga brandrisken, säger Magnus
Petersson.
Södras översyn av rutiner och riktlinjer för hur markberedning och drivning ska ske när det råder torka i markerna är alltså i full gång, och det är ett
arbete som kommer att fortgå under
vintern.
– om skogs- och markbränder hittar du på webbplatsen för Myndigheten
för samhällsskydd och
beredskap ida.msb.se
Snabbfakta/Bränder/
Bränder i skog och mark.
Här hittar du bland annat
aktuella brandriskprognoser.
– om Södras rutinerför att
minimera brandrisk på
Skogsägarnätet skog.
sodra.com
Karl Wahlman kör
storskotare i krävande
småländsk terräng
med Multistud
160TS och TL95
Multistud är vår senaste kedja.
Breda, kraftiga U-broddar i
kombination med stående broddar
över ringarna ger ett suveränt
grepp och lång livslängd.
stabilitet, böjhållfasthet, rötbeständighet, hög kärnandel, densitet samt
vacker och rustik ådring är argument
som uppges som fördelaktigt. Mest
troligt kommer det att skapas en större
industri av Douglasgran då tillgångarna på timmer ökar.
I nästa nummer av Södrakontakt
redovisas hela arbetet.
Mer
information
Säkert och skonsamt
Funderar du på att plantera
Douglasgran, men känner
dig tveksam på avsättningsmöjligheterna i framtiden?
– Nu finns det information
som kan hjälpa dig i beslutet.
Douglasgran är förknippat med stor
potential, inte minst beroende på dess
vedegenskaper, men också en rad
problem och risker. En möjlig risk
man som skogsägare kanske funderar
på inför en satsning är om det finns en
marknad för råvaran i framtiden.
Ett examensarbete har nyligen
undersökt avsättningsmöjligheter för
Douglasgran i Sverige, Danmark och
norra Tyskland. Johannes Hansson,
jägmästarstudent, har genom företagsbesök och intervjuer av markägare och
forskare kartlagt marknaden för skogsråvaran utifrån ett markägarperspektiv.
För en markägare som överväger
att plantera Douglasgran förordar
studien att synen på försäljningsskedet
bör avdramatiseras. Douglasgranens
goda virkesegenskaper inom form-
– I detta arbete kommer vi bland
annat att ta resultatet av utredningen om
orsaken till den stora skogsbranden i
Västmanland i beaktande, säger Håkan
Larsson.
0490-890 00
GBOchain.com
Clark TL95 är bandet för de
största maskinerna. Rejält
grepp i kombination med skonsamhet mot underlaget tack
vare plattans unika form.
26
Jenny och Martin satsar stort på skogen
Det är häftigt att äga skog
och vi tror på vår kalkyl
Jenny och Martin satsar på skogsbruket för att visa att även unga skogsägare kan sköta
sin skog på ett bra sätt.
– Jag ska äga 400 hektar skog när jag är 40, sade
Martin Anderberg när han var 20 år.
I dag, åtta år senare, har han nått halvvägs och med
på resan har han sin fru Jenny.
– När jag träffade Martin visste jag inte mycket om
skogsskötsel. Det är häftigt att äga skog, men jag hade
ingen aning om att allt som har med skog att göra
28-årige Martin har skogsintresset
med sig hemifrån. Han gick på Ryssbygymnasiet och startade eget företag med
röjning och skotning. När han fyllt 18
började han bjuda på skogsfastigheter
och köpte 16 hektar som ett första steg
för att nå målet. Då blev han medlem i
Södra och bestämde sig för att en dag
kunna leva på sin skog.
– Jag är fortfarande övertygad om att
det ska gå att leva på 400 hektar skog,
säger Martin.
När Martin träffade Jenny bodde de
först i Småland, men flyttade sedan till
Östergötland, där Martin fortsatte sitt
företagande: planterade, röjde och skotade. De gifte sig och återvände till
Martins hemtrakter.
– Här har vi många kontakter och
jag fick jobb i butik, säger Jenny.
Ett äldre par hade ett par år tidigare
sagt till Martin att de ville att han skulle
ta över deras gård. För ett år sedan bestämde de sig för att köpa ett mindre hus
och ett par månader senare var det klart.
– Så här i efterhand hade jag önskat
att vi köpt gården tidigare. En del tror att
det var generationsskiftet som gjorde det
lätt för oss att köpa gård. Jag hade gärna
velat visa att vi hade kunnat köpa gården
ändå, säger Martin.
Mycket ska avverkas
Skogen på den förvärvade fastigheten är
till stor del blädningsskog med mycket
tall, ofta gammal och grov. Där finns
också en del gallringsskog. Skogen från
generationsskiftet är i alla åldrar.
– De första åren blir det inga problem pengamässigt för ganska mycket
skog är avverkningsmogen. Sedan gäller
det att avverka och gallra i rätt tid för att
få ut maximalt från skogen.
De skrev kontrakt med Södra om
den första avverkningen så fort de köpt
gården.
handlar om så stora pengar, säger hon.
Text och foto: Sven-Eric Petersson
De äger och bor på gården Neråsen i
Torlarp, en dryg mil nordost om Ljungby,
inte långt från Martins föräldrahem.
Tillsammans äger de 196 hektar fördelat
på skog, mosse, åkermark och bete. En
satsning som många tvekar att göra.
Det gör inte Martin och Jenny. De
bestämde sig för att köpa en fastighet
med 120 hektar skog och mark. Samtidigt generationsskiftade Martins far sin
gård mellan de fyra sönerna. Martin tog
över 60 hektar skog som gränsade till
Neråsen. Sedan tidigare hade de ett
skogsskifte på 16 hektar.
– Jag förstår att många tycker det
är en tuff satsning, säger Martin.
Han känner visserligen någon i sin
egen ålder som äger så mycket skog, men
ingen som köpt en gård med 120 hektar
skog.
– Jämfört med att köpa hus i stan för
tre miljoner känns det här ändå som en
bättre och betydligt roligare investering.
Räntekostnad som bilar
Han är öppen med vad deras gemensamma satsning kostar för att andra som
Satsar tillfunderar i samma
sammans
banor ska kunna
Jenny är 25 år och vill
bolla både siffror
visa att unga också
och tankar.
kan driva skogsbruk
– Förhopppå ett bra sätt.
ningsvis kan det
– Vi gör satsöppna ögonen på
ningen tillsammans
dem som inte tror
och då ska båda vara
att våra skogsgårdelaktiga i skötseln,
dar kostar oss
menar hon.
något. Det handJenny växte upp
lar om ett antal
på ett litet lantbruk i
miljoner kronor i
östgötska Drabo som
lån som ska räntas
hennes föräldrar
och amorteras.
arrenderade, men då
Pengar som ska
Jenny har skött det mesta av underröjinget skogsbruk ingick ningen på ungefär 15 hektar inför den
komma från
första stora avverkningen.
lärde hon sig aldrig
skogsbruket. Just
hur skog ska skötas.
nu motsvarar årsräntan vad det kostar att
– Ändå har skogen alltid funnits
köpa en Skoda Octavia kombi. Går
nära mig. Jag har ridit i skogen och
räntan upp närmar vi oss en Volvo XC70.
vägen till skolbussen gick genom skogen.
Med de jämförelserna förstår mina komSkogsskötsel vill jag lära mig genom
pisar att det inte handlar om guld och
kurser som Södra och Linnéuniversitetet
gröna skogar, säger Martin.
ordnar, säger Jenny.
En stor del av skogen på Neråsen är blädningsskog med stor andel grova granar
och tallar. Men det finns också pelarsalar
som den här 50-åriga granskogen.
– Vi förhandlade också med andra
företag, men på sikt tror vi att Södra
betalar bäst. Det är tryggt att samverka
i Södra.
I år ska 4 000 kubikmeter avverkas,
hälften är klart. De har underröjt på den
hyggesanmälda arealen. Jenny, som tagit
motorsågskörkort och lärt sig röja genom
Martin, har röjt 15 hektar och Martin tre.
– Det kunde vi göra för att vi fick lov
av tidigare ägaren att förbereda för avverkningen. Vi försöker undvika stora
hyggen genom att lämna träd som avgränsar.
Jenny och Martin tycker egentligen
inte att det är särskilt komplicerat att
äga skog, men skötseln kräver hela tiden
mycket arbete. Med viss hjälp av Södra
sköter de själva all planering. Deras skog
27
ska vara både lönsam och trevlig att vistas i.
– Vi vill ha ett aktivt skogsbruk,
sätter upp mål och funderar över hur de
ska nås när vi är i skogen. För att få
ekonomin att gå runt ska vi ha skog i alla
åldrar.
Planterar själva
Markerna i de här trakterna är till stor
del fuktiga och då är det viktigt att underhålla dikena. Det är frostlänt men
relativt lätt att självföryngra.
som sitt största intresse, annars går det
nog inte, tycker Jenny och Martin.
Martin och Jenny vill se en levande
landsbygd och i byn Torlarp finns få
tomma hus.
– I höst flyttar ett yngre par in i ett
av grannhusen. Det är roligt att unga
människor vill bo på landet och ha åkrar
och skog runt sig, tycker Jenny.
Funderingar kring turism
Som ett komplement till skogsbruket har
de en del funderingar
om turism, men vill
inte utveckla vad det
innebär innan det
tagit fastare form.
– I sommar har det
känts skönt att bara
landa och fundera. Vi
har skapat en facebook-sida, Neråsen,
för att informera släkt
och vänner vad vi
håller på med. SamtiBetes- och åkermarken på Neråsen ska hållas öppen med djur.
digt är det början på
att bygga upp vårt varumärke.
– Vi ska försöka klara planteringen
Både Jenny och Martin är föreningssjälva för jag vill veta att plantorna sitter
människor. Han valde att lämna LRF
där de ska. Om en planta dör är det mitt
Ungdomens riksstyrelse för att helhjärtat
fel och ingen annans, säger Martin som
ägna sig åt gården och sitt företag, men
berättar att de redan bestämt vad och när
han tvekar inte att på nytt engagera sig i
de ska plantera efter avverkningarna.
framtiden. Jenny är engagerad i LRF:s
Det blir övervägande gran. Plug-pluskommungrupp och lokalavdelning. Båda
ett-plantor ska planteras i höst på marker
sjunger gärna i kör och jakt är ett gemendär de inte behöver dika och då inte
samt intresse.
heller markbereder. På den lilla skogsfasDe tror på en ljus framtid som skogstigheten ska de sätta 5 000 täckrotsplantor
och hemma vid gården 5 000 Bredingeplantor.
– Vi kommer inte att sätta något som
växer fortare än detta för vi vill inte att de
förädlade plantorna ska växa snabbare
uppåt än neråt. Då hänger inte rotsystemet med och risken ökar att plantorna
blåser omkull.
På gammal betesmark funderar de på
att sätta hybridasp och på ett par hektar
hoppas de på självföryngrad tall.
– Vi ska försöka skjuta tillräckligt
med älgar innan, men inhägnar nog ändå
området.
Tror på sin kalkyl
De ska själva röja så mycket de hinner
med. Manuellt arbete som till exempel
avverkning av övergrova träd, avveckling
av skärmar, viss lövhuggning och huggning längs dikeskanter är andra exempel
på sådant de ska göra själva.
I kalkylen har de räknat med att
hugga 100-150 kubikmeter manuellt.
Gallring och slutavverkning ska de leja
bort.
– Vi tror på vår kalkyl. Med vår
satsning bör man ha gården och skogen
Jenny och Martin Anderberg har valt att
satsa stort på skogsbruk och går ofta och
gärna runt i markerna med sina hundar.
– Vi tror på vår kalkyl och en ljus framtid
på Neråsen, för både skogsbruket och
våra andra intressen.
ägare men visst finns det saker som oroar.
– De flesta skulle kanske sagt högre
räntor, men jag är mer oroad av att vi
inte ska hinna med allt. Jag kan vara
oroad av betesskadorna från älgarna och
hur branschen ska få unga entreprenörer
att stanna kvar i skogen, säger Martin.
För sena ägarskiften
Men det som oroar dem allra mest är de
sena generationsskiftena. Hälften av
Södras medlemmar är över 60 år. Många
generationsskiften kommer att genomföras de närmaste åren, tyvärr alldeles för
sent. Det betyder ofta att skogen inte
sköts som den borde, samtidigt som nya
skogsägare inte får genomföra sina idéer
när de är unga.
– Nya generationer måste känna att
de jobbar för sin egen framtid och Södra
måste locka en ny generation unga
skogsägare att engagera sig i föreningen,
säger Martin, som han menar är möjligt
bara om medlemskåren, de förtroendevalda och ledarskapet föryngras.
– Det oroar mig att så få unga inte är
intresserade, inte vågar eller får chansen.
De äldre ska lämna över i tid och med
sin erfarenhet och sitt kunnande vara
mentorer för de yngre. Därför är tidigare
ägarskiften en del av lösningen och en
viktig fråga för Södra.
Han har valt att tillsammans med
Jenny satsa på att uppfylla drömmen att
kunna leva på sin skog. Med en välskött
produktiv skog är de övertygade om att
framtiden är ljus.
I sommar har Martin och Jenny huggit
fram betesmark bakom ladugården. Nu
syns både stengärdsgården och de gamla
ekarna.
28
Maskinell plantering igen
efter rekordkort omloppstid
På 40 år hann granskogen på åkermarken bli
avverkningsmogen. Och
trots den snabba tillväxten i beståndet blev det
ekonomiska resultatet
bra. Nu har marken planterats maskinellt – för
andra gången.
Text: Carin Bengtsson Foto: Tomas Sättlin
1970 planterade föräldrarna till Tomas Sättlin och
hans bror Mats Svensson en elva hektar stor åker.
På den tiden fick man statligt stöd för att plantera
igen åkermark, så föryngringen blev billig. Plantorna sattes maskinellt med hjälp av en planteringsmaskin som hängdes på efter traktorn.
Plantorna som användes var gran av snabbväxande proveniens.
– Eftersom marken dessutom var blöt och lämpade sig bra för granodling, började plantorna växa
bra. Beståndet har sedan fortsatt att växa snabbt,
men två gallringar har hunnit genomföras, berättar
Tomas.
1998 tog Tomas och Mats tillsammans över
fastigheten Släbobygget utanför Hässleholm efter
sina föräldrar. Efter en del tillköp har de nu totalt
cirka 200 hektar mark, varav 170 hektar utgör
produktiv skogsmark. Enligt Tomas fungerar samägandet bra.
– Vi jobbar bra ihop och har samma mål med
skogsbrukandet – att utöka verksamheten och att
producera så mycket skog som möjligt.
2010 tyckte bröderna att det var dags för slutavverkning av granbeståndet på den gamla åkern.
En del träd hade till och med blivit övergrova.
Tillstånd att avverka
– Enligt Skogsvårdslagen måste ett bestånd
vara minst 45 år för att det ska få slutavverkas, så en
skogskonsulent från Skogsstyrelsen fick komma ut
och göra en kontroll. Han gjorde samma bedömning och därmed fick vi tillstånd att avverka, säger
Tomas.
Trots beståndets rekordkorta omloppstid och
trädens frodvuxenhet blev timmerutbytet i avverkningen normalt och det ekonomiska resultatet bra.
– Det är intressant och visar att gran på åkermark i södra Sverige kan vara riktigt lönsamt, trots
att kvaliteten på virket kan påverkas negativt av
alltför hög tillväxt. Jag tror att om vi privata skogsägare ska kunna hävda oss på en allt tuffare marknad
och fortsätta få lönsamhet i vårt skogsbruk måste vi
satsa mer på intensiv skogsodling, säger Tomas.
Manuellt och maskinellt
Ett par år efter avverkningen var det 2012 dags att
föryngra hygget. Tomas och Mats planterade de elva
hektaren manuellt, men året därpå förstördes en stor
del av planteringen av vårvintertorka. I det fina
vårvädret hade plantorna satt igång och växa medan
marken fortfarande var frusen, vilket fick till följd
att plantorna dog.
– Omplanteringen ersattes av vårt försäkringsbolag, så då valde vi i våras maskinell plantering
för att själva slippa göra om allt arbete. Med sin
Bracke-maskin satte entreprenör Sven Ralsgård
16 000 granplantor av nordostproveniens, som är
tålig mot vårfrost.
Att samma mark har hunnit planteras maskinellt två gånger är nog unikt, tror Tomas. Nu hoppas han och Mats att den andra maskinella planteringen på den gamla åkermarken ska bli lyckad och
att beståndet ska utvecklas snabbt och bra så att de
hinner uppleva ännu en lönsam slutavverkning.
Tomas Sättlins söner Anton och David och två generationer planteringsmaskiner: till vänster det moderna
Bracke-aggregatet, till höger maskinen som användes
vid planteringen 1970
29
Informationsmöte för nya medlemmar
Nyblivna medlemmar bjöds
in till ett informationsmöte
på verksamhetsområdets
kontor i Vimmerby där de
fick information om Södra,
den ekonomiska modellen
och vad Södra kan erbjuda
medlemmarna.
Text: Carin Bengtsson Foto: Carl Johan Olsson
R
sk äd
og da
en
Sedan ett par år tillbaka bjuder man på Vimmerby
verksamhetsområde in skogsägare som blivit medlemmar under det senaste året till en informationskväll. Kvällen är till för att nya medlemmar ska känna
sig välkomna i föreningen och få information om
Södras värden. Under den här kvällen deltog knappt
30 personer, unga som gamla, men alla med det
gemensamt att de är nyblivna medlemmar i Södra.
Kvällen inleddes med en liten måltid och sedan
delades medlemmarna in i två grupper.
– Eftersom vi denna kväll var så många valde vi
att ha två grupper för att på så vis få bättre diskussioner. Ett av syftena med en sådan här träff är att
medlemmarna ska kunna fråga och få
svar på just sina frågor och då är det
viktigt att gruppen inte blir för stor,
menar områdeschef Carl Johan Olsson. Kvällen var uppdelad i två block.
Christer Segerstéen medverkade och
pratade om Södra i stort, dess historia
och meningen med föreningen.
Skogsinspektor Markus Johansson
och områdeschef Carl Johan Olsson
informerade om den lokala verksamheten, hur ett avverkningsuppdrag
fungerar, vad man bör tänka på inför
en avverkning, med mera. En viktig
Nyblivna medlemmar fick information om Södra, den ekonomiska
modellen och vad Södra kan erbjuda medlemmarna.
punkt var att gå igenom hur Södras
ekonomiska modell fungerar och hur
värdet från en enskild avverkning ökar över tid.
– Dessa bitar är också viktiga att ta upp. Vi är ju
– Tyvärr är det många medlemmar som inte
unika med vår organisation och hur vi arbetar med
riktigt förstår hur Södras modell fungerar och hur
den demokratiska biten, menar Magnus Johansson,
man som medlem får del av förädlingsvinsten som
ordförande i Vimmerby skogsbruksområde.
genereras i Södras industrier. Är man aktiv och
– Diskussionen var aktiv och frågorna många
sköter sin skog, levererar sitt virke till Södra så ger
under kvällen. Det innebär att det finns ett stort
det mervärden i många år framåt, säger Markus
behov av denna typ av medlemsträffar, så detta
Johansson.
kommer vi att arbeta vidare med i framtiden också,
Från förtroenderådet informerade man om den
säger Magnus Gustafsson, förtroenderådsledamot
demokratiska organisationen: Hur fungerar Södra?
och ansvarig för kvällen.
Hur kan jag som medlem påverka och ha synpunk– Vi vill ju bygga en långsiktig relation och då är
ter på verksamheten? Vad gör förtroenderådet och
det viktigt de får en bra start som Södramedlem.
vilka är det som sitter i det?
NYTT VILTSKYDD – LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA
Stoppa viltskador året runt!
MOT VILTSKADOR ÅRET RUNT
Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot
viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår
skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se
Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
30
Kusiner blev årets unga skogsmaskinföretagare
Vårt resultat kommer av
duktiga medarbetare, bra
nätverk och hårt arbete
Kusinerna Håkan Nilsson, 37 år och Fredrik Nilsson, 31 år, utsågs 2013 till Årets unga skogsmaskinföretagare. Sedan 2009
har deras företag AB Bröderna Nilsson haft en genomsnittlig
avkastning på 15 procent, medel i branschen är cirka 3 procent.
Vad är förklaringen till de fina resultaten?
– Duktig personal, brett nätverk av kunniga personer och
givetvis hårt arbete, säger Håkan Nilsson.
Håkans pappa Roland Nilsson startade AB Bröderna
Nilsson 1974 tillsammans med sin bror Bengt Nilsson.
Företaget ligger i Traryd, söder om Ljungby i Småland, och arbetar med allt från grov slutavverkning
till klena gallringar. De har kört åt Södra sedan 1990.
Redan som 15-åring började Håkan 1990 att
arbeta som anställd i företaget. Samma år delades
företaget mellan bröderna och kvar i företaget blev
Håkan och hans pappa. 2001 blev Håkan delägare,
samtidigt tog de in Håkans kusin Fredrik Nilsson
för att arbeta i företaget.
Text och foto: Åsa Wernersson
– När pappa ville börja trappa ner erbjöds Fredrik
2009 att köpa pappas halva. Fredrik och jag hade
under åren vi jobbat tillsammans lärt känna varandra
och visste att vi var ungefär lika våghalsiga och hade
ungefär samma värderingar, vilket är viktigt när man
ska driva ett företag ihop, berättar Håkan.
Delägarskapet har visat sig vara ett lyckokast.
Företaget har gått från en skördare och tre skotare
till fyra skördare och sex skotare. De har också ökat
med en anställd om året och är i dag tio anställda.
Sedan den gemensamma starten 2009 har företaget
varit lönsamt.
– Vi har i genomsnitt haft en avkastning på
15 procent. Att vi lyckats beror på att vi utvecklar
vårt företagande och vår ledarroll i stället för att bara
vara inriktade på att producera virke, säger Håkan.
Som skogsmaskinsföretagare ska man vara kunnig inom så många områden, man ska köra maskin
och utföra service och reparationer samtidigt som
man ska vara personalchef, förhandlare och ta hand
om sin bokföring.
– Det här är svårt för många, därför måste man
ta hjälp och bilda nätverk. De som kommunicerar,
samarbetar och utnyttjar sina nätverk har oftast en
fördel. Det är också viktigt att förstå sitt bokslut och
kunna tyda andras. Ur andras bokslut får man en
fingervisning om vad det är som fungerar eller inte,
till exempel hur många anställda man ska ha, hur nya
maskiner som behövs med mera. Vi tittar mycket på
andra och försöker lära oss vad som är lönsamt och
inte. Det svåraste är att vara ekonomisk men inte
snål. Det gäller att fråga och diskutera. I dag räcker
det inte med att bara vara duktig på att köra i skogen,
säger Fredrik.
Behandla inte medarbetare lika
Både Fredrik och Håkan har under åren gått flera
kurser i ledarskap och ekonomi för att förstå sitt
företagande bättre. De går också en utbildning för
unga företagare hos branschorganisationen SMF
Skogsentreprenörerna. Där lär de sig om ledarskap,
lagkänsla, lönsamhet, teknisk kompetens och långsiktighet.
– Något vi har lärt oss är att personalen är viktigare än maskinerna. Det kvittar hur fina maskiner vi
har om inte personalen mår bra och kan prestera sitt
bästa. Vi har också lärt oss att alla medarbetare inte
ska behandlas lika. Det kan låta konstigt, men det
handlar om att tillgodose personligheten. Medan en
person blir peppad över att få hem uppdrag för ett
halvår framåt ser en annan person bara massa jobb
framför sig. I det senare fallet ska medarbetaren få
uppdragen i portioner. Vi har gjort en så kallad jobbHåkan Nilsson och Fredrik Nilsson utsågs 2013 till årets
unga skogsmaskinföretagare. De förklarar sina fina resultat med att de utvecklat sitt företagande och sin
ledarroll i stället för att bara vara inriktade på att
producera virke.
31
matchning med våra medarbetare för att ta reda på
deras personliga egenskaper för att bättre kunna
anpassa arbetet efter deras behov, säger Fredrik.
Enkäter
Håkan och Fredrik har även gett ut enkäter där
personalen har fått sätta poäng på vad man vill att
företaget lägger pengar på.
– Vi ställde frågan: Om vi ska satsa pengar på
något, vad skulle du vilja att vi satsade på? Högre lön,
fler personalaktiviteter, ändrade arbetstider, mer utbildning, nyare maskiner med mera. Det som hamnar
i topp är givetvis lön och arbetstider. Svaren blir en
hjälp för oss att prioritera och på det här sättet blir
personalen också delaktig i vilken riktning vi driver
företaget. Vi har till exempel infört fler enkelskift.
Har man till exempel inte satt poäng på personalaktivetet är det inte lika lätt att klaga på att vi inte gör
något. Nöjda medarbetare är jätteviktigt för företagets utveckling, säger Håkan.
Lära sig bli företagare
Vad kan Södra göra för att underlätta för entreprenörer?
– Södra kan inte göra så mycket, utan entreprenörer måste lära sig att bli företagare. Vi lever i en
marknadsekonomi, där utbud och efterfrågan sköter
sig själv. Betalar Södra mer, så blir vi fler som konkurrerar och om Södra pressar oss blir vi färre. Det
som är viktigt är att Södra är långsiktiga i sina beslut.
Ibland har priser pressats och entreprenörer försvunnit och plötsligt blir det en brist, den ryckigheten
Personalen är viktigare än maskinerna. Det kvittar hur fina maskiner man har om inte personalen mår bra och kan prestera sitt bästa. Håkan och Fredrik har gjort en så kallad jobbmatchning med sina medarbetare för att ta reda på deras
personliga egenskaper för att bättre kunna anpassa arbetet efter deras behov. Håkan samtalar med Rene Nielsen om
dagens sevicearbeten.
som uppstår är negativ. Att Södra nu erbjuder entreprenörerna ekonomiutbildning är mycket bra. När
du börjar förstå helheten i företaget blir du en bättre
företagare. Att förstå ett bokslut är ju inte detsamma
som att man måste sköta allt själv. I vårt fall är
Håkans fru anställd på halvtid och sköter bokföring
och bokslut, eftersom hon har arbetat på redovisningsbyrå, säger Fredrik.
I november förra året fick de ta emot priset Årets
unga skogsmaskinföretagare av SMF, Skogsmaskinernas
branschorganisation. Priset är på 50 000 kronor.
– Vi är givetvis stolta över att uppmärksammas
för vårt arbete. Vårt företags styrkor är att vi haft
personal som stannat länge samt att vi utför mycket
i egen regi. Även om vi inte är i mål med allt, så är
vår vision klar och den handlar om hårt arbete, bra
nätverk och god personalvård.
VEM SKA
TA ÖVER?
Att planera och genomföra ett generationsskifte ställer stora krav på
kunnande inom skatte- och civilrättens områden samt i frågor som rör
värdering och ekonomi. Låt någon av LRF Konsults generationsskiftare hjälpa
dig och din familj. Oavsett om det gäller en gård eller ett företag så besitter vi all
den kompetens som krävs för ett lyckat ägarskifte.
Under hösten anordnar vi ett femtiotal generationsskiftesträffar runt
om i landet. Anmäl dig och din familj på www.lrfkonsult.se/gba2014.
lrfkonsult.se
32
Studenternas
uppföljningsarbete
gör skillnad
I röjningsbestånden kontrollerar man bland annat om rätt
stammar har plockats bort respektive lämnats kvar.
Under sommaren har 13 skogsstudenter arbetat med att följa
upp kvaliteten i de skogsvårdsåtgärder som entreprenörer har
utfört åt Södra.
– De har gjort mätningar i fält,
kontrollerat mot våra föreskrifter
och återkopplat till entreprenörerna – en viktig uppgift för att
vi ständigt ska kunna bli bättre,
men som vi inte hinner med att
göra själva i det dagliga arbetet,
säger skogsbruksutvecklare
Magnus Lindén.
Text: Carin Bengtsson Foto: Tomas Rahm
Innan det var dags för studenterna att börja inventera fick de utbildning i Södras rutiner för kvalitetsuppföljningar.
Här pågår kontroll av genomförd plantering.
Varje år genomför Södra noggranna
uppföljningar av skogsvårdsuppdragen.
Kvaliteten kontrolleras i ett antal slumpmässigt och systematiskt utvalda objekt
där markberedning, plantering, röjning
och gallring har utförts. Syftet är att se
till så att uppdragen genomförs med god
skogsskötsel och att få underlag för att
jobba med kvalitetsförbättringar.
Sedan ett tiotal år erbjuder Södra
jägmästar- och skogsmästarstudenter,
studenter från Skogs- och Träprogrammet samt de som utbildar sig till skogstekniker att på sommarlovet genomföra
dessa kvalitetsuppföljningar.
– Från och med i år har även uppföljning av skogsbruksplanläggningen
skett på några områden, berättar
Magnus Lindén.
Efter en inledande utbildning i
Södras rutiner för kvalitetsuppföljning
inleds arbetet med att inventeraren
lägger ut ett antal provytor i beståndet.
När det gäller planteringsuppföljningen
räknar man antalet plantor på ytan och
kontrollerar var plantorna sitter och hur
de är planterade. I röjningsbestånden
räknar man hur många stammar som
har tagits bort och hur många som är
kvar. Man undersöker också om det är
rätt stammar som har tagits bort respektive lämnats kvar. Förutom kvalitetskontroller görs även ganska omfattande
kostnadsuppföljningar på markberednings-, planterings- och röjningsuppdragen.
När fältarbetet är klart jämförs
de insamlade uppgifterna med Södras
standarder för de olika skogsvårdsåtgärderna och resultatet återkopplas
till utföraren.
Kvalificerade uppgifter
– Uppföljningsarbetet är ganska kvalificerat. Studenterna får jobba praktiskt
ute i skogen, göra digitala datasammanställningar och dra slutsatser.
– De ska dessutom återkoppla
resultatet till och diskutera skogsvårdsåtgärder med entreprenörerna. Det gör
de tillsammans med skogsvårdsledaren
eller produktionsledaren på verksamhetsområdet. Allt eftersom de blir varma i
kläderna får de ta mer ansvar för dialogen med entreprenörerna.
Bra erfarenhet
Anna Henckel, som studerar tredje året
på jägmästarprogrammet vid SLU i
Umeå, är en av dem som i sommar har
hjälpt Södra med kvalitetsuppföljningar.
– Jag har jobbat med plant- och
röjningsuppföljning inom Region Öst
och även en vecka med ÄBIN-inventering. Efter en bra uppstart med några
dagars utbildning var det enkelt att
komma igång och det var lärorikt att
själv få planera arbetet. De praktiska
uppgifterna ute i skogen i kombination
med problemhantering och diskussioner
med entreprenörer har gett mig en bra
erfarenhet för framtiden, säger Anna.
Gör då studenternas insatser någon
skillnad?
– Ja, det måsta man nog säga. Våra
kvalitetsuppföljningar har lett till många
förbättringar. Inte minst tack vare att vi
upptäcker sådant som inte syns så tydligt, men som är väldigt viktigt för
skogsägaren, till exempel planteringsförbandet eller avståndet mellan stickvägarna i ett gallringsbestånd.
– Hade vi inte haft dem är jag
ganska säker på att våra skogsvårdsåtgärder inte hade hållit den nivå de gör
idag. Planteringarna har definitivt blivit
bättre, bland annat tack vare uppföljningarna. När det gäller röjningarna har
kvaliteten i dem blivit mycket jämnare
än de var tidigare, och i skogsvården i
gallringarna lyckas vi hålla samma höga
kvalitet. I gallringarna har vi också
börjat jobba med nya kvalitetsmått,
något som har varit möjligt tack vare
uppföljningarna. Ett sådant mått är att
alltid anpassa beståndens täthet till
markens produktionsförmåga så att
volymtillväxten efter gallring blir så hög
som möjligt, säger Magnus Lindén.
33
På Emåns Ekomuseum
rinner det av liv
Vatten är det viktigaste vi har för att leva och därför
något det bör talas mer om. Vid Emåns Ekomuseum i
Bodafors pågår det för tillfället en utställning om skogens vatten. Syftet är att väcka tankarna kring vattnets roll i skogen och människans ansvar för naturens
artrikedom i känsliga miljöer.
Text och foto: Frida Nielsen
Genom åren har människan varit delaktig i naturen och på ett avgörande sätt förändrat skogens miljö. Detta har bland annat påverkat vattenhushållningen i landskapet
och därmed också det känsliga samspelet mellan mark, skog, vatten och övrig natur.
Emån är en nationalälv med en naturslinga som skär genom 12 olika naturtyper.
Här står vattnet i centrum och med utställningen vill man inspirera till eftertanke,
reflektion och varsamhet.
– Vi måste sprida kännedomen om vattnet och dess värde i naturen. Man
glömmer lätt bort kopplingen till de stora vattendragen och därmed betydelsen av
att alla måste göra rätt. De små bäckarna bildar allt större åar som mynnar ut i det
stora havet. Så om en person inte följer lagarna så blir det fel för alla, säger Ronny
Johansson, Södramedlem sedan 1975.
Allt handlar om kunskap
På Emåns Ekomuseum står vattnet i centrum. Redan utanför den gamla kvarnbyggnaden möter du som besökare spelande vatten och ljudet från bäcken. Det finns även
spännande attraktioner i form av olika vattenexperiment som uppskattas av besökarna. När du sedan stiger in på museet kan du se en unik vattenskulptur där vattnet
”pulserar” och lever.
– Man måste förstå hela sammanhanget och vi presenterar här en värld som är
dold för många. De ekologiska frågorna får allt större tyngd och i en värld där allt
fler kan allt mer om allt mindre har museet en viktig uppgift att förklara olika övergripande orsakssammanhang, säger Nils-Erik Eriksson, vice ordförande Emåns
Ekomuseum.
Nils-Erik och Ronny pratar om vattnets betydelse och att vi har alla har ett stort
ansvar, både som skogsägare men även som besökare i skogen. Det är allas vår uppgift att se till att vattnet mår bra.
– Vatten är liv och vatten berör. Många gånger behöver vi vitalisera vattnet, det
vill säga tillföra stenar i våra vattendrag för att vattnet och fiskarna ska rinna och
simma på bästa sätt. Några gånger har det blivit fel vid en avverkning nära ett vattendrag och då kan flera arter försvinna om det vill sig riktigt illa, säger Nils-Erik.
Utställningen Skogens vatten
Utställningen är uppdelad i olika stationer och får man en bra guidning så förstår
man allt hänger ihop. Museet visar fiskar, musslor, fåglar och olika vattensystem.
Vid en station ser man hur vattnet rinner och vid en annan visas Södras arbete
med naturhänsyn vid vatten.
– Vi måste förvalta arvet och det är viktigt att veta att det jag gör påverkar alla
andra. Sköter inte jag avverkningen ordentligt vid min bäck så tar hela vattnet skada
och då spelar det ju ingen roll i längden om grannen tar väl hand om sitt vatten. Det
är viktigt att veta att det finns dolt vatten under marken och därför finns det tydliga
regler om hur man använder maskiner i skogen, säger Nils-Erik.
Skydda dina plantor
mot viltskador med
Trico
®
- en naturlig produkt
Trico håller viltet borta från betning och är milt mot plantan
så du kan börja behandla redan nu.
‡7ULFRKDUHQOnQJYDULJERUWVW|WDQGHHIIHNWPRWUnGMXUKMRUWRFKlOJ
‡7ULFRlUHQQDWXUOLJWSURGXNWGHQUHSHOOHUDQGHVXEVWDQVHQEHVWnU
av fårfetter.
‡7ULFRlUYDWWHQUHVLVWHQWGnGHQWRUNDW
‡7ULFRNDQDQYlQGDVSnHWWVWRUWDQWDOWUlGRFKYl[WHUVnVRPJUDQ
WDOOOlUNRFKO|Y
‡7ULFRlUJRGNlQGI|UFHUWLILHUDWVNRJVEUXN
‡7ULFRlUHQNODVVSURGXNWRFKNDQDQYlQGDV
DYDOODDOOWVnEHK|YVLQJHQXWELOGQLQJ
‡7ULFRlUOlWWDWWDQYlQGDXWUXVWQLQJHQUHQJ|UV
med diskmedel och vatten.
Läs mer på www.organox.se
eller ring Agneta på 073-9800636 eller Stefan på 070-5818230
Ronny Johansson, södramedlem och
Nils-Erik Eriksson, vice ordförande Emåns
Ekomuseum visar hur vattenexperiemtnen utanför Emåns ekomuseum fungerar.
Utställningen är uppdelad i olika stationer där man bland annat får se fiskar,
musslor, fåglar och olika vattensystem.
Organox AB utvecklar och marknadsför biologiska medel
för areella näringar i nära samarbete med forskare och företag
34
Stort intresse för solel
som man inte har användning av själv för att underlätta beslutet att investera i solpaneler. Det går ihop
att producera sin egen el och får man ett överskott
så kan man sälja det till Södra El, säger Larz.
Enligt beräkningar kan en installation av solpaneler betala sig på 10-15 år beroende på elpris och
statliga investeringsstöd, och beroende på hur stor
anläggning du har.
– Även om anläggningen sannolikt blir en bra
affär, så tycker jag ändå inte att ekonomin är det
viktigaste motivet till att investera i en solelsanläggning. Energifrågan har stötts och blötts i decennier,
så det är verkligen en mycket speciell känsla när solen
tittar fram, elmätaren stannar och gården är helt
självförsörjande på el.
Solljus är ren energi och en investering i solceller är en investering i klimatet. Södra Els kunder
Lokalproducerat
visar stort intresse för solel och Södra har tillsammans med Jämtkraft tagit fram ett solelspaket. för nordiskt förhållande
– Prestandan på solpaneler har ökat och priset har sjunkit rejält, så erbjudandet ligger helt
Förutom att solenergi är en hållbar energikälla som
rätt i tiden, säger Larz Teke, verksamhetsutvecklare. Text: Frida Nielsen Foto: Aktiv Sol i Nöbbelse
är god mot naturen är även kvalitet och miljö viktigt
i hela produktionsprocessen. Solpanelerna är byggda
I början av sommaren presenterade Södra El ett
Flera vinster med solel
i Sverige för nordiskt klimat och konstruktionen är
solelspaket med ambitionen att åstadkomma ett
Allt du behöver ha för att producera el är en solig
tålig mot hård vind, kallt väder och snö. Panelerna
enkelt, prisvärt och pålitligt sätt att skapa sin egen
plats på fastigheten och en solcellsanläggning. Solär bättre konstruerade för att bättre ta tillvara på
el. Många av Södra Els kunder är intresserade av att
cellerna kräver minimalt underhåll och elproduktiosolenergi under mörkare förhållande.
installera en solcellsanläggning och sälja överskottet
nen är tyst. Panelerna saknar rörliga delar och håller
– Så här långt är vi nöjda med utfallet av vårt
till Södra El.
mycket länge. Panelerna säljs med en effektgaranti
solelpaket
och är helt säkra på att fler kommer
– Vi har haft informationsträffar och flera har
på 25 år men sannolikt kommer du att ha elprodukkontakta oss för installation.
hört av sig och vill veta mer. Tillsammans med
tion i ytterligare flera decennier.
Jämtkraft har vi tagit fram detta erbjudande som är
– Förutom att priset på solceller har sjunkit
För mer information kontakta Södra Els
anpassat för våra medlemmar och ett antal anläggrejält så har dessutom regeringen aviserat att man
kundtjänst på telefon 0470-890 20 eller
ningar har redan blivit sålda genom Södra, säger Larz.
besök Jämtkrafts hemsida www.jämtkraft.se
kommer införa ett skatteavdrag för den överskottsel
Södra aktivt på många plan
under Almedalsveckan
Som ett led i att lyfta fram användningen av trä visade Södra Timber
upp ett 100 kvadratmeter stort tralldäck med produkten brun rillad
trall under Almedalsveckan 2014.
Södras koncernchef Lars Idemark och styrelseordförande Christer
Segerstéen deltog i flera debatter där de lyfte Södras investeringsprogram och arbete med hållbarhet. Lars Idemark invigde även ett
industriområde.
Text: Åsa Wernersson Foto: Per-Erik Eriksson
Produkten brun rillad trall var Södra
Timbers bidrag i projektet Bostadsmodul 1.0 som genomfördes tillsammans med sex arkitektkontor, fyra
hustillverkare och ett antal underleverantörer som alla ingår i Smart
Housing Småland.
Södra Timber är medfinansiär
genom stiftelsen CBBT, Centrum för
byggande och boende i trä, till Vinnväxtprogrammet Smart Housing.
Under en treårsperiod har 50 miljoner
avsatts för att bygga höga hus med
trä. Man vill skapa ett smart boende
och hållbar byggd miljö med bas i
glas och trä.
Södra Timbers trall omgav en
bostadsmodul som var uppställd i
Visby hamn. Modulen innehåller en
komplett bostad för två personer och
är tänkt att användas i flerbostadshus
med upp till sex våningar. Den byggs
färdig i fabrik och kan transporteras
på lastbil. En tänkbar lämplig applikation skulle kunna vara som bostad
för ungdomar eller studenter. Modulen är ett sätt att visa hur industriellt
byggande i trä kan skapa attraktiva
boendemiljöer och spännande
arkitektur.
– Bostadsmodul 1.0 är ett bra
projekt som syftar till att öka använd-
ningen av trä i byggande som ligger
väl i linje med våra produkter, säger
Fredrik Gustavson, försäljningschef
Sverige.
Bostadsprototypen gjorde succé i
Almedalen. Under en veckas öppethållande kom nästan 1 800 besökare
för att se hur Småland tycker att man
ska bygga för att lösa bostadskrisen.
– Det är klart att politiker och
byggare söker lösningar på bostadskrisen, säger Smart Housing Smålands
processledare Per-Erik Eriksson. Man
är frustrerad, man vill komma igång,
men för lite händer.
35
Försäkra dig
om ett jämnt
elpris i vinter
Vill du vara säker på att du får
ett jämnt elpris i vinter? Då är
Södra Els vintererbjudande
något för dig. Med det behöver
du inte binda elpriset längre än
fem månader.
För några år sedan hade vi ett par
riktigt kalla vintrar och många drabbades av höga elräkningar. Under
2013 erbjöd Södra El därför sina
kunder att teckna avtal om ett fast
elpris under perioden november till
mars. Kampanjen fick ett bra mottagen och nu har Södra El tagit fram ett
liknande erbjudanden för den annalkande vintern.
– De senaste vintrarna har inte
varit så kylslagna och elpriserna har
därmed legat på en stabil och relativt
låg nivå. Men vi vet ju inte hur vädret
blir den kommande vintern. Med
Södra Els vintererbjudande får du ett
tryggt och jämnt elpris under hela
vinterhalvåret, säger Gustav Tibblin,
Södra El.
Vintererbjudan
de
Tryggt elpris i vin
ter
OBS!
Kor t svarstid
Många känn
er oro för att
elpriserna
Samtidig t
i vinter kan
vill man inte
stiga.
binda elpri
set för en alltfö
r lång perio
Som svar på
d.
detta erbju
der Södra El
över vintern
dig att bind
med start
a elpriset
1 novemb
Därefter står
er och fram
det dig fritt
till 31 mars
att välja om
bundet elpri
.
du vill forts
s eller om du
ätta med
vill ha rörlig
t elpris över
sommaren
Erbjudan
.
det i kort
het:
y Fast elpri
s 1/11 2014
– 31/3 2015
y Dagsaktu
ella elpriser
samt avtalsvill
ww w.sodrakor finner du
el.com eller
på
om du ringe
på 0470-890
r vår kundtjäns
20
t
y Detta erbju
dande är öppe
t både för nya
som redan
är kund
kunder och
för dig
Läs mer om Södra Els
vintererbjudanden i den
bilaga som medföljer denna
tidning. Erbjudandet vänder
sig både till befintliga
kunder i Södra El och till
Södramedlemmar som
vill bli kunder. Du kan
också läsa mer om vintererbjudandet på nätet,
www.sodra-el.com.
Om du är
intresserad
så kan du
y Teckna
anti
elavtal onlin
e på ww w.so ngen
Kontakta vår
dra-el.com
kundtjänst
på 0470-890
e-post kun
dser vice@so
20, alternativ
t via
dra-el.com
Fylla i och
skicka in blan
ketten neda
n
y
y
Teckna elav tal
Tänk på att
bestämma
dig kvickt.
kunna bind
Vintern närm
a ditt elpri
ar sig. För
s från 1/11
oss tillhanda
att
2014 så mås
senast 10
te blankette
oktober.
n vara
Grön el från
skogen – en
riktigt bra
Jag är:
Medlem
Tillsvidareanst
älld
Samarbetspa
rtner
Startdatum
Datum då
nuvarande
elavtal löper
ut
Avtalsfor
m
Tryggt elpri
si
tecknas fram vinter – fast elpris nove
mber – mars
till 10 okto
ber
Grönt rörlig
t elpris, löpan
de avtal
Grönt fast
elpris, 2-års
avtal
r
Fakturaadres
s
Postnr
Ort
Telefon dagt
id
Anläggnings
uppgifter
Anläggnings-
Personnumme
Förnamn
Efternamn
E-post
ID
Områdeskod/
-ID
Anläggningsa
dress
Underskrift
Postnr
Ort
Namnförtydl
igande
www.sodra.com
Skonsamt SKOGSBRUK
Traktorprocessorer för rätt uttag vid rätt tidpunkt
HYPRO 755
HYPRO 450 XL
– Tillverkar och säljer traktorprocessorer,
fällgripar och skotarvagnar
För mer information, kontakta HYPRO på tel.
0479 220 59 eller besök www.hypro.se
affär!
36
© Lantmäteriet
37
När Södramedlemmen Hans Rosenlund började släktforska
hittade han inte bara namnen på sina förfäder. På gamla
skifteshandlingar fanns också en mängd ägonamn på åkrar,
ängar och annan mark som bönderna nyttjade.
Text: Stefan Hedner Foto: Mikael Wallerstedt, Eijer Andersson
Ägonamn
– en del av Sveriges historia
– Jag började släktforska på min morfars fars sida och
Fantasifulla namn
hamnade då i Gränum, sydöst om Olofström, berättar
En äga kunde också ha olika namn beroende på vem
Hans. När jag gick igenom gamla handlingar och kartor
det var som refererade till den. Någon som bodde i byn
från det laga skiftet i mitten av 1800-talet stötte jag på
Söderby kallade kanske en av byns hagar för Väster-
ägonamnen och började inventera dem. De allra flesta är
hagen, medan de som bodde i grannbyn inte sa Väster-
borta idag, men jag tyckte att det var intressant att samla
hagen utan Söderbys Västerhage.
Många gamla ägonamn har också en förmåga att
och föra över dem till dagens kartbilder.
sätta fantasin i rörelse. Bland alla Norrgärdet, Storängen
Spåra till medeltiden
och Mellanhagen framträder i Elin Pihls avhandling
Människan har döpt sina åkrar och ängar ända sedan
även namn som Gråthagen, Helveteskärret, Snåltäppan
hon blev bofast och började bruka jorden. De flesta av
och Förtretet. Det är inte svårt att föreställa sig vilken
de ägonamn vi har omkring oss i dag är förhållandevis
svårighet bönderna hade att få vettiga skördar på de
unga, men det finns också de som överlevt generationer
markerna.
– Där jag har varit och tittat finns ett stort stycke
av ägarbyten. I enstaka fall kan man spåra ägonamn
mark som kallades Vången, säger Hans Rosenlund.
ända tillbaka till medeltiden.
Men denna Vången var uppdelad i säkert hundra om-
Elin Pihl har forskat kring ägonamn och menar att
de berättar en del om Sveriges och lantbrukets historia.
råden som alla fick sina egna namn beroende på läge,
Med ägonamnen har den vanliga människan, hon som
ägare eller egenskaper. Det var ett sätt att värdera
inte syns i så många historieböcker, fått sätta ett avtryck.
marken och berätta om den var stenig, mager, sank
eller kanske lättbrukad och fin.
– Ägonamnen kom på pränt när man på 1600-talet
började göra geometriska kartor över Sverige, förklarar
Elin. Men den stora dokumentationen skedde i sam-
Namn på skogar
band med jordbruksreformer som det laga skiftet. Då
Namn på skogar sorterar inte under ägonamnen utan
gick lantmätarna ut på bred front över landet för att
under det som kallas naturnamn, tillsammans med bland
göra skifteskartor över alla socknar och byar. Varje liten
annat berg, sjöar och åar.
– Som regel nyttjade bönderna den kringliggande
teg skulle definieras.
skogen gemensamt innan den skiftades i samband med
Det typiska ägonamnet är tvådelat och består av ett
storskiftet, berättar Hans. Inom många byar och familjer
huvudled som -åker eller -äng, samt ett bestämningsled
som Stor- eller By- i exempelvis Storåkern eller
ett fall där en ängsmark först kallas Djupröfven och
Byängen.
sedan ändras av lantmätaren till Djupängen.
– Många åkrar, ängar och beteshagar döptes efter
namngav man även skogar och delar av skogar.
När Hans och hans fru köpte sin skogsfastighet i
Alltidhult utanför Olofström för 17 år sedan fick de
Ägare och väderstreck
sina ägare, som MattsJönstäppan. En del fick namn efter
överta en skogskarta som den gamle ägaren hade gjort
I Elin Pihls avhandling berättas om hur det gick till när
yrkesgrupper, till exempel Soldatvreten, Prästängen och
eller ärvt från tidigare ägare. Där hade olika partier av
lantmätarna kom ut till byarna och skulle få klart för sig
Skomakarkärret. Även väderstreck var vanliga.
skogen fått olika namn.
vilka ägor som fanns och vilka som brukade dem.
– De talade då framför allt med de äldsta bönderna,
eftersom det var dessa som visste mest om de olika
ägorna och deras namn.
Ibland kunde det hända att lantmätaren justerade
ett namn som han tyckte var olämpligt. Elin skriver om
Vissa ägonamn har med tiden och efter bebyggelse
– Före mobiltelefonernas tid var det nog nödvändigt
övergått till att bli namn på allt från stadsdelar till hela
att ha det så, inte minst av säkerhetsskäl. Man talade om
tätorter.
på morgonen vilken del av skogen man skulle arbeta i,
– Jag bor själv i Storvreta, berättar Elin. Det namnet
kommer säkert från att ett stycke odlad mark en gång i
tiden fanns på platsen och hade namnet Storvreten.
och kom man inte hem på kvällen så visste de andra var
de skulle leta.
38
Stort behov av att
slutavverka ekskog
under kommande år
Slutmålet ekföryngring.
En stor del av den sydsvenska ekskogen har uppnått slutavverkningsbar ålder. En fjärdedel av volymen är grövre än 45 cm i brösthöjd och hälften är klassad som slutavverkningsskog enligt riksskogstaxeringen. Behovet av att föryngra ek kommer därför
att bli stort under kommande år. Den mest kostnadseffektiva modellen för föryngring
av befintlig ekskog är att uppnå spontan naturlig föryngring. För föryngringskostnader utgår ett 80 procentigt statsbidrag för samtliga föryngringskostnader inklusive
hägn. Det blir därmed inte dyrare än en normal granplantering.
Skötsel
Eken har goda ollonår
med 3-8 års mellanrum.
De begränsas främst av
frost under blomningen.
Även om det finns
rikligt med ekollon kan
föryngring utebli om
ollonåret sammanfaller
med stora populationer
av sorkar och möss.
Förutom smågnagare är
Nötskrikan gömmer ekollon som
gräs den svåraste faktorn
vintermat. Lyckligtvis har den dåligt
minne och konsekvensen blir självför den unga ekplantan,
sådd ekplanta.
där framför allt vattenkonkurrensen är allvarlig.
Första året får ekplantan ofta bara en enkel bladkrans i
toppen, men skjuter ner en pålrot 30-50 centimeter
under mark. Har den väl etablerat sig är den sedan
mycket tålig. Eken föredrar skugga och god tillgång på
fukt de första åren men kräver sedan snabbt god tillgång till ljus. Spontan föryngring uppstår regelbundet i
ekskog med bra marktillstånd, men plantorna tynar
snabbt bort om de inte får ljus. Unga plantor är dessutom relativt känsliga för frost.
Föryngring år 0
Observera tillgången på ekollon under sommaren!
Ansök om tillstånd för föryngringshuggning och ädellövskogsbidrag hos Skogsstyrelsen. Markbered kraftigt
och arealtäckande om det finns mycket gräs eller tjocka
lager av icke nedbrutna löv. Vid bra marktillstånd är
markberedning onödig. Mylla om möjligt ner ollonen
på hösten. Markberedning kan ske med vanlig skogsmarkberedare men bör ske i dubbla stråk alternativt att
ytan körs två gånger vinkelrät mot varandra. Myll-
ningen kan göras med fyrhjulsdriven jordbrukstraktor
och ett nät av kedjor som släpas efter, alternativt manuellt med kratta.
År 1
Observera antalet lövplantor - minsta antal bör vara
3500/ha, varav minst 200/ha ekplantor.
En lyckad föryngring bör ha 5000-6000 plantor
per hektar varav 2000 av ek. Ljushugg beståndet genom
att avverka ca 40% av virkesvolymen.
Avverka all underväxt i det gamla beståndet och
flisa den.
Sätt upp ett 2 meter högt hägn om klövvilt finns i
området.
År 3
Om tillräckligt med plantor har etablerat sig avverka
resterande del av ekbeståndet.
Hjälpplantera i mistor med björk eller lönn/lind/
fågelbär eller sätt i ekplantor om antalet huvudstammar
inte är tillräckligt stort eller väl spritt över arealen.
År 5
Röj i brunnar runt tänkta ekhuvdstammar och vargröjning (förväxande vidkroniga individer). Dubbeltoppar
och andra defekter klipps bort med sekatör/grensax på
ekhuvudstammarna.
Röjningsprogrammet vid olika höjd
Höjd 4 m
Röj till 3500-6000 plantor per hektar. Tidigaste tidpunkt att avlägsna hägnet.
Höjd 7 m
Röj till 2500-3000 plantor per hektar. Sista tidpunkt
för att avlägsna hägnet.
Höjd 9m
Gallring till 1500-2000 plantor per hektar.
Äldre ekskog lämplig för slutavverkning och
självföryngring.
Observera att inget hägn är helt vilttätt! Regelbunden tillsyn av hägnet är nödvändig liksom att med
hundar jaga av hägnet flera gånger per säsong. Avveckla inte hägnet för tidigt eftersom älgar och andra
hjortdjur kan gnaga på stammarna hos yngre ek.
Slutavverkning av ek
Det finns en myt att ädellövskog inte får slutavverkas.
26 procent av eken är grövre än 45 cm i brösthöjd.
48,9 procent av eken finns i huggningsklass D vilket
betyder slutavverkningsskog enligt riksskogstaxeringen.
Behovet av att föryngra ek kommer därför bli stort de
kommande tioårsperioderna.
Det är lika tillåtet att avverka ek som att avverka
gran. Men utöver den normala hyggesanmälan ska
tillstånd begäras från Skogsstyrelsen och ett samråd
med myndigheten ska ske.
En välskött ekskog med högt virkesvärde har ofta
måttfulla naturvärden varför tillstånd sällan eller aldrig
nekas.
Det är också tillåtet att slutavverka till exempel en
dålig bokskog och byta trädslag till ek. Kravet för all
ädellövskog är att den ska efter föryngring bestå av
minst 70 % lövträd och minst 50 % ädla lövträd. Det är
alltså möjligt att ha 30 procent barrinblandning.
Det är upp till skogsägaren att välja naturlig föryngring eller plantering. För föryngringskostnader
utgår ett 80 procentigt statsbidrag för samtliga föryngringskostnader inklusive hägn. Det blir därmed inte
dyrare än en normal granplantering. Även gräsrensning
ingår.
Nettot vid slutavverkning varierar mellan
200 000 per hektar (kvist ek under 50 cm i brösthöjd)
till 700 000 per ha för 60 huvudstammar 70 cm+
kvistfria 9 m. Det är få trädslag där rätt skötsel lönar
sig bättre.
Anders Ekstrand
Lövskötselexpert på Södra
39
Kommersiellt steg för Durapulp
Södra tar det första kommersiella steget ut på
den internationella marknaden för biokompositmaterialet Durapulp. Det sker genom samarbete med brittiska James Cropper PLC och
ambitionen är att nå konsumentmarknaden
med produkter som har Durapulp som råvara.
Foto: Andreas Lindholm, Rasmus Malbert
Södra och James Cropper väver ihop sina respektive
kärnkompetenser och skapar krossfunktionella
expertteam som syftar till att utveckla Durapulplösningar för ett brett användningsområde.
– James Cropper har hög teknisk kompetens
och en global marknadstäckning som gör att vi kan
öka tempot i att kommersialisera Durapulp, säger
Anna Altner, projektledare i Södra för Durapulp.
– Samarbetet ska inledningsvis främst ske inom
nisch- och lyxförpackningar men vi ser även bredare
användningsområden, inklusive trädgårdsmarknaden, säger Jacqueline Redman, strategisk marknadsoch innovationschef på James Cropper.
James Cropper arbetar med specialpapper och
konvertering och har teknisk fiber som en del av
produktportföljen. Företaget har spetskompetens
inom skräddarsytt färgat papper och har de senaste
sex månaderna vunnit två utmärkelser för innovativa
hållbara lyxförpackningar, det senaste i Shanghai.
James Cropper har även varit framgångsrikt inom
teknisk fiber med produkter för bland annat bil och
flygindustrin.
– Vi ska nu utforska om vi kan etablera värdefulla användningsområden för vår unika produkt på
dessa marknader, säger Urban Blomster, affärsutvecklare på Durapulp.
Södra har sedan
tidigare ett samarbete
på teknikområdet med
Swt Paper, ett privatägt
affärsutvecklingsföretag i Varberg inom
kundanpassade papUrban Blomster
per- och kartongprodukter. Det samarbetet
gör det möjligt att ta fram våtformade Durapulpdemonstratorer som visar materialets möjligheter
inom kundanpassade förpackningar och kartonger.
Vi kan skog och
lantbruk och
hjälper dig gärna
Välkommen in på något av våra 461
kontor runt om i hela Sverige.
handelsbanken.se/skogochlantbruk
40
Uppskattad dag på
Emil, Ida, Madicken och Emil var
några av de karaktärer som lockade Södras medlemmar till Astrid
Lindgrens värld en dag i augusti.
– Det var härligt att tillsammans med Vimmerbys skogsbruksområdes förtroendevalda
välkomna nästan 3 000 Södramedlemmar till medlemsdagen
vid Astrid Lindgrens värld, säger
Petra Patcha, kommunikatör på
medlemsavdelningen och ansvarig för medlemsdagen.
Solen sken och temperaturen låg runt 20 grader
när portarna till Astrid Lindgrens värld öppnades. För åttonde gången bjöd Södra in sina
medlemmar till Astrid Lindgrens värld den 24
augusti. I Södras medlemstält fick barnen hämta
glass, prova på kottkastning och se om de vuxna
visste hur en slangbella ska hanteras. De fick
även information om Södraskolans kurser från
en av regionens kursledare.
– Denna dag är oerhört uppskattad bland
våra medlemmar och i år kunde vi dessvärre inte
tillhandahålla biljetter till alla som ville komma,
vi får helt enkelt se vad vi kan göra till nästa år,
säger Petra.
Systrarna Wilma och Lovisa vann
pris
i kottkastningen.
Lina ville också kasta kottar.
Systrarna
Emilia oc
h My Sand
Nellie Dah
ström och
l såg fram
kusinen
emot dage
Lindgren
s värld.
n på Astri
d
Södras styrelserister
ordförande Ch
r på
Segerstéen va
tält
plats i Södras
och svarade på
frågor från
.
medlemmarna
En scen ur
Madicken
uppskattades
av publiken
som trängdes
i bänkraderna.
Kottkastningen i Södras
Pippi Långstrump bjöd på mång
a skratt vid Villa Villerkulla.
tält lockade många.
Sabina och
mamma Mia
Melin var på
plats.
41
Ny generation
granbarkborrar
svärmade på
sensommaren
I slutet av juli och början av augusti svärmade en
ny generation granbarkborrar. Angrepp som sker
sent på säsongen är svåra att upptäcka, men håll
utkik efter färgförändringar i barren och bark
som lossnar högt upp på stammarna. Leta i första
hand i områden med kvarglömda vindfällen och
där tidigare angrepp har skett.
– Har man skött skogsskyddet bedömer vi dock
att risken för omfattande angrepp är liten, säger
Magnus Petersson, skötsel- och teknikchef i Södra
Skog.
Text: Carin Bengtsson Foto: Per-Erik Larsson
Upparbetningen av vindfällen i de
södra delarna av Götaland tog lång
tid eftersom många fastigheter drabbats. Arbetet blev klart under våren
och transporten av virke till industrin
fungerade tillfredsställande.
Huvudsvärmningen började i april
och kulminerade i slutet av maj och
därefter startade syskonkullsvärmning
från de djur som inledde svärmningen
i april. Den nya generationen granbarkborrar var klar att svärma i mitten
Under hösten kan den
nya generationen orsaka
nya angrepp som vi bör
se upp med.
Magnus Petersson
av juli, vilket också visade sig i en
ökning av fällfångsterna.
Under slutet av juli och början av
augusti upplevde vi en period med
mycket varmt och torrt väder, men
sedan blev det återigen mer nederbörd.
– Därför har motståndskraften
mot angrepp varit relativt god under
större delen av säsongen och inga
stora angrepp på stående skog har
rapporterats. Under hösten kan den
nya generationen orsaka nya angrepp
som vi bör se upp med, säger Magnus.
Råd till skogsägaren
Den nya generationen granbarkborrar
inledde svärmningen vecka 28 och
den var intensiv under slutet av juli
och början av augusti. Risken för
större angrepp hos de medlemmar
som skött skogskyddet bedöms som
relativt liten, men det är alltid viktigt
att följa utvecklingen.
– Leta i första hand efter angrepp
i nya beståndskanter och i områden
med tidigare angrepp samt i anslutning
till kvarglömda vindfällen. På våren
och sommaren upptäcks angrepp ofta
genom ingångshål, kodflöde och
borrmjöl ganska långt ned på stammarna. Nu på hösten bör man också
titta i trädkronorna efter eventuella
färgförandringar i barren och bark
som lossnar från stammen. Hackspettar hittar ibland träd med angrepp
och hackar bort barken högt upp på
stammarna för att komma åt larverna.
– Avverka och forsla bort angripna träd så fort som möjligt för att
få maximal skogsskyddseffekt och
rädda virkesvärdet. Kontakta ditt
verksamhetsområde för mer information och om du behöver hjälp med
avverkningen. Lämna alltid kvar träd
som varit döda en längre tid med
hänsyn till naturvården, säger Magnus
Petersson.
Träd som nyligen har växlat barrfärg till rödbrun kan avverkas för att rädda virkesvärdet,
men troligen har granbarkborrarna redan lämnat trädet.
Nu
dags för
är det snart
ÄLGJAKT!
Se vårt jakt- och friluftssortiment online,
alltid uppdaterat med senaste nytt.
Vår erfarenhet och bredd - Er fördel!
0644-72100 – skogma.se
42
Gustav Tibblin
Vad gäller när du
fått skadad skog?
Av: Vibeke Alstad, LRF Konsult. vibeke.alstad@konsult.lrf.se
I augusti härjade en brand i Västmanland och många skogsägare drabbades, både direkt och indirekt. Detta har aktualiserat frågan vad som gäller, rent skattemässigt, för den som fått
skadad skog. Reglerna är självklart desamma om skogen är skadad av något annat som till exempel vind eller insekter.
Lägre
elnätsavgift
Det är inte så väldigt länge sedan som elen
kom till byn. Om man går runt och pratar med
de gamla, stöter man förr eller senare på någon som kan berätta om hur det var när elen
kom till byn. Den stora kostnaden på den tiden
var att dra fram el till gården. Idag kallar vi
det för elnätsavgift. Den lilla kostnaden var
själva elförbrukningen, det fanns ju nästan
inget som förbrukade ström. En glödlampa var
ofta det första man införskaffade och i brist
på elmätare, var det enkelt att fördela byns
elkostnader på antalet glödlampor i varje hem.
Hemma hos oss gick det bra ända tills man kom
till gården som satt upp en elektrisk lampa i ett
stort rum som bara användes för fester. Den
lampan lyste ju bara några få gånger om året
och kunde ju inte gärna kosta lika mycket som
en lampa i ett kök…
Sedan dess har både elförbrukning och kostnaden för el ökat väsentligt. Under många år
har den löpande kostnaden för elförbrukning
varit helt dominerande. Men, den allra senaste
tiden har elnätsavgiften ökat i betydelse och
idag motsvarar den ungefär en tredjedel av
den totala elkostnaden.
Elnäten är en monopolverksamhet. I varje
del av Sverige är det någon som har monopol
på att ha elnät. Denne någon har även rätt att
ta betalt för elnätet, men storleken på avgiften
fastställs av en statlig myndighet, Elmarknadsinspektionen. Som ett av de sista besluten
innan valet, beslöt regeringen nyligen att
förändra beräkningsgrunden för hur elnätsavgiften ska beräknas. Enligt Energimarknadsinspektionen kommer detta att leda till minskade
elnätskostnader på i storleksordningen 4 – 5
öre/kWh, eller ca 5 procent minskning för en
privat slutkonsument. För elkunder är detta en
välkommen utgiftsminskning. För de som äger
elnäten innebär det sämre avkastning. Ryktet
går att Fortum har planer på att sälja hela sitt
elnät i Sverige. Detta är logiskt eftersom Fortums avkastningskrav är 12 procent. Den nivån
blir nog svår att nå på att äga elnät i framtiden.
Skadad skog innebär ofta att man får en oplanerad skogsinkomst. Vilka skattemässiga verktyg finns då för att den drabbade skogsägaren
ska kunna styra beskattningen av denna inkomst på bästa sätt?
Skogskonto/Skogskonto
med förhöjd insättning/Skogsskadekonto
Skogskontots syfte är att dela upp en inkomst
på flera år och på så vis undvika onödigt hög
beskattning. På ett skogskonto får man sätta in
en viss andel av den virkeslikvid man fått. Även
försäkringsersättning för skog och skogsprodukter får sättas in på skogskonto. Man sätter
in på skogskonto i samband med deklarationen
och kontot får behållas i maximalt 10 år.
Har man fått skador som omfattar två års
tillväxt eller mer får man använda skogskonto
med förhöjd insättning. Det är fortfarande ett
vanligt skogskonto som får behållas i 10 år men
man får sätta in en större andel av virkeslikviden.
Om skadorna på skogen är så omfattande
att de motsvarar en tredjedel av avkastningsvärdet och den huvudsakliga delen av årets skogsintäkt kommer från skadad skog får man sätta
in på skogsskadekonto. Ett skogsskadekonto får
behållas i maximalt 20 år. Andelen av virkeslikviden som får sättas in är samma som på ett
skogskonto med förhöjd insättning.
Gemensamt för alla tre typerna är att insättningen inte får leda till underskott i näringsverksamheten och därför är det väldigt viktigt att
inte göra insättningen förrän bokslutet är färdigt! Skogskontoinsättning ska alltid göras på
våren, efter att bokslutet är färdigt men innan
deklarationen lämnas in!
Ersättningsfond
Försäkringsersättning får avsättas till ersättningsfond. Om det handlar om skador på skog
så blir det en ersättningsfond för mark men det
finns även ersättningsfonder för inventarier,
byggnader, markanläggningar och djurlager.
Syftet med ersättningsfonden är att den oplanerade intäkten ska kunna återinvesteras utan att
först beskattas. Får man skador på skogen kan
man alltså använda sin ersättningsfond till att
köpa ny mark. Fonden avsätts i deklarationen
och måste användas inom tre år. Har man inte
lyckats köpa ny mark inom tre år kan perioden
förlängas med maximalt tre år till. Har man inte
använt fonden inom dessa sex år återförs fonden
till beskattning i inkomstslaget kapital. Vid
återföringen görs ett tillägg på 30 procent av
fondens belopp. Med detta tillägg blir alltså
skatten 39 procent vilket ändå innebär en lägre
beskattning jämfört med inkomstslaget näringsverksamhet.
Förutom försäkringsersättning får även till
exempel intrångsersättning vid naturreservat och
ersättning i samband med rationaliseringsförvärv
avsättas till ersättningsfond.
43
Du vet väl att du enkelt kan
köpa och sälja insatskapital
Södra har tillsammans med SE-Banken i Malmö skapat en handelsplats där Södras medlemmar får hjälp med att på ett enkelt
sätt köpa eller sälja insatskapital. Handeln ger dig som medlem
möjlighet att bygga upp ett större insatskapital, som i sin tur är
grund för vinstutdelning. Utdelningen förra året var 4 procent.
Att sälja insatskapital kan till exempel vara en möjlighet för dig
som lämnar Södra att få ut det i förtid, till en möjlig överkurs.
Se tabellen för senaste kurs.
Så här handlar du
Handel med emitterat insatskapital
sker en gång i månaden (augusti
undantaget, då det är uppehåll.)
Emitterat insatskapital kan man köpa
och sälja utan begränsning. Insatskapitalet som är registrerat hos Södra
är det nominella värdet. Genom
handeln med detta kapital får det
ett marknadsvärde och det verkliga
värdet blir synligt. Den som säljer får
ut pengar, medan kapitalet stannar
kvar i Södra. Vill du köpa eller sälja
insatskapital måste du första gången
underteckna särskilda avtal och sända
avtalen i dubbla exemplar till SEB
Aktiehandel, 205 20 Malmö. Lägg
märke till att det är olika avtal för
emitterat och inbetalt insatskapital.
Handelsavtalen ska vara inskickade
i god tid före orderläggning.
Så lägger du din order
Alla order ska ringas in till SEB
Aktiehandel absolut senast första
onsdagen i den aktuella handelsmånaden, förutsatt att detta är en bankdag.
Telefonnumret till SEB Aktiehandel
är 040-667 66 87 och här kan du
också få svar på frågor angående
handeln. Man talar om att man vill
köpa eller sälja och vilket pris man
tänkt sig. Det gör man antingen som
limit (”jag är beredd att betala x procent över nominellt värde”) eller som
Sammanställning
handel med inbetalt
insatskapital via SEB
Datum
Omsatt
volym (kr)
sep-11
nov-11
sep-12
nov-12
sep-13
nov-13
sep-14
721 834
655 762
813 025
151 214
221 452
666 320
409 025
Avslutspris av
nominellt
115
120
110
105
100
100
100
marknadspris (”till bästa möjliga
pris”). Samtalet spelas in och SEB får
en bekräftelse på att den som ringer
är medlem och behörig att handla.
Arbetsflödet mellan SEB och Södra
är enkelt. SEB registrerar köp- och
säljintresse, stämmer av medlemskap
och innehav/saldo mot Södras medlemsregister. På avslutsdagen matchas
inneliggande order och samtliga
avslut sker till samma kurs.
Betalning
Bytet av pengar mellan köpare och
säljare sker genom SEB. Köparen får
en nota för betalning och säljaren får
sina pengar insatta på sitt medlemskonto i Södra.
Sammanställning
handel med emitterat
insatskapital via SEB
Datum
Omsatt
volym (kr)
okt-12
nov-12
dec-12
jan-13
feb-13
mar-13
april-13
maj-13
juni-13
jul-13
aug-13
sep-13
okt-13
nov-13
dec-13
jan-14
feb-14
mar-14
apr-14
maj-14
jun-14
jul-14
sep-14
398 600
1 783 000
1 249 000
525 000
210 000
365 000
115 655
610 000
150 021
150 000
ingen handel
328 595
265 000
1 255 000
6 561 792
1 406 000
688 000
695 000
630 000
1 710 000
2 092 000
2 690 000
1 645 000
Passa på att handla
med inbetalt insatskapital
i november
I september kunde man handla med inbetalt insatskapital. Nästa chans att handla inbetalt insatskapital
blir i november. Sedan dröjer det till september nästa
år innan du åter kan handla igen. Emitterat insatskapital kan du som vanligt handla med varje månad.
Mer information
om handeln och handelsregler finns även
på Södras skogsägarnät, skog.sodra.com.
Där finns också handelsavtal för utskrift.
SÄLJA SKOGSFASTIGHETER
Avslutspris av
nominellt
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Vid handeln i september omsattes
1 645 000 kronor (nominellt värde)
till kursen 100 procent.
Erfarna fastighetsmäklare som behärskar
samtliga i en fastighetsaffär ingående moment
• Fastighetsbildning (avstyckning,
klyvning, fastighetsreglering m m)
• Pantbrevshantering
• Kreativa skattelösningar såsom
reavinstbeskattning, ersättningsfonder, skogsavdrag m m
• Hantering av EU-stöd, stödrätter etc
• Kalkyler för såväl växtodling som
djurhållning
• Hantering av arrendefrågor,
servitut, nyttjanderätter.....
• Fastighetsvärderingar med god
precision
• Upprättande av skogsbruksplan
Vid förmedlingsuppdrag ingår alla dessa moment
utan extra ersättning utöver överenskommen provision.
ERFARENHET - KONTAKTNÄT - AMBITION
Välkomna att kontakta oss!
SKÅNEGÅRDAR AB • HUVUDKONTOR: Lund 046-19 04 40
REGIONKONTOR: Jönköping 036-30 76 80 • Kristianstad 044-35 23 01
44
I lov
Det har gått fort för Fideli Sundqvist.
Efter bara några år i yrket är hon en
av Sveriges mest framstående papperskonstnärer. Uppdragen kommer från
hela världen och nyligen gav hon ut en
bok om konsten att klippa i papper.
Text: Stefan Hedner Foto: Martin Ridne, Maria Wretblad,
Helena Karlsson, Maria Wretblad, Olivia Jeczmyk, Marie Wretblad,
Anna-Lena Ahlström
45
och kan användas för mer funktionella modeller.
Normalt börjar Fidelis arbete i datorn där hon
gör skisser i Illustrator. Det sparar tid och syftar till
att visa sig själv och kunderna hur slutresultatet ska
bli. När hon är nöjd startar arbetet med att klippa,
skära, vika och sätta ihop. Oftast utgår hon från
A4-ark, så de färdiga objekten blir inte så stora. Det
underlättar transporten till fotostudion, för det mesta
fotograferas och det är de bilderna som sedan används som illustrationer.
– Det är underbart att jobba med händerna och
att bygga olika miljöer och karaktärer. Jag tycker också om att det är så många olika moment inblandade,
från idé, skissande, mätande och byggande till att slutligen arrangera de olika modellerna i en scenografi.
e paper
Det är lätt att bli fascinerad av silhuettklipp och
pappersmodeller. Sinnrika geometriska figurer, små
verklighetstrogna modeller av höghus eller fantasifulla djur är både vackra och spännande att se på.
Men hur går det till att göra dem? Fideli Sundqvist
vet och delar också med sig av flera exempel i boken
”I love paper”, som kom ut förra hösten.
– Det var förlaget Natur & Kultur som tog kontakt och föreslog att jag skulle skriva en bok i ämnet,
berättar hon. Boken fungerar dels som en inspiration
med förslag och mallar till ett 40-tal pappersprojekt,
dels är det en konstbok med mycket bilder av det jag
gjort de senaste åren. Bland annat byggnader, blommor, frukter, djur och olika maträtter.
Svenskt och internationellt
Fideli har arbetat som papperskonstnär sedan hon
gick ut Konstfack för tre år sedan.
– Uppdragen växlar mellan reklamuppdrag,
illustrationsarbeten, skyltningar och egna, mer konstnärliga projekt. Jag har en agentur som representerar
mig och hjälper till med kundkontakter och förhandlingar. Ungefär hälften av uppdragen kommer från
Sverige och hälften från utlandet. Emellanåt försöker
jag också ha utställningar för att visa mina egna
projekt.
Bland det Fideli gjort i Sverige märks kampanjer
för Arla, Systembolaget och Kronans Apotek.
I somras var hon aktuell med en stor kampanj för
Åhléns. Internationellt har hon exempelvis jobbat
med Louis Vuitton i samband med att modehuset
öppnade en ny butik i Seoul i Sydkorea.
Provade många material
Fideli växte upp i ett kreativt hem och hade tillgång
till många olika material och verktyg i mammans
keramikverkstad. Efter skolan var pysslandet ett
självklart tidsfördriv.
– Det var lyxigt att ha så många material att
jobba med. Jag provade förstås keramik, men det var
för långsamt med alla väntetider. Att hålla på med
papper var snabbare och mera min stil.
I boken ”I love paper” bjuder Fideli på en hel del
av det hon lärt sig genom åren. Allt från tips om
verktyg och papper till grundtekniker och rena steg
för steg-instruktioner. Definitivt något för den som
gillar att pyssla och som vill smycka hemmet med
små fina pappersklipp.
Vinn I LOVE
O
PAPER!
– Och så är det klart att ”I love paper” ska översättas till engelska och ges ut i USA och Storbritannien.
Tacksamt med papper
I sina projekt arbetar Fideli mycket med att bygga
upp stämningar och berättelser.
– Då är papperet ett tacksamt material, menar
hon. Olika färger, papperskvaliteter och tjocklekar
förmedlar helt olika känslor. Pastellfärgat papper kan
ge ett poppigt eller till och med barnsligt intryck,
medan svart blir mer strikt och elegant. Eftersom det
är ett lätt material kan det också hängas upp i tunna
linor i skyltfönster. Samtidigt är det starkt och stabilt
Södrakontakt har köpt in 10 exemplar av
boken Fideli Sundqvists bok ”I love paper”.
Du kan vinna ett exemplar genom att svara
på tävlingsfrågan samt utslagsfrågan och
sedan skicka ditt svar senast 12 november till:
sodrakontakt@sodra.com eller Södrakontakt,
351 89 Växjö. Bland de tävlande som svarat
rätt väljer en jury från Södra ut de mest spännande svaren på utslagsfrågan. Vinnarna
meddelas per brev samt offentliggörs i nästa
nummer av Södrakontakt.
Fråga: Vilken svensk varuhuskedja var Fideli
aktuell med i somras?
Utslagsfråga: Vad skulle du vilja skapa av
papper, om du hade obegränsad tillgång till
verktyg och material?
46
Lantbruksströ ny produkt för Södra Skogsenergi
Södra Skogsenergi har numera produkten lantbruksströ i sitt sortiment. Södramedlemmar i hela
Södras område har möjlighet att beställa balar av
lantbruksströ från Södras sågverk i Kisa.
Text: Åsa Wernersson Foto: Arkiv, Henrik Hjelm
I april förra året fattades beslutet
att investera i en kutterspånsanläggning i Kisa och från årsskiftet
har anläggningen varit igång. Vid
anläggningen började man att
tillverka briketter till kaminer och
kutterspånsbalar som i huvudsak
används till stallströ åt hästar. Den
produkten är dammfri. Nu har
sortimentet utökats även med
lantbruksströ.
– I vår nya pro– Det är viktigt att fortdukt, lantbruksströ,
sätta utveckla nya produklåter vi dammet vara
ter och tjänster av våra
kvar. Vi tar dock bort
fantastiska råvara. I dag är
stickor och större
fjärrvärme, aska, briketter,
bitar. Det här är en
pellets, kutterspånsbalar,
produkt som redan
målade paneler, råspontfinns på marknaden.
luckor och strö av lövträd
Vi har erbjudit lantexempel på nya produkter
brukare att hämta
som tillkommit de senaste
lantbruksströ i lösvikt
åren. Förhoppningsvis är det
på sågverken. Men vi
bara början, säger Fredrik.
Fredrik Tärneberg
har fått förfrågningar på
Balarna med lantbruksom vi istället kan leverera i balar. Med
strö levereras inom hela Södras område
den nya anläggningen har vi fått möjmed en leveranstid på max två veckor.
lighet att göra balar med lantbruksströ
Leveransen kommer på en pall med
och kan därmed också sälja till en
21 balar.
större målgrupp, säger Fredrik TärneSe prislista och villkor på http://
berg, säljare på Södra Skogsenergi.
skog.sodra.com/Bestall-Torvstro
Anmäl dig till Södraskolan i höst
Höstens Södraskolankurser planeras för fullt och en del är redan
igång. Håll utkik i Sbo-nytt och på
Skogsägarnätet, skog.sodra.com,
efter vilka kurser som erbjuds i
ditt område och när de börjar.
På Skogsägarnätet ser du vem
som är kursledare i ditt område.
Vänd dig till kursledaren med
funderingar kring Södraskolan
och med frågor om kursutbudet
nära dig.
Södraskolan är ett unikt skogsutbildningskoncept för privata
skogsägare som ska ge deltagare
kunskap, inspiration och glädje.
Skogsägarplan webb
utvecklas enligt plan
Arbetet med att utveckla systemet för skogsbruksplanen
på webben, så att det blir
möjligt för skogsägaren att
själv göra redigeringar, går
planenligt.
Efter en första omgång tester
av en särskild testgrupp med
bland andra Södramedlemmar
togs en lista med prioriterade
förbättringar fram. Utvecklingen
av dessa förbättringar är klar och
testas nu av Södrapersonal.
– Arbetet med utveckling av
Skogsägarplan webb går enligt
plan. Vi jobbar nu prioriterat
med testerna och räknar med att
ha ett resultat klart om några
veckor, säger Mats Johansson,
planchef i Södra.
Parallellt med testarbetet tas
informations- och utbildningsmaterial fram. En användarguide
som kommer att finnas tillgänglig på Skogsägarnätet arbetas
fram. Den kommer att utgöra
grunden för ett utbildningspaket
som ska erbjudas medlemmarna
inom Södraskolan.
Målet med Södraskolan är
främst att genom kurser och
utbildningar förmedla skogliga
kunskaper kopplade till Södras
verksamhet och främst inom
ämnet skogsbruk.
Södraskolan vill även ge inspiration och öka gemenskapen för
ett aktivt brukande av skogen
och för en ökad tillväxt och lönsamhet på skogsgården samtidigt
som andra intressen tas tillvara,
som exempelvis natur- och kulturhänsyn, skogens vatten och
biologisk mångfald.
Såg du Södra Timbers
produkter i
”Sommar med Ernst”?
Under sommarens sändningar av det populära TV-programmet
”Sommar med Ernst” fanns produkter från Södra Timber med.
Esters Gård förnyades och slussades sakta in på 2000-talet. Med
varsam hand omfamnade Ernst rum för rum i det gamla huset och
tittarna fick vara med om fantastisk resa i tid och rum. I den här
förvandlingen fick Södra Timber vara med och bidra med ytterpanel och råspontsluckor.
Missade du programmen? Gå in på TV4Play.
47
Grattis alla vinnare!
I Södrakontakt nummer 3 tävlade man om Sofis bärbok av Stefan Casta
och Bo Mossberg. Vi har fått många härliga svar där flera skriver i sin
motivering att det är en lisa för kropp och själ att få plocka sina egna
bär för att förgylla gröten, filen, efterrätten och bakningen under höst
och vinter. Motion, frisk luft och avkoppling är andra gemensamma upplevelser av bärplockning. Skogens bär är helt enkelt livets plockgodis!
Johanna Bruhn, till höger, vill läsa till
jägmästare efter att ha gått kursen
”Skogskurs för tjejer”. Under kursen
fick de testa på praktiska saker. Här
mäter Johanna och Josefin Eriksson
med relaskop.
Johanna vill
bli jägmästare
efter skogskurs
för tjejer
Johanna Bruhn deltog i kursen ”Skogskurs för tjejer” som
genomfördes i somras i Skinnskatteberg. Här får tjejer utan
skoglig erfarenhet lära sig om alla yrkesmöjligheter inom
skogsbruket.
– Tack vare kursen vill jag läsa till jägmästare, säger Johanna.
Text: Åsa Wernersson Foto: Ida Karlsson
Kursen anordnades i Skinnskatteberg
den 31 juli till den 3 augusti och organiserdes av tre skogsmästarstudenter
och två jägmästarstudenter. Alla fem
var tjejer. Det var sjätte gången kursen
genomfördes. ”Skogskurs för tjejer” är
ett projekt som drivs av Fakulteteten
för skogsvetenskap vid SLU (Sveriges
lantbruksuniversitet). Syftet är att
bredda rekryteringen till SLU:s skogliga utbildningar Jägmästare i Umeå
och Skogsmästare i Skinnskatteberg.
Det primära målet är att få en jämnare
könsfördelning.
I år deltog totalt 19 tjejer. En av
dem var Johanna Bruhn, 20 år, från
Åmål i Dalsland.
– Det var mina föräldrar som också
är skogsägare som hade läst om kursen.
Eftersom jag funderade på mitt framtida yrkesval, tyckte de att det kunde
vara ett bra tillfälle för mig att få mer
kunskap om vilka arbeten som finns
inom skogsindustrin. Jag har ett grundläggande naturintresse och blev därför
nyfiken på kursen. Jag hade ingen
uppfattning om vilka jobbmöjligheter
som fanns, men trodde mest att det var
praktiska yrken.
Kursen motsvarade Johannas förväntningar.
– Den hade ett bra upplägg. Jag
gillade att vi bara var tjejer och att
ingen hade någon förkunskap. Vi blandade teori om yrkesval med praktik där
vi fick plantera, sitta i skotare och se en
avverkning. Det som gav mig mest är
insikten om vilken bredd det finns på
yrken inom skogsbranschen. Med en
skoglig utbildning kan man jobba i
Sverige eller utomlands, i staden eller
på landsbygden. Man kan arbeta ute
hela dagen eller ha en kontorstjänst.
Man kan även arbeta inom flera olika
områden till exempel, miljö, natur,
logistik, ekonomi eller förnybar energi.
I dag jobbar jag i färgaffär men har
bestämt mig för att söka till jägmästare.
Det var flera på kursen som tänker söka
antingen jägmästare eller skogsmästare.
Jag önskar att fler tjejer fick möjligheten att upptäcka vilka möjligheter det
finns inom skogsnäringen.
Malin Löndahl Andersson
skrev i sin motivering:
Att gå ut i skogen och plocka bär
tillsammans med familjen är ren
avkoppling i vårt stressade samhälle.
Att sedan producera saft eller sylt
eller bara äta smultron med mjölk
är en härlig känsla av att kunna
använda det naturen ger till oss.
Att inte behöva köpa färdigproducerad sylt eller saft som
är fyllt av konstgjorda aromämnen, konserveringsmedel
och E-nummer. Att ge dottern
en god start i livet på det vi
kan få från naturen.
Tillfredsställande!!
De tio lyckliga vinnarna är: Malin Löndahl Andersson, Gärds Köpinge,
Berith Andersson, Hjältevad, Helena Isaksson Petersson, Växjö, Carlo
Tengwall, Flisby, Anne-Marie Eriksson, Halmstad, Alma Larsson, Forserum, Kristina Westin, Horn, Graham Carter, Ljungby, Helmer Ohlinder,
Landsbro, Maria Fransson, Jönköping
VILTSKADOR?
Kontakta oss!
Plantskydd AB
Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed
TELs&AX
GYLLEBOPLANTSKYDD TELIACOMsWWWGYLLEBOPLANTSKYDDCOM
Posttidning B
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen
med nya adressen på baksidan (ej adressidan)
Avsändare: Södra, 351 89 Växjö
PåGång
prylspaning
Intresserad av att pryda väggen med en bild av världens största tallkotte? Eller
med alfabetet där bokstäverna formats av snirkliga växter? Eller behöver du en
rejäl och snygg väska som funkar både till kontoret och i skogen? Följ länkarna
så får du mer information.
Djurspegel
Taklampa
Fantasifull spegel för barnrummet. Finns även med kanineller lejonformad träbaksida. Säljs
i inredningskedjan Habitats
butiker i Stockholm.
Det började med att fyra post-itlappar
sattes ihop. Sedan växte skalan och Marit
Stigsdotter och Staffan Lind skapade en
taklampa av formpressat och lamineratt
björkträ. www.bsweden.com
Väska av
ekologisk
canvas
En praktisk väska i robust
och ekologisk bomullscanvas, med detaljer i
blått samt läderdetaljer.
Reglerbar axelrem och
många praktiska fickor.
Väskan ingår
g i Timberlands Earthkeepers®
sortiment.
www.hildur.se
Plansch
ABC-tapet
Världens största tallkotte har blivit konst
st
på denna plansch från svenska designgruppen Form Us With Love. Kotten är
i skala 1:1 och planschen är 50 x 70 cm.
m.
www.paper-collective.com
Tapet med alfabetets bokstäver i vacker sommarskrud.
Tapeten går att anpassa i format och bilden går att
flytta över våderna i samband med beställning.
www.rebelwalls.se
Skogsfåglar
Nattskärra
Caprimulgus europaeuss
Under stilla sommarnätter ljuder nattskärrans ihållande spel.
Det låter som om någon spinner, ett ganska entonigt surrande
som ibland byter frekvens.
Förr fanns nattskärran i glesa tallbestånd och hagmarker,
men idag hörs den ofta från hyggen. Det ska helst vara
hyggen där grupper av träd lämnats. Men det är en ganska
kort tid som hygget passar nattskärran. När de nyplanterade
träden börjar sluta sig, trivs inte nattskärrorna längre.
Nattskärran lever på insekter som den fångar i flykten. Den tar allt från små knott
och mygg till större nattfjärilar. Denna insektsdiet innebär också att nattskärran
flyttar långt söderut på vintern. Merparten av våra svenska nattskärror övervintrar
i Afrika söder om ekvatorn.
Foto från boken:
Leif Gustavsson
I boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst berättas att vi har drygt 7000 par
i landet och att den är talrikast i sydöstra Sverige. Boken går att köpa på Naturbokhandeln. www.naturbokhandeln.se • 0485-444 40
Södrakontakt betraktar nya skogsfåglar i nästa nummer.