Presentationsbroschyr av CAMTÖ

HTA-enheten CAMTÖ
Centre for Assessment of
Medical Technology
in Örebro
HTA-enheten CAMTÖ har i uppdrag att främja utvecklingen av evidensbaserad medicin och
att vara rådgivande organ i frågor rörande utvärdering av medicinska metoder inom Region
Örebro län. Vi ingår i Enheten för Ledningsstöd som arbetar med strategiskt och operativt
stöd för verksamhetsutveckling i hela hälso- och sjukvården.
HTA-enheten CAMTÖ är representerat i Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning som har till
uppdrag att bereda ärenden för ställningstagande av vård och behandling i enlighet med
senaste kunskap till Region Örebro läns ledningsgrupp. CAMTÖ är även representerat i
Regionala Kunskapsstyrningsgruppen för sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro.
Verksamheten bedrivs inom följande huvudområden:
•
Initiera processer för att föra ut slutsatser från systematiska
kunskapssammanställningar i vården via Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning
•
Producera systematiska kunskapsunderlag inför ställningstagande exempelvis vid
införande av ny metodik, eller utförande av befintlig metodik
•
Leda HTA-samverkan inom sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro
•
Samverka nationellt genom samproduktion med SBU (Alert-rapporter och
Kommentarer) samt genom att delta i SBU:s HTA-nätverk
•
Erbjuda utbildningsinsatser inom evidensbaserad medicin
CAMTÖ – Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i
Region Örebro län
HTA – Health Technology Assessment
SBU – Statens Beredning för Utvärdering av medicinska metoder
http://www.regionorebrolan.se/sv/Forskning/Forskningsomraden/CAMTO
Presentation av projekt
Brist på evidens för hostmaskin
HTA-enheten CAMTÖ har under 2014 arbetat tillsammans med SBU med att ge en
kommentar på en systematisk översikt av Cochrane om hostmaskiner för personer med
neuromuskulära sjukdomar ur ett svenskt perspektiv.
Mekanisk in- och exsufflation (MI-E; in- och utandning), så kallad hostmaskin, används för
invasiv anslutning (endotrakealtub eller trakeostomi) och icke-invasiv behandling och är ett
sätt att avlägsna sekret hos personer med nedsatt hostförmåga. Personer med neuromuskulära
sjukdomar, till exempel amyotrofisk lateralskleros (ALS), postpoliosyndrom (PPS), spinal
muskelatrofi (SMA) och Duchennes muskeldystrofi (DMD) kan ha nedsatt hostförmåga.
Hostmaskin används på barn och vuxna i både sjukhus- och hemmiljö. Det tänkta syftet med
en hostmaskin är att dels förebygga lungkomplikationer, dels att underlätta andning i akuta
situationer, framförallt genom att avlägsna sekret eller matrester. Behandling med hostmaskin
kan utföras regelbundet eller vid behov vid upprepade tillfällen dygnet runt av fysioterapeuter,
personliga assistenter, brukare och närstående.
För att granska översiktens metodologiska kvalitet användes granskningsmallen AMSTAR.
En uppdatering av översiktens databassökning gjordes i april 2014. Dessutom gjordes en
praxis-undersökning via en enkät i mars 2014 vid en nationell konferens i Örebro för
utprovare och förskrivare av hostmaskiner.
Arbetets resultat visade att ingen av de fem inkluderade studierna i Cochranes översikt
rapporterade några resultat av de fördefinierade utfallsmåtten (primärt mortalitet) efter sex
månader. En studie rapporterade trötthet som komplikation till behandlingen. Peak cough
expiratory flow (PCEF) var det vanligast förekommande utfallsmåttet men inte heller det
visade några statistiskt signifikanta skillnader jämfört med andra host-tekniker. Den
uppdaterade sökningen tillförde inga nya relevanta studier. Enkätundersökningen visade att
hostmaskinen användes över hela Sverige och även för andra neurologiska sjukdomar som
ryggmärgsskada och Multipel Skleros (MS).
Effekten av MI-E, hostmaskin, för patienter med neuromuskulära sjukdomar är otillräckligt
studerad. Det behövs väldesignade randomiserade kontrollerade studier med patientnära
utfallsmått för att avgöra nyttan av att använda hostmaskin. Många patienter som använder
hostmaskin befinner sig i en palliativ fas där mortalitet kan ifrågasättas som relevant
utfallsmått. I stället skulle utfallsmått som livskvalitet och upplevelser/erfarenheter från
patienter och närstående vara av större betydelse. Kvalitativa studier skulle vara ett värdefullt
komplement och skulle möjliggöra en mer balanserad etisk bedömning av nyttan. I avsaknad
av evidens, och då hostmaskiner redan används, rekommenderas starkt att systematiska
uppföljningar av risker och nytta av behandlingen utförs. Vidare finns det ett behov av
nationella och internationella riktlinjer. Referens: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Hostmaskinmekanisk-in-och-exsufflation-vid-neuromuskulara-sjukdomar/
Ansvariga: Ann-Britt Zakrisson, Lars Berggren
Bildterapi som behandlingsmetod
Bildterapi är vid sidan av dans-, drama- och musikterapi en konstnärlig terapiform. Den
fokuserar på icke-verbal kommunikation och kreativitet i en trygg miljö i relation med en
terapeut. Inom bildterapi arbetar man individuellt eller i grupp med att låta personer uttrycka
sig genom att måla bilder, för att söka kunskap om sig själv och sin situation. Detta
kombineras med reflekterande och bearbetande samtal. Bildterapi ska ses som ett komplement
till övrig behandling och har beskrivits som en bra metod för flera diagnosgrupper.
Syftet med denna översikt var att undersöka vilket vetenskapligt stöd det finns för att
bildterapi har effekt för personer med psykiatrisk sjukdom (schizofreni, depression, ångest,
ätstörning, trauma, sexuella övergrepp), demens, cancer, smärta eller psykosomatiska
tillstånd.
Två CAMTÖ-medarbetare gjorde en litteratursökning i PubMed, Cochrane Library och
PsycINFO till och med mars 2014. Artiklar som inkluderades var systematiska översikter,
randomiserade, kontrollerade studier (RCT) och kontrollerade studier (CT).
Sökningen resulterade i 71 artiklar, varav tio RCT och två CT uppfyllde inklusionskriterierna.
Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU;s mall för kritisk granskning av interventionsartiklar.
Elva artiklar bedömdes vara av låg och en artikel av medelhög studiekvalitet. Artiklarna rörde
områden såsom schizofreni, sexuella övergrepp, smärta, trauma hos barn och ungdomar,
cancer samt Alzheimers sjukdom.
Slutsats
•
•
Den kliniska erfarenheten ser ut att vara större än den vetenskapliga.
Det föreligger otillräckligt med vetenskapligt underlag för att bildterapi har effekt vid
ovan refererade diagnoser. Antalet ingående RCT och CT var för få och av för låg
kvalitet.
• Nya metodologiska välgjorda studier behövs för att uttala sig om effekten för olika
diagnosgrupper.
• Om metoden ska användas bör en noggrann, systematisk utvärdering och uppföljning
ingå.
Ansvariga: Fides Schückher, Ann-Britt Zakrisson
Diagnostisk precision och säkerhet vid temperaturmätning temporalt
På begäran från Medicinsk Teknik görs en systematisk kunskapssammanställning för att
bedöma noggrannhet i temperaturtagning över temporalisartären med temporalisscanner och
hur säkert den klassificerar de med och utan feber jämfört med termometrar som mäter
kärntemperatur, exempelvis rektalt. Studier som inkluderas innefattar både barn och vuxna.
Rapporten kommer även att belysa etiska och hälsoekonomiska frågor.
Ansvariga: Håkan Geijer, Georg Lohse, Ylva Nilsagård
Diskussionspartner: Ronny Carlsson, LoVS MT
Nevisense – ett kunskapsunderlag
På uppdrag från regionledningen har CAMTÖ tagit fram ett kunskapsunderlag för att bedöma
det vetenskapliga underlaget för elektrisk impedansspektroskopi (Nevisense). Nevisense är ett
hjälpmedel för att bedöma melanommisstänkta hudförändringar. Instrumentet uppges öka
andelen korrekt positiva och minska andelen felaktigt klassificerade negativa bedömningar av
melanommisstänkta hudförändringar. Instrumentet marknadsförs kommersiellt.
Traditionellt ställs diagnosen genom klinisk undersökning med inspektion, dermoskopi och
efterföljande excision med PAD. Nevisense har hög sensitivitet (97%) men låg specificitet
(34%). Detta gör att relativt många excisioner ändå måste göras för att få tillförlitlig diagnos.
Det nationella vårdprogrammet för behandling av malignt melanom anger inte Nevisense som
ett hjälpmedel för diagnos.
Slutsatsen är att Nevisense utgör ett komplement till rutinundersökning i vissa mer
svårbedömda fall. Den kliniska undersökningen med inspektion, dermoskopi med excision
utgör grunden för diagnostik.
Ansvarig: Lars Berggren
SBU-rapporten
”Omhändertagande av äldre som inkommer
akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre”
Med ökad ålder följer ett ökat behov av akut omhändertagande. Patienter över 65 år står för
ungefär 40 % av alla besök på sjukhusens akutmottagningar och i många fall måste den äldre
stanna kvar på sjukhuset.
Rapporten konstaterar att omhändertagande för sköra äldre genom ett integrerat strukturerat
omhändertagande har vetenskapligt stöd. Det innebär att en helhetsbedömning görs av ett
multiprofessionellt team med direktansvar för patienten under vårdtiden. Teamet består av
läkare, sjuksköterska och minst en profession till, främst med rehabiliteringskompetens.
Teamet har ett interdisciplinärt synsätt, dvs. de olika yrkesgrupperna delger varandra sina
bedömningar och arbetar mot ett gemensamt mål. Oftast krävs regelbundna teammöten.
Metoden leder till bättre funktionsförmåga (personlig ADL) än vanlig vård. Möjligheterna att
bo kvar i eget hem efter sjukhusvistelsen förbättras också. Metoden är minst lika bra som
vanlig vård när det gäller minskad återinskrivning på sjukhus. När det gäller att främja
komplex funktionsförmåga (instrumentell ADL), som t ex hushållsgöromål, samt för att
minska dödlighet är metoden lika bra som vanlig vård.
Inom Region Örebro Län finns många aktörer som berörs av rapporten då flertalet kliniker
möter äldre, sköra patienter. Enligt enkätsvar om omhändertagandet framkom att det verkar
främst vara geriatriska och medicinska specialiteter som arbetar enligt integrerat, strukturerat
omhändertagande. De flesta yrkeskategorierna och metoderna finns för ett strukturerat
omhändertagande, men de verkar inte utnyttjas optimalt på de mer organ- eller
sjukdomsspecifika klinikerna. Där finns också brist på rehabiliteringsresurser. Det är
organisationen av det integrerade arbetssättet som kan förbättras på kliniker, vilket innebär en
strukturering av arbetssättet så att de olika yrkeskategorierna tillsammans gör en
helhetsbedömning av de sköra äldre. Arbetssättet på klinikerna kommer att följas upp under
hösten 2015 av områdesrepresentanterna i RMK.
Ansvarig: Mia Svantesson-Sandberg
Medarbetare
Ledningsgrupp:
Ylva Nilsagård, Sjukgymnast, docent
Håkan Geijer, Överläkare, docent
Avd för sjukgymnastik /USÖ
Röntgenkliniken / USÖ
Övriga medarbetare:
Lars Berggren, Överläkare, docent
Lars Breimer, Överläkare, docent
Georg Lohse, Sjukgymnast, MSc
Iréne Pettersson, Sekreterare
Fides Schückher-Ugge, Överläkare
Mia Svantesson-Sandberg, Sjuksköterska, med dr
Ann-Britt Zakrisson, Distriktssköterska, med dr
Kontaktperson: CAMTÖ
Iréne Pettersson
Box 1324
701 85 Örebro
Tfn 019-6023492
irene.pettersson@regionorebrolan.se
150505
ANIVA-kliniken / USÖ
Lab.med länskliniken / USÖ
Örebro Rehabcenter
CAMTÖ, Region Örebro län
Beroendecentrum / Örebro
Utvecklingsenheten / Karlskoga lasarett
Laxå vårdcentral / Laxå