följ med under jord

16 MITT I SÖDERORT LILJEHOLMEN. TISDAG 17 MARS 2015
reportage
En anonym ståldörr leder ner till Stockholms mest mytomspunna bergrum.
Här nere i underjorden finns plats för 160 patienter i händelse av krig eller
annan katastrof. Följ med ner i kulverterna.
● ●text Lina Lund ● foto Sofia EkStröm
sjukhuset göms i
D
et är en vanlig tisdagseftermiddag i en
av Södersjukhusets många korridorer.
Patienter trängs i väntan på att få ett
brutet ben omplåstrat, kvinnor på att
förlösas och andra på operation.
Vad de flesta inte vet är att det 13 meter under
deras fötter finns ett ödsligt bergrum som i händelse av krig eller annan katastrof kan ställas om
till ett sjukhus på några minuter.
Ola Nerf, i uppknäppt kavaj och jeans, stannar
vid en anonym ståldörr i mitten av korridoren och
fiskar upp ett passerkort ur fickan. I rollen som utbildare i katastrofmedicin är han en av få som har
nyckeln till underjorden – och det är han som ska
guida oss genom de mytomspunna kulvertarna.
Det gnisslar när dörren skjuts upp. Plötsligt sluttar golvet kraftigt nerför och sjukhuskorridorens
ombonade väggar byts mot kala bergväggar vars
skarpa konturer förstärks i ljuset från starka lysrörslampor. Det hörs ett dovt dån från fläktarna
som förser bergrummet med frisk luft, annars är
det tyst och ödsligt.
Vi kliver in genom entrén. Det är en luftsluss
som omgärdas av ett par rejäla ståldörrar, konstruerade för att stå emot såväl de tryckvågor som
kan uppstå efter ett bombangrepp som farliga gasutsläpp. Sedan tar en 170 meter lång och spikrak
korridor vid.
– Det här är krigssjukhusets huvudgata. På vardera sida finns rum som snabbt kan ställas om
till operationssalar, akutmottagning, uppvak och
reception, säger Ola Nerf och blickar ut över den
öde korridoren.
men vi tar det från början. Sommaren 1938 dånar
explosionerna från berget ovanför Årstaviken på
Södermalm. I över ett decennium har politiker,
arkitekter och chefsläkare planerat det som ska
bli Nordens största och stoltaste sjukhus. Nu har
bygget äntligen satt igång och stora delar av Rackarberget som SÖS vilar på sprängs i bitar.
Samtidigt ökar de politiska spänningarna ute i
Europa. I Tyskland triumferar Adolf Hitler, i Sovjetunionen dominerar kommunistpartiet och
i Sverige växer oron för ett nytt världskrig.
Hjärnorna bakom Södersjukhuset förbereder
sig för det värsta. Om Sverige dras in i kriget kommer ett toppmodernt sjukhus ovan jord inte att
räcka för att vårda alla sårade civila och soldater, lyder resonemanget, utan ytterligare ett krigssjukhus ska byggas nere i berget.
I april 1944, mitt under brinnande världskrig, invigs Södersjukhuset med pompa och ståt. På plats
är bland andra kung Gustav V, prins Eugen och imponerade stockholmare. På det nya sjukhuset finns
plats för 1 200 bäddar, 1 000 ambulerande patienter, den senaste utrustningen – och ett 4 700 kvadratmeter stort underjordiskt rum nere i berget.
– Det var väldigt ruffigt här nere då. Blottade
bergväggar, plåttak och avloppsvatten som rann i
öppna rännor. Det var den tidens standard, säger
Ola Nerf när han drygt 70 år senare styr stegen
mot den bortre änden av den långa korridoren.
Vi stannar vid ännu en bomb- och gassäker
ståldörr som påminner om tiden då kriget lurade
kring knuten.
följ med
under jord
se filmen på www.
mitti.se
Bergrummet under Södersjukhuset rymmer en mängd hemligheter. Här nere i underjorden planerades för Sveriges största krigssjukhus.
framförallt för patienter som kommit i kontakt med farliga kemikalier.
– Här bakom finns trappor som leder ner till ett
järnvägsspår inne i berget. Det är ett stickspår till
Södra stambanan som byggdes för att sjukhuståg
skulle kunna transportera skadade soldater från
avlägsna platser direkt hit, berättar Ola Nerf.
Men med tur, skicklighet och lite fulspel höll sig
Sverige utanför kriget. Några skadade soldater
anlände aldrig med tåget, och bergsrummet kom
mestadels att användas som förråd.
Mot slutet av 1980-talet hördes återigen bygglarm från Rackarbergets inre. Det var först nu som
arbetet med att bygga ett fullt utrustat krigssjukhus – eller Akut- och katastrofmedicinskt centrum, som är den officiella benämningen – kom
igång på allvar.
På vardera sida om korridoren finns låsta rum som
snabbt kan ställas om till vård- och operationssalar vid situationer då sjukhusens vanliga kapacitet
inte räcker till, berättar Ola Nerf. Det kan handla
om större olyckor, terrorattentat, eller vid ett militärt anfall mot Sverige.
Ola Nerf visar runt bland sjukhussängar, enk-
Vi är inställda på att en
terrorattack
kan komma
att ske i
Stockholm.
Det kommer
ju närmare
hela tiden.
Ellinor Linde
Blidegård
lare vårdutrustning och dosor där patienterna får
lustgas, syrgas, eller andningsluft. Bergrummet
är självförsörjande på el, vatten, radio- och telekommunikationer. Lokalerna kan även göras om
till ett skyddsrum för mer än 3 000 stockholmare.
För något år sedan framstod ett scenario där
en främmande makt angriper Sverige som scener hämtade ur en krigsfilm. Men så kom hösten
2014. Svenska korvetter och minröjningsfartyg
jagade misstänkta u-båtar i Stockholms skärgård,
och rapporterna om att ryska stridsflyg kränkt
svenskt luftrum duggade tätt.
Och under vårvintern har såväl Paris som
Köpenhamn skakats av blodiga terrordåd.
ellinor linde Blidegård är beredskapssamordnare
på SÖS och följer utvecklingen i omvärlden.
– Vi har färdiga planer och listor för hur vi ska
göra om det sker en stor katastrof eller olycka. Vi
är inställda på att en terrorattack kan komma att
ske i Stockholm. Det kommer ju närmare hela tiden, säger hon.
När USA:s president Barack Obama besökte