LUCAS Mekanisk hjärtkompression vid hjärtstopp utanför sjukhus

Avd Stöd för evidensbaserad medicin
Metodrådet SLL-Gotland
Claes Lennmarken
Johannes Blom
DATUM
2015-01-29
Yttrande från Metodrådet, 2014:15
Mekanisk hjärtkompression vid hjärtstopp utanför sjukhus
Ställd fråga
Är mekanisk hjärtkompression att föredra framför manuell vid hjärtstopp utanför sjukhus
och under transport med avseende på överlevnad?
Frågeställare
Lars Jonsson, Särskilda vårdfrågor, Enheten för prehospital vård och medicinsk service,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL.
Kort sammanställning av kunskapsläget
Tidig hjärt-lungräddning (HLR) med bröstkompressioner av hög kvalitet är avgörande vid
hjärtstopp. En adekvat cirkulation till vitala organ är en förutsättning för överlevnad, men en
effektiv hjärtkompression under HLR är också en förutsättning för lyckad defibrillering.
Manuell yttre bröstkompressioner har en begränsad effektivitet och kan som bäst uppnå
omkring 20-30% av normal cardiac output och utförs ofta under endast hälften av tiden för
återupplivning utanför sjukhus på grund av försvårande förhållanden under transport.
Vanligtvis finns endast en personal för patientomhändertagandet och mekanisk bröstkompression frigör händer för andra patientåtgärder. Manuell hjärtkompression under
transport innebär också en säkerhetsrisk då man inte kan vara fastspänd.
Två vanligt förekommande apparater för mekanisk hjärtkompression är AutoPulse™ (Zoll
Circulation, Chelmford, Massachusetts, USA) och LUCAS™ (Lund University Cardiac Assist
System - Jolife, Lund, Sweden). Med AutoPulse™ ger ett band applicerat över patientens
bröstkorg det rytmiska (80/minut) mekaniska trycket och med LUCAS™ åstadkoms
hjärtkompressionerna (100/minut) med en pistong centralt över bröstkorgen.
En begränsad litteratursökning har genomförts för åren 2013- november 2014 med totalt
utfall 114 artiklar. Vi bedömer att relevant underlag för detta yttrande är tre systematiska
översikter med meta-analyser [1-3] samt två randomiserade kontrollerade studier (RCT)
[4, 5].
De systematiska översikterna inkluderar artiklar fram till augusti 2013 omfattande totalt c:a
12 000 patienter. Sammantaget påvisas ingen skillnad mellan mekanisk hjärt-kompression
och manuell hjärtkompression med avseende överlevnad [1, 2] eller ROSC (Restoration Of
Spontaneous Circulation) [3].
Stockholms läns landsting
Box 6909
102 39 Stockholm
Telefon: 08-123 132 00
Fax: 08-123 131 07
E-post: registrator.hsn@sll.se
Besök oss: Magnus Ladulåsgata 63A. Kommunikationer: T-bana Medborgarplatsen
Säte: Stockholm
Org.nr: 232100-0016
www.sll.se
Westfall et al. [3] visade dock på en bättre effekt på ROSC med band jämfört med manuella
hjärtkompressioner (OR 1.62, 95 % KI 1.36-1.92). Laufente-Lafuente et al. [2], som generellt
använts sig av äldre studier, såg en trend till mer neurologiskt sequele bland de som överlevt
efter mekaniska hjärtkompressioner och rekommenderar fler studier med avseende detta
som primärt utfallsmått.
De två RCTerna [4, 5] inkluderar drygt 7 000 patienter som har randomiserats till mekanisk
hjärtkompression med band [4] eller pistong [5] jämfört med manuell hjärtkompression.
Ingen av studierna kunde visa på skillnader i primära utfallsmåttet överlevnad vare sig i det
korta- (4 timmar) [5] eller längre perspektivet (utskrivning från sjukhus) [4]. Gällande det
sekundära utfallsmåttet neurologiska sequele bland de överlevande sågs ingen skillnad
mellan grupperna.
Under arbetet med yttrandet har ytterligare en kluster randomiserad studie publicerats
elektroniskt omfattande 4 471 patienter med primärt utfallsmått överlevnad i 30 dagar (6).
I studien kunde ingen förbättring av överlevnad påvisas efter användning av mekanisk
hjärtkompression.
Bedömning
Det finns en hög evidensgrad att användning av apparatur för mekanisk hjärtkompression
vare sig minskar eller ökar överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus. Det behövs fler
studier som utvärderar risken för neurologiska sequele bland de överlevande.
I de refererade studierna diskuteras fördelar som inte direkt har utvärderats med mekanisk
kompression; kontinuitet i kompressionerna, frigör händer för att ge exempelvis mediciner
samt säkerhetsaspekter för personalen.
För sökstrategi samt fullständig referenslista se www.vardgivarguiden.se/HTA
För Metodrådet SLL- Gotland den 19 november 2014
Claes Lennmarken, Docent, medicinsk
rådgivare, Metodrådet
e-post: claes.lennmarken@sll.se
Johannes Blom, Med. dr, medicinsk
rådgivare, Metodrådet
e-post: johannes.blom@sll.se
http://www.vardgivarguiden.se/utbildningutveckling/Vardutveckling/HTA/HTA-yttrande/HTA-yttrande/LUCAS
Referenser
1. Brooks SC, Hassan N, Bigham BL, Morrison LJ: Mechanical versus manual
chest compressions for cardiac arrest. The Cochrane database of systematic
reviews 2014, 2:CD007260.
2. Lafuente-Lafuente C, Melero-Bascones M: Active chest compressiondecompression for cardiopulmonary resuscitation. The Cochrane database
of systematic reviews 2013, 9:CD002751.
3. Westfall M, Krantz S, Mullin C, Kaufman C: Mechanical versus manual chest
compressions in out-of-hospital cardiac arrest: a meta-analysis. Critical
care medicine 2013, 41 (7):1782-1789.
4. Wik L, Olsen JA, Persse D, Sterz F, Lozano M, Jr., Brouwer MA, Westfall M, Souders
CM, Malzer R, van Grunsven PM et al: Manual vs. integrated automatic loaddistributing band CPR with equal survival after out of hospital cardiac
arrest. The randomized CIRC trial. Resuscitation 2014, 85(6):741-748.
5. Rubertsson S, Lindgren E, Smekal D, Ostlund O, Silfverstolpe J, Lichtveld RA,
Boomars R, Ahlstedt B, Skoog G, Kastberg R et al: Mechanical chest
compressions and simultaneous defibrillation vs conventional
cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest: the LINC
randomized trial. Jama 2014, 311(1):53-61.
6. Perkins GD, Lall R, Quinn T, Cooke MW, Horton J, Lamb SE, Slowther AM, Woollard
M, Carson A, Smyth M, Whitfield, Williams A, Pocock H, Black JJM, Wright J, Kyee
H, Gates S, PARAMEDIC trial collaborators. Mechanical versus manual chest
compression for out-of-hospital cardiac arrest (PARARMEDIC): a pragmatic, cluster
randomised controlled trial. http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736 (14)61886-9.
Sökstrategi
Totalt - 114 referenser
(111 från Pubmed, 2 Trials från Cochrane och ett HTA-protokoll
PubMed Year >= 2013 , engelska = 111 träffar
Patients/population:
heart arrest OR death, sudden OR (cardiac arrest[Title/Abstract]) OR (cardiopulmonary
arrest[Title/Abstract]) OR ( sudden cardiac death[Title/Abstract])
AND
Intervention:
(Cardiopulmonary Resuscitation OR heart massage OR resuscitat*[Title/Abstract] OR chest
compression*[Title/Abstract]) OR cpr[Title/Abstract])) AND (lucas [Title/Abstract] OR
mechanical[Title/Abstract] OR autopulse[Title/Abstract] OR auto-pulse[Title/Abstract] OR
machine[Title/Abstract] OR piston[Title/Abstract] OR active compression[Title/Abstract]
OR thumper
Cochrane Library >= 2013, engelska,
2 systematisk review, 2 Dare, 9 Trials, 1 protocol
(heart arrest OR death, sudden OR cardiac arrest OR cardiopulmonary arrest OR sudden
cardiac) AND (Cardiopulmonary Resuscitation OR heart massage OR resuscitat* OR chest
compression* OR cpr) AND (lucas OR mechanical OR autopulse OR auto-pulse OR machine
OR piston OR active compression OR thumper)
in Title, Abstract, Keywords
York >= 2013, engelska
6 referenser, också i Cochrane Library
(Cardiopulmonary Resuscitation OR heart massage OR resuscitat* OR chest compression*
OR cpr) AND (lucas OR mechanical OR autopulse OR auto-pulse OR machine OR piston OR
active compression OR thumper)
Resultatsammanställning:
1) Författare (år)
2) Patientgrupp
3) Studiedesign
Brooks (2014)
Tot. 1166.
Meta-analys (6 RCT)
4) ”Outcome”
5) Resultat
6) Ev. svagheter
7) Kvalitet
Survival w/ good neurological
Spretar. Varken bättre eller sämre.
Heterogenicitet mellan studier
Medel
outcome
Mechanical vs. manual
chest compression
Lafuente-Lafuente (2013)
Tot. 4162 out of hospital
Meta-analys (10 RCT)
arrests. ACDR CPR vs. STR
Gates (2012)
Mechanical vs. manual.
Olasveengen (2007)
Till slut endast 7
mechanichal vs. 36
Mortality
Ingen skillnad. ACDR trend mer neurol.
Hög
Neurological damage
damage.
Systematic review (16
ROSC (Return of Spontaneous
Djurstudier LUCAS bättre. Human ingen
Design mix, ex. 1 RCT och 4
studier). Ej meta-analys.
Circulation) and survival
skillnad.
djurstudier
Retrospektiv kohortstudie
Kvalitetsparameterar, tid och
Kvaliteten bättre med LUCAS, men
Endast 75 av 787 patienter
(obs)
hastighet på CPR.
längre tid under transport utan CPR,
inkluderades – generaliserbarheten?
RCT
Survival to hospital discharge.
Ingen skillnad.
11% exkluderades efter enrollment.
Hög
Prospektiv kohortstudie (obs)
CPR-related injuries
Medel
Låg
Låg
manual.
Wik (2014)
Tot. 4753 “Band” vs.
manuell.
Smekal (2014)
123 mechanical vs. 83
manual unsuccessful
Putzer (2012)
25 paramedics
Rib fractures more frequent in
Rel. litet material gör det svårt att se
mechanical.
om själva CPR är dödlig.
Docka.
Medel
Medel
RCT till LUCAS alt. manuel
Kvalitetsparametrar av själva CPR
Bättre kvalitet med LUCAs men långre
beh. på docka under
(djup, “pressure point” etc) och tid.
tid till första defibrillering.
helikoptertransport.
Ong (2012)
10 studier incl.
Systematic review
Spretar. 4 CPR kvalitet och 6 kliniska
Mecanical kan ge bättre kontinuitet
Heterogena studier, ffa med
utfall (ROSC, survival etc.)
med CPR, ej bättre survival, men ev.
avseende utfall.
sämre neurologiskt utfall.
Westfall (2013)
Tot. 6538 pat. “Band” vs.
Meta-analys (12 studier)
ROSC
RCT
Primärt 4-hour survival.
LUCAS vs. manuell
Rubertsson (2014)
Tot. 2589. Mechanical (w/
defibrillation) vs. manual.
Band bättre (OR 1.6!) Ingen skillnad
Hög
LUCAS vs. manuell.
23.6% vs. 23.7%!
Hög