B 2364-15

1
SVEA HOVRÄTT
Rotel 060305
DOM
2015-10-21
Stockholm
Mål nr
B 2364-15
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nyköpings tingsrätts dom den 12 februari 2015 i mål nr B 328-14, se bilaga A
PARTER
Klagande
Blackstaby Gris Aktiebolag, 556565-0578
Blackstaby
642 95 Flen
Ställföreträdare: L
Ombud: jur. kand. M N
Motpart
Kammaråklagare G J
Åklagarmyndigheten
Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm
SAKEN
Företagsbot
_____________________________
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten talan om företagsbot.
2. Blackstaby Gris Aktiebolag tillerkänns ersättning av allmänna medel för sina
rättegångskostnader i hovrätten med 20 832 kr, avseende ombudsarvode.
_____________________________
Dok.Id 1230919
Postadress
Box 2290
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg
16
Telefon
Telefax
08-561 670 00
08-561 675 59
08-561 675 50
E-post: svea.avd6@dom.se
www.svea.se
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-15:00
2
SVEA HOVRÄTT
Rotel 060305
DOM
B 2364-15
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Blackstaby Gris AB (bolaget) har i första hand yrkat att talan om företagsbot ska
ogillas och i andra hand att beloppet ska sänkas. Bolaget har vidare yrkat ersättning av
allmänna medel för sina rättegångskostnader i hovrätten.
Åklagaren har bestritt ändring av tingsrättens dom.
Hovrätten har med stöd av 51 kap. 13 § andra stycket 4 rättegångsbalken avgjort målet
utan huvudförhandling.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten.
Åklagaren har i hovrätten anfört att tingsrätten har gjort en korrekt analys av bevis och
rättsläget. Åklagaren får därmed anses ha godtagit den bedömning av åtalet som
tingsrätten har gjort. Vad hovrätten har att pröva är således om gödsellagunen har varit
bristfällig i sin utformning på så sätt att lagringsutrymmet var underdimensionerat i
förhållande till gårdens gödselproduktion.
Åtalet grundar sig på föreskrifter om gödsellagring i förordningen (1998:915) om
miljöhänsyn i jordbruket. I 6 § nämnda förordning regleras frågan om vilka krav som
ställs på ett lagringsutrymmes kapacitet medan frågan om vilka krav som ställs på ett
lagringsutrymmes utformning regleras i 7 §. Med hänsyn till att frågor om kapacitet
och frågor om utformning behandlas i olika paragrafer är det enligt hovrättens mening
inte möjligt att vid en straffrättslig prövning tolka in att ett lagringsutrymmes kapacitet
är en del av utformningen av lagringsutrymmet även om detta allmänt språkligt sett
skulle kunna vara fallet. Detta gäller särskilt i förevarande fall med hänsyn till att
åklagaren i gärningsbeskrivningen enbart har angett att åtalet stödjer sig på 7 § i ovan
nämnda förordning. Lagringsutrymmets eventuella bristande kapacitet i förhållande till
gårdens gödselproduktion faller därmed utanför gärningsbeskrivningen. Talan om
företagsbot ska därför ogillas.
3
SVEA HOVRÄTT
Rotel 060305
DOM
B 2364-15
Med hänsyn till utgången i målet ska yrkandet om rättegångskostnader bifallas. Yrkat
belopp är skäligt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2015-11-18
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Eywor Helmenius samt tf.
hovrättsassessorn Sigrid Malmström, referent.
Bilaga A
1
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
R6
DOM
2015-02-12
meddelad i
Nyköping
Mål nr: B 328-14
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Tilltalad
Blackstaby Gris Aktiebolag, 556565-0578
Blackstaby
642 95 Flen
Ställföreträdare:
LH
Åklagare
Kammaråklagare G J
Åklagarmyndigheten
Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm
Box 70296
107 22 Stockholm
___________________________________
DOMSLUT
Beslut
Betalningsskyldighet till staten
1. Blackstaby Gris Aktiebolag åläggs företagsbot med 50 000 kr.
___________________________________
Postadress
Box 333
611 27 Nyköping
Besöksadress
Folkungavägen 4
Telefon
Telefax
0155-12 04 00
0155- 26 76 45
E-post: nykopings.tingsratt@dom.se
www.nykopingstingsratt.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
2
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
YRKANDEN
Åklagarens yrkanden, se bilaga 1–2.
DOMSKÄL
Blackstaby Gris Aktiebolag (Blackstaby) har motsatt sig att betala företagsbot.
Blackstaby har vidgått dels att det skedde läckage av gödsel från lagringsutrymmet
för gödsel vid ett tillfälle (september 2012), dels att det skedde avrinning av vatten
från samma lagringsutrymme vid tre tillfällen (hösten 2012, juli 2013 och april
2014), men gjort gällande att detta inte utgör ett brott mot miljöbalken eftersom det
inte var något fel på utformningen av lagringsutrymmet.
Inledningsvis har följande framkommit av utredningen. Blackstaby bedriver
grisuppfödning på tre gårdar. Sedan den 1 augusti 2011 arrenderar bolaget
svinstallarna på gården F (F) i Katrineholms kommun. På gården finns en
gödsellagun som Blackstaby använder som lagringsutrymme för djupströgödseln
som kommer från svinstallarna. Gödsellagunens bas är konstruerad som en
rektangel med en betongplatta i botten och en betongkant längs tre av sidorna.
Rektangels ena kortsida är öppen för att det ska vara möjligt att köra gödsel till och
från lagunen. Under perioden november 2011–april 2014 gjorde miljöinspektören T
K ett antal tillsynsbesök på F. Vid samtliga besök fotograferade hon gödsellagunen
från olika vinklar.
L H har berättat i huvudsak följande. Han har varit lantbrukare och arbetat med
grisuppfödning i 35 år. Blackabygris hanterar årligen 20 000 ton gödsel. F har 400
suggor och 100 gyltor. Gården förbrukar årligen 500 ton halm som används till en
djupströbädd. Miljöhälsoskyddsnämnden i Katrineholms hade haft synpunkter på
Fs göselanläggning innan Blackstagris började hyra gården. Anläggningen byggdes
därför om. Den 13 november 2010 godkändes den dock av
3
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
nämnden. När T K inspekterade anläggningen i november 2011 låg det visserligen
en mindre mängd gödsel utanför lagunen, men hon påtalade inte att det var problem
med avrinningen. Hon påpekade bara att det var gödsel på kanten och att det fanns
en liten hög med gödsel utanför anläggningen. Den 23 juli 2012 fick Blackstagris
ett slutgiltigt tillstånd att bedriva verksamheten på F. Sommaren och hösten samma
år regnade det extremt mycket, vilket skapade stora svårigheter för lantbrukarna i
södra landet. I normala fall klara Fs gödselanläggning att hantera regnvatten, som
sugs upp av halmen i gödseln. Lagunen var dimensionerad för att vara full vid slutet
året. På hösten sprids sedan gödseln på åkrarna. Hösten 2012 var emellertid
nederbörden så pass stor att vatten rann över anläggningen vid några tillfällen. De
extrema förhållandena ledde också till att det över huvud taget inte var möjligt att
köra ut och sprida gödseln på åkrarna. För avleda regnvattnet grävdes ett dike.
Dessutom anlades en avgränsningsvall i form av gödsel på anläggningens platta.
Vallen byttes sedermera ut mot en vall av jord. Den spolades dock bort på grund av
att nederbörden var osedvanligt stor vid ett tillfälle. När det var uppehåll
transporterades gödseln bort. Under den här perioden tömde L P anläggningen på
regnvatten vid ett flertal tillfällen. Tack vare detta skedde ingen avrinning i
november 2012. Den 10 juli 2013 var det åskoväder och det regnande 70 mm.
Blackstaby hade ingen möjlighet att vidta några försiktighetsåtgärder dessförinnan
eftersom det inte fanns någon prognos om ett åskoväder och stor nederbörd. År
2013 utförde Fs ägare ett underhållsarbete på gödselanläggningen. Entreprenören
som utförde arbetet gjorde återpackade dock jordmassorna på ett felaktigt sätt. Det
ledde till att lagunens ena hörn sprack, varpå det rann ut ca 200 liter vatten.
Läckaget återgärdades emellertid omgående – men efter att T K hade gjort sin
oanmälda inspektion våren 2014 – genom en tillfällig lagning. I början av juli 2014
lagade ägarna skadan permanent. Därefter har det inte skett någon avrinning eller
läckage.
4
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
T K har berättat i huvudsak följande. Hon har haft tillsyn över lantbruk sedan år
2002. Hon gjorde sitt första tillsynsbesök hos Blackstaby på F den 13 november
2011. L H närvarade vid besöket, som var föranmält. Det fanns gödsel som hade
runnit utanför lagunen. Hon kommer inte ihåg om det fanns vätska utanför
anläggningen vid det tillfället. Hon påpekade för L H att det inte att det inte var
godtagbart att gödsel låg utanför anläggningen. Hon informerade honom även om
att större verksamheter som denna ska ha en gödselanläggning med tillräcklig
lagringskapacitet och vara utformad så att läckage inte förekommer. Hon kommer
inte ihåg vad han svarade på det. Hon gjorde ett nytt tillsynsbesök på F i februari
2012. L H närvarade inte vid det besöket. Av fotografierna som hon tog vid det
tillfället framgår att gödseln som hon hade upptäckt vid det förra besöket
fortfarande låg utanför anläggningen. Av fotografierna framgår även att det stod
gödselvatten över lagunkanten och att det hade runnit gödselvatten från lagunen
mot åkern. Med anledning av detta hade hon telefonkontakt – sammanlagt vid 70
tillfällen - med L H. Av samma anledning skrev hon den 27 juli 2012 till
Blackstaby ett föreläggande i vilket hon angav ett försiktighetsmått om att
anläggningen skulle vara utformad så att avrinning eller läckage till omgivningen
inte sker. Hon har svårt att tänka sig att inte skulle ha förstått att hon ansåg att
anläggningen läckte. I september 2012 gjorde hon ett nytt tillsynsbesök. Vid det
tillfället bedömde hon att läckaget var så pass omfattande att hon gjorde en
åtalsanmälan mot verksamhetsutövaren. Av fotografierna som hon tog vid det
tillfället framgår att det läckte gödselvatten från lagunen och att det låg ännu mer
gödsel utanför lagunen än vid hennes föregående tillsynsbesök. Hon påpekade för L
H att lagringskapaciteten av gödsel var för liten. Det grävda diket bidrog vidare till
att öka avrinningen. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska vatten som tillförs en
gödselanläggning behandlas som stallgödsel och därför också tas hand om.
Anteckningar på fotografierna gjorde hon i samband med åtalsanmälan. Av
fotografierna från hennes tillsynsbesök den 2 oktober 2012 framgår att gödseln som
låg utanför lagunen vid besöket i september 2012 fortfarande låg kvar där, även om
Blackstaby hade vidtagit vissa åtgärder
5
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
såsom att skrapa bort gödsel som fanns utanför lagunen. Hon gjorde ytterligare ett
tillsynsbesök den 24 oktober 2012, men vid det besöket finns det inte någon
anteckning om att det skulle ha läckt gödsel från anläggningen. Blackstaby hade
också tagit bort den gödsel som hade legat utanför anläggningen tidigare. Vid det
besöket påpekade hon emellertid att risken för läckage fortfarande var stor om det
skulle komma nederbörd och att gödselvallen inte var tillräcklig att för att förhindra
läckage vid regn. Det var allmänt känt att det var en regnig höst. Hon gjorde ännu
ytterligare tillsynsbesök den 14 november 2012 eftersom hon var mån om att
gödselläckaget skulle åtgärdas före vintern. Vid det här tillfället hade Blackstaby
tömt lagunen på en hel del gödsel. Trots det rann det gödselvatten från lagunen och
ner i diket oh ut på åkern. Den 19 februari 2013 gjorde hon ett nytt tillsynsbesök,
men då kunde hon inte konstatera att det förekom läckage eftersom det var snö och
fruset. Hon bedömde dock att det fortfarande fanns en risk för läckage. Nästa
tillsynsbesök gjorde hon den 11 juli 2013. Vid det besöket rann det gödselvatten
från lagunen åt tre håll. Det låg även gödsel över lagunens betongkant. L H
förklarade att han skulle åtgärda bristerna genom att låta transporta bort gödsel,
vilket gjorde att det läckte från den. Den 6 december 2013 talade hon med L H som
förklarade att han ville att ägaren skulle förstärka lagunen med en betongbalk. Han
förklarade också att han välkommande ett vitesföreläggande så att det verkligen
skulle bli gjort. Det sista tillsynsbesöket gjorde hon under våren 2014. Vid det
tillfället läckte det återigen från lagunen. Det rann ut gödselvatten genom skarvarna
i betongmuren på samma sidor som det hade gjort tidigare. Gödselvattnet rann 50–
100 ut meter på åkern. Djupströgödsel får tillfälligt ligga i form av en stuka på en
åker. Det ursäktar emellertid inte det läcker djupströgödsel från en permanent
lagringsanläggning. Det grundläggande problemet var att gödselanläggningens
kapacitet inte räckte till. En av anledningarna till att den läckte var att lagunen
överfylld med gödsel. Stallgödsel är samlingsnamnet för all sorts gödsel som
kommer från ett stall, såsom djupströgödsel.
6
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
M H har berättat i huvudsak följande. Han arbetar som agronom vid
Lantbrukarnas riksförbund. Vattenproverna som L H försedde honom
med visar att halten av näringsämnen var nästintill obefintlig. Han vet inte var L H
tog proverna. Han har sett Fs gödselanläggning och den är utformad helt i enlighet
med branschpraxis utan brister. Den är dessutom konstruerad med en
nedsänkt betongplatta. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska en gödselanläggning
ha kapacitet för månaders gödselproduktion. Anläggningen är utformad för att lagra
djupströgödsel. Avrinning från sådan gödsel får ske när det förvaras på en åker i
form av en stuka. Det beror på att djupströgödsel skiljer sig från flytgödsel på så sätt
djupströgödsel är hårt bundet halmen som den är blandad med. Därför kan
djupströgödsel lagras på acceptabelt sätt i naturen, även om djupströgödsel formellt
sätt inte är undantagen i regleringen. På grund av den stora nederbörden i oktober
och november 2012 var situationen i södra och mellersta landet akut för många
lantbrukare eftersom de inte kunde sprida sin gödsel på åkrarna. Marken var
nämligen för alldeles för blöt. Jordbruksverket gick ut med information om att det
var möjligt att söka dispens från reglerna om gödselhantering. Det minst dåliga
alternativet var att låta gödseln vara kvar i lagringsutrymmena.
För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet ska näringsidkaren
enligt 36 kap. 7 § brottsbalken åläggas företagsbot om det för brottet är föreskrivet
strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen
kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller om brottet har begåtts av en
person i ledande ställning grundad på befogenheter att företräda näringsidkaren eller
en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i
verksamheten.
Enligt 7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska ett
jordbruksföretags lagringsutrymmen för stallgödsel vara så utformade att avrinning
eller läckage till omgivningen inte sker. Den som med uppsåt eller oaktsamhet
bryter mot den bestämmelsen döms till böter, se 29 kap. 9 § 1 st. 4 p. miljöbalken
7
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
(även i sina lydelser före den 11 juli 2013 och före den 1 maj 2012). Även om
åklagaren inte har gjort gällande att Blackstaby skulle ha orsakat en förorening eller
någon annan betydande olägenhet i miljön, så saknar det självständig betydelse
eftersom regleringen inte är villkorad av att en sådan har uppstått. Frågan i målet är
därför begränsad till om Fs gödsellagun, vid de aktuella tidpunkterna, var så
utformad att avrinning eller läckage till omgivningen inte skedde.
Inledningsvis kan också konstateras att delar av det påstådda brottet är preskriberat
(se 35 kap. 1 § 1 st. 1 p. brottsbalken). Enligt 36 kap. 14 § kan dock en talan om
företagsbot väckas inom en femårsperiod räknat från tiden för brottet och oavsett
om åtalspreskription har inträtt dessförinnan. Eftersom talan om företagsbot har
väckts inom en femårsperiod från det påstådda brottet är den inte preskriberad.
T K har gett ett mycket tillförlitligt intryckt. Exempelvis har varit noga med att
påpeka att läckage eller avrinning från gödsellagunen inte förekom vid vissa av
hennes tillsynsbesök (den 24 oktober 2012 och den 19 februari 2013). Hennes
uppgifter vinner starkt stöd av de fotografier som hon tog vid besöken. Genom
hennes uppgifter och fotografier är det bevisat att det skedde läckage av gödsel
och/eller avrinning av gödselvatten vid samtliga sju tillfällen som åklagaren har
påstått, dvs. november 2011, februari 2012, september 2012, den 2 oktober 2012,
november 2012 och den 11 juni 2013 samt mars–den 1 april 2014.
Blackstaby har gjort gällande det saknar betydelse om det skedde avrinning eller
läckage eftersom det inte var något fel på utformningen av gödsellagunen.
Utredningen ger visserligen inte stöd för att själva konstruktionen av anläggningen
skulle ha varit bristfällig. Genom T K uppgifter står det dock klart att läckaget och
avrinningen framför allt skedde till följd av att gödsellagunens kapacitet inte var
tillräcklig för den mängd gödsel som lagrades där. Med andra ord var
lagringsutrymmet underdimensionerat i förhållande till gårdens gödselproduktion.
Enligt tingsrättens mening innebär detta att utformningen av
8
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
gödsellagunen inte var så utformat att avrinning eller läckage till omgivningen inte
kunde ske.
Som jordbruksföretag hade Blackstaby en skyldighet att se till att lagringsutrymmet
var utformat så utformat att avrinning eller läckage till omgivningen inte kunde ske.
Även om tingsrätten har viss förståelse för att den stora nederbörden under delar av
den aktuella perioden gjorde det svårt att tömma lagunen och sprida gödseln på
åkern, är det genom T Ks uppgifter klarlagt att lagunen var så pass fylld att det inte
lämnades någon säkerhetsmarginal vid regn. Enligt tingsrättens mening kan det
krävas att Blackstaby skulle ha sett till att det fanns en sådan säkerhetsmarginal.
Med hänsyn till L Hs långa erfarenhet som lantbrukare, borde han också ha kunnat
beräkna om lagringskapacitet var tillräcklig i förhållande till omfattningen av
grisuppfödningen som Blackstaby bedrev på gården. Eftersom den grundläggande
orsaken till avrinningen och läckaget var att lagringsutrymmet var
underdimensionerat i förhållande till verksamhetens omfattning, kan de åtgärder
som L H har beskrivit att Blackstaby vidtog inte anses tillräckliga. Därmed har
Bolaget agerat oaktsamt och det har således begåtts ett brott mot miljöbalken.
Blackstaby har begått brottet i utövandet av näringsverksamhet. Bolaget har inte gjort
vad som skäligen har kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Därmed föreligger
förutsättningar för att förelägga Blackstaby företagsbot.
Enligt 36 kap. 8 § brottsbalken ska företagsbot fastställas till lägst 5 000 kr och
högst 10 miljoner kr. När storleken av företagsboten bestäms, ska enligt 36 kap. 9 §
brottsbalken, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den
skada eller fara som brottsligheten har inneburit samt till brottslighetens omfattning och
förhållande till näringsverksamheten. Med hänsyn till att har varit fråga om en
upprepad brottslighet under en förhållandevis lång tid framstår en företagsbot om
9
NYKÖPINGS TINGSRÄTT
DOM
2015-02-12
B 328-14
R6
sammanlagt 50 000 kr som väl avvägd. Några skäl för jämkning av företagsboten har
inte framkommit.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400)
Överklagande ställs till Svea hovrätt men ska ha kommit in till tingsrätten senast
den 5 mars 2015.
På tingsrättens vägnar
Johan Holmquist