Naturskolepärm för Hjelmsjövik naturskola

Innehåll
1 Telefonlista
2 Blanketter
a Blankettguide
b Matbeställning
c Tjänstgöring vid naturskola
d Anmälan till naturskola
e Målsmans medgivande
3 Förberedelser/Genomförande
a Vi far på naturskola
b Måltider och busstransporter
4 Regler och föreskrifter
a Ordningsförskrifter
5 Kartor och ritningar
a Vägkarta
b Tomtkarta
c Lägergården
6 Information till föräldrar/elev
a Utrustningslista
7 Studiebesök
Karta till stuteriet
8 Introduktion
sida
3
4-8
4
5
6
7
8
9-14
9-13
14
15
15
16-19
16
17
18
19
19
20
21
22
a
9
10
a
b
c
11
a
b
c
Mål
22
Allemansrätten
23
Vatten
24-51
Handledning sjö/å
24-27
Hjelmsjön
28-41
1 Artlista
2 Smådjur i vattnet som påvisar
föroreningar.
42-.43
3 Vem äter vad och vem äter vem i sjön
44-45
4 Hur andas djuren i sjön?
46
5 Artjakten
47
Pinnån
1 Artlista
48-56
2 Smådjur i vattnet som påvisar
föroreningar.
57-58
3 Vem äter vem och vem äter vad i
ån?
59
4 Hur andas djuren i ån?
60
5 Artjakten
61
Skogen
Hur ren är luften?
Våra sinnen
Observation av myror.
62-66
67-75
76
Sidan 1
g
12
13
14
d Naturdeckare
77-78
e Naturtolvan
79-82
f Fågelsång
83-88
g Alla vet ju hur en vitsippa ser ut! 89
Ekologiuppgifter i skogen
90
h Näringsväv på bok.
91
i Näringsväv på gran.
92
j Näringsväv på ek.
93
k Buskens konsumenter.
94
l Svampar
95
m Inventering - Artjakt
96
Ängen
97
a Småkryp på ängen.
98-99
b Insekter ute i natten
100
c Ängsblommor
101
d Artjakten
102
Minikurser
103
Spindlar
104-105
Vatten
106-107
Kamouflage
108-109
Stubbar
110-111
Svamp
112-113
Diplom
114-118
Lekar/Spel
119-121
15
a
b
16
Orienteringar
På tomten
Blå, röd
Snapphanehövdingen
Fotoorientering
Stjärnorientering
Utanför tomten
Fri orientering
Mörkervandring
122-129
122-123
124
125
126-128
129
130-133
Sidan 2
TELEFONLISTA
Naturskolan Hjelmsjövik
matsal
0435-54970
Vaktmästare, Nils-Erik Nilsson bostad
Busstransporter, Per Hall, HBG trafiken
Pedagoger
Fax
bostad
Bengt Jürs
Bengt Selmén
mobil
email
bostad
tel/fax skolan
email
Naturskoleexpeditionen, AV-centralen,
Brandlarm
TAXI
Sjukvårdscentralen
0435-50626
042-10 79 43
042-10 79 84
046-2400117
0709-600555
bengt@jurs.org
042-29 74 08
042-10 57 23
bengt.selmen@helsingborg.se
telefon
fax
042-10 49 16
042-10 54 72
112
0435-500 79
0435-513 50
Sidan 3
Blankettguide
- alla de blanketter du måste fylla i, i samband med naturskolan
Anmälan
- göres på "Anmälan till Naturskola"
Matbeställning
- göres på 2b
Målsmans medgivande
-göres på blankett med samma namn (2e)
Ersättning för Naturskolevistelse
- får du om du lämnar in "Tjänstgöring vid Naturskola" till egna skolan.
Busstransport
- bokas centralt, du skall inte skicka in en beställning. Ni får besked om när ni
blir hämtade.
PS. Tänk på säkerheten tag med en personbil. DS.
Sidan 4
2006-02-09 nr 2b
Beställning av mat till naturskolevistelse.
Sändes till ENTEK-mat
Datum:_______________________
Avser naturskola på (kryssa i en ruta): Söderåsen
Hjelmsjövik
Antal elever ____________
______________
Antal ledare
Antal specialkoster _________
Bifoga ett intyg/specialkost (ex diabeteskost, vegetarisk kost, annan kost pga födoämnesallergi)
Avser tiden:_____________________
Frukost den __________ __________ _________
____________
Lunch den
__________ __________ _________
____________
Kvällsmat den__________ __________ _________
____________
_______
Lärare
___________
Årskurs
______________
Skola
OBS!Vid naturskolevistelse under höstterminen, före den 10 september, måste matbeställningen ske vårter minen innan. I alla
andra fall insändes blanketten till Helsingborgs måltidsservice senast tre veckor före naturskolevistelsens första dag. Glöm
sedan inte att avbeställa lunchen på den egna skolan!!
Sidan 5
2006-02-09 nr 2c
Datum:____________
Tjänstgöring vid Naturskola
Namn:________________________ Personnummer:_________________
Gatuadress:____________________
Postnummer/Ort: _______________
Ersättning för tjänstgöring vid Naturskolan, Hjelmsjövik/Söderåsen (välj)
under tiden
med avresa från
/
-
/
200_
___________________den
och hemkomst till___________________ den
/
/
kl
kl
Tjänstgöringsblanketten lämnas in senast tre veckor efter naturskolevistelsen
till egen skola.
Sidan 6
2006-02-09 nr 2d
Anmälan till Naturskola / AV-centralen
Härmed anmäler jag klass
_________(klassbeteckningen vid naturskolevistelsen)
vid Hjelmsjövik
till naturskolan på Söderåsen
höstterminen
Antal ledare
vårterminen
_______________
Antal elever _____________
Klassen har varit på naturskola?________________
Datum
år 200_
Lärare(texta)
När? ___________
Skola
Rektors underskrift
Barnens Paradis (Söderåsen), Hjelmsjövik , vardera 34 sängar (inkl. ledare). Sista anmälningsdag, 1 november
(gäller naturskola under vårterminen), 3 april (gäller naturskola under höstterminen)
En klass bör kunna räkna med tre naturskolevistelser under grundskoletiden enligt följande: 1.Ett besök
på L-stadiet (förslagsvis åk 3) omfattande en övernattning. 2.Ett besök på M-stadiet omfattande två
övernattningar. 3.Ett besök på H-stadiet omfattande två övernattningar.H-stadiet förläggs i första hand till
Hjelmsjövik.
Sidan 7
2006-02-09 nr 2e
Hjelmsjövik, målsmans medgivande
Avfärd till naturskolan sker ______ - dagen den ___ / ___ 200 __.
Samling sker på skolan klockan _____. Utrustning: se särskild lista.
Beräknad hemkomst: ____- dagen den ___/ ___ klockan ____.
Ledare:
_________________________________________________
Telefon:
___________
Naturskolan har en telefon 0435-54970.
Undertecknad har tagit del av ovanstående skrivelse samt studerat utrustningslistan.
Jag anmäler min dotter / son ______________ att delta i klassens naturskolevistelse.
Målsmans namn
Sidan 8
Vi far på Naturskola
underskrift.
Anmälan
Vi erbjuder plats för
•Skolår 3 en övernattning.
•Skolår 4-9, två vistelser med två övernattningar.
Den ena under skolår 4-6 och den andra under
skolår 7-9. Måndag till onsdag eller onsdag till
fredag.
Anmäler din klass gör du på blankett 2d. Denna
blankett skall vara oss tillhanda senast den 1:
e november för vårterminen och senast den 3:
e april för höstterminen. Blanketten hittar du
under avsnitt 2.
När du har fått plats med din klass på
naturskolan
√ Nu är det dags att anmäla sig till den kurs som
vi på naturskolan håller för dig som skall åka
med en klass på naturskola. På denna kurs får
du träffa andra ledare och oss på naturskolan.
Vidare får du en genomgång av senaste nytt
och de uppgifter som finns. Du får en möjlighet
att praktisk utföra dessa uppgifter på plats.
√ Studera innehållet i detta dokument som du nu
läser i, i detta finner du massor av fina förslag
på aktiviteter.
√ Har du ej haft tillfälle att besöka naturskolan,
så är det hög tid för dig som ej varit där innan
att besöka den nu.
√ Gör en samplanering med dina elever av
vistelsen på naturskolan.
√ Fastställ ett program för er vistelse på
naturskolan.
√ Nu är det dags att underrätta föräldrarna om
tid för avresa, hemkomst, naturskolans adress
och telefonnummer. Se till att föräldrarna ger
sitt medgivande att deras barn får åka med,
blankett 2e.
Förberedelser
Börja med förberedelserna i god tid. Här följer ett
förslag på hur man kan gå tillväga.
√
Prata med klassen om de vill åka på
naturskola.
√
Ta eventuellt upp frågan på ett klassmöte.
√
Se till så att skolledningen ger klartecken.
√
Beslut tas om att ansöka om naturskola.
- sänd in ansökan. Glöm ej att få rektors
Sidan 9
På naturskolan
När ni kommer dit med bussen;
1. Installerar ni er och packar upp kollar av alla
rummen att det inte är klottrat eller att något är
förstört (informera husmor om så är fallet).
2. Gå igenom brand och säkerhetsföreskrifter.
3. Gå igenom ordningsreglerna.
4. Gå igenom tiderna för väckning, måltider och
när det är läggdags.
5. Gå igenom fördelningen av de praktiska
arbetsuppgifterna så som att hjälpa husmor,
städa, ansvar för materielen etc.
Förslag till arbetsgång
Första dagen sysslar eleverna med närliggande
aktiviteter så att de lär känna naturskolans
tomtområde och nära omgivningar. Håll gärna
på med aktiviteter fram till midnatt. Det är lättare
att få eleverna i säng om man har kört slut på
dem! Förbered arbetsuppgifterna till nästa dag
kvällen innan. Under förmiddagspasset arbetar
eleverna i sina grupper med de uppgifter de fått
sig tilldelade. På eftermiddagen kan man anslå tid
till att bearbeta materialet från förmiddagen. På
kvällen redovisar man vad man gjort i grupperna
under dagen. Varva även in fritidssysselsättningar
som idrott, lägerbål, underhållning mm. Se även
programexempel.
Uppbrottet från naturskolan
1. Efter frukost informerar du om vilka
arbetsuppgifter och ansvarsområden som eleverna
har när det gäller packning och städning.
2. Alla packar sina saker och ställer ut dem på
gården.
3. Städning av naturskolan, kolla noga så att
det inte är klottrat (informera husmor om så är
fallet).
4. Materielen rengörs och ställs tillbaka på
sin plats. Se till så att håvarnas tyg får torka
ordentligt.
5. Sysselsätt eleverna med något som inte kräver
för mycket utrustning, så att du inte har så mycket
att göra med att ta in utrustning när det är dags
att åka med bussen.
6. Ni äter innan bussen går.
7. Läraren går en sista runda innan bussen går
och ser efter att inget är glömt.
Väl hemma
När ni kommer tillbaka till skolan kanske ni i
Sidan 10
klassen känner för att fortsätta med liknande
arbetsuppgifter. De flesta uppgifterna kan du
som lärare använda omkring den egna skolan med
vissa förändringar. Biologiundervisningen kan
berikas genom att ni under naturskolevistelsen
samlar in material som ni kan använda hemma
i undervisningen. Använd din fantasi och sätt in
naturskolevistelsen i ett större sammanhang.
Husmor
Innan husmor slutar för dagen har hon gjort
förberedelser för någon form av utspisning
senare på kvällen. När det gäller tiderna för
måltiderna kan de ändras efter överenskommelse
med husmor.
Ordning
En fast och bestämd ordning underlättar arbetet.
Under första dagen rekommenderar vi omfattande
sysselsättning och sent sänggående. Det blir då
förhoppningsvis fortare lugnt i sovrummen.
√ Undvik omflyttning av möbler, det ökar
slitaget. Det är dessutom inte tillåtet att spela
pingis inomhus.
√ Använd gärna inneskor. Blockera inte
ytterdörrarna med skor.
√ Sängöverkasten vikes samman vid ankomsten
och läggs på först vid hemresan.
√ Undvik spring i köket. Köksingången är till för
kökspersonalen.
I övrigt är det husmor ni skall fråga om det är några
oklarheter om hur det skall vara med ordningen.
Fråga även husmor om det är något hon vill att
ni skall ta hänsyn till. Se sen i övrigt den speciella
del som gäller för respektive naturskola.
Dina villkor som ledare
Traktamente för ledare. Kompensation / ledighet
för övertid för ledare vid naturskolevistelse, enligt
överenskomst med rektor.
Hjelmsjövik special
PM angående materielen
Naturskolans nycklar förvaras i köket.
Undervisningsmaterielen är spridd på följande
platser:
Matsalen, här finns arbetsuppgifterna och
skrivmateriel. Ledarrummet, här finns litteraturen. Materielrummet, här finns spel,
kassettbandspelare, projektor, skrivmateriel,
fältmateriel, orienteringar och idrottsmateriel.
Sidan 11
I båthuset finns paddlar, flytvästar, motor till
roddbåten och håvar. I boden finner du cyklar
och ved (tag gärna med egen ved från slöjden).
Du som ledare hämtar ut den materielen som
ni behöver.
Varje elev som tilldelas en cykel är ansvarig
för den och ser till att den är ren före hemfärd.
Privat och nöjesåkning är ej tillåtet. Du som
ledare ansvar för att materielen återställs hel,
ren och torr (särskilt gäller det tyghåvarna som
möglar om de ej får tillfälle att torka). Brister
och skador rapporteras i pärmen på ledarrummet.
Några råd och upplysningar till ledarna
Omarbeta gär na de arbetsuppgifter som
iordningsställts, så att de passar dina elever.
Skriv gärna upp vad du har gjort för uppgifter
och vad du tycker om dem. Vi tar tacksamt emot
förslag på nya uppgifter.
Behov av fickpengar är nästan obefintligt,
däremot kan det vara bra om eleven har ett
telefonkort om hon/han vill ringa hem. Har eleven
ej telefonkort kan han/hon köpa ett av husmor.
Korttelefonautomat finns.
Elevmedverkan
√ Du som ledare planerar in elevernas husliga
sysslor under naturskolan.
√ De hjälper husmor med dukning servering,
diskning och städning.
√ De svarar för städning av förläggningsrummen
och tvättrummen.
√De svarar för den yttre ordningen kring
naturskolan.
Programexempel1
Förslag till dagsprogram 1
7.00 Väckning, vädring, bäddning, städning.
8.00 Frukost
9.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök.
12.00 Middag
13.00 Naturstudier, idrott, lek, studiebesök.
15.00 Mellanmål, gr upparbete, frivillig
sysselsättning.
16.30 Kvällsmål, gr upparbete, frivillig
sysselsättning.
18.00 Redovisning av uppgifter, förberedelser
inför morgondagen.
20.30 Samvaro, lägerbål, kor vgrillning,
nattorientering mm..
Sidan 12
23.30 Tyst
exempel 2
Program för Naturskolevistelese 20-23/9 93
Klass 8b Påarp
Start
Aktivitet
Slut
9.00
Avfärd med buss från Påarp
10.30
10.30
Bussen framme i Hjelmsjövik
11.00
11.00
12.00
Inkvartering
11.30
Lunch. Grupp1 ansvarar.
13.00
13.00
Arbete i grupper ;
Trädrundan
Blå kontroller
Fotoorientering
Frisbee-golf
Pingis turnering
Paddla
Grupp 2 plockar in i förrådet.
16.00
16.30 Kvällsmål. Grupp 3 ansvarar.
24.00 Sova
7.00
7.00
Väckning, värdig, bäddning, städning.
8.00
8.00
Frukost. Grupp 5 ansvarar
9.00
9.00
Arbete i grupper ;
Djur/växter i Hjelmsjön.
Djur/växter i Pinnån.
Djur/svamp på ängen.
Djur/svamp på betesängen.
Svamp i granskog .
17.30
17.30 Brännboll. Sätt ut nattorienteringen. 18.30
19.30 Brasa med ev. grillning. Grupp 4 ansvarar.
21.30
22.30 Gruppvis: Nattorientering
24.00
Sidan 13
Mat på Naturskolan - för din vistelse
gäller följande
Om du och dina elever är placerade måndag till onsdag
ser veras du följande mål
.
Om du och din klass är placerad onsdag till fredag serveras du och dina elever följande mål. För er som bara
har en över nattning
gäller en reducerad
varriant av dessa
schemata.
Buss -transporter
Du får skriftligt besked 3
veckor före avfärd om busstider. Om du ej fått besked
ring Arne Hagberg 107943
för besked.
Normala rutiner
Måndag avfärd ca: 9.00.
Onsdag avfärd efter lunch
på skolan ca: 11.30.
Hemfärd ca: 12.30 är då tillbaks på skolan ca: 13.30
Bussen har plats för 50 resanden. (Om ni blir fler får
ni ta överskjutande antal
personer i egen bil.)
Sidan 14
Ordningsföreskrifter
⌦
Naturskolans område får ej lämnas utan ledarens tillstånd.
⌦
Alla medverkar till god ordning inom samtliga byggnader och på naturskoleområdet.
⌦
Var aktsam om lokalerna, inventarierna och naturen. Vid uppenbar skadegörelse blir
du ersättningsskyldig.
⌦
Lakan eller sovsäckar måste användas i sängarna (lakan under sovsäcken).
⌦
Fönster du öppnar måste du kroka fast.
⌦
Rökning och användning av tändstickor/tändare är absolut förbjudet. Brandlarm är
inkopplat, reagerar för rök och värme.
⌦
Cyklar får endast användas med tillstånd av ledaren.
⌦
Använd alltid flytvästar i kanoterna och båten.
Som ni alla säkert vet är det omöjligt att skriva regler som täcker alla situationer.
Men om alla använder sunt förnuft och uppträder trevligt och hänsynsfullt är förutsättningarna goda, att naturskoledagarna skall bli härliga och minnesrika.
Sidan 15
Vägbeskrivning till naturskolan Hjälmsjövik.
Kör E:4:an till Skåneporten trafikplats Örkelljunga avtagsväg gul skylt 72.
Kör in mot Statoilsmacken.
Tag till höger mot Ånalt 75m, därefter till vänster.
Kör c:a 400m till en röd lada, tag till vänster på Östra Ringarpsvägen.
Kör c:a 300m över en liten å och sväng till höger på den andra skogsvägen
genom två bommar.
Här kör man 100m på Sveas väg och framför dig ligger Naturskolan.
Hälsningar Bengt & Bengt
Om du vill ha en karta så
www.eniro.se
Sidan 16
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 17
2006-02-09 nr 5b
Hjelmsjöviks
Materielrum
Personal
Personal
Sovrum
Matsal
Sovrum
Sovrum
Hk-toa
Sovrum
Telefon
Kök
Personal EL
Sovrum
Kapprum
Kapprum
Sovrum
Sovrum
Sovrum
Personal
Tvättrum
ToaToa
Gårdsplan
Sovrum
Personal
Tvättrum
Toa Toa
Sidan 18
Personlig utrustningslista för vistelse på naturskola
Reskläder
Du kan åka i dina vanliga kläder till naturskolan.
Följande saker kan vara bra att ha med;
1 Oömma kläder, tex. långbyxor, jacka.
2 Kläder för ombyte.
3 Varm olle eller kofta.
4 2-3 par strumpor.
5 Grova skor.
6 Stövlar.
7 Inneskor.
8 Regnkläder.
9 Gymnastikskor och ev. träningsställ.
10 Två stycken lakan + örngott eller ett
lakan + sovsäck +örngott.
11 Handduk.
12 Toalettartiklar.
13 Pyjamas/nattlinne
14 En tidning i plastpåse som sittunderlag.
Om du har möjlighet kan du också ta
med;
Kamera.
Kikare.
Något att läsa.
Ficklampa.
Kortlek
Pingisrack + boll
Sidan 19
Studiebesök
Före
Ring och avtala tid med kontaktpersonen.
Förslag på besök
Stuteriet i Håleryd, 0435-52380
Efter
Skicka gärna ett tackkort, teckning e. dyl.. Det uppskattas mer än man
tror.
Tips
Fråga husmor innan ni åker iväg, så kanske hon har fler tips.
Sidan 20
Sidan 21
Naturskolans mål
är;
att bedriva undervisning om naturen i naturen och att
stimmulera till aktiviteter utomhus.
att naturstudierna på naturskolan skall ge impulser till
uppföljning och fortsatt arbete i den egna närmiljön.
att ge deltagarna positiva upplevelser av att vistas i naturen.
att visa på de sammanhang/kretslopp som vi ingår i.
att vara en inspirationskälla till engagemang för natur- och
miljövård.
att stimulera till och öka intresset för exkursionen som
undervisnings-form.
att öka förståelsen för naturens mångfald och samband.
Sidan 22
Allemansrätten
Klassuppsättningar med information om allemansrätten
finns på naturskolan.
Sidan 23
Hand-ledning
för vattenundersökningar i sjö och
å
Vi hoppas att dessa tips
och råd kan hjälpa dig som
lärare vid vattenundersökningar na. Skriv upp vilka
djur ni hittat så att vi kan
tillfoga
dem
till de
artlistor som
finns.
Tips
Detta är en allmän handledning för hur man skall bete
sig med håvar, silar i sjön
och ån.
Vilket djur?
Till denna handledning har
vi bifogat artlistor. Livet
skiftar med årstider na,
fåglar flyttar och löv faller. Men det är kanske inte
bekant för alla att det finns
årstidsväxlingar i vattnet
men så är det. Välj den
artlista som ligger bäst till i
tid när du och dina
elever skall göra era
undersökningar. Vi håller fortlöpande uppsikt på
livet i vattnet och lägger
till nya fynd då de dyker
upp. Listan är en snabb väg
till att hitta till vad man
fiskat upp. Finns inte det ni
fiskat upp på listan, så har
ni kanske funnit något som
vi inte har hittat. Då har du
biblioteket till hjälp, titta i
naturskolans bokhylla. Det
finns ett alter nativ till och
det är vattenduken. En stor
plastduk som är en bestämningstabell. Men innan du
går på bokhylla och duk
se efter i artlistan om där
finns något djur där som
liknar det du hittat. Om det
finns ett välliknade djur i
art-listan så finner du ett
nummer vid detta djur. Detta nummret är det nummer djuret har i boken ”Vad
jag finner i sjö och å”. Slå
upp detta nummer i boken,
kanske du finner ditt djur
i när heten på de närmsta
sidor na.
Växter och annat
Vi har inte bara tagit med
Sidan 24
djuren i sjö och å utan även
växter na i och runt om.
Även sådant som trillat ned
i vattnet har vi tagit med.
Som du säkert vet kommer
elever na med det mesta
och vill ha ett svar.
Naturfacit
Artlistor na är ett försök till
”natur facit”. Men ni vet hur
naturen är, full av överraskningar.
Vatten
Det mest slående med en
sjö eller å är just vatten.
Det kan verka som ett löjligt påpekande, men tänk
på hur vattenståndet kan
variera och det fort. Det
beror oftast på torrperioder
följda av kraftigt regn och
snösmältningen. Vad har
detta för praktiska konsekvenser för er verksamhet
i vattnet? Det finns samma
antal djur på en viss sträcka
längs vattendraget oavsett
hur mycket vatten det finns
i bäcken/ån. Men det är
mycket svårare att arbeta
i vattnet när det är högvatten.
Fara
Det är ingen stör re risk att
arbeta i sjön och ån. Där
undersök-ningsområdet är
är det grunt. Tänk på flytvästar om de ger sig ut i
kanoterna.
Ombyte
Påpeka för elever na innan
ni åker på naturskola vikten
av att ha ombyte. Det är
mycket stor risk att eleverna blir blöta.
När du går ut i vattnet kan
du ha höga stövlar så att
man inte blir blöt, eller
gymnastikskor som torkar
lätt.
Däremot rekommenderar
jag inte att elever na går
barfota i vattnet, det kan
finnas glas och dyl. som
man kan skära sig på.
Leta var och hur?
Hur hittar du djuren? I
bäcken och ån kan man leta
på följande tre sätt:
1. I grus, sand och dynga
använder du hushållssilen.
Fyll silen och sila fram
djuren. Plocka över djuren
i burkar eller vannor med
pincett.
2. På stenar. Plocka upp
Sidan 25
en sten, titta efter djur på
undersidan av den. Plocka
dem med pincett, stoppa
ner djuren i burkar eller
vannor.
3. Bland växter na. Dra
några ordentliga tag med
vattenslaghåven bland
växter na och titta i botten
på håven efter djur. Visa
elever na vilken sida av håven de skall använda så att
bomullsduken ej slits upp.
Plocka upp djuren med pincett, lägg dem i burkar eller
vannor.
Vattenslag-håven
När ni använder denna tänk
på att rätt sida fram är när
du ser skruvar na på insidan
av håvringen när du tittar
ner i håven. När ni använt
håven är det viktigt att den
får torka ordentligt så att
bomullstyget inte möglar.
Vannan
Detta är ett mycket bra
hjälp-medel när man studerar hur djuren beter sig.
Fyll vannan med vatten ett
par cm upp. Släpp ner djuren där, sedan kan ni i lugn
och ro studera hur djuren
rör sig i vattnet.
Lupp, luppburk
Luppburken är bra att ta
till när man vill studera ett
speciellt djur lite närmare.
Detta gäller även lupp-arna.
Träna gärna luppteknik
med elever na.
Att behålla djur
Givetvis kan ni ta djuren
med er , det kommer snabbt
nya som tar deras plats.
Tänk bara på hur elever na
tar det, djurplågeri etc..
Med den anpass-ning djuren har till att leva i syrerikt rinnande vatten så är
det stor risk att de snabbt
kommer att dö av syrbrist i
era burkar. Detta gäller speciellt bäcksländor och dagsländor. Om ni tar hem till
ett akvarium tag då djuren
sista dagen, så att de håller
sig vid liv.
Konservera
Skall ni ta med er djuren
hem för att titta på dem
senare kan ni lägga dem
Sidan 26
i 70%-sprit, T-sprit eller
glykol. Iglar läggs först i
saltvatten, annars drar de
ihop sig till en klump, sedan
i sprit. Kom dock ihåg naturen är levande och så upplevs den bäst.
Lätt att läsa mer i
Knuffa för limnologi, Fältbiologerna
Sidan 27
Artlista, oktober Hjelmsjön
Högre växter på land
Al
Björk
Blåtåtel
Bok
Brännässla
Ek
Gran
Hampflockel
Pors
Vide
Älgört
Braxengräs
Flaskstarr
Lånke
Mannagräs
Microcystis (blågrönalg som liknar stora
geleklumpar)
Vit-näckros
Sjöfräken
Sjösäv
Spirogyra (lång trådig grönalg)
Växter i vattnet
Sidan 28
Djur
Djuren i sjön lever av att äta algerna som
växer på stenarna (338, 345). En del lever
av att äta nedfallna ruttna blad och andra
växdelar (76, 106). Andra filtrerar vattnet på små mikroskopiska alger och andra
mikroorganismer (261, 325, 327). Slutligen
finns det rovdjur som kravlar omkring och
jagar de andra (33, 48, 52, 102).
fördelningen av djuren är annorlunda här
än i Pinnån.
Övrigt
Titta även efter fisk, vi fångade ett par
mör tar, andra har fått gäddor på spö. Vi har
fiskerätt - ni får fiska!
Lista
Här följer en lista på djur som vi hittat i
oktober månad. Det finns en bild till varje
djur och svenskt/ latinskt namn. Numret
till varje bild är en hänvisning till boken
"Vad jag finner i sjö och å", du finner djuret
där vid samma nummer.
Vi har försökt ange vad djuren lever av så
att det skall vara lättare att göra näringskedjor och vävar när ni arbetar med ekologi. Nedbrytarna är för resten bakterier
och svampar. Ni kommer att märka att
Sidan 29
17.
Platt sötvattenssvamp
Ephydatia fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta efter 156a
inuti denna.
30.
Sorgdräkts planarie Planaria lugubris. Föda okänd.
33.
Mjölkvit virvelmask Dendrocoelum lacteum. Lever till
stor del av vattengråsuggor, ett
rovdjur.
47.
Borstknippeförsedd rörglattmask Ripestes parasitica.
Sitter i slemrör. Rör borstknippena upp och ned och fångar
smådjur som förs till munnen.
OBS Ingen bild!
48.
Kedjemask Chaetogaster
diaphanus. Bildar upp till 15mm
långa kedjor. Rovdjur som lever
av hjuldjur, små hinnkräftor etc.
Sidan 30
52.
Sabel daggmask Stylaria lacustris. Rovdjur.
54-56 Daggmaskar lever i dyig
botten och äter mikroorganismer.
60.
Broskigel Glossiphonia
complanata, äter snäckor,
kräftdjur, sländelarver. Leta
efter den på undersidan av
stenar.
65.
Hundigel Herpobdella
octoculata, äter snäckor,
kräftdjur, sländelarver. Leta
efter den under stenar.
76.
Musselkräfta Candona
candida. Lever av dött organiskt material (nedbrytare).
Sidan 31
84.
Hinnkräfta Chydorus sphaericus. Vegetarian, lever av plankton-alger.
86.
Stor hinnkräfta Eurycerus
lamellatus. Vegetarian, lever av
plankton-alger.
102. Krypande hoppkräfta Canthocamtus staphylinus. Liknar en
liten silverfisk. Lever av små hinnkräftor och hjuldjur, rovdjur.
106. Vattengråsugga Asellus
aquaticus. Lever på mikrosvampar
som i sin tur växer på dött organiskt material.
107 Sötvattensmärla Gammarus
pulex, äter bakterier och svamp
som växer på gamla löv och dyl..
Håller till i strandkanten bland
stenar och grus. Leta även på
stockar och bland löv.
Sidan 32
113-117.
Bäcksländelarv.
Det är svårt att skilja ut några
arter, det räcker med bäckslända.
Leta på stenar nas undersidor. Den
fullbildade sländan är en dålig
flygare, så den håller sig i närheten
av vattnet. De små är växtätare, de
stora är rovdjur.
119 Platt dagslända Ecdyurus
volitans, äter alger. Leta på undersidan av stenar.
120. Simmande dagslända Leptolebia marginata. Lever av alger
som växer på stenar och av vattenväxter. Kan även äta dött organiskt
material.
121 Simmande dagslända Cloeon
dipterum, äter alger. Finns bland
löv och växter där vattnet inte
strömmar så fort.
Sidan 33
122. Skölddagslända Caenis
sp.. Vegetarian, lever av alger
och växtdelar.
123. Bredgälad dagslända
Siphulurus aestivalis. Vegetarian, lever av alger och växtdelar.
127. Rödögon flickslända
Erythoma najas. Vegetarian,
lever av alger och växtdelar.
155a Sävsländelarv Sialis
lutaria, rovdjur som äter t.
ex. andra sländelarver, harkrankslarver och fluglarver.
Den håller till i lugnt vatten
bland växter och döda växtdelar, som löv och pinnar.
Sidan 34
160.
Stor skräddare Gerris najas,
är ett rovdjur suger ut de insekter som
råkat falla ned på vattenytan. Håller till
i lugnt vatten.
165. Ryggsimmare Notonecta glauca. Rovdjur som tom ger sig på småfisk.
Den sticker in sin sugsnabel i bytet,
sprutar in matsmältningsvätska i det.
Matsmältningsvätskan löser upp bytet
inuti, sen är det bara för ryggsimmaren
att sörpla i sig innehållet.
PS Handskas varsamt med ryggsimmaren den kan stickas med sin snabel.
166. Vattenbi Nacoris cimicoides.
Liv och leverne som 165.
167.
Vattenskorpion Nepa cinerea.
Fångar och suger ut sitt byte som 165,
men är inte lika farlig att handskas med,
den bits inte. Trots namnet är sprötet
inte till för att stickas med, det är en
snorkel som djuret andas med.
Sidan 35
170-71.Buksimmare Corixa spp. Många
arter som är svåra att skilja. Växtätare.
174. Mindre diversehusbyggare
Limnophilus rhombicus. Vegetarian, lever av alger och växtdelar.
179. Strimmig husmask Phryganea
striata. Vegetarian, lever av alger och
växtdelar.
180 Trekants husmask Phacopteryx
brevipennis. Vegetarian, lever av alger
och växtdelar.
182a. Stor bladhusbyggare Glyphotaelius
punctatolineatus. Vegetarian, lever av
alger och växtdelar.
185 Sköldrörsbyggare Mollana angustata, lever i lugnare vatten och äter alger
och mikroorganismer.
Sidan 36
186. Simmande husbyggare Leptocerus
fulvus. Vegetarian, lever av alger och
växtdelar.
187 Sandrörsbyggare Leptocerus atenimus, lever i lugnare vatten och äter
alger och mikroorganismer.
203 Svalbonätbyggare Polycentropus
flaromaculatus, äter djur som fastnar i
nätet. Bäckens motsvarighet till spindlar na på land. Den är mindre och mer
hårig än nr. 204.
204. Trattsilnätbyggare Plectronemia
conspersa. Större och mindre hårig än
203. Äter djur som fastnar i nätet.
222. Dykare Hydaticus transversalis.
Rovdjur.
223.
Dykare Ilybius obscurus. Rovdjur.
Sidan 37
252. Bäckvattenbagge Helmis maugei.
Vegetarian, både vuxna och larver äter
växter. Andningen är speciell, den bär
med sig luft på undersidan av kroppen ser ut som ett silverlager när den är nere
i vattnet. Luftbubblan byter koldioxid
mot syre i vattnet.
268. Röd mygglarv Chironomus sp.
Fjäder mygga. Lever av döda och levande
alger, växtdelar och ruttet trä. OBS Det
röda färgämnet är hemoglobin.
269. Mygglarv Psecttrocladius sp.
Finns bland alger mellan stenar och
grus. Den äter alger. OBS Ingen bild!
Sidan 38
274 Harkrank Tipula sp., äter förmultnande växtdelar t.ex. blad.
276 Broms Tabanus sp., ett rovdjur
som äter andra lar ver i sanden/ jorden t.
ex. skalbaggslar ver och harkrankslar ver.
Sidan 39
313. Långbent vattenkvalster Unionicola ypsilophora. Parasit på målarmussla.
314. Käkspindel Tetragnatha solandrii.
Rovdjur som spinner sitt nät i vassruggarna.
317. Vattenspindel Agryoneta aquatica. Den enda riktiga spindel som lever i
vattnet. Rovdjur som fångar sitt byte un-
Sidan 40
325 Klotmussla Sphaerium corneum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
327 Ärtmussla Pisidium amnicum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
338a Oval dammsnäcka Lymnaea peregra, finner du bland stenar och växter,
de äter alger.
342 Flikmantlad snäcka Physa fontinalis, finner du bland stenar och växter,
de äter alger.
345 Platt toppsnäcka Acroloxus lacustris. Vegetarian, lever av alger och
växtdelar.
Sidan 41
Smådjur i vatten som visar om vattnet är rent eller förorenat
Några av de djur som lever i vattnet är mycket känsliga för om vattnet är förorenat. Är vattnet inte
bra dör de helt enkelt. I ett rent vatten finns det vattendjur av alla slag , allt ifrån de som kräver rent
vatten till de som tål mycket förorenat vatten. För att hitta några djur behöver du lite hjälpmedel:
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
ev.
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
OBS! Kontrollera att du får allt med hem igen.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det
är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan
få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från
håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft
upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan.
Jämför sen med bilderna på andra sidan och skriv en rapport om hur du tycker vattnet verkar
vara.
Sidan 42
I starkt förorenat vatten
finner du någon eller några av
de här djuren.
Röda larver av fjädermyggor.
I inte så förorenat vatten
tillkommer följande djur.
Husmaskar är larver till
Nattsländor, de bygger sina hus
själva.
Om du hittar många av dessa
djur så kan du räkna med att
vattnet är rent.
Dagsländelarver av olika slag.
Sötvattensmärla, en liten räka.
Bäcksländans larver.
En slags daggmask (Tubifex)
En blomflugelarv
(Eristaltis)
Sötvattensgråsugga
Sidan 43
Vem äter vad och vem äter vem i sjön?
Djuren i sjön har olika matvanor, en del äter växter och den del äter andra djur, det finns tom de
som äter döda djur och växter. För att ta reda på vad de äter måste man veta vad det är för djur.
Till din hjälp har du utrustningen nedan;
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål 1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om
det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att
man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren
med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna
i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många olika djur
du kan.Jämför sen med bilderna och läs texten om djuren för att ta reda på deras matvanor.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv. Tycker du att det är svårt med näringsvävar
så kan säkert din lärare hjälpa dig.
Sidan 44
Sidan 45
Hur andas djuren i sjön?
Djuren i sjön får sitt syre på olika sätt. Fånga in ett antal olika djur och studera dem i sorteringsskålen
och i luppburken. Försök ta reda på vad det är för djur och hur de får sitt syre.
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten
om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så
att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka
djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från
stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många
olika djur du kan.
Skriv en rapport om hur de olika djuren andas. Rita gärna av hur det går till.
Sidan 46
Artjakten
Det finns en mängd olika djur som lever i sjön. För att hitta dem så måste man vara noggrann när
man letar och ha tur. Vana att leta djur gör också att man hittar mycket. Här gäller det att fånga så
många olika djur som möjligt, för att lyckas gäller det att fördela arbetet inom gruppen. Redskapen
finner ni nedan:
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem
igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om det
är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att man kan
få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren med, från
håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i bäcken, lyft
upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många olika djur du kan.
Redovisa tex i form av en utställning av djuren. Tävla gärna 1p för varje nytt djur och ytterliggare
2p för identifiering av djuret.
Sidan 47
Artlista, Pinnån
Växter på land
Al
Alsräling(svamp)
Ask
Asp
Björk
Blåtåtel
Bok
Brakved
Brännässla
Daggkåpa
Ek
Gran
Grönstarr
Hallon
Hampflockel
Hulsbräken
Husmossa
Hägg
Kungsbräken
Kärrtistel
Levermossor
Lingon
Nysört
Rallarros
Rönn
Skogsolvon
Stjärnmossa
Strätta
Svalört
Taggmossa
Tall
Tussilago
Tysk lönn
Veketåg
Vide
Vildapel
Violer
Väggmossa
Ängsvädd
Älgört
Växter i vattnet
Lånke
Mannagräs
Näckmossa
Sjösäv
Strandklo
Svalting
Vattenklöver
Vattenmynta
Vattensprötmossa
Vitnäckros
Djur
Djuren i ån lever av att
äta algerna som växer
på stenarna (338, 345).
En del lever av att äta
nedfallna ruttna blad
och andra växdelar
(76, 107). Andra
filtrerar vattnet på
små mikroskopiska
alger
och
andra
mikroorganismer (261,
325, 327). Slutligen
finns det rovdjur som
kravlar omkring och
jagar de andra (198).
Lista
Här följer en lista på djur
som vi hittat i oktober
månad. Det finns en
bild till varje djur och
svenskt/ latinskt namn.
Numret till varje bild
är en hänvisning till
boken "Vad jag finner
i sjö och å", du finner
djuret där vid samma
nummer.
Vi har försökt ange vad
djuren lever av så att
det skall vara lättare att
göra näringskedjor och
vävarnärniarbetarmed
ekologi. Nedbrytarna
är förresten bakterier
och svampar.
Övrigt
Björkfrö och ek-galler
får man upp när man
håvar.
Sidan 48
17. Platt söt vattens svamp Ephydatia
fluviatilis, äter mikroskopiska alger. Leta efter
156a inuti denna.
30. Sorgdräkts planarie Planaria lugubris.
Föda okänd.
33. Mjölkvit virvelmask Dendrocoelum
lacteum. Lever till stor del av vattengråsuggor,
ett rovdjur.
54-56 Daggmaskar lever i dyig botten och
äter mikroorganismer.
60. Broskigel Glossiphonia complanata, äter
snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter den
på undersidan av stenar.
65. Hundigel Herpobdella octoculata, äter
snäckor, kräftdjur, sländelarver. Leta efter
den under stenar.
Sidan 49
76.
Musselkräfta Candona candida. Lever
av döttorganiskt material (nedbrytare).
106. Vattengråsugga Asellus aquatiqus. Lever
på mikrosvampar som i sin tur lever på dött
organiskt material, nedbrytare.
107
Sötvattensmärla Gammarus pulex, äter
bakterier och svamp som växer på gamla löv och
dyl.. Håller till i strandkanten bland stenar och
grus. Leta även på stockar och bland löv.
113-117.Bäcksländelarv.
Det är svårt att skilja ut några arter, det räcker
med bäckslända. Leta på stenarnas undersidor.
Den fullbildade sländan är en dålig flygare, så
den håller sig i närheten av vattnet. De små är
växtätare, de stora är rovdjur.
119
Platt dagslända Ecdyurus volitans, äter
alger. Leta på undersidan av stenar.
120. Simmande dagslända L eptolebia
marginata. Lever av alger som växerp på stenar
och av vattenväxter. Kan även äta dött organiskt
material.
Sidan 50
155a Sävsländelarv Sialis lutaria, rovdjur som
äter t. ex. andra sländelarver, har-krankslarver
och fluglarver. Den håller till i lugnt vatten
bland växter och döda växdelar, som löv och
pinnar.
160 Stor skräddare Gerris najas, är ett rovdjur
suger ut de insekter som råkat falla ned på
vattenytan. Håller till i lugnt vatten.
169. Stor buksimmare Corixa geoffroi.
Växtätare.
Sidan 51
174. Mindre diversehusbyggare
Limnophilus rhombicus. Vegetarian, lever av
alger och växtdelar.
176. Tvärbladsbyggare Limnophilus
stigma. Vegetarian, lever av alger och
växtdelar.
179. Strimmig husmask Phryganea striata.
Vegetarian, lever av alger och växtdelar.
180 Trekants husmask Phacopteryx
brevipennis. Vegetarian, lever av alger och
växtdelar.
187 Sandrörsbyggare Leptocerus atenimus,
lever i lugnare vatten och äter alger och
mikroorganismer.
192. Sandstrutbyggare Limnophilus
vitatus. Den äter alger.
197. Stenhusbyggare Agapterus fuscipes.
Den äter alger.
Sidan 52
198. Större stenhusbyggare Rhyacophila
septentrionalis. Ett rovdjur som bla äter
sländelarver.
199. Stenryssjbyggare Hydropsyche
angustipennis. Ett rovdjur som bla äter
sländelarver.
203
Svalbonätbyggare Polycentropus
flaromaculatus, äter djur som fastnar i
nätet. Bäckens motsvarighet till spindlarna
på land. Den är mindre och mer hårig än nr.
204.
204. Trattsilnätbyggare Plectronemia
conspersa. Större och mindre hårig än 203.
Äter djur som fastnar i nätet
Sidan 53
245. Sävbock Donacia simplex. Larven lever
av växtrötter, säv, vass etc.. Den andas även
genom växtens rötter.
252. Bäckvattenbagge Helmis maugei.
Vegetarian, både vuxna och larver äter
växter. Andningen är speciell, den bär med
sig luft på undersidan av kroppen - ser ut
som ett silverlager när den är nere i vattnet.
Luftbublan byter koldioxid mot syre i vattnet.
261. Knott Simulium sp. Leta på stenar
som ligger i stark ström. Det finns 64 arter i
Sverige, de går endast att skilja åt om man är
expert. Knottlarven sitter fast i en "livlina" på
stenen, blir den oroad släpper den taget om
stenen och hänger fritt i strömmen i sin lina.
När allt är lungt igen så halar den in linan
ochsätter sig på stenen. De äter alger och andra
mikroorganismer som filtreras ut ur vattnet.
Sidan 54
268. Röd mygglarv Chironomus sp.
Fjädermygga. Lever av döda och levande
alger, växtdelar och ruttet trä. OBS Det röda
färgämnet är hemoglobin.
272. Skogspöls-harkrankslarv Dicranota
bimaculata. Rovdjur som lever på maskar
och liknande.
274
Harkrank Tipula sp., äter
förmultnande växtdelar t.ex. blad.
277.
Bäckbromslarv Atherix sp. Rovdjur.
Sidan 55
325
Klotmussla Sphaerium corneum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
327
Ärtmussla Pisidium amnicum,
vanlig i sand och dybotten. Den filtrerar
vattnet på smådjur.
Vad jag finner på åker och äng.
504. Kärrspindel Dolomedes fimbriatus.
Vår största spindel. Rovdjur.
Vad jag finner i skogen.
502. Lilla husflugans larv Fannia sp.
Nedbrytare, lever av ruttna växter, svamp,
kadaver och skit. Har troligen trillat ned i
ån.
Sidan 56
Smådjur i vatten som visar om vattnet är rent eller förorenat
Några av de djur som lever i vattnet är mycket känsliga för om vattnet är förorenat. Är vattnet
inte bra dör de helt enkelt. I ett rent vatten finns det vattendjur av alla slag , allt ifrån de som
kräver rent vatten till de som tål mycket förorenat vatten. För att hitta några djur behöver du lite
hjälpmedel:
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
ev.
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
OBS! Kontrollera att du får allt med hem igen.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten om
det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så att
man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka djuren
med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från stenarna i
bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan.
Jämför sen med bilderna på andra sidan och skriv en rapport om hur du tycker vattnet verkar
vara.
Sidan 57
I starkt förorenat vatten
finner du någon eller några
av de här djuren.
Röda larver av fjädermyggor.
I inte så förorenat vatten
tillkommer följande djur.
Husmaskar är lar ver till
Nattsländor, de bygger sina
Om du hittar många av dessa
djur så kan du räkna med att
vattnet är rent.
Dagsländelar ver av olika
slag.
hus själva.
Bäcksländans larver.
En slags daggmask
(Tubifex)
En blomflugelarv
(Eristaltis)
Sötvattensmärla, en liten räka.
Sötvattensgråsugga
Sidan 58
Vem äter vad och vem äter vem i ån?
Djuren i sjön har olika matvanor, en del äter växter och den del äter andra djur, det finns tom
de som äter döda djur och växter. För att ta reda på vad de äter måste man veta vad det är för
djur. Till din hjälp har du utrustningen nedan;
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar
3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten
om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så
att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka
djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur
från stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så
många olika djur du kan.Jämför sen med bilderna och läs texten om djuren för att ta reda på
deras matvanor. Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv. Tycker du att det är svårt
med näringsvävar så kan säkert din lärare hjälpa dig.
Sidan 59
Hur andas djuren i ån?
Djuren i sjön får sitt syre på olika sätt. Fånga in ett antal olika djur och studera dem i
sorteringsskålen och i luppburken. Försök ta reda på vad det är för djur och hur de får sitt syre.
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten
om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så
att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka
djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från
stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många
olika djur du kan.
Skriv en rapport om hur de olika djuren andas. Rita gärna av hur det går till.
Sidan 60
Artjakten
Det finns en mängd olika djur som lever i sjön. För att hitta dem så måste man vara
noggrann när man letar och ha tur. Vana att leta djur gör också att man hittar mycket.
Här gäller det att fånga så många olika djur som möjligt, för att lyckas gäller det att
fördela arbetet inom gruppen. Redskapen finner ni nedan:
Utrustning
Vattenhåv med skaft 1
Linsburk
2
Sorteringsskål
1
Hushållssilar 3
Pincetter
Småburkar
Papper och penna
Bestämningsduk
Artlista
Vad jag finner i sjö och å
PS. Kontrollera att du får allt med hem
igen. DS.
Gör sen så här;
Den stora håven använder du när du håvar bland vass och andra vattenväxter och på botten
om det är så djupt att du inte når med silen. Silarna används för att sila sand och grus med så
att man kan få fram de djur som håller sig dolda i botten. Pincetten använder du för att plocka
djuren med, från håvar och silar. Men pincetten kan du även använda till att plocka djur från
stenarna i bäcken, lyft upp en sten och titta efter vad som finns på undersidan. Fånga så många
olika djur du kan.
Redovisa tex i form av en utställning av djuren. Tävla gärna 1p för varje nytt djur och ytterliggare
2p för identifiering av djuret.
Sidan 61
Hur ren är luften?
Vilka sorters lavar finns det?
Det är två frågor som du
utforskar med hjälp av denna
uppgift.
Men först lite fakta så att du
vet vad du undersöker.
Fakta om: Lavar
Lavar är två stycken olika
levande varelser som lever
tillsammans, en svamp och
en alg. Detta sätt att leva
tillsamman kallar man
symbios. Lavkroppen den kallas
för bålen består mest av svamp.
Algerna bor inne i bålen, innuti
svampen, se bild. Lavarna har
inga rötter och måste alltså ta
upp all näring och vatten från
det regn som faller ner på dess
bål. Detta gör lavarna känsliga
för luftföroreningar, är luften
förorenad så växer de dåligt.
Är luften riktigt dålig så finns
det inga lavar alls på träden.
på träd. Det är viktigt att veta
vilken sorts träd du undersökt.
Lavar växer sämre på viss bark
än på annan bark.
På dessa träd växer lavana
bra;
alm
ask
lind
lönn
asp
dessa träd kallas för
rikbarksträd.
Stora träd
För att det skall bli en bra
undersökning skall du titta
på stora träd med tjock
stam. Varför? Jo lavar växer
På följande träd växer lavarna
långsamt , små träd har ofta
inga lavar på barken för de inte dåligt;
björk
har hunnit växa där.
bok
sälg
Rik- och fattigbark
Du skall i denna undersökning gran
tall
bara titta på lavar som växer
Sidan 62
dessa träd kallas för
fattigbarksträd.
Några träd ligger mittemellan,
de är varken bra eller dåliga
underlag för lavar tex;
al
ek
Därför är det viktigt att du
tittar i floran och tar reda på
vilka träd du undersöker!! Du
kan inte jämföra resultat från
olika sorters trädslag tex alm
och tall då bli undersökningen
helt fel!!
Olika typer av lavar
Man delar in
lavarna i tre
olika typer;
Busklavar,
de hänger ut
som skägg eller trådar från
trädstammen. Denna typ av lav
är den som är mest känslig för
luftföroreningar.
Inga lavar
Hittar du inga lavar alls på
trädet så finns det ofta en grön
beläggning, det är en grönalg
som heter trädgröna.
Mer fakta om lavar
finner du i bokhyllan på
Naturskolan.
.
Bladlavar, de ligger som ett
blad mot underlaget. Dessa
lavar är näst känsligast
för luftföroreningar.
Skorplavar sitter tätt
mot underlaget och går
knappt att pilla bort.
De är minst känsliga
för luftföroreningar.
Sidan 63
Lavundersökning
Läs först igenom faktabladet!
Du kan få reda på hur bra luften är i ett område genom att undersöka vilka lavar som växer på
träden - eller snarare vilka lavar som inte växer där. Man delar in området i zoner efter lavarna.
Sämst luft i zon 1 bäst i zon 4. Obs, du hittar även arter från zon 1 -3 i zon 4( i denna zon 4 finns
alla sorters lav).
Här kommer
zon 1:
Här finns det inga
lavar alls. Det finns
däremot ofta en
grönalg som heter
trädgröna på träden.
zon 2:
Här finner du bara
skorplavar.
zon 3:
Här hittar du
bladlavar.
zon 4:
Här hittar du de
känsliga busklavarna.
Sidan 64
Hur gör du?
Grupp
Utrustning
Genomför
Att fundera över
Lagom är att vara 2-5
i gruppen när ni gör
undersökningen
Du behöver papper
penna kanske en lupp
och flora. Givetvis
detta blad
Välj ut tio "gamla" (stora)
träd av samma sort.
Undersök ett 10cm brett
bälte runt stammen i
ögonhöjd och fyll i ditt
resultat i tabellen.
Var tror du man hittar
mest lavar?
Om du väljer ett trädslag
till blir det någon
skillnad, varför?
Vad är det som förorenar
luften? Går det att göra
något åt det?
Hur tror du det kommer
att gå för lavarna i
framtiden?
Träd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
zon1
zon2
zon3
zon4
Redovisa
Här följer tips;
Ni kan rita en karta med diagram över er
undersökning. Redovisa för era kamrater vad ni
har kommit fram till.
Sidan 65
Lav-extra
Mät åldern på en
skorplav!
Du gör så här :
Leta upp en stor skorplav på en gråsten.
Mät lavens radie, från mitten och ut till
kanten. Skorplaven växer en millimeter
per år. Hur länge har stenen legat så, hur
gammal är laven?
Sidan 66
Våra sinnen
Sinnesträning i naturen
De förslag till sinnesträning som finns här, kan med små förändringar användas var som hellst
inte bara i naturen. Fördelen med dessa övningar är att de förutom själva sinnesupplevelserna
ger en möjlighet att uppleva skönheten i naturen. I allt du ser, hör och känner.
Smakövningar
När det gäller att smaka så måste man vara försiktig. Eleverna måste visa dig det de tänker
smaka på. En god regel att lära sig är att alltid spotta ut det man smakat på, även om man vet att
det är ofarligt. Det gör förövrigt alla riktiga provsmakare!
Egna initiativ
Låt eleverna i så stor utsträckning som möjligt själva upptäcka och utforska. Uppmuntra dem att
ta egna initiativ och göra egna undersökningar.
Att ta egna initiativ gäller också dig som lärare. Förslagen som följer vill bara visa hur man kan
arbeta. Du och dina elever vill kanske göra på ett annat sätt. Gör det då!
Insamling
Om eleverna samlar in något från naturen måste de också få tillfälle att känna att samlandet har
ett syfte. Exv ni skall använda det ni samlat till ett arbete i skolan.
Sidan 67
I Naturen
Du behöver;
Förstoringsglas
Skrivpapper
Ritpapper
Penna
Kritor
Klister
Synen
Gå ut i skogen eller på en äng.
Se på marken där du står!
Berätta eller skriv upp vad du ser.
Gå nära en blomma och titta riktigt noga på
den.
Berätta om den eller rita av den.
Titta nu på blomman med lupp. Beskriv vad du
kan se nu, som du inte såg förut.
Sök efter olika färger i naturen tex blå, gula,
röda, gröna, bruna, grå, svart och vitt.
Samla in sakerna med de olika färgerna eller
skriv upp var du såg färgerna.
Sök efter blad med olika former. Jämför bladen. Samla in dem och ordna dem på ett papper. Titta på dem med lupp. Se på båda sidorna.
Känn på dem med fingret. Klistra upp bladen.
Försök sen beskriva bladens form.
Med ögonen kan du också se jättestora saker.
Se dig omkring, vad ser du för stora saker just
nu? Berätta!
Med dina ögon kan du också se pyttesmå saker,
vilka? Titta noga och nära. Beskriv vad du ser.
Vad ser du för något som har mjuka linjer? Vad
ser du som har kantiga linjer?
Vad kan du se alldeles tydligt just nu? Vad ser
du suddigt?
Vad ser du som du tycker om? Vad ser du som
du inte tycker om?
Sidan 68
Hörseln
Nu skall du lyssna.
Sätt dig ned och blunda så hör du bättre.
Berätta vilka ljud du hör. Fösök säga varifrån ljuden kommer eller vem som gör
ljuden.
Fundera på vad ljuden säger oss. Vad tycker
du om de olika ljuden?
Skriv och berrätta mer om vad du kan
höra. Kanske blir det en liten dikt?
Du och din grupp kan härma ljuden, kanske bildar ni en orkester som spelar för de
andra grupperna?
Sidan 69
Smaken
Det finns mycket att smaka på i naturen.
Särskillt på hösten då det finns bär och
svamp. Men viste du att man kan smaka på
björklöv och granbarr? Testa!
Äter djuren i naturen samma saker som du?
Skriv och berätta om vad du tror olika djur
gillar. Var kan du ta reda på mer om det?
Men kom ihåg! Visa alltid din lärare först
vad du tänker smaka på.
Maskrosblad kan man använda som sallad. Leta reda på ett ungt friskt och fräscht
maskrosblad och smaka. Hur smakar det?
Du kan även tugga på en klöverblomma.
Hur smakar den?
Vet du något annat som man kan äta som
finns i naturen? Berätta för var andra eller
skriv om hur olika saker smakar.
Sidan 70
Lukten
Nu skall du använda din näsa.
Lukta på olika blommor. Hittade du någon
som luktade gott, illa, surt, fränt, starkt,
svagt?
Kan du namnet på någon av blommorna?
om inte var kan du ta reda på det?
Lukta på marken, vad luktar den?
Leta sedan reda på ett antal saker i naturen
tex granbarr, vatten från en sjö, gröna blad,
mossa och lukta på dem. Beskriv hur de
olika sakerna luktar.
Tycker du att de luktar gott? eller luktar de
illa?
Diskutera i gruppen med var andra vad ni
tycker att lukterna kan berätta.
Sidan 71
Känseln
Hur känns vinden idag? Varm, kall, fuktig,
rå, hård? Beskriv och berätta vad du tycker. Hur tycker du om att vara ute idag?
Samla in något som är mjukt, hårt, vasst,
klibbigt, hårigt, strävt.
Försök berätta hur några olika saker känns.
Vad tycker du om att känna på?
Blunda och lägg kinden mot ett blad. Hur
känns bladet - hårt, mjukt, strävt?
Lägg handen på en sten. Hur känns den?
varm, kall, hård, mjuk, slät, skrovlig?
Ta av dig skorna, gå barfota ett tag. Hur
känns marken under fötterna?
Leta upp en trädstam, hur känns den?
Känn på trädet med kinden, foten, armen,
munnen och fingertopparna. Med vilken
kroppsdel känner du bäst?
Sidan 72
I skog och mark,
elevuppgifter
Här följer ytterliggare elevuppgifter. Du kan
använda dem som modell för egna, enkla uppgifter. Målet är att instruktionerna skall vara
korta och kalara. Du kan anpassa dem som du
vill till just din klass. Ta även hänsyn till den
naturtyp ni är i.
Sinnen
steg 1
Sätt dig bekvämt.
Sitt nu och lyssna i 5 minuter. Lyssna och titta!
Vad händer i skogen?
Rita och berätta.
steg 2
Fundera på!
Vad vill du undersöka i skogen?
Hur tänker du göra det?
Rita och berätta vad du får veta.
Lavar
Sätt dig på en torr sten.
Hur känns stenen?
Ofta finns det en skorpa på stenen. Skorpan
består av lavar.
Undersök om det växer lika mycket lavar på
stenens alla sidor.
Var växer det mest? Vad tror du det beror på?
Diskutera gärna med en kamrat.
Använd en lupp för att titta närmare på lavarna.
Andra lavar växer t ex på gärdsgårdar, trädstammar och subbar.
Leta efter andra lavar, hur många hittar du?
Försök ta reda på vad det är för lavar.
Mossor och Lavar
Ibland kan det vara svårt att skilja mossor och
lavar från var andra.
Samla in några mossor och lavar. Försök sortera dem i 2 högar, en för mossor och en för
lavar.
Låt en kamrat pröva på att sortera. Blir det
olika?
Sol och skugga
En del växter trivs i sol, andra vill växa i
skugga.
Sidan 73
Plocka några växter från en solig plats. Välj
sedan ut några växter från en skuggig plats.
Jämför med dina kamrater har de valt samma
sorter som du?
Pröva att blanda samman växterna och sortera
upp dem igen efter solig och skuggig plats.
Försök med hjälp av en flora att sätta namn på
växterna.
Fundera på, hur är det med djuren? Finns det
djur som vill leva i skugga och fukt? Finns det
djur som vill ha sol?
Hur kan du ta reda på något om det? Diskutera
med dina kamrater hur ni skall göra.
Ormbunkar
Leta efter olika sorters ormbunkar. Var trivs
de? Vad beror det på?
Leta efter ett ormbunksblad som inte slagit ut.
Undersök det försiktigt, på vilket sätt vecklar
det ut sig? ( Av alla växter är det bara ormbunkar som gör så.)
Undersök om det finns någon ormbunke som
blommar?
Titta på ormbunksbladets undersida. Vad finner du där? Titta med lupp.
Är det något mer du vill veta om ormbunkar?
Hur tänker du ta reda på det? Berätta för en
kamrat om vad du tänker göra, kanske ni kan
hjälpas åt?
Rita och berätta vad du nu vet om ormbunkar.
Mossor
På stenar och på marken växer det mossa. Det
finns många olika arter av mossa.
Titta noga och nära, använd lupp. Plocka några
olika mossor och undersök dem.
Kanske hittar du mossornas sporkapslar?
Om du gör det så undersök en kapsel.
Först tar du av mössan.
Sen lyfter du på locket.
Vad hittar du innuti kapseln? Använd lupp.
Tag reda på mer information om mossornas
sporer och sporkapslar i en flora.
Leta rätt på vitmossa. Tag en näve vitmossa.
Blöt den i vatten, krama den. Vilken viktig
egenskap har vitmossa?
Lägg vitmossan på tork några dagar. Vad händer med den?
Förr lade man på en del ställen sina småbarn
på torr vitmossa. Varför?
Sidan 74
Trädstam
Välj ut en trädstam. Se närmre på barkens
mönster. Rita av barkens mönster.
Alternativ;
Denna uppgift kan göras med sten, stubbe,
en mosstuva mm
Bär
Sök efter olika sorters bär. Samla in några
av dem. Titta på dem i lupp. Rita av dem.
Tag reda på från vilken växt de kommer.
Alternativt;
Gör samma sak med frukter, frön och kottar.
Dela på några bär du samlat in. Titta på
dem i lupp. Rita och berätta vad du ser.
Alternativt;
Gör samma sak med frukter, frön och kottar.
Spindelnät
Sök efter spindelnät. Rita av nätet. Se efter
vad spindeln gör.
Alternativt;
Detta kan göras med en nyckelpiga, en larv
mm.
En varriant på ”Räkna bilar”
Rita ett streck för vart djur du ser som
flyger.
Alternativt;
Djur som kryper.
Hoppas denna sekvens av uppgifter som du
lätt kan anpassa och även ge som muntliga
instruktioner har givit dig inspiration till
att pröva någon eller några av dessa uppgifter.
Sidan 75
Observation av myror
Gör en lista på allt som myrorna äter.
Gör så här:
Sök upp en myrstack.
1 Bevaka några myr vägar. Obser vera och anteckna vad myror na drar till stacken. Anteckna särskillt vad de kan tänkas
äta.
2 Följ en av myrstigarna bort från stacken Ta reda på vart den leder. Leta där efter
exempel på vad myror na livnär sig av.
3 Om ni har ett konstgjort myrbo på skolan, kan du ta med dig myror na i en burk och
placera dem i myrboet. Genom obser vationer kan du sen följa myrornas dagliga liv.
Sidan 76
Naturdeckare - manual
Gör så här:
Dela ut Naturdeckaren (stencilen) till eleverna (lämlpligt att göra den en och en eller två till tre elever
tillsammans).
1 Ange inom vilket område de får aggera detektiver.
Om det är tomten så leda ut tomtkarta om det är
längs ett spår så ge dem den kartan.
2 När du sen gett dem området och gruppen så är det
dags för dig att att ange förutsättningarna för en
fullgjord uppgift. Exv räcker det med att de kryssar
i rutan när de funnit objektet eller skall de ta med
"bevis" hem och redovisa för kamraterna. Mellan de
två olika ytterligheterna kan du varriera uppgiften i
det oändliga. Tänk även efter vad de behöver ha med
sig för övrig utrustning, lupp, penna, papper kanske?
3 Redovisning av uppgiften, visst! Det är viktigt att
eleven får tillfälle att i någon form beskriva sina
upplevelser för kamraterna - muntligt , bild, foto,
ljud mm.
Tekniken i denna
uppgift är enkel.
Testa den själv, gör
en egen.
En rolig uppföljning
skulle kunna
vara att eleverna
själva gör en
"Naturdeckare".
Sidan 77
Naturdeckare
Studera en
insekt på nära
håll.
Leta efter
bevis på
en hackspett.
Blad större
än din hand.
Vandringsled!
Bevis på
ekorre.
Lyssna eller
titta på en
fågel
Bäck
och
bro!
Svamp!
Undersök murken ved
Lukta på en
blomma.
Kotte!
Spindelväv!
Sidan 78
Natur-tolvan (på tomten)
Uppgiften går ut på att lära sig några vanliga träd. Träden finns numrerade på tomtområdet från 1 till 12. Med eller utan hjälp av bilder på löv, bestämningstabeller eller böcker
skall ni ta reda på vad det är för träd. Vad ni får till hjälp beror på hur svårt er lärare vill
göra det.
Gör så här:
1 Jobba i grupp eller enskillt (läraren bestämmer)
2 Be din lärare om att få penna och papper, så att du kan skriva upp nummer och namn
på träden.
3 Av läraren får du också ut eventuella hjälpmedel för att kunna identifiera träden.
4 Till slut skall du också få ut en karta över området där de olika träden är utmärkta med
nummer.
5 Sen är det bara att ge sig av ut och ta reda
på vilka olika träd som finns.
Sidan 79
Kartan till naturtolvan
Sidan 80
Sidan 81
Sidan 82
Fågelsång
Till Läraren
lite extra tid. Men övning ger färdighet. För en
del blir det sen en livslång hobby.
Förbered hemma
Eleverna bör ha bekantat sig med de vanligaste
häckfåglarna (markerade i föteckningen). Det
finns många alternativ att göra det på exv:
Fågelutflykt kring den egna skolan.
Titta på uppstoppade fåglar och/eller läsa om
och studera bilder av de vanligaste fåglarna.
Lyssna på fågelläten, det finns numera ett antal olika CD skivor med fågelläten.
Fågelboken
En bra fågelbok är viktig för att man skall
kunna göra en säker identifiering. Det finns
numera en hel del att välja på som är bra. Tänk
bara på en sak att boken som skall tas med ut
inte får vara för stor. På naturskolan har vi
fältbestämningsböcker.
Kikaren
En sak man bör tänka på är att det krävs vana
att använda en kikare för fågelskådning. Det
är inte helt lätt för en nybörjare att hantera
kikaren så att han/hon ser en fågel i den. Fåglar
rör sig som bekant och det är oftast med blotta
ögat som man först ser en fågel. Sen är det med
kikaren som man vill ta sig en närmare titt, det
är då problemen börjar. Man måste vara snabb
att ”dra” kikaren och sikta in fågeln snabbt
innan den hunnit flytta på sig. Det är inte helt
lätt, säskillt om man har glasögon kan det ta
Kassettbandspelare
antar vi att eleverna vet hur en sådan fungerar.
Revir
Förklara även begreppet revir, se faktaruta. En
annan förklaring finns på revirbandet, lyssna
på det.
Ta med
Naturskolan har ett fåtal kikare och en kassettbandspelare. Så vill ni vara säkra på att lösa
uppriften så ta med extra kikare och kassettbandspelare.
Sidan 83
revir, (av tyska Revier, av franska rivière: flod, strand), 1 territorium,
område som inmutats, försvaras aktivt och besöks mer eller mindre ofta av en individ eller flera individer av samma art. Reviret kan
upprätthållas för t.ex. fortplantning eller födosökning. Många däggdjur
markerar sitt revirs gränser med urin eller doftämnen, många fåglar
markerar med sång. Storleken på reviren varierar bl.a. med djurets
storlek, antal individer och tillgången på föda och boplatser. Även vissa
fiskar och insekter upprätthåller revir.
landets vanligaste fåglar. De fåglar
som är lämpliga att ta upp i första
hand i klassen är märkta med en
bock.
Även människan hävdar revir. Normalt är det medfödda revirbeteendet
fredligt, men det kan också leda till strid och inverka på population och
utveckling.1
1
"revir,” Microsoft® Encarta® Uppslagsverk 2000. ©
1000 fågelarter i Sverige? Nej!
En hel del av oss drar sig för att försöka ta
reda på vad det är för fåglar vi ser runt omkring oss. För det finns ju så många olika
arter! I själva verket är det inte alls på det sättet. Runt omrkring dig i din när miljö så finns
det runda slängar ett 25-tal olika arter. Och i
vårt avlånga land häckar drygt 225 arter. Av
dessa 225 arter är det ett fåtal som är riktigt
vanliga. Här nedan följer en för teckning över
Sidan 84
Sveriges vanligaste häckfåglar
Sidan 85
Fågeluppgift 1: Inspelning av fågelläte
Undersökningsområde:
Närmsta skogsdunge går alldeles utmärkt.
Utrustning:
Kasettbandspelare med mickrofon.
kasettband
Kikare
Fågelbok
Anteckningsmateriel
Gör så här:
När du kommit ut i skogen så spela då in några olika fåglars läten.
Försök ta reda på vilken fågel som sjöng vad, av det du spelade in. Använd kikare och fågelbok.
Kan du inte ta reda på vad det var för fågel på det viset så spela då upp det du spelat in. Det finns
en stor changs att fågeln visar sig särskillt om det är på våren.
Sen kan du ju alltid jämföra hemma med fågelläten från en cd.
Redovisningstips
Använd banden och era anteckningar och berätta om vilka fåglar ni såg och hur fåglarna reagerade på sina egna läten. Det finns en hel del litteratur om fåglar på Naturskolan, där kan du få mer
fakta om fåglarna.
Sidan 86
Fågeluppgift 2: Revirsång
Undersökningsområde:
Närmsta skogsdunge går alldeles utmärkt.
Utrustning:
Kasettbandspelare med mickrofon.
Revirbandet
Kikare
Fågelbok
Anteckningsmateriel
Gör så här:
När du kommit ut i skogen så spela då upp bandet och följ anvisningarna.
Redovisningstips
Använd banden och era anteckningar och berätta om vilka fåglar ni såg och hur fåglarna
reagerade på sina egna läten. Det finns en hel del litteratur om fåglar på Naturskolan, där
kan du få mer fakta om fåglarna.
Sidan 87
Faktablad om fågelsång
Varför sjunger fåglarna?
Vad har egentligen fåglarnas sång för betydelse?
Sången kan bland annat fylla följande funktioner;
Att attrahera en hona.
Att uppräthålla ett revir.
Sången stimulerar produktionen av speciella
hormoner hos fågeln, vilka i sin tur behövs för
att häckningen skall fortsätta.
Ett sätt för kollonihäckande fåglar att synkronisera häckningen, dvs börja häcka på samma
tid.
Har du tänkt på
att sången kan
skilja sig mycket
från art till art.
Jämför du näktergalens varriationsrika sång
med Kungsfågelns
enahanda pipande, så får man lätt
intrycket att näktergalens sång har mer innehåll. Varför flera fåglars sång är så inveklad är
svårt att svara på och här pågår forskning.
Vilken tid på året?
Vi konstaterade tidigare att fåglarna måst ei
vissa fall börja sjunga för att komma igång med
häckningen. Men vad är det som sätter igång
sjungandet? Till de viktigaste orsakerna hör
dagslängden, men även vädret spelar in. Är det
kallt och ruggigt vem vill sjunga då?
Fågelsången har många funktioner. Slutar den
exv sjunga efter att de laggt ägg, så används
i vart fall inte sången för att hävda ett revir.
Fåglar som ägnar mycket tid åt att sjunga efter
äggläggning och under tiden de föder upp sin
avkomma gör det förmodligen för att skydda
sin mat! Hur? Jo genom att sjunga talar den
om att detta område är mitt och här hämtar
jag min mat så kom inte hit och ät! Det måste
fåglar na göra annars kan de inte skapffa tillräckligt med mat till sina barn.
Sidan 88
Blommor, alla vet ju hur en
vitsippa ser ut!
Målgrupp: skolår 1-9
Problem: Hur ser en vitsippa ut?
Hypotes: Du kan ju rita en! Alla har vi ju
sett en vitsippa och vet hur den ser ut - åtminstone har alla sett blomman?
Hur ser de gröna bladen ut?
Hur många kronblad finns?
När du ritat den själv är du väl nyfiken på
hur de andra har gjort. Men framför allt se
och jämföra med orginalet i naturen!
Undersökning: Gör en utflyckt till vitsippsbacken för att studera sipporna. Du
finner snart att naturen intew massproducerar ur samma form. Antalet kronblad
varierar mellan 5 och 8! Räknar varje elev
kronbladen på ett 10 tal blommor och för
in i en tabell eller diagram kan man se variationen och få fram ett medeltal.
Vilket siffervärde går igen i växtrens olika
delar?
Vad är växtens minsta gemensamma nämnare?
Resultat: Alla som brottas med problemet
kan efter en tid rita och/eller skriva ner vad
man vet om växten.
Hur blir resultatet?
Slutsats: Kunskapen om vitsippan har ökat
och nyanser har tillkommit. Elevens upplösningsför måga har ökats. En vitsippa kan
exv ha sex kronblad men också fler upp till
8:a.
Kan inlärningsmodellen utnyttjas i några
andra sammanhang?
Sidan 89
Ekologi uppgifter Introduktion för läraren
Syftet med uppgifterna är i första hand att
ge eleverna tillfälle att på ett praktiskt sätt
öva in begreppen:
Näringskedjor
Näringsväv
klang med naturen? (jägar-samlarkulturen)
Uppgifter
Här följer nu 4 stycken modelluppgifter,
Näringsväv på bok, gran och ek och Buskens konsumenter.
Insikt
När de sedan fått en insikt i hur det hänger
ihop i naturen - naturens ekonomi, kan
detta få bilda en grund att stå på för diskussioner om:
Hur ser näringsväven ut hemma, i staden
och världen?
Vad är det för skillnad mellan naturens
ekonomi och människans stadsekonomi?
Fördelningen av resurserna mellan i-länder
och u-länder.
Introducera begreppet näringspyramid som
en extrauppgift.
Vilken mänsklig kultur lever mest i samSidan 90
Näringsväv på Bok
Leta reda på en bok nära naturskolan, hellst en ung bok eller i vart fallen bok med grenar långt
ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I boken lever en mängd olika djur som alla på något sätt använder boken som mat.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt på boken. Titta
även efter större djur som fåglar och däggdjur. Skriv upp vad du
ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en
där alla djuren är med.
Sidan 91
Näringsväv på Gran
Leta reda på en gran nära naturskolan, hellst en ung gran eller i vart fallen gran med grenar långt ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I granen lever en mängd olika djur som alla på något sätt använder granen som mat.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt på granen. Titta även efter
större djur som fåglar och däggdjur. Skriv upp vad du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla
djuren är med.
Sidan 92
Näringsväv på Ek
Leta reda på en Ek nära naturskolan, hellst en ung ek eller i vart fallen ek med grenar långt ned på stammen.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
I eken lever en mängd olika djur som alla på något sätt
använder eken som mat.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt på eken.
Titta även efter större djur som fåglar och däggdjur. Skriv
upp vad du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böcker na.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren är med.
Sidan 93
Buskens konsumenter
Leta reda på en buske nära naturskolan.
Utrustning
Slaghåv
Pincett
Luppburk
Plastburkar med lock
Bestämningsduk - landdjur
Vad jag finner i skogen eller Smådjur i skogen
Fågelbok
Det finns många olika djur som lever i en buske. För att inte slåss med varandra om näringen som finns i busken använder de busken på olika sätt. Fjärilslarver äter bladen,
skalbaggslarver kan gnaga sig in i barken eller veden, bladlöss suger saft ur bladen, nyckelpigorna äter upp bladlössen osv.
Fånga in så många olika småkryp som möjligt i busken. Titta även efter större djur som
fåglar och däggdjur. Skriv upp vad du ser.
Tag reda på vad djuren heter med hjälp av fakta böckerna.
Tag reda på vad de äter.
Redovisa i form av näringskedjor och näringsväv, försök rita en där alla djuren är med.
Sidan 94
Svampar
Plocka några olika svampar. När du plockar dem så försök besvara följande frågor.
Var växte den? Vilka träd och andra växter finns runt omkring vid svapens växtplats?
Hur ser den ut på översidan? Och hur ser den ut på undersidan?
Hur ser foten ut utanpå och inuti?
Hur luktar svapen? Hur känns den att ta på?
Finns det några djur på eller inuti svampen?
Samla in några av de djuren och försök ta reda på vad det är. Titta på dem i lupp.
Varför fanns djuren på svampen?
Peta försiktigt i marken runt foten på en svamp. Försök finna några tunna vita trtådar,
som hänger ihop med foten på svampen. Undersök närmare med lupp. Läs mer om mycel
i en svampbok.
Ibland har svampens hatt skivor på undersidan. Ibland ser undersidan ut ut som skummgummi. Det är faktiskt långa rör. Titta närmare med lupp.
Är din svamp en skivling eller rörsvamp?
Sporerna som svampen förökar sig med finns i rören eller på skivorna. Röksvampen är en
svamp som har sporerna inuti sig. Sporerna är röken!
Sidan 95
Inventering - Artjakt
Syfte
Du får se djur och växter som du inte sett förut.
Du jämför olika miljöer med varandra.
Hur gör du?
Grupp
Genomför
Lagom är att vara 2-5 Välj ut en naturtyp du vill
i gruppen när ni gör undersöka tex granskog.
undersökningen
Lägg ut rockringen där
och undersök allt som
finns innaför ringen.
Utrustning
Skriv upp allt du finner.
Du behöver;
Jobba med böckerna när
papper
du hittar något du inte
penna
vet vad det är.
lupp
flora
småkrypsböcker
burkar
håvar
picetter
rockring
Givetvis detta blad
Jämför
Välj ut en annan
naturtyp tex
ängen. Gör om
undersökningen.
Att fundera över
Var hittade ni mest organismer?
Hur stora var de?
Vad äter de?
Hur påverkar ljuset antalet organismer?
Vilken typ av organismer var vanligast?
Sidan 96
Ängen - uppgifter att välja mellan
Småkryp på ängen
Insekter ute i natten
Ängsblommor
Artjakten
Men innan du börjar med dessa uppgifterna så gäller det att finna ett relativt öppet ställe
med inte allt för mycket träd. En plats som du kan kalla för äng! Det finns ett antal lämpliga öppna platser kring lägerskolan, kolla in dem innan och bestäm dig för var dina elever skall genomföra sina undersökningar. Den uppgiften som behöver el gör du lämligen i
anslutning till huset och tänk på att inte genomföra den om det regnar.
Sidan 97
Småkryp på ängen
Utrustning
Snickarback
Plastduk, landdjur
Vad jag finner på åker och äng
Stora plastburkar
Mindre plastburkar
Pincetter
Luppburkar
Planteringsspade
Kontrollera och räkna in all utrustning efter användande.
Uppgiften är lämplig att göra ppå senvåren och fram till i slutet av september. I oktober
börjar djuren förbereda sig på övervintring och därför avtar aktiviteten hoss småkrypen.
Syftet med uppgiften är att finna så många olika djur som möjligt på ängen.
Tillvägagångssätt - du kan i huvudsak leta på 2 sätt:
Använd slaghåven för att fånga de insekter som flyger och för att skaka fram vad som
finns i gräset och buskarna. Dra slaghåven genom vegetationen, den tål det. Täck på håvens namn, slaghåv!
Sidan 98
Kryp på alla fyra med pincett i handen och plocka vad du kan finna i och på marken. Gräv
gärna upp jord med en planteringsspade och se efter vad som finns i jorden.
Efterarbete
När du fångat in alla djuren då börjar det riktiga arbetet:
Tag reda på vad djuren heter och vad de äter. Till din hjälp har du plastduken och ”Vad jag
finner på åker och äng”.
Gör näringskedjor och näringsvävar där ”dina” djur ingår.
Gör en utställning och visa dina kompisar vad du hittat.
Sidan 99
Insekter ute i natten
Utrustning ute:
Sladdlampa
Vit plastduk (eller lakan)
Plastburkar
Slaghåv
Utrustning inne:
Luppar
Inektsböcker
Plats: Så långt bort från skolan som sladden når.
Tid: På natten hela säsongen. Bäst är det molninga vindstilla nätter.
Uppgift: Häng upp sladdlampan utomhus. Bred ut plastduken under lampan och häng
upp en bakom lampan.
Sätt dig en bit bort och vänta och se vad som kommer. Se hur småkrypen dras till ljuset
och samlas på duken.
Använd håven för att försiktigt fånga upp krypen, lägg dem sedan i burkar.
Sen kan ni gå innomhusoch titta på er fångst i lugn och ro. Lupp måste man ha liksom
böcker om småkrypen. Rita av och läs om småkrypen.
Sidan 100
Ängsblommor
Utrustning:
Snickarback med
Floror
Luppar
Uppgiften är lämplig att göra under senvåren och fram till september
månad. Övriga delar av året så är tillgången på blommor dålig.
Tillvägagångssätt:
Välj ut varsin blomma på ängen. Välj ut en som du tycker om, tycker är
vacker eller verkar vara spännande.
Arbeta i gruppen med att ta reda på vad det är för bommor ni valt ut.
Använd floran och luppen.
Läs om din blomma och anteckna. Visa din blomma för dina kompisar och berätta om
den. Ni kan göra en blomsterutställning när ni kommer tillbaks till lägerskolan.
Sidan 101
Inventering - Artjakt
Syfte
Du får se djur och växter som du inte sett förut.
Du jämför olika miljöer med varandra.
Hur gör du?
Grupp
Genomför
Lagom är att vara 2-5 Välj ut en naturtyp du vill
i gruppen när ni gör undersöka tex granskog.
undersökningen
Lägg ut rockringen där
och undersök allt som
Utrustning
finns innaför ringen.
Du behöver;
Skriv upp allt du finner.
papper
Jobba med böckerna när
penna
du hittar något du inte
lupp
vet vad det är.
flora
småkrypsböcker
burkar
håvar
picetter
rockring
Givetvis detta blad
Jämför
Välj ut en annan
naturtyp tex
ängen. Gör om
undersökningen.
Att fundera över
Var hittade ni mest organismer?
Hur stora var de?
Vad äter de?
Hur påverkar ljuset antalet organismer?
Vilken typ av organismer var vanligast?
Sidan 102
Minikurser till Naturskolan
Syfte
Att deltagarna skall känna att de lärt sig något väsentligt om ett klart avskiljt område i
naturen.
Att de undertiden får en fin upplevelse i naturen.
Att de får ett fysiskt bevis på att de gått kursen genom att de erhåller ett diplom efter
avslutad kurs.
Kursförslag
Spindlar
Vatten
Kamouflage
Stubbe
Svamp
Uppgifter
De uppgifter som eleven skall lösa är dels sådana som är välkända från pärmen och dels
nya. Hänvisningar finns för varje kurs.
Sidan 103
Kurs - Spindlar
Introduktion
Den här kursen består av 5 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Du och
din lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen
skall ske, vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Känner du igen en spindel? När du ser en spindel hur vet du att det inte är en skalbagge? Räknar du benen eller hur ser du skillnad på djuren?
Rita en spindel så som du tror att den ser ut.
Har den antenner? Hur ser ögonen ut? Hur många ben har den? Var sitter benen? Hur ser
kroppen ut?
2. Var kan man hitta spindlar?
Samla in spindlar. Skriv upp var du hittade dem. Hittar man olika spindlar på olika ställen?
Rita av spindlarna och jämför med din tidigare bild av en spindel.
Sidan 104
3. På vilka sätt skiljer sig spindlarna åt?
Jämför de spindlar du samlat in (om du behöver fler så samla in fler spindlar). Gör en
lista på vilka detaljer som skiljer sig åt.
Har du fångat både honor och hanar? Titta framme vid munnen på spindeln där sitter
något som kallas för pedipalper(ett slags utskott). Honornas pedipalper är smala medan
hannarnas är uppsvällda längs ut.
4. Spinner alla spindlar nät?
Kan du hitta spinnvårtorna på en spindel(använd lupp)?
Fäst spinntråden vid en penna och låt spindeln hänga i tråden.
Hur ser det ut när den spinner en tråd? Hur gör den när den klättrar uppför tråden? Vart
tar tråden vägen?
5. Hur ser ett spindelnät ut?
Leta upp ett spindelnät. Finns det signaltrådar mellan spindelns gömställe och nätet? Vad
händer om man lägger en insekt i nätet? Hur äter en spindel? Undersök det som finns i
nätet. Är det matrester eller ömsade spindelskal? Kan man se vad spindeln äter?
Hur bygger spindeln sitt nät? Varför fastnar spindeln inte själv i nätet?
Sidan 105
Kurs - Vatten
Introduktion
Den här kursen består av 5 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Den 4:e uppgiften kan du slutföra hemma
i skolan. Du och din lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall ske, vilka
tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan
som du behöver, materiel som du får av läraren och använd din
fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. På vilket sätt skiljer sig kryp i vattnet från släktingar på land?
Jämför en sötvattensgråsugga med en vanlig gråsugga. Hur skiljer de sig åt? Vad kan skillnader na
bero på? Känner du till några andra djurgrupper i vattnet som har nära släktingar på land?
2. Hur tar sig vattendjuren fram?
Samla in så många olika vattendjur du kan. Sortera dem efter hur de tar sig fram. Vilken metod är
mest vanlig? Finns det djur som använder mer än ett sätt att ta sig fram på? Vilket kryp är snabbast? Hur snabbt rör de sig?
Sidan 106
3. Vad äter djuren?
Välj ut ett av djuren du fångat. Försök avgöra om det lever av växter eller rov genom att studera
beteendet och utseendet. Lägg särskilt märke till ögon och mundelar och om de är snabba eller
långsamma.
Vad händer om du lägger er ett lämpligt byte till djuret?
4. Hur undviker djuren att bli upptäckta?
Ett gott kamouflage förlänger livslängden för både rovdjur och växtätare. Väl dolda rovdjur har
dessutom större möjligheter att fånga in bytesdjur.
På vilket sätt använder sig djuren av färg, form och beteende för att undvika bli upptäckta?
Om du har möjlighet så ta med djuren hem till ett akvarium. Arrangera olika miljöer i akvariet
med grus och sten i olika färger, försök även med olikfärgade plastbitar, låt fantasin flöda. Vilken
miljö föredrar de olika djuren? Tips – fångar du husbyggande nattsländelarver, ge dem olika material att bygga hus av. Vilket väljer de? Vilka djur trivs bäst i mörker?
5. Hur får småkrypen i vattnet syre?
Leta upp djur som går upp till ytan med jämna mellanrum. Hur ofta går de upp till ytan? Hur
länge är de uppe vid ytan? Hur tror du de djur andas som inte går upp till ytan? Kan du se några
andningsorgan?
Undersök om djuren är lättare än vatten dvs flyter upp om de inte håller sig fast på botten. Finns
det ett samband mellan djurets densitet och andningsmetoden?
En del djur kan fungera som indikatorer på hur mycket syre det finns i vattnet. Vilka av de djur
du fångat kan tänkas visa det? Motivera!
Sidan 107
Kurs - Kamouflage
Introduktion
Den här kursen består av 3 deluppgifter
som du löser och redovisar för din lärare. Du och din lärare kommer överens
i för väg hur omfattande arbetet skall
vara, hur redovisningen skall ske, vilka
tidsramar som gäller. Fråga, använd de
böcker från bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren och
använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Vilken färg är den vanligaste bland krypen i det höga gräset? Vad tror du? Förklara varför.
Gå ut och undersök.
Använd slaghåv. Gå runt och slå i gräset med slaghåven. Töm ut innehållet i en vanna.
Sidan 108
Sortera efter färg i burkar, räkna djuren. Stämmer det med vad du trodde?
2. Hur bra fungerar kamouflaget?
Gör samma sak som ovan, fast nu fångar du djuren med händerna. Blir resultatet det
samma?
Ta lite gräs från ängen och lägg det i en vanna. Ta ett av djuren som har kamouflagefärg
och släpp ner det på gräset i vannan. Vart tar djuret vägen?
Be någon visa var djuret sitter. Är det svårt eller lätt att upptäcka det? Är kamouflaget
bra eller dåligt?
3. Hur ser de nattaktiva djuren ut?
För att fånga djuren så gräv ned burkar i jorden så att
kanten på burken ligger på samma nivå som jordytan.
Fixa ett tak så att djuren inte drunknar om det regnar
på natten.
Sidan 109
Kurs - Stubbar
Introduktion
Den här kursen består av 3 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Du och
din lärare kommer överens i förväg hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen
skall ske, vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Hur bryts trä ned?
Leta upp en murken gren, stubbe eller död trädstam.
Hur känns den?
Finns det spår av något liv som har orsakat nedbrytningen?
Var kommer det bruna jordaktiga som finns mellan
barken och trä?
Samla in allt levande du kan hitta i stubben/grenen/
stammen och lägg i en burk
Finns det svampar och växter på/i veden?
Hur bryter livet i stubben ner veden?
Sidan 110
2. Hur ser organismerna ut som lever i
stubben?
Dela upp allt levande ni samlat in från
stubben. Till hjälp för att dela in och studera organismerna har ni frågorna nedan.
Redovisa ert resultat.
Vad tror du den äter?
Hur många ben har den?
Vilka färger har den?
Är den mönstrad?
Hur är kroppen uppdelad?
Ser alla lika dana ut?
Är de indelade i segment?
Finns det lika många ben som segment?
Har den något huvud?
Kan du finna ögon?
Vilken sorts ögon har den?
Hur ser munnen ut och var sitter den?
Vad händer om du rör vid den?
Har den antenner, om den har det till vad
använder den antennerna?
Vad är fram och vad är bak?
Är det skillnad på över och undersida?
Hur ser baken ut? osv
3. Varför trivs småkrypen så bra i murket
trä?
Skriv upp de faktorer i miljön som du tror
är viktiga för småkrypen.
Ställ upp hypoteser kring varje miljöfaktor
och testa sen. Hur skall du genomföra dina
undersökningar?
Vilken faktor var viktigast?
Sidan 111
Kurs - Svampar
Introduktion
Den här kursen består av 4 deluppgifter som du löser och redovisar för din lärare. Den 4:
e uppgiften kan du slutföra hemma i skolan. Du och din lärare kommer överens i förväg
hur omfattande arbetet skall vara, hur redovisningen skall ske, vilka tidsramar som gäller. Fråga, använd de böcker från bokhyllan som du behöver, materiel som du får av läraren och använd din fantasi för att lösa uppgifterna.
Lycka till!
Uppgifter
1. Varifrån tar svampen sin näring?
Vilka olika underlag växer svampar på?
När du hittar en svamp så försök ta reda på vad den
lever av. Tips, ta upp mer än bara svampen, det den
sitter i också.
Hittar du mycelet?
2. Hur många svampar kan du hitta?
Samla så många olika svampar du kan under
30min.
Varje art ger poäng.
Sidan 112
3. Vem äter svamp?
Finns det några spår av djur på eller i svampen?
Vilka djur hittar du?
4. Hur länge håller en svamp?
Välj ut en av svamparna du plockat. Följ med vad som händer med den om den får ligga
på ett fat, eller sätt den i en mer naturlig miljö ex. v ett terrarium.
Hur utvecklas den?
Hur förändras den med tiden?
Sidan 113
Diplom
till
-------------------------------för väl genomförd
Vattenkurs
på
Naturskolan
-----------------------------Lärare
Sidan 114
Diplom
till
----------------------------------för väl genomförd Stubbkurs på Naturskolan
-------------------------------Lärare
Sidan 115
Diplom
till
------------------------för väl genomförd
Svampkurs
på
Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 116
Diplom
till
------------------------för väl genomförd
Spindelkurs
på
Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 117
Diplom
till
------------------------för väl genomförd Kamouflagekurs
på Naturskolan
-----------------Lärare
Sidan 118
Lekar och spel
FRISBEE-GOLF
Lägg upp en ”golfbana”, med rockringar
som golfhål.
Lämpligt avstånd mellan utslag och hål är
10-50 meter.
Antalet golfhål kan varieras från 2-10st.
Bestäm var man får kasta ifrån.
Vinnare är den som har minst antal kast.
Fortet utan vatten
Berätta en historia om hur nybyggarna på
prärien blivit
inträngda på sitt fort av vilda indianer.
Belägringen drar ut på tiden och vatten
för rådet börjar
tryta.De vita måste göra utbrytningsförsök
för att hämta
vatten,allt under det att indianerna försöker hindra detta.
FORTET:fotbollsplanen
Fridlyst område, får inte beträdas av indianer
Mitt på planen ställs en tom hink.
De vita utrustas med var sin tom vit
burk.Burkar,finns i materielrummet.
Indianerna sprider sig på tomtområdet.
På en given signal försöker de vita ta sig
ner till ”sjön” för att fylla sina burkar.
Indianerna jagar de vita.Den som blir tagen
måste tömma sin burk,om den innehåller
vatten.Sedan får personen löpa igen.
De som lyckas ta sig tillbaka till fortet tömmer vattnet i hinken.
Efter en viss tid avblåses leken och vattennivån avläses.
Därefter sker ombyte av roller.
Det lag som hämtat mest vatten vinner.
KUBBSPEL REGLER
Spelet är mycket gammalt. Troligen spelades det kubb redan på vikingatiden. Spelet
kan liknas vid dåtidens slagfält där de
stridande parterna stod uppställda framför varandra. Spelet går ut på att slå motståndarlagets samtliga kubbar och till sist
kungen. Då kungen faller är segern vunnen.
Sidan 119
1.
Ställ upp kubbar och kung enligt skiss.
Sex strö/slagträn
X
Ca 3 steg
X
Fält A
X
X
X
Kubb/kastlinje A
X
Kung
Ca 3 steg X
Fält B
X
X
X
X
Kubb/kastlinje B
2. Välj två lag. Varje lag kan bestå av 1-6 personer. Lagen ställer sig bakom sina respektive kubbrader.
3. Lag A som börjar fördelar ströna så jämt som möjligt inom laget.
4. Spelet kan börja! Lag A skall från från sin kubb/kastlinje med ströna försöka slå ned lag
B:s kubbar.
Så kallat ”helikopterkast” är förbjudet.
5. Det är nu lag B:s tur att kasta ströna. Innan de gör detta skall någon i laget kasta över
de kubbar lag A slagit ner. Kubbarna skall hamna i fält A. De ställs upp där de landar. Blir
kastet för långt och kubben hamnar bakom kubb/kastlinje A flyttas den fram vinkelrätt
och reses upp
Sidan 120
på denna linje. Hamnar den i fält B görs kastet om. Lag B kastar nu ströna och försöker
i första hand slå ned de kubbar i fält A som står närmast kungslinjen. Detta av taktiska
skäl. Se punkt 6.
6. Lag A kastar nu tillbaka de omkullslagna kubbarna på samma som beskrivits under
punkt 5. De skall hamna i fält B. Om det finns någon STÅENDE kubb kvar i fält A flyttas
kastlinjen fram till denna. Lag A får alltså från denna tänkta linje kasta sina strön.
På detta sätt gå spelet fram och tillbaka till dess att något lag slagit ned motståndarlagets
samtliga kubbar och sist kungen. Observera att man för att vinna måste slå ned kungen.
Om man slagit ned alla kubbar men sedan missar eller inte har något strö kvar att slå ned
kungen med har man förlorat. Man har även förlorat om man under spelets gång med
strö träffar kungen.
PINNBRÖD
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 dl vatten
salt (1 tsk)
Blanda ingredienserna i en plastpåse
Sidan 121
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 122
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 123
Snapphanehövdingens skatt
Örkelljungatrakten var ett aktivt snapphaneområde.Utidetta kan man hitta på en historia
om hövdingen,Johan med Hatten,som erövrade en skattkista från svenskarna.
Uppgiften är att med hjälp av”skattkarta”ta reda på vad skattkistan innehåller.
A.Orientera klassen med hjälp av”stora kartan”som finns i materielrummet.Visa hur kontrollerna ser ut.
B.Dela ut elevkartorna och svarslapparna.Finns i materielrummet.
C.Antingen gemensam start eller med tidsintervaller.
Sidan 124
Fotoorientering 1, 2 och 3 - Söderåsen
Kontroller:
Fyrkantiga vita skyltar med siffra plus bokstav.
Utrustning:
Inplastad fotoorienteringsskylt med fotografier inom området. Start
kort och pennor.
Organisation:
Placera ut den inplastad fotoorienteringsskylten på ett bord i anslut
ning till huvudbyggnaden. Eleverna skall uppsöka platserna där foto
grafierna tagits. På startkortet skall eleverna anteckna de bokstäver
som finns på respektive skylt. När en kontroll klarats av kan det vara
lämpligt att återvända till startplatsen och välja ut en ny kontroll.
Individuell start med tidsintervall. Vinnare är den med kortast tid.
Facit:
Bana 1
Kontroll
1
2
3
4
5
6
Bokstav
A
D
G
J
M
P
Bana 2
Kontroll
7
8
9
10
11
12
Bokstav
B
E
H
K
N
Q
Bana3
Kontroll
13
14
15
16
17
Bokstav
C
F
I
L
O
Sidan 125
Stjärnorientering Hjälmsjövik och Söderåsen:
1. Det finns fem olika delorienteringar. Alla kontroller finns inom
naturskolans tomtgräns.
2. Varje delorientering har sin färg:
Bana ett är vit
Bana två är grön
Bana tre är blå
Bana fyra är röd
Bana fem är svart
3. Vid varje kontroll finns en järnstolpe med respektive banfärg på
och en stiftklämma påsatt.
4 När eleverna kommer till en kontroll skall de stämpla sitt startkort med början i ruta ett osv. Eftersom det finns mer än 20 kontroller måste eleverna ha två startkort ( ett och två).
Man kan dela ut det andra startkortet efter den tredje banan
eller från början.
5. Alla elever skall hitta alla kontroller på alla banorna men de skall
göra det utan att ”följa John”.
Sidan 126
6. Skriv elevens namn på startkorten och vilken ordning denne skall
ta de olika banorna. Se ”startordning för stjärnorientering”.
Exempel: Elev nr 1 har följande banordning 1 2 3 4 5
Elev nr 2 har 2 3 4 5 1 Elev nr 3 har 3 4 5 1 2 osv
7. Om du vill så kan du starta fem elever samtidigt, ingen kommer att ha
samma banordning.
8. Man kan genomföra stjärnorienteringen enskilt eller i par. Bäst
enskilt för inlärningens skull.
9. Man kan använda hela eller delar av stjärnorienteringen som nattorientering om man hänger ut reflexer.
10.Vinnare är den som hittar alla kontrollerna på snabbast tid.
Sidan 127
Orginal finns på Naturskolan
Sidan 128
Fri orientering
Organisation av fri orientering.
Syftet med denna orientering kan ju vara
flera: naturupplevelser, naturstudier, ren
orienteringskunskap mm.
Ett sätt att arbeta är att man dag ett tillsammans med eleverna gå fri orientering
och samtidigt ”ingående” studera den natur
som man passerar. Självklart har man med
sig kartan och vänjer sig vid denna samtidigt. Vill du kan du låta barnen ”visa” vägen till kontrollerna i tur och ordning.
Dag två hänger man ut orienteringsskärm-arna med stiftklämmor. Du kan
starta eleverna enskilt, i par eller i små
grupper. Allt efter önskemål och/eller förmåga.
Tycker du att orienteringsmomentet blir
för lätt om du har gått banan dagen innan,
kan du första dagen promenera banan baklänges.
Vi vet att detta förfaringssätt är en chans
till en fantastisk naturupplevelse.
Fri orientering 2, Söderåsen 1996,
medelsvår, 12 kontroller, 3800 m
Kontrolldefinitioner:
Start och mål: Naturskolan Söderåsen.
1 Bäckförgrening
2 Sten på höjden
3 Stup, uppe
4 Bäckförgrening
5 Stengärdsförgrening
6 Stup uppe på höjden
7 Stigslut
8 Stengärdsförgrening
9 Korsning stengärde/bäck..
10
Sten på höjden
11
Inägohörn/stengärdskorsning
12
Stengärdskorsning/ sö inägohörnet
Kontrollerna skall uppsökas i
nummerordning.
När maxtiden har gått återgå till
naturskolan.
Sidan 129
Mörkervandring
Motiv
Varför mörkervandring?
Nya världar kan öppnas!
Mål
1.
Att minska rädslan för mörkret genom
positiva upplevelser.
2.
Att lära sig om den naturliga världen om
natten (växter, djur, stjärnor, planeter, och
andra ting och händelser).
3.
Att undersöka natten genom att använda sina sinnen
på ett nytt sätt.
Hinder:
1.
Vi har blivit lärda att frukta natten genom negativa
associationer av våld och andra hotande varelser och situationer. Media har gjort
det mesta för att höja rädslan för mörker i vår kultur.
2.
Människan är ofta rädd för det okända och har begränsad egen erfarenhet av att
vara ute i mörker.
Sidan 130
Strategier:
1.
Samtala om mörkerrädsla och hur den uppkommer och kan övervinnas.
2.
Förklara målet med mörkervandring i naturen, och hur varje övning leder till målsättningen.
3.
Gör klara regler så att ingen kommer att skrämma någon annan eller åstadkomma
negativa upplevelser.
4.
Förklara hur viktigt det är med att vara tyst och röra sig försiktigt under vandringen
(för att kunna höra nattens ljud, se djur eller deras närvaro, ha en skön och avspänd
stund ….)
5.
Förklara varför inget ljus får användas under en del av vandringen.
6.
Förklara varför man kan gå säkert i mörker, och hur man kan hjälpa varandra.
7.
Dela tankar och upplevelser efter promenaden.
Aktiviteter:
1.
Lyssna till ljud genom att kupa handen bakom örat medan du står stilla och vrider
överkroppen.
2.
Observera siluetterna av träd och buskar. Leta efter kända skepnader av djur och
andra föremål mellan grenarna.
3.
Kontrollera temperaturen i luften, på träd, i jorden; använd dina sinnen: näsa, kind,
öra, fingrar….
4.
Lukta på nattluften, på jorden, krossade växtdelar ……
5.
Förklara hur mörkerseendet fungerar och experimentera med olika tekniker att upptäcka färger och ljus.
Sidan 131
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Skapa och lyssna till eko genom att ropa ett kort rop unisont. Diskutera hur fladdermöss använder eko för att finna föda. Om du ser eller hör fladdermöss, kasta flörtkulor eller andra mjuka föremål i luften och se hur fladdermössen undersöker dem.
Sök efter biologiskt ljus -insekter, växter, svamp(mycel) mm.
Använd en ficklampa och sök efter reflexer i spindelögon, genom att hålla ficklampans baksida mot pannan.
Identifiera direkta- och reflekterande ljuskällor. (reflexer, stjärnor, månen, elektriskt
ljus….). Visa hur mycket ljus en tändsticka kan sprida, och tänd den sedan på avstånd. Rör tändstickan i cirkel eller linjärt. Be eleverna att snabbt sluta ögonen och
försök att se bilden av mönster på näthinnan.
Lokalisera djur som grodor, spindlar, ugglor, fladdermöss…..
Om ni hittar kvartsstenar, slå dessa mot varandra. De kommer att sprida gnistor och
lukta speciellt.
Dela ut bitar av olikfärgade papper till gruppen. Be dem att gissa vilken färg bitarna
har. Be dem undersöka färgerna på kläderna och kolla sedan när de kommer ut i ljuset.
Hitta Polstjärnan på himlen och sätt ner en pinne som pekar mot den. Pinnen bildar
en vinkel mot jorden som är lika stor som latituden på jordklotet där du står. Den
kan också användas som solur en solig dag.
Sprid ut gruppen efter stigen så att de kan undersöka natten på egen hand. Ingen får
röra sig eller ta kontakt med någon annan. Hämta dem efter en kort stund.
Spela upp en ugglas läte med hjälp av en bandspelare, eller härma om du kan. En
uggla kan svara om gruppen är tyst. Var försiktiga under häckningstiden av flera
anledningar.
Sidan 132
16. En stjärnklar natt - försök att hitta nya stjärnbilder. Kan du hitta nya t.ex. Disneyfigurer eller andra kända ”saker”.
17. Häng ett vitt lakan utomhus och lys på det med en ficklampa. Det kommer att attrahera nattflygande insekter.
18. Se till höger eller vänster om en svag stjärna för att se om stavarna (mörkerseende,
utanför gula fläcken) eller tapparna (direkta seendet, färg, dåligt ljuskänsliga) i ögat
ser ljus bättre.
19. Rör ihop krossade bananer, melass och öl. ”Måla” på träd i skymningen för att locka
mal och andra insekter.
Uppföljning
Gör en lista på frågor och öppna påstående.
Sidan 133