Ylva Rubin vill sprida kunskap om hästars munhälsa

SVT 3-13fi:Layout 1
13-02-17
19.08
Sida 38
Hästmunnen – komplex och välanvänd
Ylva Rubin vill sprida kunskap
om hästars munhälsa
MARIA LINDBERG, frilansjournalist*
finns det stora risker för skador på både tänder
och mjukdelar.
– Den absolut vanligaste orsaken till att folk
kommer hit med sina hästar är bett- eller bettrelaterade skador i munnen. I princip alla hästar får det någon gång under sitt liv, berättar
Ylva Rubin.
Hon driver Lundens Djurhälsa, utanför Varberg, tillsammans med maken Erik Lindahl,
som är veterinär inriktad på förebyggande
grishälsovård. Hästkliniken startades år 2000,
sysslar enbart med just hästtandvård och har
patienter från hela södra Sverige samt även en
del från Norge och Danmark.
Människan styr och påverkar hästen via
bettet i munnen, samtidigt kan just den
kommunikationen skada hästens tänder.
Ylva Rubin driver veterinärklinik helt inriktad på hästars munhälsa.
Ridsporten växer men hästkunskapen ökar inte
nödvändigtvis med antalet utövare. Hästens
mun är något många hästägare vet mycket lite
om. När man använder olika sorters bett, utan
att egentligen veta hur de påverkar hästmunnen,
FOTO: MARIA LINDBERG
GEDIGEN HÄSTBAKGRUND
Ylva Rubin driver egen veterinärklinik med hästtandvård utanför Varberg. Den vanligaste behandlingsorsaken är bett- eller bettrelaterade skador i hästmunnen.
38
NUMMER 3
•
2013
Ylva hade ett starkt hästintresse redan som barn
och funderade tidigt på att bli veterinär. Via en
ridinstruktörsutbildning på gymnasienivå och
stallchefsutbildning på Flyinge blev det till slut
veterinärutbildningen.
– Jag hade lite tur som kom in, jag kunde
söka i kvoten för folkhögskolor och där lottades
det bland dem som hade högsta betyg.
Innan veterinärutbildningen arbetade Ylva
som stallchef på Fågelbro säteri, men en hästspark skadade hennes knä och hon insåg att
hon inte skulle klara av det fysiskt krävande
jobbet i stallet på heltid. Kanske var det
meningen, för hon trivdes verkligen på veterinärutbildningen.
– Varenda kurs var det allra roligaste jag
gjort!
Att hon skulle bli just hästveterinär var ingen
självklarhet, Ylva trivdes bland annat väldigt
bra med ett arbete på Kolmårdens djurpark.
TÄNDE PÅ TÄNDER
Det var också där hon mötte tandläkaren TorSVENSK VETERINÄRTIDNING
19.08
Sida 39
FOTO: MARIA LINDBERG
13-02-17
FOTO: MARIA LINDBERG
SVT 3-13fi:Layout 1
Det har hänt mycket sedan 1990-talet. Med sedering och munstege på plats undersöker Ylva hästens mun. När problemen sitter långt in
använder hon fiberendoskop för att granska tänderna på en skärm.
björn Lundström, som skötte tandvården på
djurparkens djur.
– Det var spännande att följa hans arbete och
när jag fick veta att han även var duktig på hästtänder tog jag chansen. Jag hade själv en häst
med tandproblem som jag bad honom titta på.
Torbjörn visade Ylva hur hästmunnen fungerar
och hur olika bett påverkar hästens tänder.
– Det blev så självklart när han visade. Jag
tänkte att ”Det här går inte. Här går jag runt
och tror att jag kan en massa men av det här
fattar jag ingenting. Jag måste lära mig.”
Sagt och gjort, Ylva lyckades övertyga Torbjörn att få jobba som lärling hos honom i
ett år.
SNABB UTVECKLING
Hästtandvården har utvecklats mycket det
senaste årtiondet.
– Den sortens tandutbildning fanns inte i
veterinärutbildningen när jag studerade på
SLU. Tidigare har det inte gått att undersöka
hästar så här noggrant, eftersom det inte har
funnits tillräckligt bra lugnande preparat. Det
har hänt mycket sedan 1990-talet som gjort att
vi faktiskt kan utföra den här typen av tandoch munvård.
De flesta hästar accepterar inte munstege,
slipmaskin eller kamera i munnen utan rejäl
sedering. Att hästen måste få lugnande när
man drar ut en vargtand är en självklarhet, men
SVENSK VETERINÄRTIDNING
även mindre smärtsamma ingrepp kräver ofta
sedering. För att kunna behandla med precision krävs att hästen verkligen står helt still.
Bara att den rör lite på tungan kan omöjliggöra
exempelvis slipning av tänder.
LÅNG RESA
Det har varit en lång resa för Ylva innan hon
startade sin egen klinik.
– Det är så otroligt mycket att lära. En hästmun är komplex och en frisk mun kan ha
många olika utseenden, bland annat beroende
på hästens ålder. Bara att lära sig vad som är
normalt har tagit lång tid.
Utöver den egna verksamheten hemma på
gården jobbar Ylva också som föreläsare. Hon
undervisar vid SLU i Skara och på olika hästutbildningar i övriga landet. Hon har varit med
från starten och arrangerat hästtandvårdsutbildningen för veterinärprogrammet på SLU i
Uppsala. Att få komma ut och prata om bett,
tänder och munhälsa är viktigt för Ylva.
– Det tycker jag är jätteroligt. Det känns
mycket värdefullt att jag kan vara med och
påverka från början och sprida kunskapen.
HÄSTMUNNEN EN KÄNSLIG KROPPSDEL
Hon vill lära ryttare och kuskar hur viktigt det
är för hästens välmående att förstå hur känsliga
hästar är i munnen och hur man påverkar munnen med sina händer och olika bett. Att krafNUMMER 3
•
2013
➤
39
SVT 3-13fi:Layout 1
13-02-17
19.08
Sida 40
➤
FOTO: MARIA LINDBERG
En hästmun är komplex och
en frisk mun kan se mycket
olika ut. En bra lampa är ett
måste för att kunna undersöka strukturerna ordentligt.
hästägaren råd om vilken sorts bett och storlek
denne bör använda. Ett vanligt fel är för långa
bett som bland annat kan ge kläm- och tryckskador på laner och gom. Ylva menar också att
det är viktigt att byta mellan flera olika bett, för
att trycket som uppstår i hästens mun ska varieras och inte konstant ligga på samma punkt.
Att Ylva själv både rider och kör häst aktivt gör
det lättare för henne att förstå och kommunicera med hästägare.
– Ju mer jag kan sprida förståelsen om vettig
utrustning, desto fler hästar kan jag hjälpa. Det
är viktigt att de får en ärlig chans att fungera.
tiga ryck eller hårt tryck kan skada munnen och
skapa spänningar.
– Vi har valt att använda hästens mun som
en viktig kommunikationskanal, säger Ylva, men
då måste vi också förstå hur vi ska använda den
på ett bra sätt.
Det finns en uppsjö av olika bett – raka, tvådelade, tredelade, smala, breda, gummi, stål,
med hävstång och med eller utan kindkedja.
Alla har olika syften och funktion och passar
även olika bra till olika hästar. När en patient
kommer till kliniken är Ylva noga med att mäta
hästens mun, prova dess nuvarande bett och ge
FOTO: MARIA LINDBERG
FÖREBYGGANDE KONTROLLER
Ylva Rubin rekommenderar att varje häst har en bettgarderob med många olika
bett som ger olika tryck och slitning i munnen.
40
NUMMER 3
•
2013
Utöver de skador som hårda människohänder
orsakar, kan yttre trauman som sparkar från
andra hästar eller ojämn slitning på grund av
exempelvis överbett, också ge problem och skador på tänder och slemhinnor. Därför menar
Ylva att hästägare bör låta en veterinär med
kunskap om hästens mun kontrollera den
regelbundet, gärna minst en gång per år, även
om man inte märker av några problem. Då kan
man upptäcka problemen i tid, åtgärda dem
tidigt och minimera läkningsperioden.
– Hästar som används får ibland skador i
munnen. Det är viktigt att förebygga det som
går och att en eventuell skada som uppstått får
chansen att läka ut innan den blivit kronisk.
*MARIA LINDBERG, frilansjournalist, Fyrfota reportage,
Bjurbäcken 1, 362 53 Uråsa.
SVENSK VETERINÄRTIDNING
SVT 5-13 fin:Layout 1
13-04-07
09.47
Sida 29
Hästköttskandalen och hästpassen
Klinikerna har blivit mer medvetna
om hästen som livsmedel
MARIA LINDBERG, frilansjournalist*
Hästkött i lasagne och köttbullar
ledde till att även svensk hästslakt
granskades och riskerna med läkemedelsrester i köttet uppmärksammades. Jordbruksverket har skickat
ut information till alla veterinärer
och hästklinikerna ser nu över sina
rutiner.
I samband med hästköttskandalen under
början av året uppmärksammades att
många svenska hästveterinärer varit
dåliga på att fylla i passen när hästar
behandlats med läkemedel med livslång
slaktkarens. Ofullständigt ifyllda häst-
pass leder till en ökad risk att hästar som
inte får gå till livsmedelsproduktion ändå
tas emot av slakterierna.
Orsakerna till problemet är många –
hästägarna har inte alltid med passet till
klinik eller vid behandling i stallet, passen är svåröverskådliga och krångliga att
fylla i, tidspress gör att det glöms bort
och oftast ser varken veterinär eller hästägare hästen som ett livsmedelsproducerande djur.
– De allra flesta rena hästveterinärer
känner sig nog långt ifrån livsmedelsindustrin. Man behandlar tävlingshästar
och sällskapshästar och ser inte djuren
som potentiella livsmedel, konstaterar
Johan Lenz, chefveterinär för polikliniken på Regiondjursjukhuset i Helsing– Man behandlar tävlingshästar och sällskapshästar och ser inte djuren som potentiella livsmedel, konstaterar Johan Lenz vid
Regiondjursjukhuset i Helsingborg.
borg. Han tycker ändå att kritiken som
framförts mot veterinärkåren i media är
befogad.
– Det är självklart ett problem om det
kommer hästar med läkemedelsrester in
i livsmedelsindustrin.
SVÅRHANTERLIGT SYSTEM
I samband med hästköttskandalen uppmärksammades att svenska hästveterinärer ibland
varit dåliga på att fylla i passen när hästar behandlats.
SVENSK VETERINÄRTIDNING
NUMMER 5
•
2013
Uppmärksamheten i media har fått
Jordbruksverket att agera genom att
skicka ut information om hästpass och
läkemedel till alla veterinärer och på
många håll ser man nu över sina rutiner.
– Vi har tittat igenom våra rutiner
och jag har även haft kontakt med
länsveterinären för att få svar på en del
frågor, berättar Johan Lenz. Men han ➤
29
SVT 5-13 fin:Layout 1
13-04-07
09.47
Sida 30
➤ menar samtidigt att det inte har påverkat det dagliga arbetet särskilt mycket.
– Jag har inte upplevt att hästägare
ställer frågor eller undrar över passet. Jag
tror inte att majoriteten funderar över
slakt när de är i en behandlingssituation.
Han får medhåll av Henric Stenbeck,
klinikchef på hästkliniken i Tingsryd.
– Folk snackar mycket om det, men
det har inte påverkat verksamheten. Vi
gör som tidigare att vi skriver i passet när
hästägaren har det med sig och annars
informerar vi både muntligen och skriftligen om de läkemedel vi ger hästen.
Han menar att det stora problemet
ligger i själva systemet för hästpassen.
Det är omöjligt för veterinärerna att till
hundra procent leva upp till reglerna
om att alltid fylla i varje hästs pass vid
behandling med läkemedel med sex
månaders eller livslång karens. När inte
alla hästägare tar sin del av ansvaret,
följer reglerna och faktiskt har hästens
identitetshandling där hästen fysiskt
befinner sig, blir det svårt för veterinärerna att utföra jobbet korrekt.
ÄVEN HÄSTÄGARENS ANSVAR
Lena Söderberg, klinikchef på Hästkliniken i Kalmar, håller med om att det är
viktigt att hästägarens ansvar också uppmärksammas.
– Vi veterinärer har ett stort ansvar.
Alla instanser ska göra sitt, men inte bara
veterinärkåren. Djurägaren har absolut
sitt ansvar och ska ha koll på vilka behandlingar hästen fått, och slakterierna
kanske borde öka sin provtagning. På
Henric Stenbeck menar att det stora problemet ligger i själva systemet för hästpassen. När
en hästägare inte har med sig hästpasset vid behandling blir det svårt för veterinärerna att
utföra jobbet korrekt.
Kalmarkliniken har man diskuterat frågan om passen sedan det uppmärksammades i media och Jordbruksverkets
information skickades till kliniken.
– Vi ser över våra rutiner och ser till
att de fungerar.
PASSEN PRIORITERAS INTE ALLTID
På Strömsholm specialistdjursjukhus
tycker chefveterinär Anders Norén att
uppmärksamheten kring hästköttskandalen har gjort att ämnet aktualiserats.
– Vi har funderat över om vi gör rätt
och om vi har rutiner som funkar.
Den vetenskapliga tidskriften Acta Veterinaria Scandinavica, skapad av de nordiska veterinärförbunden, publicerar sedan 2007 sina artiklar enbart elektroniskt
på Internet. Allt material i tidskriften ligger i sin helhet fritt åtkomligt på adressen
www.actavetscand.com. Utgivningen finansieras via en avgift från de publicerade
författarna, med de nordiska veterinärförbunden som ekonomisk garant.
För aktuellt innehåll och tidigare publicerade artiklar i Acta Veterinaria Scandinavica
hänvisas till hemsidan www.actavetscand.com.
30
NUMMER 5
•
2013
Han påpekar att det på en större hästklinik som Strömsholm finns mycket
personal utöver veterinären som kan se
till att formalia som att fylla i passen
sköts, jämfört med en mindre klinik
eller enskild veterinär som utöver själva
behandlingen också ska sköta pappersarbetet själv.
– Våra receptionister talar om för
djurägaren redan när de ringer att de ska
ha pass med sig, så det blir lite enklare
för oss som har andra som hjälper till.
Anders Norén tycker det är viktigt att
systemet med hästpassen utvärderas och
ses över så att det kan fungera så enkelt
och smidigt som möjligt. Vid ett akut
läge med en svårt sjuk eller skadad häst
är det annars risk att det glöms bort.
– När det är dramatik tänker inte
hästägaren på pass och formalia i första
hand, och inte veterinären heller. Verksamhetens natur gör att passen inte alltid prioriteras.
ODISKUTABELT LAGKRAV
Jordbruksverkets djurskyddschef Helena
Kättström menar att det är både veterinärens och hästägarens ansvar att pass
och läkemedel hanteras på rätt sätt.
– Det är viktigt att veterinärerna följer lagstiftningen. De har ett klockrent
ansvar att de bara får skriva ut fenylSVENSK VETERINÄRTIDNING
SVT 5-13 fin:Layout 1
13-04-07
09.47
Sida 31
sköter detta, men tyvärr finns det de
som missköter det också.
PROJEKT HÄSTLIV
Veterinärer har ett klockrent ansvar att
bara skriva ut fenylbutazon till hästar som
är borttagna från livsmedelsproduktion,
understryker Helena Kättström.
butazon till hästar som är borttagna från
livsmedelsproduktion eller att de själva
fyller i det i passet. Många veterinärer
Vad görs då för att upplysa Sveriges hästägare om vilket ansvar de har när det
gäller passen?
Karolina Thorell vid Hästnäringens
Nationella Stiftelse har varit projektledare för projektet Hästliv som initierats
av ett antal hästorganisationer och drivits av HNS i samarbete med Jordbruksverket, LRF och SLU. Projektet avslutades i februari, men man fortsätter arbeta
vidare med frågorna ändå. Ett centralt
område i projektet var hur hästägare ska
hantera den situation som uppstår när
hästen av någon anledning måste tas
bort. Här kommer även frågan om hästpassen in. Hästliv har verkat för att
sprida kunskap om både slakt och annan
avlivning samt hur t ex hästpassen fungerar.
– Det är viktigt att hantering av hästpass fungerar enligt regelverket för att
livsmedelssäkerheten ska kunna garanteras, konstaterar Karolina Thorell som
intervjuat, träffat och föreläst för både
hästägare och veterinärer.
Karolina Thorell tror att situationen
kan förbättras genom mer information,
till både hästägare och veterinärer.
– Det jag vill lyfta fram är att det är
ett gemensamt ansvar och att alla inblandade, hästägare, hästhållare och veterinär, måste ha kunskap om hur passet
fungerar och hur det ska hanteras.
Genom att delta på stora hästmässor och
evenemang ska Jordbruksverket komma
ut med information om hästpassen till
hästägare i landet.
*MARIA LINDBERG, frilansjournalist, Bjurbäcken 1, 362 53 Uråsa.
Vi återupprepar succén från 2011!
En sällsynt möjlighet till att möta en av de mest
efterfrågade föreläsarna inom veterinärmedicin!
Professor Edward Feldman, dekanus vid Davies University i California,
medförfattare av Ettinger/Feldman ”Textbook of Veterinary Internal
Medicine” kommer till Skandinavien i juni, för att hålla en
tvådagarskurs i endokrinologi, både i Norge och i Sverige.
Välj mellan:
Norge 10 – 11 juni, á NOK 7400,- inklusive kursavgift, kursmaterial och lunch.
Kursen hålls på Klekken hotell, Hönefoss.
Priset inkluderar inte övernattning, men vi kan hjälpa till med reservering av
hotellrum.
Sverige 13 – 14 juni, á SEK 8700,- inklusive kursavgift, kursmaterial och
lunch. Kursen hålls på JFA kurscenter, Hasselfors.
Priset inkluderar inte övernattning, men vi kan hjälpa till med reservering av
hotellrum.
Ytterligare beskrivning av kursen finns i vår kurskatalog på
http://www.jfa-as.no/
Ring oss på +4761314949 och prata med Heidi eller kontakta oss på
e-post: post@jfa-as.no
JAN F. ANDERSEN AB
Kurs- og konferansesenter
SVENSK VETERINÄRTIDNING
JFA-Kurssenter, Hasselforsvägen 6, S-69560 Hasselfors, SVERIGE
E-post: post@jfa-as.no Tlf: 0047 61 31 49 49 Fax: 0047 61 31 49 50
www.jfa-as.no
NUMMER 5
•
2013
31