docMagiska maskiner under marken
download 
Report Transcription
Magiska maskiner under marken
utblick 1|15 En ny tidning från ABB Sverige Magiska maskiner under marken Frida vet värdet av en kindpuss 10 Med hela världen som arbetsplats håller hon koll på de lokala sederna Möt Mad Max 30 Max Tegmark pratar forskning, parallella universum och medvetna datorer Robotarnas intåg 52 Swegons arbetsmiljö förbättrades med monteringsrobotarna LEDARE 12 Ut i världen Frida Kolmodin om vikten av att kunna lokala seder när man jobbar i olika länder. utblick Johan Söderström vd ABB Sverige 26 Supersäker tunnel Norra länkens avancerade styrsystem skyddar vid olyckor. 1|15 ABB:s vision är ”Power and productivity for a better world”. En värld där vi gör det bästa av de resurser vi har, där energin som produceras i större utsträckning kommer från förnybara källor och både människor och industri är energi- och resurseffektiva. Men vad innebär det för oss i vår vardag? Kommer flerfamiljshus utrustas med solceller på taket, laddstolpar på parkeringen och hämta el från sol- och vindkraft som varje bostadsrättsförening producerat själva? Framtidens fordon kommer troligen att vara eldrivna, något som vi på ABB är med och driver. En sak är säker – vi kommer att ändra vårt sätt att leva och det är snart verklighet. Ett spännande projekt i linje med det hållbara samhället är Smart Grid Gotland, ett utvecklingsprojekt som bland annat ska visa hur det är möjligt att få in mer förnybar energi med bevarad eller förbättrad kvalitet i vårt elnät. Hela Sveriges elnät måste bli smartare för att kunna balansera utbud och efterfrågan på el utifrån ett miljömässigt hållbart, tillförlitligt och kostnadseffektivt perspektiv. Vi behöver ha aktiva elkonsumenter och kunna överföra stora energimängder med hjälp av högspänd likström. För att integrera vindoch solkraft i vårt elnät behöver vi även kunna lagra elen – det är en av våra hållbara utmaningar. ABB ser smarta elnät som framtidens elsystem och med innovation och kvalitet som två av våra hörnpelare inom koncernen fortsätter vi vårt arbete med att ständigt hitta nya och bättre lösningar för en hållbar värld. Det handlar både om det intelligenta hemmet, den energieffektiva industrin och det smarta elnätet. Läs mer om framtidens hållbara samhälle och Smart Grid Gotland på sidorna 20-25. Trevlig läsning! Utblick 1|15 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2015 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Camilla Söderman, ABB, 021-32 39 66 och Robert Långström, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB • Tryck: Sörmlands grafiska Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: contact.center@se.abb.com • Omslagsfoto: Samuel Uneus 2 Utblick 1|15 INNEHÅLL 54 20 Replikornas mästare Storvik levererar kopior av 50 år gamla motorer till hela världen. Smart Grid Gotland Ett av världens smartaste elnät byggs på Gotland. Det ska revolutionera hur vi använder el i framtiden och göra vår värld lite bättre. Innehåll 11 Sol i sinnet Stefan Thorburn om mikronät och HVDC-teknologin. 46 Mötet – en hatkärlekshistoria En fika? Så effektiv är vår svenska möteskultur. 14 Pumparna Fyra meter under Kungsträdgården ligger Karl XII – Stockholms största pumpstation. 50 En oväntad vänskap Så hjälpte roboten Swegons medarbetare. 30 Mad Max och parallella universum Träffa Max Tegmark, en av världens mest citerade forskare. 52 Stressa rätt Stressdoktorn Dan Hasson om hur stress kan få dig att må bra. 34 För säkerhets skull Coola prylar som gör att vi överlever ännu en dag. 56 Solar Impulse De två piloterna flyger jorden runt på bara solkraft. 42 Arbetsplats: Indien Anna Jonnson tog familjen med sig och flyttade till Indien. 58 ABB på Elfack 2015 Se banbrytande nyheter och möt kunniga experter. Kontakta ABB 021-32 50 00 contact.center@se.abb.com Utblick 1 | 15 3 START ”Solar Impulse kommer att inspirera en ny generation till innovation och teknikutveckling för att lösa planetens största utmaningar” Ulrich Spiesshofer, koncernchef ABB (läs om Solar Impulse på sidan 56). Nissan Leaf har toppat försäljningsstatistiken bland elbilar de senaste åren. Både i Europa och i övriga världen. Men nu börjar konkurrensen hårdna med många nya och gamla aktörer på marknaden. 500 kV Nu kan du köra längre på el lyder det nya världsrekordet i HVDC-överföring med spänningsstyva strömriktare (Voltage Source Converters, VSC). Det är nya HVDC Light®-kraftlänken Skagerrak 4 mellan Norge och Jylland i Danmark som slår rekordet. Kabel till enorm vindkraftpark Kriegers Flak ska bli Danmarks största havsbaserade vindkraftverk. Den kommer att leverera el till motsvarande 600 000 hushåll och med en effekt av 600 MW ökar den andelen vindkraft i landet med 40 procent. ABB:s kabelsystem ska ansluta vindkraftplattformarna Kriegers Flak A och B till elnätet i Rødvig i Danmark. Det innebär att ABB ska tillverka, leverera och installera tre högspända 220 kilovolts AC 3-ledarsjökablar med en total längd av runt 100 kilometer – 44 kilometer från varje plattform till land och 11 kilometer mellan de två plattformarna. Parken ska tas i drift 2018. 4 Utblick 1|14 100 snabbladdare ska skapa en korridor genom norra Europa. EU har godkänt planen för en kedja av snabbladdare för att knyta samman Sverige, Danmark, Tyskland och Holland. Just bristen på laddstationer är ett stort hinder för dagens elbilsmarknad. Planen, som lades fram av ett företagskonsortium, delfinansieras inom ramen för EU:s TEN-T-program. I konsortiet ingår ABB (projektkoordinator), Öresundskraft, CLEVER (Danmark), FastNed (Holland) samt VDE (Tyskland). Det handlar om 100 nya DC-laddstationer, Terra 53 multistandard, från ABB. Den aktuella utbyggnaden av stationsnätet följer på samarbetet mellan CLEVER och ABB 2012, då ett landsomfattan- de nät av snabbladdstationer rullades ut i Danmark. Ett år senare utökade CLEVER nätet med ytterligare 50 ABB DC-snabbladdare till totalt 100 platser, inklusive både AC- och DC-laddare med stöd för alla elbilar på den danska marknaden. – Ska elbilarna och laddstationerna bli fler måste vi satsa för framtiden. Vi ser fram mot vårt fortsatta samarbete med CLEVER och att ta del av deras erfarenheter inom detta område, säger Anders Nylander, chef för division Discrete A utomation and Motion inom ABB. n 45 000 är antalet som besökt nya Kokpunkten i Västerås sedan det öppnade i september. Kokpunkten är ett av världens mest avancerade äventyrsbad och ABB levererade bland annat det nya luftisolerade och miljöanpassade ställverket SafeRing Air till badet. PRODUKTEN / Solvatten Livet i en dunk ”Underbart, en fantastisk historia,” sa Barack Obama när han fick se svenska Solvatten under sitt besök på KTH 2013. Solvatten är en ”dunk” som både renar och värmer smutsigt vatten – och räddar liv i tredje världen. BÄRBAR Bärbar och lätt att hämta vatten med. HÅLLBAR Dunken är tillverkad av hållbar plast och kräver inga batterier, kemikalier eller reservdelar. VÄRMER Renar och värmer vatten upp till 75 grader, en temperatur som gör det hygieniskt möjligt att laga mat och tvätta sig med vattnet. KYLER Vill man ha kallt vatten är det bara att ställa dunken i skuggan efter att vattnet renats. 7–10 års livslängd. 2–6 timmar tar det att rena och värma upp vattnet. När vattnet är rent visas det genom att en röd ledsen ”smiley-symbol” förvandlas till en grön leende sådan. SMART YTA Ytorna täcks av hållbar plast som släpper igenom UV-ljus från solen. Detta både värmer vattnet och dödar mikroorganismer. 20-30 LITER Solvattendunken kan leverera cirka 20-30 liter vatten per dygn. Utblick 1 | 14 5 START Muggen som vet allt ”Klimatet kan räddas, inte genom nuvarande styrmedel, utan av ny teknik som solenergi. Sedan millennieskiftet har solenergin haft en global tillväxttakt på över 45 procent årligen.” Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet och en av de samordnande huvudförfattarna till FN:s klimatpanels rapport som presenterades i våras. ”Jag ville stoppa in en dator i någon av de vanligaste prylarna i mänsklighetens historia”, säger skaparen Justin Lee till The Verge. Han valde en mugg. Vessyl är en mugg (eller mer en termos) på fyra deciliter som känner av vilken dryck du häller i den, visar dryckens ingredienser och synkar dina drickvanor till din smartphone. Den kan till och med mäta hur mycket socker, protein, kalorier, fett och koffein som finns i drycken du häller i, masstilverkad eller hemmagjord. Lägger du Vessyl på ryggen visar den din uttorkningsnivå. Justin Lee ska lansera muggen under våren. Pris: 200 dollar Tidens vackra flöde Klockan som visar energi och tid i en underbar dans. Robotar visar upp sig ABB har invigt ett nytt test- och democenter inom förpackningsautomation i Västerås. I centret finns flera robotceller som visar plockning, packning och palletering, samt programvara särskilt utformad för förpackningsområdet. Tanken är att man här i ett tidigt skede ska kunna testa olika typer av förpackningsinstallationer. Centret erbjuder även utbildningar inom förpackningsautomation. SE FILMEN Invigning av ABB:s nya democenter Gislain Benoit har helt enkelt döpt sin skapelse till The Clock. Det är en väggklocka på cirka 50x65 centimeter som inte bara visar tiden, utan också all den elektronik du skulle finna i mikrochipet på ett armandsur om du studerade det genom ett mikroskop. Klockan består av 60 LED-lampor, 1 161 dioder, 340 transistorer och 346 resistorer. Totalt består den av 1 916 delar. Den drivs av 60hZ som är normalt i amerikansk hemelektronik och den visualiserar tiden på ett unikt sätt. Så här förklarar Gislain Benoit det hela: ”Klockans hjärtslag kommer från AC-uttaget på 120 volt, med 60 cykler per sekund, kallat 60 Hertz. Denna 60hZ-signal plockas upp av klockan och divideras med sextio för att skapa en puls på 1 Hertz, vilket är en puls per sekund. Samma krets används också till att lysa upp ringen av LED-lampor runt klockans siffror. 1 Hertz-pulsen skickas sedan till sekundräknaren, vidare till tiosekundersräknaren, till minuträknaren, timräknaren och så vidare. Man justerar tiden genom att föra en speciell magnet framför klockan. n 1 000 000 000 kr går varje år förlorade i onödan i de gamla transformatorer som finns i vårt svenska elnät. Dags för en uppgradering med energieffektiva transformatorer. MER INFO Läs mer om transformatorer 6 Utblick 1|15 START FOTO: GETTY IMAGES Gick resan bra, herr fläskkotlett? I framtidens matbutik berättar varorna var de kommer ifrån. Känn på en apelsin och du får inte bara upp information om fruktens pris och egenskaper på en stor robotstyrd datorskärm – utan också information om dess ursprung och resa till butiken. Den första maj öppnar ”Framtidens matbutik” i Milano på mässan Expo 2015 och exemplet ovan är bara en av teknikerna som visas upp. Det övergripande temat är ”Feeding the Planet, Energy for Life” och framtidens matbutik på totalt 2 500 kvadratmeter visar innovationer och teknologi som kopplar samman konsumenter och producenter, samt visar en hållbar och transparent värdekedja i en framtida matindustri – från hur maten framställs till hur den konsumeras för att minska matspillet. Butiken ska också gynna en mer social mathandel som liknar äldre tiders marknader där lokala matproducenter och konsumenter möts. ABB är officiell automationoch robotiksponsor till Expo 2015 och det är ABB:s robotar som kommer att interagera med konsumeter i ”Fram tidens matbutik”. – Vi är väldigt engagerade i de globala värdekedjorna för mat och dryck, där vi fokuserar mycket på matkvalitet och säkerhet. Vi vill visa det genom att medverka på Expo 2015, säger Mario Corsi, landschef för ABB i Italien. n Utblick 1 | 15 7 STRATEGI / Vattenfall ”För slutanvändaren, våra elkunder, blir resultatet i första hand att tillförlitligheten förbättras”, säger Berkan Kapkac, ingenjör på Vattenfall. Framtidens smarta elnät Vattenfalls transformatorstation i Upplands-Väsby har fått ett nytt nervsystem som gör stationen till en viktig pusselbit i framtidens smarta elnät. Text: Sam Sundberg Foto: Evelina Carborn Vattenfalls samarbete med ABB har resulterat i en moderniserad station som fullt ut stödjer standarden för stationsautomationssystem, IEC 61850, med komponenter från både ABB och andra leverantörer. Utrustningskonfigurationen blir en modell som Vattenfall kommer att återanvända i framtida stationer. Berkan Kapkac, ingenjör på Vattenfall, berättar att fördelarna med den nya modellen är många. – Stationerna framtidssäkras och standarden gör att tekniken blir leverantörs oberoende. Att kommunikationen ligger på fiber innebär en helt annan informationstillgång. Vi får bättre verktyg för att övervaka driften samt bättre möjligheter att uppgradera systemen efter hand och lägga till nya 8 Utblick 1|15 verktyg. I den digitala stationen får vi också dokumentationen på köpet, direkt från datorerna. Men det här möjliggör dessutom besparingar. Koppar kostar pengar. Den här stationen går snabbare att bygga och blir mer kostnadseffektiv. På sikt innebär den nya tekniken också att man kan skifta över till tillståndsbaserat underhåll. I stället för att akut rycka ut och laga komponenter som gått sönder kan man med andra ord underhålla dem preventivt, när systemet informerar om att de behöver tillsyn. – För slutanvändaren, våra elkunder, blir resultatet i första hand att tillförlitligheten förbättras. Men det bygger självklart på att vi inte bara börjar använda tekniken utan verkligen lär oss den på djupet. Nästa steg är att ta IEC 61850 i bruk även i kommunikationen mellan olika stationer, och med slutanvändarna. De blir alltmer aktiva i sin elkonsumtion och kommer i många fall även att bli elproducenter. – Transformatorstationen är en nyckelkomponent i elförsörjningen i stort så vi är glada att vi hittat en bra lösning för att modernisera och standardisera den. Den spelar en viktig roll i framtidens smarta elnät, säger Berkan Kapkac. n STRATEGI / Kundcenter Orderlåda och kundcenter förenklar affärer LKAB är en stor kund till ABB som köper utrustning och tjänster från nästan alla ABB:s divisioner. Men med 47 olika ABB-adresser i sitt leverantörsregister blev det för mycket. – LKAB ville ha en kontakt för alla sina beställningar, säger Amanda Quant-Christiansson, ABB Sveriges kundservicechef som menar att kundernas feedback hela tiden hjälper ABB att bli bättre. För att tackla problematiken sattes en projektgrupp ihop från olika delar av ABB. Resultatet blev införandet av orderlådan – en särskild mejladress order@se.abb.com – dit LKAB och flera andra kunder numera skickar alla sina order. När Holmen Paper fick höra om orderlådan ville de genast börja använda den. – Nu har vi använt order lådan i drygt ett halvår och det fungerar jättebra. Det har blivit enklare för oss att lägga order eftersom vi inte behöver veta till vilken division vi ska vända oss, vi vänder oss helt enkelt till ABB, säger Heléne Asplund, inköpare på Holmen Paper Braviken. FOTO: JONAS BILBERG Det ska vara enkelt att handla av ABB. Ett kritiskt svar från LKAB i kundundersökningen Net Promoter Score (NPS) blev startskottet för ett förbättringsarbete över hela ABB. Ur askan föddes orderlådan och ett nytt kundcenter. DET ÄR ABB:s centrala kundcenter som ansvarar för orderlådan och följer upp att varje order hamnar rätt inom ABB. På kundcentret jobbar fyra handplockade medarbetare också med att hjälpa kunderna att komma precis dit de vill när de ringer in till ABB, även när kunden själv inte vet vart den ska. Eftersom det varje vecka ringer 12 500 personer till ABB:s växel och många av dem söker en funktion i stället för en person skapades kundcenter som ett komplement till ABB:s växel. Att jobba i kundcenter är något av ett detektivarbete. Steg för steg ringas kundens fråga in. – Om ärendet är jättekomplicerat tar vi namn och telefon- Ann-Sofie Tengström, Viktoria Borg, Matilda Tillenius-Johansson och Petter Gage utgör ABB:s kundcenter, ett resultat av önskemål från kunderna som vill att det ska bli enklare att göra affärer med ABB och snabbare hitta till rätt person. nummer och ber att få återkomma. Vi är väldigt envisa, vi ger oss aldrig, säger Viktoria Borg. Att det nya kundcentret gör det enklare för kunderna att komma till rätt person märker säljarna på ABB av. – Jag får färre samtal från förvirrade kunder som hamnat fel och blivit runtkopplade, det händer nästan aldrig nuförtiden, säger Patrik Wik, säljare för lågspänningsprodukter på ABB. n ORDERLÅDAN Flera kunder skickar numera alla sina beställningar till order@se.abb.com. ABB:s centrala kundcenter kvalitetssäkrar och ser till att varje order hamnar rätt i organisationen. Är du också intresserad av att lägga dina beställningar via orderlådan? Kontakta kundcenter på contact.center@se.abb.com. Cylmate tar EKG på världens största dieselmotorer – Med Cylmate kan man läsa av motorns kondition i realtid, lite som ett ”EKG” eftersom det mäter och beräknar varje cylinders prestanda många gånger i sekunden, berättar Björn Kindblom, globalt säljansvarig på ABB. n Cylmate hjälper världens största containerfartyg att optimera sina dieselmotorer. Med hjälp av den innovativa tekniken Cylmate kan bränsleförbrukningen på stora fartyg minska med 1 till 2 procent. Det kan låta lite men då ska du veta att stora fartyg mäter bränsleförbrukningen i ton per timme. – Höjs topptrycket med sex bar så sänks bränsleförbrukningen med en procent. Det betyder en besparing på ungefär 200 000 dollar på ett år för ett stort containerfartyg – och en payoff-tid på mindre än ett halvår för Cylmate, säger Lars Karlsson, produktchef på ABB. De största och mest avancerade containerfartygen i dag är de 400 m långa Maersk ”Triple-E”-fartygen som vardera rymmer fler än 18 000 containrar. De förlitar sig på Cylmate för att optimera motorerna och hålla bränslekostnaderna nere. – Bränslekostnader och tillförlitlighet är två av de viktigaste frågorna för fartygsägare och operatörer i dag. För att få en effektiv förbränning, och därmed en hög energieffektivitet, är det viktigt med noggrann och tillförlitlig cylindertryckmätning. ENKELT OCH SÄKERT ATT MÄTA Cylmate är utvecklat för de största tvåtakts-dieselmotorerna som har en effekt på upp till 80MW, och som mestadels används i containerfartyg och tankfartyg. De viktigaste komponenterna är Cylmate-tryckgivarna som kontinuerligt mäter förbränningstrycket i cylindrarna. Tryckgivarna är baserade på ABB:s Pressductor-teknik. Utblick 1 | 15 9 Att mäta är att veta. Öka dina maskiners tillgänglighet med diagnostiktjänster från ABB! MACHsense Remote – Diagnostik på distans med hjälp av vibration, ström, spänning och temperatur. Ett online-system som presenterar din maskins totala kondition på en webbportal. LEAP (Life Expectancy Analysis Program) – Ett unikt diagnosverktyg för bedömning av tillståndet hos statorlindningens isolation i elektriska maskiner. Resultatet blir en livslängdsuppskattning. Periodisk tillståndskontroll – Vi utför periodisk vibrationsmätning med marknadsledande mätsystem och certifierad personal. ABB har erfarenhet inom de flesta industrisegment på land eller till sjöss. Läs mer på new.abb.com/se/diagnostik Kontakt Tveka inte att kontakta oss via ABB Kundcenter, 021-32 50 00, fråga efter ”Diagnostik”. MIN VISION / Stefan Thorburn UTVECKLING AV MIKRONÄT Utvecklingen av mikronät har olika drivkrafter i olika delar av världen. I Indien har premiärministern sagt att 350 miljoner indier ska få tillgång till två lampor och en tv fram till 2020, för att kunna höja utbildningsnivån i landet. MER INFO ABB:s samarbete med Vestas på landsbydgen i Kenya. Med sol i sinnet Stefan Thorburn, utvecklings ingenjör på ABB, om hur solen och vinden snart kommer att snurra till det för mänskligheten. Helt plötsligt kan man själv bygga en liten anläggning på taket och börja ta ut energi.” Stefan Thorburn är utvecklingsingenjör på ABB och ser små kraftverk växa fram på våra bakgårdar. Mikronät och privatägda kraftverk kan bli för elen vad internet blev för kommunikationen. – Än så länge kan man ju inte täcka sitt energibehov utan man behöver fortfarande nätet. Men om man kompletterar det här på olika sätt, kanske med ett litet lager av diesel, så kan mikronät faktiskt vara intressant ekonomiskt. På Hawaii säger man redan att det är dyrare att bygga nya ledningar än att anlägga mikronät. – Men det är inte bara mikronät som är intressanta för framtiden, också vår HVDC-teknologi kan få stor betydelse för att hantera regionala variationer i inflöde av sol och vindenergi – och på så sätt samverka med den distribuerade produktionen. Stefan menar att det som gör sol och vind så intressant är att de är decentraliserade, medan man i det traditionella kraftsystemet alltid byggt storskaligt. Ju större kraftstationer desto bättre verkningsgrad. – Vi har ju egentligen byggt ett system i hundra år där storskalighet har varit absolut mest konkurrenskraftigt. Och nu står vi inför något som börjar bli intressant prismässigt – men där storskalighet inte spelar någon roll. Med solceller är det ju nästan en fördel om man sprider ut dem – för solen skiner ju alltid någonstans. Det här tror vi kommer få väldigt stora konsekvenser för kraftsystemet. n STEFAN THORBURN Jobb: Utvecklingsingenjör på ABB Corporate Research, Västerås sedan 1999. Utbildning: Doktorerade på Chalmers 1998 inom Elkraftsystem. FOTO: PIA NORDLANDER Utblick 1 | 15 11 MÖTET / Frida Kolmodin ”Jag har alltid blivit bemött utifrån min kompetens” Tio år som projektledare har gett Frida Kolmodin koll på världen. Hur det kindpussas, om ytterskorna ska vara på eller inte och på vilket sätt visitkortet ska överräckas är värdefullt att ha med sig som ABB:s representant. Text: Cajsa Högberg Foto: Pia Nordlander F rida Kolmodin tycker att hon drog kollegor och kunder ute i världen ofta en vinstlott när hon efter civilin- varit äldre. Hon minns en gång i Mexiko genjörsexamen fick traineejobb City. på ABB. Under tio år var hon pro– Jag var huvudprojektledare och 31 år jektledare på Robotics och på FACTS, och de flesta i teamet var i 20–30-årsålsom sysslar med kraftöverföringssystem. dern. De vi jobbade med lokalt var i våra För drygt ett år sedan blev hon ställföre- föräldrars ålder. Men jag har alltid blivit beträdande chef på Operations Support på mött utifrån min kompetens, säger hon. FACTS. Frida Kolmodin känns lättsam och lätt– Det var klokt att välja ABB som ar- pratad men utstrålar också auktoritet. På betsgivare. Det är lätt att få en chans att sina resor har hon aldrig varit rädd – även utvecklas och det finns många intressan- om hon har arbetat i riskklassade länder, ta jobb, säger Frida Kolmodin. som i Egypten och Ukraina innan oroligHon har arbetat i bland annat Europa, heterna bröt ut. Japan, Mexiko, Brasilien och Australien – På säkerhetsgenomgångar har jag med huvuduppdraget fått lära mig att att hjälpa kunden att vara försiktig ”Det är lätt att få en utvinna så mycket som och anpassa chans att utvecklas på möjligt ur elnätet. Ofta mig till situatioABB och det finns många nen. har hon haft ett team på intressanta jobb” 10–15 personer kring Mycket är sig. Fyra till sex gånger sunt förnuft per år reste hon på kundmöten eller sajt- som att undvika att gå ut ensam, inte ta besök, oftast nära stora städer. upp plånboken bland folk eller att välja – Det bästa är att den ena dagen inte är flyg framför bil. den andra lik. Varje leverans är kundunik, – Men när jag skulle flyga inrikes i det är olika kunder, platser och frågeställ- Ukraina blev jag tveksam när jag inte känningar. de igen flygplansmodellen. Då kontaktade jag ABB:s säkerhetsansvarige som SOM PROJEKTLEDARE var Frida Kolmorekommenderade bil. din högsta ansvarig. Det har aldrig varit Inför mötet med nya kulturer försöker problem för henne att vara ung kvinna i Frida Kolmodin vara påläst. I Japan fick en mansdominerad bransch. Även om hon lära sig hur visitkortet överräcks med 12 Utblick 1|15 två händer. Hon har koll på hur det kindpussas i olika delar av världen. Liksom i vilka länder man går in med ytterskor eller inte. – Man kan komma undan med att man är utlänning. Men man tjänar på att inse att kulturer kan se olika ut. I SIN NUVARANDE ROLL ska hon ge stöd till projektledningen med administration, tidsplanering och inköp. Totalt har hon ansvar för 18 konsulter och anställda, varav fem i Indien. – Nu har jag formellt uppgiften att sporra och utveckla medarbetarna. Det innebär ansvar även för det som inte fungerar. Som projektledare kunde jag koncentrera mig på styrkorna hos individen och använda dem. Frida Kolmodin tror att hon som chef uppfattas som positiv och entusiasmerande. – Jag tycker om att jobba med människor och att se dem. n FRIDA KOLMODIN Ålder: 38 år. Gör: Ställföreträdande chef Operations Support, FACTS. Karriär: Projektledare FACTS 2007–2013 och på Robotics 2003–2007. Trainee på ABB 2001. Civilingenjör i industriell ekonomi. Ledarideal: Vill vara tydlig, tillgänglig och lyssna. Bor: Villa i Västerås. Familj: Per, som också jobbar på ABB, Alex, 5, och Charlie, 3. Utblick 1 | 15 13 DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII 14 Utblick 1|15 Kunglig pumpstation Mitt i Stockholms centrum, fyra meter under marken, står fyra magiska maskiner. De jobbar dygnet runt, året om. För stannar de, utbryter kaos. Text Markus Nordin Foto Samuel Uneus E ntrén till underjorden är som tagen ur en James Bond-film. Precis utanför Café Operas entré i Kungsträdgården sticker en oansenlig plåtlucka upp ur marken. Knappast något som kroggäster eller flanerande turister lägger märke till. Men plötsligt skjuter hissen upp som en svamp ur marken. Och den som stiger in och trycker på knappen landar snart på Pumpstation Karl XII. Pumpstationen Karl XII är unik. Den byggdes redan 1935 och är än i dag Stockholms största pumpstation. Hit till den underjordiska stationen mitt under Kungsträdgården leds både spillvatten och dagvatten från hela Stockholms innerstad. Fyra pumpar – två åt gången – hjälps sedan åt att trycka vattnet i ledningar längs sjöbotten hela vägen till Södermalm, där det sedan av egen kraft kan rinna vidare i tunnlar tvärs genom berget hela vägen fram till Henriksdals reningsverk. Läs gärna föregående stycke igen. Kloaker och avloppsvatten är kanske inte pulshöjande, men när 340 000 människor tar sin morgondusch är det alltså bara två maskiner som tar hand om vattnet. Det är rätt häftigt – och ABB är med och ser att det går rätt till. INNE I DEN KAKLADE pumphallen är det stilla. Och skinande rent. Inte ens doften avslöjar vilken hälsovådlig sörja som rör sig i de grova ledningarna. Det enda som hörs är ett svagt surrande ljud. Precis så ska det låta. Det är ett konstant flöde i rören – 1 000–1 200 liter i sekunden per pump vid högtryck – men vibrationerna från pumpen är inte mer än att man kan ställa en 10-krona på högkant ovanpå. Stefan Tenglund, arbetsledare vid Stockholm Vatten, har jobbat med Stockholms avlopp i hela sitt liv och känner stationen in i minsta detalj. – Vid extremt låga flöden i staden händer det att pumparna stannar helt i korta Utblick 1 | 15 15 DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII HÖGRE SPÄNNING När pumparna byttes till en starkare modell var man även tvungen att uppgradera elsystemet. Ovan: Stefan Tenglund, Stockholm vatten. ”Det behöver inte ta mer än en 15 minuter att göra en rensning” perioder. Då blir det alldeles knäpptyst. Och varje gång hinner jag tänka: ”Hjälp, vad är fel nu?”, säger Stefan och skrattar. ETT HAVERI HÄR skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Översvämmade avloppsbrunnar eller fekalier och miljontals gamla tops som flyter omkring vid strömkajen är bara början. Driftsäkerheten på stationen är därför extremt hög. I hallen finns fyra pumpar, varav två körs på dagen och två på natten. Skulle en pump haverera kliver genast en av de vilande pumparna in. Flera separata elnätsanslutningar säkrar att en avgrävd kabel inte påverkar driften. Och på Saltsjöns botten löper numer dubbla rörledningar ut från stationen – spricker ett rör så kan man snabbt växla över till det andra för att förhindra stora hälsovådliga läckage i Saltsjön. 16 Utblick 1|15 Då Karl XII byggdes 1935 var den förstås en enorm investering. I dag är stationen obemannad, men då fanns två personer på plats dygnet runt och vakade över pumparna. De lyssnade på maskineriet och noterade noggrant varje avvikelse. Ingången var en plåtlucka under några buskar. – När vi byggde om stationen 1994– 1996 satt krokar kvar på väggen med namnskyltar, typ ”Gösta”, ”Bertil” och ”Städerskan”. Maskindelar låg prydligt inslagna i vaxpapper på hyllorna, noggrant uppmärkta med skicket, berättar Stefan. VID OMBYGGNADEN byttes de robusta gamla snäckpumparna ut, stationen fick en hiss och ett automatiserat styrsystem. Dagens moderna Flygtpumpar är monterade horisontellt och står på special- PUMPSTATION KARL XII Pumpar: 4 stycken 170 kW Flygtpumpar, monterade parvis på varsin tryckledning. Kapacitet: Totalt ca 3 500 liter/sekund. Historia: Pumpstationen byggdes 1935. Åren 1994–1996 genomfördes en stor renovering av stationen. Då lade man till en extratryckledning, bytte ut de gamla snäckpumparna samt installerade ett automatiskt styrsystem. Under 2014 har hela stationen uppgraderats med nytt ställverk, nya pumpar och nytt styrsystem. FOTO: INSIDE JAPAN ”The Temple” är ett enormt dräneringssystem som ska skydda Tokyos invånare från översvämning. Vem har sagt att pumpstationer är tråkiga? FYLLER EN SIMBASSÄNG PÅ 4 SEKUNDER (!) I New Orleans finns världens största pumpstation, byggd för att hålla fötterna torra på stadens invånare vid översvämningar. The Gulf Intracoastal Waterway West Closure Complex består av 11 pumpar. Varje pump drivs av en dieselmotor på 5 444 hästkrafter och när de körs för fullt fyller de en olympisk simbassäng på 4 sekunder. EN ÅNGMASKIN OCH ETT VÄRLDSARV I Nederländerna kan du besöka ångpumpstationen Cruquius från 1850. Det är en av tre stationer som byggdes för att tömma sjön Haerlem på vatten och det är en av de största ångmaskiner som någonsin byggts, med en kolvdiameter på 3,7 meter. I dag är Cruquius museum och finns med på världsarvslistan. tillverkade kanonlavetter. Med en vinsch i taket kan en ensam person lätt lyfta och ta isär pumpen på egen hand. – Det behöver inte ta mer än en 15 minuter att göra en rensning om något har fastnat. Och vi i personalen behöver aldrig riskera att klämma några fingrar under arbetet, säger Stefan. Under 2014 har stationen genomgått en stor uppgradering för att förbereda en ombyggnad av Slussen. Tryckrören på botten av Saltsjön ska få en ny längre sträckning och därför har man installerat mer kraftfulla pumpar. Det gamla ställverket med lågspänning har bytts mot ett ställverk för högspänning, vilket innebär att man går upp från 1 200 ampere till 2 000 ampere, samt ökar spänningen från 400 volt till 11 000 volt. Carl-Erik Norgren, projektledare på TAR HAND OM 2,38 MILJONER MÄNNISKOR Stickney Water Reclamation Plant i Chicago är världens största reningsanläggning. Den betjänar 2,38 miljoner invånare vilket innefattar centrala Chicago och 48 förorter. Kapaciteten ligger på drygt 4,5 miljoner kubikmeter per dygn. TEMPLET I TOKYO För att skydda Tokyos invånare från översvämningar har man byggt ett enormt dräneringssystem kallat G-Cans. 6,4 kilometer tunnlar på 50 meters djup sammanlänkar sex silor, 65 meter långa och 32 meter breda. Allt sammanstrålar sedan i ”The Temple”, varifrån vattnet pumpas ut i floden EVO med en hastighet av 200 kubikmeter i sekunden. ARTON KILOMETER TUNNLAR Henriksdals reningsverk i Stockholm är med sina 300 000 kvadratmeter ett av Sveriges största reningsverk. Anläggningen är till största delen insprängd i berget, den har 18 kilometer tunnlar och betjänar cirka 780 000 invånare. ORMEN SOM HÅLLER OSS RENA n Under 1980-talet fick Stockholm Vatten betala ut stora summor i skadestånd. Vid höga dagvattenflöden räckte inte ledningsnätet till, vilket resulterade i översvämmade avlopp runt om i staden och materiella skador som följd. n 1993 byggdes därför Ormen, en 2,7 kilometer lång bräddavloppstunnel som mäter 3,5 meter i diameter, och som sträcker sig från Roslagstull till Östermalm. Tunneln är fullortsborrad, vilket innebär att den har släta tunnelväggar jämfört med om man hade sprängt. n I vanliga fall är tunneln torrlagd, men vid stora mängder regn eller snösmältning magasinerar den upp till 35 tusen kubik som det vanliga ledningsnätet inte mäktar med. När trycket på pumparna sedan sjunker så börjar man pumpa tillbaka vatten från Ormen till ledningsnätet igen. n En faktor som gjort vattenmagasinet möjligt är att Stockholm är byggt på kompakt berggrund, till skillnad från många andra storstäder. Tack vare Ormen har man kunnat minska bräddningarna, det vill säga orenade utsläpp (eller ”nödutsläpp”), i de centrala delarna av staden med 60 procent. Utblick 1 | 15 17 DRIFTSÄKERHET / Pumpstation Karl XII Emma Nilsson, projektchef Stockholm Vatten – Utmärkande för projektet var att vi med ombyggnaden av Slussen hade en tydlig deadline att hålla, dessutom måste stationen vara i drift hela tiden. Vid flera av våra projekt är många olika yrkesgrupper verksamma, men indragningen av högspänning var en extra parameter. Till exempel var vi tvungna att montera en dörr till rummet med ställverket. Det innebar att det blev varmt som i en bastu, vilket ledde till att vi måste installera ett ventilationssystem. Och det var något som vi inte tänkt på från början. ”Det var galet. Men nu vet vi i alla fall att rören är rena.” uddinge Elteknik, berättar att installatioH nen innebar vissa utmaningar. – Stationen måste vara i drift under hela installationsarbetet. Därför installerades och testkördes en pump i taget, parallellt med det gamla systemet. Först när alla fyra pumparna och alla nya komponenter var i gång demonterades det gamla ställverket, berättar Carl-Erik. Det fanns även en oro för att sand och sediment under årens lopp skulle ha ansamlats i tryckrören som leder bort från stationen. Men hur kontrollerar man ett rör som är bara 90 centimeter i diameter och fyllt av avföring, bindor och leksaker? I ett rör som först sträcker sig 25 meter ut från land och sedan gör en krök ner till 25 meters djup innan det svänger upp igen? 18 Utblick 1|15 Att tömma röret för en inspektion – eller att använda en slamsug för att göra rent invändigt – skulle medfört en stor risk då en tömd ledning mycket väl kan flyta upp från botten och knäckas. Svaret blev att skicka ner dykare. Först fick dykaren simma de 25 metrarna ut i avloppsröret, utan sikt och med hala slemmiga väggar. När röret krökte nedåt lät han sig sjunka ner till 25 meters djup så att han kunde känna efter med fötterna om rörets botten var fritt från sediment. Och sedan simma hela vägen tillbaka igen. – Det var galet. Men nu vet vi i alla fall att rören är rena, säger Stefan. n DET GÖR ABB ÖVERVAKNING OCH STYRNING Huddinge Elteknik har levererat och konstruerat det nya styr- och övervakningssystemet. ABB har haft ansvaret att sy ihop stationen med produkter: nytt högspänningsställverk SafeRing Air och två transformatorer på 800kVA Resiblock, nytt lågspänningsställverk MNS, integrerad omkopplingsautomatik PLC AC500 och nya frekvensomriktare samt idrifttagning. Rivning av den gamla utrustningen, nytt installationsgolv samt anläggningskonstruktion, uppställning och montage har utförts av ABB:s underleverantör EKTK AB. SÅ GICK DET TILL / Högspänningsbrytare med koldioxid Det stora genombrottet Det är inte lätt att att gå mot strömmen. Men ABB Power Products i Ludvika vågade bryta ny mark – resultatet blev världens första högspänningsbrytare med koldioxid och en landvinning för miljön. Text Markus Nordin Foto ABB 1997 UPPTAKTEN: KYOTO Glaciärer smälter, klimatet ändras och isbjörnarna lider. 1997 undertecknas Kyotoprotokollet och de flesta av världens länder är överens – utsläppen av växthusgaser i världen måste minska. 2008 BORT MED VÄXTHUSGASEN I slutet av 2008 deltar Ulf Åkesson, chefsingenjör på ABB-enheten High Voltage Products, i ett möte i Zürich. Uppdraget han får med sig hem är att ta fram en högspänningsbrytare som inte använder växthusgasen svavelhexafluorid (SF6). Gasen SF6 är som klippt och skuren för jobbet i spänningsbrytare, förutom att den råkar vara en tung växthusgas. Teamet får fria händer: ”Vill ni använda vakuum eller en annan gas? Välj själva!” 2009 EN OERHÖRD FÖRBÄTTRING Teamet nobbar vakuumtekniken. De används redan vid låga och mellanstarka spänningar, men vid högspänning är man tvungen att seriekoppla flera enheter för att uppnå önskad effekt, vilket blir både dyrt och skrymmande. De bestämmer sig istället för koldioxid, en gas med både passande elektriska och termiska egenskaper för att släcka ljusbågen i en brytare. Och bäst av allt: Ett kilo SF6-gas motsvarar 22,5 ton koldioxid – ur miljösynpunkt en oerhörd förbättring. 2009 OMVÄRLDEN ÄR SKEPTISK På Corporate Research i Dättwil utanför Zürich har man redan gjort småskaliga försök med koldioxid i brytare. – Indikationer var att vi kanske skulle kunna bemästra upp till 90 kV systemspänning. För att visa teknologin satte vi 145 kV som mål, berättar Ulf. Både från omvärlden, och till viss del även de egna leden, möts teamet fortfarande av skepticism. Simulering av brytförloppen visar dock att det borde vara möjligt. 2009 UTVECKLINGEN Att det redan finns data från tidigare försök med koldioxid gör att man slipper börja från ruta ett. Man väljer också att använda samma teknik i den nya brytaren som i de befintliga SF6-brytarna, men eftersom koldioxid har något annorlunda egenskaper är man tvungen att bland annat modifiera gasströmning och höja gastrycket i brytaren. Resultaten är goda. 2010 GRÖNT LJUS Kring påsk är första prototypen för 145 kV färdig att installeras hos Vattenfall i Ulricehamn. Bara för att en produkt fungerar är inte dess framtid säker, men under ett nytt möte i Zürich beslutas att ABB ska fortsätta satsa på koldioxidbrytaren. Den första brytaren används för att inhämta så mycket driftserfarenheter som möjligt. 2012 FÖRST I VÄRLDEN I augusti 2012 går ett pressmeddelande ut om att ABB lanserar världens första kommersiella högspänningsbrytare med koldioxid. I augusti 2014 skedde den första leveransen. SLÄCKMEDEL CO2-gasen används som som isoler- och släckmedel. MINSKA GWP Varje ny 72,5 kV LTA-brytare har potential att minska GWP (Global warming potential) med 10 ton eller 18 procent under hela livscykeln, i förhållande till sin föregångare. BESPARINGAR Att övergå till CO2 kan innebära besparingar. Hanteringen av SF6 på ett regelmässigt sätt är ofta en betydande kostnad för kraftbolag och industriella användare. Utblick 1 | 15 19 SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland Så ska Gotland rädda världen Elnätet på Gotland håller på att bli ett av världens smartaste. Jätteprojektet Smart Grid Gotland ska revolutionera hur vi hanterar vår el i framtiden – och hjälpa till att rädda världen. Text Sam Sundberg Foto Getty Images & David Skoog 20 Utblick 1|15 E n isande vind drar över Näs udden, piskar de kala pilarna som sträcker sina svarta fingrar mot den betonggrå januariskyn. Där möter den också en pluton av resliga torn som blickar ut över havet med armarna utsträckta, redo att fånga vinden. Udden hänger som en istapp från sydvästra Gotland, mellan Östersjön och Burgsviken. Det är ett utsatt läge, och idealiskt ur vindsynpunkt. Här gjorde Vattenfall Sveriges första ordentliga försök med vindkraft för drygt 30 år sedan. I dag är Näsudden Sveriges vindkrafttätaste plats och en viktig del av Gotlands strömförsörjning. Är det något den här ön har gott om är det nämligen vind. Sedan de första försöken har man också lärt sig att bruka vinden som den naturresurs den är. Kraftverkens vingar fångar vindens rörelse energi, som omvandlas till elektricitet. Nära hälften av öns elförsörjning kommer från vindkraften. I DAG SNURRAR ROTORBLADEN för fullt. Energin de samlar genererar – sett över hela ön – uppemot 160 megawatt. Från Näsudden leds elen genom en likströmskabel till transformatorstationen i Bäcks innan den leds vidare till lokalnätet och så småningom landar hos användaren – i det här fallet Erik Pedersén i Visby. I Erik Pederséns enplansvilla går både pannan och tvättmaskinen. Elen är billig när det blåser och redan i går tickade en notis in i hans mobil. Baserat på väderprognosen erbjöd Gotlands Energi vindrabatt. På morgonen fick Erik dess utom dagens styrschema för uppvärmningen av huset via en app i sin mobil. Som vanligt väljer han ekonomiprogrammet över alternativen ”Normal” och ”Komfort”. Erik Pedersén är en av cirka 300 gotländska elkunder som deltar i projektet Smart Grid Gotland. Han gick med Utblick 1 | 15 21 SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland i december 2013 och har nu smart elmätare med senaste tekniken och smarta uttag för sin belysning. Hittills är han positivt överraskad av resultatet. – Jag är förvånad över att det inte är fler som har hakat på. Med de här verktygen får jag mycket bättre möjligheter att följa min elförbrukning och styra den. RESULTATET AV ATT bli en mer aktiv kund är inte bara bättre kontroll, det går även att mäta i sänkt förbrukning. Under det första året har Erik Pedersén dragit ner sin elkonsumtion med 7 000 kilowattimmar, från 22 000 till 15 000. Det innebär en besparing på ungefär lika många kronor. – Man kan göra stor skillnad med små medel, så att jag har sparat så mycket energi har inte påverkat min komfort alls. Nu är jag dessutom tekniknörd, så jag tycker att det är roligt att hålla på. Men man kan välja att vara mer passiv också och ändå få ner sin förbrukning. Projektet Smart Grid Gotland inleddes hösten 2012 och har i skrivande stund kommit halvvägs. Det syftar i grunden till att möta EU-målen 20/20/20, som säger att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska 22 Utblick 1|15 Erik Pedersén är en av cirka 300 gotländska elkunder som deltar i Smart Grid Gotland. minska med 20 procent till år 2020: – Vi behöver öka andelen förnybar elproduktion, däribland variabel vindproduktion. För att nätet ska klara av det måste vi utveckla nya metoder för styrning, kontroll och felreduktion. Projektet på Gotland blir en demonstrationsplattform för forskare och industri, och vår förhoppning är att de tekniska lösningar som tas fram här ska kunna användas även i andra nät, säger Mimmi Magnusson, handläggare på Energimyndigheten som är med och delfinansierar projektet. Det är också ett unikt utvecklingsprojekt på så sätt att det inkluderar riktiga kunder och riktiga pengar, berättar Vattenfalls Håkan Gustavsson som utgör ena halvan av SGG:s projektledarduo – den andra halvan är Mattias Wedberg på ABB. – Vårt elnät är uppbyggt för storskalig produktion i vattenkraftverk uppe i Norrland, och att elen går i en riktning, berättar Håkan Gustavsson. – Frågan är: Hur klarar man kvaliteten när kunderna inte längre bara är konsumenter utan i allt större utsträckning även blir småskaliga producenter? Hur kan man ge kunderna bättre kontroll när produktionen varierar och priset skiftar? Dessutom vill vi undersöka om komponenter i nätet kan bli smartare och meddela när de behöver service. GOTLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR att dra nytta av vindkraft är unika i sammanhanget, berättar Jenny Larsson, vd på Gotlands Energi AB som deltar i Smart Grid Gotland som nätägare. – Region Gotlands mål är att vindkraften ska stå för 1000 megawatt av vår produktion i framtiden, så vi som nätbolag har ett ansvar att möjliggöra utbyggnaden av förnybara energikällor. Vi ska kunna dra nytta av både småskalig och storskalig produktion och göra det med Jenny Larsson, vd på Gotlands Energi AB som deltar i Smart Grid Gotland som nätägare. V Y B IS e ng lu Kä SSG I KORTHET Smart Grid Gotland är ett utvecklingsprojekt som ska visa hur det är möjligt att modernisera ett befintligt elnät för att kunna ansluta större mängder förnybar energi med bevarad eller förbättrad elkvalitet. Projektet avser också att ge kunden möjlighet att aktivt delta på energimarknaden. Projektet är ett samarbete mellan Vattenfall, ABB, Gotlands Energi AB, Svenska Kraftnät, Schneider Electric och KTH, med Energimyndigheten som viktig finansiär och samarbetspartner. bibehållen eller ännu hellre förbättrad el kvalitet. Ett smartare elnät hjälper oss med automatisk övervakning och balansering, samt tekniker för självläkning. ”Vi behöver utveckla enkla, tydliga och många gånger a utomatiska gränssnitt mellan kund och elnät” JENNY LARSSON håller med Erik Pedersén om att det är bra om kunderna är aktiva. – De bör delta. Men vi i branschen ska också göra det så enkelt att man som kund inte ska behöva fundera så mycket på elen om man inte vill. Vi behöver utveckla enkla, tydliga och många gånger automatiska gränssnitt mellan kund och elnät. ABB står för flera bärande bidrag i Smart Grid Gotland. Bland annat utveckling och leverans av en smart substation med senaste tekniken, samt förstärkning av landsbygdsnätet med nya brytare som gör att man snabbare kan sektionera delar av nätet vid en störning, för att så få kunder som möjligt ska drabbas. ABB levererar flera mjukvarupaket till projektet. Avancerade styr- och övervakningssystem med ett nyutvecklat användargränssnitt hjälper till att förbättra kvaliteten på elen och minimera störningar i nätet. ABB levererar också applikationer, vilka ställer prognoser för vind och elförbrukning samt ser till att elkunderna i framtiden kan anpassa sin förbrukning efter elproduktion och -priser. – Kunder på delar av Gotland har haft problem med avbrott. Vårt mål är att identifiera fel innan de händer och snabbt åtgärda dem i de fall de ändå inträffar. Våra produkter ska övervaka och styra nätet så att vi förbättrar elleveransen till slutkunden, säger Mattias Wedberg på ABB. – Detta är ett av de tre delmålen i Smart Grid Gotland. De andra två är att göra det möjligt att integrera mer vindkraft och småskalig produktion i nätet, samt skapa en större delaktighet för kunderna, så att de får bättre kontroll över sin förbrukning. Smart Grid Gotland handlar inte bara om Gotland, utan projektet kommer att fungera som modell för smarta landsbygdsnät framöver. Trenden mot alltmer förnybar och småskalig energiproduktion är inte på något sätt begränsad till ön i Östersjön, utan ett måste för att möta framtidens krav på elproduktionen. Erik Pederséns perspektiv på projektet är å andra sidan mycket lokalt och konkret. – Under förra året sparade jag ungefär 7 000 kronor. I år räknar jag med att det blir omkring 9 000 kronor. Så då får man hitta på något att göra med de pengarna. Men det är förstås ett angenämt problem. Det finns roligare saker att lägga pengarna på än elräkningen. n Läs mer på: abb.se/smartaelnat Utblick 1 | 15 23 SMARTA ELNÄT / Smart Grid Gotland FOTO: PIA NORDLANDER 1 24 Utblick 1|15 2 3 Vad är din roll? Några av medarbetare från ABB bakom Smart Grid Gotland (SGG). 1. CHRISTOPHER TAYLOR, Projektledare, Substations – Jag har ynnesten att projektleda substationdelen av det här projektet. Jag ansvarar därmed för att samordna arbetet för våra resurser, se till att våra leveranser motsvarar de krav vi har att uppfylla. 2. MARIE ERIKSSON, Technical lead, Ventyx – Vill man gå över till mer förnybara energikällor behöver kunderna ha möjlighet att anpassa sin energiförbrukning. Det är mitt jobb som teknisk projektledare för DRMS, Nostradamus och Focal Point. Nostradamus är ett prognosverktyg och DRMS är systemet som anpassar energiförbrukningen. 3. MATTIAS WEDBERG, Projektledare, Ventyx – Jag har två projektledarroller i detta projekt. För hela SGG-programmet delar jag projektledarrollen tillsammans med en projektledare från Vattenfall och vi rapporterar till styrgruppen. Jag är också övergripande projektledare för ABB:s alla leveranser och FoU:s insatser i Etapp 1 och 2. 4. TOMAS HÅLLSTAM, Technical lead, Ventyx – Som länk mellan projektledningen och tekniken är det min roll att se till att projektet hänger ihop tekniskt och att vi på Ventyx får fram rätt saker vid rätt tidpunkt. SGG är ett väldigt ovanligt projekt, det finns ingen färdig specifikation från kund, utan det krävs hela tiden diskussioner och mycket samordning så att vi kan se till att våra produkter ger den funktionalitet som behövs. 4 5. ÅSA RICKARDSSON, Marknadskommunikatör – Min roll är att hjälpa till att nå ut med information om vad ABB kan bidra med för att skapa ett smartare elnät. SGG är ett av projekten som exemplifierar vad vi kan göra och det finns många som är nyfikna på detta och liknande innovationsprojekt. Det finns även företag, organisationer, myndigheter med flera som vi aktivt vill nå ut till. 6 5 6. LEIF BODIN, Senior system engineer, Substations – Jag är teknikkoordinator för smart substations Gotland, så det är jag som river i alla tekniska frågor på den fronten, gör systemstudier och beräkningar. I våra nya smarta stationer använder vi vårt digitala system Unigear Digital med en processbuss som följer den nya branschstandarden IEC 61850. 7 8 7. ERIK HAMRIN, Projektledare SA Systems – ABB:s zonkoncept är SA Systems stora leverabel i SGG. Genom att flytta ut brytare i nätet skapar vi möjligheten att på ett effektivt sätt isolera fel samtidigt som vi kan erbjuda kunden ett snabbare sätt att hitta och rätta fel i nätverket. Som projektledare handlar mitt jobb om att förvandla kundens önskemål och förutsättningar till en väl fungerande leverans. 8. MARIA ELVUNG, Jurist, ABB – Jag har fungerat som juridiskt stöd i projektet och framförallt arbetat med avtalstexten och avtalsförhandling inför etapp två av SGG. I samband med ett sådant här projekt är det viktigt att ta fram ett avtal som på ett bra sätt reglerar hur parterna ska samarbeta och som tar hänsyn till alla omständigheter. Utblick 1 | 15 25 KRAFT & SYSTEM / Norra länken Norra länkens hjärta I november invigdes Norra länken i Stockholm. Norra Europas största vägtunnelprojekt är färdigt efter sju år. I ett jätteprojekt har ABB och Tunnelentreprenad format länkens hjärta och hjärna. 4 KILOMETER TUNNEL Norra länken är totalt 5 kilometer lång, varav 4 kilometer går i tunnlar. Eftersom alla vägtunnlar är enkelriktade blir den totala vägsträckan i dem 23 kilometer. Text Robert Långström Foto Magnus Liam Karlsson D et small första gången 2007. Sedan dess har 13 kilometer tunnel sprängts, grävts och sågats med diamantvajer mellan Karlberg och Värtan. Den har skurit sig fram som en skalpell under och ovan befintliga tunnlar, och all jord och berg som fraktats bort skulle fylla Globen tre gånger om. Grundtanken med att bygga Norra länken är att minska trafiken och därigenom få bättre miljö i Stockholms innerstad. Norra länken är även en förutsättning för byggandet av de nya stadsdelarna Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. 26 Utblick 1|15 Men vägsträckan, som förkortar både kö- och körtider, är inte bara en angelägenhet för stockholmarna. Den har även en koppling till Värtahamnen och Frihamnen, landets viktigaste hamnar för godsoch persontrafik till Baltikum, Finland och Ryssland. EN VANLIG VARDAG är det tänkt att 100 000 bilar ska passera Norra länken, vilket ställer oerhörda krav på säkerhet och tekniska lösningar. – Redundansen som byggs in i en vägtunnel har som uppgift att se till att det alltid finns tillgång till information om vad som händer där inne. Om något slås ut ska det finnas back up. Man ska kunna se via kameror, stänga av tunneln, skylta om, skicka meddelanden och så vidare, säger Urban Wiklund, anställd på Goodtech och som på uppdrag av Tunnelentreprenad, står bakom systeminstallationerna i tunnlarna. Ett exempel på hur komplexa system som krävs i vägtunnlar var när en lastbil började brinna i Södra länken i juni 2008. Tunneln stängdes av genom att alla bommar fälldes ner och omledningsnät aktiverades. Vägskyltarna i den aktuella delen ändrades och ledde trafiken närmaste ”Om något slås ut ska det finnas backup. Man ska kunna se via kameror, stänga av tunneln, skylta om, skicka meddelanden och så vidare.” vägen ut. Vägfält i motsatt riktning stängdes av för att ge plats åt räddningstjänsten. Tunnelventilationen stängdes av och istället startade minimal brandventilation. Belysningen ökade till dagsbelysning och vägledande belysning tändes. Informationsskylt med “Utrym tunneln” tändes, ett förinspelat meddelande sändes på FM-bandet och en förinspelad utrymningsanvisning spelades upp i högtalarna i de aktuella delarna av tunneln. Olyckan startade totalt cirka 300 automatiska aktiviteter(!). I Norra Länkens nya tunnlar är det ABB:s ställverk för 36kV som ser till att kraften finns och säkras – och styrsystemet 800xA som ser till att alla dessa aktiviteter utförs. Totalt handlar det om fler än 14 000 objekt som ska manövreras eller övervakas, bland annat dörrar, mobiltelefoner, kameror, brandlarm, trafikskyltar och ventilation. Och det sker automatiskt. Om till exempel en bil står stilla någonstans upptäcker systemet detta, skickar ett larm och man kan sedan via kameror gå in och se vad som hänt. TUNNELDELEN AV NORRA LÄNKEN är in- delad i 15 olika driftområden, som ska kunna fungera självständigt om ett eller Utblick 1 | 15 27 KRAFT & SYSTEM / Norra länken Belysningen i tunneln används för att skapa en v ariationsrik resa. ILLUSTRATION TOMAS ÖHRLING En säker resa Trafikledningscentralen övervakar tunneln dygnet runt via k ameror och får indikation om ett fordon står stilla eller om e n utrymningsväg öppnas. Vid en olycka kan Trafikledningscentralen snabbt stänga av delar av tunneln. Fläktsystemet i tunneln aktiveras beroende på trafikmängd och luftkvalitet. Tunneln har ett släcksystem för att släcka eller begränsa eventuell brand. Belysningen i tunneln används för att skapa en variationsrik resa. Vid en olycka och tunneln måste utrymmas tänds nödbelysningen som visar utrymningsvägarna. Tunneldelen är indelad i 15 olika driftområden, som ska kunna fungera självständigt om ett eller flera stängs av. De styrs av varsitt ställverk 36kV från ABB med inbyggd redundans. Ställverken är gasisolerade och matas med två inkommande linjer. Digitala informationssystem som varnar snabbt om det exempelvis finns hinder på vägbanan. Urban Wiklund, anställd på Goodtech och som på uppdrag av Tunnelentreprenad, står bakom systeminstallationerna i tunnlarna. ”Det är som 15 små egenfungerande tårtbitar. Det blir väldigt fort hett i en tunnel och då är det viktigt att fortfarande kunna ha kontroll över den.” flera stängs av. De styrs av varsitt 36 kV-ställverk – godkända att installeras i rum insprängda i berg och med en utformning som kräver minimalt underhåll. Säg att en brand till och med lyckas slå ut redundansen i ett driftområde, då kan man via de närliggande områdena – eller centralenheten – skicka ut meddelanden, stänga av och styra om övrig trafik från det drabbade området. – Det är som 15 små egenfungerande tårtbitar. Det blir väldigt fort hett i en tunnel och då är det viktigt att fortfarande kunna ha kontroll över den. Norra länken har en fiberoptisk kabel i taket som mäter temperaturen varje meter. Den är kopplad till 800xA som i sin tur styr ett brandbekämpningssystem 28 Utblick 1|15 med cirka 200 ventiler som kan öppnas, spruta vatten och dämpa en brand för att underlätta för brandkåren. – En stor skillnad, jämfört med Södra länken, är att vi här har ett så kallat DCS-system. Med hjälp av ABB:s ställverk och styrsystem har vi skapat ett stort enhetligt system som är enkelt att hantera och ändra i. Södra länken sitter med en lösning som egentligen består av en mängd mindre system. Ska du göra förändringar där, måste du göra dem på en mängd olika ställen istället för ett enda som vi har nu, säger Urban. n VAD GÖR ABB? ELFÖRSÖRJNING OCH STYRSYSTEM n ABB har via Tunnelentreprenad levererat 17 ställverk - 36 kV för säker kraftförsörjning - samt ett unikt anpassat 800xA system för styrning av tunnlarnas olika säkerhetsfunktioner. n Tunnelentreprenad har varit systemintegratören och har ansvarat för de tekniska systeminstallationerna i tunnlarna. n Goodtech som är Auktoriserad Value Provider till ABB har på uppdrag av Tunnelentreprenad och i samarbete med ABB anpassat styrsystemet 800xA för tunnlar. Elavbrotten 2013 kostade 1,4 miljarder. Lösningen finns närmare än du kanske tror. Under 2013 drabbades svenska elabonnenter av miljontals strömavbrott. Tiotusentals av dem varade i mer än 24 timmar. Det är de långa avbrotten som är dyra. Den goda nyheten är att ABB har automationslösningar som kan halvera antalet avbrott. Och våra lösningar kan även minska avbrottstiden. Vi finns på över 30 orter i Sverige. Så lösningen är nära. abb.se/hallbartsamhalle. PROFESSORN / Max Tegmark 30 Utblick 1|15 MAX TEGMARK Ålder: 47. Gör: Fysiker, kosmolog. Titel: Professor i fysik, Massachusetts Institute of Technology. Övrigt: Författare till boken Vårt matematiska universum. Mad Max Han säger att livet kan beskrivas med en ekvation, att vi lever i tusentals parallella universum och att vi måste behandla våra datorer med respekt. Möt Max Tegmark, fysikprofessor på MIT och en av världens mest citerade forskare. Text Markus Nordin Foto Anders Linden Utblick 1 | 15 31 PROFESSORN / Max Tegmark N är jag pratar med Max Tegmark är han på väg för att laga sin trasiga cykel. Trots att det är vinter envisas han med att cykla till och från jobbet på Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge. Ända sedan han kom till USA som ung student har han setts som en udda fågel, den lite galne svensken med en strikt matematisk syn på världen och som är övertygad om att vi har tusentals kopior av oss själva i lika många parallella universum. Men redan tidigt insåg Max att den forskning som han verkligen brinner för, de riktigt stora och flummiga frågorna, knappast skulle leda till en strålande akademisk karriär – ”möjligtvis till ett jobb på McDonalds”. – Jag har varit tvungen att välja taktiskt när det kommer till min forskning, en Dr Jekyll och Mr Hyde-strategi. Först publi cera nio sansade artiklar, sedan tillåta den tionde att vara lite mer utflippad. Men det är ju mr Hyde som är mitt riktiga jag, säger Max. EGENTLIGEN SKULLE Max ha blivit eko- nom. Han började plugga på Handelshögskolan i Stockholm, men två små insikter under studietiden skulle komma att påverka hans liv för all framtid. Den ena var att hans flickväns kurslitteratur i fysik alltid var mer intressant än hans egna ekonomiböcker. Den andra insikten kom när han fick boken ”Surely you’re joking, mr Feynman”. Den var skriven av nobelfysikern Richard Feynman och handlade främst om hur man bryter upp lås och skaffar tjejer. Men Max förundrades av Feynmans genomskinande kärlek till fysiken och började läsa en ren fysikbok av författaren. – Det blev en uppenbarelse! Enligt Feynman består fysiken inte av tråkiga kokboksrecept, snarare av detektivmysterier som man själv får vara en del av. Så parallellt med ekonomistudierna skrev Max in sig på linjen för Teknisk fysik på KTH. Planen var att bara gå några få kurser och sedan hoppa av. – Men det blev i stället något som jag skulle komma att ägna resten av mitt liv åt, säger han. Max är vetenskapsman och forskare ut i fingerspetsarna. Han hävdar att allt i universum är matematiskt. Slumpen existerar inte, det är bara vi i vår betrak32 Utblick 1|15 noggrannhet mäts samtidigt hjärnans aktivitet. Varje unik tanke ger upphov till en specifik signatur, och efter en kartläggning kan forskarna bara genom att titta på hjärnans aktivitet säga vad personen tänker på. – Det är oerhört spännande. Inte bara för att vi kan se vad personen tänker. Utan därför att vi även kan se vilka tankar som processas i bakgrunden utan att personen själv är medveten om det, vilken information som krävs för att jag ska ”känna” något. Och i nästa steg beskriva det i en matematisk ekvation. Mycket av min forskning just nu handlar om just det, säger Max. ”Jag har varit tvungen att välja taktiskt när det kommer till min forskning, en Dr Jekyll och Mr Hyde-strategi” tarroll som kan uppleva en händelse som slumpmässig. Vi människor är ett gäng atomer, ordnade i en ovanligt lyckosam struktur, vilket ger upphov till vad vi kallar liv. Betraktar man däremot en person som frusit ihjäl så är den personens atomer ”lite mer ofördelaktigt ordnade”. – Om vi lär oss förstå ekvationen så kanske en läkare på sikt kan diagnostisera om paralyserade patienter är vid medvetande bara genom att titta på hur atomerna är arrangerade. I DETTA MATEMATISKA universum kanske vårt medvetande, eller ”själen”, inte heller är så mystisk som vi gärna vill tro, menar Max. – Jag tror att medvetandet är det sätt på vilket information upplever sig själv när den bearbetas på vissa komplexa sätt. Och det är ju sådant vi måste ta reda på innan vi till exempel bygger datorer som är smartare än vi själva. Allt annat vore ju oetiskt, säger han. Max berättar om några kollegor på MIT som är hjärnforskare och studerar just medvetande. De låter en försöksperson tänka på olika saker och med oerhörd STORA FRÅGOR och ofta flummiga svar. Men Max tycker att man i mycket större utsträckning bör stödja grundforskning, inte minst av ekonomiska skäl, eftersom avkastningen i genomsnitt är högre än vid mer marknadstillämpad forskning. – Grundforskning är billigt, det behövs ofta inte mer än papper och en penna. Och ofta visar det sig att det som en gång betraktades som flum senare visar sig vara högst relevant. Ta till exempel en viss schweizare som jobbade på patentverket och kom på att materia är energi. Utan honom skulle vi inte ha kärnkraft i dag. För att uppmuntra fler fysiker att våga – och kunna – följa sitt hjärta så startade Max Tegmark år 2005 The Foundational Questions Institute. Det är en filantropisk fond som varje år delar ut pengar till grundläggande forskning inom fysik och kosmologi. På tio år har de fördelat cirka 10 miljoner dollar till forskare runtom i världen. – Många som gett sig in i fysiken har gjort det med en passion för något. Det här kan vara ett sätt att hjälpa dem att hitta tillbaka till den. Slutligen vill han ge ett råd till alla unga forskare: – Sprid era risker. Se till att inrikta åtminstone en del av er forskning på sådant som ger inkomst och trygghet, den andra delen kan ni ägna åt passionerade projekt med högre risk. n ÅTERANVÄNDNING / Operations Center INTE ÖVER ÄN Nästan alla trasiga kretskort som kunderna lämnar in till ABB:s Operations Center i Malmö kan lagas och återanvändas. Kretskortens eget kretslopp Snabbare för kunden och bättre för miljön. På ABB i Malmö återanvänder man i stället för att slänga. Text Lena Bergman Foto Charlotte Carlberg Bärg V ärldens resurser är begränsade. Att producera bara för att förbruka och sedan kasta bort är ingen hållbar lösning. Med inspiration från naturen vinner därför cirkulär ekonomi allt större mark. Det handlar om att återanvända produkter i ett kretslopp. På ABB:s Operations Center i Malmö repareras många av ABB:s elektronikprodukter. Hit kommer varje vecka kretskort från hela världen i olika former och storlekar, och här är återanvändning vardag. – När vi tar emot retur av Exchangematerial avgör vi om de går att reparera eller om materialet ska återvinnas, säger Sara Perlerup, lagerchef. FÖR ABB:S KUNDER är fördelarna med återanvändning flera. Det blir billigare än att köpa nytt och det går riktigt snabbt Här slängs inget i onödan. För Sara Perlerup på ABB i Malmö är återanvändning och återvinning vardag. eftersom färdiga kort hela tiden finns på lager. Detta kretskortens kretslopp är dessutom bra för miljön: inga nya enheter köps in och inget nytt råmaterial används. För kundens driftsäkerhets skull säljs dessutom de återanvända korten med en garanti att fungera lika bra som nya. Det är ytterst sällan som Operations Center inte kan återanvända de kretskort som kunderna lämnar in. Det fåtal som inte går att laga lämnas till materialåtervinning. – Vi har utvecklat vår återvinning i över 20 år, och kan numera återvinna över 97 procent av skrotet, säger Sara Perlerup. Hon berättar att enheten fokuserar mycket på miljöarbete. Såväl sanering av smutsiga enheter som transporter är miljöanpassade. Miljökraven på leverantörer blir hela tiden högre. När Operations Center bygger egen testutrustning återanvänds i stor utsträckning äldre komponenter. Nya projekt, som Green Concept och Green Repair Handling, kommer dessutom att göra verksamheten än mer hållbar under nästa år. n Utblick 1 | 15 33 LISTAN / Säkra trender 34 Utblick 1|15 För säkerhets skull Vi tittar på sju av världens mest intressanta, udda och framförallt säkra innovationer. Text Markus Nordin Foto Simon Cederqvist EXTREMFORDON En bil i lagens namn En av Sveriges coolaste bilar står parkerad hos Polisen. Bilen, i grunden en Ford F-350, är tänkt att användas vid extrema situationer. Den är försedd med infraröd kamera för att kunna köras i totalt mörker eller i tät rök. Däcken är punkteringsfria. Övertryck i kupén gör bilen okänslig för giftiga gaser. Den har öppningsbara skottgluggar och självsläckningsutrustning om det börjar brinna. Och den klarar både beskjutning samt att rulla över en mina. Utblick 1 | 15 35 LISTAN / Säkra trender BOWLINGSKYDD Helt nya spärrar Bowling är väl i alla fall helt ofarligt? Inte? Faktum är att det har skett flera dödsfall i bowlinghallar under 2000-talet. Och då talar vi inte om rån, bråk eller svartsjukedramer utan om anställda som bokstavligt talat krossats under maskinerna som hanterar käglorna. ABB:s enhet Jokab Safety har därför tagit fram en lösning med ljusbommar som är kopplade till en programmerbar säkerhets-PLC. Om bommarna bryts så bryts även strömmen till de dubblerade kontaktorerna. Maskinerna stannar och personalen kan gå in och göra sitt jobb under säkra förhållanden. FOTO: SOFIA SABEL SAMHÄLLSSKYDD HISSBROMS Vad är det som luktar? En osjungen hjälte Brinner kåken är det bara att ringa räddningstjänsten, de släcker brasan på ett kick. Men om det ligger en vält lastbil utan nummerplåtar vid vägkanten – och den gröna gasen från krossade tunnor rullar in över samhället som en dimma – kan de lokala räddningsmännen behöva lite hjälp på traven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför specialutrustade indikeringsenheter på tre platser i landet. Enheterna har särskild utbildning och avancerad utrustning, som masspektrometer/gaskromatograf för analys av gaser, samt infraröd spektrometer för analys av fasta ämnen och vätskor. Indikeringsenheterna gör själva en direktanalys på plats, men analysresultaten skickas också alltid vidare till experter för djupare analys. Det är ett mardrömsscenario som många har lätt att fantisera om. Att hissen du står i plötsligt faller fritt. Tur är väl då att risken är ungefär en på 12 miljoner att en hiss ska orsaka en sådan olycka – och den stora hjälten här kallas för The Governor. The Governor sitter ofta längst upp i schaktet och består av ett hjul som rullar mot en vajer, fäst i hissen. Om en hiss faller och hjulet rullar för fort så gör centrifugalkraften att både en elektrisk och en mekanisk spärr slår till och hissen tvärstannar. Eftersom det finns både en elektrisk och mekanisk spärr så spelar strömavbrott ingen roll. 36 Utblick 1|15 DATACENTER 2.0 Skottsäkra servrar MDC Stockholm och SSAB:s nya modulära datacenter kan växa som lego i händerna på en energisk åttaåring. Eller som tidningen Forbes beskriver det: ”om Ikea och George Lucas slog sig samman och skapade Googles nya serverfarm, skulle det kunna se ut ungefär så här”. Två sammansatta moduler kan innehålla 35 rader med servrar och de kopplas samman med andra moduler som innehåller kraft och kylning. Säkerheten då? Ja, modulerna är tillverkade av Armox 500T, ett stål som ofta sitter på militära fordon och som klarar en rejäl smäll! FOTO: MDC STOCKHOLM FOTO: GOOGLE TÅGLASER MÄNSKLIGA FAKTORN Vart är vi på väg? Vem kör egentligen? I höstas började Dutch Railways sina tester med att skjuta laser från tåg. Varför då, undrar du? Jo, för att bränna bort alla löv på spåret framför som packats som en teflonliknande yta. Löv på tågrälsar är inte bara en olycksrisk, de orsakade till exempel 4,5 miljoner timmars försening bara i England under 2013, enligt Network Rail. Lasrarna sitter framför hjulen och vaporiserar inte bara löv och dess rester, utan torkar dessutom rälsen. Eftersom våglängden på lasrarna är 1064 nanometer så absorberas de av organiskt material men studsar på metall, vilket gör att rälsen inte skadas. Japp, de självkörande bilarna är redan här. Flera tillverkare har självkörande modeller på gång. Till exempel säger Google att de nu har en prototyp som är så pass komplett att den förhoppningsvis hittar ut på gatorna redan under 2015. Googles koncept är enkelt: välj vart du ska på GPS:en och tryck sedan på startknappen. När du kommer fram trycker du på bilens andra knapp: Stopp. Det är allt. Sensorer, 3d-mapping med laser, radar och kameror används för att både planera färdvägen och identifiera andra bilar och fotgängare. Risken för olyckor på grund av ”den mänskliga faktorn” lär vara lika med noll – men för säkerhets skull kommer mänskliga testförare med dubbelkommando att sitta med i början. Utblick 1 | 15 37 ELNÄT / Från kraftverk till eluttag Elens väg STORSKALIG KRAFTPRODUKTION El produceras i olika typer av kraftverk. I Sverige står kärnkraft och vattenkraft för merparten av den el vi använder och kraftvärmeverk och vindkraft för en mindre del. I elnätets kraftledningar och kablar transporteras elen från kraftverken ut till industrier och bostäder. På vägen passerar den en rad stationer där den omvandlas och fördelas, ända till våra eluttag. Illustration: Henrik Båge LADDA ELBILEN ABB:s snabbladdare T53 Cl kan snabbladda ett tomt batteri upp till 80 procent på drygt 20 minuter. TRANSFORMATORSTATION Transformatorstationer med den största kapaciteten finns vid stamnätet. I Sverige utgörs detta av de långa 400 kV-ledningarna. Stationerna ligger där elen ska fördelas ut till regionala elnät med spänningsnivåer på lägre nivå, exempelvis 130 kV. TRANSFORMATORSTATION I regionnäten finns transformatorstationer för lägre spänning. Dessa tar emot elen från regionalnätet och omvandlar den vanligtvis till 30, 20 eller 10 kV. INDUSTRI MED LOKAL VINDOCH SOLELSPRODUKTION Stora industrier, till exempel pappersbruk och stålverk, har egna transformatorstationer som omvandlar och fördelar el i ett eget elnät inom industriområdet. Nätet kan styras och optimeras med exempelvis ABB MicroSCADA system. 38 ABB utblick 1| 15 Generatorer i stora kraftstationer ger normalt el med en spänning på 10 till 20 kV. Men det behövs högre spänning för att förlusterna inte ska bli för stora under den kommande transporten, därför finns vid kraftstationen en första transformator som höjer spänningen till långdistanslämpliga 400 kV. FASTIGHETER MED LOKAL VIND- OCH SOLELSPRODUKTION Att styra el, värme och ventilation ger stora möjligheter att spara el och energi. På kontor kan KNX styra markiserna och anpassa värmesystemet efter om det finns någon i rummet. Belysningen kan släckas när ingen är där. DRIFT- OCH ÖVERVAKNINGSCENTRAL Driftcentraler finns på olika nivåer i nätet. Här övervakar nätbolagens operatörer effektflöde från generering till konsumenter. FÖRDELNINGSSTATION Transformatorstationer finns även på den lägre spänningen i regionnätet. Dessa fördelningsstationer fördelar ut elen lokalt med lägre spänning tex 10 kV. KABELSKÅP Den vanligaste typen av fördelningscentral är kabelskåp. De är meterhöga, finns överallt i städer och villaområden, och de är elnätbolagets utrustning för att sprida 400 V el till fastigheter och villor. SMÅHUS MED LOKAL SMÅSKALIG SOLELSPRODUKTION Solceller kan omvandla solstrålarna direkt till el. Varje cell ger 0,6 V likström och de seriekopplas till moduler på exempelvis 12 eller 24 V. Modulerna kan i sin tur seriekopplas och enkelt omvandlas till 240 V växelström. DISTRIBUTIONSTRANSFORMATOR I nätstationen finns en distributionstransformator som omvandlar 10 kV till det 400 V system som vanliga abonnenter är kopplade till. Där finns också ett ställverk som kopplar elen vidare till ett stort antal villor eller fastigheter. ABB utblick 1 | 15 39 GROUNDBREAKERS / Uspenskijkatedralen Hemligheten under katedralen Bombskyddet i valven under Uspenskijkatedralen i Helsingfors byggdes för att skydda Finlands regering under andra världskriget. I dag är det ett av världens mest effektiva datacenter. Det finska it-företaget Academica har med hjälp av Helen (tidigare Helsingfors Energi) installerat en serverhall i de gamla valven under Uspenskijkatedralen i Helsingfors. Utrustningen i hallen, som är på 2 megawatt, kyls av vatten från Östersjön. När vattnet värmts upp leds det vidare och ger värme åt 500 hushåll i staden, och sedan skickas det kylda vattnet tillbaka till serverhallen igen. Hela systemet är möjligt i och med teknik från ABB som hjälper till att minska servrarnas behov av kylning med 80 procent (jämfört med andra datacenter). Detta gröna datacenter förväntas också spara Academica ungefär 1,8 miljoner kronor per år: – För några år sedan trodde folk att det alltid kostade mer att vara miljöanpassad. I dag behöver det inte vara så längre, säger Pietari Päivänen, försäljningschef på Academica till The Guardian. n Fotnot: Academica är numera uppköpta av TelecityGroupia. 1868 30 m 100x 80% 1,8 stod Uspenskijkatedralen klar. under katedralen ligger datacentret. mer energi drar ett datacenter än en kontorsbyggnad av samma storlek. mindre energi än normalt drar datacentret tack vare ABB:s lösningar. miljoner kronor per år ska Academica spara på sitt effktiva energisystem. 30 meter under Uspenskijkatedralen ligger ett av världens mest effektiva datacenter. 40 Utblick 1|15 Spänningsaggregat. För tillförlitlig och stabil matning. Med ABB:s spänningsaggregat får du kontroll över din anläggning. Välj någon av våra fem serier för tillförlitlig och stabil matning. Sortimentet innehåller aggregat som kan matas med 1- eller 3-fasspänning AC, och de flesta kan även matas med DCspänning. www.abb.se/lagspanning ABB AB Lågspänningsprodukter kundservice.cewe-control@se.abb.com 021-32 50 00 ABB I VÄRLDEN / Bangalore, Indien Bangalore, Indien Färgstarkt, varmt och högljutt – och en av världens s nabbast växande ekonomier. För ett år sedan tog Anna Jonsson familjen med sig och flyttade till Indien. Text Lena Bergman Foto Darshan Manakkal E fter fjorton år i olika roller på ABB-enheten FACTS i Sverige letade hon nya utmaningar. Och det har Anna Jonsson verkligen fått som lokal produktgruppschef för FACTS i Indien. – FACTS är en udda fågel i den vanliga Substationsorganisationen här, och mycket av min tid har gått åt till att förklara vad FACTS är och hur vår affärsmodell fungerar. Från början arbetade jag helt själv, men nu har vi anställt ytterligare en medarbetare. Anna jobbar med att lära känna den snabbväxande indiska marknaden. – Det dyker upp nya projekt hela tiden. Ju mer man gräver, desto fler nya kunder som är intresserade av FACTS hittar man. Potentiella projekt för oss handlar bland annat om att förhindra strömavbrott och möjliggöra integration av sol- och vindkraft. Nu gäller det att matcha FACTS erbjudande 42 ABB utblick 1| 15 mot kundernas krav, och att bygga en effektiv organisation i takt med att vi tar projekt. – Jag reser runt till mängder av kunder. Det blir två– fyra resor i månaden, ibland är jag borta ett par dagar, andra gånger en hel vecka. Till skillnad från i Sverige bokar man inte besöket i förväg, man dyker bara upp och säger ”nu är jag här”. När Anna inte är på resande fot sitter hon på ABB:s kontor i Peenya, strax utanför Bangalore. På förmiddagarna läser hon kundrapporter och jobbar med offerter och presentationer. På eftermiddagarna, när vi vaknat i Europa, blir det en hel del samtal hit. – Vi har nästan inga möten, och de få möten som hålls kallas ofta ihop med tio minuters varsel. Det gör att det blir väldigt mycket produktiv arbetstid. n ABB INDIEN Huvudkontor: Bangalore. Anställda: 8 000. Hemsida: new.abb.com/indian-subcontinent ATT JOBBA I INDIEN – Det är väldigt stor skillnad vad gäller ledarskap. Här tror man att chefen vet allt och det är väldigt hierarkiskt. I början var det en utmaning både att själv bli kallad ”madam”, och att kalla andra för ”sir”. – Jargongen med kunderna är mycket tuffare och hårdare. Om något inte är bra så gapar och skriker man, och vill prata med en högre chef. Överhuvudtaget så låter det väldigt mycket här, det blir aldrig tyst! – Jämfört med Sverige är det mycket som är annorlunda, men det är ju en av ABB:s styrkor: att vi är lokala var vi än är i världen. ABB utblick 1 | 15 43 LÅGSPÄNNING / Stigebäck Larsson El, Örebro Många tusentals installationsprodukter från ABB har elektriker Marcus Jonsson och hans kollegor på Stigebäck Larsson El fått montera i de nybyggda och renoverade lägenheterna i Örebroförorten. Komplett utbud Årligen skruvar elektrikerna hos Stigebäck Larsson El upp tusentals strömbrytare och vägguttag. Krav: lätta att installera, hög kvalitet och komplett sortiment. Text Marianne Lindeborg Foto Andreas Varro I Varberga, en förort till Örebro, låter det kommunala bostadsbolaget Öbo renovera ett stort antal lägenheter. Som underentreprenör till byggföretaget Bygg tema har elinstallationsföretaget Stigebäck Larsson El uppdraget att installera all el, tele och data i lägenheterna i en pågående renoveringsetapp. – Vi håller just nu på med 152 lägenheter som renoveras och 20 nya som byggs ovanpå befintliga våningsplan, berättar Johan Stigebäck, ägare och vd på Stigebäck Larsson El AB. ”Vi” är ett gäng av företagets 14–15 elektriker. Ett annat gäng jobbar på en industri som fast inhyrda serviceelektriker – företagets ”andra ben”. I båda fallen arbetar elektrikerna med kompetens och hög självständighet. 44 Utblick 1|15 – Jag är mån om ett gott ledarskap och har utbildats i samband med eget arbete på brandkåren i Örebro. Både där och i elinstallationsföretaget gäller det för mig som ledare att ha förtroende för medarbetarnas förmåga och vilja att planera och lösa problem, men att samtidigt ge order med hela handen när det är skarpt läge – häftig brand eller tidspress hos kund, säger Johan Stigebäck. I EN AV lägenheterna i Varberga håller elektriker Marcus Jonsson på att installera strömbrytare och vägguttag i Jussiserien från ABB. Ett vant och välkänt arbete. Företaget har i många år använt ABB:s installationsprodukter. – Till en början körde vi med installationsmaterial av annat märke. Och var sura näs- Johan Stigebäck, ägare och vd Stigebäck Larsson El AB. ”Vi har ju installerat många tusen produkter hittills och fått ytterst få reklamationer.” tan varje dag för att skruvanslutningarna för eltrådarna var så dåliga. ABB:s produkter har snabbanslutning som gör jobbet mycket snabbare och säkrare. Innan det är dags för strömbrytarna och vägguttagen att göra entré på arbetsplatsen i hyreshuset har elektrikerna rivit gammal el, monterat huvudcentral, mätartavlor och elcentraler, monterat rör och dosor och dragit i eltrådarna. – Till det traditionella i elinstallation kommer ofta nya uppgifter. Till exempel ska dessa lägenheter ha individuell mätning av kall- och varmvatten samt värme och då behövs särskild mätarutrustning för det, säger Johan Stigebäck. Med alla centraler och elledningar på plats välkomnas installationsprodukterna. – Vi köper dem från grossisten Ahlsell Sverige, med gott stöd av ABB-säljaren Patrik Wik. ABB har ett komplett sortiment med allt det vi behöver för våra entreprenaduppdrag, vilket är jättebra. Vi slipper blanda olika märken. också se inom företagets verksamhet som serviceelektriker inom industrin. – Det är intressanta områden för oss, med andra typer av krav och önskemål. Det är roligt att få utveckla företaget vidare. n JOHAN STIGEBÄCK möter ofta kundföre- tag med krav på ett speciellt märke av installationsprodukter ”XY eller likvärdig produkt”. Så också i Varberga, liksom senast i ett uppdrag för 221 nya radhus i Örebro. – Det brukar gå bra att prata för ABB:s grejer. ABB är kvalitet för mig och de är absolut ”likvärdiga”. Vi har ju installerat många tusen produkter hittills och fått ytterst få reklamationer. Det är viktigt för att våra kunder ska vara nöjda. Fler nöjda kunder vill Johan Stigebäck DETTA GÖR ABB INSTALLATIONSPRODUKTER Stigebäck Larsson El använder allt från ABB:s produktserie Jussi och installationsdosor till entreprenaduppdragen. Installationsprodukter från serien Impressivo används i enstaka villor. ABB:s anslutningsdon, EMC-säkerhetsbrytare för frekvensstyrning och tryckknappar kan komma till användning inom industrin. Läs mer på: abb.se/lagspanning Utblick 1 | 15 45 PÅ JOBBET / Möteskultur Det svenska mötet – en hatkärlekshistoria Inget annat land i världen har lika många möten som S verige. Från måndagsmötet till fredagsfikat är våra arbetsveckor p roppfulla av dem. Men hur effektiva är de, egentligen? Text Jimmy Håkansson Foto Getty Images & Sammy Steen H ar du någonsin deltagit i ett för många möten. Utan att vi har för få möte och tänkt: ”Vad gör jag bra möten. ens här?”. Kanske dagdröm– Möten har tidigare varit en av de viktimer du om scenerna från gaste kommunikationskanalerna i våra ortv-serien Vita huset där handlingskraftiga ganisationer. I dag behöver vi se dem som män och kvinnor hela tiden verkar vara en av flera möjliga insatser eller aktiviteter på väg från ett livsavgörande möte till vi kan göra för att nå våra mål. Problemen ett annat. Och medan de ändå är i far- uppstår när man har ett möte för mötets ten klämmer de in ett spontant “walk and egen skull snarare än att uppnå sina mål. talk” från konferenssal X till mötesrum Y. Känslan av att man har för många möten Men verklighetens mötesmani beror framförallt på att vi saknar påminner däremot mer om en strukturer för varför och hur de deppig Kafkaroman än ett raffska användas. Ett tecken på det lande Vita huset-avsnitt. är att drygt hälften av alla möten Enligt en kartläggning av saknar syfte och mål. Jag brukar svenska organisationers möten, säga att om man har skrivit ned gjord av organisationen 3S, tillägpunkten ”övrigt” på agendan så nar den genomsnittliga tjänstehar mötet inte ett tillräckligt tydarbetaren omkring 30 procent ligt syfte. av sin arbetstid åt interna mö- Jacob Marinko. EN KLASSISK FÄLLA när vi platen. I samma studie fann de att fler än fyra av tio tycker att de flesta mö- nerar ett möte är att vi blandar ihop syften som de deltar i saknar mening. Och i tet och målet. Syftet är meningen varför princip alla var rörande överens om att de ni har mötet, medan målet är resultaten som ska nås. Om ditt möte har vare sig hade för många möten. Men enligt mötesexperten Jacob Marinko det ena eller det andra kanske det inte från 3S är det grundläggande problemet i heller behöver äga rum. Den svenska modellen är sprungen den svenska möteskulturen inte att vi har ur det hierarkiska informationsmötet där Herr Direktör håller låda för arbetshjonen om sakernas tillstånd. I takt med att våra organisationer har plattats till har våra möten gått från informativa till interaktiva där alla ska få föra sin talan. Men det demokratiserade mötet har inte helt hittat sin form, menar Jacob Marinko. ”Jag brukar säga att om man har skrivit ned punkten ’övrigt’ på agendan så har mötet inte ett tillräckligt tydligt syfte” 46 Utblick 1|15 Utblick 1 | 15 47 PÅ JOBBET / Möteskultur Eva Åberg, expert inom ledarskaps utveckling. En vanlig föreställning är att mötestiden äter upp vår arbetstid. Det ligger förstås en sanning i det. Särskilt om du tycker att mötet du befinner dig på är meningslöst och att du själv inte bidrar med något. När vi har hittat ett syfte till vårt möte bör vi därför ifrågasätta gästlistorna. Vem deltar? Är vi för många? Kom ihåg att även mötestid är arbetstid – och pengar. När Applegrundaren Steve Jobs blev inbjuden till ett möte med president Barack Obama och flera andra teknikguruer Steve Jobs. tackade han nej. Gästlistan var för lång. För många hjärnor ställer sig i vägen för enkelheten, menade Jobs. MED DET SVENSKA konsensus- tänket där alla ska med tenderar vi att bjuda in för många till våra möten. Även de som inte påverkas eller har något in48 Utblick 1|15 tresse av ämnet ska delta. Men vår strävan att få alla att känna sig delaktiga får ofta motsatt effekt. Om vi ägnar 30 procent av vår arbetstid i möten, varav bara hälften känns meningsfulla, så kastar vi i princip bort 15 procent av vår arbetstid. All tid som vi slösar på ineffektiva möten hade vi i stället kunnat använda åt att nå målen som vi definierar i våra meningsfulla möten. – Vi tillbringar i genomsnitt fem arbetsveckor om året i möten som vi själva inte upplever som effektivt använd tid, säger Jacob Marinko. En naturlig följd av att vi upplever att vi har för många möten är att vi inte hinner förbereda dem. Enligt 3S undersökning uppger 52 procent av de tillfrågade att deras möten inte är tillräckligt väl förberedda. Ett dåligt förberett möte är inte nödvändigtvis detsamma som ett ineffektivt möte, men risken är överhängande. Att vi drar likamedtecken mellan idémöten och brainstormingmöten är ett exempel på dålig förberedning; trots att forskning pekar på att brainstorming inte fungerar som vi tror, fortsätter vi att använda den. Någon som har funderat mycket på hur våra lösningsorienterade möten ser ut – och varför de behöver förändras – är Eva Åberg. Mediechefen som blev ledar utvecklare: – På ett idémöte är det vanligt att man tar fram tre till fem idéer och fattar beslut på ett väldigt litet urval. Det kanske räcker om du inte behöver vara nyskapande. Men om du vill skapa nya och intressanta lösningar måste du först tömma ditt ”arkiv” genom att komma på minst 20–25 idéer. Alltså fortsätta just när det känns som om idéerna tar slut. Med rätt metoder är det både enkelt och stimulerande. Det finns ett oändligt antal lösningar till 5 tips till det perfekta mötet Det finns inga genvägar till det perfekta mötet. Men om det fanns det så skulle det här vara några av dem. SYFTE OCH MÅL Ett möte utan ett 1 tydligt syfte och uppnåbara mål är på sin höjd en fika. FÖRBERED DIG Ett väl förberett 2 möte håller sig oftare inom tidsramarna – och till agendan. varje problem men de första idéerna är sällan särskilt innovativa och era konkurrenter har kommit på dem också. Eva Åberg ligger bakom den kreativa mötesmodellen Idéraketen, är expert inom ledarskapsutveckling och förändringsprocesser samt grundare av företagen Medvind och Audiendo. I dag reser hon världen runt för att föreläsa om vikten av goda möten och professionella mötesledare. Efter otaliga besök på alla möjliga sorters verksamheter och organisationer kan hon skönja ett mönster. Fler och fler har börjat ifrågasätta den egna möteskulturen. – Allt fler börjar förstå hur mycket det kostar med möten som inte går i mål. Inte bara löner, sociala avgifter och hyra av lokalen – utan också energi. Om vi ska fortsätta med våra möten så måste de börja leverera. Varje gång. EFTERSOM MÖTEN upptar en så stor del av våra arbetsliv är det inte mer än naturligt att vi vill effektivisera dem. När den Silicon Valley-baserade företagsstrategen Nilofer Merchant inte lyckades boka in en mötestid med en klient fick hon i stället nöja sig med att följa med när hen gick ut med sin hund. Det blev ett walk ENDAST BERÖRDA Ägna lika mycket 3 tid åt gästlistan som åt agendan. Alla som deltar i mötet ska vara medvetna om sin roll. FATTA BESLUT Om mötet är väl 4 förberett, har ett tydligt syfte och rätt personer deltar blir det lättare att fatta beslut. IFRÅGASÄTT MÖTET Om ditt möte 5 inte uppfyller nämnda punkter så bör du ifrågasätta varför du har bokat in det. ”Om vi ska fortsätta med våra möten så måste de börja leverera. Varje gång.” and talk-möte, som i tv-serien Vita huset. Om än inte med lika omvälvande konsekvenser för den civiliserade världen. Men tillräckligt för att den andfådde företagsstrategen skulle inse att det var det bästa möte hon haft på åratal. I sitt Ted Talk-anförande ”Got a meeting? Take a walk” lovordade Nilofer Merchant walk and talk-mötet som ett hälsosamt alternativ till sitta still-sammanträdet och poängterade dessutom att hjärnan utsöndrar signalsubstanser som gör att du tänker mer kreativt när du promenerar. Som om inte det var nog blir walk and talk-mötena kortare. de möte inne i konferensrummet. Att det finns så många mötestrender är ett tecken på att vi letar efter en hållbar struktur. Men samtidigt som vi uppfinner nya sätt att korta våra möten måste vi fråga oss varför vi över huvud taget har dem. Andra metoder går ännu längre i sin strävan att kapa mötestiderna. Vi klagar gärna på att vi inte hinner arbeta på grund av alla möten. Men vad händer om vi vänder på resonemanget? Utan möten hade vi antagligen inte vetat vad det är för arbete vi inte hinner göra. Självändamålet bör inte vara att minska antalet möten. Att möteskvantiteten minskar bör snarare vara en positiv effekt av att kvaliteten ökar. Fast det är klart. Om du, precis som höjdarna i Vita huset, klämmer in ett möte på vägen från ett möte till ett annat möte … Ja, då har du förmodligen för många möten. n FLERA NYA MÖTESTEKNIKER fokuserar på att minska på tiden vi ägnar åt sammanträden. Speedmötet lånar tekniker från speeddaten, powermötet ska vara avklarat på 15 minuter och ett stående möte i korridoren utanför konferensrummet blir automatiskt kortare än ett sittanUtblick 1 | 15 49 PRODUKTION / Swegon En FlexPicker kan inte hantera så stora vikter, snabbheten gjorde att den passade perfekt in i Swegons produktion. 50 Utblick 1|15 En oväntad vänskap Personalen var skeptisk. Ska maskinerna ta våra jobb? Men när robotarna väl gjort intåg på Swegons fabrik i Tomelilla vände medarbetarnas attityd snabbt. Text Peter Hammarbäck Foto Martin Lindeborg D et var som att spela världens jobbigaste variant av Tetris. Timme ut och timme in stod medarbetare och tryckte in små plastpuckar i plåtar med handkraft. Hos Swegon, som tillverkar ventilationssystem, började det bli ett arbetsmiljö problem. Det var dessutom dyrt att ha människor anställda för att utföra den väldigt simpla arbetsuppgiften: att montera många små, runda plastdysor i varje takplåt i ett symmetriskt mönster. Platschefen Ingvar Hagström mötte en del skepsis när han berättade för personalen att de skulle låta robotar göra jobbet. Ska de ta våra jobb? Hur ska kvaliteten påverkas? Men sedan december i fjol, när robotarna började jobba i Tomelilla, har personalens inställning svängt. – Nu är medarbetarna väldigt positiva till robotarna. De tycker helt enkelt att det är skönt att slippa montera dysorna för hand. Och vi har inte behövt säga upp någon på grund av robotarna, säger Ingvar Hagström. HAN TRODDE ATT robotarna skulle väsnas, att det skulle bli bullrigare. Men faktum är att det har blivit lugnare och lite tystare i fabriken sedan robotcellen började montera dysorna. Swegon tog hjälp av integratören Evomatic i Karlshamn för att skräddarsy en robotcell som kunde utföra den här väldigt specifika arbetsuppgiften. – Det speciella, säger Mats Pettersson på Evomatic, är att de bestämde sig för att använda en så kallad FlexPicker-robot (IRB 360) inom tillverkningsindustrin. ”Nu är medarbetarna väldigt positiva till robotarna,” säger platschef Ingvar Hagström. ”De tycker helt enkelt att det är skönt att slippa montera dysorna för hand.” FlexPickern brukar mest användas inom livsmedelsindustrin, för att plocka korv eller praliner, eftersom den inte hanterar så höga vikter. DET FLEXPICKERN saknar i styrka tar den dock hem i snabbhet. Den klarar en dysa per sekund och dessutom jobbar roboten utan avbrott. I installationen finns även programvaran PickMaster, som är särskilt framtagen för plockning. Att automatisera produktionen på det här sättet var långt ifrån gratis, men enligt platschefen Ingvar Hagström, Ingvar Hagström räknar platschef på Swegon hem investeSwegon. ringskostnaden på tre år. Målet var att robotcellen skulle kunna jobba så mycket som möjligt utan mänsklig övervakning och inblandning. Innan medarbetarna går hem för dagen laddar de därför robotcellen full och så får den stå och montera själv tills plåtarna tar slut. Att det skulle bli ABB:s robotar rådde det inget större tvivel om, säger Mats Pettersson på Evomatic: – ABB har en beprövad robotteknik, framförallt vad gäller picker-robotar. Dessutom har de en stor organisation runt produkterna som ger oss ett bra totalkoncept när vi handlar av dem. Vi får bra produkter, bra support, väl utvecklade mjukvaror och ett väl utbyggt servicenät, säger han. n DET GÖR ABB PLOCKAR OCH MONTERAR Cellen som Evomatic tog fram för Swegon består av en vibrationsmatare som skakar ut dysorna på en bandtransportör och en IRB 360, FlexPicker, från ABB som plockar upp och monterar dysorna i plåten. Däremellan finns visuell kvalitetskontroll genom en kamera som kollar att alla dysorna på bandtransportören är okej innan de monteras. För att hantera plåtarna, som dysorna monteras i, mellan magasin och montagefixturen används en IRB 2600. Utblick 1 | 15 51 HÄLSA & SÄKERHET / Stress ”Jag brukar kalla humor och motion för den perfekta träningen av stressmuskeln”, säger doktor Dan Hasson. Stressa rätt Får du hjärtklappning bara av att kika ner i din fulltecknade kalender? Det behöver inte innebära att den närmaste tiden kommer att vara jobbig och besvärlig. Dan Hasson är stressdoktorn som tvärtom hävdar att stress kan få dig att må bättre. Text Maija Mårtensgård Foto Christopher Hunt STRESS ~ VERB. -EN. • kroppens reak- tion på psykisk och fysisk påfrestning, överansträngning; jäkt. Svenska akademins ordlista och doktor Dan Hasson är oense om vad ordet stress egentligen innebär. Efter nästan två decennier av stressforskning har Hasson nämligen kommit fram till att stress är någonting positivt – i alla fall om du använder den på rätt sätt. – När folk frågar mig om stress är något bra eller något dåligt brukar jag jämföra det med att ställa samma fråga om en 52 Utblick 1|15 kniv. Om du använder den på rätt sätt är kniven förstås en bra produkt, men om du väljer att hugga ner folk med den är den absolut inte något positivt. I grunden handlar det om att stressa lagom och regelbundet, och att varva stressen med tillräcklig återhämtning. Dan Hasson har forskat inom stressområdet i 15 år, och varit intresserad av ämnet betydligt längre än så. Till en början visste han inte ens om det. – Jag jobbade med att hjälpa forskare att kommersialisera sin forskning, och i samband med det kom jag i kontakt med en stressforskare som jag senare började jobba hos. Jag trodde att det var en ren tillfällighet, men några år in i forskningen upptäckte jag en massa uppsatser från högstadiet och gymnasiet som handlade om just stress, så det måste ha varit ett intresse som jag har haft med mig länge. Dan Hasson pratar gärna om en metaforisk stressmuskel. Han menar att stresskapaciteten fungerar precis som en muskel – om du stressar regelbundet och ser till att återhämta dig mellan varven Fyra konkreta sätt att hantera stress 1. VARIERA DINA AKTIVITETER. Om en och samma uppgift tar en stor del av din tid under en dag, se till att då och då göra något annat. Ring ett samtal, svara på ett mejl, ställ den där frågan till din kollega som du annars hade prioriterat bort. När du byter uppgift använder du en annan del av hjärnan, vilket ger återhämtning till den del av hjärnan som du använder till det mest intensiva arbetet. Variation kan på så vis också vara en form av återhämtning. 2. AVSÄTT TID FÖR PAUSER Tidigare i höstas presenterade universitetet i Toronto ny forskning kring effektivitet på jobbet. På företaget man använde som testkanin visade det sig att den mest produktiva tiondelen av medarbetarna hade följande snitt under sina arbetsdagar: 52 minuters arbete följt av 17 minuters paus. kommer ”muskeln” att bli starkare, vilket gör dig mer stresstålig och ger dig bättre livskvalitet. Om du däremot kör alltför hårt och inte vilar tillräckligt mycket slits muskeln ner mer än vad den byggs upp och då blir du till slut sjuk. Du kan också använda din stressmuskel alltför lite, vilket gör att den blir svagare och gör dig mindre stresstålig. TVÄRTEMOT VAD MAN kanske tror kan också extrem stress under perioder fun gera alldeles utmärkt, menar Dan Hasson. – Jag lever definitivt som jag lär, och värderar inte stressen som vare sig bra eller dålig. I stället ser jag till att stressa lagom och regelbundet. Efter min tuffa period har jag planerat in några veckors lugnare tempo för att jag ska kunna återhämta mig. Även att slappna av kräver viss övning. Många tycker att det är svårt att koppla bort jobbet under intensiva jobbperioder. Kanske tänker du på jobbet när du kommer hem, kanske har du svårt att sova på kvällen för att alla jobbtankar snurrar runt i huvudet. Då gäller det att koncentrera dig på vad du vill göra i stället. – Problemet med de jobbiga situationer- 3. VISUALISERA UPPGIFTERNA När uppgifterna hopar sig rekommenderar Dan Hasson en övning: Sätt dig bekvämt på stolen, slut ögonen och dra tre till fyra djupa andetag. Föreställ dig sedan att du har ett skrivbord med tre lådor framför dig. På bordet finns också massor av saker du måste göra. Välj de saker som du kan strunta i eller som någon annan kan göra och lägg dem i den understa lådan. Placera de saker som varken du eller någon annan kan åtgärda i mittenlådan – och lägg de uppgifter som du faktiskt kan utföra i den översta lådan. Föreställ dig sedan att du öppnar den översta lådan och välj vilken sak du ska börja med. På så sätt har du fått hjälp att prioritera. na är att du hela tiden koncentrerar dig på vad du inte vill göra. I stället ska du styra tankarna mot det du faktiskt vill göra. DESSUTOM MENAR Dan Hasson att stress också kan vara saker som vid första anblicken inte skulle förknippas med just det ordet – som humor och motion. När du motionerar strömmar blodet till dina muskler, du får tunnelseende och utmanar musklerna till max – och du presterar bäst när du har värmt upp och kommit i gång. Samma sak gäller för humor: Om du inte är uppvarvad är det svårt att skratta riktigt mycket. – Jag brukar kalla humor och motion för den perfekta träningen av stressmuskeln. Den fungerar på samma sätt, framför allt som illustration till hur viktigt det är med bra avkoppling. När du har skrattat eller motionerat färdigt slappnar du av, och den avslappningen du får då kan ge smärtlindring och påskynda återhämtningen. Du sover exempelvis bättre efter avslutad stress. Det är vetenskapligt bevisat. Under den period som Dan Hasson har jobbat med stressforskning har det hänt mycket inom vetenskapen. I dag 4. SKAPA EN SOVBILD Har du svårt att sova på kvällen under intensiva perioder? Kanske kan den här övningen hjälpa: Lägg dig på kvällen, slut ögonen och skapa en bild av hur du vill sova på natten. Tänk dig att du sover djupt och lugnt. Föreställ dig också hur du vill vakna, utvilad och fylld av energi. Att skapa en målbild tar fokus från stressen och gör det lättare att släppa rädslan att inte somna. Upprepa gärna övningen regelbundet. kan vi biologin mycket bättre än tidigare, och vi vet till exempel att ett hormon inte bara har en isolerad effekt – det kan ha många, ibland helt motsatta effekter. – Jag predikar inte alls att man inte ska stressa, men man ska göra det regelbundet och varva med återhämtning. Stress är en naturlig del av livet, precis som sorg och besvikelse. Man får ta det för vad det är. Vi vill förstås inte att den sortens känslor ska ta överhanden, men vi ska samtidigt komma ihåg att det är naturligt att vara ledsen ibland och att sova dåligt ibland. Den dynamiken, att man har alla delar, berikar livet. n Utblick 1 | 15 53 ARBETSPLATSEN / Storvik 4 2 1. UTMANING Att först förstå de gamla ritningarna och sedan kunna bygga motorn är en utmaning. Projektledaren Sanna Pyhälä diskuterar några detaljer i den gamla ritningen med Dennis Gustafsson, som är tekniskt stöd. 54 Utblick 1|15 2. SERVICE Mattias Hiller byter en liten lindning i en rotor (den roterande delen i motorn) som är inne för service. När den är färdigservad ska den tillbaka för produktion i ett stålverk. 3. KOMPETENS ”Vi kan i 99 fall av 100 spåra de gamla ritningarna, och i motorverkstaden finns en enorm kompetens”, säger Oskar Wästlund, chef på ABB i Storvik. 4. KUNDER Här kopplas motorn ihop med det den ska driva, exempelvis en pump, fläkt eller vals. Serviceverkstadens kunder finns bland annat i stål- och valsverksindustri, gruvindustri och elproduktion. ABB I STORVIK ABB (Asea) har funnits i Storvik i 111 år. De 85 medarbetarna arbetar inom tre områden: motoroch generatorservice, kraftservice och automationsservice. Enheten är unik som kan tillverka replikor av åldrande svensktillverkade AC- och DC-motorer. Här byggs försäkringar På ABB:s serviceverkstad i Storvik finns unik kompetens att bygga replikor av gamla Aseatillverkade motorer. Med industrins små marginaler finns inget utrymme för driftstopp och då kan en extra motor vara räddningen. Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg A 1 tt tillverka en kopia av en 50 år gammal motor kräver kompetens som inte finns på många håll i världen. Därför vänder sig kunder ända från Afrika till ABB i Storvik. Detektivarbete och hantverkskunnande går hand i hand när man tar sig an uppdragen. Att investera i en specialbyggd replika av en gammal motor är en stor investering, men den kan många gånger visa sig mer kostnadseffektiv än att köpa en nytillverkad modern motor. – Tar man in en ny motortyp i sin anläggning kan det ibland bli kostsamt. En konsekvens kan bli att även drivsystem och transformatorer måste bytas. Det kan bli mycket följdinvesteringar och inkörningsproblem, som gör det både enklare och billigare att i stället byta till en identisk motor, säger Kent Eriksson, säljare på ABB. 3 UTMANINGARNA I ARBETET är många. Att få tag på och förstå de gamla ritningarna är en av dem. En annan är att hitta underleverantörer som har möjlighet att tillverka alla detaljer, stora som små, till motorn. Varje detalj ska vara av rätt kvalitet och testerna är många, från tillverkning av första härvan tills replikan står klar för produktion hos kunden. – När vi renoverar kundernas härvor är 90 procent av jobbet rent hantverk, säger Richard Lundmark. RICHARD HANDKNACKAR härvan på en specialtillverkad mall. I lager finns minst 200-300 sådana mallar, och skulle det ändå dyka upp en härva utan passande mall tillverkas en ny hos en lokal plåtslagare. Efter det testas alla härvor i provrummet och en streckkod gör varje härva spårbar. Det går att läsa av alla steg i produktionen: vem som gjort vad, när det gjordes, vilka material som användes etcetera. Rutin finns det gott om på motorverkstaden i Storvik. En viktig utmaning är att säkra återväxten. Sanna Pyhälä gjorde exjobb och sommarjobbade här, innan hon för ett drygt år sedan fick jobb som projektledare. Nu är hon en i den yngre generationen som för hantverkskunnandet vidare. n Utblick 1 | 15 55 PREMIÄR / Solar Impulse Solklart! Flyga jorden runt på enbart solkraft? Javisst! Solar Impulse historiska jordenruntflygning startade nyligen i Abu Dhabi och väntas avslutas på samma plats i mitten av 2015. VISION & INNOVATION ABB och Solar Impulse har en gemensam vision: att minska resursförbrukningen och öka användningen av förnybar energi. Därför bildade de 2014 en allians inom innovation och teknikutveckling. 56 Utblick 1|15 TVÅ PILOTER På den 40 000 kilometer långa rutten ska piloterna Bertrand Piccard och Andre Borschberg dela på uppgiften att flyga planet. 5 3 I utmaningarna under jordenruntflygningen ingår en nonstopflygning under fem dagar och fem nätter från Kina till Hawaii. Tre ABB-ingenjörer ingår i teamet. MELLANLANDNINGAR Solar Impulse kommer att mellanlanda i städer som Muscat, Oman, Varanasi och Ahmedabad i Indien, Chongqing och Nanjing i Kina, och Phoenix i Arizona, USA. Stopp ska också göras i Nordafrika. SOLKRAFT Planet som drivs av 17 248 solceller kommer att glidflyga på en höjd högre än Mount Everest (8 848 meter) varje dag och samtidigt ladda sina batterier för att klara nattflygningarna. 72 METER Solar Impulse har ett vingspann på 72 meter, vilket är större än en jumbojet, och väger 2 300 kilo – lika mycket som en liten skåpbil. FILM Se Solar Impulse GoPro-film. Utblick 1 | 15 57 ABB PÅ ELFACK 2015 500 kvm för ett hållbart samhälle Se banbrytande nyheter och möt kunniga experter. Den 5–8 maj tar vi med oss det bästa av ABB till Göteborg och Elfack. Runtom i Sverige deltar ABB i projekt som gör industrier, fastigheter, vindkraftparker och mycket annat mer effektiva och hållbara. Vill du öka din produktivitet? Integrera mer förnybar energi? Se hur du kan begränsa antalet elavbrott? Med ABB är det aldrig långt till en smart lösning. I vår stora monter på Elfack visar vi produkter, service och systemlösningar för eldistribution, installation och industri. Ta chansen att titta närmare på lösningar som bidrar till lägre kostnader och ett hållbart samhälle. 58 Utblick 1|15 Fördjupa dina kunskaper I montern får du också möjlighet att träffa våra experter. Vill du redan nu inleda dialogen – besök www.abb.se/elfack där du möter några av dem när de berättar om vad vi visar på mässan. Ta del av mässtipsen, kommentera deras artiklar och ställ frågor. Vill du ha ytterligare fördjupning så arrangerar ABB seminarier under veckan. Dessutom deltar vi i flera program punkter i mässans seminarieprogram, bland annat Forum för Kraft som i år arrangeras i vår monter. Enkelt att ta sig till Elfack Från några av våra Business Center arrangeras resor till Elfack. Dessutom arrangerar Svenska Mässan resor från många orter i Syd- och Mellansverige. Besök www.abb.se/elfack för mer information om resorna. Läs mer om alla nyheter Ett besök i ABB:s monter på Elfack bjuder självklart på många nyheter. Några av dem presenteras på följande sidor, och ännu fler kan du ta del av via www.abb.se/elfack. Där beställer du också din entrébiljett. Varmt välkommen till ABB i monter B04:22 på Elfack! All info hittar du på: abb.se/elfack ABB PÅ ELFACK 2015 Mycket spännande på mellanspänningssidan Titta in i containern! På Elfack visar vi vår nya kostnadseffektiva mobila lösning – en kundanpassad containerlösning som sätts ihop i ABB:s fabrik och levereras till site. Containerlösningen rymmer mellan- och lågspänningsställverk samt hjälputrustning, och jämfört med traditionella platsbyggda stationer är containern redo att arbeta på fältet med minimal installation, idrifttagning och starttid – Lösningen är lämplig både för industrier och elnätbolag. Den är testad och klar innan leverans, och är idealisk för alla projekt där det finns ett behov av att minska arbetet på plats, inte minst i avlägsna områden där kvalificerad personal inte alltid finns tillgänglig, säger Mohamed Ezzo, marknadschef för ABB:s mellanspänningsprodukter. I montern kommer Mohamed och hans kollegor även att visa hur vi kan säkerställa driften av ställverk och brytare som har varit i drift i åratal, det vill säga service och underhåll av bland annat SafeSix-ställverket. Det bjuds också på seminarier med fokus på ställverk och personsäkerhet. All info hittar du på: abb.se/elfack Mycket nytt inom transformatorer Visste du att marginellt ökad transformatoreffektivitet kan bidra till betydligt lägre koldioxidutsläpp? Just nu händer det en hel del på miljösidan när det gäller transformatorer, både inom utveckling och lagstiftning. Det kommer bland annat nya krav på miljöanpassad konstruktion, och transformatorer som tas i drift inom EU från och med den 1 juli 2015 måste klara minimikravet för energieffektivitet – så kallad MEPS. Hur påverkar det din verk- samhet? ABB:s experter på plats är förberedda för diskussioner, dialog och direkta förslag. På Elfack visar vi också många nyheter inom såväl oljeisolerade och torrisolerade transformatorer som transformatorgenomföringar, lindningskopplare och torkapparater. Vi ger dig också möjlighet att se prov på transformatorolja och transformatorpapper. Hur de kan se ut efter lång drift och hur vi kan fräscha upp olja och papper och förlänga driften. Digitala, smarta och personsäkra stationer Nytt inom högspänningsprodukter På högspänningssidan är vi stolta över att kunna presentera vårt nytillskott inom högspänningsbrytare – en frånskiljande brytare med koldioxid som brytmedium. Den nya lösningen innebär att ytan kan minskas med 75 procent samtidigt som Global Warming Potential (GWO) minskas med 60 procent. Våra experter kommer att vara på plats för att berätta om designen, fördelarna och om lyckade installationer. Vi visar också verktyg som kan underlätta underhållet av våra högspänningsbrytare, nyheter inom avledare och mycket mer. Det smarta elnätet behöver smarta stationer, och de måste vara digitala. Teknikutvecklingen gör det möjligt att bygga skydds- och kontrollutrustning smartare än tidigare. På Elfack kommer ABB att visa nya spännande automations- och kommunikationslösningar för den digitala stationen. Lösningarna bygger på internationella standarder och de maximerar såväl tillförlitlighet som tillgänglighet för kunden. – Personsäkerheten ökar när vi tar steget från analoga till digitala signaler, och möjligheten att använda signalerna där de behövs skapar en helt ny flexibilitet och funktionalitet i stationen, säger Claes Wedén, marknadschef Svensk Försäljning Power Products&Systems. En av produktnyheterna är Relion 670-serien version 2.0 - vår första KEMA-certifierade IEC 61850 Edition 2-kompatibla IED. Version 2.0 innehåller alla fina välbeprövade applikationsfunktioner samtidigt som den uppgraderats med nya funktioner som skapar nytt värde för användaren. – Vi visar även verktyg för att hantera våra relä- och kontrollprodukter, kommunikationslösningar, samt våra systemlösningar i MicroSCADA, säger Claes Wedén. ABB utblick 1 | 15 59 ABB PÅ ELFACK 2015 Spännande nyheter för ett smartare hem Släck hela villan med en enkel knapptryckning, och tänd den igen med telefonen. Nu lanseras free@home, ett helt nytt automationssystem för hemmet. På Elfack visar svenska ABB för första gången free@home, ett nytt automationssystem som kommer att underlätta och förbättra vardagen för villaägare. Till den busslinga som installeras i huset kan mängder av funktionalitet kopplas: belysning, värme, kyla, larm och jalusier till exempel. Systemet styrs antingen via tryckknappar i hemmet eller med hjälp av en smartphone eller surfplatta. – För dig som användare är flexibiliteten i free@home den största fördelen. Med hjälp av drag and drop på din platta gör du enkelt ändringar i mjukvaran, säger André Nadenic, produktchef på ABB. free@home är en del av den växande portfölj av produkter för fastighetsautomation som ABB kommer att visa på Elfack. Bland andra produkter på mässan finns WaveLINE, som används för trådlös styrning av exempelvis belysning och persienner. Den som är intresserad av ABB:s KNX-produkter för offentliga, kommersiella eller privata byggnader kommer också att få se en del nyheter på Elfack. – Vi har ett stort och brett produktutbud som passar allt från enfamiljshus till alla typer av kommersiella byggnader. På mässan visas bland annat vår nya serie med närvaro-/rörelsedetektorer, där vi tagit fram fler modeller för olika applikationer, till exempel detektering för höga höjder, säger Lennart Johansson, säljare på ABB. Enkel installation och flexibel användning, i kombination med energieffektivitet. Där finns enligt Lennart Johanson den största kundnyttan med ABB:s KNX-produkter. n All info hittar du på: abb.se/elfack Lågspänningsnyheter Ny standard för lamputtag Europa har enats om en ny standard för lamputtag, som träder i kraft 2019-04-01. De nya standarderna SS-EN 61995 1 och -2 för bostäder är samordnande under lågspänningsdirektivet, vilket innebär att de gäller i hela EU/EES och att uttagen ska CE-märkas. Du kan redan nu köpa lamputtag hos ABB enligt den nya standarden. 60 Utblick 1|15 Nya KNX-närvarodetektorer Nu lanserar ABB nya närvarodetektorer för KNX. Produkternas form har gjorts tunnare för att bli mer diskret och tekniken är utformad för optimerad energianvändning. De är utformade för ETS4 eller senare versioner. Den kompletta serien av mjukstartare ABB:s nya serie av PSTX-mjukstartare har självklart inbyggd by-pass, men även helt nya funktioner som momentstyrning, krypkörning, pumprensning och motorvärmare. Produkterna passar i applikationer som pumpar, fläktar, krossar och kompressorer. Det vill säga i installationer där man vill ha kontroll på driften och erhålla mjuka start och stopp. ABB PÅ ELFACK 2015 Serviceavtal säkrar spetskompetens Fokus på ett väl fungerande underhållsarbete är nödvändigt om en anläggning ska behålla prestanda och leveransförmåga. I ABB:s serviceavtal ingår alltid en avtalsledare som ansvarar för att kontinuerligt stämma av livscykelstatus för alla produkter och system, samt planera och följa upp avtalsleveranserna. Riskbedömning utförs alltid innan ABB:s servicearbeten. Allt för att på ett säkert sätt öka anläggningens driftsäkerhet och lönsamhet. – Serviceavtalet ger kunden en partner som säkerställer tillgång till bästa spetskompetens. Vi kan våra produkter och har stöd från våra fabriker i Sverige och globalt. Avtalet blir en trygghet, där vi tar gemensamt ansvar för kundens anläggning, säger Niclas Lestander, sälj- och marknadschef för Service i Sverige. På Elfack visar Service fördelarna med att teckna serviceavtal, samt en del nyheter. – Kunderna kan även ta del av den egna anläggningens livscykelstatus tack vare ABB:s applikation ServIS, säger Niclas Lestander. Säkrare knutpunkter i kabelnäten På Elfack visar vi nyheter inom kabeltillbehör och Kabeldon lågspänningsfördelningar. Till exempel visas kabeltillbehör för vindkraft 12-36 kV. Här finns allt för ett säkert system: kabelanslutningar, -skarvar och -avslut. – Vi visar också vårt helt torra tillbehörskoncept för högspänning 145 kV. Eftersom ingen olja behöver hanteras varken vid transport eller montage minskar det miljöpåverkan. Med vårt torra kabelavslut, TD 145, kan installationstiden minska med upp till 80 procent, säger Peter Andersson från ABB i Alingsås. Nu har vi tagit fram ännu fler förmonterade fördelningscentraler, till exempel lågbyggda mätarkabelskåp. Dessutom demonstrerar vi den nya versionen av beredningsprogrammet ConnectIT 2.0 och vår snabba app. Alla intresserade får en chans att testa. Och att prata med oss: Unik brytare med integrerade funktioner för energistyrning Lågspänningsbrytaren Emax 2 innehåller ett reläskydd med en integrerad kontrollenhet som skyddar systemet, mäter, hanterar laster och analyserar nätkvaliteten. Emax 2 möjliggör att så lite el som möjligt tas ut vid tidpunkter av hög belastning. Kommunikation enligt IEC 61850 finns integrerat i produkten. – Vi hoppas att många kommer till vår monter. Våra tekniker och utbildare kommer finnas på plats för att svara på frågor och vi vill gärna höra mer om kundernas önskemål inför framtiden, säger Mia Ekendahl-Wisur, produktchef för lågspänningsprodukter. All info hittar du på: abb.se/elfack Säkringslastbrytare för maximal säkerhet och flexibilitet InLine II är ABB:s nya säkringslastbrytare, avsedd för kabelskåp och lågspänningsfördelningar. Produkten är utformad för högsta personsäkerhet vid manövrering och underhåll. InLine II finns tillgänglig i de fyra storlekarna 160 A, 250 A, 400 A och 630 A. Ny kamströmställarserie OC är en helt ny serie användarvänliga kamströmställare med hög prestanda och stort användningsområde. Den speciella kontaktdesignen motverkar kontaktstuds, vilket ger lång livslängd och hög tillförlitlighet i alla typer av applikationer. OC-serien finns i de två storlekarna 10 och 25 A, och erbjuds i en mängd standardtyper. ABB utblick 1 | 15 61 ABB PÅ ELFACK 2015 Ny användarvänlig omriktare Äntligen! På Elfack kommer omriktarserien ACS580 att avtäckas och för första gången visas för allmänheten i Sverige. – ACS580 styr din produktion effektivt och spar din tid och energi. Alla viktiga funktioner är inbyggda som standard, säger Hans-Olav Mattans från ABB. Det innebär att ACS580 är virtuellt förkonfigurerad för de allra flesta motordrifter inom industri, fastigheter, VA, och energi. Den nya frekvensomriktaren är byggd för att enkelt passa in i ABB:s gemensamma drivsystemarkitektur där användarvänlighet har varit ett ledord. Klarar din verksamhet ett åskväder? Vid ett rejält åskväder vill du kunna känna dig säker med en avbrottsfri kraft. Nu kan ABB även erbjuda UPS:er för en trygg kraftförsörjning vid kritiska drifter. På mässan visar vi ett skalbart system som kan växa med din verksamhet och som kan erbjuda upp till 99 procent verkningsgrad. ABB skräddarsyr en optimal lösning för alla industriella applikationer. Ny generation ribbkyld högspänningsmotor ABB har nyligen lanserat en ny generation av den ribbkylda högspänningsmotorn och kan nu presentera fler större stomhöjder och kapsling IP66 som tillval. Med högre effekttäthet, säkrare drift och enklare underhåll innebär den nya motorserien betydande förbättringar från tidigare produktgenerationer. Kom och se den imponerande stora motorn i vår monter! Operatörens önskedröm På Elfack får du möjlighet att titta närmare på vår operatörsmiljö Extended Operator Workplace (EOW). Med 800xA kan operatörerna få tillgång till all information de behöver, i en och samma miljö, från styrsystem till energiövervakning och ekonomisystem. – Den stora skärmen ger dig en suverän översiktsbild. Helikopterperspektivet gör det enklare att se avvikelser tidigt och frigör tid och utrymme för operatörerna att arbeta mer värdeskapande, säger Lena Nyberg på Control Technologies. Men EOW handlar inte bara om skärmar och tryckknappar: det är ett helhetsgrepp kring den fysiska miljön med ergonomi, ljud och ljus. All info hittar du på: abb.se/elfack Collaboration Board Fler och fler elbilar och elbussar rullar på våra vägar. Och då krävs det snabb laddning för att inte bli stående. ABB visar upp sin snabbladdare som laddar din elbil på 30 minuter. Flera uttag gör att olika märken kan ladda samtidigt. Vi har både elbil och snabbladdare på plats i mässentrén – kom och testa! 800xA Collaboration Board är ett innovativt sätt att visualisera verksamheten. På en touchskärm i storbildsformat får du snabbt en överblick av läget i din anläggning. Nyckelvärden inom områden som kostnader, miljö och kvalitet samlas in från olika källor och presenteras med 3D-grafik i en virtuell kopia av fabriken. Med det här verktyget går det att analysera och diskutera anläggningens status vid morgonmöten och skiftbyten på ett både enklare och mer överskådligt sätt. Se den på Elfack! Lyckad förening mellan MNS iS och MSpeed MNS Select: svårslagen allroundkapsling På Elfack får du se vad som kan hända när två spjutspetsteknologier förenas och de bästa egenskaperna hos ABB:s ställverk och frekvensomriktare kombineras. Frekvensomriktare är en etablerad teknik för effektiv drift av elmotorer och den placeras oftast fritt på en vägg eller i en kapsling. Nu finns en både enklare och smartare lösning: MNS iS med MSpeed, utdrag- På Elfack visar vi MNS Select, vårt flexibla och kostnadseffektiva apparat- och automationsskåp i modern industridesign för enkel kundanpassning. MNS Select kan levereras som tom kapsling eller komplett med funktionsprovad utrustning. Det fungerar för inbyggnad av enkla fördelningar såväl som avancerade elektroniska relä- och kontrollsystem. Snabbladdare + elbilar = verklighet 62 Utblick 1|15 bara frekvensomriktargrupper som monteras i ett vanligt MNS iS-skåp. Det här innebär användarvänlig drift och styrning och det ökar möjligheterna till energieffektivisering markant. – MNS iS är ett ställverk med särklassig säkerhet och tillgänglighet och kombinationen med MSpeed är en viktig nyckel till energibesparing vid industriella motordrifter, säger Nils-Olof Eriksson, LV Systems. MÖT ABB Euro Expo industrimässor Även i år kommer ABB att delta på Euro Expo-mässorna i Sverige. Vi visar vårt breda sortiment av energieffektiva lågspänningsprodukter och lösningar för maskinsäkerhet. Schema under våren: Skellefteå, 25-26 mars Norrköping, 15-16 april Gävle, 6-7 maj Helsingborg, 27-28 maj Voltimums elseminarier Voltimums populära elseminarier arrangeras som vanligt på tre platser i Sverige under våren. Schema under våren: Stockholm, 12 mars Göteborg, 25 mars Malmö, 26 mars Spetsa kompetensen på High Voltage Academy I sommar har du som ABB-kund en unik möjlighet att höja din kompetens inom högspänningsteknik. Du gör det på High Voltage Academy i Ludvika. Här sker världsledande utveckling inom högspänningsteknologi och du blir undervisad av våra ledande experter. Utbildningen täcker frågor kring teori, design, drift, lagstiftning och erfarenhet av högspänningsteknik. Som kursdel- tagare kan du välja mellan ämnen som krafttransformatorer och shuntreaktorer, transformatorkomponenter, brytare, ventilavledare, kondensatorer och mättransformatorer. Teori kompletteras med fabriksbesök. Nästa kurs hålls mellan den 1 och 5 juni 2015. För mer information och anmälan, se: www.abb.se/high-voltage-academy. Möt ABB på SPCI & Friends, Gröna Lund Tillsammans med SPCI och andra leverantörer till massa- och pappersindustrin ordnar vi den 26 maj en heldag med konferens och mötesplatser i annorlunda miljö. ABB kommer bland annat hålla föredrag på Tyrol och visa upp vårt breda erbjudan- Träffa ABB på Industrimässan Den 25-26 mars finns ABB på plats på Industrimässan i Malmö. I vår monter kommer vi visa ABB:s breda utbud av produkter och tjänster för tillverkande industri och livsmedelsindustri, bland annat robotar, motorer, frekvensomriktare och maskinsäkerhet. Dessutom visar vi exempel på smarta lösningar som kan effektivisera produktionen genom automation. Tillsammans med våra partner kan vi erbjuda ett komplett utbud av programvaror, produkter och system. En automationslösning från ABB finns alltid nära dig. Kom och träffa oss i monter C22 så berättar vi mer! de och nyheter till branschen på ett innovativt sätt. Boka in dagen redan nu och håll utkik efter fullständigt program på spci.se samt på abb.se/evenemang. Relion® 670-serien version 2.0 på besök Med hundratusen installerade enheter världen över är Relion® en av marknadens mest beprövade skydds- och kontrollprodukter för kraftsystem. Och nu har ABB tagit utvecklingen ytterligare framåt genom lanseringen av Relion® 670-serien version 2.0, vår första KEMA-certifierade IEC 61850 Edition 2-kompatibla IED. Under våren bjuder vi in till flera seminarietillfällen för att berätta mer. Sundsvall 10-11 mars Stockholm 24-25 mars Västerås 26-27 mars Göteborg 14-15 april Malmö 16-17 april ABB utblick 1 | 15 63 Posttidning B Returadress: ABB AB Communication Center 721 83 Västerås Ny frekvensomriktare. Aktiveras utan att tumma på effektiviteten. Kan svensk industri sälja el? Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de Köp den, koppla in och starta. ACS580 är designad för dessutom pressa sin förbrukning så att det blir el över. TittaFrekvensomriktaren på Södra Cell förenklad motordrift. I synnerhet för allmänt bruk där den alltid ställer upp och styr Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och din produktion effektivt utan att slösa med din tid eller energi. Alla viktiga funktioner är frekvensomriktare har förbrukningen minskat ordentligt. Därmed kan bruket inbyggda som standard. Ditt val är en del i den helt kompatibla drivsystemsfamiljen. varje år sälja grön energi motsvarande behovet hos 28 000 villor. Välkommen Det ger dig tillgång till automationslösningar och tjänster via sakkunniga och partners till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle. var du än är. Det är aldrig långt till en effektiv lösning. www.abb.se/frekvensomriktare Javisst.
