LEDARSKAPET ÄR FÖR LITE UPPSKATTAT” SÅ

SkolLedaren
Mer att läsa: Frånvaron i grundskolan utreds l Minskat intresse starta friskola l Just nu: Elisabet Sjöberg
SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING
NR 7 SEPTEMBER 2015
Lise-Lotte Oldmark
Verksamhetsidéer
”LEDARSKAPET
ÄR FÖR LITE
UPPSKATTAT”
SÅ SKA
SKOLAN
UTVECKLAS
Ann Hammarström, rektor,
Hökåsenskolan, Tommy Tikkanen,
rektor, Håkantorpsskolan, Jessica
Nordin, rektor, Apalbyskolan, och
Lolan Sjuls, rektor, Bjurhovdaskolan, samtliga från Västerås, fick
inspiration på Skolledarnas dag.
Skolledare på Skolledarnas dag
LADDADE
FÖR ETT
NYTT ÅR
+
NYHETER
GÄSTKRÖNIKÖR
Margareta
Edling
BÖCKER
Feedback och respons
– så ger du elever effektiv och utvecklande återkoppling
Studie efter studie slår fast att feedback är kritiskt för att eleven ska lyckas med sina studier oavsett vilken skolform eleven befinner sig i.
Feedback är det formativa verktyg som mest effektivt hjälper oss att nå de komplexa målen i våra styrdokument.
Många lärare känner dock att det är allför tidskrävande att ge feedback och att det är svårt att få elever att ta
till sig feedback på rätt sätt. Åtskilliga timmar läggs ner på feedback och återkoppling som inte verkar göra så
mycket nytta.
Utbildningen visar hur man ger effektiv feedback som fungerar, hur återkopplingen ska vara formulerad för att
ge effekt och hur man kan hitta tid till att ge feedback.
Vill du veta mer om utbildningen
och hur du bokar den till dig och
dina medarbetare på skolan?
Kontakta Åsa Källsten 08-737 65 70.
Utbildningen finns som
kurs och uppdrag.
Innehåll i utbildningen:
Hur tar vi emot feedback på bästa sätt?
För att kunna ge effektiv feedback måste vi förstå hur
våra elever tänker och fungerar. I alltför hög grad har
vi idag elever som inte kommer till skolan för att lära
sig något nytt utan för att visa upp vad de redan kan.
De har en statisk bild av sig själva som duktiga eller
mindre duktiga i skolan. Feedback på rätt sätt kan visa
eleven att den faktiskt kan utvecklas och att eleven
själv har kontroll över sin utveckling. Vi studerar hur
elever fungerar i feedbacksammanhang och prövar
olika sätt att ge feedback.
Hur ska effektiv och formativ feedback
och respons se ut?
Vi lär oss hur formativ feedback ska formuleras och
utformas för att ha största möjliga effekt. Kursen tar
upp olika typer av feedback och vad måste vi tänka på
när vi formulerar vår feedback så att eleven ska ta till
sig den. Deltagarna får i en workshop dessutom testa
att formulera feedback på mest effektivt sätt.
Hur får vi tid till feedback och respons?
Många lärare känner att tiden inte räcker till för att
ge ordentlig feedback till eleverna. Vi lär oss hur vi
kan spara tid med feedback och hur man fördelar den
lilla tid man har rättvist mellan eleverna. Vi ger förslag
på verktyg och metoder för att få loss tid för effektiv
feedback och respons.
Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor
www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00
Utbildare:
Jesper Ersgård och
Annica Gärdin
LEDARE September 2015
PRIS. Sveriges skolledarförbund inrättar nu Sveriges stora Skolledarpris.
”Vi vill med priset lyfta ledarskapets betydelse för barns och ungdomars
utveckling och resultat”, skriver ordförande Matz Nilsson.
Vårt nya pris ska lyfta ledarskapet
D
et finns skäl att återigen slå fast
att Sveriges Skolledarförbund
är det enda fackförbund som
erkänner och betonar att skolledaryrket är en egen profession. Andra
aktörer ser skolledaren som en förlängning av läraryrket. Det får till konsekvens
att professionen lärare även formar synen på och villkoren för skolledaren.
Detta synsätt bejakar även regeringen
genom sin lönesatsning på lärarna. Den
anser att om en skolledare ska få ta del av
satsningen måste skolledaren undervisa.
För mig är detta på gränsen till ett
fientligt sätt att se på ledarskapets betydelse för barns utveckling och elevers
resultat i skolan.
EMPIRISKA STUDIER BETONAR ledarskapets
betydelse när det gäller att barn- och
ungdomars resultat i förskola och skola.
I en studie visade till exempel Nicholas
Bloom, professor i nationalekonomi vid
Stanforduniversitetet, att sambandet
mellan kvaliteten på skolornas lokala
styrning och resultat är starkt.
Upp till tre gånger starkare än motsvarande samband mellan elevresultat och
lärarkvalitet och upp till tio gånger så
starkt som sambandet mellan elevresultat och klasstorlek. Ledarskapets betydelse är ett av de
allra viktigaste fundamenten inom näringsliv och företag. Inom idrott och
före­ningsliv.
Men tyvärr inte i politikers synsätt och
prioriteringar. Att vara skolledare inom förskola och
skola är att ha världens roligaste och
viktigaste jobb. Att få vara med och leda
barns och ungdomars utveckling och
lärande är en fantastisk viktig och stimulerande förmån. Skolledaruppdraget
innebär ett stort ansvar. DÄRFÖR HAR SVERIGES Skolledarförbund
beslutat att tillsammans med andra
tunga samhällsaktörer inrätta Sveriges
stora Skolledarpris.
Syftet är att uppmärksamma skolledarnas avgörande betydelse för barns
utveckling i förskolan, och barns och
ungdomars resultat i grund- och gymnasieskolan, liksom vuxna studerandes
resultat i vuxenutbildning.
Vi vill också med vårt pris lyfta ledarskapets betydelse och skapa intresse för
och bidra till ett framgångsrikt ledarskap.
Priset kommer att gå till en skolledare
som har gjort extraordinära insatser inom förskola och skola och
har sitt arbete och sin verksamhet
djupt grundat i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod.
Vi vill genom att uppmärksamma
framgångsrikt ledarskap få flera att
bli skolledare i förskola och skola.
Jag ser Sveriges stora Skolledarpris som en möjlighet att lyfta
SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Kerstin Weyler
kerstin.weyler
@skolledarna.se
08-567 06 201
Postadress
Box 3266
103 65 Stockholm
Form och layout
Anders Gustafson
Editor Publishing
Omslagsfoto
Lasse Fredriksson
ISSN 0037-6515
Annonsbokning
Lena Elison
08-567 06 210
le@skolledarna.se
Tryck
Lenanders Grafiska
TS-upplaga 2014
8 000
FÖRBUNDSKANSLI
Vasagatan 48
Ordförande
Matz Nilsson
Postadress
Box 3266
103 65 Stockholm
Kanslichef
Maria Andrén
Bergström
Kontakt
08-567 06 200
info@skolledarna.se
www.skolledarna.se
Ombudsman/bitr
förhandlingschef
Britt Sundström
fram framgångsrikt skolledarskap och
att även belysa hur fantastiskt och viktigt uppdraget är. Jag är övertygad om
att priset kommer också inspirera andra
skolledare till att fokusera på konstruktiva förbättringar i att stärka skolans resultat och betydelse i samhället.
OM VI SKA
’’
Syftet är att
lyckas att
uppmärkgöra skolan
framgångssamma skolrik, viktig
ledarnas avgörande
och attraktiv,
betydelse för barns
krävs det att
utveckling i förskolan,
skolledare,
lärare, polioch barns och ungdotiker, elever
mars resultat i grundoch föräldoch gymnasieskolan.
rar tillsammans aktivt bidrar att ta sin del av
ansvaret att vända skolans negativa utvecklingscirklar.
Sveriges stora Skolledarpris
är ett sätt att bidra.
Men för att lyckas
krävs det att ni direkt börjar nominera
framgångsrika skolledare inom förskola och skola på vår
hemsida.
MATZ NILSSON
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Innehåll
Ombudsman
Monika Elowson
René Wiltoft-Möller
Utredare
Lena Linnerborg
Webbredaktör/
informatör
Eva Ahlberg
Arbetsrättsliga
frågor
jour@skolledarna.se
08-567 06 200
Prenumerationer/
medlemsregister
medlemsregistret
@skolledarna.se
08-567 06 220
Fax 08-567 06 090
4Nyheter
9 Just nu
Elisabet Sjöberg
10 Reportage
Lise-Lotte Oldmark
14 Verksamhetsidéer
17 Gästkrönika
Margareta Edling
20 Böcker
25 På din sida
26Rast
27 Sista ordet
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 3
NYHETER September 2015
Egen styrning ökar din
Mål måste komma inifrån,
inte läggas på utifrån. Det var
docenten Hans-Åke Sherps
budskap på Skolledarnas dag
i Västerås. Sveriges skolledarförbund presenterade också sin
yrkesetiska kod.
– Vad
präglar ert ledarskap?, frågade
Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik, de cirka 85 skolledare
som hade samlats i Aros Congress Center den 3 september.
Han menade att det sätt som
skolledare förstår förändringsprocesser på också är avgörande för deras ledarskap.
– Pedagoger ska kunna förklara varför de gör som de gör
när det som händer händer.
Kunna hänvisa till någon form
av förståelse av lärande eller
teorier om lärande. Samma sak
gäller skolledare.
Hans-Åke Scherp berättade
att till exempel New Public
Management genomsyras av
styrning uppifrån, kontroller,
sanktioner och konkurrens.
I lärande- och organisationsperspektivet däremot, ses samarbete som rätt metod för att
öka kvaliteten. Han menade att
SKOLLEDARNAS DAG
om målen och direktiven kommer inifrån, från medarbetarna, så leder det till förändringar
i handling.
– Skolledarens och förskolechefens uppdrag blir då att leda
den gemensamma kunskapsbildningen om lärande och undervisning.
HANS-ÅKE SCHERP RÅDDE deltagarna att låta lärarna diskutera
sina viktigaste lärdomar om
barns och elevers utveckling
och lärande. Och utifrån resultatet forma en helhetsidé, en
modell över skolans gemensamma sätt att tänka.
– Att medarbetarna blir medskapande är kärnpunkten i att
få ett engagemang. Det är där
energin finns.
Det handlar också om att
hantera variation.
– Många skolledare säger att
skolutveckling går väl an, bara
vi inte tänkte och gjorde så
olika. Jag säger precis tvärtom.
Det är en förutsättning för skolutveckling.
Under hösten kommer HansÅke Scherp ut med en ny bok
om kvalitetsarbete. Han menar
att alla skolor och förskolor
själva måste definiera vad kvalitet är eftersom betydelsen
beror på vilka barn som finns i
verksamheten och vad de har
för behov.
– Det vanligaste nu är att
man bygger upp strukturer på
förvaltningsnivå, och sedan ska
skolorna fylla i ett antal data.
En vanlig reaktion från medarbetarna är att de inte har någon
större nytta av det. Jag menar
att kvalitetsarbete ska nyttiggöras för dem som skapar kvaliteten.
Om Scherp fick bestämma
skulle varje skola i stället lämna
in en redovisning över sin helhetsidé, sina lärdomar under
det gånga året och vilket stöd
de behöver från förvaltningen.
PÅ PLATS I Västerås fanns också
Lena Linnerborg, utredare på
Sveriges Skolledarförbund,
och Leena Nystrand, distriktsordförande i Stockholms läns
distrikt. De berättade om förbundets yrkesetiska kod. Den
uppdateras kontinuerligt och
nu finns en särskild skrivning
om sociala medier med.
– Skolledaren måste tänka
sig för. Det känns inte alltid
roligt, ibland vill man spåra ur
och vara privat. Men det funkar inte så, vi har sett en del
ärenden där sociala medier inte
räknas som ett helt privat område, sa Lena Linnerborg.
DEN YRKESETISKA KODEN ska vara
ett stöd för både medlemmar
och fackliga företrädare. En
hjälp för hur de ska tänka när
olika intressen ska vägas mot
varandra och svåra beslut fattas.
– Har ni varit med om att
en förälder kommer till er och
säger att den där ungen stör
ordningen i klassrummet eller
på förskolan?, frågade Leena
Nystrand.
Publiken hummade jakande.
– Då träder en hel del lagstiftning i kraft, plus etiken. Det
svåraste är att behålla tilliten
hos alla föräldrar, både de vars
barn blir störda och de som
har barn som stör. Du som chef
måste vara stark och visa att du
och lärarna kan era jobb. Det är
här den etiska koden kommer
in. Det är inte alltid roligt att stå
framför 30 föräldrar som är galna på en, sade Leena Nystrand.
JENNIE AQUILONIUS
”Det är viktigt att nyanlända ungdomar snabbt
Katriina Hamrin, enhetschef på
placeringsenheten, Västerås.
w Varför är du här i dag?
– Jag har alltid varit intresserad
av Hans-Åke Sherps idéer och tankar. Att möta människan där den är
och utveckla verksamheten utifrån
det.
w Vad är viktigast för dig i höst?
– Att utveckla vårt pedagogiska
ledarskap, att vi får bli de pedagogiska ledare som vi önskar.
w Hur ska du göra det?
– Jag tittar på om vi kan sortera
bort några delar från skolledarnas
uppdrag och fördela det till andra
4 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
stödfunktioner. Ombyggnationer är till
exempel inte
vår process.
Lisa Dahlberg Jakobsson, rektor,
Katriina Hamrin.
Apalby­skolan,
Västerås.
w Varför kom du hit?
– För att jag tidigare har fördjupat
mig i problembaserat lärande och
problembaserad skolutveckling.
Hans-Åke Sherps tankar handlar om
att få ett bättre
inifrånperspektiv.
w Vad tar du
med dig från
den här konferensen?
– Att hålla
i och hålla ut.
Lisa Dahlberg
Det gör vi geJakobsson.
nom att lära av
varandra inom skolans alla nivåer.
Vi har lärande konferenser och kollegavägledare, processer som försteläraren driver tillsammans med
oss i skolledningen. Vi har också
nätverk för rektorer där vi lär av
varandra.
w Vad är viktigast för dig i höst?
– Att få ihop skolan i ett f–9-pers­
pektiv. Vi har varit två enheter och
nu är vi en. För att göra det behöver
vi lära av varandra. Vi ska fortsätta
med de kollegiala konferenserna vi
hade i 6–9 och bygga ihop med f–5.
Och få till ett teamledarskap med
min rektorskollega.
Hans Ringström, skolchef,
Eskilstuna.
w Vad tar du med dig?
– Att jag är på rätt spår. Jag har
motivation
I KORTHET
Fridolin KU-anmäld
GRUNDSKOLAN. Riksdagen har tagit beslut om att göra grundskolan
tioårig. Följ det beslutet, Fridolin!
Det är innehållet i en anmälan från Camilla Waltersson Grönvall,
M:s utbildningspolitiska talesperson, av utbildningsministern, till konstitutionsutskottet, KU.
Gustav Fridolin har i stället för att följa riksdagens beslut, valt att
satsa på en obligatorisk förskoleklass, menar Grönvall, som vill att utskottet ska ta ministern i örat.
’’
Alla barn i Sverige förtjänar en
skola som ger dem bästa tänkbara
kunskaper och största möjliga livschanser. De barn vars föräldrar inte gör aktiva val har lika stor rätt till det.
Anna Ekström i replik till Ulla Hamilton och Fredric Skälstad
i Dagens Samhälle, efter Ekströms medverkan
i ”Agenda” om att se över det skolvalet.
Miljard till bättre skolmiljö
ARBETSMILJÖ. En miljard ska satsas på upprustning av skollokaler.
Det lovar regeringen i kommande budget. Redan i våras satsade regeringen på upprustning. Nu kommer resten.
Skolhuvudmän kan få upp till 25 procent av totalkostnaden för
förbättringen. Bland annat ska arbetsmiljön – luft, ljud och städningsmöjligheter – bli bättre. Man ska bli pigg, inte trött av skolan, menar
utbildningsminister Gustav Fridolin.
Skolchefer på plats i Västerås, från vänster: Maria Stolt, rektor, Tillbergaskolan, Västerås, Malin Sigurdsson, verksamhetschef, Arboga, Louise Öhman,
biträdande rektor, Westerlundska gymnasiet, Enköping, och Åsa Kihlström
Hägg, rektor, Tunboskolan, Hallstahammar.
FOTO: LASSE FREDRIKSSON
kommer in i skolan”
tidigare inspirerats av
Hans-Åke
Sherps idéer
om ledning
och försökt
omsätta dem.
Jag har fått råg
i ryggen att gå Hans Ringström,
vidare.
w Vad är viktigast för dig i höst?
– Integrationen. Eskilstuna tar
emot många nyanlända och det är
en utmaning att göra det med god
pedagogisk kvalitet och ge ett humant mottagande.
w Hur ska du göra det?
– Just nu är jag lite överrumplad.
Det är många som kommer och det
är lätt att fastna i det praktiska, som
lokaler och att rekrytera lärare. Men
det är viktigt att nyanlända ungdomar snabbt kommer in i skolan,
att de får relationer med svenska
ungdomar. Samtidigt är det en av de
roligaste utmaningarna, det handlar
om att forma framtiden. Om vi lyckas, bidrar vi till att Sverige har många
kompetenta medborgare i framtiden. Skulle vi misslyckas kan vi bidra
till motsättningar i samhället.
Enkät: Jennie Aquilonius
73
kemilärare är på gång ut i skolan per år.
Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har noggrant gått
igenom lärosätens statistik och kan nu mildra vår kemi­
lärarångest något.
I snitt har 73 kemi- och fysiklärare examinerats med inriktning mot
grund- och gymnasieskolan per år de senaste tio åren, enligt rapporten, presenterad i Svenska Dagbladet. Antalet biologilärare som
utbildats under motsvarande tid är 126, liksom 103 tekniklärare. Men
många lärosäten redovisar inte vilka specifika no-ämnen som studenterna läser, enligt UKÄ, så förmodligen är antalet större.
Linde efter Lindgren
FACKLIGT. Sveriges Skolledarförbund har fått en regional facklig företrädare, rff:are, i Stockholm. Det
är Marie Linde (bilden) som efterträder Lasse Lindgren som har gått i pension. Marie har tidigare varit
rektor på Södra Latin i Stockholm.
Förmånliga bolån genom Saco
EKONOMI. Saco har tecknat ett avtal för sina 650 000 medlemmar
med Danske Bank om bland annat bolån, som förhoppningsvis ska
vara konkurrenskraftiga. Personlig service och innovativa lösningar,
utlovas också. Avtalet gäller från 2016 och mer info om överenskommelsen kommer kontinuerligt på skolledarna.se.
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 5
NYHETER
Hon ska utreda den långa
frånvaron i grundskolan
I våras slog Skolinspektionen
larm om elever med lång frånvaro. Skolan gör inte tillräckligt
för att få tillbaka eleverna till
skolan.
Hur många de är som inte går i
grundskolan, vad det beror på
och goda exempel hur eleverna
på ett bra sätt kommer tillbaka
till skolan ska nu utredas.
FRÅNVARO 1 650 elever som
inte varit i skolan på över en
månad, 600 som överhuvudtaget inte kommit alls – så såg
situationen ut när Skolverket
försökte kartlägga frånvaron
för sex år sedan.
Ett skäl till att siffrorna på
hur många elever det handlar
om är osäkra, beror också på
att det finns ingen gemensam
definition om vad lång frånvaro
egentligen är.
SKOLINSPEKTIONEN GJORDE I våras
en särskild granskning och gick
igenom 70 anmälningar om rätt
till utbildning som kommit in
till myndigheten. Ett stort antal
huvudmän fick förelägganden
om att sätta in särskilt stöd och
åtgärder för att eleverna skulle
komma tillbaka. Sex ärenden
bedömdes så allvarliga att också
vite dömdes ut.
En kommun i södra Sverige
tilldömdes vite på 300 000
kronor för att den inte rättat
sig efter tidigare beslut från
inspektionen och tillgodosett
en elevs rätt till utbildning med
lämpligt särkskilt stöd. En annan kommun tilldömdes samma belopp för att det brustit i
samordningen för att få tillbaka
en elev som närmast haft total
frånvaro en längre tid.
Nu tar regeringen ett helhetsgrepp om den långa frånvaron och kommer inom kort att
tillsätta en utredning.
Utredare blir barnspykologen Malin Gren Landell.
Tio dagars frånvaro – då ringer
varningsklockorna i Karlstad
Karlstads kommun har arbetat
med en strategi för att motverka det som kallas oroväckande
frånvaro.
Ylva Winther, rektor på Nyeds
skola i Molkom, har flera års erfarenhet om att arbeta för att
barn som är borta mycket från
skolan, ska komma tillbaka.
FRÅNVARO En viktig fråga för
den utredning som ska tillsättas, är bland annat att definiera
vad som menas med lång frånvaro, anser Ylva Winther. Det
finns i dag ingen enhetlig definition.
– Jag tycker att man ska vara
lite fyrkantig: oroande frånvaro
är tio dagar eller vid fem tillfällen. Ser vi det hos oss, kör vi
igång vår trappa, säger hon.
”TRAPPAN” SLÅR FAST vad som
då ska ske, och vem som tar
ansvar.
– Det handlar till exempel
om vem som tar de första samtalen, och vad de ska leda till.
Hur och med vilka samarbetar skolan? Och hur ser skolans
bemötande ut av de här elev6 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
Hon ska
bland annat,
Malin Gren
enligt utbild- Landell.
ningsminister FOTO: DAVID BROHEDE
Gustav Fridolin, kartlägga hur många elever
som inte går i skolan, analysera
varför och komma med förslag
vad som kan göras, men också
hur man kan förebygga lång
frånvaro. Direktiven till utredningen är ännu inte fastställda.
KERSTIN WEYLER
Fotnot: En recension av Malin
Gren Landells bok Orolig och
blyg i skolan finns i nr 5/2014
och även på skolledaren.se.
Femfrågor…
Tre
frågor…
…till Fredrik
Nordvall,
förvaltningschef
i Hallsberg
och en av 22
ledamöter
i Sveriges
Kommuner
och landstings och Friskolornas
expertråd för skolutveckling.
w Hur hamnade du där?
Ylva Winther, rektor i Nyeds skola i Karlstad kommun, är engagerad i kommunens projekt om oroande och lång frånvaro hos elever i grundskolan.
FOTO: MAGNUS HARTMAN
erna, det är viktigt att titta på,
menar hon.
Det avgörande arbetet är
dock det förebyggande – att
inte den oroande frånvaron ska
behöva inträffa.
Det gäller också att vara uppmärksam tidigt. Frånvaron syns
redan på lågstadiet.
SAMARBETET MED socialtjänst,
barn- och ungdomspsykiatrin,
ibland också polisen är viktigt.
Vem har vilket uppdrag, men
vilka möjligheter att arbeta förebyggande och med eleverna
– Jag blev tillfrågad av
SKL. Jag har erfarenhet som
rektor och nu förvaltningschef i Hallsberg.
w Vad ska expertrådet göra?
som finns i respektive verksamhet, bör också uppmärksammas.
Det är viktigt att sprida goda
exempel, menar Ylva Winther.
I Karlstad kommun har man
återigen tagit upp arbetet med
den oroande frånvaron i ett
nytt projekt på kommunnivå.
Den har börjat öka igen.
– Vi ska ta fram bra exempel på skolutveckling och
spela in det till skolkommissionen och regeringen.Vi ska
ta fram material, en antologi,
och anordna möten med
skolkommissionen och andra.
KERSTIN WEYLER
– Jag har tre områden som
är viktiga: struktur, kultur och
ledarskap. Men den viktigaste
frågan är kanske att vända
bilden av skolan. Bilden är
mer dyster än verkligheten.
Jag känner inte igen mig.«
Fotnot: I nr 4 2014 beskrev
Skolledaren utförligt hur arbetet kring oroande frånvaro bedrivs i Karlstad. Artikeln finns
på skolledaren.se.
w Vilka är de viktigaste frågorna för dig?
För en bättre och
tystare lärmiljö
Bygg bort buller!
Oönskade ljud i klassrummet stör och stressar mer än man
tror. I högljudda miljöer försämras allt från effektiviteten till
koncentrationen, några av de viktigaste delarna i inlärningsprocessen.
Vi på AJ Produkter vill skapa en bra lärmiljö för alla. Därför
erbjuder vi ett stort sortiment av ljudabsorberande paneler,
tavlor och skärmar som effektivt håller ljudnivån nere. Bygg
bort buller och ge eleverna bästa förutsättningarna för att
lyckas – en bättre och tystare lärmiljö, helt enkelt!
Ljuddämpande Panel QS.
Frimeko har bytt namn till AJ Offentlig Interiör.
Se hela vårt sortiment för offentlig miljö på ajprodukter.se
eller kontakta oss på 035-180 880.
ajprodukter.se
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 7
NYHETER
I KORTHET
Jubileum med
nytt skolledarpris
Ordförande för Idéburna skolors riksförbund, Håkan Wiclander, vill få bättre villkor för att skolorna ska kunna utvecklas och att nyetableras.
Lägsta intresset på
tio år att starta friskola
Intresset för att starta friskolor
minskar. I höst startar 44 nya
friskolor. Inför nästa läsår är antalet ansökningarna det lägsta
på tio år, visar siffror från Skolinspektionen.
Framför allt minskar ansökningarna från de idéburna skolorna.
FRISKOLOR
De idéburna sko-
lorna, till exempel Stadsmissionens skolor och flera Waldorfoch Montessoriskolor, är organiserade i Idéburnas skolors
riksförbund.
När förbundet har sammanställt antalet ansökningar
till Skolinspektionen läsåren
2015–16 och 2016–17 om nyetableringar, konstaterar man att
DAGS ATT SÖKA TILL
REKTORSPROGRAMMET
På Karlstads universitet har vi utbildat skolledare
sedan 2002. Vi vill bidra till att skapa en skola och
förskola med god kvalitet där de nationella målen
uppfylls. Därför integrerar vi ledarskap med verksamhetsutveckling genom hela rektorsprogrammet.
Anmälan och antagning sker inför varje
höst- och vårtermin. Huvudmannen gör
anmälan på skolverket.se.
Inför vt 2016 är anmälningsperioden:
21 september - 9 oktober 2015
KAU.SE/RUT
Läs mer i vår
broschyr!
allt färre idéburna skolor söker
tillstånd att starta.
Inför nästa läsår står de idéburna skolorna för 17 procent
av ansökningarna, det här läsåret är det runt 20 procent.
Fortsätter utvecklingen kommer nyetableringar av idéburna
skolor att upphöra inför läsåret
2019, konstaterar förbundet.
Ansökningar om att få starta
kommer framför allt från skolhuvudmän som redan driver
skolor.
Idéburna skolor måste få
bättre villkor för att kunna nyetablera och utveckla verksamheten, menar dess ordförande
Håkan Wiclander.
FÖRBUNDET SÄTTER NU sitt hopp
till den så kallade välfärdsutredningen under Ilmar Reepalus ledning. I direktiven till den
konstaterar även regeringen att
köp av tjänster från idéburna
aktörer sker i liten utsträckning
(totalt endast två procent), och
att den andelen minskar.
Ett av Reepalus uppdrag
är att se över möjligheten att
förändra bolagsordningen för
privata aktörer inom välfärdssektorn, så att det slås fast att
eventuella överskott ska som
huvudregel investeras i verksamheten igen.
Det senare är också en av de
grundläggande förutsättningarna för att en skola eller förskola
ska kunna bli medlem i Idéburnas skolors riksförbund.
KERSTIN WEYLER
8 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
PRIS. Lagom till Sveriges Skolledarförbunds 50 års jubileum
inrättas det Sveriges stora Skolledarpris.
Priset på 80 000 kronor kommer att delas ut på Nordiska Skolledarkongressen i mars nästa år i
Göteborg .
Sveriges Skolledarförbund vill
genom sitt pris uppmärksamma
en skolledare som har ”gjort extraordinära insatser och har sitt
arbete och verksamhet djupt
grundat i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod”.
Det är också ett sätt för förbundet att lyfta vikten av skolans
ledarskap och att få fler att satsa
på en skolledarkarriär.
Det står var och en fritt att
nominera en pristagare (lättast
på skolledarna.se), fram till 15 januari 2015.
Bakom priset står också sex
partners, Studentlitteratur,
Svenskt Näringsliv, Sveriges
Kommuner och landsting, Friskolornas riksförbund, Sveriges
elevråd Svea och Sveriges Elevkårer.
Nyheter för
förskolechefer
UTBILDNING. Förskolechefsutbildning och Förskoleforum – det
är två nyheter för förbundets förskolechefer.
I samarbete med Studentlitteratur kommer medlemmar i
Sveriges Skolledarförbund att
få tillgång till en ny förskole­
chefsutbildning som startar under hösten.
Den handlar bland annat om
pedagogiskt ledarskap, aktionsforskning och systematiskt kvalitetsarbete. En del av kursen kommer också att ta upp förbundets
yrkesetik.
Sveriges Skolledarförbunds
medlemmar får rabatt på kursen.
Det gäller också för Förskole­
forum, en nätbaserad tjänst med
fokus på kompetensutveckling
för förskolan, med dagliga nyheter och uppdateringar.
Mer info om de nya satsningarna finns på skolledarna.se.
JUST NU …med Elisabet Sjöberg
Elisabet Sjöberg är rektor för särskolan på Sanda
utbildningscentrum i Jönköping. Kommunen har
satsat 36 miljoner kronor för att bygga nya lokaler
på cirka 1 500 kvadratmeter till grundsärskolan
och gymnasiesärskolans individuella program.
Lättare att samarbeta i våra nya lokaler
”
Vi har byggt en helt ny avdelning
där grundsärskolans träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program har fått ändamålsenliga lokaler och gemensamhetsytor. Lokalerna är
anpassade för de elever som har störst behov. Tidigare var grund- och gymnasiesärskolan utlokaliserade på olika ställen; två
paviljonger utanför Sanda utbildningscentrum, en paviljong en bit nedanför cent­ret
och en som låg en kilometer bort.
Nu när alla befinner sig på samma plats
blir det lättare att samarbeta och samordna. Vi kan hjälpa varandra mer, omfördela personal och sätta in mer resurser
för barn med stora behov vid rätt tillfälle.
Verksamheten är otroligt personalberoende. Om någon blir sjuk måste vi omedelbart ha en vikarie, det kan inte vänta
till i morgon. En del elever har svårt att
klara förändringar och ny personal. Nu
lär eleverna känna hela personalstyrkan
och då kan vi göra små förändringar mellan grupperna som stör eleverna mindre.
För mig som rektor har det underlättat att få alla elever och personal samlad
på ett ställe. Nu kan jag gå ut och lyssna
hur det är i verksamheten under dagen,
svara på frågor och återkoppla på åtgärder. Förut kunde det dröja flera dagar
innan jag hann få personlig kontakt med
de olika enheterna, det mesta fick ordnas
telefonvägen.
Vi invigde de nya lokalerna den 18 augusti. Vi åt tårta och gymnasiechefen höll
tal och klippte band. Skoldirektören och
representanter från bland annat barnoch utbildningsnämnden, elevhälsan och
andra särskolor kom dit. Vi höll också en
särskild invigning för eleverna. Det kändes jättebra.
JAG HAR VARIT rektor i två år på Sanda
grund- och gymnasiesärskola och har
varit med under hela byggprocessen,
från ritningar till möbelinköp. Det är fordonsprogrammets gamla lokaler som helt
byggts om.
Vi har också fått två ytor utomhus där
vi kan ha olika aktiviteter. Arbetet går ut
på att rusta eleverna för att klara sig så
bra som möjligt efter skolan, att bli självständiga. Förut fanns det inte så mycket
att göra och liten möjlighet till uteaktiviteter. Nu har vi en fin sinnesträdgård,
växtlabyrint, buskar och andra blommande växter. Vi kan stimulera olika sinnen genom bland annat gungor, cykling
och odling.
PERSONALEN KOMMER FRÅN tre arbetsplatser och därmed tre olika kulturer.
Nu gäller det för mig att få dem att trivas och sträva åt samma håll. Eftersom
beteende och bemötande är centralt inom
särskolan ordnar vi en utbildningsinsats
under året. Där fokuserar vi på olikheter i
våra vanor och hur vi ska få balans i gruppen. Det kommer att utmynna i
en handlingsplan för individen
och verksamheten.
”
BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 9
INTERVJU Lise-Lotte Oldmark
”SKOLANS
LEDARSKAP
ÄR FÖR LITE
UPPSKATTAT”
Det är i ett mycket kreativt och inspirerande rum jag träffar Lise-Lotte
Oldmark, HR-direktör i Academediakoncernen.
De kommande veckornas planering finns på stora tavlor som ramar in
rummet. Den gångna veckans arbete ska utvärderas.
– Struktur är viktigt, och transparens och möjlighet att följa upp vad vi
gör, säger Lise-Lotte Oldmark.
TEXT KERSTIN WEYLER
L
ite dolt bakom det stora Bonnierförlaget och ett av lärarfackens hus ligger huvudkontoret för Academedia­
koncernen. Just nu pågår stora
ombyggnader i kvarteret intill, den
gamla Skandiabyggnaden på Sveavägen i Stockholm är ombyggd till
nya moderna kontor och restauranger, på hörnan vid Adolf Fredriks kyrkogata har en gammal flickskola blivit hotell.
Gå rakt fram och under byggnadsställningarna, så hittar du Sveriges
näst största skolförvaltning i hörnan
vid Luntmakargatan.
HÄR SITTER I och för sig bara kon-
cernledningen för själva Academedia, cirka 200 personer, så det är
inte en så stor ”förvaltning”. Och
inte heller stämmer vokabulären
10 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
särskilt väl med vad man väntar sig
av skolbyråkratiska termer.
Här talas om varumärken (det är
alltså till exempel Pysslingen, NTIgymnasiet), vuxen- och gymnasiesegment, kunder.
Det är i centrala Stockholm som
Lise-Lotte Oldmark arbetar, men
rötterna har hon i Pysslingen. Hon
har varit med en lång tid inom
friskolevärlden.
– Ja, jag startade en Pysslingenskola 1998 och arbetade bland annat
som rektor, men också med kompetensutveckling.
HENNES BAKGRUND ÄR pedagogens,
men mycket snabbt fick hon ledningsuppdrag: biträdande chef, biträdande rektor, rektor. Som ledare
inom skolan har hon arbetat sedan
1989.
– Jag har kanske ett naturligt ledarskap, säger hon och skrattar.
Med två yngre systrar – ja, då
var det väl någon som skulle ta ledningen.
Inom Academediakoncernen är
det ledarskap som är en av hennes
viktigaste uppgifter.
– Ledarförsörjning är en jättefråga, säger Lise-Lotte Oldmark.
DET ÄR DEN naturliga fallenheten för
ledarskapet hon också spanar efter nu, när koncernen söker ledare.
Man ska ha en naturlig fallenhet
och en relationell kompetens, betonar hon. Förmågan att skapa relationer och förstå människor var de
än befinner sig.
Andra viktiga egenskaper för en
chef är nyfikenhet och förståelse
för människans utveckling, det som

T”
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 11
INTERVJU Lise-Lotte Oldmark
verkligen hänger ihop med rektors
uppdrag – att möta varje barn där
det befinner sig. Våga sig ned och
vara på själva skolgolvet.
– Det tittar jag alltid efter. Det
värdegrundsbaserade ledarskapet,
att vilja gott och att vilja att alla ska
lyckas.
Det måste man träna på, menar
Lise-Lotte. Också att analysera till
exempel hur man själv utövar makt
och vilka egna behov som styr ens
ledarskap.
SKOLANS LEDARSKAP ÄR dock för lite
uppskattat, menar hon. Det finns så
många goda ledare landet runt men
i den rådande debatten om skolan
saknas de.
– Vi har tappat vårt kollektiva
självförtroende. Mitt första rektorsjobb var hur stort som helst. Så tror
jag inte det är i dag.
Och när Lise-Lotte Oldmark fick
ett fint svar på sitt långa arbete som
chef, ledare och ledarutvecklare,
genom att bli utsedd till Årets ledarutvecklare 2015, slog hon ett slag för
att tala om skolan på ett annat sätt.
”Hjälp oss att förändra synen på
svensk skola och skolans ledare, det
behöver vi”, sa hon i sitt tacktal.
– Ja, vi måste tillsammans se på
hur mycket bra jobb som görs i skolan.
Men självklart bör bilden nyanseras. Skolan möter också i dag en helt
ny generation av föräldrar som inte
har mycket över för den tradition
och kultur som skolan är formad
av. Det krävs nya vägar att kommunicera. Och här är skolans ledare
avgörande.
– Med en rektor som fungerar
bra, som bygger relationer med sina
För att se att också personerna
i ledningen för Academedia hade
hamnat på rätt plats i arbetslivet,
startade bedömningen högst upp
med vd Marcus Strömberg. Ja, han
var rätt person för jobbet, kunde
Lise-Lotte Oldmark konstatera.
De 28 varumärken som ingår i
koncernen, ” vi brukar säga mångfald i samverkan”, har stor beslutanderätt i många frågor. Men vill man
vara ledare inom koncernens företag finns det vissa spår man ska gå,
till exempel hålla ordning på ekonomin, följa upp kvalitet med det som
kallas Academediamodellen, vara
öppen och transparent.
medarbetare, är kunnig och djupt
intresserad av uppdraget, då vet vi
att det blir bra skolor, säger LiseLotte Oldmark.
HR-direktör LiseLotte Oldmark arbetar mycket aktivt
med att hitta nya
ledare.
ACADEMEDIA JOBBAR MYCKET aktivt
med att hitta framtidens ledare.
Koncernen går på ”talangjakt”, för
att hitta de som kan bli aktuella för
ett ledaruppdrag, men också en
strategi för att rekrytera kompetens
utifrån. Sedan i början på året arbetar man också med ett chefsbedömningssystem där ledarna bedöms
utifrån komplexiteten i uppdraget,
performance potential, för att låna
in ett uttryck från näringslivet.
– Det är egentligen ett enkelt
verktyg för att granska vad en chef
har gjort och hur han eller hon gjort
det, säger Lise-Lotte Oldmark. Att
hitta en balans i uppdraget; att vara
rätt person på rätt plats som gör rätt
saker. Det ger ett flyt i jobbet.
Och är man inte det, kan det vara
ganska jobbigt, menar hon.
Möt Lise-Lotte
Oldmark på Nor­
diska Skolledarkongressen i mars
2016.
NYA ÄGARE – SAMMA VERKSAMHET
w Intervjun med Lise-Lotte Oldmark gjordes
före sommaren.
w I början av september kom beskedet att
Academedias ägare, riskkapitalbolaget EQT,
förebereder sig för att sälja koncernen. Att en
försäljning skulle ske så småingom var redan
klart när EQT gick in som ägare 2010. Bolagen
ägs i normala fall mellan fem och åtta år av
EQT.
w I ett pressmeddelande skriver koncernledningen att en eventuell börsnotering betyder
lite för de anställda och att ett ägarbyte inte
ska påverka skol- och utbildningsverksamheten.
w Några stora förändringar av verksamheten
kommer alltså inte att ske, enligt ledningen.
12 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
Det här är Academedia:
w 60 000 barn och elever, 30 000 vuxenstuderande
w 100 förskolor (81 i Norge), 30 integrerade
grund- och förskolor.
w 50 grundskolor.
w 100 gymnasieskolor (till exempel Drottning
Blankas Gymnasieskola, Mikael Elias Gymnasium, NTI-gymnasiet, Plusgymnasiet, ProCivitas, Rytmus Framtidsgymnasiet).
w 150 vuxenutbildningsenheter.
w 12 000 anställda, varav 2 000 i Norge.
w Omsättning 2013/14 (Siffrorna avser AcadeMedia AB) 6,4 miljarder, resultat efter skatt
212,7 miljoner.
Källa: Academedias hemsida
SAMTIDIGT EFTERSTRÄVAS EN pedagogisk mångfald.
Det är Vittra, Pysslingen etcetera,
som kunden – barn och föräldrar
– möter. Det är i många fall entreprenörer som startat de företag som
idag ingår i koncernen.
Entreprenörskap som i viss mån
även utmärker ledarna i dag. De
som brinner för uppdraget och som
vill vara med att förbättra Sverige.
Men det går inte att vila på gamla
lagrar. I skolans värld måste man
ständigt vara beredd att utveckla
sig.
– Jag fick frågan när jag fick priset om det är jobbigt att arbeta med
kompetensutveckling i utbildningsföretag. Det måste ställa högre krav
på dig än på någon annan, undrade
man.
– Ja, det är en ständig kompetensutveckling. Det sker hela tiden. Du
måste träna på feedback, vara öppen, göra dig av med en del prestige,
fundera på maktfrågor och landa i
dig själv: Jag duger som jag är.«
DET BÖRJADE MED HERMODS
w 1898 startade Hans Svensson Hermod Malmö Språkoch Handelsinstitut, sedermera Hermods. Det blev en
del av koncernen 2014.
w 1993 Vittra startar.
w 1996 Academedia bildas, noteras 2001 på Stockholmsbörsen.
w 2007 inköps NTI – Nordens Tekniska Institutet, startat
1968.
w 2008 Vittra och Academedia går samman och bildar
Sveriges största utbildningsbolag.
w 2010 EQT köper nära 80 procent av aktierna. Bolaget
blir helägare ett år senare.
w 2013 Academedia tar över några av grundskolorna i
John Bauer-koncernen.
w 2014 Den norska förskolekedjan Espira går samman
med Academedia.
Alla läromedel för bara 59 kr i månaden!
Upptäck Gleerups interaktiva böcker.
För att nå kunskapsmålen och höja resultaten i skolan behöver eleverna få rätt
förutsättningar. Med Gleerups interaktiva böcker får alla elever kvalitetssäkrade
läromedel som alltid är uppdaterade. Upptäck interaktiva böcker där innehållet
samverkar med fördjupningar, interaktiva övningar, egna anteckningar och lärarens
material. Ge varje elev tillgång till alla Gleerups interaktiva böcker för bara 59 kr
i månaden!* För mer information om vår digitala helhetslösning, kontakta Martin
Ljungström på tel 040-20 98 91 eller e-post martin.ljungstrom@gleerups.se
* 4–6: 39 kronor/månad från och med vt 2016. Erbjudandet avser 10 ämnen vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan.
7–9: Avser Gleerups interaktiva böcker i 10 ämnen och gäller vid tecknande av 12 månader för alla elever på skolan.
Gy: Avser Gleerups interaktiva böcker i 10 ämnen vid tecknande av 12 månader. Minst 200 elever på skolan måste omfattas.
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 13
VERKSAMHETSIDÉ
IDÉERNA
SOM SKA
UTVECKLA
SKOLAN
En gemensam idé för att utveckla skolan – en verksamhetsidé
– kan den användas för att göra skolan attraktiv i omgivningens
ögon? Ska den ange färdriktning eller svetsa samman personalen?
Och hur ska den bli gemensam?
TEXT KERSTIN LÖÖV FOTO JOAKIM BROLIN
S
kolans uppdrag formuleras
på flera nivåer, det tyngsta
på nationell nivå. Men skolan ska att fungera lokalt –
med den personal man har, med de
elever man har, med de utvecklingsbehov som finns.
Kan en verksamhetsidé fånga den
lokala skolans utvecklingsutmaningar? Och hur ska man som ledare
arbeta med den? Ska den implementeras uppifrån eller arbetas fram
underifrån? Föreskriver begreppet
verksamhetsidé något särskilt sätt
att leda skolan?
KATINA THELIN, LEKTOR vid Karlstads
universitet och vetenskaplig ledare
vid Centrum för kunskapsbildning i
Sundsvall, har i sin avhandling undersökt hur 15 skolchefer/förvaltningschefer i en större svensk stad
såg på den verksamhetsidé man på
kommunal nivå höll på att utveckla
för stadens skolor.
Skolcheferna ser, visar det sig, på
14 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
en verksamhetsidé på väldigt olika
sätt, både när det gäller vad den ska
fylla för funktion och hur man ska
arbeta med den i skolans organisation.
KATINA THELIN VILL med sin avhandling bidra till skolledares ledar­
skapsrepertoar och yrkesmedvetande.
Naturvårdsverket, Kustbevakningen och Unilever håller sig alla
med en verksamhetsidé, kan man se
om man googlar på detta sökord.
Den ena har satsat på att framhäva sitt uppdrag mot kunderna, den
andra hur man arbetar, den tredje
vilka man vill framstå som.
Alla dessa tolkningar finns representerade hos skolcheferna.
INOM skolutvecklingsforskning och
skolutvecklingsteori brukar en
verksamhetsidé ses som en övergripande idé som ska hålla ihop
verksamheten och ge en gemensam
drivkraft, vara ett styrverktyg, säger
Katina Thelin. Men hon fann i sin
studie att skolcheferna såg det också på andra sätt.
Några såg verksamhetsidén som
ett sätt att göra sig synlig och attraktiv utåt.
– Det var framför allt i områden
med skolor där man var konkurrensutsatt och hade behov att hävda
sig gentemot andra och behålla sina
elever.
Hon benämner den funktionen
”varumärke”.
MAN KUNDE OCKSÅ se en verksamhetsidé som något som ska skapa
samhörighet inåt och motivera
personalen. Hon kallar funktionen
”kitt”.
– Det kunde vara när en skola
hade problem med att man inte
samarbetade så mycket mellan avdelningarna inom skolan eller mellan kommunala verksamheter som
berör varandra, och när man såg att
egenskaper och värden och tänker
sig att de idéerna påverkar personalens attityder till verksamheten.
detta inte var bra för skolans eller
förskolans utveckling.
En verksamhetsidé som fyller någon av funktionerna ”varumärke”
eller ”kitt” sammanfattar Katina
Thelin som identitetsskapande.
Man tillskriver verksamheten vissa
Katina Thelin har
undersökt hur ett
antal skolledare
ser på de idéer som
ska vägleda skolan i
dess utveckling och i
dess vardagsarbete.
HOS ANDRA INTERVJUPERSONER där­
emot hittar Katina Thelin tankar
om hur man ska arbeta. Av denna,
som hon säger, styrande funktion
identifierar hon flera varianter:
”kompass”, ”karta” respektive ”raster”.
Varianten ”kompass” står, enligt
Katina Thelins analys, för ett sätt
att se en verksamhetsidé som något
som ska påverka själva verksamheten, och inte ”går omvägen” om
människors attityd och egna uppfattning om den.
Eller som en av skolcheferna sa:
”Vad är det vi ska ha gemensamt –
så att inte någon åker till Skåne och
någon åker till Norrland”.
Funktionen ”karta” innebär att
man ser verksamhetsidén som ett
sätt att fokusera på processen, inte
på målet med processen.
”FILTER”, ”GLASÖGON”, ”förhållnings-
sätt” eller ”teori” var några av de
sätt vissa skolchefer såg som verksamhetsidéns uppgift.
De funktionerna sammanfattar
Katina Thelin som ”raster”. Hon ser
dem som meningsskapande och inte
bara vägvisande.
Skolcheferna som såg verksamhetsidén som styrinstrument, tänkte
sig att man hittar en formulering
som på ett enkelt och effektivt sätt
knyter an till skolans eller förskolans uppdrag. Det förvånade Katina
Thelin att skolledarna i så liten utsträckning talade om hur de såg på
det egna ledarskapet i relation till
verksamhetsidén.
MAN KAN I och för sig inte bortse
ifrån, konstaterar hon, att delar av
skolans uppdrag faktiskt kommer
uppifrån, men hon menar att ledarskapet ändå kan vara vad som kallas
förståelsebaserat.
I lärande organisationsforskning,
som ingår i Katina Thelins forskningsbakgrund, tänker man sig att
ledare och personal tillsammans
kommer fram till nya grunder för
arbetet när skolan ska utvecklas.
Ledare skapar förutsättningar för
att utveckla gemensamma referensramar i stället för att påverka män­
niskors sätt att agera.
Vill du veta hur
man kan förbättra
ljudmiljön i skolan?
Jag heter Jonas Christensson och vet hur man skapar bra ljudmiljöer i skolan.
På www.ljudskolan.se får du tips och råd om hur man kan förbättra arbetsmiljön
i skolan. Vill du lära dig mer om hur ljud påverkar elever och lärare så finns det
en separat utbildningsdel som heter “Ljudfakta”.
Vi ses på ljudskolan.se!
Besök
g
ljudsk ärna
olan.s
e
LjudSkolan
JONAS LJUDBLOGG
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 15

VERKSAMHETSIDÉ
Denna forskningsinriktning ser
detta som en konsekvens av den
ökade handlingsfrihet som skolans
decentralisering i kombination med
målstyrningen inneburit.
– Men skolcheferna såg inte verksamhetsidén som ett sätt att styra
och leda, det som ibland kallas idéstyrning, utan snarare som ett sätt
att hantera och lösa specifika problem, säger hon.
– Funktionen varumärke såg man
till exempel som ett sätt att hävda
sig i den konkurrenssituation vissa
skolor var utsatta för.
Men ett varumärke – som definitionsmässigt riktar sig till alla, även
externt – kan inte, säger Katina
Thelin, användas i någon av de styrande funktionerna, inte inom ett
ledarskap som grundar sig på idéstyrning.
DET VAR DOCK ingen som hade någon tanke på att anlita någon med
kunskap om marknadsföring, eller
försöka ta reda på ”vad kunden vill
ha” inför arbetet med att formulera
en verksamhetsidé som varumärke
för skolan.
När det gäller hur skolcheferna
’’
Skolcheferna såg inte verksamhetsidén som ett sätt att styra och leda, det som ibland kallas idéstyrning, utan snarare
som ett sätt att hantera och lösa specifika problem.
ARBETET
w Katina Thelins avhandling heter Mellan varumärke och
gemensamt raster.
w Den har ett så
kallat fenomenografiskt upplägg. Den
beskriver inte fenomenet verksamhetsidé utan hur ett
antal skolledare ser
på fenomenet och
hur deras uppfattningar skiljer sig åt.
tänkte sig att man på en skola skulle
komma fram till gemensamma referensramar, såg vissa någon form av
utbildningssatsningar där lärarna
skulle lära sig ett visst sätt att tänka.
Även bland dem som såg verksamhetsidén som raster eller karta
fanns de som tänkte sig att de skulle
implementera idén mera uppifrån.
Några såg den lokala processen
som en öppen fråga, en gemensam
”lärandeprocess”.
– Då såg man det inte som att ’nu
handlar det om att lära sig tänka
på ett visst sätt’, utan ’här ska vi
tillsammans utveckla vårt sätt att
tänka’.
ANDRA TÄNKTE SIG en process någonstans emellan ”uppifrån” och ”ner­
ifrån”. De kände samtidigt att det
var lite manipulativt, men samtidigt
helt okej.
Oavsett om skolledarna väljer
en strategi nerifrån, uppifrån eller
en mellanform, får man som läsare
av avhandlingen intrycket att de
processer de tänker sig, kräver en
enorm mängd möten och diskussioner, särskilt i den öppna modellen.
En idé som Katina Thelin brukar
dela med sig av är, att man i arbetsorganisationen knogar på i redan
etablerade former och samsyn.
Men sedan har helt andra möten
för diskussion om utveckling och
håller det ena separerat från det
and­ra, så får man se vart det bär.
– Om du vill ha en väl fungerande
arbetsorganisation som kan hantera
det fortlöpande arbetet så måste
man på något vis begränsa mängden
planer i vardagen, säger hon.
– Man kan inte bara befinna sig i
utveckling, man måste ha både utveckling och stabilitet.«
Fotnot: Den verksamhetsidé som
man i den aktuella staden så småningom stannade för blev: ”Inre motivation och lust att lära, Medskapande, Helhetssyn”.
KURS
GRUND- & GYMNASIESKOLA
Du hittar hela vårt utbud av kurser, konferenser
och uppdragsutbildningar för alla skolformer på
www.lararfortbildning.se.
Alla kurser är heldagsutbildningar (09.00–16.30).
Anmälan bör ske senast 4 veckor innan kursstart.
I mån av plats kan vi ta emot senare anmälningar.
Max 30 deltagare.
Alla utbildningar kan även beställas som
uppdrag till din skola!
Arbetslagsledarutbildning
er!
- en utbildning för alla skolform
förskoleklass
fritidshem
grundskola
gymnasieskola
sfi, vux
särskola
Vi utvecklar Sveriges viktigaste människor
www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00
16 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
Synligt lärande
grundskola
gymnasieskola
Resultatbasera
ledarsk ap - en t
utbildning för
rektorer
grundskola
gymnasieskola
KRÖNIKA
FOTO: STEN ARNDT
GÄSTKRÖNIKA
Margareta
Edling
Journalist med inriktning mot bland
annat arbetsmiljö och arbetsrätt
H
ittar du din avstängningsknapp? Frågan kan låta konstig, men har en allvarlig botten.
Skolledare som jag träffar pratar oftast entusiastiskt
om sitt jobb. Oavsett arbetsplats lyfter de fram de stora
möjligheter som arbetet ger. Att leda, inspirera och utveckla. Att
påverka livet för barn och unga här och nu. Att ge dem förutsättningar för framtiden.
Samtidigt brukar de inte hymla om avigsidorna. Det kan handla om bristande resurser, otydligt mandat eller huvudmannens
svaga förtroende. Men allra mest berättar de om en ständigt
ökande arbetsmängd, om hur
de högprioriterade arbetsuppgifterna blir fler och fler och
byråkratin mer betungande.
Det blir allt svårare att hålla
jobbet inom rimliga gränser.
Man måste alltid vara tillgänglig.
Den här upplevelsen delar
du som skolledare med många andra yrkesgrupper, inte minst
andra chefer. I vad som kallas gränslösa arbeten, går det att lägga
ned i princip hur mycket tid som helst. Det finns ingen tydlig
punkt då jobbet är färdigt. Samtidigt påverkas arbetet i hög grad
av impulser utifrån, som man själv inte har kontroll över. Den
egna planeringen får läggas åt sidan för sådant som är mer akut –
det hör till vardagen.
Använder
du knappen
i huvudet?
MYCKET BLIR KVAR till kvällar och helger. Det är då man kan hantera mejlen, läsa jobbdokument och kanske skriva ihop det där
utskicket som faktiskt måste gå ut till medarbetarna nu…
De flesta som kan arbeta hemma vill knappast stämpla in och
ut på bestämda klockslag. Flexibiliteten är en av fördelarna med
jobbet. Men det gäller att komma ihåg att den också är en riskfaktor.
Det finns faror med att ofta jobba på vardagskvällar, särskilt
om du dessutom brukar lägga in ett arbetspass på helgen också.
Är du ständigt tillgänglig för arbetet, och dessutom har för hög
arbetsbörda, ökar risken för att du aldrig riktigt kan släppa tankarna på jobbet. Det kan leda till sömnproblem, stress och i förlängningen ohälsa. Du får ingen chans att återhämta dig, helt
enkelt.
GRÄNSLÖST ARBETE KRÄVER en avstängningsknapp i huvudet, för
att citera forskaren Christin Mellner. Arbetsgivaren, som råder
över förutsättningarna på jobbet, har förvisso ansvaret – även för
chefernas arbetsmiljö. Men i praktiken hänger det ändå ofta på
individen själv. Har du koll på den där knappen som stänger av
jobbtankarna? Använder du den?«
Mötesplatsen
för Sveriges
viktigaste chefer
Boka in den 15–16 mars 2016 i
almanackan! Då är det dags för
Nordiska Skolledarkongressen
på Svenska Mässan i Göteborg.
Ladda inför framtiden, möt kollegor,
utbyt erfarenheter, hämta kunskap
och näring från seminarier, utställning,
diskussioner och inte minst festen.
Programmet är klart vecka 44 och
anmälan öppnas på hemsidan
den 26 oktober.
Beställ kongressprogrammet på
www.skolledarkongressen.se
ETT SAMARRANGEMANG AV SVERIGES
SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK
Svenska Mässan Göteborg
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 17
även hjältar behöver
inspiration på vägen
Tillsammans med dig vill vi utveckla den svenska skolan. Vi erbjuder kompetens­
utveckling för dig och dina medarbetare i form av utbildningar, böcker och
digitala produkter. Vi skräddarsyr gärna lösningar för dig och din personals
specifika behov. Du kan vara trygg i att vårt erbjudande för din kompetens­
utveckling vilar på vetenskaplig grund och lång erfarenhet.
Upptäck mer
Scanna eller
använd länken
studentlitteratur.se/kataloger
18 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
Aktuella kurser
• Framgångsrika skolor med Jonas Höög
• Lärandebaserad skolutveckling
med Hans­åke Scherp
• Genvägar vid språkinlärning
Svenska och engelska för nyanlända med Hippas Eriksson
• De fem förmågorna i teori och praktik
med Göran Svanelid
• BRAVKOD­utbildning med Ronny Karlsson
Boka på studentlitteratur.se/utbildning
”Jag lyssnade på Patricia Diaz och det
rekommenderar jag verkligen till
andra. Hon fick mig att se fördelarna
med olika typer av digitala verktyg.”
Jenny Lindblad Persson, Gunnesboskolan, Lund
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 19
BÖCKER
NPM ur olika synvinklar
Tre mycket olika perspektiv
på styrning av offentlig verksamhet, ökade administrativa
bördor och på influenser bakom
reformer i svenska skola hittar
vi i nedanstående böcker.
Var är alla
assistenter?
Administrationssamhället
Anders Ivarsson Westerberg och
Anders Forssell
STUDENTLITTERATUR
w Hur kommer det sig att lärare,
läkare och poliser måste ägna
allt större del av sin arbetstid åt
administration? En orsak är att
vi å ena sidan avskaffat enklare
administrativa tjänster som
assistenter
och läkar­
sekreterare.
Men de
administrativa uppgifterna försvinner
inte bara för
att de bakas
in i olika datasystem. Författarna har gjort tidsstudier och ser
att dessa uppgifter – dessutom
till en högre ”timpeng” – äter
upp tid från de uppgifter som
lärare, läkare, sjuksköterskor,
poliser är anställda för.
Sedan har vi inrättat en rad
nya administrativa yrken som vi
ska kommunicera med: controllers, kommunikatörer med flera.
En rad uppgifter uppstår
också ur all annan lagstiftning
och styrdokument som inte
ligger på själva yrket men som
likväl förpliktigar och som ska
dokumenteras, men som det
tidsmässigt inte tagits hänsyn
till i utformningen av tjänsten.
Arbetsgivare bör återinföra
assis­tenter och kontorister och
administrativa konsekvenser
måste utredas när nya styrsystem, IT-system och organisationsförändringar införs.
20 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
Mer frihet
– och mindre
Lärare utan frihet. När vänstern
och högern kidnappade
lärarprofessionen
Johan Wennström:
SAMHÄLLSFÖRLAGET
w Enligt Johan Wennström
uppstår någonting han kallar
”vänsterkollektivet” i 1968 års
tidsstämning. Det kommer att
innebära ”ett intellektuellt projekt” i ett samspel mellan olika
grupper och
organisationer och även
mellan dessa
grupper, rörelser och staten.
När det
gäller skola,
pedagogik och psykologi får vi,
enligt författaren, i Sverige under 1970-talet strömningar som
inspirerats av de amerikanska
pedagogerna Neil Postman och
Charles Weingartner och deras
bok ”Lära för att överleva – angrepp på en förlegad undervisning – förslag till en revolution”.
Postman och Weingartner
betraktar lärarna som en förlängning av det borgerliga
samhällets förtryck. I deras
16-punktsprogram ingår att läraren ska träda i bakgrunden,
att läroböcker ska avskaffas
och att lärare ska arbeta mera
terapeutiskt och utgå från vad
eleven känner. Detta synsätt
har enligt Wennström satt sin
prägel även på svensk skola.
”Vänstertankekollektivet”
från 1970-talet möter sedan ett
”högertankekollektiv” som inspirerats av Ronald Reagan och
Margaret Thatchers inställning
till offentlig sektor som girig,
parasitisk, ineffektiv och slösaktig, som ska hållas kort med
NPM-artade reformer.
Till influenserna i Sverige
räknar författaren också Mil-
ton Friedman, som hävdade att
lärare skulle kunna bli mer effektiva om samhället stramade
till deras professionella frihet.
Den tjänade, enligt Friedman,
lärarnas egna intressen, inte
elevernas.
Fritt skolval, privat konkurrens och skolpeng skulle åstadkomma detta.
De osynliga
makthavarna
Makt utan mandat
Christina Garsten, Bo Rothstein,
Stefan Svallfors
DIALOGOS FÖRLAG
w I Sverige finns inte som i en
rad andra länders lagstiftning,
några karensregler när det gäller övergång från politiken till
organisationer och företag som
har lobbyintressen gentemot
politiken.
Ofta vandrar de policyprofessionella, som de kallas i boken,
mellan sina politiska anställningar och lobbyuppdrag hos
pr-byråer och tankesmedjor,
beroende på
de partipolitiska maktväxlingarna.
Antalet personer som är
anställda eller
inhyrda från
pr-byråer för
att både designa och förpacka
politiken och bearbeta och
informera journalister i massmedia har ökat flera gånger de
senaste 25 åren.
FRÅN TIDIGT 1900-TAL har intresseorganisationer ofta varit
representerade i inte bara offentliga utredningar utan också
myndigheters styrelser – ett
korporativistiskt drag i svensk
samhällsstyrning.
Den representationen avskaffades efter att arbetsgivaror-
ganisationen SAF i början av
1990-talet fattade beslut om
att dra tillbaka sina representanter.
SAF hade kommit fram till
att man skulle kunna påverka
politiken mera genom professionell lobbying.
Författarna, alla tre professorer, kommer fram till att det
i dag i hög grad är de policyprofessionella som utformar
politiken inom de politiska
partierna, inom regeringskansliet, partiernas riksdagsgrupper, inom fackförbunden och
en mängd andra organisationer
och organ.
Men de verkar i ett konstitutionellt tomrum där deras roll
inte syns, inte debatteras och
inte är lagreglerad.
Ett demokratiskt problem,
anser författarna.
INTE ENS konstitutionsutskottet
kunde få fram hur det hade gått
till när näringsminister Maud
Olofsson gav sitt stöd till att
Vattenfall skulle köpa det holländska Nuon.
Två i boken namngivna policyprofessionella, båda med anknytning till energibranschen
och Vattenfall, styrde, medan
statsrådet ”satt i baksätet”, enligt författarna.
Innehållet i politiken har genom de policyprofessionellas
osynliga inflytande rört sig allt
längre ifrån partiernas medlemmar och förtroendevalda.
GENOM ATT OSYNLIGT verka genom massmedia bidrar denna
kår, enligt författarna, till en
ond cirkel där politiken förs
ännu längre bort från medlemmar och väljare och innehållet i politiken i allt högre grad
i stället kommer från de policyprofessionella. En risk är då att
ledande politikers horisont begränsas när de i allt högre grad
får sin verklighetsbild från dem
som är professionellt lojala.
KERSTIN LÖÖV
Här är bästa konflikthanteringen
Konflikthantering i arbetslivet
– förstå, hantera, förebygg
Thomas Jordan
GLEERUPS
w Konflikthantering är väl ing-
enting man direkt jublar åt
eller hoppar jämfota över när
det uppstår på ens arbetsplats.
Men boken Konflikthantering i
arbetslivet av Thomas Jordan
gör det.
Här finns en
hel verktygslåda för att förstå konflikter,
kunna sortera
i dem och se
vilka möjligheter som finns att hantera dem
konstruktivt. Boken behandlar
vetenskapliga teorier bakom
konfliktkunskap, ger praktiska
anvisningar för problemlösande
kommunikation, strategier och
redskap för konflikthantering
samt strategier för att bygga en
robust samarbetskultur.
Alla som upplevt en konflikt
vet att det gör skillnad hur den
hanteras. En illa genomförd
konflikthantering leder lätt till
frustration, försämrad kvalitet
och lägre effektivitet.
Konflikter som hanteras på
ett bra sätt behöver inte ens
vara ett problem. Med en konstruktiv hantering kan det till
och med vara till gagn för arbetsplatsen.
En konflikt kan uppstå för att
det finns personer som vill förändring och som kan leda till
att verksamheten och organisationen utvecklas. Många gånger
handlar det om att rollfördelningen behöver tydliggöras och
att den ömsesidiga respekten
och tilliten till varandra ökar.
DE INLEDANDE KAPITLEN i boken
handlar om teoretiska modeller kring konfliktkunskap. En
sådan illustreras av en triangel
med de tre hörnen A-B-C, Attityd, Beteende och Motsättning
(Contradiction).
De fem vanligaste motsättningarna som utgör grogrund
för en konflikt är fördelnings-,
positions-, struktur-, beteendeoch övertygelsekonflikter.
Med utgångspunkt från dessa
tittar man på hur konfliktparterna agerar (beteende) för
att driva sina intressen i konflikten. Verbal och icke-verbal
(minspel, tonfall, kroppsspråk)
kommunikation är kända
mönster. A-hörnet slutligen delas in i tre delar; vad parterna
tänker, känner och vill.
Från att ha beskrivit en konflikt från en betraktares pers­
pektiv går författaren över till
att visa på konflikthanteringens
utmaningar och att gå igenom
tekniker för att lösa de motsättningar som uppstått för den
som är direkt inblandad som
part eller arbetsledare.
Mycket i en konflikt handlar
om hur olika personer upplever
händelser och vilka känslor och
stämningar som uppstår. Så här
skriver Thomas Jordan:
”Människor för vilka känslor
och stämningar är subjekt blir
lätt hjälplösa fångar i negativa
känslolägen, som bitterhet, låg
självkänsla, hat, depression,
bristkänslor eller resignation.
Eftersom det inte finns ett själv
som kan ta känslorna som objekt för reflektion, utvärdera
dem och bestämma sig för att
göra något för att förändra dem
så saknar personen ett viktigt
instrument för att ta sig ur de
negativa känslorna.”
DET LIMBISKA SYSTEMET i hjärnan arbetar mycket snabbare
än hjärnbarken hinner göra sin
kognitiva utvärdering. Vi känner alltså om vi tycker om eller
tycker illa om en person innan
vi har tänkt efter och utvärderat olika informationer om
personen.
Brist på självinsikt i tyckandet kan få drastiska konsekvenser då personer som bedömts
”dåliga” också förtjänar att bli
behandlade därefter. Resultatet
kan bli utfrysning, förtal, trakasserier och skoningslösa konfrontationer. Oprofessionellt
beteende är oftast ett resultat
av svag självinsikt.
Det är lätt att tankarna irrar iväg och man erinras av
egenupplevda incidenter under
läsningen, vilket ovanstående
rader är ett par exempel på.
ETT HELT KAPITEL, drygt 30 sidor,
ägnar författaren åt att ge ovärderliga råd i konsten att föra
konstruktiva samtal i konflikter. Här ges också många bra
beskrivningar på vad som kan
hända och vilka reaktioner man
kan få om man inte hanterar
situationen övertänkt och strategiskt.
De två sista kapitlen tilltalar mig. Där finns ett flertal
modeller framtagna innehållande checklistor över konflikthantering med betoning
på de besvärliga samtalen och
lösningsinriktad medling vid
samarbetssvårigheter mellan
medarbetare.
I checklistorna finns också
svar på frågan varför man ska
agera på ett visst sätt och vad
som riskerar att hända och vilka konsekvenserna blir om man
handlar annorlunda.
SOM AVSLUTNING LISTAR författaren åtta egenskaper i en problemlösande samarbetskultur.
Söker man på ordet konflikthantering på nätet, kommer det
upp tusentals förslag på kurser,
föreläsningar och litteratur.
Själv upplevde jag den här
boken överlägsen de alternativen.
PER HÄLLSTRÖM
Uthyrning och rekrytering av rektorer/chefer
Uthyrning
• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag
• Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen
Rekrytering
• Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg
• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult
• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats
Alf Anselmby Rektor att hyra AB
• 070-2192668 • alf@anselmby.se • www.rektoratthyra.se
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 21
BÖCKER
Vem är denna bok skriven för?
Lärande ur ett livsvärlds­
perspektiv
Jan Bengtsson (red) och Inger C
Berndtsson (red)
GLEERUPS
w Det är lika bra att meddela
från början att jag är kluven till
den här boken. Jag gillar anslaget om att man måste se till
hela människan. Elever, medarbetare; alla har hela sin livssituation med sig när de kommer
till skolan.
Vi är inte inlärningsmaskiner
som fungerar i ett vakuum, och
det måste vi ta hänsyn till i vårt
arbete och våra möten med våra
medmänniskor. Vi lär oss bättre
när inlärningen är kopplad till
motivation, till skillnad från
förr då vissa ansåg att mening är
ett störande inslag i lärandet. Så
långt har jag inga invändningar.
Jag till exempel mister hela
eller delar av synförmågan. Man
måste lära om många saker, och
jag har aldrig tidigare sett teknikkäppen, det som jag trodde
kallades ”vita käppen”, som en
förlängning av den synskadades
kropp, men det blir den ju! Likaså blir pennan vår förlängda
kropp när vi skriver eller ritar.
Det finns också ett par intressanta kapitel om betyg och
bedömning. Det som handlar
om hur lärare sätter betyg utifrån allt annat än kunskapskraven förtjänar en fortsatt studie
och fördjupning. Betyg sätts, i
de fall som
redogörs för
här, mer på
arbetsinsatsen än på
läranderesultaten. Det
är inte den
första studie
som konstaterar detta, men just
perspektivet kring att lärarens
livsvärld påverkar bedömningen har åtminstone inte jag läst
förut.
Kritiken mot betygssystemet
i ett annat kapitel är i och för
sig intressant (en lärare i årkurs
6 ska bedöma oerhört många
kunskapskrav, vilket tydligt blir
en omöjlig uppgift).
Däremot knyter författaren
bara pliktskyldigast ihop innehållet med bokens röda tråd,
nämligen livsvärldsfenomenologi, det vill säga att allting
hänger samman; liv och värld,
kropp och själ, individ och samhälle etc. Och jag förstår inte
varför 18 bedömningssteg skulle vara bättre än fem vid återkoppling om man ändå inte har
tydliga kriterier. Det blir liksom
bara fler nyanser av grått.
OCH SPRETIGHETEN STÖR. Glee­
rups har på senare tid på ett
ambitiöst sätt gett ut ett antal antologier, och jag förstår
att det inte alltid är så lätt att
få dem att riktigt hänga ihop.
Vissa avsnitt är skrivna för lekmän, andra verkar vara till för
klubben för inbördes beundran.
Kanske har jag också svårt att
vänja mig vid nya begrepp som
”levd kropp”. Möjligen tycker
jag att vi 2015 inte behöver
en teoretisk – och jag måste
få säga det: lite flummig – påbyggnad kring att människan är
komplicerad och starkt påverkad av allting omkring oss.
Jag är konkret och ställer mig
ofta frågan: Vilken nytta har jag
av detta i mitt arbete och mitt
liv? Då har jag svårt att ta till
mig formuleringar som ”bortse
från subjektets fakticitet genom att endast tillerkänna
absoluta, rena erfarenhetsvärldar” och att ontologisk säkerhet skulle vara ”en välkänd
tes”. Inte för mig i alla fall.
Å andra sidan gillar jag påståendet att intuition är ”en
utåtriktad inställning där man
(…) är öppen för, och direkt
varseblir andra människor och
ting som har betydelse för sitt
eget varande-till-världen”. Ofta
konstaterar man mer än knyter
ihop eller fördjupar.
Så känslan av kluvenhet och
frågan om vem boken är skriven för kvarstår. Genom nästan
hela läsningen letar jag efter ett
och, som i ”och?”.
TORBJÖRN HANÖ
Konkreta råd för att möta utsatta föräldrar
Utsatta föräldrar
Lennart Lindqvist
PAVUS UTBILDNING
w Visst har vi alla känt att det
finns situationer där man
som rektor är begränsad i sin
kompetens i förhållande till
uppdragets
bredd. Det
kan till exempel handla om skolans
professionella roll i svåra
samtal kring
elevhälsa och
elevers behov av anpassningar
och stöd. En förälder kanske
reagerar på ett starkt sätt eller
kanske är relationerna mellan
hem och skola på väg att bli
låsta. Rektor vill alltid hålla ett
bra möte där samtalet går ut på
att göra en handlingsplan med
22 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
fokus framåt. Hur kan vi nå föräldrarna?
DEN HÄR BOKEN är skriven av
psykolog Lennart Lindqvist
som även är förälder till en vuxen son med neuropsykiatrisk
diagnos. Han beskriver hur det
är att vara en utsatt förälder till
ett barn som behöver stödinsatser, om berg och dalbanan som
förälder samtidigt som han delger av sitt professionella kunnande som psykolog.
Författaren sätter ord på förälderns utsatta situation jämfört med ”normalföräldern”.
Han har ett professionellt pers­
pektiv och fokus ligger alltid på
vägen framåt, på hopp och möjligheter, trots att det finns vanmakt och misslyckanden på vägen i föräldraskapet till ett barn
med funktionsnedsättning.
Inledningsvis ger Lindqvist
en orientering bland olika
neuropsykiatriska diagnoser.
Denna översikt är värdefull
att ha som ord på vägen för en
lekman som rektor är, då vi ska
hantera elevers behov av anpassningar och stöd.
Det finns en utmärkt innehållsförteckning, som ökar
möjligheten till att sökläsa
vid behov. Vi i skolan behöver
en bra beredskap för att möta
föräldrarna på bättre sätt så
att vi tillsammans kan göra
skolgången så anpassad och
meningsfull som möjligt för
eleven. Om vi förstår varför en
förälder verkar ”jobbig” eller
som författaren uttrycker det,
utmanande, har vi lättare att
hålla i framåtsyftande samtal så
att positionerna inte blir låsta
mellan skola och hem.
DET FINNS MÅNGA konkreta råd
och metoder att ta del av. I
kapitlet Bemötande av föräld-
rar – några ord till personalen
diskuterar han saker vi måste
acceptera, som att vi i personalen alltid är i överläge och
att affekter smittar, varför det
är viktigt att försöka behålla
lugnet. Vissa saker måste personalen undvika, som kritik,
argumentation och tolkningar
av beteende – då är det bättre
att beskriva vad man ser som
personal och inte dra slutsatser
för snabbt och högt.
DET ÄR VIKTIGT att ha en dagordning med syfte för samtalet och
att kommunicera detta med
föräldrarna. Att bjuda på kaffe
och något till är ofta bra.
Bakom varje klagomål döljer
sig ett önskemål, konstaterar
Lindqvist. Denna bok är värdefull för alla elevhälsoteam som
vill arbeta med ett professionellt förhållningssätt.
EVA-STINA SUNDÉN
SKOLANS
LEDARKONVENT
STOCKHOLM 2015
ATT LEDA
I FÖRÄNDRING
24-25 november 2015
Münchenbryggeriet, Stockholm
Boka
-tidig
t-
raba
tt
Boka
sena
st
23 ok
t
o
b
spara
er
1.000
kr
SÄRSKILT INBJUDEN:
Allan D Walker, Hong Kong Institute of Education med föreläsningen:
Clones, Drones or Dragons: Growing the leaders we need.
TA TILL EXEMPEL DEL AV FÖRELÄSNINGARNA:
Didaktiskt ledarskap - med fokus på kunskapsuppdraget
Behoven av ledarskap i skolans organisatoriska mellanrum
Att skapa energi med ett aktivt ledarskap
Vad bidrar rektorsutbildningen till?
Mer information: www.skolansledarkonvent.se
Arrangörer:
Skolans ledarkonvent – en konferens för dig som är
förskolechef, skolledare eller skolchef
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 23
36389
Ring
7
08-792 72 2
SKYDDA FAMILJEN OCH HEMMET
med förmånliga försäkringar.
Visste du att vi samarbetar med Sveriges Skolledarförbund
för att du som medlem ska kunna försäkra dig, din familj och
ditt hem till ett förmånligt pris? Med gruppförsäkringen får
du ett prisvärt skydd och ekonomisk hjälp om vardagen skulle
förändras efter t.ex. en sjukdom eller skada. Som medlem i
Sveriges Skolledarförbund får du även 15 % rabatt på våra hemoch villaförsäkringar. Det kan även kännas tryggt att veta att vi
har Sveriges mest nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex.
Ring gärna 08-792 72 27 så hjälper vi dig att bli rätt försäkrad.
Du kan även läsa mer på if.se/skolledarna.
i samarbete med
24 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
PÅ DIN
IDA
Aktuellt från Sveriges Skolledarförbund
Var med och fira våra första 50 år
S
tort tack till alla skolledare runt om i
landet som firade Skolledarnas dag tillsammans med oss den 3 september.
Gensvaret talar sitt tydliga språk och nu
fortsätter vi vårt idoga arbete med att lyfta
skolledarnas viktiga roll för resultatet i förskola och skola.
Skolledarnas dag utgör också startskottet
för vår läsårskampanj som i år är ”Vi samlar
alla skolledare – Sveriges viktigaste chefer”.
Kampanjen inleddes med att vi bjöd in beslutsfattare både nationellt och lokalt till
diskussioner kring strategisk kompetensförsörjning. Som en viktig del i denna diskussion ingår våra kärnfrågor lön, arbetsmiljö
och förtroende.
Under firandet kommer vi samla Sveriges
viktigaste chefer under två intensiva dagar
då vi inspireras, reflekterar, nätverkar, minglar, roar och kompetensutvecklar oss.
I samband med vårt 50-årsfirande kommer vi även att dela ut Sveriges nya stora
Skolledarpris.
Priset är Sveriges största till en skolledare
i förskola och skola och är ytterligare ett
sätt att lyfta vikten av ledarskapet och skapa
intresse för och bidra till ett framgångsrikt
ledarskap. Priset går till en skolledare som
har gjort extraordinära insatser och har sitt
arbete och sin verksamhet djupt grundat
i Sveriges Skolledarförbunds yrkesetiska kod.
VID SIDAN AV arbetet med vår läsårskampanj
planerar vi för fullt förbundets 50-årsjubileum. Den 15–16 mars 2016 firar förbundet
50 år tillsammans med drygt 1 500 skolledare i Göteborg på vår Nordiska Skolledarkongress.
Temat är framtid, förutsättningar och förtroende.
ATT VARA SKOLLEDARE är ett attraktivt yrke.
Nu arbetar vi vidare med att förbättra förutsättningarna för att det
ska vara attraktivt även i framtiden.
MARIA ANDRÉN BERGSTRÖM
KANSLICHEF
Akut behov
behov
Akut
av en rektor?
av en rektor?
Boka kongressen
Boka redan nu den 15–16 mars
2016 för vår Nordiska Skolledar­
kongress i Göteborg. Drygt 1 500
skolledare samlas under parollen
framtid, förutsättning, förtroende. Besök skolledarna.se för
kontinuerlig information om programmet.
Lansera din favorit
På skolledarens dag den 3 september lanserade vi Sveriges
stora Skolledarpris. Nominera din
kandidat på skolledarna.se.
Gå chefskursen
Du som är förskolechef, passa på
att anmäla dig till vår förskole­
chefsutbildning som vi genomför
i samarbete med Studentlitteratur. Besök skolledarna.se
för mer information.
INGVAR
LINDQVIST
PRISEN 2016
Nominera nu!
• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar
• •ViNierbjuder
förslag till rektor
lösning
inom
timmar
får en kvalificerad
med
rätt48
erfarenhet
• •NiRektorn
får en kvalificerad
rektor
med
rätt erfarenhet
är operativ från
första
dagen
• •Rektorn
är operativ
från första
dagen
Vi skräddarsyr
en lösning
efter ert
behov
• Vi
Vi har
skräddarsyr
en lösning efter ert behov
sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare
över hela landet.
Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare
över hela landet.
Kenneth Köhlin 073-631 28 89
www.primaselecta.se
Kenneth Köhlin 073-631 28 89
www.primaselecta.se
Fredrik Bernhardsson tar emot Ingvar Lindqvistpriset 2015 av Vetenskapsakademiens preses
Barbara Cannon. Foto: Markus Marcetic.
– Känner du en fantastisk lärare? Nominera hen till
Ingvar Lindqvistprisen, Kungl. Vetenskapsakademiens
lärarpriser i matematik och naturvetenskap.
Nominera senast 9 november.
→ Läs mer på www.lararprisen.se
BOX 50005, 104 05 STOCKHOLM
TEL 08-673 95 00
INFO@KVA.SE  HTTP://KVA.SE
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 25
RAST
Mer teknik, sociala medier och bilgymnastik
på hösttidig Rast.
Teknisk knock out
Nyttig gympa
Tekniska museet i Stockholm satsar hårt
på barn och ungas naturvetenskapliga
och tekniska intresse. I början av september invigdes Miga Mind som är ett
nytt så kallat science center. Här ska
barn få uppleva teknik på ett nytt och
innovativt sätt och sedan inspireras till
att själva bli innovatörer, hoppas museets ledning.
80 miljoner kostar satsningen, och
lugn museet, det lönar sig ska ni se!
Bilgymnastik, en härlig film på
Youtube, ackompanjerar en kampanj
från flera östgötska kommuner om
att ta cykeln eller gå med barnen till
skolan.
Om fler gör så skulle dessutom
skolornas trafikmiljö bli säkrare för
barnen. Kommunerna satsar hårt
på F-klassens föräldrar för att lära ut
goda vanor och erbjuder film och information till föräldramöten.
Nästa chef ser dig…
…då gör du så här
Söker du nytt jobb? Kanske läge att rensa
bland dina texter och bilder i sociala medier
innan du skickar in ansökan.
Mysigt med ett glas vitt på verandan, men
din blivande arbetsgivare lär se det också.
Hälften av Sveriges chefer googlar (enligt
bemanningsföretaget Centric Professionals)
sina kommande anställda för att bilda sin
egen uppfattning.
Tidningen Chef berättar att
endast två av tio chefer i en av
dess undersökningar, arbetar i
företag där sociala medier är en
naturlig del. Så det finns alltså
tid för många att stämma i bäcken och införa en policy.
Här några tips: Policyn ska
vara begriplig och så pass kon-
kret att den direkt kan omsättas i verkligheten och enkel att
hitta. Understryk vikten med att
vara en tydlig avsändare – i eget
namn eller för organisation eller
varumärke.
Ha en krisplan – vad händer
om det blir en storm i twitter eller på FB?
Läsvärd,
trots allt
Ingen stor litteratur.
Men en ganska härlig bild av vår nutid,
bjuder allas vår professor Leif GW Persson på i sin senaste
bok, Bombmakaren
och hans kvinna
(Albert Bonniers
förlag ).
Läsvärt i höstens
flod.
Ger du dina skolledare
rätt förutsättningar att
leda och styra?
Genom Rektorsprogrammet får skolledare nödvändiga kunskaper och
färdigheter att klara sitt uppdrag.
Befattningsutbildningen vänder sig
till rektorer, förskolechefer och
biträdande rektorer.
Anmäl
21/9–9/10
ANMÄL HÄR
www.skolverket.se/rp
REKTORSPROGRAMMET – FÖR ETT
PROFESSIONELLT SKOLLEDARSKAP
REKTORSPROGRAMMET
26 SKOLLEDAREN SEPTEMBER 2015
E
n fräknig och bestämd
kille, typ femteklassare,
ser mig stint i ögonen
på Skolkommissionens
slutrapport.
Ja, inte från den vårens kommission. Resultatet från den får
vi vänta på till i början av 2017
utan slutrapporten från Skolkommissionen av år 2002.
En bra skola för alla – individens rätt till kunskap och
lärande, är titeln och rapporten
är föredömligt kort. 16 sidor.
Här är några förslag: en tolvårig skolrätt införs för varje
individ, lagstiftaren ska inte
reglera hur målen nås, skolan
ska vara offentlig finansierad,
men ge olika huvudmän rätt att
driva skolor – inrätta en statlig
skolpeng.
SÅ KOMMER NÅGRA förslag på
områden som också den nya
kommissionen ska se över:
Lägg den statliga skolmyndigheten direkt under riksdagen,
lägg ned nuvarande Skolverk
och ersätt med en ny som får
nya uppgifter.
nnons_skolledaren.indd 1
SISTA ORDET
Kerstin
Weyler
CHEFREDAKTÖR
Tur att några (ni!)
håller allt igång
Och slutligen – inrätta ett
oberoende institut för forsknings- och utvecklingsfrågor
som arbetar på uppdrag från
skolorna när det gäller analysstöd och utveckling av arbetet
med elevernas lärande.
Känns det inte bekant, på något sätt?
Hur ska den nya stora kommissionen skruva till frågorna
ytterligare en gång?
SKOLKOMMISSIONENS arbete den
gången leddes av tidigare LRordföranden och dåvarande
rektorn på S:t Petri i Malmö,
Tomas Johansson, som seder-
mera blev utbildningschef i
Landskrona kommun. Han utsåg en liten kärntrupp på fem
personer. Initiativtagare var
M-ledaren Bo Lundgren.
Med det är inte nog med
Skolkommissionen med stort S.
Sveriges Kommuner och
landsting, SKL, som lackade
ur lite grann för att de inte
blev representerade i kommissionen, har tillsammans med
Friskolornas riksförbund bildat
en expertgrupp på 22 (!) personer som ska komma med sina
inspel och förslag till kommission och regering.
SÅ, KÄRA VÄNNER – det kommer att bli livat det kommande
året.
Det har ju redan börjat med
en intensiv debatt om skol­valet
som kommissionären själv,
Anna Ekström, gick ut i ”Agenda” med i början av månaden.
Som tur är finns ni därute.
Som oavsett kommissioner och
expertråd är vardagens hjältar
som leder svensk skola och
håller verkstaden igång.«
Söker till Utbildningsförvaltningen
Förvaltningschef
Som medlem i
Sveriges Skolledarförbund
får du 20% rabatt när din
förskola blir medlem i
Förskoleforum.
med fokus på utveckling
www.ljusdal.se/ledigajobb
ljusdal.se
Rektor/chef att hyra
och/eller rekrytera!
Prova Förskoleforum
gratis i två månader
forskoleforum.se
Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller
längre tid, i hela Sverige!
Telefon: 08-545 160 20.
E-post: info@kunskapsbolaget.se.
Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.
… utvecklar ledare och organisationer
SEPTEMBER 2015 SKOLLEDAREN 27
2015-09-09 09:59:47
Posttidning
B
Sveriges Skolledarförbund
Box 3266
103 65 Stockholm
Har du en SMART Board?
Börja undervisa digitalt på 20 minuter...
Besök oss på
10
• Digitala torget
• Guldäpplet
• 48 kvm SMART
FILMER
MINUTER
Skanna QR-koden för att se filmerna
eller gå in på www.smartklubben.se.
Välkommen att boka en timmes
kostnadsfri inspiration på din skola:
010-150 06 00 | info@netsmart.se
OL
PA K
ET
SK
KÖR!
T- C
I
E
A
R
RA
T
™
SM
SMARTKlubben är Sveriges största användarförening
för interaktiva verktyg med ca 20 000 medlemmar.
Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte.
www.smartklubben.se
20
ERTIF
Svensk distributör
www.smartboard.se
info@netsmart.se | 010-150 06 00