"Hur går det sen?" Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp
Transcription
"Hur går det sen?" Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp
Hur går det sen? Utvärdering av avvänjning från gastrostomiknapp för barn med neurologiska svårigheter Inger-Marie Isacson 15-11-06 ”Helt fantastiskt, den känslan första dagen liksom jag gick och kände på magen det var inget som var i vägen, det var helt fantastiskt”. Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Arbetssätt Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Arbetssätt Sensorik Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Arbetssätt Sensorik Ätovilja Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Arbetssätt Sensorik Ätovilja Måltidssituation Bakgrund Gastrostomiknapp Diagnoser Arbetssätt Sensorik Ätovilja Måltidssituation Avvänjning Syfte Analysera energi och näringsintag Tillväxt Måltidssituationen Stöd Frågeställningar Hur har tillväxten påverkats? Är det skillnad mellan neuropsykiatrisk diagnos och övriga Hur ser energi-och näringsintaget ut jämfört med NNR? Finns det smaker och konsistenser som fungerar bättre? Hur har avvänjningen påverkat måltidssituationen? Hur har föräldrar upplevt stödet? Vill föräldrarna snabba på processen? Urvalsprocessen Beskrivning av deltagarna Diagnos Antal Kön Tilläggsdiagnos Användning av sond/knapp utryckt i månader och år Esofagusatresi, AML, ep, kluven gom, Nissenop tillväxthormon 53–102 mån (4,4–8,5 år) Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Autism 4 4 pojkar ADHD 1 1 flicka Kromosomavvikelse . 1 1 flicka Summa 6 4 pojkar/2 flickor CP 2 1 pojke/1 flicka Kromosomavvikelse 2 2 flickor Övrigt 2 1 pojke/1 flicka Summa 6 2 pojkar/4 flickor Totalt 12 6 pojkar/6 flickor 27 mån (2,3 år) ADHD 164 mån (13,6 år) Prematur, tillväxthormon, utvecklingsstörning, ep 40–65 mån (3,3–5,4 år) Neurologisk funktionsnedsättning 40–163 mån (3,3–13,6 år) Lymfagiom, prematur 44–53 mån (3,6–4,4 år) 27–164 mån (2,3–13,6 år) Kvantitativa metoder Journalgranskning: tillväxtdata Avvänjning: liten smak via munnen Kostregistrering: energi och näring Kvalitativa metoder Intervjuer Exempel på analysprocessen Meningsenheter . Kondenserade meningsenheter Kod Tema ”Utan det var mer en trygghet att hon hade den...” Det var mera en trygghet Trygghet Behov av trygghet Sött har hon aldrig gillat ... Aldrig varit ngt för godis. Mera salt eller starkare ostbågar... Smaker /konsistenser Sensoriska aspekter Resultat Vikt för varje individ utryckt i SD Förändring BMI i SD för varje individ Förändring, vikt längd BMI avvända > 3år Energi och näringsintag Medelvärde energigivande n.ä. Vitaminer och mineraler Medelvärde Kalcium 62 % Järn 57 % Vitamin-C 103 % Vitamin-D 35 % Vitamin-D intag Livsmedelsval Måltidfördelning Kvalitativa metoder Intervjuerna visar att tiden är en faktor med en positiv betydelse för utvecklingen: ”Nu tycker jag att det går bättre utan den sen jag tog bort den” Sensoriska aspekter ”Ja hon älskade stark mat, det skulle vara en upplevelse i munnen, tzatziki, starkt kryddad mat”. ”Han äter inte typ gratänger, inga såser potatismos äter han inte”. Behov av trygghet ”Nej jag har bara sett det som en jättebra grej att ta till. Vi har aldrig använt det på heltid någon gång, vi har tankat på, pytsat på”. ”Jag tycker det har varit bra att ha den, i början om man säger, sen när jag blev äldre så kändes det som man kunde ta bort den så de sista två åren så satt den bara där, för att se om jag klarade det” Vitaminer D järn ca lågt, kan finna det även i riksmaten Slutsats Yngre snabbare Behåller vikt, längd och BMI Matens näringsmässiga kvalitet är tillfredsställande Vitamin-D, järn och kalcium ligger ofta under rekommendationerna Mera smak, hård textur och fast konsistens Dietistens roll mycket viktig, fortsatt kontakt Samarbete mellan olika professioner Långsam metod