Fördjupning i låg-affektivt bemötande

Transcription

Fördjupning i låg-affektivt bemötande
Fördjupning i
låg-affektiva
metoder
Verktyg för
implementering
Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog
Implementering
Det vi har sett fungera bäst
för implementering är
kombinationen
- Tydligt ledningsbeslut att
-
verksamheten ska jobba lågaffektivt
Introduktion i form av
föreläsning
Studiegrupper där all
personal ingår
Handledning
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Parkeringsvakten
Får man en parkeringsbot kan man ta
två utgångspunkter
- Jag ställde bilen fel. Det var dumt
- Parkeringsvakten är en idiot
- Tar man sista utgångspunkten ställer man
bilen likadant dan efter
- Och får en ny parkeringsbot
- Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter
- Vilket innebär att man inte lär sig någonting
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Mekanikern får inte ha metoder som
riskerar skada bilen!
Lite korkat är det om metoderna
innebär sämre funktion än förut
Verktyg
Klassiska låg-affektiva verktyg är
- Ställ kraven så att personen säger ja
- Lågaffektiva strategier
- Undvik förlängd ögonkontakt
- Håll avstånd
- Undvik beröring med spända
muskler
- Använd rörelse istället för
fasthållning
Verktyg
I dag ska vi titta på fyra
verktyg för kartläggning och
utvärdering
- Affektregleringsmodellen
- Belastningsmodellen
- Handlingsplanen
- Registreringsschemat
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kaos / konfliktsituationen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Vardagen
Struktur
-
Inga oväntade händelser
Lugn
Kravanpassning
Affektintensitet
-
Ställ kravet så att
personen
Kaossäger ja
Låg-affektiva strategier
Ingen kontroll
Affektutlösare
-
Inte gapa och skrikaSjälvkontroll
Gå baklänges vid
kravsättning
Stressanpassning
Tid
Verktyg
I dag ska vi titta på fyra
verktyg för kartläggning och
utvärdering
- Affektregleringsmodellen
- Belastningsmodellen
- Handlingsplanen
- Registreringsschemat
Stressmodellen
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Kaos
Orättvisa
Fel mat
Stressnivå
Svag central koherens
Sinnesmässiga svårigheter
Sömnsvårigheter
Varningstecken
Kaostecken
Akuta
Utagerande beteende
Slag, sparkar, bett etc.
Skrikande
Skadegörelse
Impulsiva självmordsförsök
Ångestattacker och panikångest
Desorientering
Handlingsförlamning
Våldsamt självskadande beteende
Varningstecken
Negativa
Ångest
Varningstecken
Autism
29,6 %
ADHD
19,2 %
Tics
10,5 %
Motoriska problem
10,9 %
Utvecklingsstörnting
12,0 %
Exekutiva svårigheteter
15,5 %
OCD
26,4 %
Trotssyndrom
17,7 %
Beteendestörning
24,8 %
Minnessvårigheter
9,7 %
Sinnessvårigheter
19,2 %
Inga problem
10,6 %
Varningstecken
Negativa
Ångest
Ljudkänslighet
Ljuskänslighet
Otrygghet
Störd sömn
Infektioner
Tvångsbeteende
Aggressivitet
Irritabilitet
Pessimism
Humörsvängningar
Rastlöshet
Modlöshet
Varningstecken
Positiva - coping
Vägran
Skärmar av sig
Går undan
Copingorienterat självskadande
beteende
Låtsaskompisar
Trötthet och lättja
Specialintressen, ökad fokus
Datorspelande, ökad fokus
Hemmasittande
Varningstecken
Tappade färdigheter
Hygien
Språk
Närvaro
Koncentration
Minne
Sociala färdigheter
Skolfärdigheter
Vardagsfärdigheter
Varningstecken
Personliga
Ljud
Rörelser
Tics
Ord
Svarta ögon
Komplexa beteenden
Efter långvarig belastning
Depression
Psykoser
Ångesttillstånd
Stressöverbelastningssyndrom
Hemmaliggande
Grundläggande
belastningsfaktorer
Kognitiva
Svag förståelse av orsak och
verkan
Central koherens
Att strukturera världen
- Utvecklas genom lek med orsak och verkning
- Skallren
- Ljuskontakten
- Stoppknappen i bussen
- Frågor
- Tills man har förstått att allt har en orsak och att
allt har en konsekvens
Svårigheter med central koherens
Runt 20 % av befolkningen utvecklar inte central
koherens normalt
-
De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget
De är inte värför-människor
De ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammanhang
Och kan därför inte förutsäga framtid
Och andras handlingar
Svårigheter med central koherens
I vissa situationer kan bristande central koherens
innebära enorm ångest
- Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande
- Men än värre är situationer där man upplever att
förlora kontrollen
- I en fasthållning upplever många en ren dödsångest
- Överlämnade till människor vars beteende man inte
kan förutsäga
Svårigheter med central koherens
Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till
sociala sammanhang
Ofta ser man inte sin egen roll
Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv
Detta medför ofta en särskild sorts paranoia
- Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir
deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på
- Och kanske till och med onda
- Vilket skapar otrygghet
Svårigheter med central koherens
Bristande central koherens är orsaken till att vi använder
oss av struktur
- Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad
som kan hända
- Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och
förutsäga framtiden
- Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett
hjälpmedel
- Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning
- Och den måste vara begriplig
- Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel,
inte personen
Grundläggande
belastningsfaktorer
Kognitiva
Svag förståelse av orsak och
verkan
Arbetsminnessvårigheter
Empatisvårigheter
Affektregleringssvårigheter
Perceptuella svårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Sinnene är
-
Hörseln
Ljussinnet
Färgsinnene
Trycksinnet
Temperatursinnet
Smärtsinnet
Kliasinnet
Kinestetiska sinnet
Smaksssinnene (7-8 stk)
Etc
Sinnesmässiga svårigheter
Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet
Det kan vara
-
Ökat sinneskänslighet
Minskat sinneskänslighet
Svårigheter att habituera
Svårigheter att filtrera
Synestesi
Sinnesmässiga svårigheter
Det finns flera typer av självskada
- Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet
- Skära/bita
- Kasta huvudet
- Slå sig 1-3 slag
- Kaossjälvskada
- Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc
- Självskada på grund av underkänslighet för smärta
- Slå djupa slag
- Rispa skenben
- Hoppande
Sinnesmässiga svårigheter
- Endorfinsökande självskada
- Slå på bulor
- Kommer ofta efter
kaossjälvskada för att
minska smärtan
- Skära sig bredvid skärsår
- Social självskada
- Vanemässig självskada
Verktyg
Därför jobbar man med sinneshjälpmedel
-
Breda bälten
Tryckvästar
Stödstrumpor
Handledsvikter
Bolltäcken
TENS
Musik i iPod
Smärtstillande medicin
Och stressänkning i form av struktur och acceptans
Grundläggande
belastningsfaktorer
Sömnsvårigheter
Bristande struktur
För höga eller för många krav,
Egna eller andras
Ensamhet
Utanförskap
Familjrelaterade problem /
problem med kompisarna
Tonårsexistens
December
Stora känslor i omgivningen
Affektreglering
Kaos
Affektintensitet
Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Situationsberoende
belastningsfaktorer
Krav
Konflikter
Att inte förstå
Huvudvärk, tandvärk
Plötsligt oljud
Vikarier
Personal, man inte tycker om
Plötsliga ändringar, även
subjektiva
Att inte räcka till
Bristande kontroll
Mat
Orättvisor
Högtider och fester
Skyddande faktorer
Personliga
Bra vardagsstrategier
Copingförmåga
Självtillit
Bra självförståelse
KASAM
Nödutgångar
Att vara bra på något
Vald identitet
Att ha förtroende för någon
Kost och motion
Skyddande faktorer
Omgivningen:
Struktur
Plats
Lugn
Låg-affektivt bemötande
Relation, relation och relation
Gemensam problemförståelse
Möjlighet att man kan dra sig undan
Bra nätverk
Kravanpassning
Att jobba med
stressmodellen
Kartlägga
- Grundläggande belastningsfaktorer
- Varningstecken
- Kaostecken
Kvalificera belastningsfaktorerna
- Vilka kan vi ta bort?
- Vilka vill vi ta bort?
Navigera efter varningstecknen
Affektintensitet
Vardagen - utvärdering
Affektutlösare
- Vem sa vad?
- Vad förväntade sig personalen att
personen kunde?
- Kunde personen det?
- Fanns det tillräckliga strukturer för
att hjälpa personen att kunna det
personalen förväntade sig?
Kaos
- Var personalens beteende
Ingenden
kontroll
utlösande faktorn för personens
Självkontroll
affektutbrott?
- Hur kan vi se till att det inte
händer igen?
- Ska strukturerna kring personen
ändras?
Tid
Eskaleringsfasen
Affektintensitet
Avleda!
Gå baklänges och vänta
Hitta lösningar som inte är
ett problem for personen
Låg-affektiva
strategier
Kaos
Affektutlösare
-
Ingen kontroll
Undvik ögonkontakt
Självkontroll
Stå inte mitt emot
personen
Frigör dig utan att stressa
personen
Tid
Affektintensitet
Eskaleringsfasen - utvärdering
Affektutlösare
- Vilka lösningar försökte personen sig på?
- Var personens strategier okej?
- Fick personen möjlighet att samla sig och
behålla kontrollen?
- Använde sig personalen av lösningar som
skapade problem för personen, som han i
sin tur var tvungen att hitta lösningar på?
- Ökade personalen kraven på personen i
eskaleringsfasen?
Kaos
Ingen
kontroll
- Använde sig personalen av
några
strategier för att hjälpa personen
att
Självkontroll
behålla självkontrollen i eskaleringsfasen?
- Använde personalen i stället ett
kroppsspråk och röstläge som minskade
personens möjligheter för att behålla
kontrollen?
- Använde sig personalen av avledande
Tid för att aktivt hjälpa personen
strategier
att behålla självkontrollen?
Kaosfasen
Affektintensitet
Gå baklänges och vänta
Låg-affektiva strategier
-
Håll avstånd
Undvik ögonkontakt
Stå inte mitt emotKaos
personen
Ingen kontroll
Undvik beröring med spända muskler
Självkontroll
Använd rörelse istället för
-Affektutlösare
fasthållning
- Korta insatser
- Frigör dig utan att stressa personen
Tid
Kaosfasen - utvärdering
Affektintensitet
- Var det en farlig situation?
- Om det var en farlig situation:
- Avbröts den av personalen
Kaos på ett kort och
effektivt sätt utan att öka konfliktnivån?
Ingen kontroll
Affektutlösare
- Om
det inte var en farlig situation:
Självkontroll
- Kunde personalen låta bli att ingripa?
- Använde personalen strategier i syfte att inte
öka kaoset?
Tid
Deeskaleringsfasen
Affektintensitet
Gå baklänges och vänta
Avleda vidare
Låg-affektiva strategier
-
Håll avstånd
Kaos
Undvik ögonkontakt
Affektutlösare
Stå
inte mitt emot personen
Lugn
Vänta
"Kom när du är redo"
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektintensitet
Deeskaleringsfasen - utvärdering
- Fick personen den
nödvändiga plats och det
Kaos
lugn och ro så att hen
kunde landa på ett bra
sätt?
- Gjorde personalen något
som fick situationen att
eskalera igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Vardag igen
Struktur
-
Inga oväntade händelser
Lugn
Kravanpassning
Affektintensitet
-
Ställ kravet så att personen
säger ja
Kaos
Låg-affektiva strategier
Ingen kontroll
-
Självkontroll
-
Affektutlösare
Inte gapa och skrika
Gå baklänges vid
kravsättning
Stressanpassning
Tid
Vardag igen - utvärdering
- Vilka strukturer måste
förändras för att det inte
ska hända igen?
Affektintensitet
- Fysiska strukturer
- Regelstrukturer
- Tidsmässiga strukturer Kaos
- Har personalen en
handlingsplan som man tror
kommer att fungera om
samma situation uppstår
igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Verktyg
I dag ska vi titta på fyra
verktyg för kartläggning och
utvärdering
- Affektregleringsmodellen
- Belastningsmodellen
- Handlingsplanen
- Registreringsschemat
Handlingsplanen
Handlingsplanen har fem punkter
1. Skapa utrymme för personens egna
strategier för att klara av
situationen. Om det inte hjälper går
man vidare till punkt 2
2. Gör en lista på konkreta avledningar
som har fungerat tidigare. Om det
inte hjälper eller personen reagerar
negativt på det går man vidare till
punkt 3
Handlingsplanen
Konkreta avledningar
- Upprepa
- Hänvisa till schema
- Prata om personens intressen eller
livsvärld
Handlingsplanen
3. Gör en lista på affektiva avledningar
som har fungerat tidigare. Om det
inte hjälper går man vidare till
punkt 4
Affektiva avledningar
- Skoja
- Välkänd aktivitet
- Personalbyte
Handlingsplanen
4. Gör en lista på perceptuella
avledningar. Om det inte hjälper
eller personen reagerar negativt på
det går man vidare till punkt 5
Perceptuella avledningar
- Mat
- Springa utomhus
Handlingsplanen
5. Avbryta, antingen genom att alla
lämnar eller, om det är farligt,
genom rörelse
Verktyg
I dag ska vi titta på fyra
verktyg för kartläggning och
utvärdering
- Affektregleringsmodellen
- Belastningsmodellen
- Handlingsplanen
- Registreringsschemat
Registreringsschema
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
1
2
3
4
5
6
7
Markera med färger
- Rött = allvarlig problembeteende
- Gul = lättare problembeteende
- Grön = ok
Det ska finnas lite rött, något gult och
mycket grönt för att det ska fungera
När det röda är borta görs kriterierna om så
att det finns lite rött igen
26
27
28
29
30
31
Tack!
www.hejlskov.se

Similar documents