Samhällslära

1
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
PROVET I SAMHÄLLSLÄRA
20.3.2015
Högst 6 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom
jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade
med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel
a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.
1. Vad betyder direkt och representativ demokrati? Vilka styrkor och svagheter har de när det
gäller beslutsfattandet?
2. Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml) uttalar sig så här i en tidningsintervju
(Ilkka, Pohjalainen 4.8.2013, svensk översättning: SEN): ”Vi måste bli av med socialskydd
som inte förutsätter någon motprestation. Systemet borde förändras så att mottagaren av socialskydd är skyldig att delta i samhällsverksamheten. Samhället kan inte ordna allt – – – genom förändringen skulle man kunna åstadkomma ett deltagande socialskydd, som motverkar
utslagning.”
a) Vad avses med att socialskyddet inte kräver motprestation? (2 p.)
b) Analysera vilka följder Risikkos förslag skulle få för individen och samhället. (4 p.)
3. Av figuren nedan framgår underskottet och skuldsättningen inom den offentliga ekonomin
1975–2013.
a) Hur har underskottet och skuldsättningen inom den offentliga ekonomin utvecklats under
den aktuella perioden?
b) Vilka faktorer har påverkat denna utveckling?
% av BNP
Offentliga sektorns underskott och skuld 1975–2013
-10
2
4. Vilka framgångsfaktorer gäller för företagsverksamhet? Hurdana mätare kan företagen använda för att följa med sin egen framgång?
5. Vilka skillnader och likheter finns det mellan köp och försäljning av aktielägenhet respektive
fastighet?
6. Förklara vilka syften följande rättsliga bestämmelser har:
a) I äktenskap och registrerat partnerskap gäller giftorätt, såvida parterna inte har kommit
överens om annat.
b) Bötesstraff utdöms som dagsböter.
c) Myndigheternas handlingar är offentliga om tillgången till dem inte av nödvändiga skäl
har begränsats genom lag.
7. Nedan finns två ställningstaganden till invandringen i Finland och Europa.
a) Jämför de åsikter om invandringens karaktär och betydelse för Finland som framkommer i
citaten nedan. (3 p.)
b) Vilka problem är invandringen förknippad med i Europa och på vilka sätt har Europeiska
unionen försökt åtgärda den illegala invandringen? (3 p.)
I Europeiska unionen kan en enskild nationalstat inte helt självständigt bestämma om sin
egen invandringspolitik. – – – En invandrare kan flytta för att få arbete, med sin familj, i hopp
om en bättre framtid eller tvingas till det av omständigheterna. – – – Under de senaste åren
har diskussionen om invandringen nästan helt och hållet kretsat kring hotbilder och säkerhetsfrågor. Till denna diskussion hör kriget mot terrorismen, den organiserade brottsligheten
samt människo- och narkotikahandeln, men nästan inte alls de människor som flyttar.
Invandring har blivit ett hot och en svordom, och invandrarna har redan i förväg stämplats
som kriminella. – – – Det är oundvikligt att människor flyttar från ett land till ett annat och
tillbaka, och av det följer fördelar för samhället i form av ökad kunskap, en öppnare världsbild, samt ur ett snävare perspektiv även ren ekonomisk nytta, fördelar som är uppenbara ifall
man inte förhåller sig systematiskt negativt till invandringen.
(Svensk översättning: SEN)
Vänsterungas invandrings- och invandrarpolitiska dokument 22.4.2007
När man talar om invandring måste man skilja mellan arbetskraftsinvandring och humanitär
invandring. Samlingspartiets ungdomsförbund förhåller sig positivt till arbetskraftsinvandringen. – – – Det finländska socialskyddssystemet, som garanterar invandrarna de mest omfattande sociala förmånerna i Europa, lockar sådana invandrare som har små möjligheter att
få arbete i Finland. – – – Rätten att återförenas med familjen gynnar den organiserade brottsligheten, med vars hjälp man mot ersättning transporterar minderåriga till Finland i syfte att
ta hela familjen till landet. – – – Man borde bara ta emot så många invandrare som det är
möjligt att på ett framgångsrikt sätt anpassa till mottagarsamhällets språk, seder och lagar.
– – – Mångkulturalitetsprojekten, som har ett gott syfte, har visat sig vara skadliga för såväl
mottagarländerna som invandrarna själva. – – – Framför allt andra och tredje generationens
invandrare med muslimsk bakgrund löper stor risk att radikaliseras i religiöst hänseende,
såvida man inte i tid ser till att de anpassar sig till det nya samhället. (Svensk översättning: SEN)
Samlingspartiets ungdomsförbunds framtidsprogram för åren 2011–2015
3
8. En nationalstat har egna kännetecken, såsom flagga och nationalsång. På vilka sätt har Europeiska unionen försökt skapa en europeisk identitet?
+9.
Det vidstående materialet berör presidentvalet 2012.
a) I vilka valkretsar fick Sauli Niinistö respektive Pekka Haavisto det största väljarstödet i
valets andra omgång? (1 p.)
b) I vilka valkretsar förändrades valdeltagandet mest mellan den första och den andra valom gången? (1 p.)
c) Varför sjönk valdeltagandet under den andra omgången? Utgå både från det bifogade ma terialet och från den övriga kunskap du har. (3 p.)
d) Jämför dagens presidentval och riksdagsval i Finland med utgångspunkt i hur kandidatupp ställningen ser ut och hur medborgarna bestämmer sig för hur de ska rösta. (4 p.)
Kandidaternas andelar (i procent) av rösterna i
de olika valkretsarna under presidentvalets andra
omgång 2012 (Statistikcentralen).
HELA LANDET
Helsingfors
Nyland
Egentliga Finland
Satakunta
Tavastland
Birkaland
Kymmene
Södra Savolax
Norra Savolax
Norra Karelen
Vasa
Mellersta Finland
Uleåborg
Lappland
Åland
Valdeltagandet (i procent) per valkrets
i presidentvalet 2012 (II val, I val)
(Statistikcentralen).
Valkrets
Kandidaternas andelar (i procent) av rösterna under den
första omgången av presidentvalet 2012 (Statistikcentralen).
Sauli Niinistö (Samlingspartiet)
Pekka Haavisto (De gröna)
Paavo Väyrynen (Centern)
Timo Soini (Sannfinländarna)
Paavo Lipponen (Finlands socialdemokratiska
parti)
Paavo Arhinmäki (Vänsterförbundet)
Eva Biaudet (Svenska folkpartiet)
Sari Essayah (Kristdemokraterna)
37,0
18,8
17,5
9,4
6,7
5,5
2,7
2,5
Hela landet
Helsingfors
Nyland
Egentliga Finland
Satakunta
Tavastland
Birkaland
Kymmene
Södra Savolax
Norra Savolax
Norra Karelen
Vasa
Mellersta Finland
Uleåborg
Lappland
Åland
II val I val
2012 2012
68,9 72,8
74,8 76,6
73,2 75,6
71,0 73,6
67,4 71,9
68,8 71,8
70,6 73,6
66,7 70,7
65,4 69,4
63,0 68,9
62,4 67,0
67,4 73,4
66,4 71,8
64,4 71,0
62,0 71,6
55,8 56,4
4
+10.
I figuren nedan finns uppgifter om energiförbrukningen i Finland fördelad på olika
energikällor under åren 1970–2012.
a) På vilka sätt och varför har totalförbrukningen av energi och förbrukningens fördelning
mellan olika energikällor förändrats under den period som figuren visar? (3 p.)
b) Diskutera vilka för- och nackdelar som användningen av olika energikällor medför för
företag och miljö i Finland samt för det finländska samhällets försörjningsberedskap för
kristider. (3 p.)
c) Analysera på vilka sätt EU:s energipolitik påverkar Finland. Använd dig av texterna
nedan. (3 p.)
Totalförbrukningen av energi enligt energikälla 1970–2012*
petajoule (PJ)
*förhandsuppgift
– källa Statistikcentralens PX-Web-databas
1 600
1 400
1 200
Nettoimport av el
Övriga
Torv
Träbränslen
Vatten- och vindkraft
Kärnenergi
Naturgas
Kol
Olja
1 000
800
600
400
200
0
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
[Europeiska unionens] så kallade 20–20–20-mål innebär att fram till år 2020 ska 20 procent
av EU:s energiförbrukning basera sig på förnybara energikällor, EU:s utsläpp av växthusgaser ska minskas med 20 procent och energieffektiviteten ska ökas med 20 procent. Det mål
för användningen av förnybar energi som fastställts för Finland är 38 procent fram till år
2020. – – – Målen för EU:s energipolitik är samstämmiga med Finlands nationella målsättningar, det vill säga också i unionens gemensamma energipolitik strävar man efter konkurrenskraftiga energipriser, säkerställande av en tillräcklig och ostörd tillgång till energi och en
(Svensk översättning: SEN)
minskning av miljöpåverkningarna.
Meddelande från Arbets- och näringsministeriet 31.10.2013
<https://www.tem.fi/energia/eu_n_energiayhteistyo>. Hämtat 26.3.2014.
Europeiska unionens ensidiga klimatpolitik i det globala arbetet med att motarbeta klimatförändringen påminner om ett gårdstalko. På ett gårdstalko utför en minoritet majoritetens
arbete. – – – EU är med sina strikta klimatmål ensamt med räfsan. Europa har inget eget
klimat att rädda och man kan inte lösa klimatproblemet på egen hand. EU:s ensidiga mål
kan leda till ett kolläckage, som innebär att den europeiska industrin utarmas samtidigt som
produktionen flyttas till länder med en friare klimatpolitik. Det förlorar både klimatet och den
(Svensk översättning: SEN)
europeiska välfärden på.
Timo Jaatinen, vd för Skogsindustrin rf 18.3.2014
<http://ek.fi/blogi/2014/03/18/eurooppalaisista-pihatalkoista-kansainvaliseen-toimintaan>. Hämtat 26.3.2014.