Småländska idéer når hela världen

Pulsen
En tidning för oss som arbetar i Region Jönköpings län
Småländska idéer
når hela världen
FLERA INSATSER FÖR AKUTEN MJUKASTE MEDARBETAREN
3.2015
LÄGG TILL PULSENNYHETER
Mellan papperstidningarna kan du läsa personalnyheter i flödet ”Pulsen-nyheter” i intranätet. Lägg till
Pulsen-nyheter på din startsida: Tryck på kugghjulet bredvid ditt namn, välj Mina nyheter, Lägg till nyhetsflöde, Nyheter från intranätet. Skrolla ner till Pulsen-nyheter, tryck på Lägg till.
Pulsen
PULSEN är en tidning för medarbetare i Region
Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år.
Citera gärna Pulsen men ange källan. Vi ansvarar
inte för insänt material som vi inte beställt.
ANSVARIG UTGIVARE
Kommunikationsdirektör Christina Jörhall
036–32 40 40, christina.jorhall@rjl.se
SKRIBENTER
Informationsverksamheten inom
Region Jönköpings län
GRAFISK FORM OCH LAYOUT
Katarina Sennevik
FOTO OCH BILDHANTERING
Johan W Avby
BESÖKSADRESS Husargatan 4, Jönköping
POSTADRESS Box 1024, 551 11 Jönköping
ADMINISTRATION Inger Bjelke, 036-32 40 44
ADRESSÄNDRING Anmäl till ditt lönekontor.
UPPLAGA 13 510 ex
TRYCKT 14 september 2015, Daily Print i Umeå AB
NÄSTA TIDNING 17 december 2015
MATERIALSTOPP 23 november 2015
OMSLAGSBILD Golvplattan från Anderstorp är
spridd över hela världen, och får eleverna på
Gullviveskolan i Gislaved att vara aktiva på rasten.
Foto: Johan W Avby
Region Jönköpings län
Den 1 januari 2015 ombildades Landstinget till
Region Jönköpings län. Den nya organisationen
har ett brett uppdrag med ansvar för hälso- och
sjukvård, kollektivtrafik samt kultur, men också
för att samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad
och utbildning. Jönköpings län har omkring
344 000 invånare. Region Jönköpings län en av
länet största arbetsgivare med nästan 10 000
medarbetare.
TYCK TILL!
VAD VILL DU LÄSA OM I PULSEN?
MEJLA PRESS@RJL.SE
Delaktighet
och inflytande
Nu har vi varit region i drygt ett halvår. Och regionfrågan är verk-
ligen högaktuell, då regeringen nu tillsatt en kommitté för att utreda hur
Sverige kan delas in i färre län och landsting. Förslaget ska vara klart 2017
för att kunna genomföras senast 2023.
I direktivet står att ”Kommittén ska utgå från vilka behov medborgare och
näringsliv har i olika frågor bl.a. transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö… Syftet är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar
bl.a. genom en bättre anpassning till demografiska, näringsgeografiska och
miljömässiga förhållanden…”
Oavsett om regionerna är stora eller små, handlar regionbildning om att
lyfta ned ett statligt ansvar till regional nivå och om en ökad samverkan
mellan olika aktörer som till exempel landsting, kommuner och näringsliv.
Allt för att öka människors inflytande över sin vardag.
Och att ha inflytande över sin vardag är viktigt – vem man än är. Regionens
värdegrundsblomma innehåller blomblad för allas delaktighet, samverkan,
kundorientering och samhällsansvar och handlar om just inflytande. Dessa
fyra och de andra nio bladen i blomman kommer att synliggöras under hösten
när vi på olika sätt ska fortsätta samtalen kring vår värdegrund.
I september öppnas en plattform i intranätet, där goda exempel och intressanta länkar kan delas. Målet är att sidan är levande genom verksamheternas
egna engagemang – så hör av er till oss på informationsavdelningen och berätta om hur just ni jobbar med värdegrundsfrågorna så att vi kan hjälpa till
att sprida det till andra.
Christina Jörhall, kommunikationsdirektör
Så gör du din kommunikation mer effektiv!
Regionens informationsverksamhet vill ge dig bästa tänkbara service och stöd i din vardagskommunikation. Nu erbjuder vi flera nya tjänster som gör din kommunikation mer effektiv:
•I kommunikationsportalen i intranätet hittar du stöd för din kommunikationsplanering, logotyper och mallar,
tips för hur du skriver texter, guider för att publicera på webben, kontaktuppgifter till presstjänst och mycket mer.
• Hittar du inte det du söker där kan du mejla informationsavdelningen@rjl.se och ställa din fråga.
• Vardagar mellan kl 8 och 16.30 kan du ringa informationsverksamheten på 036-32 40 60 för att få råd och
hjälp i kommunikationsfrågor.
• Informationsverksamheten erbjuder också öppna kommunikationsverkstäder. Där får du hjälp av en kommu nikatör i utbildningssal att bolla idéer eller producera eget arbete. Du anmäler dig till verkstäderna via lärande kalendern i intranätet.
ALLT HÄNGER IHOP
Sambandet mellan Region Jönköpings
läns verksamhetsområden är starka,
och allt hänger ihop! Människor väljer
att leva där det finns jobb, utbildning,
en god livsmiljö, kultur och möjlighet
att kunna pendla till arbete, skola och
fritidsaktiviteter. Och där människorna
finns behövs hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbildning, kultur med mera.
ILLUSTRATION: MARIA JERN DAVIDSSON
2
PULSEN NR 3.2015
3
Plastgolven från Bergo Flooring i Anderstorp finns i en
mängd olika miljöer över hela världen. I bostadsområdet
Trasten i Gislaved finns golvet på multisportarenan. Perfekt
tycker eleverna i årskurs fyra på Gullviveskolan intill, som
använder den på både raster och idrottslektioner.
Varumärken i världsklass
Region Jönköpings län stöttar länets
näringsliv för att utveckla idéer till
en marknad långt utanför länets och
landets gränser. Företagscheckar är
ett sätt att hjälpa till genom produktutveckling och internationalisering.
Hur skapas ett varumärke i världsklass?
Det vet Babybjörn,
vars bärselar syns på
kungligheter och Hollywoodstjärnor, Swedese
som tillverkar bland annat Karolina Borg
Lamino för en världsmarknad, Husqvarna som revolutionerat gräsklippning med sin Automover och Bergo Flooring
som exporterar golv till all världens idrottsanläggningar, fartygsdäck och villor.
– Många känner till varumärkena utan
att ha en aning om att de har utvecklats och
vuxit sig starka här i länet. Vi har alla förutsättningar att få fram fler varumärken i världsklass, säger Karolina Borg, sakkunnig i
näringslivsfrågor, Region Jönköpings län.
Regionens roll är att skapa så bra förut-
PULSEN NR 3.2015
sättningar som möjligt för företagen. Ett sätt
är de företagscheckar med ett bidrag till hälften av vissa kostnader, max 150 000 kronor,
som Region Jönköpings län och Almi företagspartner står bakom. De är avsedda för små
och medelstora företag som vill växla upp
genom produktutveckling och internationalisering.
– Att satsa och ta ett skutt i företagets utveckling helt enkelt, säger Karolina Borg.
Traditionellt sett har företagen i vårt län varit
duktiga på att växa genom produktutveckling.
Jag tycker att många företag idag pratar om
framtiden och ser möjligheten att växa även
genom internationalisering.
Science Park är en viktig mjukstart för
många nya företag och här finns EU-projektet
Innovation Runway.
– Där kan man plocka upp goda idéer från
företagens ”byrålådor” och testa att utveckla
dem innan man plockar tillbaka dem till företaget igen, eller bildar nya bolag. Företagare
kan öppna upp för kreativitet och nya tankar
utan att behöva lägga allt det viktiga vardagliga arbetet åt sidan.
Karolina Borg konstaterar att det också
behöver bli bättre fart på nyföretagandet.
– Det är viktigt att behålla en stark och konkurrenskraftig industri, men vi måste få ett
breddat näringsliv med fler tjänsteföretag. Vi
behöver få ett klimat som i större utsträckning
gör det möjligt att till exempel starta företag
inom kulturella och kreativa näringar i länet.
Bergo Flooring i Anderstorp är ett av länets
många starka varumärken. På 40 år har den
kvadratiska golvplattan i plast blivit en världsprodukt ”Proudly made i Anderstorp, Sweden”,
som reklamen säger, och använd i de mest
skiftande miljöer.
– Sverige är ett starkare varumärke än vad
vi ofta tror. Svensken upplevs som seriös på
världsmarknaden, säger Eric Anderzon, VD
för Bergo Flooring, som ständigt växer och
räknar med att fördubbla sin omsättning från
2013 till 2016.
Karolina Borg är övertygad om att många
företag har utvecklingsmöjlighet:
– Jag har sett så många kul produkter och
idéer om nya tjänster ute på företag och jag
vet att många bär på spännande idéer och
förbättringsmöjligheter.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
3
PATIENTSTRÖMMAR
Fler läkartider på vårdcentralerna i Jönköpingsområdet och bättre
tillgänglighet på 1177 är två åtgärder som ska leda till ett minskat
söktryck på länets akutmottagningar. Andra insatser är ett nytt
gemensamt Fakta-dokument för akutsjukvård, nytt beslutsforum
och specialistkonsultation för primärvårdsläkare. Det är några delar
i en rapport om jämnare fördelning mellan primärvård och akutmottagningar.
Så ska trycket
på akuten minska
Söktrycket på länets akutmottagningar
har ökat rejält de senaste åren. Bara på akutmottagningen på Länssjukhuset Ryhov har
antalet besökare ökat med 10 000 på fem
år. Många patienter kan få lika bra vård på
vårdcentralen, och därför gör regionen nu
satsningar inom fem områden för att jämna
ut söktrycket.
Den 1 november följs åtgärderna upp med
hjälp av statistik. Mats Bojestig, hälso- och
sjukvårdsdirektör, betonar vikten av att satsningarna får effekt:
– Det är väldigt angeläget att vi når resultat. Som det är nu är det för pressat för både
personal och patienter på akutmottagningen.
Har vi inte sett någon effekt av de här åtgärderna den 1 november måste vi överväga
att flytta jourcentralen till Ryhov. Har inte
heller det effekt får vi fortsätta med nya åtgärder tills vi löst problemet.
En viktig förändring är att regionen tagit
fram och fastställt ett gemensamt Faktadokument för akutsjukvård, något som saknats
tidigare:
– Specialistvården och primärvården är
eniga om det här dokumentet, som utgår från
diagnoser. Det gäller i hela länet och alla får
samma gränslinje för fördelning av primärvårdspatienter och specialistvårdspatienter. Det är
extra viktigt eftersom alla vårdcentraler har
samma uppdrag, säger Mats Bojestig.
Den rapport som ligger till grund för åtgärderna visar också att det finns färre akuta
4
läkartider på samtliga vårdcentraler i Jönköpingsområdet än i övriga länet. Något som nu
ska åtgärdas:
– Tillgänglighet med läkartider är viktigt,
men vi arbetar också strategiskt med att rätt
profession ska göra första bedömningen och
då det behövs arbetar läkare och till exempel
sjukgymnaster tillsammans i patientmötet,
säger Lotta Larsdotter, direktör för vårdcentralerna Bra Liv.
Som det är nu är
det för pressat för
både personal och
patienter på akutmottagningen
”
Rapporten tar upp systemet med medicinska konsultationer, alltså att primärvårdsläkare dagtid har möjlighet att ringa och diskutera med läkare inom specialistvården:
– Det här används i lite olika utsträckning.
Vi måste öka kännedomen om möjligheten,
och varje vårdcentral behöver i sin tur informera sin personal om att de kan ringa specialistvården, säger Agneta Ståhl, sjukvårdsdirektör för Medicinsk vård.
1177 Vårdguiden på telefon spelar en viktig
roll och tillgängligheten behöver öka, konstaterar rapporten:
– Det gör vi på flera sätt, berättar verksamhetschef Britt Forsberg. Vi har ökat bemanningen
så att vi nu är fler än när vi startade, men vi har
också haft en del omsättning på personal. Vi
ser över vårt uppdrag och kvalitetssäkrar samtalen genom vår samtalsprocess. Då vet vi att
samtalen blir effektivare.
För att öka samordning och samsyn mellan
1177 Vårdguiden på telefon, akutmottagningarna och primärvården skapas ett nytt mötesforum. Forumet beslutar gemensamma frågor
om processer, arbetssätt och flöden. Utöver
PULSEN NR 3.2015
4–5
En ny rapport föreslår flera insatser som ska minska söktrycket på akuten. ARKIVBILD.
de åtgärder som föreslagits i rapporten görs
just nu extra insatser på akutmottagningen på
Länssjukhuset Ryhov. Läs mer om detta i Regionnyheter i intranätet.
TEXT: eLISABETH JOHANSSON
FOTO: JOHAN W AVBY
Peter Nilsson, avdelningen för folkhälsa och sjukvård,
har lett det projekt som tagit fram rapporten. I projektgruppen har det ingått representanter för primärvård,
akutsjukvård, ambulansverksamhet, avdelningen för
folkhälsa- och sjukvård samt informationsavdelningen.
PULSEN NR 3.2015
Kampanjen
Nu förstärker vi informationen till länets invånare om hur man söker
vård, bland annat via bio-och tv-reklam, i väntrum, på regionens
webbplatser och i sociala medier. Hittills har kampanjen nått 70 000
Facebookanvändare och över 500 000 tv-tittare.
Det här är våra budskap:
• Om du behöver egenvårdsråd – 1177
• Om du skadat dig eller inte mår bra – vårdcentralen i första hand
• Om situationen är allvarlig eller livshotande – akutmottagningen
1177
Goda råd
för egen vård
–dygnet runt
Många gånger räcker det med ett gott
råd!
På webbplatsen 1177.se finns information
om vad du kan göra själv för att
må bättre och snabbare bli frisk.
När du ringer 1177 får du råd
av en sjuksköterska om
vad du kan göra själv och
vart du ska vända dig om
du behöver vård.
Numret fungerar i hela
landet – dygnet runt,
Tips!
Spara 1177.se
som ett bokmärke
i webbläsaren och
numret 1177
i din telefon.
alla årets dagar.
Vårdcentralen
Vänd dig till vårdcentralen i
första hand! Där får du hjälp när du har
skadat dig eller inte mår bra. Personalen
på vårdcentralen har stor erfarenhet och
kunskap om de flesta skador och sjukdomar.
Om det behövs får du en remiss till sjukhuset.
När vårdcentralen är stängd kan du nå
Förstahandsvalet vid
skada och
sjukdom
länets
tre kvälls- och helgöppna jourcentraler
genom att ringa 1177.
Tips!
På 1177.se finns kontaktuppgifter till din vårdcentral.
Akuten
Vård i allvarliga och
livshotande situationer
På akutmottagningen får du hjälp om du
Informationsmaterialet är en av många kommunikationsinsatser som
görs över tid för att uppmärksamma invånarna på hur de får bäst vård.
har drabbats
av svår sjukdom eller skadats allvarligt
i en olycka.
Patienter med störst behov av vård tas
alltid om hand
först. I Jönköpings län finns det en akutmottagning
på
varje sjukhus. De är öppna dygnet runt.
Nödnumret 112 finns för att larma ambulans
om du själv
eller någon i din närhet omedelbart behöver
akutsjukvård.
Region
Jönköpings län
5
Alla ska prata mat
på vårdcentralerna
Arbetet
med vår
värdegrund
Alla medarbetare i primärvården
med patientkontakt ska kunna ge
enkla råd om mat. Nästa steg är
ett kvalificerat rådgivande samtal
enligt Socialstyrelsens riktlinjer.
– I vårt gemensamma regionuppdrag behöver kultur- och
värderingsfrågorna bära över
tid. Tack vare det genuina
arbete som pågått i verksamheten under många, många år
har vi också en väl förankrad
värdegrund utifrån regionens
13 grundläggande värderingar,
säger regiondirektör Agneta
Jansmyr.
Detta är rådgivning som dietister kan
ge. Men för att öka antalet medarbetare med
rätt kompetens har Region Jönköpings län,
som en av de första i landet, utbildat en första grupp diplomerade matrådgivare. Den
består av 13 sjuksköterskor, distriktssköterskor och arbetsterapeuter på nio vårdcentraler i länet.
Det är regionens folkhälsosektion som ar-
mikael bergström
r
er
r
ne
kt
io
re
a
re
kling
kap
dars
rie
nte
ri
ng
En
het
tig
lak
de
era
t le
do
as
gag
Kompetensutvec
All
m
an
verk
Sam
Ku
n
Långsiktighet
r
va
ns
sa
ba
Grundläggande
värderingar
för Region
Jönköpings län
ntering
Sa
Sn
ga
de åt
gärd
Processorie
ll
hä
Faktab
dra
in
ttr
bä
r
fö
bygg
an
ab
a
av an
ig
nd
Lära
ä
St
Före
aserad
e beslu
t
– Värdegrunden ska
genomsyra allt vi gör
och vi behöver koppla
ihop våra värderingar
med hur vi agerar för
att på så sätt visa exempel på situationer där
värderingarna gjort
Regionens värdegrundsskillnad, säger Agneta blomma innehåller
13 grundläggande
Jansmyr.
värderingar.
Värdegrunden bär
vi alla medarbetare tillsammans och cheferna är särskilt viktiga
kulturbärare.
Kommunikationsdirektör Christina
Jörhall och utvecklingsstrateg Anette
Nilsson har fått uppdraget att ta fram ett
upplägg som ska stödja verksamheterna
i samtalen om regionens värderingar.
Det ska bygga vidare på och ta tillvara alla
goda exempel.
– Utifrån samtal i ledningsgruppen
och vid chefsdagen i maj har vi format
ett upplägg som bygger på de behov av
stöd cheferna efterfrågar, säger Christina
Jörhall.
– Upplägget innehåller ett enkelt material till tre arbetsplatsträffar och är tänkt
som ett stöd för samtal om kultur och värderingar. Med start under september kommer vi ha särskilt fokus på att spegla värdegrundsfrågor i alla våra interna kanaler i
form av artiklar, filmer, nyheter med mera.
Samtidigt öppnas en plattform i intranätet, där goda exempel och intressanta
länkar kan delas. Målet är att sidan är
levande genom medarbetarnas och verksamheternas egna engagemang.
rangerat utbildningen, där en rad externa
föreläsare lärt ut både fakta om kost och
metoden för att hålla ett beteendemedicinskt
inriktat samtal.
– Vi vet av undersökningar att drygt
20 procent av befolkningen har ohälsosamma
matvanor, säger folkhälsoplanerare Emelie
Andersen. Rådgivningen kommer att betyda
mycket för många, även om alla förstås inte
vill ha hjälp. Det handlar om att fånga upp
problemet innan det leder till sjukdom.
Patienten kan söka till kvalificerad matrådgivning direkt, men också bli uppmärksammad på möjligheten om man söker vården
av annan orsak eller haft hälsosamtal.
6
Charlotta
Mellander,
professor
i nationalekonomi på
Jönköping
International Business
School, inledde
konferensen
250 möjligheter.
FOTO:
JOHAN W AVBY
250 möjligheter för länet
250 möjligheter är konferensen som
sätter fokus på nya sätt att tänka
och agera för de mindre kommuner
som ofta tappar befolkning.
1–2 september arrangerades konferensen
på Jönköping University. Över 300 deltagare
från platser i hela Sverige fick inspiration och
verktyg för att skapa utveckling på sin ort.
– Flera av våra kommuner har stor utflyttning av ungdomar mellan 20 och 25 år och
detta är en utmaning vi måste lösa, region och
kommuner tillsammans. Som region arbetar vi
nära kommunerna och har samtidigt kontakter
med den nationella arenan för att påverka infrastruktursatsningar som höghastighetståg,
nya vägar och bredbandsutveckling, säger
Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör.
Frida Halvardsson
Region Jönköpings län var en av arrangörerna till
konferensen.
PULSEN NR 3.2015
”Det behövs inga handskar”
Viktigt att vården har rätt kunskap om hiv
Tack vare effektiv behandling kan
den som lever med hiv i Sverige leva
ett långt och bra liv, utan risk för att
smitta någon annan. Men det finns
fortfarande många fördomar kring
sjukdomen och hälso- och sjukvården
har en viktig roll för att ändra bilden
av hiv och förebygga smitta.
– I Sverige idag är hiv
en kronisk sjukdom som
kan behandlas fullt ut.
Den kan inte botas, men
medicinerna tar bort viruset ur blodet nästan helt,
vilket även gör att smitto- Peter Iveroth
risken är minimal, säger
länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Personer med hiv som får behandling blir inte
sjuka, får inga symtom och lever lika länge
som de skulle ha gjort utan sjukdomen. De
kan också skaffa barn eftersom det är ytterst
liten risk att smitta sin partner eller barnet.
”
Vi ska agera på
samma sätt som vid
andra blodsmittor
I Jönköpings län finns ett hundratal personer som lever med hiv. 90 procent av dem
får behandling och smittsamheten är väldigt
låg. Den största risken för smitta idag är de
personer som inte vet att de bär på viruset.
– Därför har vi inom hälso- och sjukvården
en mycket viktig roll. Vi måste våga fråga om
hiv och erbjuda provtagning så fort det finns
minsta risk för att någon kan vara smittad. Alla
har rätt till gratis hiv-test och man får vara
anonym om man vill. Man behöver inte heller
berätta varför man vill testa sig. Alla mottagningar i länet ska kunna erbjuda hiv-test.
Under hösten 2015 startar Folkhälsomyndigheten en nationell kampanj och webbplats
för att nå ut med aktuell kunskap om hiv och
motverka föråldrade bilder och attityder som
bidrar till diskriminering. Hälso- och sjukvår-
PULSEN NR 3.2015
Att vårda personer med hiv kräver inga särskilda åtgärder från vårdpersonalen. Sjukdomen smittar inte vid
kroppskontakt och hygienrutinerna är de samma som för andra patienter.
LÄS MER OM HIV på webben
Rutiner för sexuellt överförbara sjukdomar,
Region Jönköpings län: plus.rjl.se (sökord: rutiner
för sexuellt överförbara sjukdomar)
Basala hygienrutiner, Region Jönköpings län:
plus.rjl.se (sökord: basala hygienrutiner)
Om hiv för vårdpersonal:
Folkhälsomyndigheten.se/hividag
Folkhälsomyndighetens informationskampanj
till allmänheten: hividag.se
den i hela landet får informationsmaterial
och en särskild webbplats för vårdpersonal
lanseras.
Peter Iveroth tror att det fortfarande finns
en utbredd oro inom vården för att ta emot
personer med hiv, vilket kan leda till ett sämre
bemötande.
– Men det behövs inga handskar. Hiv smittar inte vid kroppskontakt och patienter med
hiv behöver inte isoleras eller ha eget rum när
de vårdas på sjukhus. Vi ska agera på samma
sätt som vid andra blodsmittor. Det behövs
inte heller några särskilda hygienåtgärder när
vi möter patienter med hiv i vården, de basala
hygienrutinerna är fullt tillräckliga.
TEXT: mats fäldt
FOTO: JOHAN W AVBY
I Lärandekalendern i intranätet finns utbildningsmaterialet HIV idag, som består av filmer och
diskussionsunderlag. Sök på HIV idag.
7
VERKSAMHETSSTÖD OCH SERVICE
Genom tätt samarbete
med regionens olika
referensgrupper fångar
Verksamhetsstöd och
service upp behov och
krav. Här visar område
inköp upp produkter
och diskuterar kvalitet
med representanter
från de verksamheter
som beställer.
Service för hela länet
Arne Andersen
”
Kunderna
ska känna
att vi är
en trygg
samarbetspartner
8
Kundens behov står i fokus
för Verksamhetsstöd och service. Här samlas kompetenser
inom 14 områden för att ge
stöd och service till Region
Jönköpings läns verksamheter och till invånarna.
– Vi är mitt i en resa för att vässa
verksamheten och skapa en samordning i länet. Kunderna ska känna att
vi är en trygg samarbetspartner, säger Arne Andersen, direktör för Verksamhetsstöd och service.
Verksamhetsstöd och service har
drygt 900 medarbetare inom 14 olika
områden. Det handlar om försörjningsstöd för till exempel läkemedel, förrådsvaror och hjälpmedel samt inköp och
fastighetsfrågor. Det handlar också om
administrativt stöd som till exempel
ekonomi och personal samt invånarservice i form av sjukvårdsrådgivning
och kontaktcenter.
– Vår ambition är att vara tillgäng-
FAKTA
Verksamhetsstöd och service består av:
•Inköp
•Materialförsörjning
•Läkemedelsförsörjning
•Hjälpmedelsförsörjning
•Länstransporter
•Medicinsk teknik
•Regionfastigheter
•Vårdnära service
•Miljö
•Säkerhet
•Ekonomi (Leverantörsfakturor och e-handel
för hela regionen samt patientadministra tion, kundfakturor, redovisning, budget
och planering för vissa verksamheter)
•Personal (Personal- och löneadministration)
•Kansliservice
•Invånarservice (1177 sjukvårdsrådgivning,
kontaktcenter och patientens direktkanal)
liga, snabba, professionella och kompetenta, säger Arne Andersen.
Sedan 2013 har en stor utveckling
av regionens Verksamhetsstöd och
service gjorts. Utvecklingen är en
del i regionens kraftsamling – bättre
verksamhet till lägre kostnad. Tanken
är att det ska vara lätt för kunden. Servicen ska fungera på samma sätt och
ha samma kostnad oavsett var i regionens verksamhet kunden finns.
Från 1 oktober gäller detta även
bilpoolen. Då tar länstransporter inom
Verksamhetsstöd och service ett länsövergripande ansvar. Det innebär att
priset är samma och att bokning sker
på samma sätt oavsett var kunden hyr
bil inom organisationen. Och för att
ytterligare underlätta för kunden
kommer Verksamhetsstöd och service,
i samarbete med IT-centrum, utveckla
en serviceportal för alla sina tjänster.
För Verksamhetsstöd och service är
det viktigt att samordna sitt arbete med
kundens. Inom vissa områden finns särskilda kundråd för dialog.
– På så sätt kan vi vara säkra på
att vi ligger rätt i utvecklingen av vår
verksamhet och att vi tillgodoser kundens behov, säger Arne Andersen.
TEXT: frida halvardsson
FOTO: JOHAN W AVBY
PULSEN NR 3.2015
forskarfredag
Den 25 september firas Forskarfredag i Jönköpings län. Region Jönköpings län arrangerar
tillsammans med länets kommuner och högskolan flera aktiviteter med fokus på forskning.
Lokala forskare delar med sig av sitt arbete
och sina resultat till allmänheten på ett populärvetenskapligt och lättsamt sätt.
Syftet är att visa att vi gör mycket och bra
forskning och att regionen är en attraktiv arbetsgivare med fina karriärmöjligheter. Aktiviteter för
skolungdomar, Science Café och Science after
work där forskare berättar om sina vitt skilda
ämnen brukar vara uppskattade och välbesökta.
Tidigare år har cirka 1 300 länsbor passat på
att besöka Forskarfredag.
Mer information: forskarfredag.se/jonkoping
färre fästinginfektioner
Vårdnära service handlar till exempel om hantering av måltider. Charlotte Söderqvist serverar dagens lunch till
patienter på urologkliniken vid Länssjukhuset Ryhov.
Hjälper patienter
och avlastar vården
Vårdnära service är en viktig del
i framtidens sjukvård. Genom att
kompetent servicepersonal ansvarar
för till exempel patientnära städning
och hantering av måltider, frigörs tid
till vården.
Vårdnära service är
den del av servicen som
sker i patientens närhet, till
exempel patientnära städning, måltidsservice på
vårdavdelningen, patienttransporter samt material- Stefan Nilsson
och textilhantering. Det är
ett begrepp som används nationellt och som är
en viktig del i framtidens sjukvård.
– Det råder brist på vårdutbildad personal.
Genom att låta kompetent servicepersonal utföra den vårdnära servicen kan alla fokusera
på det de är utbildade för. Det ökar både effektiviteten och arbetsglädjen, säger Stefan
Nilsson, områdeschef för vårdnära service.
Sedan 1 februari 2015 ingår vårdnära
service som ett område inom Verksamhetsstöd och service och samordnas över hela
PULSEN NR 3.2015
länet. Leveranserna anpassas efter kundens
behov och görs på samma sätt inom hela
organisationen.
Urologkliniken på Länssjukhuset Ryhov
är en av de verksamheter som har infört heltäckande vårdnära service. I samband med
att urologkliniken blev länsklinik sommaren
2014 fick vårdnära service ansvar för allt
inom service förutom patientnära städning.
– Vi har fått positiv respons från vården
som är väldigt nöjda med samarbetet. Vi
arbetar nu för att fler verksamheter ska upptäcka möjligheterna med vårdnära service
och införa ett mer heltäckande arbetssätt
för detta på samma sätt som urologkliniken
gjort, säger Stefan Nilsson.
Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ska tillsammans med norska Sørlandet Sykehus Helseforetak leda ett treårigt skandinaviskt forskningsprojekt, ScandTick Innovation kallat, för
att minska fästingburna infektioner.
Målet är att minska fästingburna infektioner
hos såväl människor som hos produktionsoch
sällskapsdjur samt att lindra/bota dem som fått
fästingburna infektioner.
värdefulla synpunkter
Om det uppstått problem i vården och det är svårt
att lösa dem på plats kan du hänvisa patienten till
patientnämnden. Nämnden ger patienter råd och
stöd, tar emot synpunkter och klagomål och ger
information om patientens rättigheter i vården.
Nämnden är opartisk, fristående från vården och är
till för att underlätta kontakten mellan vårdpersonalen och patienten.
Ärenden som patientnämnden tar hand om kan
till exempel handla om bemötande, diagnos, medicinering, avgifter, sekretessfrågor och vårdgaranti.
Det kostar inget för patienten att vända sig till patientnämnden. En annan viktig uppgift är att bidra
till kvalitetsförbättringar och patientsäkerhet. Alla
synpunkter som kommer till patientnämnden är
värdefulla och förs tillbakatill i avidentifierad form
till ansvariga inom vården.
Kontakt: Patientnämndens sekreterare
036-32 42 35, patientnamnden@rjl.se
Läs mer: Om du inte är nöjd med vården,
1177.se/Jonkopings-lan
TEXT: frida halvardsson
FOTO: JOHAN W AVBY
KULTUR I HELA LANDET
Är din verksamhet intresserad av att införa
heltäckande vårdnära service, kontakta Stefan
Nilsson. För enstaka tjänster kontakta respektive
enhet för måltidsservice, närservice, städ, vaktmästeri och servicecenter.
Med taggningen #kulturihelalandet på Instagram
och Twitter vill SKL tillsammans med regioner
och landsting belysa att det finns ett brett kulturutbud med högt kvalitet i hela landet.
Under september och oktober 2015 delar
verksamma inom kulturområdet med sig av sina
bilder både bakom och framför kulisserna.
I länet visar Kultur och utveckling upp sin verksamhet via det nystartade Instagramkontot:
instagram.com/kulturregionjkpg/
9
Regionråden Rune Backlund, C, och Carina Ödebrink, S, regiondirektör Agneta Jansmyr och sektionschef Sven-Åke Svensson delade med sig av erfarenheter av att bilda
region under att de fyra seminarier Region Jönköpings län arrangerade tillsammans med Region Gävleborg, Region Jämtland Härjedalen, Region Örebro län och Region
Östergötland.
10
PULSEN NR 3.2015
Att dela med oss av kunskap och erfarenheter och hitta långsiktiga samarbetsformer,
men också att marknadsföra och öka kunskapen om Jönköpings län och få möjlighet
till kompetensutveckling och nätverkande. Det är några av anledningarna till varför fyra
regionpolitiker och ett fyrtiotal tjänstemän från Region Jönköpings län tillsammans med
uppskattningsvis 35 000 andra besökare deltog i Almedalsveckan 2015.
Länet mötte landet
Almedalen knutpunkt för utveckling och samarbete
I år lockade Almedalsveckan med inte
mindre än 3 465 arrangemang av 1 645 olika
arrangörer. De tidiga årens politiska tal har
därmed utvecklats till att bli Sveriges största
politiska mötesplats. Genom demokrati och
öppenhet kan alla som vill ta del av aktuella
samhällsfrågor.
– Almedalsveckan är viktig för oss. Jag är
övertygad om att vi kan bidra till andras utveckling och att det vi får med oss från Almedalsveckan ger effekt på utvecklingsarbetet
inom Region Jönköpings län, konstaterar
regiondirektör Agneta Jansmyr.
I år arrangerade och samarrangerade Region
Jönköpings län en rad olika seminarier. Ett
flertal av regionens tjänstemän medverkade
dessutom som föreläsare och moderatorer i
seminarier om bland annat nationell e-hälsa,
folktandvård och jämlik hälsa.
Tillsammans med fyra andra nybildade
regioner berättade vi om vår påbörjade resa mot
framtidens Sverige. Sammanlagt kom drygt
150 personer för att ta del av lärdomar, råd och
reflektioner från bland andra regionråd Rune
Backlund (C), regiondirektör Agneta Jansmyr
och forskningschef Boel Andersson Gäre om
regionbildningen och om hälso- och sjukvården
som tillväxtmotor.
– Jag tycker vi hade ett bra och öppet samtal där vi delade med oss av både framgångsfaktorer och fallgropar i vår regionbildning,
berättar Rune Backlund. Vi lyfte bland annat
fram kommunernas engagemang och delaktighet i vår process, och det poängterades även
hur viktigt det är att näringslivet involveras.
De tre vinnarna i Dagens Medicins rankning av Sveriges bästa sjukhus ligger i Sydöstra
sjukvårdsregionen. I Almedalen arrangerade
Dagens Medicin Agenda tillsammans med de
PULSEN NR 3.2015
Sjukvårdsdirektör Ann-Marie Schaffrath från Region
Jönköpings län , hälso- och sjukvårdsdirektör Lena
Lundgren från Region Östergötland och landstingsdirektör Krister Björkegren från Landstinget i Kalmar
gav sina vinnande recept bakom utnämningarna
Bästa sjukhus.
tre vinnarna ett seminarium om det vinnande
konceptet. Anne-Marie Schaffrat, sjukvårdsdirektör för Kirurgisk vård, Agneta Jansmyr och
Boel Andersson Gäre deltog i samtal om varför
Länssjukhuset Ryhov för tredje året i rad utsetts till bästa mellansvenska sjukhus, och
om hur Region Jönköpings län arbetar för att
lyckas bäst inom bland annat medicinsk kvalitet, väntetider på akuten, vårdgarantin, patientnöjdhet och hygien.
Kommunal utvecklings FoU-ledare Sofia
Lager Millton, Isabell Mortensen och Mattias
Vejklint höll tillsammans med kollegor från
Region Västerbotten tre uppskattade och välbesökta seminarier om en evidensbaserad
praktik inom socialtjänst och skola.
På Barnrättstorgets mötesplats presenterade Sofia Lager Millton även det pågående
forskningsprojektet Letterbox club, som syf-
tar till att stärka utsatta barns läs- och matematikförmåga.
Attraktivitet och kompetensförsörjning
blir allt viktigare för regional utveckling.
I ett samarrangemang mellan Region Jönköpings län, Högskolan i Jönköping och Reglab1
lyfte bland andra regional utvecklingsdirektör Ulrika Geeraedts fram utmaningar och
möjligheter för regioner med exempel från
Region Jönköpings län.
Årets Almedalsvecka hade stort fokus
på förbättrings- och utvecklingsarbete inom
folkhälsa och vård. Många seminarier och panelsamtal återkom till utmaningar som kräver
nya lösningar för att regioner och landsting
ska klara framtida bemanning och kunna utveckla en jämlik, personcentrerad, kunskapsdriven och kvalitetsstyrd hälso- och sjukvård.
Almedalen bjuder på ett varierat utbud
av arrangemang och intressanta seminarier,
och därmed stora möjligheter till egen kompetensutveckling och omvärldsbevakning för
deltagarna.
Johanna Sjöström, som är strateg inom
området arbetsmarknad och kompetensförsörjning, var i Almedalen för andra året i rad:
– Jag var på nio riktigt bra seminarier som
gav nya insikter om bland annat integration,
jämställdhet och kompetensförsörjning. Framförallt uppskattade jag att flera seminarier lyfte
fram den sociala dimensionen i utvecklingen av
framtidens samhälle.
TEXT: HELEN ULVEGARD
Foto: Christina jörhall
Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling och en mötesplats för regioner, nationella
myndigheter, forskare och andra som vill öka sin
kompetens kring frågor om regional utveckling.
1
11
Det arbete som
röntgensjuksköterskan
Emilia Nilsson och alla
hennes kollegor gör är
viktigt för diagnostiken.
Röntgen och övriga
delar av Medicinsk diagnostik arbetar för att
rätt undersökningar ska
beställas och undvika
dem som inte har något
medicinskt värde.
ARKIVBILD.
Röntgen vid rätt tillfälle
En diagnostisk undersökning
ska bara genomföras om
den är medicinskt motiverad.
Medicinsk diagnostik arbetar
långsiktigt för att rätt undersökningar ska göras. Röntgen har som mål att minska
undersökningarna med tre
procent genom att säga nej
till undersökningar som inte
har något värde.
– Det är så lätt att skicka remiss
och få en undersökning gjord, säger
Agneta Ståhl, sjukvårdsdirektör för
Medicinsk vård. Men vi ska tänka en
gång till, oavsett om det handlar om
blodprov, röntgen eller undersökning på klinisk fysiologi. En undersökning ska göras om den kan leda
till förändring i behandlingen.
Som tidigare verksamhetschef för
medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov,
tog hon initiativet till en testutbildning
med fyra workshopar kring diagnosen
stroke. Den samlade 55 läkare och representanter från klinisk fysiologi, röntgen och laboratoriemedicin.
– Vi diskuterade patientfall och
12
vad som är värdeskapande undersökning vid stroke. Det görs en del undersökningar av slentrian som har ringa
värde. Samtidigt måste vi tänka på att
röntgenundersökningar inte är ofarliga, säger Agneta Ståhl som planerar
en fortsättning i höst för alla läkare
inom Medicinsk vård.
Robert Bielis, strokeläkare på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov,
tycker att informationen varit bra.
– Vi ska inte utsätta patienten för
strålning eller obekväm undersökning
om det inte leder till någon nytta. Därför är det bra att tänka till.
Medicinsk diagnostik arbetar
långsiktigt med värdeskapande användning av diagnostiska metoder.
Regionens åtgärdsplan har också målet att minska röntgandet med tre procent, eftersom regionen röntgar mer
än riksgenomsnittet.
– Vi kan se att en del undersökningar
inte är riktigt nödvändiga, säger Oskar
Löfgren, verksamhetschef för röntgen.
Vi behöver få in en förändring hos varje
läkare som remitterar och hos varje
medarbetare hos oss som bedömer remisser och vi behöver ställa om vårt system så vi blir bättre på att göra rätt. Vi
fokuserar på att få bort de undersökningar som har lågt eller inget värde.
Roddy Brun
Oskar Löfgren
”
Vi fokuserar
på att få
bort de
undersökningar som
har lågt
eller inget
värde
– Vi skickar då och då tillbaka remisser, säger Roddy Brun, överläkare på
röntgen på Höglandssjukhuset. Men
jag försöker ofta ringa upp. Ett samtal
kan reda ut saker och det kan finnas
information som visar att det är vettigt med en undersökning.
Översyn av Fakta-dokument, ett
mer överskådligt IT-system som även
varnar för dubbelundersökningar,
riktlinjer för röntgenundersökningar
på jourtid, samt dialog vid klinikträffar och röntgenronder är några av
många åtgärder för rätt användning
av röntgenresurser.
Röntgen som diagnostisk metod
får allt större betydelse i framtiden.
Inom exempelvis MR, undersökning
med magnetkamera, går utvecklingen
snabbt både i antalet undersökningar
och nya områden.
– Vi har till exempel börjat med MRundersökningar av gallvägar inför galloperationer. Vi har också börjat ett projekt tillsammans med urologerna, med
MR-undersökning inför provtagning
vid prostatacancer. Vi jobbar för att
skapa säkrare diagnostik, säger Roddy
Brun.
TEXT: mikael bergström
FOTO: JOHAN W AVBY
PULSEN NR 3.2015
MINSKA ÄLDRES FALLOLYCKOR
En halv miljon svenskar har benskörhet, och
frakturer vid fallolyckor ökar kraftigt. Med kampanjen Bättre balans satsar Region Jönköpings
län under vecka 40 extra på minska äldres fallolyckor genom att motivera dem till träning.
Kampanjen samordnas nationellt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Som en del av kampanjen kommer vi att anordna olika aktiviter i kommunerna och på våra
sjukhus.
Samordnarna Jenny Forsell
och Petra Tingsvik Karlsson
på barnahus i Jönköping.
BÄTTRE DOKUMENTATION
Trygg plats
för utsatta barn
Barnahus är en fysisk mötesplats för
barn som misstänks ha varit utsatt
för brott. Här finns de inblandade
myndigheterna för att träffa barnet
i stället för att barnet slussas runt till
olika ställen. En eller två samordnare
finns alltid på plats.
Det handlar om barn som misstänks ha
blivit utsatta för misshandel eller sexuella
övergrepp. Barnen har tidigare slussats runt
till olika platser för undersökningar, förhör,
stöd och samtal. I barnahus sker allt detta på
plats och i en miljö helt anpassad för barnen.
Polis, åklagare, socialtjänst, barnmedicin,
rättsmedicin samt barn- och ungdomspsykiatri samarbetar i ett gemensamt hus.
Barnahus ligger i centrala Jönköping, vilket innebär att det är nära till de samverkande
myndigheterna. Inredningen av lokalerna har
anpassats för barn och för att skapa en lugn
miljö. Det finns flera förhörsrum med teknisk
utrustning, rum för medhörning, samtalsrum
och undersökningsrum. Men också vilorum
och lekrum, där barnen bara kan vara.
Den 5 maj i år fyllde verksamheten ett år;
ett år som betytt mycket framförallt för barnen.
Trycket är stort och samordnarna Jenny Forsell
och Petra Tingsvik Karlsson arbetar båda 75
procent. Den stora skillnaden, som de upplever
jämfört med tidigare, är att olika verksamheter
PULSEN NR 3.2015
och professioner helt enkelt måste samverka när
man delar hus. Det går inte att undvika när vi
sitter runt samma bord.
– Socialtjänstens roll har stärkts och
vi finns nu med hela vägen. Barnens kunskap
om vad som händer och varför har ökat, menar
Jenny Forsell. Det är oerhört kompetent personal som jobbar här – det märks att man vill
och kan hjälpa barn, att man har barnets bästa
för ögonen. Till exempel är poliser som är
knutna till barnahus särskilt utbildade i förhör med barn.
– Vi brukar beskriva barnahus som ett hus
med fyra rum: fysisk hälsa, brott, psykisk hälsa
och skydd. Det symboliserar våra olika roller
från hälso- och sjukvård, polis, åklagare och
socialtjänst. Om ett rum saknas, skevar hela
huset, menar Jenny. Det är barnet som drabbas
när det skevar, och det är ju framför allt barnet
som ska dra fördelar av att vi samarbetar – inte
vi som verksamheter.
I våras startade ett projekt för vårddokumentation.
Det övergripande målet är: ”Rätt information, på
rätt plats och en gång för ökad patientsäkerhet och
minskad administrationstid för alla professioner.”
Projektgruppen har under våren bland annat
sett över gemensamma dokument. Antalet sökord i Medicinsk bakgrund ska bli färre och därmed
också mer lättöverskådliga. Under hösten jobbar
gruppen vidare med att införa detta och med
information och utbildning kring dokumentationen.
Projektet ser även över befintliga mallar i
Cosmic och användandet av sökord i mallarna,
många mallar och sökord används inte eller
används felaktigt. Användandet av vårdplaner
behöver också förbättras. I projektet ingår
också ett förbättrat ifyllnadsstöd för läkaraintyg
vid sjukskrivning. Allt för att få en mer jämlik
och likvärdig vård samt stöd för arbetssättet.
SMART KORT OM 1177
Nu finns ett nytt kort
som gör det lättare för
dig som arbetar i hälsooch sjukvården att visa
vägen till bra information på 1177.se.
Kortet berättar om
1177 Vårdguiden och du kan skriva lämpliga
sökord för att hänvisa patienter till e-tjänster,
kontaktuppgifter, kostråd, träningstips, behandlingar eller annat som kan vara aktuellt.
Samtidigt hjälper du till att göra 1177 Vårdguiden känt bland invånarna!
Beställ kortet via Raindance eller kontakta
Inköpsavdelningens kundservice: Anknytning
141 41, inkopsavdelningen.kundservice@rjl.se
Artikelnummer: 91173000
Information
och e-tjänste
r för din häls
Besök 1177
a, vård och
.se eller ring
tandvård.
1177 för sjuk
vårdsrådgivn
ing.
TEXT: LISA ANDERSSON
FOTO: JOHAN W AVBY
BYTE AV KORT OCH CERTIFIKAT
FAKTA
Barnahus Jönköpings län är en form för samverkan
mellan länets kommuner, Region Jönköpings län,
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i
Jönköpings län. Barnahus finansieras av dessa
organisationer och är lokaliserad till Jönköping.
Två samordnare arbetar deltid på barnahus.
Omkring 2 200 SITHS-kort behöver uppdateras
före 28 november 2015 – antingen bytas mot nytt
kort eller laddas med nytt certifikat. Om du inte
uppdaterar ditt kort kan du inte logga in i de system där du använder kortet. Har ditt kort ett
fyrkantigt chip ska du snarast beställa tid för
fotografering till nytt kort. Om ditt kort har ett
gammalt certifikat får du ett mejl med information om vad du ska göra för att uppdatera kortet.
Mer information finns i intranätet, sök på SITHS-kort.
13
Planera din presentation
KOMMUNIKATIONSGUIDE DEL 3
Detta är den tredje av fyra korta
guider för bättre kommunikation.
Å nej, inte en PowerPoint-presentation till!
Klick, klick, klick. 50 bilder på en timme.
Tabeller med oläslig text svischar förbi och
en föreläsare med ryggen mot publiken som
läser ordagrant från sina egna bilder. Måste
det vara så?
Att presentera något för en publik kan
vara både skrämmande och härligt. Skrämmande när man är obekväm med situationen
och inte känner att man haft tid att förbereda
sig. Härligt när man kan sitt ämne och vet att
man har något viktigt att berätta för en intresserad publik.
Ibland blir man nervös. Kinderna hettar, man talar för fort och irrar med blicken.
Man blir torr i halsen. Ibland får man kontakt
med publiken direkt. Någon ställer en fråga
och presentationen blir nästan ett samtal.
Du kan slappna av, lämna dina bilder och
fokusera på publikens frågor. Det är ingen
fara. Du är väl förberedd och vet ju vad som
är viktigast att förmedla.
Övning ger färdighet, liksom att studera
hur de bästa föreläsarna gör. Kolla gärna Hans
Roslings fantastiska presentationer på webben
om befolkningstillväxt och global hälsa. Rosling
brinner för det han berättar om. Han har föreläst
och undervisat i mer än 25 år. Han vet vad han
vill säga och han förbereder sig extremt noga.
Jag tror att förberedelserna är 90 procent
av jobbet. Tyvärr tar vi oss sällan tillräcklig tid
för det och, handen på hjärtat, hur ofta övar du
på dina presentationer inför dina vänner, kollegor eller familjemedlemmar?
I kommunikationsportalen i intranätet
finns grundläggande konkreta råd och tips för
muntliga presentationer och bildspel. De gör
dig inte till en fantastisk föreläsare, men de
hjälper dig att undvika de värsta fallgroparna.
conny thålin
5 tips för bättre presentationer
•Anpassa innehåll, språk och bilder efter målgruppen.
•Välj bort, renodla och förenkla! Dina bilder ska
komplettera det du säger – inte upprepa det.
Bilderna är inte ditt manus.
•Avsluta med att sammanfatta dina viktigaste
budskap, länka till fördjupning på nätet eller
lämna fakta på papper.
•Använd regionens presentationsmall på rätt
sätt. Går det att läsa texten från sista raden i
aulan? Förstärker dina foton, illustrationer,
diagram och tabeller det du säger eller stjäl
de bara publikens uppmärksamhet?
•Öva innan du ställer dig på scenen.
Läs mer om att skriva begripligt i Kommunikationsportalen i regionens intranät. Här finns även konkreta
tips för olika typer av texter och länkar till fördjupning.
etik
Rätt att välja vård och behandlare?
En kvinna insjuknar akut i hemmet med smärtor och ambulans tillkallas. Efter kontakt med jourhavande
läkare ordineras en intramuskulär injektion med smärtstillande. Kvinnan
samtycker till det, men både hon och
hennes anhöriga motsätter sig av religiösa/kulturella skäl att läkemedlet
ges av manlig personal. Hos ambulansbesättningen väcks frågan: Har patienter och deras anhöriga rätt att avgöra
vilken vård som ska ges och vilken personal som ska ge den?
Människor i Sverige har ett
grundlagsstadgat skydd att inte påtvingas ett kroppsligt ingrepp. Det
gäller med undantag av den tvångsvård som regleras med stöd av särskilda lagar. Patienten avgör själv
och anhöriga kan varken samtycka
till eller vägra vård för patientens
räkning. Den patient som på grund
av medvetslöshet eller annan orsak
inte kan uttrycka sin vilja ska enligt
patientlagen få den vård som behövs
för att avvärja fara som akut och
allvarligt hotar liv och hälsa. Om
en patient tidigare klart och tydligt motsatt sig en viss behandling
bör emellertid hälso-och sjukvården
även i livshotande situationer acceptera detta ställningstagande.
Av respekt för den enskilda individens önskemål och för att främja ett
gott samarbete väljer personal i vissa
fall att tillgodose patienters önskemål
gällande vårdpersonal. Lagstiftningen
ger däremot inte stöd för patienter eller
närstående att diktera villkor av det
slaget. Patienter kan således aldrig
kräva att få behandlare av visst kön
och inte heller att utesluta någon med
hänvisning till exempelvis etnicitet,
ålder eller sexuell läggning.
I det aktuella fallet innebär
det att patienten inte kan kräva ambulans med kvinnlig besättning. Den
manliga ambulansbesättningen har
lagligt stöd att genomföra ordinerad
behandling, men inte med våld. Om
patienten håller fast vid sin begäran
om kvinnlig personal får hon istället
acceptera sin smärta och själv uppsöka
närliggande sjukvårdsinrättning och
där hoppas på att behandlande personal är kvinnlig.
Etikrådet, Region Jönköpings län
Läs mer om andlig vård i regionens intranät
under Hälsa och vård / Omvårdnad.
14
PULSEN Nr X 20XX
14
PULSEN NR 3.2015
Mats Nilsson, epidemiolog, Futurum, och Lars-Göran
Persson, distriktsläkare och forskare går igenom
resultat i haboundersökningen.
Följer mäns hälsa över tid
FORSKNING
En studie inom primärvården visar
att det är möjligt att förutsäga sjuklighet och dödlighet på gruppnivå
genom tidig hälsoundersökning. Det
är resultatet av en uppföljningsstudie
Lars-Göran Persson, distriktsläkare i
Habo och forskare vid Primärvårdens
FoU-enhet, Futurum, gjort tillsammans med kollegor.
– Vi har inte hittat någon annan undersökning med så lång uppföljningstid av samma
grupp relativt unga män med huvudinriktning på levnadsvanor, därför är denna studie
unik i Sverige, säger Lars-Göran Persson.
Det är en lång historia som går tillbaka till
forskning som påbörjades på vårdcentralen i
Habo 1985. Dödlighet i hjärtinfarkt bland män
ökade i Sverige och vårdcentralen ville medverka till en minskning, därför erbjöds alla
PULSEN NR 3.2015
män i kommunen mellan 33 och 42 år en undersökning av vikt, längd, BMI, blodtryck och
kolesterol samt ett hälsosamtal om levnadsvanor: motion, rökning och alkoholvanor,
stress och psykisk ohälsa. Deltagarantalet var
högt, av 757 män kom 652 till undersökningen.
–De undersökta männen delades in i två
grupper, en högrisk- och en lågriskgrupp. Vid
hälsosamtalet försökte vi motivera till olika
motionsaktiviteter. Vi hade också program
med bland annat rökavvänjning, kostinformation och avslappning. De 206 som hamnade i
högriskgruppen erbjöds dessutom att komma
på läkarbesök för ytterligare undersökning
och eventuell medicinering.
Syftet med uppföljningsstudien var att
se vad som hänt med männen under tiden. Hade
de förändrat sina levnadsvanor, vikt och blodfetter? Var det någon skillnad mellan låg- och högriskgrupperna? Många av Habomännen som nu
var mellan 57 och 66 år var intresserade av
att delta än en gång i undersökningen och hela
83 procent av de inbjudna tackade ja till uppföljningen. Vid hälsosamtalet användes Hälsokurvan – ett verktyg för att få en samlad bild
av levnadsvanor, livssituation, psykisk hälsa,
ärftlighet och biologiska riskmarkörer.
I båda grupperna hade rökningen minskat
påtagligt, liksom fritidsmotionen men vikten
hade ökat. Lågriskgruppen hade en bättre
självskattad hälsa. Lågriskgruppen visade sig
också ha en lägre risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom och cancer. Bland de 105 män
som avstod från den första undersökningen
fanns en högre dödlighet.
– De individuella faktorer som betydde mest
för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom var rökning
och kolesterol. För att insjukna i diabetes typ 2
var BMI och rökning de faktorer som spelade
störst roll, sammanfattar Lars-Göran Persson
och understryker vikten av preventivt arbete
för långsiktiga hälsoeffekter.
– Det är intressant att se att man redan så
tidigt i livet med hjälp av Hälsokurvan kan förutsäga risken för hjärtkärlsjukdom, cancer och
förtida död, säger Hans Lingfors, medforskare
och distriktsläkare.
TEXT: Ulla Hansson Green
Foto: johan w avby
15
krönikan
EU är i dag en central del av den svenska
demokratin. Beslut som fattas gemensamt
av unionens medlemsländer och Europaparlamentet påverkar i högsta grad människors vardag. Trots detta uppfattar många
att de inte har tillräcklig kunskap om möjligheter till insyn och delaktighet i dessa
frågor.
Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på hur organisationer och
individer i det svenska samhället kan öka sin
kunskap om och möjligheter till insyn, delaktighet och inflytande när det gäller frågor
som beslutas inom EU.
I uppdraget ingår att studera hur väl
svenskarna känner till EU och hur stor kunskap de har om hur man kan påverka
frågor som beslutas inom EU. Utredningen
ska också titta på vilka aktörer som påverkar
kunskapsnivån och kartlägga hur myndigheter arbetar med delaktighet i beslut som
fattas av EU.
I år är det 20 år sedan Sverige gick med i
EU. Enligt Eurobarometern känner sig tre av
fyra svenskar som EU-medborgare, det kunde
man inte tro när svenska folket gav knappt
ett ja i folkomröstningen om vårt EU-medlemskap 1994.
Men hur många vet vilka rättigheter vi
har som EU-medborgare och att Europaparlamentet fått större inflytande och därmed
vi som EU-medborgare större möjlighet att
påverka EU:s politik? Som verksamhetsansvarig för Europa Direkt i Jönköpings län
arbetar jag just med att öka allmänhetens
kunskapsnivå om EU i regionen.
Vi behöver kunskap för att kunna ta del
av det EU erbjuder oss som individer men
också som region. Det är ju först genom information och kunskap som man får insikt,
engagemang och därmed verktyg att kunna
delta full ut och påverka.
Jag tycker därför att vi ska dra nytta av
de möjligheter som finns för medbestämmande.
I en demokrati utformas politiken gemensamt och endast tillsammans kan vi lösa de
ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som står för dörren.
Sophia El Masry
EU-samordnare
16
1177 Vårdguidens nya maskot har fått ett namn. I samband
med Jönköpings marknad arrangerades en namntävling.
Och det vinnande bidraget blev Tryggve!
Tryggve
Regionens mjukaste
medarbetare
NYTT OM NAMN
– Vi ville gärna ge supernallen ett namn
som säger lite om vad både han och 1177 Vårdguiden utstrålar. Då tyckte vi att Tryggve var
suveränt, säger Monica Eckerström som tillsammans med sina barn Oliver och Alice
kläckte namnet under tävlingen som arrangerades i samband med Jönköpings marknad
29 maj. Drygt 400 förslag kom in, både under
marknaden och via e-post. Vinnaren utsågs
av en jury hos Region Jönköpings län.
Under 2015 satsar regionen extra på att få
fler invånare att upptäcka 1177 Vårdguiden
– hela Sveriges samlingsplats för information
och tjänster inom hälsa, vård och tandvård.
1177.se ger invånarna delaktighet i vården
och pålästa patienter blir mer trygga med att
ta ansvar för sin egen hälsa.
– En varumärkesundersökning visar att
småbarnsföräldrar använder och har förtroende för 1177 Vårdguiden. Därför riktar vi oss
särskilt till dem och deras barn. Genom småbarnsföräldrarna, som är våra ambassadörer,
når vi även målgrupper som vi har svårare
att nå ut till, säger Elin Carlholt, kommunikationsstrateg och projektledare för ökad
användning av 1177 Vårdguiden.
Maskoten Tryggve är exempel på detta.
Under Tryggves första framträdande på Jönköpings marknad blev han omåttligt populär
bland barnen. Och även bland de vuxna. Det
var många som gärna ville ha en kram och bli
fotograferad tillsammans med Tryggve.
Tryggve själv är väldigt förväntansfull
inför sitt nya uppdrag.
Tryggve hälsar på hemma hos sina namngivare Oliver
och Alice. Givetvis passar han på att låna deras trädgunga. Foto: Johan W Avby
– Det var lite nervöst i början av marknadsdagen, men det släppte fort när jag märkte
hur glada alla blev av att se mig. Det är mysigt
att kramas och roligt att dansa och bli fotograferad. Nu ser jag fram emot många fler
tillfällen när jag får komma ut och träffa invånarna i länet!
TEXT och foto: frida halvardsson
Vill du låna Tryggve till något evenemang?
Hör av dig till informationsavdelningen:
informationsavdelningen@rjl.se
PULSEN NR 3.2015
Tryggve var med på Jönköpings marknad 29 maj.
På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings län kan du
se en film från marknaden där
Tryggve dansar.
”
Nu ser jag
fram emot
många fler
tillfällen när
jag får komma
ut och träffa
invånarna
i länet
Kirsi
Heino
Joacim
Stalfors
Magnus
Mattsson Mårn
Ny registrator
hos regionen
Ny utvecklingschef
inom Kirurgisk vård
Ny primärvårdsöverläkare
”Jag arbetar med att registrera och ha struktur på alla
handlingar som kommer till och skickas från
Region Jönköpings län. Det rör sig om tusentals
handlingar per år och arbetet är viktigt, bland
annat för att medier och privatpersoner ska ha
insyn i regionens verksamhet och kunna ta del
av allmäna handlingar.”
”Jag tror på den offentliga
sjukvården och tycker om
att hjälpa människor. Det var därför jag blev
läkare. Som utvecklingschef kan jag bidra till
nytta för fler. Jag brinner också för patientsäkerhet, man ska inte råka ut för fler bekymmer när
man besöker vården. Vi kan göra stor nytta
genom att förbättra säkerheten.”
”Mitt viktigaste uppdrag
är att bidra till att primärvården utvecklas enligt de förutsättningar som
finns och i dialog med vårdcentralerna. Med utgångspunkt i regelboken för vårdval ska vi hitta
gemensamma sätt att ta hand om patienterna
och se till att primärvården är basen i regionens
hälso- och sjukvård.”
PULSEN NR 3.2015
17
Stipendier för äldres hälsa
Aktiestinsens Lennart Israelssons stiftelse för främjande av äldres aktivitet och
hälsa utlyser stipendier till yrkesverksamma, entreprenörer, forskare och studenter för att främja entreprenöriellt utvecklingsarbete och/eller forskning om hälsofrämjande arbete för äldres aktivitet och hälsa inom arbetsterapiområdet.
Projekten ska drivas i samverkan mellan forskare och/eller studenter vid Hälsohögskolan i Jönköping samt en eller flera externa entreprenörer/yrkesverksamma
med inriktning hälsofrämjande arbete för äldres aktivitet och hälsa inom arbetsterapiområdet.
Sök på ”aktiestinsen” på Hälsohögskolans webbplats för mer information,
kontaktpersoner och ansökningsblankett och sök stipendiet senast 10 oktober!
Sök Thorfinn-stipendium!
Nu är det dags att söka stipendium från Signe Thorfinns stiftelse! Sista ansökningsdag för höstens utdelning är den 30 september 2015. Erbjudandet gäller
dig som är sjuksköterska och yrkesverksam i Jönköpings län sedan minst två år.
Du kan söka stipendium för att delta i internationella konferenser, hospitering,
utvecklings- och forskningsprojekt, samt omkostnader kring fördjupningsutbildning på högskolenivå som resor och litteratur.
Mer info och ansökningsblankett på: qulturum.se/om qulturum
Caféträffar för unga vuxna
Under hösten provar Region Jönköpings län ett nytt sätt för att främja psykiskt
välbefinnande bland unga vuxna – More to life-caféer. Målet är att rusta unga
vuxna mellan 20 och 29 år att känna glädje till livet, tro på sina egna förmågor
och sig själva i samspel med andra, berättar folkhälsoplanerare Therese Rostedt.
Cafémodellen har tidigare prövats för seniorer under namnet Passion för livet.
Landstingsyran som nu heter Regionyran, har i sju år inspirerat till träning.
Foto: Helena Dovier
Full fart i Regionyran
I slutet av maj sprang eller promenerade omkring 260 regionmedarbetare sex
kilometer i det årliga motionsloppet som förr hette Landstingsyran och nu för
första gången Regionyran.
Motionsloppet för medarbetare i den södra delen av Region Jönköpings län genomfördes för sjunde gången med start och mål på stranden på den vackra Osudden vid
sjön Vidöstern. Regionen arrangerar yran tillsammans med fackliga organisationer.
– Alla entusiastiska medarbetare i “gamla“ Värnamo sjukvårdsområde gör yran till
en fin tradition den sista torsdagen i maj, berättar HR-konsult Anne-Marie Ingelsten,
en av dem arbetat med arrangemanget och med glädje ser tillbaka på de sju åren.
Många medarbetare, både elit och vardagsmotionärer, har varje år inspirerats till
träning och främjande av hälsan. många arbetsplatser har haft en trevlig gemenskap
under kvällen och många priser har lottats och delats ut.
18
Nya rum för vården
Kunskapen, ett rum där patienter ska få utbildning i
grupp inom olika medicinska
områden och ett Naturum
utomhus där patienter får hjälp
med sin rehabilitering. Det är
några nyheter när Gislaveds
vårdcentral med cirka 40 medarbetare och 10 500 invånare
knutna till sig, i slutet av augusti 2015 invigde sina nyoch ombyggda lokaler.
– Ska vi möta den stora efterfrågan som finns måste vi
arbeta mer gruppinriktat.
Därför ville vi skapa ett rum
för patientundervisning i
grupp. Här kan vi till exempel ha artrosskola, säger sjukgymnasten Malin Ryberg.
Naturumet skapades i dialog med arkitekten utifrån
personalens önskemål. Det
finns nu precis i anslutning
En trädgård för bland annat balans- och gångträning
till den nybyggda rehabilitevälkomnas av sjukgymnasterna och fysioterapeuterringsdelen, kallad Rörelsen.
na Malin Ryberg, Truus Niks Vabins, Sara Gustafsson,
Emma Samuelsson och sittande Rebecka Franzén.
– Vi erbjuder patienterna
möjlighet att träna utomhus i Foto: Johan W Avby
en lugn och harmonisk trädgårdsmiljö. Det kan till exempel handla om balans- och gångträning, säger Alexandra
Åberg, arbetsterapeut, teamsamordnare för rehabenheten och projektledare för
ombyggnationen tillsammans med vårdenhetschef Inga-Lena Bergkvist.
Skarpa löpare i Blodomloppet
Resultatet blir så mycket bättre om man gör det tillsammans med tusentals andra
– både på jobbet och på fritiden! Lag Skarpa knivar med Jonas Almgren, Joacim
Stalfors, Susanne Kewley, Ann-Marie Schaffrath och Hans Dahlberg i ledningen för
Kirurgisk vård imponerande och blev med tiden 2:18:08 snabbaste regionlaget.
Blodomloppet arrangeras av blodcentralen och Hovslätts IK. Foto: Marina Möller.
JAG ÄR TILLBAKA!
Jodå, nu är jag här igen. Regionen vill ju att jag ska
hjälpa till att få extra fart på vaccinationssiffrorna
– och det är klart att man ställer upp! Hälsningar Gladis
PS. Vaccinationen mot influensa startar 3 november.
Alla vaccinationstider presenteras i invånartidningen som
delas ut till alla hushåll 14 oktober och i länets största tidningar.
Gladis finns på affischer, live på Facebook (1177 Vårdguiden) och i TV-reklam.
PULSEN NR 3.2015
PERSONALKLUBBAR
PREMIÄR 26 sep
höglandet
25 SEPTEMBER Ölands skördefest.
13 OKTOBER Ullared.
29 OKTOBER Ullared.
28 NOVEMBER Julresa till Liseberg.
Kontakt: Niclas: niclas.malmborg@rjl.se
Annica: 351 10
JÖNKÖPING
27 SEPTEMBER Bok- och biblioteksmässan.
1 och 7 OKTOBER Ullared.
3 OKTOBER och 5 DECEMBER Galenskaparna
After Shave.
17–18 OKTOBER Jerry Williams.
31 OKTOBER – 1 NOVEMBER och 21–22 NOVEMBER Det strukna förklädet.
3 DECEMBER Julhandla i Köpenhamn.
11–13 DECEMBER Julmarknad i Hamburg.
Kontakt: Lasse: 230 30 och Marina: 230 31
20–22 sep
VÄRNAMO
14 SEPTEMBER Vi har hyrt biografen Metropol
och visar filmen ”Så ock på jorden”.
24–25 OKTOBER Sällskapsresan i Malmö.
27–29 NOVEMBER Snövit i Stockholm.
28–29 NOVEMBER Jerry Williams i Göteborg.
5 DECEMBER Christmas Night i Jönköpings
konserthus.
20 DECEMBER Sissel Kyrkjebø i Jönköpings
konserthus.
Kontakt: Sofia: 970 76 och Karl-Gustav: 970 37
Personalklubbarna i intranätet:
Regionen / Personalportalen / Medarbetare / Förmåner och föreningar / Förmåner och föreningar
Jönköpings Sinfonietta
Wermland Operas orkester
Cathrine Winnes dirigent
Daniel Lozakovitj violin
SENSESCAPES
STORSLAGET
Se, känn, hör! För barn 0-18 mån
2 okt
KO:
JONATHAN
JOHANSSON
ANSLAGSTAVLA
16 okt
ERIC ERICSONS
KAMMARKÖR
REGIONENS MILJÖDAG
Boka redan nu in regionens miljödag som äger rum
9 december i Rosensalen, Jönköping. Miljödagen
vänder sig till alla medarbetare och politiker inom
Region Jönköpings län.
Mer information kommer i intranätet.
27 sep
24 okt
PREMIÄR 5 dec
Carl-Einar Häckner –
SKÄRVOR
LYSSNA PÅ ANDREAS LUNDSTEDT
24 november 2015 kommer artisten Andreas Lundstedt
till Kulturhuset Spira för att berätta om ”Mitt positiva
liv” – där han berättar med värme och humor om sitt
liv. Föreläsningen är en extra satsning i länet i samband med Folkhälsomyndighetens kampanj för att
motverka föråldrade attityder. Medarbetare i Region
Jönköpings län är välkomna och du anmäler dig i
lärandekalendern. Efter Andreas entimmes blir det
paneldebatt om etik, bemötande med mera.
Mer information kommer i intranätet.
MIKROSYSTEMFESTIVALEN 2016!
1–4 mars 2016 är det dags för den trettonde Mikrosystemfestivalen – en unik mötesplats för dem som
vill utveckla hälso- och sjukvården.
Årets tema är It’s all about people. Vill du bidra
till att förbättra vården i hela världen? Skicka in ditt
abstract senast 19 oktober. Sök på ”microsystemfestival” på Region Plus för mer information.
Håll dig uppdaterad på Twitter: #qmicro
PULSEN NR 3.2015
21 nov
+ KNIVDERBY
SLÅ PATTARNA
I TAKET
NYPREMIÄR 29 nov
VANTEN
Se hela höstens
program på smot.se
036 – 32 80 80
19
Posttidning B
Avs: Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping
marie
hallberg
YRKE: Logoped.
Familj: Tre barn, tre
barnbarn.
Bor: Jönköping.
Lyssnar på: Det polska
bandet Kroke, modern
jazz med orientaliska inslag, Måns Zelmerlöw
Läser helst: Svenska
deckare, gärna Marie
Ljungstedt
Tittar på: Brittiska
deckare och serier
ÄTER: Vegetarisk, libanesisk och syriansk mat
dricker: Gärna Rudenstams fruktjuicer
Intressen: Aktiv i Ryttarföreningen Volt- ridning
för funktionshindrade
Motto: Gräv där du
står. Lösningarna är ofta
närmare än du tror!
Logoped Marie
Hallberg språktränar barn via
Skype. Hon drar
också nytta av
att många har
smartphones
och uppmanar
föräldrar att filma
hennes instruktioner, för att titta
på vid träningen
hemma.
Marie behandlar via Skype
PULSEN PÅ
Barn kan få behandling för sin stamning via Skype, föräldrar kan spela in
instruktioner på mottagningen eller
träningen hemma med mobiltelefon.
Marie Hallberg, logoped i Region
Jönköpings län, prövar modern teknik
i det kliniska arbetet.
– Det blir snabbare och enklare och
framför allt bekvämare för de barn som jag
behandlar, säger Marie Hallberg.
Hon delar sin arbetsvecka mellan folkhälsosektionen på Regionens hus och logopedmottagningen på Länssjukhuset Ryhov. I den första
rollen arbetar hon med utveckling av barnhälsovården, till exempel tidiga insatser för
språkutveckling.
I sin andra roll möter hon barn och vuxna
som har besvär med stamning, problem med
rösten eller försenad språkutveckling.
Resurserna är begränsade för att kunna
ge hjälp och för familjerna handlade det om
många och långa resor till logopedmottagningen. Därför föddes tanken på att testa
behandling via Skype.
– Jag fick klartecken att testa. Sedan dess
har jag haft en hel del familjer i behandling
via Skype. Men man kan inte gå över enbart
till Skype, man behöver också träffas för att
lära känna varandra och ha bedömningssamtal.
Men de fysiska mötena kan i princip
halveras när behandlingsträffarna sker via
Skype. Resultatet är en stor tidsvinst för
familjerna men också mer effektivt arbete
för Marie Hallberg.
– Det har varit mycket uppskattat. Barnen
är mer alerta och förberedda när de sitter i sin
hemmiljö. Även när familjerna har varit på
semester har behandlingen kunnat fortsätta.
Enda nackdelen är att det krävs en bra internetuppkoppling.
Marie Hallberg ser många möjligheter till
behandlingar via Skype eller andra system,
både inom sin egen verksamhet och andra delar
av hälso- och sjukvården. Hon drar också nytta
av att väldigt många idag har smartphones.
– Om jag till exempel visar en språkbehand-
ling på plats uppmanar jag föräldrarna att
filma den för att sedan kunna titta igen. Likadant kan föräldrar filma sin egen träning med
barnet hemma, så att jag kan ge feedback.
Det är de möjligheter som tekniken ger
som är det viktiga för Marie Hallberg. För
drivkraften är att hjälpa människor att förbättra sina möjligheter till kommunikation.
– Jobbet som logoped ger mig så mycket
livskunskap. Jag får följa fantastiska resor som
patienterna gör.
Själv har Marie Hallberg också gjort en
resa yrkesmässigt. Från en påbörjad socionomutbildning, till delägarskap i tryckeri och
industriarbete, innan hon för elva år sedan
satsade på logopedyrket.
– Jag stod på ett läkemedelsföretag och
fyllde sprutor. Gode gud, tänkte jag, kan jag
inte få ett arbete där jag får prata med människor.
Två år senare började hon utbildningen i
Lund, till ett yrke som handlar om kommunikation.
TEXT: mikael bergström
foto: johan w avby