Plats Lokal Racken, Arvika sjukhus Närvarande Ingvar Klang (M

Minnesanteckningar
1 (7)
Hälso- och sjukvårdsberedningen
Sekretariatet
Handläggare
Datum
Diarienummer
Marina Tilderlindt
2015-09-02
LK/150040
Plats
Lokal Racken, Arvika sjukhus
Närvarande
Ingvar Klang (M), ordförande
Christina Wahrolin (S), vice ordförande
Tommy Glader (S)
Andreas Johansson (S)
Gert Raiml (V)
Ingela Wretling (S)
Monica Bergqvist Andersson (S)
Oscar Karlsson (SIV)
Jan Carling (SIV)
Ulla Carlberg (C)
Anna Högberg (M)
Eva Wikström Hallonsten (FP)
Madeleine Blom (KD)
Gisela Nyqvist (-)
Johnny Lundgren (M)
Frånvarande
Susanna Göransdotter (V)
Pia Falk (S)
Mia Breivik (MP)
Från Arvika sjukhus
Monica Berneflo, intendent, Sjukhuset i Arvika (LiV)
Henrik Axelsson, avdelningschef (tf.), operation Arvika (LiV)
Sara Boudiaf, överläkare, Ögonmottagningen, Sjukhuset i Arvika (LiV)
Maria Norén Eriksson, verksamhetschef (tf.), kirurgmottagningen, Sjukhuset i
Arvika (LiV)
Ulla Anesäter, verksamhetschef, Fysioterapiverksamheten, Sjukhuset i Arvika
(LiV)
Hanne Guro Hauge, verksamhetschef, Medicinmottagningen i Arvika (LiV)
Anne-Marie Eriksson, specialpedagog, Psykiatrisk mottagning, Arvika (LiV)
1
Välkommen till Arvika sjukhus
Monika Berneflo, sjukhusintendent, hälsade hälso- och
sjukvårdsberedningens ledamöter och ersättare välkomna till Arvika
sjukhus.
2
Info om operationsavdelningen och knäproteser
Tillförordnad avdelningschef Henrik Axelsson berättade om arbetet på
operationsavdelningen i Arvika.
På Arvika sjukhus genomförs ca 2 200 operationer per år.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
2 (7)
Inom den kirurgiska operationsverksamheten genomförs ca 1 100
operationer, varav ca 900 st. är planerade och ca 200 st. är akuta.
De vanligaste kirurgiska operationerna som genomförs är:




ljumskbråck – ca 250 st./år
galloperationer – ca 150 st./år
anala ingrepp
bröstoperationer
Inom den ortopediska operationsverksamheten genomförs ca 1 100
operationer, varav ca 950 st. är planerade och ca 150 st. är akuta.
De vanligaste ortopediska operationerna som genomförs är:




höftledsproteser – ca 200 st.
knäledsproteser – ca 150 st.
karpaltunnel – ca 150 st.
artroskopi – ca 65 st.
I övrigt genomförs ca 45 pacemakerinläggningar/byte av pulselektrod, ca 75
st. tandvårdoperationer och ca 600 st. ECT-behandlingar per år.
Under 2012 startade ett projekt på Arvika sjukhus inom Endoskopi-anestesi.
Det är en speciell metod vid tjocktarmsundersökningar, ett ingrepp som ofta
medför ett stort obehag för patienten. Metoden har visat goda resultat. Sedan
den nya modellen infördes, genomförs fler tjocktarmsundersökningar utan
att de behöver avbrytas, exempelvis p.g.a. att patienten är i för dåligt skick.
Patienterna mår också bättre efter ingreppet och kan åka hem tidigare.
Nytt på gång – ny metod knäproteser
Arvika kommer inom ett par veckor att börja arbeta med en ny metod vid
byte av knäled. För metoden används ett verktyg, PSI, som gör att knäledens
passform kan anpassas individuellt, detta så att optimal funktionalitet kan
uppnås. Det unika med metoden är sågmallen som läkaren även kan arbeta
med i förväg i ett dataprogram för bästa möjliga resultat vid operation.
Arvika är första klinik ut i Sverige att arbeta med denna metod vid byte av
knäled.
Synpunkt som lyftes från hälso- och sjukvårdsberedningen var att det är
viktigt att politikerna följer upp hur landstinget arbetar utifrån de nationella
riktlinjerna, bl.a. avseende hur många patienter som går på knä- och
höftskola.
Utmaningar för operationsavdelningen
Bemannings- och kompetensförsörjningsfrågorna är en utmaning för ett
sjukhus på en liten ort som Arvika, bland annat råder brist på
specialistsjuksköterskor. För att attrahera fler sjuksköterskor att
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
3 (7)
vidareutbilda sig är det viktigt att fortsatt satsa på utbildningstjänster med
studielön, detta eftersom det är en viktig rekryteringsbas.
3
Ögonmottagningen
Överläkare Sara Boudiaf berättade om arbetet på ögonmottagningen,
Sjukhuset i Arvika.
Ögonmottagningen i Arvika producerar 800 läkarbesök och 3 500
sköterskebesök per år. Upptagningsområdet är Karlstad, Säffle,
Kristinehamn och Arvika. Mottagningen har i dag utrymme för större
produktion men mottagningen är inte fullt bemannad.
Mottagningen har god teknisk utrustning och har även utrustning för att ge
undersökning ”bed side”, så att patienter inte ska behöva åka med ambulans
till Centralsjukhuset i Karlstad (CSK).
Ögonmottagningen tar emot ca 1 000 remisser i månaden. Remisserna
kommer bl.a. från vårdcentraler och optiker.
Framtid
Bemanningen är ett problem för ögonkliniken. Det är viktigt att Arvika
kommun på olika sätt arbetar för att bli en attraktiv ort att bo och arbeta i.
En viktig aspekt i detta är att säkra upp att det finns bra kommunikationer,
till och från Arvika.
Mottagningen har potential för att utvidga sitt uppdrag att även gälla andra
ingrepp. För att detta ska kunna bli verklighet behöver dock nyrekrytering
ske.
4
Kirurgmottagningen
Tillförordnad verksamhetschef Maria Norén Eriksson berättade om arbetet
på kirurgmottagningen, Sjukhuset i Arvika.
Verksamheten består av kirurgi-, ortopedi- och urologmottagning. Det finns
en endoskopisektion och en cytostatikasektion (där palliativa teamet ingår).
Verksamheten bemannar akutmottagning och operationsavdelning med
läkare.
Sedan ett år tillbaka ingår kirurgmottagningen i Arvika i division
opererande specialiteter. För närvarande finns 17 vårdplatser, 3 vårdplatser
är stängda p.g.a. sjuksköterskebrist. Mellan 2010-2014 bedrevs Arvika som
ett eget sjukhus. Omställningen har varit mödosam men verksamheten är nu
på väg att stabiliseras efter omorganisationen. Det var framförallt 2014 som
var ett tufft år, bl.a. hade verksamheten en omsättning på tre
verksamhetschefer.
En utmaning för verksamheten är att det saknas läkare och sjuksköterskor.
På grund av läkarbristen finns ett behov av att köpa in tjänster av hyrläkare
vilket har en viss negativ påverkan på arbetsmiljön för anställd personal.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
4 (7)
Under hösten 2014 hade verksamheten besök av Arbetsmiljöverket vid två
tillfällen, det fanns bl.a. ett hot om vite på 500 000 kr. Verksamheten
arbetade dock intensivt med att komma till rätta med kritiserade områden,
bl.a. med handlingsplan/åtgärdsplan, vilket ledde till att Arbetsmiljöverket
avskrev ärendet i december 2014.
Patientsäkerhetsarbetet
Under hösten 2014 besökte Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Arvika
sjukhus. Stark kritik riktades bl.a. mot kirurgin i Arvika. Ett intensivt arbete
påbörjades i samband med detta för att förbättra patientsäkerheten.
Uppdraget för kirurgin i Arvika är i nuläget otydligt vilket påverkar
verksamheten negativt, bl.a. med tanke på patientsäkerhetsarbetet. För att
kunna bedriva ett effektivt patientsäkerhetsarbete behöver kirurgin i Arvika
ha ett tydligt uppdrag. Idag är det tydligt vad vi inte får göra, dock inte vad
vi ska göra, menar verksamhetschefen. En annan utmaning är rekrytering
och kompetensförsörjning. Det är svårt för ett litet sjukhus som Arvika att
attrahera personal och det påverkar i sin tur även kvaliteten.
Vad gör vi bra?
Trots att omorganisationen har inneburit stora omställningar för personalen,
finns ett mycket bra teamarbete på mottagningen, berättar
verksamhetschefen. Verksamheten visar upp goda resultat avseende
endoskopi-anestesiverksamheten och även avseende det arbete som det
palliativa teamet bedriver samt cytostatikasektionen. Verksamheten har
också förbättrat kvalitetsresultaten på vårdavdelningen och har arbetat
intensivt med registrering i kvalitetsregistret. Sjukhuset i Arvika har också
förbättrat sina resultat betydligt i AT-rankingen, från en bottenplacering i
fjol, till en 31:e plats i år.
5
Fysioterapimottagningen
Verksamhetschef Ulla Anesäter berättade om arbetet på
rehabiliteringsenheten, Arvika. Enheten består av en arbetsterapimottagning,
en fysioterapimottagning och en kuratormottagning.
Enheten har lokala vårdprogram utifrån de nationella riktlinjerna för stroke
och hjärtrehabilitering samt för den nationella cancerstrategin. Det har
kommit nya riktlinjer avseende rehabiliteringen för cancerpatienter, där
rehabilitering ska sättas in tidigare, redan under behandling. Det har också
kommit ändrade riktlinjer för hjärtpatienter. Fysioterapimottagningen håller
sig uppdaterade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och arbetar med
standardiserade och kvalitetssäkrade verktyg och metoder.
Fysioterapiverksamheten på Arvika sjukhus har ett mycket bra samarbete
med kommunerna och andra aktörer för att hitta så bra och individanpassade
lösningar för patienterna som möjligt. Viktiga samverkanspartners är:

Arvika-, Eda- och Årjäng kommun
LANDSTINGET I VÄRMLAND



Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
5 (7)
Friskvården i Värmland
Handikapporganisationerna
Privata fysioterapeuter
Fysioterapiverksamheten har nyligen genomfört ett förbättringsarbete
avseende vårdkedjan för underarmsfraktur. Du faller inte och skadar din
underarm för att du har en fraktur i den, du faller för att du har dålig balans,
menar verksamhetschefen. Det är därför en viktig del i det förebyggande
arbetet att erbjuda balansträning för personer som riskerar att drabbas av en
underarmsfraktur. Verksamheten använder sig av metoden FRAX, som är
ett frågeformulär där patienten, genom självskattning, får besvara frågor om
rädsla för att falla osv. För att hitta patienter i riskgruppen för olika
fallskador, genomförs även s.k. DEXA-mätningar. Än så länge har
landstinget inte investerat i helkropps-DEXA i enlighet med de nationella
riktlinjerna men diskussion om detta pågår. Tills vidare fortsätter landstinget
att genomföra undersökningar med halvkropps-DEXA.
6
Medicinkliniken
Verksamhetschef på medicinkliniken, Hanne Guro Hauge, berättade om
arbetet som bedrivs på kliniken.
Medicinkliniken innefattar all den verksamhet som inte är kirurgisk.
Uppdraget består i att förse befolkningen med akut och planerad hälso- och
sjukvård inom allmänmedicin samt deras gränsspecialiteter, angränsade
medicinska basspecialiteter och viss klinisk fysiologi. Kliniken har också ett
utbildningsuppdrag avseende AT-läkare, ST-läkare inom generell
internmedicin och undersköterske- och sköterskestudenter.
Internmedicinska sjukdomar omfattar:










Hjärtsjukdomar
Njursjukdomar
Lung-/allergisjukdomar
Blodsjukdomar
Mag-/tarmsjukdomar
Neurologiska sjukdomar
Infektioner
Geriatrik
Reumatologiska sjukdomar
Hormonsjukdomar
Medicinkliniken består av två slutenvårdsavdelningar (16+23 platser), en
akutmottagning och en medicinmottagning.
Det gör vi bra
Arvika sjukhus ligger i Sverigetoppen avseende väntetider på
akutmottagningen. Vi har korta beslutsvägar p.g.a. storleken på sjukhuset
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
6 (7)
med den fysiska närheten till samtliga specialiteter och vi är duktiga på att
hantera ”lite av varje”.
Utmaningar
Det är en utmaning för oss att vara experter på det ”breda” samtidigt som vi
ska vara experter på det ”smala”, menar verksamhetschefen. Ibland kan
undanträngningseffekter ske om fokus blir för stort på kvantitet, detta
drabbar framförallt de kroniskt sjuka. Det kan ibland finnas
gränsdragningsproblematik när det gäller vad som ska behandlas inom
primärvården och vad som ska vidare till CSK. P.g.a.
bemanningsproblematiken ligger det också en svårighet i att utveckla en
mångfacetterad verksamhet med framsteg, såväl medicinskt som tekniskt.
Arbetet med att förbättra patientsäkerheten kommer fortsatt att vara en
utmaning, inte minst p.g.a. bemanningsproblematiken.
7
Psykiatrisk mottagning, unga vuxna
Specialpedagogen Anne-Marie Eriksson berättade om projektet som för
några år sedan startade för unga vuxna med psykisk ohälsa på Arvika
sjukhus.
Bakgrunden till projektet var bl.a. att man såg att:
-
antalet unga vuxna med psykisk ohälsa ökade,
det var svårt för unga vuxna med psykisk ohälsa att hitta rätt i
systemet,
psykiatrin hade varit mindre framgångsrik att nå och hjälpa dessa
patienter.
Det fanns tankar och idéer om hur man på ett bättre sätt kunde arbeta med
gruppen unga vuxna, menar specialpedagogen Anne-Marie Eriksson. Dessa
tankar och idéer, i kombination med en vetskap om vikten av att fånga dessa
patienter tidigt, gav grogrunden till den mottagning som nu är i gång. En
bärande målsättning för mottagningen har varit att skapa en god
tillgänglighet för de sökande. Många unga som mår dåligt, tror sig inte må
tillräckligt dåligt för att få hjälp och många vet inte vart de ska ta vägen med
sina problem. Målsättningen för mottagningen har varit att alla som söker,
ska få komma på ett första besök inom en till två veckor. Mottagningen har
både planerade besök och drop-in-tider. Arbetsgruppen består av flera olika
kompetenser med sjukgymnast, arbetsterapeut, psykoterapeut,
socialpedagog, kurator och vård- och stödsamordnare.
Flera i personalgruppen har inte någon bakgrund från psykiatrin, vilket kan
vara positivt, då man för med sig andra perspektiv in i verksamheten.
Vilka söker till mottagningen?
Antalet sökande har ökat stadigt sedan mottagningen började ta emot
patienter. Under hösten 2012 sökte sig 34 personer till mottagningen medan
113 personer sökte sig till verksamheten under våren 2014.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
Datum
Diarienummer
2015-09-02
LK/150040
7 (7)
Könsfördelningen är jämn bland de sökande, under våren 2013 var 44
procent av de sökande män och 56 procent av de sökande kvinnor. En stor
andel, närmare hälften, av de sökande uppger att de har varit utsatta för
mobbning.
Vårt arbetssätt – hela livssituationen
Eftersom psykisk ohälsa är komplext och de sökande ofta har problem inom
flera olika områden i livet, arbetar mottagningen med den sökandes hela
livssituation. Det innebär att mottagningen har kontakter med olika aktörer,
så som Arbetsförmedling, Försäkringskassan, socialtjänst osv.
Verksamheten arbetar också för att öka samarbetet med primärvården och
andra viktiga aktörer för att fånga upp målgruppen.
Barn och ungas psykiska hälsa är en viktig folkhälsopolitisk fråga. Genom
tidiga insatser för målgruppen, möjliggörs inte enbart individuella vinster
utan också stora samhällsekonomiska vinster.
8
Avslutning
Ingvar Klang tackade för dagen och lämnade några reflektioner, bl.a. om
den nya, spännande tekniken som möjliggör individuellt anpassade
knäproteser och möjliggör simulering av operation innan den genomförs på
patienten.
Mötet avslutades därefter.