docBudget/plan
download 
Report Transcription
Budget/plan
www.molndal.se Budget/plan Mölndals stad 2015–2017 Mölndals stad ligger söder om Göteborg och hade siste september 2014 en befolkning på 62 718 personer. Under 2015 planerar staden att producera kommunala tjänster för ungefär 4 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet beräknas till 38,1 miljoner kronor. År 2015 betalar mölndalsborna, enligt förslag till kommunoch regionsfullmäktige, 31,74 kronor per intjänad hundralapp i kommunal skatt, varav 20,26 kronor till Mölndals stad och 11,48 kronor till Västra Götalandsregionen. Av 100 kronor i kommunalskatt planeras 83 kronor till skola, vård och omsorg, 4 kronor till gator, parker och kollektivtrafik, 4 kronor till kultur- och fritidsverksamhet och 9 kronor till räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, planverksamhet samt övrigt. Omslagsbild: Skulptur Faesbiaergha på Stadshusplan i Mölndal. Konstnär: Roland Andersson Foto: Sonja Skäär INNEHÅLL INLEDNING Mölndals stads organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 3 VISION OCH KF-MÅL Vision och KF-mål 4 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt 12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bakgrund 22 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 22 God ekonomisk hushållning i praktiken 22 Finansiella mål 23 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Resultatbudget/plan 2015–2017 24 Kassaflödesbudget/plan 2015–2017 24 Balansbudget/plan 2015–2017 25 Noter 26 VERKSAMHET PER NÄMND Byggnadsnämnden 28 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 30 Kultur- och fritidsnämnden 32 Miljönämnden 34 Skolnämnden 35 Social- och arbetsmarknadsnämnden 37 Tekniska nämnden 39 Utbildningsnämnden 40 Vård- och omsorgsnämnden 42 INVESTERINGAR Investerings- och exploateringsbudget/plan, objektsvisa anslag samt nämndanslag för inventarier m m Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan 44 51 ÖVRIGT Styrprinciper för Mölndals stad 59 INLEDNING Mölndals stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna Valberedningen Stadsledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Arbetsutskottet Arbetsgivar- o. organisationsutskottet Näringslivsutskottet Planeringsutskottet Serviceutskottet Stadsbyggnadsförvaltning, plan och exploatering Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljöförvaltningen Miljönämnden Skolförvaltningen Skolnämnden Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen Förbo AB 27,6% Kvarnfallet Mölndal AB 100% Mölndal Energi AB 100% Mölndal Energi Nät AB 100% Mölndalsbostäder AB 100% Faren Fastighets AB 100% Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 100% Mölndals Parkerings AB 100% MölnDala Fastighets AB 100% Vård- och omsorgsnämnden Mölndals Centrum Koljan 1 Fastighets AB 100% Valnämnden Överförmyndarnämnden Mölndals Centrum Karpen 12 Fastighets AB 100% Mandatfördelning 2014–2018 Mölndals Centrum Byggnads Fastighets AB 100% S 18 M 14 MP 7 FP 6 SD 6 V 4 KD 3 C 3 Affärsfastigheter i Mölndal AB 100% Mölndals Centrum Fiskarna KB 100% 2 INLEDNING Ny majoritet i Mölndal Foto: Hans Wretling När budgeten antas i fullmäktige i november så pågår vårt arbete för fullt i majoriteten med att skriva en programförklaring som vi räknar med att lägga fram till fullmäktige i december. Mölndals stad har av tradition en välskött ekonomi och det har gett den politiska majoritet som styrt förutsättningar för att utveckla verksamheten i den riktning man önskat. Det har i Mölndal under de senaste 8 åren med den moderatledda Alliansen inneburit att man lagt ut flera äldreboenden på entreprenad, konkurrensutsatt stadens egna verksamhet inom bland annat hemtjänsten samt stimulerat etableringen av friskolor. Detta behöver inte vara fel, men då måste man ha tydliga mål för verksamheten och vad man vill uppnå. Jag upplever att målet ibland har varit just själva konkurrensutsättningen eller privatiseringen och inte kvalitetsförbättringen för verksamheten eller den enskilda brukaren. Den nya majoriteten kommer att ägna en stor del av kommande års budgetförslag åt att förbättra och utveckla stadens mål och sättet att mäta måluppfyllelsen. För mig som politiker är målstyrning ett viktigt instrument. Att ha kontroll på budgeten och samtidigt se till att man når de mål som vi politiskt pekat ut i programförklaringen, som dessutom ligger i linje med stadens vision 2022, är en härlig utmaning. Det är när man lyckas med det som man belönas med förtroendet från medborgarna. Utmaningen är stor, men den nya majoriteten är beredda att ta sig an den. Efter valet i september har Mölndals stad en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det är också den majoritet som lägger fram budgeten för 2015. Vi har valt att göra relativt små men viktiga förändringar. Vi vill låta analysera och utreda en del frågor innan vi lägger skarpa förslag om dessa. Exempel på sådant är uppdraget till skolnämnden om att utreda modellen till resursfördelning mellan skolorna. Idag har vi en så kallad rak skolpeng. Vi ser framför oss en modell med en viktad skolpeng för att resurserna skall styras bättre efter elevernas behov. Vi ger också vård- och omsorgsnämnden ett uppdrag om att utreda möjligheten och kostnaderna för hemlagad mat i hemtjänsten eftersom vi anser att detta är en kvalitetshöjning för den enskilde brukaren. Vi väljer också att titta ytterligare på behovet av en sporthall i Lindome, eftersom vi tror att behovet inte riktigt motsvarar de planer som finns just nu. Utan att föregripa programförklaringen så lovar jag att stadens nya majoritet kommer att förbättra dialogen mellan staden och medborgarna, näringslivet, föreningslivet med mera. Jag har upplevt att det finns ett starkt önskemål från flera aktörer om detta och jag vet att majoritetens samtliga partier ser fram emot en ökad dialog för att skapa kunskaper och förutsättningar för framtidens beslut. Du som läser detta budgetförslag ska veta att det finns både tjänstemän och politiker som är beredda att svara på de frågor som du har eller lyssna på dina förslag till förbättringar. Stadshuset är Ditt hus, tjänstemännen är ”dina” tjänstemän och politiker är valda av dig. Vårt uppdrag är att utveckla staden i den riktning vi redovisade för dig i valrörelsen. Vi ska förverkliga de vallöften som gjorde ditt val så viktigt. Det är mitt löfte till er! Det kanske tydligaste förslaget i den här budgeten är att vi i Mölndal nu inför det som finns i Göteborg och heter fria resor i kollektivtrafiken för dem som är 65 år och äldre. Vi tycker att detta är ett bra förslag såväl ur ett miljöperspektiv som ett äldreperspektiv. För mig som kommunstyrelsens ordförande är det viktigt att skapa en stabilitet i styrningen av staden. Då är en av de bättre modellerna att gemensamt skriva en programförklaring för hela mandatperioden som lägger fast den politiska inriktningen för de kommande åren. Programförklaringen utgör sedan styrdokument för förvaltningsorganisationen vilket underlättar för tjänstemännen i staden att planera verksamheten. Marie Östh Karlsson (s) Kommunstyrelsens ordförande 3 VISION OCH KF-MÅL Tillsammans förverkligar vi vår vision! Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till 2022. Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision. Mölndals stads ansvar och roll Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider. Kommunfullmäktige Mölndals stad, 18 september 2013 Texten ovan beskriver syftet med och bakgrunden till visionen, som sammanfattas: Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Mölndal Vision 2022 när: üFler än två av tre invånare starkt rekommen- üMölndal är en av Sveriges främsta näringslivs- üFler än nio av tio unga tjejer och killar i üMölndal har ett positivt varumärke som har üFler än hälften av Mölndalsbornas resor görs üVi är fler än 70 000 Mölndalsbor. derar Mölndal som bostadsort. kommuner. Mölndal mår bra och har framtidstro. stärkts över tid. med hållbara färdsätt. Struktur för målstyrning En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts i denna budget tio KF-mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett internt mål. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. De berör samtliga hela organisationen, om än i varierande grad. Kopplat till målen antas indikatorer med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och värderingar av uppnådda resultat. KF-målen med tillhörande indikatorer utgör en grund för nämndernas verksamhetsplaner och speglas där i mer specifika mål som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyllelsen. På detta vis skapas en kedja som länkar samman vision, KF-mål och verksamhetsplaner. Resultaten följs årligen upp i stadens årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs med utgångspunkt från kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt. På nästa sida följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier samt en förteckning över indikatorer och värden. 4 VISION OCH KF-MÅL Fokusområde Fokusområde Fokusområde En modig stad med Mölndal förstärker En hållbar stad tydlig historia där vi växer Västsverige och mår bra Mölndal har en sammanhållen och unik stadskänsla där vi använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt. Vi har en tillgänglig, levande stad där människor möts och upplever tillit och mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och framåtanda präglar hur vi tillsammans formar vår stad för framtiden. Vår kunskap och kreativitet förstärker Västsverige. I Mölndal föds och utvecklas de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet med att utveckla smarta lösningar som stärker vår storstadsregion. Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal – vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ profil. Mölndal växer och vi blir fler. Unga människor söker sig till Mölndal för att leva och bo. Här kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal och att leva här. I Mölndal blomstrar både stad och land. Visionsstrategier Visionsstrategier Visionsstrategier •Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn. Med en modern känsla i gestaltning och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår identitet. • Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera sig i Mölndal. •Vi bygger attraktiva bostäder som främjar en blandning av människor och som möter bostadsbehoven hos olika generationer. • Vi driver samverkan mellan näringsliv, kommunen, skolor och lärosäten som skapar nya mötesplatser för ett starkare regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds. • Mölndal utvecklar bra och attraktiva skolor där trygga elever når höga och jämna skolresultat. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. • Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva ett livaktigt kultur- och fritidsliv. I våra stadskvarter skapar vi ett blandat utbud av bostäder, handel och nöjen som gör det trivsamt att vistas i Mölndal. • I dialog med Mölndalsborna skapar vi en livskraftig utveckling av Mölndal som stärker vår gemensamma identitet och stolthet. • Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete med Göteborg och kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma storstadsregion för framtiden. • Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. KF-mål 2015 KF-mål 2015 KF-mål 2015 1) De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern. 3) Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun. 5) Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en hållbar tillväxt. 4) Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av regionen. 6) Varje barns potential ska tidigt tas tillvara så att de samlade skolresultaten förbättras samtidigt som fler får godkänt i alla ämnen. 2) De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i det offentliga rummet. 7) Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras vardag och att ta ansvar för stadens utveckling ska öka. Internt fokus 8) Andelen Mölndalsbor som upplever god hälsa ska öka. 11) Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas. 9) Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna en hälsosam och god miljö. 10) I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning öka. 5 VISION OCH KF-MÅL Indikatorer med värden Indikatorer KF-mål nr 1 Utfall 2013 Antal byggrätter för bostäder i stadskärnan. Jämförbara uppgifter saknas. >200 i genomsnitt per år. Uppgiften avser takten i planeringen. Mätning kan ske årligen men bör värderas över en flerårsperiod. Andel hyresrätter av det som nyproduceras i stadskärnan. Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar. Över tid 30 %. Blandning av upplåtelseformer. Innerstaden och närliggande områden har idag 37 % hyresrätter. Andelen av bottenvåningarna i stadskärnan som innehåller publik verksamhet. Jämförbara uppgifter saknas. Över tid 50 %. Hälften av den uthyrbara ytan i bottenvåningarna som vetter mot allmän plats i stadskärnan ska utformas så att det är möjligt med publik verksamhet, offentlig eller privat. Täthet/exploateringsgrad i stadskärnan, kvm byggyta per kvm tomtmark. Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar. På sikt en täthet på >= 1,5 m² BTA/m² tomtmark. Går att mäta allteftersom stadskärnan byggs ut. Enkät gällande varumärket Mölndals innerstad, frågan ”Hur attraktiva upplever du att följande shoppingområden är?” Skala 0–7. Jämförbar uppgift saknas. 2,7 >=2,8 Mångfald i kommersiellt utbud. På kort sikt är även måttlig höjning en utmaning då rivningar och nybyggen pågår i stadskärnan. Indikatorer KF-mål nr 2 Utfall 2013 Utfall 2014 SCB:s medborgarundersökning, Trygghet. Skala 0–100. 2012: 59 Undersökning ej genomförd i Mölndal. Indikatorer KF-mål nr 3 Utfall 2013 Utfall 2014 SKL Insikt-enkät till företag som fått myndighetsbeslut. Skala NKI 0–100. 66 Uppgift ännu ej framtagen. >=68 Rankingplacering i Svenskt Näringslivs årliga kommunranking. 31 35 <=25 Antal nystartade företag per 1000 invånare 16–64 år. 10,3 10,3 (per aug) Se 2016– Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2015 Möjligt 2016 Möjligt 2016 Möjligt 2017 Möjligt 2017 >=60 Budget 2015 6 Kommentar Kommentar Indikatorn handlar till viss del om trygghet i det offentliga rummet. Gränsvärden: 40 = Godkänt, 55 = Nöjd, 75 = Mkt nöjd. Möjligt 2016 Möjligt 2017 70 11,3 Kommentar Snitt GR 2013 = 65, snitt riket 2013 = 67 Gränsvärden: 62–69 = Godkänt, 70–80 = Högt, >80 = Mkt högt Ambitionen 2016 motsvarar BRG: s strategiska mål i regionen. VISION OCH KF-MÅL Indikatorer KF-mål nr 4 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Möjligt 2016 Fråga i varumärkesundersökningen ”I vilken grad instämmer du i att Mölndal är en stad som har en betydande roll i utvecklingen av regionen?” Jämförbar uppgift saknas. 26 % instämmer/ instämmer helt. Se 2016– Andelen som instämmer/ instämmer helt ska öka. Upprättad handlingsplan för staden. Se kommentar. Indikatorer KF-mål nr 5 Utfall 2013 Utfall 2014 Befolkningstillväxt 0,5 % 0,8 % (per jun) 0,8 % Avstånd till kollektivtrafikhållplats vid planering av nyproducerade bostäder, andel inom 400 meter (800 meter från pendeltågsstation). 76 % Uppgift ännu ej framtagen. >=77 % Mäts successivt som staden tar fram nya planer och i dialog med kollektivtrafikhuvudmannen. Över tid >=20 % av respektive upplåtelseform inom alla kommundelar Uppnås idag i kommundelen Mölndal. I Kållered är andelen bostadsrätter 11 %. I Lindome är andelen hyresrätter 15 % och bostadsrätter 9 %. Andel av varje upplåtelseform (hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt i småhus respektive flerbostadshus) inom respektive prognosområde. Möjligt 2017 Ca 30 % uppgav 2014 att de inte hade någon uppfattning. Uppgifterna avser Mölndalsbor. X Se kommentar. Kommentar Kartläggning måste ske först. Behov av att bl.a. identifiera de nätverk som staden deltar i och eventuella regionala handlingsplaner och mål. Budget 2015 7 Möjligt 2016 1,0 % Möjligt 2017 1,3 % Kommentar Mölndal har under de senaste tio åren haft en befolkningstillväxt på i snitt 0,7 %. Det är lägre än angränsande kommuner. Över tid ska Mölndals tillväxt motsvara 1,5 % per år. VISION OCH KF-MÅL Indikatorer med värden Indikatorer KF-mål nr 6 Utfall 2013 Utfall 2014 Meritvärden åk 9, totalt 214 218 >=218 varav flickor/pojkar 231/ 199 235/ 204 >235/>204 varav samtliga exklusive nyinvandrade elever/nyinvandrade elever 220/62 223/94 >223/>94 Nyinvandrad här = kommit till Sverige de senaste 4 åren och inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Andel godkända i alla ämnen åk 9 81 % 79 % >79 % Snittet de senaste tio åren är 81,6 %. I hela landet är motsvarande genomsnittsvärde 76,5 %. Andel godkända i alla ämnen nationella prov åk 3: matematik/svenska/svenska som andraspråk 93 % / 95 % / 87 % Uppgift ännu ej framtagen. >93 % / >95 % / >87 % I åk 3 görs nationella prov i ma och sve/ sve som andraspråk. Kravnivåer finns för varje delprov, men inte för provet som helhet. Andelen som når kraven på delproven är större i Mölndal än i riket. Andel med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjat nationellt program (gäller Mölndalsungdomar oavsett skolhuvudman) Jämförbara uppgifter saknas, se även kommentar. >=80 % Gymnasieexamen är ett nytt begrepp kopplat till utbildningar påbörjade efter juli 2011. Ett första referensvärde publiceras dec 2015. Andel vuxenstuderande som uppnått det utbildningsmål som angetts i den individuella studieplanen. 72 % Uppgift ännu ej framtagen. >72 % Indikatorn mäter andel vuxenstuderande som uppnått det utbildningsmål som angetts i den individuella studieplanen. Indikatorer KF-mål nr 7 Utfall 2013 Utfall 2014 Kommunkompassen SKL, område offentlighet och demokrati. Skala 0–100. Undersökning ej genomförd i Mölndal. Se 2016– SCB:s medborgarundersökning, Bemötande och tillgänglighet. Skala 0–100. 2012: 54 Undersökning ej genomförd i Mölndal. >= 57 Snitt riket 2012 = 57 Gränsvärden: 40 = Godkänt, 55 = Nöjd, 75 = Mkt nöjd. SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-inflytande-index, NII. Skala 0–100. 2012: 37 Undersökning ej genomförd i Mölndal. >= 40 Snitt riket 2012 = 39, Gränsvärden som ovan. Budget 2015 Budget 2015 8 Möjligt 2016 >=219 Möjligt 2016 >= 51 Möjligt 2017 >=220 Möjligt 2017 Kommentar Utfallen avser genomsnitt för kommunala skolor i Mölndal. Kommentar Utvärderingsverktyg som belyser kommunen utifrån ett medborgaroch brukarperspektiv. Snitt mätningar riket 2010–2014 =50 VISION OCH KF-MÅL Indikatorer KF-mål nr 8 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som bedömer sin egen hälsa som god eller mycket god. Tjejer 71 % / killar 87 % Undersökning ej genomförd. Se 2016– åk 8: tjejer >=87 % Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. En första ambition är att jämna ut skillnaden mellan könen. Kopplat till visionen så bör nivån 2022 vara minst 95 % för både tjejer och killar. Tjejer 73 % / killar 76 % Undersökning ej genomförd. Se 2016– åk 2 gy: tjejer >=76 % En första ambition är att jämna ut skillnaden mellan könen. Kopplat till visionen så bör nivån 2022 vara minst 95 % för både tjejer och killar. Tjejer 82 % / killar 87 % Undersökning ej genomförd. Se 2016– åk 8: tjejer >=87 % En första ambition är att jämna ut skillnaden mellan könen. Kopplat till visionen så bör nivån 2022 vara minst 95 % för både tjejer och killar. Tjejer 80 % / killar 82 % Undersökning ej genomförd. Se 2016– åk 2 gy: tjejer >=82 % En första ambition är att jämna ut skillnaden mellan könen. Kopplat till visionen så bör nivån 2022 vara minst 95 % för både tjejer och killar. 2011: Kvinnor 74 % / män 77 % Undersökning ej genomförd. Kvinnor >=75%, män >=78 % Lupp åk 8 + gy år 2. Andel som uppger att man är nöjd med livet. Folkhälsoenkäten. Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. 9 Möjligt 2016 Möjligt 2017 Kommentar Kan brytas ner på åldersgrupper. Ambition för mätning därefter (2019) kan vara minst 80 % för både kvinnor och män. VISION OCH KF-MÅL Indikatorer med värden Indikatorer KF-mål nr 9 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Möjligt 2016 Möjligt 2017 Totala utsläpp av växthusgaser i Mölndal i ton CO2ekvivalenter /invånare och år. 2010: 4,12 2011: 3,52 2013: 3,4 2014:3,3 2015:3,2 a) varav från energiförsörjning 2010: 1,39 2011: 0,88 b) varav från industriprocesser 2010: 0,09 2011: 0,07 c) varav från transporter 2010: 2,26 2011: 2,19 d) varav från arbetsmaskiner 2010: 0,24 2011: 0,25 e) varav från lösmedelsanvändning 2010: 0,03 2011: 0,03 f) varav från jordbruk 2010: 0,04 2011: 0,03 g) varav från avfall och avlopp 2010: 0,07 2011: 0,07 Andel av invånare i Mölndal som har tillgång till minst ett grönområde inom 300 m. Se kommentar. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling 37 % Kommentar Område Klimat, miljömål nr 1. Vid utgången av varje år redovisas en siffra som gäller för två år tidigare. Uppföljning av delområdena a–g1. Område Hälsa, miljömål nr 15. År 2014 görs en första uppföljning. Värde fastställs i budgetprocessen inför 2016. Uppgift ännu ej framtagen 42 % 10 45 % 50 % Område Avfall, grund i miljömålen. Källor Kolada och SCB. VISION OCH KF-MÅL Indikatorer KF-mål nr 10 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Möjligt 2016 Möjligt 2017 Kommentar Andel 21-åringar i staden som 93 % klarar sig utan försörjningsstöd Uppgift ännu ej framtagen. >=94 % 2013-12-31 var antalet 21-åringar 780 st. Under samma år var 57 i åldersgruppen aktuella för försörjningsstöd. Klarat sig själva, här = ej sökt försörjningsstöd, föräldrar försörjer, jobb, studier, arbetsmarknadsåtgärder, aktivitetsstöd fr. Försäkringskassan osv. Försörjningsstöd per invånare, kr 845 850 (delår) <=765 Snitt 2013, riket: 1 125 kr, GR: 1 537 kr, GR exkl. Göteborg: 685 kr. Spann i kranskommunerna 509–1 320 kr. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, ” Lågt socialt deltagande”. 2011: 16 % Undersökning ej genomförd. <=13 % Utfall 2011 var bättre än snittet i VGR. Lågt socialt deltagande, här = andel som deltagit i endast en eller ingen av ett antal typer av aktiviteter de senaste 12 månaderna. Indikatorer KF-mål nr 11 Utfall 2013 Utfall 2014 Medarbetarenkät, ”Rekommenderar Mölndals stad som arbetsgivare”. 2012: 48 % Undersökning ej genomförd. >=55 % Medarbetarenkät, ”Att vara chef i Mölndals stad”. 2012: 65 % Undersökning ej genomförd. >=75 % Budget 2015 11 Möjligt 2016 Möjligt 2017 Kommentar E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Ekonomisk översikt Sammanfattning Svensk ekonomi För 2015 budgeteras ett resultat på 38,1 mnkr och för planperioden budgeteras resultatet till 33,1 mnkr 2016 samt 41,6 mnkr 2017. Det är betydligt lägre än de resultatnivåer som redovisats under senare år, men i nivå med de resultat som finns inlagda i föregående beslut om budget och plan för perioden 2014–2016. En förklaring till att resultatnivåerna försämras är effekten av förändringar i skatteutjämningssystemet, där Mölndals utfall i kostnadsutjämningen har försämrats. Intäkterna har av den anledningen minskat med cirka 14 mnkr 2014 och 30 mnkr 2015. Då det nya systemet får fullt genomslag, 2016, ökar den negativa effekten till cirka 38 mnkr. Resultatnivåerna i Budget/plan 2015–2017 motsvarar nu ett genomsnitt på 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket är något lägre än den resultatnivå på 1,5 procent som gäller enligt stadens finansiella mål. Det uppvägs samtidigt av att stadens resultat under senare år har legat på nivåer som varit betydligt starkare än det finansiella målet. Bakgrunden till det är främst en effekt av tillfälliga faktorer som återbetalning av premier från AFA försäkring och konjunkturstöd från staten. Stadens budgetprocess innebär att kommunfullmäktige redan i juni tar ställning till verksamhetens ekonomiska utrymme för det närmast kommande året. Det sker i form av beslut om de så kallade ”utgiftstaken”. Under årets höstprocess har det dock tillförts cirka 11 mnkr för att kompensera för de höjningar av arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre, som har aviserats från statlig nivå. Budget 2015 och plan för 2016–2017 bygger, i likhet med strategin i föregående budgetplan, på att en del av anpassningen till en sänkt intäktsutveckling sker genom att sänka resultatkraven under planperioden. På sikt är det en för låg genomsnittlig resultatnivå för att kunna behålla stadens finansiella styrka över tid, men genom en i grunden god ekonomi och starka resultat under perioden 2009–2013 kan den strategin nu användas under en övergångsperiod. God ekonomisk hushållning kräver samtidigt att resultatnivån återställs och den aktuella bedömningen är därför att kostnadsutvecklingen kommer att behöva bli mer återhållsam under kommande år. Både budget 2015 och planen för 2016–2017 innehåller volymökningar på grund av demografiska förändringar, beslut om investeringar eller andra ambitionshöjningar. Genom att låta de försämrade förutsättningarna på intäktssidan i första skedet påverka resultatet skapas utrymme för en mer långsiktig strategi och därmed möjlighet att undvika mer drastiska och kortsiktiga åtgärder i den befintliga verksamheten. I de makroekonomiska bedömningar, som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen, konstaterar SKL att den svenska ekonomin under det senaste året har utvecklats ryckigt. Föregående år avslutades starkt men under innevarande år har utvecklingen varit svagare än beräknat. Förbundet har därför skrivit ned BNP–prognosen från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent. Under 2015 beräknas dock utvecklingen bli bättre och BNP uppskattas växa med 3,3 procent. Tillväxten i omvärlden bedöms fortsättningsvis bli betydligt starkare än under 2012–2013, men trots det har den svenska exporten varit förhållandevis svag under början av året. SKL bedömer att det framförallt är läget i euroområdet som ser bättre ut. Det väntas dock inte några högre tal utan den sammanräknade tillväxten av BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader beräknas till 1,9 procent under 2014. Den genomsnittliga årliga tillväxten har under de två senaste decennierna legat på 2,5 procent. Nästa år väntas att den internationella konjunkturen stärks något och att motsvarande tal ökar till 2,3 procent. Med anledning av starkare tillväxt i omvärlden, optimistiska signaler i konjunkturinstitutets konjunkturbarometer samt den försvagning som skett av den svenska kronan bedömer SKL att det talar för att den svenska exporten får bättre fart och den växer med 5,5–6 procent under den kommande treårsperioden. Även om det sker en viss återhämtning internationellt, så väntas tillväxten på viktiga svenska exportmarknader även fortsättningsvis bli betydligt svagare än i Sverige. Tillväxten i den svenska ekonomin kan till stor del återföras på den inhemska efterfrågan. Det är både konsumtion och investeringar som växer snabbt. En viktig bakgrundsfaktor är den positiva omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Trots de senaste årens svaga utveckling har både antalet sysselsatta och arbetskraften fortsatt att öka. Att arbetslösheten dröjer sig kvar på nivån åtta procent beror därmed på att arbetskraften ökat i takt med sysselsättningen. SKL räknar dock med en återhämtning och att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. De svenska hushållen har stora lån men samtidigt ett ovanligt stort sparande. Bakgrunden är att reallöner och sänkta skatter höjt inkomsterna samtidigt som konsumtionsutgifterna ökat i en försiktigare takt. I prognosen har SKL förutsatt att hushållens konsumtionsutgifter ska öka och därmed minska nivån på sparandet, vilket beräknas ge ytterligare draghjälp till tillväxten i den inhemska ekonomin. Kronförsvagningen beräknas i kombination med en förstärkt inhemsk efterfrågan samt låg räntenivå att höja inflationen. Trots att den internationella tillväxten utvecklas relativt långsamt räknar SKL med att hushållen, företagen och de offentliga finanserna har så pass bra förutsättningar att det väntas resultera i en positiv utveckling av svensk ekonomi under de kommande åren. Sveriges BNP bedöms växa med 2,1 procent 2014 och 3,3 procent under 2015. Därefter bedöms tillväxten ligga kvar kring 3 procent och nå upp till 3,4 respektive 2,7 procent för 2016 och 2017. Oförändrad skattesats Budget och plan har upprättats med en oförändrad skattesats på 20,26 kronor. Med jämna mellanrum under året presenterar SKL, Sveriges kommuner och landsting, prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som tillämpats i budgetförslaget presenterades den 24 oktober 2014. 12 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Kommunernas ekonomi Skatteprognos och effekt av utjämning Med jämna mellanrum under året presenterar SKL prognoser över skatteunderlagets utveckling. Den prognos som tillämpats i budgeten presenterades den 24 oktober. Utöver det har effekten av stadens egen befolkningsprognos samt bedömningar till följd av befolkningsutvecklingen hittills under 2014 beaktats vid beräkning av skatteintäkter. Jämförelse mellan olika skatteunderlagsprognoser, årlig procentuell förändring SKL 2013 2014 2015 2016 2017 2013 –2017 okt 2014* apr 2014 okt 2013 3,4 3,5 3,5 3,5 3,4 2,9 4,7 4,7 4,6 4,9 5,3 5,6 4,8 4,9 5,0 23,3 23,8 23,5 *) Bedömning 2015–2017 exkl. effekterna av regeländringar i regeringens budgetproposition för att bibehålla jämförbarhet. Regeländringar neutraliseras inom utjämningssystemet. 6 5 4 3 2 1 Jämfört med de skatteprognoser som var aktuella i samband med beslutet om Budget/plan 2014–2016, oktober 2013, gör SKL totalt sett likvärdiga bedömningar för perioden som helhet. För 2014 och 2015 har det dock skett en förbättring med 0,6 respektive 0,1 procentenheter, medan ökningstakten under planåren har reviderats nedåt. I den prognos som presenterades i slutet av oktober hade prognosen för 2013 reviderats ned med 0,1 procentenheter, men prognosen för övriga år var oförändrade bortsett från effekter av regeländringar i regeringens budgetproposition. Sådana förändringar neutraliseras inom ramen för det kommunala utjämningssystemet. Grunden för det är den så kallade Finansieringsprincipen, som innebär att effekter av statliga beslut som direkt påverkar kommunerna ska regleras4,8åt båda håll.5,1 4,8 Skatteunderlagstillväxt o. bidrag från vissa komponen3,5 3,4 ter. Ökning i procent, bidrag i procentenheter, 24/10 -14 6 4 3 -1 2 -2 1 5,1 4,8 5 0 -3 4,5 4,8 4,5 3,5 3,4 Pensionsåtagande 0 2013 Under innevarande år, 2014, väntas en marginell förändring av skatteunderlagets ökningstakt jämfört med 2013. Detta trots en stark utveckling av antalet arbetade timmar och lite högre löneökningar än föregående år. Anledningen är att de effekterna motverkas av att den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet håller tillbaka pensionsinkomsterna samt att grundavdraget höjs för personer som fyllt 65 år. Under 2015 och 2016 väntas skatteunderlagstillväxten öka i snabbare takt. Bakgrunden är att konjunkturåterhämtningen bedöms ge fart åt både sysselsättning i form av antalet arbetade timmar, löneökningstakt och pensionsinkomster. För åren därefter bedöms ökningstakten avta mot bakgrund av att arbetsmarknaden blir mer balanserad. Inflationen påverkar skatteunderlaget och för kommunernas ekonomi är det väsentligt att studera tillväxten i skatteunderlaget justerat för pris- och löneökningar. Av diagrammet framgår att det reala skatteunderlaget växer med cirka två procent per år under hela perioden 2014–2017. SKL bedömer att den starka tillväxten kommer att bli ett resultat av den prognostiserade återhämtningen på arbetsmarknaden. Utöver förbättrade skatteintäkter pekar aktuella prognoser över kostnadsutjämningen samt den så kallade LSS-utjämningen på att Mölndal får ett utfall som är cirka 7 respektive 8 mnkr bättre än vad som fanns upptaget i Budget/plan 2014–2017. Därutöver tillkommer effekten av de förändringar i skatteutjämningssystemet som trädde i kraft från och med 2014. För Mölndal innebär den nya skatteutjämningen en negativ effekt på omkring 38 mnkr. Genom övergångsregler begränsas effekten till 14 mnkr 2014 och 30 mnkr 2015 för att därefter få fullt genomslag 2016. Skatteintäkterna är den helt dominerande intäktskällan för kommunen. Genom gällande skatteutjämningssystem är det utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket, inte skattekraften för invånarna i respektive kommun, som styr storleken på skatteintäkter och inkomstutjämning. Budgeterade skatteintäkter bedöms utifrån en prognos över sysselsättningsnivå och löneökningstakt både det aktuella budgetåret och året före budgetåret samt dessutom med utgångspunkt från preliminär taxering avseende året dessförinnan. Skatteintäkterna för 2015 bygger därmed på antaganden om skatteunderlagets storlek i hela riket 2013, 2014 och 2015. 2013 2014 Sysselsättning 2014 2015 2016 2015 Timlön Sysselsättning Exkl. regeleffekter 2016 Övrigt Timlön Exkl. regeleffekter Övrigt Realt 2017 2017 Realt 2018 2018 Summa Summa Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. I ovanstående diagram illustreras SKL:s aktuella bedömningar av skatteunderlagsutvecklingen och dess beståndsdelar. Skillnaden från tidigare tabell beror på effekterna av regeländringar i budgetpropositionen. 13 Hela pensionsskulden är inte redovisad Stadens förpliktelser för pensionsåtaganden som intjänats före 1998 ligger enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför redovisningen, vilket är viktig att beakta eftersom stora kostnader kommer att genereras i samband med pensionsutbetalningar under lång tid framöver. Den ekonomiska planeringen i samband med budget har under ett antal år skett med beaktande av värdeökningen för hela pensionsskulden, den så kallade fullfondsmodellen. Med anledning av de speciella förhållanden som råder kring pensionsskuldens utveckling, se vidare nedan, har inte de senaste årens budgetar upprättats enligt den modellen. E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Ekonomisk översikt För att uppfylla lagens krav sker den officiella redovisningen enligt den så kallade blandmodellen där effekterna av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998, utöver årets utbetalningar, endast ingår som en ansvarsförbindelse och därmed inte beaktas i vare sig resultat eller ekonomisk ställning. Årsredovisningen innehåller dock kompletterande sammanställningar enligt fullfondsmodellen. Förändring av ansvarsförbindelsens storlek mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Värdeförändr. 17,3 ”Bromsen” –16,1 Ny diskonteringsränta Utbetalningar–46,9 Årlig skuldförändring –45,7 Konjunkturutvecklingen får betydande effekter på värderingen av pensionsskulden Sedan 2010 råder en del speciella förhållanden avseende pensionsskulden. Det innebär att skulden har utvecklats mycket ryckigt. Bakgrunden är bland annat en negativ basbeloppsutveckling 2010 samt samordningen med det allmänna pensionssystemet. Kommunerna garanterar en viss ökningstakt för pensionerna och effekten av balanseringen i det allmänna pensionssystemet, den så kallade ”bromsen”, har därför tidvis inneburit ökade kostnader. Ovanstående innebär att den del av pensionsskulden som inte ingår i balansräkningen minskade med 46 mnkr under 2010 och det är samtidigt en av anledningarna till att skulden steg 2011. Under 2011 och 2013 har det dessutom skett förändringar i pensionsskuldsberäkningarna som fått ett ännu större genomslag. Turbulensen på de finansiella marknaderna och i världsekonomin har lett till att den långa marknadsräntan befinner sig på en rekordlåg nivå. Kommunernas pensionsförpliktelser ska värderas med tillämpning av en beräkningsmodell som benämns ”RIPS 07”. I modellen definieras skulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Det innebär i sin tur att skulden nuvärdesberäknas med en diskonteringsränta, ju lägre ränta desto högre skuld. Modellen innebär att räntan är kopplad till en marknadsränta via en indikator som är konstruerad för att vara trögrörlig så att inte räntan ändras för ofta. Regelverket bygger på ett toleransintervall i form av ett rullande femårsmedelvärde för de långa marknadsräntorna. Under 2011 respektive 2013 resulterade det allmänna ränteläget i att denna indikator bröt det toleransintervall som utlöser en översyn av diskonteringsräntans nivå. Räntan sänktes då med 0,75 procentenheter och med ytterligare lika mycket under 2013. För kommunerna har det inneburit att den genomsnittliga skulden i form av ansvarsförbindelsen har ökat med 7-8 procent respektive år. Det vill säga den del av skulden som inte ingår i balansräkningen. Beräkningen för Mölndal innebar att skulden räknades upp med 97,4 mnkr 2011 och ytterligare 114 mnkr 2013. För den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen, det vill säga den skuld som uppkommit från och med 1998, beräknades effekten till 17,3 respektive 19,2 mnkr vilket har beaktats som en kostnad i bokslutet för respektive år. Bortsett från den skuldökning som uppstår genom att diskonteringsräntan sänks, sker under perioden 2013-2016 en minskning av den del av pensionsskulden som redovisas genom ansvarsförbindelsen. Bakgrunden är främst att den årliga ränte- och basbeloppsuppräkningen är så låg att utbetalningarna överstiger värdeförändringen. 48,9 70,4 43,4 14,5 25,0 55,6 67,1 53,3 –7,9 97,4 114,5 –57,0 –61,8 –62,9 –62,4 –60,1 –63,2 –67,4 142,6 8,6 95,0 –55,8 –35,1 –7,6 –0,3 Beräkning 2014–2017 enligt prognos från KPA i augusti 2014 Behandling av förändringar i budget och redovisning Effekterna av den förändrade diskonteringsräntan beaktades i bokslut 2011 och 2013 i såväl ansvarsförbindelse, balansräkning som resultaträkning. Enligt Rådet för kommunal redovisning klassificerades posterna som jämförelsestörande. Kostnadseffekten återspeglar ett åtagande på kanske 40–50 år medan till exempel balanskravets regelverk har ett 1–3 års perspektiv. Samtidigt påtalar SKL att uppräkningen av skulden i balansräkningen och ansvarsförbindelsen naturligtvis innebär att den långsiktiga finansiella styrkan försvagas och att detta bör påverka den långsiktiga finansiella strategin för kommuner och landsting. Effekten av samordningen med det allmänna pensionssystemet och den så kallade ”bromsen” samt förändringarna av diskonteringsräntan skapar stora förändringar mellan de enskilda åren. Eftersom inte Mölndal tillämpar fullfondsmodellen i den officiella redovisningen finns därför inget skäl att låta ryckigheten försvåra analysmöjligheterna i samband med budget. Däremot beaktas skulden vid analyser och avstämning av finansiella nyckeltal. Budgetprocessen Anpassningsmöjligheter med ettårsbudget i juni Den budgetprocess som staden för närvarande tillämpar innebär att beslut om verksamhetsmål med indikatorer och värden på dessa, ett så kallat utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. I år gjordes ett mindre avsteg från modellen då beslutet i juni enbart omfattade mål och indikatorer och inga indikatorvärden. Ambitionsnivåer uttryckta som värden på de aktuella indikatorerna har behandlats under höstprocessen. Verksamhetsmål och tillhörande indikatorer med värden återfinns i denna handling under rubriken Vision och KF-mål. Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetssyn och kunskap om organisationens förutsättningar samt hur utvecklingen påverkas av aktuella möjligheter och utmaningar inom verksamheten. Under våren genomförs också en bokslutsanalys som ingår som underlag i budgetprocessen och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper. 14 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Efter fullmäktiges beslut om utgiftstak i juni har nämnderna i uppdrag att fram till slutet av september planera verksamheten inom tilldelat utgiftstak och lämna förslag på fördelning per kommunbidragsområde. Eftersom 2014 är ett valår behandlas samtliga ärenden med anknytning till budget och plan även av nyvalda fullmäktige. därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen ska få större möjlighet att anpassa verksamheten till förändringar och att resultatproblem, t ex på grund av nödvändiga volymökningar, ska kunna hanteras genom en mer långsiktig prioritering. Långsiktighet i fokus under hösten Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat antal äldre och stigande pensionskostnader innebär att ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att medföra en risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att bedöma nödvändiga volymförändringar och planåren bör Nämndernas förslag till budget 2015 och plan för 2016–2017 har huvudsakligen följt intentionerna i både budgetprocess och anvisningar. Nämnderna har lämnat förslag inom beslutat utgiftstak och redovisat vilka verksamhetsförändringar och eventuella väsentliga omprioriteringar som kommer att genomföras. Nämndernas förslag på utökad verksamhet eller kvalitetshöjningar har övervägts och en del sådana ingår i förslaget till plan 2016–2017. Nämndförslag inom utgiftstaket Vårens utgiftstak utökas Budgetprocessen bygger på att utgiftstaken till nämnderna ska ligga fast oavsett hur budgetförutsättningarna förändras mellan vår- och höstprocess. Syftet är att ge nämnderna tydliga planeringsförutsättningar i god tid före budgetåret. Sedan beslutet om utgiftstak har det ekonomiska utrymmet, totalt sett, ökat med cirka 12 mnkr. Förändringen består Driftbudget/plan 2015–2017 Belopp i mnkr Byggnadsnämnden Bokslut 2013 Prognos 1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 –13,0 –13,6 –12,6 –13,7 –13,6 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen –167,6 –160,9 –170,4 –170,9 –168,7 Kultur- och fritidsnämnden –121,6 –127,9 –136,3 –138,2 –137,9 Miljönämnden –8,2 –9,2 –10,1 –10,1 –10,0 –1 094,0 –1 135,1 –1 182,6 –1 196,8 –1 210,3 Social- och arbetsmarknadsnämnden –216,4 –230,5 –241,4 –247,0 –249,7 Tekniska nämnden –117,9 –127,8 –137,5 –138,2 –136,9 Utbildningsnämnden –291,6 –300,1 –289,2 –275,2 –268,5 Vård- och omsorgsnämnden –870,9 –894,8 –918,1 –939,0 –947,9 –87,2 –183,3 Skolnämnden Tillägg för prisförändringar Summa nämndverksamhet Kapitalkostnader –2 901,2 –2 999,9 –3 098,2 –3 216,3 –3 326,8 215,6 205,0 214,3 221,7 232,9 98,6 100,0 99,0 102,0 104,0 Övriga kommuninterna poster Kalkylerad personalomkostnad Årets pensionskostnad –160,7 –169,4 –168,7 –178,2 –191,0 Förändring av semesterlöneskulden –0,5 –5,0 –5,0 –5,0 –5,0 Återbetalning, AFA försäkring 48,4 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 17,7 46,3 Skadestånd 4,8 Övrigt 0,1 –2,0 –2,0 –2,0 –2,0 –2 677,2 –2 825,0 –2 960,6 –3 077,8 –3 187,9 SUMMA DRIFTREDOVISNINGEN 1) Siffrorna utgår från delårsrapporten per 2014-06-30. 15 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Ekonomisk översikt främst av statlig kompensation för höjda arbetsgivaravgifter med cirka 8 mnkr samt övriga förändringar i skatt och utjämning. Därutöver ingår några mindre förändringar av de finansiella posterna och pensionskostnadsprognosen. Jämfört med utgiftstaken har nämnderna kompenserats för aviserade höjningar av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre, totalt 10,9 mnkr under 2015. Därutöver har tekniska nämnden tillförts 5,0 mnkr för införandet av fria resor i kollektivtrafiken inom kommunen under lågtrafik för personer som är 65 år eller äldre och är folkbokförda i Mölndal. Förändringarna sedan vårprocessen har inneburit en marginell försämring av den budgeterade resultatnivån. Den har sjunkit från 41,6 mnkr vid beslut om utgiftstak till 38,1 mnkr i förslaget till slutlig budget för 2015. Beloppsmässigt har utgiftstaken även förändrats med anledning av vissa tekniska justeringar som är kostnadsneutrala för nämnderna. I ett par fall beroende på att verksamhetsansvar har flyttats mellan nämnder. Övriga justeringar som skett motsvaras av förändringar på kostnadssidan. Här ingår t ex en förändring av utgiftstaken med anledning av justering av fördelningar inom stadens interna hyresmodell. Även det centrala löneutrymme som inte fördelades i samband med utgiftstaken har nu lagts ut på nämnderna. största nämndernas verksamhetsområden, vård- och omsorgsnämnden och skolnämnden får 4,6 respektive 4,2 procent i tillskott. Vård- och omsorgsnämnden får tillskott för nya boenden både inom funktionshinder och äldreomsorg. Dessutom tillförs medel för volymökning inom hemtjänsten. För skolnämnden domineras uppräkningen av fler elever inom grundskola och fritidshem samt drifteffekter på grund av pågående ny-, om-, och tillbyggnader av lokaler. Däremot minskar anslaget till förskolan på grund av färre elever. Även riktade tillskott avseende förstärkt elevhälsa, stöd för barn med särskilda behov samt en satsning på ökad kvalitét inom skolmåltider tillkommer. Tekniska nämnden tillförs medel för fria kollektivtrafikresor för personer 65 år och äldre under lågtrafik inom kommunen samtidigt som kostnaderna för tillköpt kollektivtrafik väntas minska i samband med avveckling. Kulturoch fritidsnämnden kompenseras för högre driftskostnader på grund av investeringar i diverse idrottsanläggningar. För social- och arbetsmarknadsnämnden sker en utökning av budgetutrymmet destinerat till köpta boenden, familje- och vårdnadshavarhem samt familjeåterföreningar. Däremot görs ett avdrag för utvecklande av alternativa boendelösningar på hemmaplan. Utbildningsnämnden kompenseras för att antalet elever i gymnasieåldern ökar samt för övergångseffekter och anpassningar i samband med omställning av verksamheten, främst beroende på nedläggningen av Fässbergsgymnasiet. Den tillfälliga kompensation för omställning som nämnden erhållit tidigare år trappas dock av. Kommunstyrelsen får bland annat tillskott för fortsatt utveckling av IT-strategin, handläggare inom detaljplane- och exploateringsfrågor samt ökade kostnader för räddningstjänst. Däremot avgår medel till följd av att projekt inför Mölndals centrum avslutas samt att omfattningen av det interna försäkringssystemet minskar. Inom kommunfullmäktige minskar valnämndens anslag eftersom inga allmänna val är planerade under 2015. Bland övriga förändringar märks tillskott för bostadsanpassningsbidrag inom byggnadsnämnden, personalförstärkning inom miljönämnden och kompensation för fler ärenden inom överförmyndarnämnden. En närmare specifikation av siffrorna i form av de verksamhetsförändringar som sker mellan åren, återfinns i den del av budgethandlingen som innehåller en beskrivning av budget och plan per nämnd. Nämndernas utrymme ökar med 131 mnkr Jämfört med nämndernas kommunbidrag 2014 innebär budgeten att det ekonomiska utrymmet ökar med 131 mnkr 2015. Den förändringen består av flera komponenter. Här ingår budgetmässiga volymökningar på 60 mnkr. Samtidigt sker nedjusteringar av nämndernas utrymme med 12 mnkr, främst med anledning av elevminskningar inom gymnasieskolan samt avgående engångssatsningar. I nämndernas tillskott ingår också kompensation för pris- och löneökningar med 72 mnkr samt 11 mnkr med anledning av att regeringen aviserat höjning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar och äldre. Som tidigare nämnts har nämndernas totala kommunbidrag justerats med poster av teknisk karaktär som motsvaras av kostnadsförändringar, vilket inte påverkar nämndernas reella ekonomiska utrymme. Kompensationen för löneökningar har beräknats med hänsyn till helårsutfallet av lönerörelsen 2014, det så kallade överhänget, samt i form av ett utrymme för löneökningar avseende 2015. För 2015 har nämnderna, totalt sett, kompenserats med medel som motsvarar en nivåhöjning på 2,9 procent från den 1 april. Del av utrymmet, motsvarande en nivåhöjning med 0,7 procent, har fördelats efter prioritering av kommunstyrelsen genom arbetsgivar- och organisationsutskottet. Kompensationen för övriga prisökningar i utgiftstaken har skett med 1,9 procent på nettokostnaderna exklusive löne- och kapitalkostnader, vilket överensstämmer med aktuell bedömning från SKL i april. I tabellen redovisas den procentuella förändringen mellan nämndernas kommunbidrag 2014 och budget 2015. Vid beräkningen har effekten av de tekniska justeringar som inte påverkar nettokostnaden eliminerats. Den sammanlagda ökningen av nämndernas kommunbidrag är 4,4 procent. De två Totalt kommunbidrag/nämnd 2015 % Byggnadsnämnden 11,0 12,2 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 168,2 168,2 Kultur- och fritidsnämnden 129,8 134,1 Miljönämnden 9,6 10,4 Skolnämnden 1 138,1 1 185,9 Social- och arbetsmarknadsnämnden 226,5 241,8 Tekniska nämnden, skattefinansierade 135,6 142,2 Tekniska nämnden, affärsdrivande –4,0 –4,0 Utbildningsnämnden 275,1 289,8 Vård- och omsorgsnämnden 880,0 920,1 10,9 0,0 3,3 8,3 4,2 6,8 4,9 0,0 5,3 4,6 Summa 2014 2 969,9 3 100,71 4,4 1) OBS! Ovan redovisas beloppen före de tekniska justeringar som inte påverkar nämndernas egentliga ekonomiska utrymme och därför inte bör ingå vid analys av förändringen. 16 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Planåren innehåller volymökningar Tjänsteman i beredskap 0,3 0,6 0,6 Internt försäkringssystem, lägre kostnader –2,5 –2,5 –2,5 Centralt e-arkiv 0,2 0,4 0,4 Vänortsbesök 0,1 0,1 0,1 Räddningstjänst 1,2 1,2 1,2 Toleransprojekt 0,3 0,3 0,3 Handläggare detaljplaner/exploateringsfrågor 1,0 1,0 1,0 Sporthall, Lindome 0,7 0,7 0,7 Teknisk uppgradering av idrottsanläggningar 1,0 1,5 1,7 Åby fotbollsområde, uppvärmning utgår –1,0 –1,0 –1,0 Åby simhall, ökad hyra till följd av investering 0,8 2,0 2,0 Förstudie ny simhall 0,1 Näridrottsplats Bifrost 0,6 Byte konstgräsplan Lindome 0,1 Personalförstärkning inom miljönämnden 0,5 0,5 0,5 Förändr. ant elever; skola, förskolekl., fritidshem 9,5 16,0 24,0 Förändrat antal barn, förskola –3,5 –5,0 4,0 Ny-, om- och tillbyggnad av förskola 2,0 2,0 3,2 Ny-, om- och tillbyggnad av skolor 3,0 5,4 7,6 Lokaler- ombyggn., miljöförbättr., brandlarm 2,5 5,0 8,5 Elevhälsa, förstärkning 0,5 1,0 1,0 Ökad kvalitét på skolmåltider 0,5 0,5 0,5 Stöd för barn med särskilda behov, förstärkning 1,0 2,0 3,0 Köpta boenden inom social- och arbetsmarknadsnämnden, volymökning 6,0 8,0 12,0 Familjehem/vårdnadshavarhem, volymökning 2,5 4,0 5,0 Familjeåterföreningar, volymökning 3,0 3,0 3,0 Alternativa boendelösningar på hemmaplan –2,0 –2,0 –2,0 Förordnad vårdnadshavare, volymökning 0,8 0,8 Personalförstärkning inom barnavård 1,0 1,0 Lägre kostnader för tillköp av kollektivtrafik o ändrade kostnader färdtjänst –1,0 –1,0 –1,0 Utökat underh. nya ytor, utbyte belysn.stolpar 1,0 1,5 Hållbart resande, införande av flexlinje –0,5 –1,0 Fri kollektivtrafik för folkbokförda i Mölndal 65 år o äldre vid lågtrafik inom kommunen 5,0 4,7 4,7 Förändrat antal elever i gymnasieålder 1,3 6,3 9,9 Nedtrappning av kompensation för omställning inom gymnasieskolan –2,3 –2,3 –2,3 Övergångseffekter, anpassn. m.m. inom gymn. 10,0 Anpassning till GR-kostnad per elev inom gymnasieskolan från ht 2016 –9,0 –17,0 Uppstart projekt ny gymnasieskola i Mölndal 0,5 Bostäder med särskild service funktionshinder, volymökning 5,5 10,0 17,0 Bostäder äldreomsorg, volymökning 4,3 11,8 20,3 Utredning, boendeformer för äldre 0,3 0,3 0,3 Hemtjänst, volymökning o striktare bedömning 3,0 4,0 5,0 Boende funktionshinder, nya lokaler 1,9 2,1 Hälso- och sjukvård, volymökning 1,0 2,0 Effektivare IT-system –1,6 –1,6 –1,6 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 10,9 20,1 20,1 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet –29,8 I tabellen till höger redovisas en sammanfattning av de volymförändringar som sker jämfört med budget 2014. Då rutorna är tomma betyder det att beloppet inte ingår i budgeten för det aktuella året. I plan för 2016–2017 ingår volymförändringar på grund av investeringar, förändrat behov hos vissa brukar-/åldersgrupper men även vissa tillskott i form av utökad verksamhet och kvalitet. Avgående belopp uppstår på grund av förändringar i demografiska behov, omdisponeringar eller genom att en engångsinsats under budgetåret utgår i plan. För 2016 och 2017 ingår avgående belopp för anpassning av stadens kostnadsläge efter omställning med anledning av stoppat intag vid Fässbergsgymnasiet. Under 2017 finns inlagt en neddragning motsvarande en procent av nämndernas kommunbidrag 2014. Avsikten är att var tredje år genom verksamhetsutveckling åstadkomma effektiviseringar i den befintliga verksamheten som kan ge utrymme för ny verksamhet. Den upprättade planen innehåller, utöver volymförändringar, en schablonmässig uppräkning av nettokostnaderna exklusive kapitalkostnader med 87,2 mnkr år 2016 och ytterligare 96,1 mnkr 2017, vilket motsvarar 3,0 procent 2016 och 3,2 procent 2017. Hur det utrymmet kommer att disponeras avgörs i samband med fördelningen av utgiftstak för respektive år. Förändring av verksamhetsutrymme per år i plan mnkr 2016 2017 Volymtillskott 41 Avgående; demografi, särskilda satsningar –20 Verksamhetsutv. för effektivisering befintlig verks. Kompensation pris- och löneökningar 87 Kompensation avisering höjda arbetsgivaravgifter 10 53 –9 –30 96 Summa inlagd nettoökning 110 118 Notera att i ovanstående tabell redovisas förändringarna för respektive år, till skillnad från den föregående tabellen där volymförändringarna redovisas i förhållande till budgeterad nivå 2014. Det slutliga ställningstagandet till förändringarna som har beaktats i plan sker i samband med fördelningen av utgiftstak för respektive budgetår. Avsikten är dock att planen ska vara starkt styrande för utgiftstaken för att därmed skapa goda planeringsförutsättningar för nämnderna. Volymförändring jämfört med budget 2014, mnkr Åtgärd 2015 2016 2017 Bostadsanpassningsbidrag, förstärkning 0,5 Bygglovsverksamhet, förstärkning Överförmyndare, volymökning 0,5 Valnämnden, allm. val o val till EU-parlament –1,8 IT-strategi 1,0 Varumärkesplattform, genomförd –0,4 Projekt Mölndals centrum, upphör –3,5 1,0 0,5 0,5 –1,8 0,7 –0,4 –3,5 1,0 0,5 0,5 –1,8 0,2 –0,4 –3,5 Totalsumma Tekniska justeringar Totalsumma efter tekniska justeringar 17 59,3 7,5 66,8 90,2 104,6 7,5 7,5 97,7 112,1 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Ekonomisk översikt Investeringar komma att påverkas av förskjutningar i tid. Det gäller även sådana investeringar som i budgetsammanställningarna bedömts bli genomförda under 2014. Under perioden 2015–2017 finns det inlagt 462 mnkr för förskolor och skolor, både nyproduktion samt ombyggnation och anpassningar av befintliga skolor till mer ändamålsenliga lokaler. Investeringsbudget 2015 och planen 2016–2017 innehåller utöver tidigare nämnda fastighetsinvesteringar även cirka 68 mnkr för anpassningar och ombyggnader av övriga befintliga lokaler samt cirka 50 mnkr i investeringsanslag till idrottsanläggningar. Inköp av inventarier och IT-investeringar ingår i investeringsbudget 2015 med 53 mnkr och för planåren 2016–2017 med 42 respektive 74 mnkr per år. Under åren 2015–2017 planeras investeringar till Va-verksamheten på cirka 160 mnkr. Till renhållningsverksamheten planeras investeringar på 68 mnkr under perioden 2015– 2017. Övriga investeringar under tekniska nämnden såsom gator, vägar, parker och kollektivtrafik finns upptaget med cirka 218 mnkr. Stadens investeringsvolym har de senaste åren ökat kraftigt. Efter att flera år legat kring 100–200 mnkr, har den nu ökat till nivåer på 400–600 mnkr. Det bör samtidigt noteras att flera investeringar avser stadens egna anläggningar i bostadsområden samt Mölndals centrum och att planeringen förutsätter en finansiering från försäljningsintäkter på 370 mnkr under perioden 2015–2017. Planeringen innebär en genomsnittlig investeringsnivå på cirka 14,6 procent av verksamhetens nettokostnader. Exkluderas försäljningsinkomsterna från investeringarna hamnar snittet på 10,7 procent. Det är relevant att även analysera nyckeltalet med den justeringen eftersom de närmaste årens stora investeringar i egna anläggningar inom exploateringsområden i hög grad kommer att finansieras med markförsäljning. Under senare år har genomsnittet för kommunerna legat på 8 procent i riket och någon procentenhet högre i Västra Götaland. Trenden är dock att större kommuner kring storstäderna redovisar högre investeringsvolymer. I Stockholmsregionen ligger snittet till exempel mellan 10 och 11 procent. Fördelningen av investeringar mellan åren kan naturligtvis Investeringsbudget/plan 2015–2017 Belopp i mnkr Totalt anslag Prognos t o m 2014 Datorer, inventarier och dylikt Förskolor, utbyggnad Hallenskolan 36,0 Västra/centrala Mölndal,skolutbyggnad 306,3 Östra Mölndal, skolutbyggnad 139,8 Krokslättsskolan, skolutbyggnad 16,0 Lindome, skolutbyggnad 20,0 74,5 3,0 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 53,4 41,8 74,4 1,3 27,2 58,1 0,5 12,0 23,5 5,0 50,3 87,5 89,0 0,3 10,5 19,0 110,0 13,0 10,0 10,0 Övriga skolor och förskolor 43,0 46,0 45,0 Anpassningar och ombyggnader i befintliga lokaler 22,0 21,0 24,5 Sporthall, södra kommundelen 15,0 0,9 14,1 Åby simhall 11,7 0,7 10,0 1,0 Övriga idrottsanläggningar 6,5 6,1 13,1 Kollektivtrafik 3,4 12,3 9,7 Kommunala gator och vägar 28,2 27,6 68,4 Park- och naturområden 24,4 11,0 32,6 Återvinning och avfall 17,9 23,1 26,6 Vatten- och avloppsanläggningar exklusive exploateringsområden 49,4 53,5 56,6 Vatten- och avloppsanläggningar i exploateringsområden 14,5 –15,1 –24,9 Egna anläggningar i exploateringsområden 77,4 51,0 119,3 394,3 389,3 633,4 71,4 105,4 194,0 SUMMA NETTOINVESTERINGAR Försäljningar av fastigheter och mark En detaljerad uppställning över investeringsanslag per objekt samt planerade investeringar under planperioden ingår som egen del i handlingen. 18 Plan 2018– E KO N O M I S K Ö V E R S I K T likviditetsbehovet genom förskjutningar i genomförandet, men några sådana antaganden har inte skett. Staten skärpte den 1 januari 2013 reglerna vad avser ”begränsning av avdragsrätt för räntor inom intressegemenskap”. Med hänsyn till lagändringen gjordes vissa ändringar i de lån och placeringar som sker inom ”koncernen Mölndals stad”. Utlåning som staden tidigare gjort till dotterbolag i koncernen Kvarnfallet Mölndal AB ändrades så att staden istället lånade ut till koncernens moderbolag. Avsikten var att detta upplägg därefter skulle ersättas med externt lån och extern placering. I februari 2013 kom emellertid ett utlåtande från Skatteverket, som tillsammans med SKL:s kommentarer, bedömdes ge möjlighet till fortsatt avdragsrätt för koncernens interna räntor så länge dessa lån lämnats på marknadsmässiga grunder. Staden gjorde då ställningstagandet att istället för det tänkta överförandet av lån och placering till extern part fortsätta med den interna placeringen av stadens medel. Stadens utlåning till moderbolaget Kvarnfallet AB var 676 mnkr per den 1 januari 2013. Kvarnfallet Mölndal AB lånar från samma datum ut dessa medel till tre dotterbolag. Samtliga överenskommelser har skett på marknadsmässiga villkor. I mars 2014 har Skatteverket i ett utlåtande reviderat sin syn på avdragsrätten i en riktning som försvårar möjligheten att få avdrag för ränta. Med hänsyn till att Skatteverkets ställningstagande överklagats och övriga osäkerheter kring bolagsbeskattningen, har staden ändå beslutat att tillsvidare behålla upplägget med interna lån. Självfinansieringsgrad inkl hela pensionsskuldens förändring 2013 2014 2015 2016 2017 mnkr prognos budget plan plan Avskrivningar/ investeringsbidrag 147,2 Försäljning av anläggningstillgångar 23,6 Resultat exklusive resultat vid försäljning 98,5 142,0 146,0 151,0 158,0 63,6 71,4 105,4 194,0 10,3 38,1 33,1 41,6 Utrymme för självfinansiering 269,3 215,9 255,5 289,5 393,6 Nettoinvestering 287,7 330,4 394,3 389,3 633,4 Självfinansieringsgrad i % 93,6 65,4 64,8 74,4 62,1 Investeringsvolym/ Skatteintäkter och generella statsbidrag i % 9,8 11,0 12,6 12,0 18,7 Den andel av investeringarna som kan finansieras med skattemedel eller försäljning av anläggningstillgångar prognostiseras till drygt 65 procent för 2014. Självfinansieringsgraden beräknas därefter till ett fortsatt genomsnitt på cirka 66 procent för hela planperioden. Det är en betydligt lägre självfinansieringsgrad än vad som har varit vanligt i Mölndal. Bakgrunden är nuvarande period av förhållandevis höga investeringsnivåer. Nivån i en genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period på ungefär 8 procent av verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandel Nettokostnadernasandel av skatteintäkter och generella statsbidrag Kassaflödesbudget Det budgeterade kassaflödet för 2015–2017 innebär att likviditetsbehovet inte kan tillgodoses utan upplåning. Ett upplåningsbehov på närmare 160 mnkr beräknas uppstå under 2015 och därefter bedöms behovet till ytterligare drygt 300 mnkr under planperioden. Det beräknade kassaflödet bygger på nu aktuella prognoser över slutavräkningar för skatteintäkterna samt en oförändrad nivå på kortfristiga fordringar och skulder. Utöver investeringar sker under 2014–2017 en likviditetspåfrestning på drygt 30 mnkr i utbetalningar avseende Kikåstippens återställning. Som alternativ till egen upplåning kan det istället bli aktuellt med ett ianspråktagande av nuvarande utlåning till kommunens bolag. Avsättning/värdehöjning av pensionsförpliktelsen återlånas till verksamheten och begränsar upplåningsbehovet utöver den självfinansiering som kan ske genom skatteintäkter, avskrivningar och försäljning. Då utbetalningen av pensionerna ska ske behövs ett nytt likviditetsutrymme eftersom det inte avsatts särskilda tillgångar som matchar respektive års avsättning/värdesäkring. Tidigare har den kortsiktiga strategin under perioder med svagare resultat och hög investeringsnivå, varit att lösa behovet av likviditet genom, dels positivt kassaflöde hos koncernens övriga enheter, dels ingånget avtal om checkräkningskredit. Enligt ovan beräknas stadens kreditbehov under åren 2015–2017 vara cirka 460 mnkr. Erfarenhetsmässigt påverkas 2013 2014 2015 %prognos budget Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Nettokostnadsandel Finansnetto Nettokostnadernas andel inkl. finansnetto Nettokostnadsandel för löpande verksamhet 1 Nettokostnadsandel inkl. förändring hela pensionsskulden 1, 2 2016 plan 2017 plan 91,1 5,2 96,3 –0,2 94,2 4,9 99,1 –1,0 94,6 4,9 99,5 –0,7 94,7 4,8 99,5 –0,5 94,2 4,9 99,1 –0,3 96,1 98,1 98,8 99,0 98,8 97,3 99,7 98,8 99,0 98,8 96,5 97,8 97,7 98,7 98,8 1) D.v.s. exkl resultat vid försäljning och större jämförelsestörande poster. 2) Den del av pensionsskuldens förändring som beror på 2013 års förändring av diskonteringsränta har klassificerats som jämförelsestörande och ingår därför inte i beräkningen. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting bedriva sin verksamhet inom ramen för en god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är en god balans mellan verksamhetens löpande ordinarie intäkter och kostnader. Ett mått på 19 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T Ekonomisk översikt detta är nettokostnaderna inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkterna. En starkare nivå kan användas för att möta svängningar i samhällsekonomiska förutsättningar utan akuta åtgärder eller för att finansiera investeringstoppar och framtida påfrestningar i form av till exempel pensionskostnader. Nuvarande prognoser tyder på att staden, för det enskilda året 2014, kommer att uppnå ett resultat där nettokostnaderna för den löpande verksamheten, det vill säga exklusive jämförelsestörande poster, skulle bli 99,7 procent. Budget/plan för 2015–2017 har upprättats med en nettokostnadsandel på i genomsnitt 98,8 procent under treårsperioden. För de tre föregående åren 2012–2014 är motsvarande tal 97,5 procent, om prognosen för 2014 beaktas. Nettokostnadsandelen är ett viktigt nyckeltal för att beskriva en kommuns ekonomi. Före 2005 uppgick kostnaderna för den löpande verksamheten till mer än 100 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag under en lång följd av år. Därefter skedde ett betydelsefullt trendbrott och stadens ekonomi har sedan dess varit i god balans. Under perioden 2009–2012 har staden redovisat sådana marginaler att den ekonomiska ställningen har förbättrats. Den aktuella prognosen för 2014 innebär ytterligare en förbättring av soliditeten inklusive hela pensionsskulden och en i princip oförändrad nivå för redovisad balansräkning. Däremot upprättas budget/ plan 2015–2017 med en högre nettokostnadsandel. Tillsammans med den närmast föregående treårsperioden sker därmed en resultatutjämning över tid. pital ska kunna behållas. Beaktas hela pensionsskulden i soliditetsmåttet blir däremot resultaten tillräckliga för att, med inlagda investeringsvolymer, hålla den soliditetsnivån något högre än nivån i bokslut 2013. Bakgrunden är att resultaten enligt den så kallade fullfondsmodellen påverkas positivt eftersom utbetalningarna nu överstiger värdeökningen och skulden sjunker. Bakgrunden till att tabellen redovisar stadens soliditet både med och utan det totala pensionsåtagandet är den lagstadgade förändringen av redovisningsprincipen för hanteringen av pensionsskulden, som började gälla från och med 1998. Den innebar att skulden för intjänade pensioner till och med 1997 omvandlades till en ansvarsförbindelse ”inom linjen” och därmed utanför stadens redovisade balansräkning. Eftersom eget kapital då ökade i balansräkningen uppstod en dramatiskt positiv effekt på soliditetsmåttet, trots att pensionsåtagandet givetvis kvarstår i oförändrad omfattning. Resultat och tillgångar 2013 2014 2015 mnkrprognos budget Förändring av eget kapital, blandmodellen Förändring av tillgångarnas värde Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Det är därmed ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditetsutveckling exkl effekt av koncernkontot Soliditet enligt redovisad balans, blandmodellen exkl effekt av koncernkontot Soliditet inkl. total pensionsskuld, fullfondsmodellen, exkl effekt av koncernkontot 73,0 72,9 70,5 2016 plan 2017 plan 69,4 66,1 2017 plan 33,1 41,6 116,2 56,6 146,2 78,3 188,2 117,1 275,4 Soliditeten är beroende av två faktorer. Det ena beror på hur det egna kapitalet utvecklas, det vill säga resultatutvecklingen, medan den andra avgörs av hur tillgångarna utvecklas. De faktorerna skapar tillsammans soliditetsförändringen. Negativa eller svaga resultat i kombination med höga investeringsnivåer påverkar den långsiktiga betalningsförmågan negativt. Ovanstående tabell illustrerar den beloppsmässiga utvecklingen av eget kapital och tillgångar. Utvecklingen enligt Budget/plan 2015–2017 innebär, som tidigare redovisats, att soliditeten kommer att försämras. Det är den större investeringsvolymen i kombination med en lägre resultatnivå som får ett starkt genomslag. Soliditet 2013 2014 2015 %prognos budget 38,1 2016 plan Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad 33,8 36,0 36,1 36,1 2013 2014 2015 %prognos budget 34,8 Kommunens anläggningstillgångar redovisas till sitt anskaffningsvärde. För att behålla den långsiktiga finansiella styrkan bör soliditeten hållas på en jämn nivå. Då soliditeten ökar stärks den långsiktiga betalningsberedskapen. Mölndal har en förhållandevis stark soliditetsnivå. I uppställningen ovan redovisas stadens soliditet både med och utan det totala pensionsåtagandet samt eliminerat från koncernkontots effekter. Under åren 2015–2017 sker en försvagning av soliditeten. Tillgångarna ökar därmed mer än det budgeterade resultatet ger utrymme för om andelen eget ka- 2016 plan 2017 plan Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar 15,6 4,4 1,4 15,4 4,7 1,2 14,8 8,1 1,0 14,5 9,8 0,7 13,7 14,1 0,5 Pensionsskuld (total) 44,8 42,7 40,0 38,9 36,9 Total skuldsättningsgrad exkl. koncernkonto 66,2 64,0 63,9 63,9 65,2 Med skuldsättningsgrad avses andelen tillgångar som finansierats med skulder. Summan av det måttet utgör tillsammans med soliditeten summan av totala tillgångar. 20 E KO N O M I S K Ö V E R S I K T nämnder och utskotts direktiv till förvaltningarna. Dessa dokument är exempel på den omfattande planering och uppföljning som genomförs utöver det som berörs i denna handling. God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars storlek grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning i förhållande till de finansiella målen. Budgeten är mer än ekonomiska mått Budgethandlingen är utformad för att, utöver den ettåriga resursfördelningen, även fokusera på den långsiktiga planeringen och på den verksamhet beskriven i formuleringar kring mål, prestationer och kvalitet som nämnderna åtar sig att utföra inom tilldelat utgiftstak. Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten så att budgeterade prestations- och servicenivåer uppnås. Samtidigt framgår att det tilldelade kommunbidraget utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen och är överordnat beslut om servicenivå och kvalitetsutfästelser. Mål för ekonomi och verksamhet Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att fullmäktige ska fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ska i ett skriftligt utlåtande bedöma om resultaten i årsbokslut och delårsrapport är förenliga med de mål och riktlinjer som fastställts i budget. Fullmäktige ska också besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, finansiella mål samt verksamhetsmålen återfinns under rubrikerna God ekonomisk hushållning respektive Vision och KF-mål. För att med stöd av verksamhetsmål åstadkomma kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet krävs en utvecklad planering, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning om avvikelser. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I detta sammanhang är jämförelser med andra kommuner en viktig beståndsdel. SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning, men framhåller att varje kommun måste hitta en lämplig modell utifrån lokala förutsättningar. År 2011 sjösattes en ny modell för mål och uppföljning med fokus på övergripande styrning. Modellen förbättrar förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att den sammankopplar mätbara indikatorer samt lyfter fram jämförelser där så är möjligt. Kommunfullmäktige fastslår mål och anger samtidigt tillhörande indikatorer med värden. Det jämförande perspektivet är tänkt att stimulera lärande och underlätta värdering av uppnådda resultat. Från och med verksamhetsåret 2012 tillämpas därtill en enhetlig struktur för verksamhetsplaner. Hösten 2013 fastställde kommunfullmäktige en vision för Mölndal med sikte på år 2022. Parallellt med visionsprocessen påbörjades en successiv anpassning av mål- och uppföljningsmodellen till visionsstyrning. Ett viktigt steg i årets budget är att samtliga KF-mål är gemensamma och tydligt grundade i visionens fokusområden och strategier. Eftersom målen är nämndövergripande krävs en fortsatt utveckling och samordning av verksamhetsplanerna som i Mölndal beskriver 21 G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G God ekonomisk hushållning Bakgrund ü Den ekonomiska ställningen skyddas genom finansiella mål som över tid säkerställer en hållbar relation mellan resultatoch investeringsnivåer. Det innebär att de finansiella målen för resultatet behöver vara högre under perioder med höga investeringsnivåer. I kommunallagen (8 kap, 1§) uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. I samma paragraf regleras att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. I förekommande fall ska riktlinjerna även omfatta regleringen av en så kallad resultatutjämningsreserv. Kommunallagen (8 kap, 4–5§) föreskriver att kommunen varje år ska upprätta en budget och att det ska ske så att intäkterna överstiger kostnaderna, det så kallade balanskravet 1. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och för ekonomin ska anges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens krav klargör därmed att begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås. ü De affärsdrivande verksamheterna i förvaltningsform ska bedrivas med full kostnadstäckning. ü Kommunens bolag ska på ett affärsmässigt sätt bedriva verksamhet som samlat ger en marknadsmässig avkastning och möjliggör utdelning till ägaren. God ekonomisk hushållning i praktiken Mölndals stad strävar efter att säkerställa en god ekonomisk hushållning genom att, med utgångspunkt från lagstiftningen, låta olika lokala strategier, processer och regelverk komplettera varandra. Nedan tydliggörs den konkreta styrningen mot god ekonomisk hushållning för Mölndals stad. ü Utgångspunkten för stadens styrning är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma övergripande frågor. Genom ”Styrprinciper för Mölndals stad” konkretiserar fullmäktige rollfördelning och spelregler i syfte att säkerställa att den kommunala verksamheten bedrivs i linje med god ekonomisk hushållning avseende både verksamhet och ekonomi. 1) Undantag kan ske om det finns synnerliga skäl eller, vid konjunkturnedgång, genom att disponera medel från resultatutjämningsreserv (RUR). Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ü God ekonomisk hushållning i Mölndals stad ska bedrivas med hänsyn till två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det innebär att väga ekonomi mot verksamhet idag och att väga verksamhetens behov idag mot verksamhetens behov på längre sikt. I ”Vision Mölndal 2022” uttrycks att staden verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Genom nedanstående riktlinjer anger fullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för Mölndals stad. ü Genom nedanstående riktlinjer anger fullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för Mölndals stad. ü Grunden för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad är ”Vision Mölndal 2022” samt vad som uttrycks i stadens Budget/plan. ü Stadens modell för mål och uppföljning av verksamhetsmål, ska bidra till att tillgodose kommuninvånarnas behov på bästa möjliga vis givet anslagna resurser. Avsikten är att förbättra förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att modellen sammankoppla mätbara indikatorer samt lyfta fram jämförelser där så är möjligt. ü Verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Med utgångspunkt från lagstiftningen samt stadens egen målstyrning ska strävas efter hög måluppfyllelse och ständiga förbättringar som leder till ett optimalt resursutnyttjande. ü Staden ska värna en stabil och balanserad ekonomi med fortsatt stark ekonomisk ställning för att därigenom kunna möta konjunkturnedgångar och förändrade omvärldsförutsättningar. ü Verksamhetsmål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, uttrycks genom fullmäktiges mål och formuleras med utgångspunkt från stadens vision. KF-målen fastställs i samband med det årliga budgetbeslutet. De prioriterade målen specificeras i särskilt avsnitt i budgethandlingen. ü Samhällsplanering och exploateringsverksamhet ska genomföras med utgångspunkt från en kontinuerlig och hållbar tillväxttakt. ü Finansiella mål, av betydelse för god ekonomisk hushållning, fastställs i samband med fullmäktiges budgetbeslut. De utvärderas över rullande treårsperioder och syftar till att säkerställa den ekonomiska utvecklingen över tid. ü Inkomster från försäljningar av tillgångar ska i första hand användas till investeringar eller amortering av skulder. 22 G O D E KO N O M I S K H U S H Å L L N I N G Finansiella mål ü Resultatet ska inrymma värdesäkring av hela pensionsförpliktelsen2. ü Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag ska inte överstiga 98,5 procent i genomsnitt över rullande treårsperioder3. 2) Om synnerliga skäl föreligger kan jämförelsestörande poster elimineras. 3) Vid avstämning tillämpas balanskravsresultatet, d v s resultat enligt blandmodellen exklusive resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Om synnerliga skäl föreligger kan andra poster beaktas. Utgångspunkten för den finansiella planeringen av investeringarna är att de, sett över en längre tidsperiod, ska inrymmas i det utrymme som skapas genom resultat, avskrivningar och försäljning av anläggningstillgångar. Genom analys av nyckeltal som självfinansieringsgrad och soliditet sker en bedömning av om resultatmålen är tillräckliga för att över tid behålla stadens ekonomiska ställning. Av den finansiella analys som framgår av särskilt avsnitt i budgethandlingen framgår att Budget/plan 2015–2017 inte uppnår en resultatnivå i överensstämmelse med det finansiella målet. Det motiveras med de senaste årens goda resultat i kombination med en god ekonomisk ställning. Anpassningen till en intäktsutveckling som är långsammare än den kostnadsutveckling som tagits upp kan därför ske över en längre period. Det överensstämmer också med den strategi som har tillämpats vid de två senaste årens budgetbeslut. Budget/plan 2015–2017 innebär därmed att kommunfullmäktige beslutar om ett avsteg där resultatnivån under 2015–2017 ska bedömas tillsammans med resultatnivåerna närmast föregående treårsperiod 2012–2014 och inte begränsas till rullande treårsperioder. I realiteten innebär det att återbetalningar av premier från AFA-försäkring gör att det budgeterade resultatet under den kommande treårsperioden kan accepteras. Över sexårsperioden stannar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag på 98,2 procent. Avstämning mot finansiella mål Resultat, blandmodell Nettokostnadsandel Genomsnitt 6 år 2012–2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 114 98 10 38 33 96,0 96,7 99,7 98,8 99,0 42 98,8 98,2% 23 E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G Resultatbudget/plan 2015–2017 not Bokslut 2013 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 1 –2 677,2 –2 825,0 –2 960,6 –3 077,8 –3 187,9 –152,1 –148,0 –152,0 –157,0 –164,0 –2 829,3 –2 973,0 –3 112,6 –3 234,8 –3 351,9 2 2 665,7 2 764,3 2 884,2 3 032,3 3 177,8 Generella statsbidrag och utjämning 3 273,3 236,8 245,4 219,5 205,0 Finansiella intäkter 4 31,3 32,4 26,7 28,7 28,7 Finansiella kostnader 5 –24,8 –3,9 –5,6 –12,6 –18,0 116,2 56,6 38,1 33,1 41,6 mnkr Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Årets resultat (förändring av eget kapital) Kassaflödesbudget/plan 2015–2017 not mnkr Bokslut 2013 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 116,2 56,6 38,1 33,1 41,6 152,1 148,0 152,0 157,0 164,0 Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för: Av- och nedskrivningar Gjorda avsättningar Ianspråktagna avsättningar – varav Kikås avfallsanläggning Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Förändring av kortfristiga fordringar 31,8 18,0 12,6 19,6 26,0 –15,6 –17,2 –17,8 –18,9 –19,6 –17,7 –46,3 –4,9 –6,0 –6,0 –6,0 –6,0 –66,1 19,6 –17,3 9,8 6 Förändring av förråd och varulager –0,4 1,5 Förändring av kortfristiga skulder –25,5 5,0 5,0 5,0 5,0 Likvida medel från den löpande verksamheten 169,9 179,2 166,6 199,6 211,0 –287,7 –330,4 –394,3 –389,3 –633,4 23,6 63,6 71,4 105,4 194,0 –264,1 –266,8 –322,9 –283,9 –439,4 156,3 84,3 228,4 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Likvida medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Förändring av långfristiga fordringar –25,9 3,6 Likvida medel från finansieringsverksamheten –25,9 3,6 156,3 84,3 228,4 –120,1 –84,0 0,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 238,5 118,4 34,4 34,4 34,4 Likvida medel vid årets slut 118,4 34,4 34,4 34,4 34,4 Förändring av likvida medel 24 24 E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G Balansbudget/plan 2015–2017 mnkr Bokslut2 2013 Prognos 1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 2 471,6 2 658,6 2 829,5 2 956,4 3 231,8 Tillgångar Anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristig utlåning Summa 94,2 94,2 94,2 94,2 94,2 706,5 702,9 702,9 702,9 702,9 3 272,3 3 455,7 3 626,6 3 753,5 4 028,9 Omsättningstillgångar Förråd m m 11,7 10,2 10,2 10,2 10,2 Övriga kortfristiga fordringar 460,4 440,8 458,1 448,3 448,3 Likvida medel 118,4 34,4 34,4 34,4 34,4 Summa 590,5 485,4 502,7 492,9 492,9 3 862,8 3 941,1 4 129,3 4 246,4 4 521,8 2 701,7 2 817,9 2 874,5 2 912,6 2 945,7 116,2 56,6 38,1 33,1 41,6 2 817,9 2 874,5 2 912,6 2 945,7 2 987,3 216,1 224,7 228,5 238,2 253,6 56,2 48,4 39,4 30,4 21,4 272,3 273,1 267,9 268,6 275,0 156,3 240,6 469,0 Övriga långfristiga skulder 170,9 186,8 180,8 174,8 168,8 Summa 170,9 186,8 337,1 415,4 637,8 Övriga kortfristiga skulder 601,7 606,7 611,7 616,7 621,7 Summa 601,7 606,7 611,7 616,7 621,7 3 862,8 3 941,1 4 129,3 4 246,4 4 521,8 Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa Långfristiga skulder Reverslån Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital 1) Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2014-06-30 2) Ingående bokfört värde för pensionsavsättningar har justerats med 10,1 mnkr p g a ändrad uppskattning av pensionsavsättning. I ovanstående sammanställning har effekterna av bolagens behållning på koncernkontot eliminerats. 25 25 E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G Noter Not 1 Verksamhetens nettokostnader Bokslut 2013 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 –2 901,2 –2 999,9 –3 098,2 –3 216,3 –3 326,8 98,6 100,0 99,0 102,0 104,0 Årets pensionskostnad –160,7 –169,4 –168,7 –178,2 –191,0 Avgår kapitalkostnader 215,6 205,0 214,3 221,7 232,9 Semester och övertidslöneskuld –0,5 –5,0 –5,0 –5,0 –5,0 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 17,7 46,3 Återbetalning, AFA försäkringar 48,4 –2,0 –2,0 –2,0 –2 825,0 –2 960,6 –3 077,8 –3 187,9 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 2 874,1 3 032,3 3 177,8 mnkr Summa nämndverksamhet Kalkylerad pension Skadestånd 4,8 Utrymme för utnyttjande av eget kapital Övrigt Summa Not 2 Skatteintäkter 0,1 –2 677,2 –2,0 mnkr Bokslut 2013 Kommunalskatt 2 679,2 2 756,8 Justering föregående års redovisade skatteintäkt 1,5 –2,3 –15,0 9,8 10,1 Summa 2 665,7 2 764,3 2 884,2 3 032,3 3 177,8 Not 3 Generella statsbidrag och utjämning Bokslut 2013 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Prognos slutavräkning mnkr Inkomstutjämning 97,9 78,8 95,5 97,1 99,8 Kostnadsutjämning 25,3 –24,5 –15,9 –16,1 –16,2 Regleringsavgift 28,1 14,4 11,4 –4,8 –22,3 6,4 6,5 6,6 6,6 37,6 11,6 Strukturbidrag Införandebidrag Bidrag för LSS-utjämning 26,5 27,5 35,9 36,3 36,7 Kommunal fastighetsavgift 95,5 96,6 100,4 100,4 100,4 273,3 236,8 245,4 219,5 205,0 Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Summa Not 4 Finansiella intäkter mnkr Bokslut 2013 Utlåning till stadens bolag 14,9 12,1 11,0 13,0 13,0 Ersättning, borgensåtagande 14,3 14,2 14,2 14,2 14,2 Räntor, medelplacering 1,3 1,0 1,0 1,0 1,0 Övriga ränteintäkter 0,7 4,9 0,3 0,3 0,3 Aktieutdelning 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 31,3 32,4 26,7 28,7 28,7 Summa 26 26 E KO N O M I S K S A M M A N STÄ L L N I N G Not 5 Finansiella kostnader Bokslut 2013 mnkr Prognos1 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 –1,6 –4,0 –7,1 Räntor på långfristig upplåning Räntor, nya lån/inlösta lån Ränta nyintjänade pensioner –24,2 –3,4 –3,5 –8,1 –10,4 Övriga finansiella kostnader –0,6 –0,5 –0,5 –0,5 –0,5 –24,8 –3,9 –5,6 –12,6 –18,0 mnkr Totalt Tom 2013 Prognos1 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Beräknad återställningsplan med utgångspunkt från total avsättning på 163 mnkr 163,0 107,2 9,0 9,0 9,0 9,0 Summa Not 6 Kikås avfallsanläggning 1) Siffrorna utgår ifrån delårsrapporten per 2014-06-30 27 27 VERKSAMH ET PER NÄMN D Byggnadsnämnden Nämndens huvuduppgift enligt reglementet, Kf 20 februari, 2013, § 16, är att ansvara för stadens uppgifter inom byggnadsväsendet. Nämnden svarar för lovgivning, byggnadstillsyn, detaljplaner med enkelt förfarande, bostadsanpassning, mätnings- och kartverksamhet. Inom stadsbyggnadsförvaltningen återfinns den kommunala lantmäterimyndigheten. Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) Resultaträkning mnkr Intäkter 15,5 15,8 Kostnader –26,7 –26,5 –28,4 Summa nettokostnader –13,0 –11,0 –12,6 –13,7 –13,6 11,1 11,0 12,6 Summa kommunbidrag 11,1 11,0 12,6 13,7 13,6 Resultat –1,9 0 0 0 0,5 0,5 Bygglovverksamhet, förstärkning 0,5 0,5 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 0,1 0,1 –0,1 Summa 1,1 1,0 Verksamhetsförändringar 2016–2017 Antalet bostadsanpassningsärenden blir fler Behovet av bostadsanpassningar tenderar att öka bland annat till följd av en åldrande befolkning, fler äldre personer som bor kvar hemma samt svårigheter med att hitta lämpliga bostäder. Nämnden kompenseras för att möta de ökande kostnaderna för bidrag samt handläggning. Kommunbidrag Byggnadsnämnden Bostadsanpassning, förstärkning Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Bokslut Budget1 Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 13,7 2016 2017 mnkr 0 Antalet byggnadsärenden ska öka Volymen byggnadsärenden behöver öka för att stadens mål om befolkningstillväxt ska uppfyllas. Nämnden kompenseras motsvarande de ökade arbetsinsatser som inte täcks med avgifter, såsom allmänt informationsarbete och stöd samt arbeten mot svartbyggen. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 0,5 mnkr tillförs för bostadsanpassningsbidrag • 0,1 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre • 0,5 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel • 0,5 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 0,4 mnkr tillkommer på grund av omfördelning av interna lokalhyror och 0,1 mnkr tillkommer för ändrad fördelning av kostnader avseende GIS-program. Andra indikatorer av särskilt intresse Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 BYGGNADSNÄMNDEN Säkerhet i överklagade beslut för bynadsverksamhet, fastighetsbildningsförrättning och bostadsanpassningsbidrag, % 1,6 mnkr 28 Mölndal 74 80 69 Kungsbacka 85 79 65 VERKSAMH ET PER NÄMN D Volymmått Utfall Budget Budget 2013 2014 2015 BYGGNADSNÄMNDEN Antal beslut och ärenden, bygg Beslut i byggnadsnämnden 129 150 150 1 122 1 000 1 500 37 30 En-/tvåbostadshus, nya 45 50 Flerbostadshus, nya 10 10 10 241 250 250 Kontor/industri/handel, nya 10 15 15 Dito, om-/tillbyggnad 34 50 50 0 5 5 14 10 10 - - 150 567 600 600 Delegeringsbeslut Överklagade ärenden Antal inkomna bygglov/anmälan Om-/tillbyggnad bostäder Daghem/sjukhus/skola, nya Dito, om-/tillbyggnad Attefallsåtgärder Övriga lov/tillstånd/anmälan 60 Genomförda åtgärder Ärenden olovligt byggande m.m. Bostadsanpassningsärenden 65 60 60 372 350 550 4 5 5 Fastighetsbildningar, nya fast. 111 100 75 Fastighetsbildningar, berörda 190 300 350 Nybyggnadskartor 110 125 125 11 15 10 191 150 175 och fysisk planering 179 175 175 För grundkarta och stomnät 309 350 300 Lägeskontroller 260 275 275 Husutsättningar 74 75 80 Antagna enkla planer Grundkartor Mätningsuppdrag Externa För fastighetsbildning, bygglov 29 VERKSAMH ET PER NÄMN D Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder belopp avser detta; GR 3,3 mnkr, SKL 1,5 mnkr, Samordningsförbundet Finsam 0,8 mnkr, Göteborg & co 0,6 mnkr, Europakorridoren 45 tkr samt Kommunforskning i väst 38 tkr. Dessutom finns 0,3 mnkr reserverade för att medfinansiera ett samarbete som ska ersätta West Sweden. Kommunbidraget omfattar även bidrag till föreningar och liknande, totalt 2,4 mnkr under 2015. I ungefärliga belopp har följande föreningar tidigare erhållit bidrag; Kvinnojouren Frideborg 0,8 mnkr, RIA 0,6 mnkr, Brottsofferjouren 0,3 mnkr, Göteborgs universitet för förstärkt förvaltningsforskning 0,2 mnkr, Verdandi 0,2 mnkr, Föreningsarkivet 0,1 mnkr, Västra Götalandsregionen avseende patientnämndsverksamhet 0,1 mnkr, Reväst 25 tkr samt Mölndals nämndemannaförening 6 tkr. Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Kf beslutar i ärenden av mera grundläggande natur eller av mera generell räckvidd bland annat avseende mål och riktlinjer för verksamheten, budget och skatt samt nämndernas organisation och verksamhetsformer. Kommunstyrelsens övergripande uppdrag enligt Kf 20 februari 2013, § 15, är att leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt kommunala bolag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Fullmäktige omfattar även överförmyndarnämnden, samt valnämnden, och har tillsammans med kommunstyrelsen stadsledningsförvaltningen som förvaltningsorganisation. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 1,8 mnkr avgår från valnämnden för val till EU-parlamen tet och för allmänna val Resultaträkning mnkr Intäkter Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 602,1 615,0 Plan 2016 • 0,5 mnkr tillförs överförmyndarnämnden för fler ärenden Plan 2017 • 1,0 mnkr tillförs för IT-strategi 735,0 Kostnader –769,7 –783,2 –905,4 • 0,4 mnkr avgår för varumärkesplattform Summa nettokostnader –167,6 –168,2 –170,4 –170,9 –168,7 • 3,5 mnkr avgår tillföljd av att Projekt inför Mölndals centrum upphör Kommunbidrag • 0,3 mnkr tillförs för tjänsteman i beredskap Kommun– fullmäktige 3,3 3,7 3,4 • 0,2 mnkr tillförs för centralt e-arkiv Kommunrevision 2,3 2,4 2,4 • 0,1 mnkr tillförs för vänortsbesök Valnämnd 0,2 1,9 0,1 Överförmyndarnämnd 4,2 4,7 5,3 • 1,2 mnkr tillförs för ökade kostnader avseende räddningstjänst Stadsledningsförvaltning 68,1 73,8 78,6 0 0 0 Serviceförvaltning • 0,3 mnkr tillförs för Toleransprojekt • 1,0 mnkr tillförs för handläggare inom detaljplaner och exploateringsfrågor 8,4 8,1 9,5 Räddningstjänst 38,8 39,2 40,4 Ks och dess utskott 12,2 11,5 8,3 3,8 3,5 2,9 21,1 19,4 19,5 162,4 168,2 170,4 170,9 168,7 –5,2 0 0 0 0 Plan o. exploatering Ks förfogande Ks övrigt Summa kommunbidrag Resultat • 0,3 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre • 3,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel • 0,3 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,6 mnkr avgår för nationaldagsfirande och kulturnatt, 0,4 mnkr avgår till följd av omfördelning av interna lokalahyror, 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell och 0,1 mnkr avgår för ändrad fördelning av GIS-program. Dessutom tillkommer 0,6 mnkr för HR-konsult, 0,2 mnkr tillkommer avseende vikarieenheten och 0,1 mnkr tillkommer för systemkostnad Time Care. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. 2,2 mnkr Kommunövergripande medlemsavgifter och bidrag Staden är medlem i och stödjer diverse olika organisationer. De kommunövergripande medlemsavgifterna under kommunstyrelsen uppgår 2015 till totalt 6,6 mnkr. I ungefärliga 30 VERKSAMH ET PER NÄMN D Lägre kostnader för det interna försäkringssystemet Det förebyggande säkerhetsarbetet som har bedrivits under flera år har lett till färre skador och lägre försäkringskostnader. Det förbättrade skadeläget medför att utrymmet för det interna försäkringssystemet minskar med totalt 2,5 mnkr för staden som helhet. Volymmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 434 373 437 212 361 338 265 190 268 029 271 490 varav inhyrda lokaler 93 235 89 848 varav Forsåker 75 948 - STADSLEDNINGSFÖRVALTNING Fastigheter, antal m2 Förvaltning varav stadens egna lokaler Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) 2016 2017 –0,3 –0,8 Centralt e-arkiv, helårseffekt 0,2 0,2 Tjänsteman i beredskap 0,3 0,3 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 0,3 0,3 mnkr IT-strategi 1) Forsåkersområdet har sålts till MölnDala Fastighets AB under 2014. SERVICEFÖRVALTNING Fastigheter, antal m2 Lokalvård2 281 752 285 837 228 400 Måltider, antal ätande per dag Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Summa 1 –1,7 0,5 –1,7 Förskola 2 784 3 150 3 070 Grundskola och gymnasium 7 995 6 907 6 815 Måltider, antal portioner per dag Äldreboende Verksamhetsförändringar 2016–2017 Införande av centralt e-arkiv Under 2015 kommer införandet av ett centralt e-arkiv att ske. E-arkiv innebär en högre tillgänglighet och säkerhet än tidigare. Kompensation ges med 0,2 mnkr under planperioden, vilket motsvarar helårseffekt av driftskostnaderna. 536 545 590 varav helpensioner 425 460 490 varav utomstående 111 85 100 2) Ytan 2013–2014 avser fastigheternas totala yta. Fr o m 2015 anges den faktiskt städade ytan. Motsvarande yta 2014 var 237 700 m2. Tjänsteman i beredskap Införandet av tjänsteman i beredskap kommer att ske vid halvårsskiftet 2015. Kommunstyrelsen kompenseras med ytterligare 0,3 mnkr under planåren för att täcka den nya beräknade helårskostnaden. 31 VERKSAMH ET PER NÄMN D Kultur- och fritidsnämnden • 2,4 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel Nämndens huvuduppgift är enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 18, att främja kulturlivet enligt stadens kulturpolitiska mål och skapa förutsättningar för en differentierad idrotts- och fritidsverksamhet. Barn och ungdomar ska prioriteras. • 2,2 mnkr tillkommer som teknisk justering, varav 2,3 mnkr för omfördelning av interna lokalhyror samt 0,6 mnkr för nationaldagsfirande och kulturnatt. Dessutom avgår 0,5 mnkr för internt försäkringssystem, 0,1 mnkr på grund av för ändringar i stadens IT-modell och 0,1 mnkr för flytt av medel avseende skötsel av skolidrottsplatser. Särskilt uppdrag 2015 Nämnden har i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sporthall i Lindome inför ställningstagande till investeringsobjektet och dess omfattning. I samband med detta genomförs även en översyn av motsvarande behov i hela kommunen. Nämnden ska ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras av kommunstyrelsen. Utredningen ska vara klar senast inför vårbudgetprocessen 2015. 6,5 mnkr Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) 2016 2017 Teknisk uppgradering idrottsanläggningar 0,5 0,7 Renovering Åbybadet 1,2 1,2 mnkr Resultaträkning mnkr Intäkter Kostnader Summa nettokostnader Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 43,0 39,6 Plan 2016 Plan 2017 40,2 0,6 Byte konstgräs Lindome –121,6 –129,8 –136,3 –138,2 –137,9 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 0,1 0,2 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Summa Bibliotek, museum o kulturspecialister 38,2 38,8 40,2 Ungdoms- och samhällsarbete 19,2 18,8 19,3 Föreningsbidrag 12,5 10,4 10,4 Förening och idrott 50,3 55,9 60,2 Nämnd, adm, m.m. 5,6 5,9 6,2 125,8 129,8 136,3 138,2 137,9 4,2 0 0 0 0 Resultat 0,1 Näridrottsplats Bifrost –164,6 –169,4 –176,5 Kommunbidrag Summa kommunbidrag Förstudie ny simhall 0,2 –1,3 1,9 1,6 Verksamhetsförändrigar 2016–2017 Ny- och ombyggnader av idrottsanläggningar Flertalet av stadens idrottsanläggningar är något äldre och i behov av upprustning främst när det gäller teknisk utrustning. Dessutom planeras byte av konstgräs i Lindome, vilket ger driftskostnader från år 2017. Åbybadet kommer att renoveras 2015 för att anläggningen ska behålla kvaliteten under ytterligare minst fem år. Under tiden kommer en förstudie kring en ny simhall att tas fram. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Byggnation av näridrottsplats En näridrottsplats kommer att anläggas i Bifrostområdet under 2017. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 0,7 mnkr tillförs för helårsdrift av sporthall i Lindome • 1,0 mnkr tillförs för ökad hyra för tekniska uppgraderingar av idrottsanläggningar • 1,0 mnkr tas bort för drift då möjligheter till uppvärmning av Åby fotbollsarena inte installerats • 0,8 mnkr tillförs för ökad hyra av Åby simhall • 0,4 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre 32 VERKSAMH ET PER NÄMN D Volymmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 432 000 430 000 440 000 BIBLIOTEK, MUSEUM OCH KULTURSPECIALISTER Antal besök Bibliotek Museum 28 100 46 000 42 000 115 100 112 000 116 000 Antal webbesök Bibliotek Museum 46 200 40 000 46 000 Föreningar 90 90 90 Studieorganisationer 10 9 9 27 200 53 000 18 000 Simhall 326 400 325 000 325 000 Isanläggningar 190 000 210 000 215 000 Fotbollsplaner 322 000 350 000 350 000 Aktiviteten och idrottshallar 770 000 770 000 770 000 FÖRENINGSBIDRAG Antal med bidrag UNGDOMS- OCH SAMHÄLLSARBETE Antal besök Fritidsgårdar 1 FÖRENING OCH IDROTT Antal besök 1) Antal besök från 2015 avser enbart kvällsverksamhet. Andra indikatorer av särskilt intresse Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 6,9 7,0 7,0 BIBLIOTEK, MUSEUM och KULTURSPECIALISTER Antal besök/invånare Bibliotek, fysiska Bibliotek, fysiska och virtuella Museum, fysiska Museum, fysiska och virtuella - 8,8 8,8 0,7 0,7 0,5 - 1,3 1,2 4,3 4,5 UNGDOMS och SAMHÄLLSARBETE Besökarupplevd kvalitet, brukarenkät skala 1–5 Fritidsgårdar 4,3 33 VERKSAMH ET PER NÄMN D Miljönämnden Riksdagen har beslutat att kommunerna ska ansvara för tillsyn och prövning inom hälsoskydd, livsmedelskontroll, miljöskydd och strålskydd. Miljönämnden är till för alla som bor, vistas och verkar i Mölndals stad. Nämnden ansvarar enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 19, för kommunens uppgifter inom hälso- och miljöskyddsområdet (miljöbalken med tillhörande lagstiftning), livsmedelsområdet (livsmedelslagarna med tillhörande lagstiftning) och ska också utöva den tillsyn som kommunen ansvarar för enligt tobakslagen avseende rökfria miljöer. Nämnden ska skydda människors hälsa och miljön samt bidra till en hållbar samhällsutveckling. Nämnden är självständig i sin myndighetsroll och är högsta beslutande lokala myndighet inom sitt ansvarsområde. Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) 2016 mnkr Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Summa 2017 –0,1 0,0 –0,1 Volymmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Inventerade avlopp 110 36 100 Tillsynsbesök, inspektioner 115 120 210 Ärenden 675 1 000 800 Tillsynsbesök, kontroller 406 367 347 Ärenden 600 650 700 Hälsoskydd, antal Resultaträkning mnkr Intäkter Kostnader Summa nettokostnader Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 3,6 3,6 3,6 – 11,8 –13,2 –13,7 –8,2 –9,6 –10,1 Plan 2016 Plan 2017 Livsmedel, antal –10,1 –10,0 Miljöskydd, antal Kommunbidrag Miljönämnden 8,6 9,6 10,1 Summa kommunbidrag 8,6 9,6 10,1 Resultat 10,1 Tillsynsbesök, inspektioner 133 255 264 Ärenden 800 600 800 Övergripande inom nämnden, totala antal ovan 10,0 Inspektioner 0,4 0 0 0 Ärenden 0 764 778 921 2 075 2 250 2 300 – >85 >85 Tillsynsplan, procent 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Utförd planerad tillsyn Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 0,5 mnkr tillförs för personalförstärkningar • 0,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning • 0,3 mnkr avgår som teknisk justering, vilket beror på om fördelning av interna lokalhyror. 0,5 mnkr 34 VERKSAMH ET PER NÄMN D Skolnämnden • 3,5 mnkr avgår avseende förändrade barn- och elevtal inom förskola Skolnämndens uppdrag framgår av reglementet, Kf 20 februari 2013, § 20. Nämndens uppgifter omfattar ansvaret för förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem och öppen förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola samt den kommunala kulturskolan. • 0,5 mnkr tillförs avseende förstärkning av elevhälsa • 0,5 mnkr tillförs för kvalitetsökning av måltider • 3,3 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter yngre och äldre Särskilt uppdrag 2015 • 29,5 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel Nämnden har i uppdrag att utreda nuvarande modell för resursfördelning, den så kallade raka skolpengen. Uppdraget syftar till att en viktad modell ska kunna införas från och med höstterminen 2015. Nämnden ska ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras av kommunstyrelsen. Utredningen ska vara klar senast inför vårbudgetprocessen 2015. • 3,3 mnkr avgår som teknisk justering, varav 3,1 mnkr avgår på grund av omfördelning av interna lokalhyror, 1,6 mnkr avgår för lägre kostnader för internt försäkringssystem och 0,2 mnkr avgår för flytt av medel avseende vikarieenheten. Dessutom tillförs 1,5 mnkr för inträde i stadens IT-modell och 0,1 mnkr tillförs för skötsel av skolidrottsplatser. Resultaträkning mnkr Intäkter Kostnader Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 134,1 140,0 Plan 2016 44,5 mnkr Plan 2017 144,0 Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) –1 228,1 –1 278,1 –1326,6 Summa nettokostnader –1 094,0 –1 138,1 –1 182,6 –1 196,8 –1 210,3 mnkr Kommunbidrag Förändrat barnantal, förskola Förskola, ped. omsorg 358,9 371,6 384,6 Grundskola, fritidshem 671,5 688,9 718,9 Särskola 27,2 27,4 Kulturskola 14,0 14,4 Nämnd, adm. Summa kommunbidrag Resultat 2016 2017 6,5 14,5 –1,5 7,5 2,4 4,6 Förändrat elevtal, skola, förskoleklass, fritidshem 36,5 35,8 Ny-, om- och tillbyggnad skollokaler Lokaler för förskola 28,0 2,5 6,0 14,9 Förstärkt stöd barn med särskilda behov 1,0 2,0 36,2 Förstärkning elevhälsa 0,5 0,5 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 2,8 2,8 1 108,1 1 138,1 1 182,6 1 196,8 1 210,3 14,1 1,2 Ombyggnad, miljöförbättringar, ventilation i lokaler 0 0 0 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet 0 Summa 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. –11,4 14,2 27,7 Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Verksamhetsförändringar 2016–2017 Volymförändringar inom skola, fritidshem och förskola Antalet elever inom grundskola och fritidshem väntas öka under planperioden. Samtidigt minskar antalet barn inom förskolan med 20 stycken under 2016 för att öka med ungefär 100 stycken inför 2017. Nämnden kompenseras för att möta ovanstående behov inom verksamheten. Utöver nämnda förändringar tillförs medel för ny-, om- och tillbyggnation av lokaler inom skola och förskola. Särskild satsning görs på byte och uppgradering av ventilationssystem. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 7,3 mnkr tillförs avseende förändrade barn- och elevtal inom skola och förskoleklass • 2,2 mnkr tillförs avseende förändrade barn- och elevtal inom fritidshem • 2,0 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av förskola • 3,0 mnkr tillförs för ny-, om- och tillbyggnad av skolor Förstärkt stöd till elever med särskilda behov/elevhälsa Nämnden kompenseras för ett utökat stöd till de barn och elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Utöver detta anslås medel för förstärkt elevhälsa. • 2,5 mnkr tillförs för ombyggnad, miljöförbättringar och brandlarm i lokaler • 1,0 mnkr tillförs för barn i behov av särskilt stöd • 0,5 mnkr avgår för effektivare IT-system 35 VERKSAMH ET PER NÄMN D Skolnämnden Andra indikatorer av särskilt intresse Utfall 2011 Volymmått Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall Budget Budget 2013 2014 2015 FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG Antal barn/årsarbetare inom förskolan, kommunal regi Antal barn folkbokförda i Mölndals stad Mölndal GR Riket Familjedaghem 5,6 5,6 5,3 5,8 5,5 5,4 5,7 5,6 5,4 varav köpta platser Förskola varav köpta platser Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga barn i åldrarna 1–5 år, % Mölndal GR Riket Antal öppna förskolor 7 5 3 7 4 3 Förskoleklass varav köpta platser 98,4 103,7 106,7 98,3 103,1 106,5 Fritidshem varav köpta platser Särskola 83 83 81 77 81 81 80 77 82 81 80 77 13,5 12,8 12,8 12,0 13,5 12,8 12,5 12,1 13,5 13,0 12,6 12,1 50 52 31 2,4 2,2 2,8 2,6 2,3 2,9 2,7 2,3 3,0 461 381 372 421 390 425 425 400 439 varav köpta platser Betalande elever Tillgänglighet, andel av de sökande som får plats på kurser valda i första hand, % Kostnad/invånare 7–15 år, tkr SÄRSKOLA Kostnad/elev exkl skolskjuts, tkr Mölndal GR Riket 428 470 470 4 4 4 831 860 865 6 626 6 810 6 940 722 800 860 3 476 3 700 3 800 230 350 350 65 67 67 8 8 8 2 162 2 250 2 300 Antal elever KULTURSKOLA Mölndal GR Riket 35 3 545 KULTURSKOLA Antal elever per lärare (heltidstjänst) Mölndal 30 3 590 Antal elever Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, kommunal regi, % Mölndal GR Förortskommuner Riket 27 3 537 SÄRSKOLA GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM Mölndal GR Förortskommuner Riket 385 Antal elever folkbokförda i Mölndals stad Grundskola 94,3 98,2 100,2 390 GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM 7 4 3 Kostnad/inskrivet barn i pedagogisk omsorg all regi, tkr Mölndal GR Riket 400 36 VERKSAMH ET PER NÄMN D Social- och arbetsmarknadsnämnden • 0,4 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,3 mnkr avgår för omfördelning av interna lokalhyror och 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell. Social- och arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag enligt reglementet, Kf 20 februari 2013, § 21, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller insatser enligt socialtjänstlagen inom individ- och familjeomsorg, minska verkningarna av arbetslöshet genom samverkan med andra berörda myndigheter och genom drift av egna verksamheter och projekt samt insatser inom det integrationspolitiska området och integration av nyanlända skyddsbehövande invandrare. Övriga uppgifter har koppling till/utgörs av alkohollagstiftningen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och yttrande för automatspelsverksamhet. Social- och arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans och i samverkan med vård- och omsorgsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver insatser från båda nämndernas ansvarsområden. 14,9 mnkr Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) Resultaträkning mnkr Intäkter Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 237,2 29,7 Plan 2016 Summa nettokostnader –216,4 –226,5 –241,4 –247,0 –249,7 6,0 1,5 2,5 Förordnad vårdnadshavare, volymökning 0,8 0,8 Utökning tjänster barnavård 1,0 1,0 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 0,3 0,3 –2,3 5,6 8,3 Köpt boende för flera målgrupper ökar Inom flertalet av nämndens verksamhetsområden såsom ensamkommande barn som fyller 21 år, anhöriginvandring, samt vuxna och ungdomar med missbruksproblematik är behoven av köpt boende stora. Nämnden kompenseras med 2,0 mnkr för 2016 och 6,0 mnkr för 2017. Arbetsmarknad, integration 31,3 34,2 39,8 Nämnd, adm. m m 21,4 20,4 20,8 114,8 122,1 131,0 Försörjningsstöd 50,5 49,8 49,8 Summa kommunbidrag 218,0 226,5 241,4 247,0 249,7 1,6 0 0 0 0 Resultat 2,0 Familjehem/vårdnadshavarhem, volymökning Verksamhetsförändringar 2016–2017 Kommunbidrag Individ- och familjeomsorg Köpt boende, volymökning Summa 30,3 –453,6 –256,2 –271,7 2017 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Plan 2017 Kostnader 2016 mnkr Behov av särskild förordnad vårdnadshavare ökar Asylsökande barn och ungdomar ska efter att de fått permanent uppehållstillstånd erhålla en särskild förordnad vårdnadshavare. Tillskott ges med 0,8 mnkr för att möta volymökningen. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Ökade behov gällande barn och unga Fler barn och unga är i behov utav placering i ett familjehem alternativt ett vårdnadshavarhem. Nämnden tillförs medel under planperioden för att möta utvecklingen. Antalet anmälningar kring barn och unga har ökat kraftigt under de senaste åren. Nämnden kompenseras för att utöka antalet tjänster inom barnavården. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 6,0 mnkr tillförs för volymökning köpta boenden • 2,5 mnkr tillförs för volymökning familjehem • 3,0 mnkr tillförs för volymökning familjeåterföreningar • 2,0 mnkr avgår på grund av alternativa boendelösningar på hemmaplan • 0,5 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre • 5,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel 37 VERKSAMH ET PER NÄMN D Social- och arbetsmarknadsnämnden Andra indikatorer av särskilt intresse Volymmått Utfall Budget Budget 2013 2014 2015 FÖRSÖRJNINGSSTÖD FÖRSÖRJNINGSSTÖD Hushåll med försörjningsstöd, antal Försörjningsstöd totalt, bruttokostnad, mnkr Försörjningsstöd 854 848 830 Mölndal ARBETSMARKNAD, INTEGRATION 112 85 50 varav vuxna 56 43 25 varav barn 56 42 25 599 350 1 000 66 16 16 - - 52 Ankomna ensamkommande barn/ ungdomar Mölndal varav som erhållit Put, permanent uppehållstillstånd1 varav anvisade 1 1) Uppgifterna för budget 2015 är preliminära då nya avtal kommer att tecknas med Migrationsverket i december 2014 gällande antalet ensamkommande barn/ungdomar som anvisats och/eller erhållit PUT. Aktuella på arbetsmarknadsenheten, antal Ungdomar upp till 25 år, totalt varav aktuella på ekonomienheten Vuxna över 25 år, totalt 134 140 140 126 81 80 302 305 305 varav remitterade från arbetsförmedlingen 136 144 144 varav remitterade från arbetsoch familjestödsförvaltningen 166 161 161 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Antal årsplatser Institutionsplaceringar 27 22 22 varav barn och ungdom 16 12 13 varav vuxna 11 10 9 Köpta boenden 60 70 53 varav barn och ungdom 16 10 5 varav vuxna 44 60 48 15 30 23 86 85 80 117 140 140 16 25 25 därav vuxna med missbruk Familjehem Kontaktpersoner/-familjer NÄMND, ADMINISTRATION MED MERA Hushåll, antal helårsbidrag Vårdnadsbidrag Utfall 2012 Utfall 2013 52,0 53,8 50,3 60,7 62,5 58,9 Hushåll med försörjningsstöd, genomsnittlig bruttokostnad, tkr Flyktingverksamhet, antal Mottagna flyktingar Utfall 2011 38 VERKSAMH ET PER NÄMN D Tekniska nämnden Nämndens uppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 22, är att fullgöra stadens uppgifter inom verksamhetsområdena gator och vägar, parker, hållbart resande, vatten och avlopp samt avfallshantering. Nämnden svarar även för stadens egna resurser för anläggningsarbeten, grönyte- och idrottsplatsunderhåll. Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd. Affärsdrivande verksamhet, specifikation mnkr Intäkter Kostnader Summa nettokostnader Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 227,4 237,6 Plan 2016 Försäljning VA Drift vatten Plan 2017 240,0 Hållbart resande Vatten och avlopp Återvinning och avfall Summa kommunbidrag Resultat 108,1 30,0 28,9 33,4 0 0 0 –4,0 –4,0 –4,0 97,3 –29,6 Drift avlopp –36,0 –42,4 –42,0 Övrigt –13,8 –10,0 –13,0 Kapitalkostnader –10,7 –7,9 –12,7 5,4 0,0 0,0 –5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat Återvinning och avfall Kommunala uppdraget, intäkter –117,9 –131,6 –137,5 –138,2 –136,9 106,7 87,8 –27,5 Avräkning: VA-kollektivet –345,3 –369,2 –377,5 104,6 90,3 –24,4 Delsumma Kommunbidrag Stadsmiljö Budget 2015 VA-verksamhet Resultaträkning mnkr Utfall Budget 2013 2014 54,5 53,0 54,0 Kostnader –55,6 –53,0 –54,0 Delsumma –1,1 0,0 0,0 Avräkning: abonnenterna 1,1 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 35,0 28,9 31,5 25,5 Affärsverksamheten, intäkter Kostnader 130,6 131,6 137,5 138,2 136,9 12,7 0 0 0 0 –23,5 –24,9 Resultat 11,5 4,0 6,0 Avkastningskrav affärsverksamhet –4,0 –4,0 –4,0 7,5 0,0 2,0 Totalt resultat Återvinning och avfall Fördelning kostnads-/intäktsslag är en bedömning och ej anslagsnivå. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) mnkr 2016 2017 Förändringar 2015 jämfört med 2014 Ökat underhållsbehov gator och parker 0,5 1,0 • 0,3 mnkr avgår effektivare IT-system Belysning, utbyte av stolpar 0,5 0,5 • 1,0 mnkr avgår för tillköp av kollektivtrafik samt ändrade kostnader färdtjänst Hållbart resande, införande av flexlinje –0,5 –1,0 Fri kollektivtrafik under lågtrafik inom kommunen för personer folkbokförda i Mölndal som är 65 år och äldre –0,3 –0,3 Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre 0,5 0,5 • 5,0 mnkr tillförs för införandet av fria resor i kollektiv trafiken inom kommunen under lågtrafik för personer som är 65 år eller äldre och är folkbokförda i Mölndal Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet • 0,6 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre Summa • 2,3 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel –1,3 0,7 –0,6 Verksamhetsförändringar 2016–2017 • 0,7 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,6 mnkr avgår för HR-konsult, 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell och 0,1 mnkr avgår för lägre kostnader avseende internt försäkringssystem. Ökat underhållsbehov I takt med att staden växer ökar antalet allmänna ytor, så som gator och parker, som måste tas om hand. Efter kontroll av merparten av stadens belysningspunkter/stolpar står det klart att ett stort antal stolpar är i så dåligt skick att de måste bytas. 5,9 mnkr Utökning av flexlinjer Utbyggnaden av flexlinjer beräknas att minska nämndens totala kostnader inom hållbart resande. 39 VERKSAMH ET PER NÄMN D Utbildningsnämnden Nämndens uppdrag är enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 23 att fullgöra stadens uppgifter inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) mnkr Fler elever i gymnasieålder, 59 resp. 101 elever Anpassning till GR-kostnad from ht 2016 Resultaträkning mnkr Intäkter Övergångseffekter, anpassning m.m. Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 1 74,8 57,5 Plan 2016 Plan 2017 –366,4 –332,6 –332,2 Summa nettokostnader –291,6 –275,1 –289,2 –275,2 –268,5 5,0 8,6 –9,0 –17,0 –10,0 –10,0 0,5 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet Summa Kommunbidrag –2,8 –14,0 –20,7 Verksamhetsförändringar 2016–2017 232,0 227,0 240,0 Gymnasiesärskola 18,2 16,5 14,8 Vuxenutbildning 23,8 23,9 25,3 Nämnd, admin. 7,6 7,7 9,1 Summa kommunbidrag 281,6 275,1 289,2 275,2 268,5 Resultat –10,0 0 0 0 0 Gymnasieskola 2017 Ny gymnasieskola i Mölndal 43,0 Kostnader 2016 Antalet gymnasieelever blir fler Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndals stad ökar. Jämfört med 2015 bedöms ökningen uppgå till 59 elever år 2016 och ytterligare 42 elever år 2017. Anpassning till GR-kostnad per gymnasielev Nämndens ram anpassas från och med höstterminen 2016 till elevkostnad inom gymnasieskolan motsvarande GR-priset. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Nedtrappning övergångseffekter, anpassning Omställningen av Fässbergsgymnasiet skall vara avslutad december 2015 och de 10 mnkr som tillförts för ändamålet i budget 2015 avgår 2016. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Förändringar 2015 jämfört med 2014 Ny gymnasieskola i Mölndal Under planperioden påbörjas projektet med att undersöka förutsättningarna för att bygga upp en ny gymnasieskola i Mölndal. Nämnden kompenseras med 0,5 mnkr år 2017. • 1,3 mnkr tillförs för förändrat antal gymnasieelever • 2,3 mnkr avgår då tillfällig kompensation för omställning fasas ut • 0,3 mnkr avgår för effektivare IT-system • 10,0 mnkr tillförs för övergångseffekter, anpassning m.m. inom gymnasieskolan • 0,2 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre • 5,8 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel • 0,6 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,3 mnkr avgår på grund av omfördelning av interna lokalhyror, 0,2 mnkr avgår för lägre kostnader för det interna försäkringssystemet och 0,1 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell. 14,1 mnkr 40 VERKSAMH ET PER NÄMN D Andra indikatorer av särskilt intresse Ht 2013 Volymmått Ht 2014 Utfall Budget 2013 2014 GYMNASIESKOLA och GYMNASIESÄRSKOLA GYMNASIESKOLA Elever per kurator- och psykologtjänst, egen regi, antal Gymnasieskola Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet Gymnasiesärskola Antal elever folkbokförda i Mölndal 479 609 363 209 129 334 - - Totalt varav i stadens egen regi varav i andra huvudmäns regi Totalt varav från andra kommuner Gymnasieskola Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet 479 571 387 153 537 334 GYMNASIESÄRSKOLA Gymnasiesärskola 280 510 Totalt Elever per rektorstjänst, egen regi, antal Gymnasieskola Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet Gymnasiesärskola 348 332 156 1 996 1 885 2 076 731 663 331 383 331 175 44 41 39 33 30 32 varav i andra huvudmäns regi 11 11 7 58 52 46 25 22 14 153 124 178 Antal elever i stadens egen regi 1 255 varav från andra kommuner 196 183 223 178 134 223 56 51 Totalt VUXENUTBILDNING Antal helårsplatser 1 (motsvarande 800 gymnasiepoäng) Gymnasial utbildning, egen regi 278 260 270 varav från andra kommuner 12 10 10 38 76 75 3 10 5 Gymnasial utbildning, annan regi 35 20 40 Grundläggande utbildning, annan regi 10 10 10 Gymnasial utbildning med yrkes- 37 50 40 429 416 435 Totalt svenska för invandrare, sfi 436 320 500 varav från andra kommuner 25 15 20 Grundläggande utbildning, egen regi varav från andra kommuner Gymnasieskola, studieförberedande Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet 57 62 0 23 52 0 Gymnasieskola, yrkesförberedande Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet 12 19 48 23 15 30 Gymnasieskola, introduktionsprogram2 Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet 24 8 52 43 9 70 Gymnasiesärskola, totalt Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet 7 11 0 11 24 0 69 26 4 68 25 7 1 0 inriktning inom GR-samverkan, delfinansieras genom statsbidrag Summa helårsplatser Antal studerande i stadens egen regi 1) I antalet helårsplatser ingår inte särvux. Elever enligt programtyp i extern regi, % Gymnasiesärskola 2 232 varav i stadens egen regi 265 254 290 Elever enligt programtyp i egen regi, % Gymnasieskola, studieförberedande Gymnasieskola, yrkesförberedande Gymnasieskola, introduktionsprogram2 2 217 Antal elever folkbokförda i Mölndal Elever per studie- och yrkesvägledartjänst, egen regi, antal Gymnasiesärskola 2 344 Antal elever i stadens egen regi Elever per sjukskötersketjänst, egen regi, antal Gymnasieskola Fässbergsgymnasiet Krokslättsgymnasiet Budget 2015 1) 1,5 tjänst SYV delas mellan 4 kommuner efter folkmängd för både grundskola och gymnasieskola, det är svårt att räkna ut en exakt siffra. 2) Innehåller ej elever som inom ramen för introduktionsprogram går programinriktat val, Pro. 41 VERKSAMH ET PER NÄMN D Vård- och omsorgsnämnden • 3,0 mnkr tillförs för volymökning hemtjänst inklusive effekten av striktare bedömning Nämndens huvuduppdrag enligt reglementet Kf 20 februari 2013, § 25, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller kommunal hälso- och sjukvård enligt lag (HSL) och avtal med Västra Götalandsregionen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om assistansersättning (SFB) samt insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Det är Vård- och omsorgsnämndens uppgift att, tillsammans och i samverkan med social- och arbetsmarknadsnämnden ta sitt ansvar enligt socialtjänstlagen för personer som behöver insatser från båda nämndernas ansvarsområde. • 0,3 mnkr tillförs för utredning av boendeformer för äldre • 5,5 mnkr tillförs för förändrade arbetsgivaravgifter för yngre och äldre • 22,0 mnkr tillförs för pris- och löneuppräkning inkl. fördelning av centrala lönemedel • 2,0 mnkr avgår som teknisk justering, varav 0,9 mnkr avgår till följd av omfördelning av interna lokalhyror, 0,9 mnkr avgår på grund av förändringar i stadens IT-modell, 0,1 mnkr avgår för systemkostnad Time Care och 0,1 mnkr avgår för lägre kostnader avseende internt försäkringssystem. Särskilt uppdrag 2015 Nämnden har i uppdrag att utreda en kvalitetsfråga inom hemtjänsten. Uppdraget syftar till att ta fram en modell som möjliggör en ökad valfrihet för brukarna genom att de ska kunna välja tillagning av måltider i hemmet. Nämnden ska ta fram en uppdragsbeskrivning som kvitteras av kommunstyrelsen. Utredningen ska vara klar senast inför vårbudgetprocessen 2015. 38,1 mnkr Förändringar ekonomiskt utrymme plan 2016–2017 i förhållande till 2015 (netto) mnkr Fler bostäder, funktionshinder Nya lokaler, boende funktionshinder Fler bostäder, äldreboende Hemtjänst, volymökning Hälso- och sjukvård, volymölning Förändrad arbetsgivaravgift yngre och äldre Resultaträkning mnkr Intäkter Kostnader Summa nettokostnader Bokslut Budget1 Budget 2013 2014 2015 163,2 160,0 Plan 2016 Plan 2017 165,0 2016 2017 4,5 1,9 7,5 1,0 1,0 5,0 11,5 2,1 16,0 2,0 2,0 5,0 Utveckling av befintlig verksamhet för ökad effektivitet och utrymme för ny verksamhet –1 034,1 –1 040,0 –1 083,1 –870,9 –880,0 –918,1 –939,0 –947,9 Nämnd, förvaltningsledning och stab 57,2 48,7 50,3 Funktionshinder 336,0 345,5 360,0 Äldreomsorg 453,7 485,8 507,8 Summa kommunbidrag 846,9 880,0 918,1 939,0 947,9 Resultat –24,0 0 0 0 0 Summa –8,8 20,9 29,8 Kommunbidrag Verksamhetsförändringar 2016–2017 Behov av fler boenden för funktionshindrade För personer med funktionshinder finns behov av fler bostäder med särskild service. Nämnden kompenseras med 4,5 mnkr för 2016 och 11,5 mnkr för 2017. Flera befintliga bostäder med särskild service inom funktionshinder behöver nya lokaler. Nämnden tillförs 1,9 mnkr för 2016 och 2,1 mnkr för 2017 för ändamålet. Inom äldreomsorgen finns behov av fler platser på särskilt boende. Nämnden kompenseras med 7,5 mnkr för 2016 och 16,0 mnkr för 2017. 1) Budget 2014 är justerad i enlighet med beslut om utfördelning av centrala lönemedel. Beloppen för planåren är angivna i 2015 års prisnivå. Specifikation per kommunbidrag sker i ettårsbudgeten. Fler brukare i ordinärt boende Inom både hemtjänsten och hemsjukvården finns ökade behov. Nämnden kompenseras med 2,0 mnkr för 2016 och 4,0 mnkr 2017. Förändringar 2015 jämfört med 2014 • 5,5 mnkr tillförs för volymökning boenden funktionshinder • 4,3 mnkr tillförs för volymökning boenden, åtta platser, äldreomsorg • 0,5 mnkr avgår för effektivare IT-system 42 VERKSAMH ET PER NÄMN D Andra indikatorer av särskilt intresse Volymmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Bostäder med särskild service 1 230 226 250 Korttidsboende SoL 13,6 12,0 10,0 Daglig verksamhet 212 210 224 66 70 75 Personlig ass enligt SFB 8 108 9 000 7 000 Personlig ass enligt LSS/SoL 5 915 5 800 5 800 Äldreboende, intern drift 354 378 330 Äldreboende, extern drift 130 130 200 Korttidsvård, intern drift 23 27 7 Korttidsvård, extern drift - - 20 Mölndal Mölndal ÄLDREOMSORG Antal årsplatser 2,0 0,2 2,8 11,6 7,9 10,4 27 - - 1 113 1 2002 1 350 874 850 925 49 35 50 30 468 26 500 32 300 Omsättning som andel av årsplatser, % Antal personer som mottagit insatser, snitt per månad Antal personer i snitt per månad Hemtjänst Korttidsvård Antal utförda timmar/månad Hemtjänst 38 20 18 17 Andel arbetstagare i daglig verksamhet med plats på ordinär arbetsplats, % 1) Inklusive köpt boende LSS 2) Socialförsäkringsbalken (ersätter här Lass) Hälso- och sjukvård 81 FUNKTIONSHINDER Antal timmar per månad Samtliga platser 67 1) Av totalt ca 4 000 biståndsbeslut per år Antal personer, snitt per månad Köpt vård äldreomsorg 1 Utfall 2013 Antal biståndsbeslut ej verkställda inom 3 mån1 Antal årsplatser Utskrivningsklara Utfall 2012 FUNKTIONSHINDER och ÄLDREOMSORG FUNKTIONSHINDER Personlig assistans enligt SFB 2 Utfall 2011 1) Äldreboende och korttidsvård i extern regi samt hospicevård. 2) Definitionen har justerats för 2013 och utfallet är därmed inte helt jämförbart över tid. 43 I N V E ST E R I N G A R Investeringsoch exploateringsbudget/plan Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor Totalt anslag t.o.m. förbr. för fleråriga projekt 2013 2014 2015 2016 2017 0,3 0,3 0,3 0,2 2,0 8,6 0,75 0,05 0,1 3,5 0,2 0,2 7,6 11,9 0,15 0,05 3,0 5,1 Inventarieanslag 1 2 3 4 5 6 7 8 Byggnadsnämnden Övriga inventarier, mätutrustning m.m. Kommunstyrelsen Arbetsutskottet, inventarier IT-strategi IT-infrastruktur E-arkiv Planeringsutskottet, inventarier Lokalförsörjning SLF, inventarier och maskiner Serviceutskottet, inventarier och maskiner 11 Kultur- och fritidsnämnden Bibliotek i Mölndals centrum 2) Inventarier sporthall, Lindome Övriga inventarier 12 Miljönämnden Övriga inventarier 9 10 19 Skolnämnden Förskolor Skolutbyggnad västra och östra Mölndal Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning Inventarier för ombyggnad Elevökning Hallenskolan Övriga inventarier 20 Social- och arbetsmarknadsnämnden Övriga inventarier 13 14 15 16 17 18 12,5 0,3 1,1 1,1 1,1 0,05 0,05 0,05 0,5 0,5 1,5 2,0 1,0 2,0 2,5 1,0 3,5 3,5 3,0 7,0 3,0 3,5 1,0 2,5 3,5 0,5 0,5 0,5 5,1 16,6 2,8 11,3 1,4 8,7 22 Tekniska nämnden Skattefinaniserad verksamhet Taxefinansierad verksamhet 23 Utbildningsnämnden Övriga inventarier 2,0 2,0 2,0 Vård- och omsorgsnämnden Inventarier, nya grupp-/servicebostäder Övriga inventarier 0,4 3,3 0,6 2,7 0,6 6,5 21 24 25 Summa inventarier 53,4 41,8 74,4 1,5 10,8 3,0 6,7 12,3 9,7 Övriga investeringsanslag Tekniska nämnden 26 27 28 29 Kollektivtrafik Kollektivtrafik framkomlighet Kollektivtrafik attraktiva bytespunkter och hållplatser Västsvenska paketet, åtgärder Västsvenska paketet, statlig ersättning 38,5 -36,5 Delsumma kollektivtrafik 44 10,3 -9,6 15,0 -13,0 4,1 13,2 -13,9 3,4 2018 - I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor 30 31 32 33 34 35 36 36 37 Kommunala gator och vägar Trafikssäkerhet o miljöförbättrande åtgärder Utveckling befintligt bilvägnät Krokslätts Parkgata, trafik och miljö Utveckling av befintligt GC-nät GC-förbindelse Gbg-vägen-Flöjelberg Utveckling av nytt bilvägnät Baazgatelänken Baazgatelänken, exploateringsbidrag Ny huvudgata "Lunnagårdsgatan" Totalt anslag t.o.m. förbr. för fleråriga projekt 2013 2014 20,5 40,0 175,0 -150,0 65,0 Delsumma kommunala gator och vägar 38 39 40 40 41 42 43 44 Park- och naturområden Parker & lekplatser Stadspark Mölndalsån; åtgärder mot översvämningar inkl. erosionsskydd Mölndalsån; statligt bidrag Stora ån Kålleredsbäcken Motionsanläggningar Nya park- och naturområden 25,5 34,6 -18,0 25,7 31,5 46 47 48 49 50 52 53 54 55 56 57 58 59 2017 7,2 3,0 8,0 1,2 7,7 6,4 10,3 28,2 7,0 5,0 -5,0 5,0 27,6 11,5 4,5 0,5 6,4 1,0 14,5 5,0 -5,0 30,0 165,0 -140,0 30,0 6,5 0,5 4,0 2,0 7,4 3,0 20,0 13,5 7,7 -9,0 1,7 2,0 0,9 1,7 5,5 4,0 6,0 0,7 6,0 24,4 11,0 32,6 1,5 1,5 0,5 7,6 1,5 6,8 1,0 2,0 10,0 8,6 1,5 0,8 9,0 13,0 2,3 17,9 23,1 26,6 5,0 -5,0 1,9 8,5 5,0 -5,0 1,5 4,5 18,0 -15,0 5,6 6,0 2,5 1,0 -1,0 2,0 3,0 27,0 14,0 1,5 21,0 16,5 4,0 27,0 6,0 4,0 27,0 19,0 49,4 53,5 56,6 68,4 2018 - 20,0 39,0 7,9 -9,0 20,0 22,0 Återvinning och avfall Återvinningsstationer, å-centraler, Kikås avfallsanläggning Återvinningscentral, Lindome 2) Framtidens Kikås Hushållsnära insamling, omlastning 2) Massmottagning Mölndals stad Flerfackskärl till FNI villor 25,8 22,5 14,0 25,0 17,7 0,1 0,5 4,4 0,4 Delsumma avfallshantering 51 2016 1,5 2,4 Delsumma park- och naturområden 45 2015 Vatten och avlopp Nya VA-ledningar VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden Rent dricksvatten Ledningsnät dricksvatten inkl anläggningar Ledning Lackarebäck-Brännås, diverse och ledning Hassungared Ledningsnät spillvatten inkl anläggningar Ågatans avloppspumpstation inkl. ledningar i samband med pumpstationen Ledningsnät dagvatten Ledningsnät vatten-, spill- och dagvatten 12,0 30,0 55,5 Delsumma Vatten och avlopp 25,0 11,5 Vatten och avlopp i exploateringsområden VA, Bifrost varav utgifter varav inkomster VA, Esbjörn Schillersgatan varav utgifter varav inkomster VA, Forsåker varav utgifter varav inkomster 3,0 3,0 3,0 -3,0 1) 3,5 -3,5 43,0 -84,0 45 1,0 -1,0 2,5 -2,5 2,5 11,0 -8,5 2,5 11,0 -8,5 -3,0 -3,0 -46,0 21,0 -67,0 I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor VA, Gårda/Barnsjön 1) varav utgifter varav inkomster VA, Helenedal 1) varav utgifter varav inkomster VA, Heljered, etapp II 1) varav utgifter varav inkomster VA, Kvarnbyterassen 1) varav utgifter varav inkomster VA Lindome centrum varav utgifter varav inkomster VA, Ingemantorp 1) varav utgifter varav inkomster VA, Kvarnbyvallen 1) varav utgifter varav inkomster VA,Kållered C varav utgifter varav inkomster VA, Kållered köpstad 1) varav utgifter varav inkomster VA, Kängurun 1) varav utgifter varav inkomster VA, Lilla Fässbergsdalen 1) varav utgifter varav inkomster VA, Lunnagården I 1) varav utgifter varav inkomster VA, Mölndals innerstad 1) varav utgifter varav intäkter VA, Sjukhuset 1) varav utgifter varav inkomster VA, Stensjön Lackarebäck 1:7 m.fl.1) varav utgifter varav inkomster VA, Stiernhielm/Wallinsgatan I 1) varav inkomster VA, Stretered 1:191 1) varav utgifter varav inkomster VA, Svartmossevägen 1) varav utgifter varav inkomster Totalt anslag t.o.m. förbr. för fleråriga projekt 2013 2014 2015 2016 44,0 -44,0 3,9 3,9 16,1 -13,4 3,5 -8,0 0,2 -3,3 6,4 6,4 -0,7 -0,7 3,0 -5,0 1,8 -8,0 0,5 0,5 12,0 -14,8 5,5 19,0 -13,5 0,5 0,5 25,0 25,0 0,8 5,0 -5,0 -1,7 46 17,0 17,0 0,8 0,8 -0,9 1,8 -2,4 2,5 8,4 -5,9 1,5 1,5 -3,0 5,0 -8,0 5,0 -8,0 42,5 -26,9 2018 - 2,0 2,0 -2,0 42,0 -44,0 -0,5 2,6 -3,1 0,5 0,5 3,1 -3,1 8,0 -8,0 -1,4 6,4 -7,8 2017 0,5 0,5 3,0 -3,0 -1,2 -1,2 2,0 -2,0 -0,5 -0,5 1,8 1,8 7,0 7,5 -0,5 -3,4 0,2 -3,6 6,3 9,3 -3,0 -0,5 3,5 -4,0 0,2 0,2 -7,5 2,9 -10,4 -4,0 -4,0 -3,3 -3,3 1,0 1,0 -2,4 -3,4 -2,4 1,5 1,5 -3,4 -5,0 -2,2 1,8 -4,0 6,0 6,0 -4,0 -1,0 7,0 -8,0 -1,3 -1,3 -5,0 5,0 5,0 -4,0 -1,9 5,5 -7,4 4,0 5,0 -7,4 -3,5 9,0 -12,8 -1,0 -3,9 -12,5 -10,2 -3,9 -10,2 -12,8 -0,9 -7,4 -0,9 -1,0 -1,4 -1,0 -0,8 0,2 -1,0 -1,4 -0,5 -0,3 -0,5 -0,3 I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor VA, Taljegården II 1) varav utgifter varav inkomster VA, Toltorp 1:323 1) varav utgifter varav inkomster VA, Ulla Lyckas väg 1) varav utgifter varav inkomster VA, Västra Balltorp, Blixås 1) varav utgifter varav inkomster VA, Åby mässhall/multihall 1) varav utgifter varav intäkter VA, Åby Stallbacke 1) varav utgifter varav inkomster Totalt anslag t.o.m. förbr. för fleråriga projekt 2013 2014 2015 2016 2,0 2,0 -3,0 -2,0 2,0 -4,0 -1,2 4,0 -7,0 0,2 -1,2 0,7 0,7 2,2 -6,5 24,0 -29,4 1,0 -3,0 7,2 -22,5 Delsumma Vatten o avlopp, exploateringsområden -3,0 0,2 0,2 12,0 -12,0 1,0 1,0 2,2 2,2 2,0 4,0 -2,0 Summa tekniska nämnden (exkl. inventarier) -3,0 1,0 -4,0 -1,2 -5,0 1,5 -6,5 -1,8 -1,8 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 2017 2018 - 6,0 -6,0 -3,6 6,0 -9,6 -3,0 -10,5 -3,0 -10,5 14,5 -15,1 -24,9 137,8 112,4 169,0 30,0 7,0 30,0 7,0 30,0 7,0 6,0 1,0 5,0 4,0 5,0 5,0 6,0 10,0 6,0 4,0 5,0 5,0 6,0 4,0 5,0 5,0 27,2 12,0 1,0 50,3 10,5 10,0 8,0 58,1 23,5 8,0 87,5 19,0 6,0 89,0 110,0 0,1 4,6 2,5 4,5 7,5 0,5 5,5 Kommunstyrelsen 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 Årliga investeringsanslag Förskolor och skolor, tekniska investeringar Förskolor/skolor, verksamhetsanpassningar Kök, tekniska investeringar och verksamhetsanpassningar Miljöförbättringar, skolmatsalar Idrottsanläggningar, tekniska investeringar Energieffektivisering Tekniska investeringar i övrigt fastighetsbestånd Mindre verksamhetsanpassningar Fleråriga investeringsanslag Förskolor 2) Hallenskolan Balltorpsskolan/Pepparedsskolan 2) Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad 2) Östra Mölndal, skolutbyggnad Lindome, skolutbyggnad Östra Kållered, skolutbyggnad 2) Krokslättsskolan, skolutbyggnad 2) Trafiksäkerhet Brattås-, Sinntorpsskolan mfl Näridrottsplatser Byte av konstgräs Sporthall, Lindome 2) Åby simhall 2) Förstudie ny simhall Kommunarkiv Gunnebo slott och trädgård, orangeri 2) 36,0 15,0 306,3 139,8 20,0 12,1 16,0 5,4 15,0 10,7 1,0 6,0 5,0 Summa KS lokalförsörjning (exkl. inventarier) 47 1,3 0,5 39,5 35,0 5,0 0,3 10,0 4,0 13,0 1,0 1,5 1,4 0,1 3,0 3,0 0,1 0,2 0,8 0,5 14,1 10,0 2,0 2,0 125,7 1,0 1,0 184,1 270,7 91,8 I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 Exploateringsbudget Bifrost/Västerberg anläggningsarbeten försäljning Esbjörn Schillersgatan anläggningsarbeten * ) gatukostnadsersättning mark fastighetsbildning Forsåker anläggningsarbeten gatukostnadsersättning Gårda/Barnsjön, Lindome anläggningsarbeten gatukostnadsersättning fastighetsbildning försäljning Heljered etapp I anläggningsarbeten Heljered etapp II anläggningsarbeten gatukostnadsersättning täckningsbidrag Ingemantorp arkeologi anläggningsarbeten gatukostnadsersättning befintlig anläggning Fågelsten fastighetsbildning försäljning Jolenområdet, totalt fastighetsbildning anläggningskostnad gatukostnadsersättning mark försäljning Kvarnbyterassen (fd Hexion) anläggningskostnad gatukostnadsersättning täckningsbidrag Kvarnbyvallen anläggningskostnad gatukostnadsersättning mark försäljning och täckningsbidrag Kållereds centrum anläggningskostnad gatukostnadsersättning försäljning Kållered köpstad anläggningskostnad gatukostnadsersättning Kängurun 21 anläggningskostnad gatukostnadsersättning övrigt (vattenledning) Totalt anslag t.o.m. förbr. för fleråriga projekt 2013 2014 -31,5 3,5 -35,0 0,6 4,7 -4,5 0,3 0,1 360,0 -360,0 -19,5 22,5 -22,5 0,5 -20,0 3,5 3,5 -2,8 28,3 -28,3 -2,8 -24,2 2,0 20,2 -19,8 2,9 0,5 -30,0 -62,3 0,4 0,6 -3,5 5,7 -65,5 -5,3 6,2 -7,5 -4,0 -38,0 23,3 -16,7 0,8 -45,4 -0,5 4,0 -1,5 -3,0 0,5 0,1 0,3 0,1 48 3,5 -3,5 3,5 3,5 2,0 -2,0 2016 2017 0,5 0,5 -32,0 3,0 -35,0 -15,8 -3,9 0,1 5,7 -21,5 -4,0 -28,4 0,1 -3,5 -25,0 2,5 -2,5 -34,5 13,1 -3,0 0,8 -45,4 0,4 -0,4 1,9 9,6 -7,7 -6,0 30,0 -30,0 101,0 -101,0 2,5 2,5 229,0 -229,0 -22,0 20,0 -22,5 0,5 -20,0 -0,5 4,0 -4,0 -0,5 -0,5 10,0 -10,0 -0,5 6,9 2,0 2,0 -1,8 12,3 -12,3 -1,8 -31,1 -9,4 0,1 0,5 -4,8 0,2 -10,0 -4,0 2,5 -2,5 -4,0 -5,0 -1,3 1,2 -2,5 -6,0 0,5 2,0 -1,5 2018 - 1,0 -1,0 2,9 30,0 -30,0 10,9 -11,1 0,2 0,1 0,1 2015 0,1 0,1 -1,0 2,0 -3,0 5,0 -5,0 20,0 -20,0 5,0 -5,0 1,2 -1,2 8,3 -8,5 0,2 1,0 -1,0 18,2 -19,8 0,5 -30,0 0,5 0,5 I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 Lilla Fässbergsdalen fastighetsbildning anläggningskostnad gatukostnadsersättning övrigt, arkeologi mark försäljning Lindome centrum anläggningskostnad fastighetsbildning gatukostnadsersättning försäljning Lunnagården I fastighetsbildning utredningar anläggningskostnad gatukostnadsersättning mark (Åby stallar) övrigt försäljning Mölndals innerstad projektorganisation mark planarbeten fastighetsbildning anläggningsarbeten övrigt, ledningsflytt övrigt, parkeringsavlösen övrigt, rivning försäljning gatukostnadsersättning planavgift Pedagogen anläggningskostnad gatukostnadsersättning sanering Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl anläggningskostnad gatukostnadsersättning Stiernhielm/Wallinsgatan I anläggningskostnad gatukostnadsersättning Sjukhuset 2 anläggningskostnad, allmän platsmark gatukostnadsersättning anläggningskostnad, sjukhusets del av erosionsskydd ersättning erosionsskydd övrigt, erosionsskydd, stadens del Stretered 1:191 fastighetsbildning anläggningskostnad gatukostnadsersättning mark övrigt, flytt VA försäljning Taljegården I anläggningskostnad gatukostnadsersättning försäljning Totalt anslag för fleråriga projekt -34,3 0,7 35,0 -35,0 5,0 47,0 -87,0 -6,9 2,0 0,1 -2,0 -7,0 -64,1 0,4 3,0 25,0 -25,0 26,5 6,0 -100,0 43,0 28,2 3,1 6,7 0,7 220,0 3,5 20,0 5,0 -175,9 -61,0 -7,3 0,8 4,1 -3,5 0,2 6,5 -6,5 -0,1 0,5 -0,6 1,9 2,5 -2,5 2,0 -2,0 1,9 -9,9 0,2 2,5 -2,5 0,4 0,5 -11,0 -6,6 2,4 -2,2 -6,8 49 t.o.m. förbr. 2013 2014 42,0 2015 2016 2017 2018 - 3,0 -14,3 0,7 15,0 -11,0 5,0 3,0 -27,0 -7,5 1,5 -23,0 -42,0 15,0 -11,0 4,0 -13,0 -27,0 -33,0 -38,9 0,1 -57,9 0,1 7,0 -8,0 17,0 -17,0 23,0 5,0 2,0 -40,0 14,3 5,1 2,0 -60,0 8,8 5,2 0,5 0,2 25,0 87,0 60,0 10,0 10,0 -65,0 -22,0 -0,8 0,5 0,5 -55,0 -10,0 -1,4 1,0 42,0 2,0 0,6 0,5 0,1 6,5 6,5 1,0 1,0 6,2 3,2 -9,6 4,8 3,0 3,0 0,3 8,0 1,0 -25,9 0,1 0,1 -0,6 -0,6 0,1 0,1 2,2 2,2 -0,8 0,2 3,5 -3,5 0,2 23,1 0,1 2,0 1,0 20,0 0,3 4,9 3,1 0,2 0,2 40,0 3,5 1,0 -30,0 -20,0 -2,6 2,5 -2,5 0,5 0,5 -2,0 -7,0 2,1 0,1 1,0 1,0 3,0 -9,0 -1,7 2,0 -2,0 1,9 2,0 -2,0 1,9 -8,0 0,2 1,5 -2,5 0,3 0,5 -8,0 -4,5 -1,1 -3,4 2,0 -2,0 2,5 -2,5 -2,0 1,0 -3,0 -4,3 0,2 -1,1 -3,4 I N V E ST E R I N G A R Investerings- och exploateringsbudget/plan Investerings- och exploateringsbudget/plan Belopp i miljoner kronor 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 Taljegården II anläggningskostnad arkeologi gatukostnadsersättning exploateringsbidrag, VA mark försäljning Toltorp 1:323 (trygghetsboende) anläggningskostnad planarbete gatukostnadsersättning försäljning mark Torrekulla turiststation anläggningskostnad försäljning Ulla Lyckas väg anläggningskostnad gatukostnadsersättning Västra Balltorp, Blixås anläggningskostnad gatukostnadsersättning övrigt, grönytor täckningsbidrag grönytor försäljning Åby fritidsområde anläggningskostnad Åby mässhall/multihall anläggningskostnad gatukostnadsersättning övrigt, infrastruktur täckningsbidrag övrigt, anläggningsutgift Åby Stallbacke anläggningskostnad gatukostnadsersättning försäljning Vision 2022 (bostäder ej områdesbestämt) anläggningskostnad gatukostnadsersättning försäljning Markreserv inkl. styckebyggda mark förvärv av fastigheter till sociala ändamål 2) förprojektering, exploateringsomr försäljning Summa exploateringsverksamhet Totalt anslag för fleråriga projekt -46,3 22,1 5,5 -12,6 -5,4 3,5 -59,4 -7,7 0,6 0,2 -0,3 -8,5 0,3 -2,6 7,4 -10,0 1,4 -1,4 -42,0 23,5 -27,0 5,0 -3,5 -40,0 5,2 5,2 1,0 6,0 -6,0 10,0 -10,0 1,0 -7,2 44,5 -40,5 -11,2 -10,0 45,0 -45,0 -10,0 54,1 30,0 20,0 4,5 -0,4 Totalsumma t.o.m. förbr. 2013 2014 17,6 9,2 4,9 -22,1 4,8 0,6 -4,5 3,5 0,1 0,1 -23,0 -5,3 0,2 -5,5 -13,0 0,2 0,2 3,5 22,5 -18,5 -0,5 -13,0 1,5 1,5 -2,0 8,0 -8,0 -2,0 -0,4 -0,4 2015 2018 - -8,1 -5,4 -3,0 -0,3 -3,0 0,3 1,4 -1,4 1,5 14,0 -14,0 5,0 -3,5 -36,4 0,5 0,5 0,4 0,4 -12,6 -3,0 7,0 -10,0 6,0 -6,0 3,0 -3,0 -12,6 2,0 2,0 1,0 3,0 -3,0 -2,0 10,0 -10,0 -2,0 1,0 -3,0 2,0 -2,0 -3,0 10,0 -10,0 15,0 -15,0 21,5 10,0 10,0 1,5 16,5 10,0 5,0 1,5 -2,0 2,0 -2,0 -2,0 -10,0 20,0 -20,0 -10,0 16,5 10,0 5,0 1,5 6,0 -54,4 -74,7 322,9 283,9 439,4 1,5 1,5 389,3 -105,4 1) Exploateringsverksamhet, stadsbyggnadsförvaltningens prövning erfordras före igångsättning. 2) Kommunstyrelsens tillstånd ska inhämtas före igångsättning. *) Exploatör bygger ut och överlåter till staden. I exploateringsverksamhet ingår åtgärder som kommer att omklassificeras till omsättningstillgång vid redovisningen, för att avräknas mot intäkter vid försäljning av tomtmark. Kolumnerna "t.o.m. 2013" , "förbr. 2014" och "2018-" innehåller endast de fleråriga investeringsprojekt som även har utgifter 2015 eller senare. 50 2017 -41,8 8,1 394,3 -71,4 varav investeringar varav försäljning av anl.tillgångar 2016 -17,9 3,5 -7,0 -14,4 10,0 -10,0 633,4 -194,0 -1,7 -1,7 I N V E ST E R I N G A R Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan INVENTARIEANSLAG Skolnämnden 13 Förskolor, inventarier Investeringsmedel till inventarier för utbyggd förskola under planeringsperioden. I investeringsvolymen ingår både nya förskolor för tillkommande verksamhet, nya förskolor som ersätter provisoriska/externt hyrda och kompletteringar till befintliga förskolor. Byggnadsnämnden 1 Övriga inventarier, mätutrustning m m Byggnadsnämnden har ett anslag för inventarier, mätutrustning, programvaror samt byte av mätbilar. Kommunstyrelsen 14 Skolutbyggnad västra och östra Mölndal Inventarier till planerad skolutbyggnad. 2 Arbetsutskottet, inventarier Ett årligt generellt anslag för inventarieanskaffning. 15 Utemiljö, förskolor/skolor och upprustning För upprustning av utemiljön kring förskole- och skolgårdar. 3 IT-strategi Investeringsmedel med anledning av ny IT-strategi för staden. 16 Inventarier för ombyggnad Komplettering av inventarier i samband med verksamhetsanpassningar och ombyggnad av äldre förskolor/skolor samt upprustning av matsalar. 4 IT-infrastruktur Investeringsmedel för central IT-infrastruktur. 5 E-arkiv Investeringsanslag i samband med införande av e-arkiv. 17 Elevökning Ökat elevantal innebär inventarieanskaffning i samband med viss lokalutbyggnad. 6 Planeringsutskottet, inventarier Ett årligt anslag för inventarieanskaffning inklusive planprogramvara, skrivare och skannrar. 18 Hallenskolan Inventarier till utbyggnad av Hallenskolans andra etapp. 7 Lokalförsörjning, inventarier och maskiner 8 Serviceutskottet, inventarier och maskiner Investeringsmedlen avser utbyte av utrustning enligt genomförda inventeringar samt kompletterande investeringar. 19 Övriga inventarier, generellt anslag Skolnämnden har, utöver ovanstående anslag, ett generellt årligt anslag att fördela inom sin verksamhet på 3,5 mnkr för varje år. Kultur- och fritidsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden 9 Bibliotek i Mölndals centrum I en förnyelse av Mölndals centrum är det planerat att huvudbiblioteket flyttar till mer ändamålsenliga och tillgängliga lokaler i centrum. Investeringarna i inventarier finns upptagna med sammantaget 12,5 mnkr under år 2017. 20 Övriga inventarier Social- och arbetsmarknadsnämnden har ett anslag för inventarier på 0,5 mnkr årligen. Tekniska nämnden 21 Inventarier, skattefinansierad verksamhet Den skattefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden förfogar över ett generellt anslag till investeringar i fordon, maskiner, inventarier, mätinstrument med mera. 10 Inventarier sporthall I samband med anläggning av ny sporthall i Lindome ingår investering i inventarier med 0,3 mnkr år 2015. 11 Övriga inventarier Generellt anslag för anskaffning av inventarier inom kulturoch fritidsnämndens verksamhetsområde. 22 Inventarier, taxefinansierad verksamhet För vatten- och avlopps- respektive renhållningsverksamheten har tekniska nämnden ett generellt årligt anslag att använda till investeringar i fordon, maskiner, inventarier och dylikt. Planerade förändringar inom avfallsområdet, införande av miljözon och källsortering påverkar kravet på fordonsparken. Miljönämnden 12 Övriga inventarier Miljönämnden har ett årligt investeringsanslag för inventarier. 51 I N V E ST E R I N G A R Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan Utbildningsnämnden Hållplats Fässbergs by När Lilla Fässbergsdalen byggs ut så byggs även hållplats Fässberg ut till normal standard. 23 Övriga inventarier Utbildningsnämnden har för inventarier ett årligt anslag på 2 mnkr. Förstudie spårväg Mölndal-Frölunda Inom arbetet med målbild för kollektivtrafikens stomnät 2035 (se kollektiv framkomlighet ovan) kommer eventuellt behov av spårbunden trafik mellan Mölndal och Frölunda att klargöras. Det kan därmed bli aktuellt att påbörja en förstudie för en sådan förbindelse. Vård- och omsorgsnämnden 24 Inventarier, nya grupp-/servicebostäder Medel för anskaffning av inventarier till nya service- och gruppbostäder. Knutpunkt Mölndalsbro – den ideala bytespunkten 25 Övriga inventarier Vård och omsorgsnämnden har ett årligt generellt anslag att fördela inom sina verksamheter. Anslaget används till största delen för anskaffning av vårdanpassade sängar och inventarier. Knutpunktens betydelse för det kollektiva resandet kommer att öka, i samband med K2020:s genomförande och utvecklingen av Mölndals innerstad, Forsåker m fl centrumnära områden. Medel avsätts för permanenta lösningar för låst och väderskyddad cykelparkering, bättre väderskydd på väntytor etc. ÖVRIGA INVESTERINGSANSLAG 28 Västsvenska paketet, åtgärder I samband med att trängselskatten infördes i Göteborg har kringliggande kommuner kunnat ansöka om statlig ersättning för åtgärder på det bilvägnät som får ökad trafik. Mölndals stad har ansökt och fått ersättning för följande åtgärder: trimning Fässbergsmotet, busskörfält genom ”Kråkan”, busshållplatserna Nötåsberget, Talkottegatan, Pixbovägen, gångoch cykelbana Boråsvägen, bussprioritet Gamla Kungsbackavägen/Nedanvägsgatan och för gestaltning av Kvarnbygatan. Tekniska nämnden KOLLEKTIVTRAFIK 26 Kollektiv framkomlighet Övriga framkomlighetsbehov Medel för punktvisa behov av säkrad framkomlighet för kollektivtrafiken. Mölndal tar under 2014–2015 tillsammans med VGR, Göteborg och Partille fram en målbild för kollektivtrafikens stomnät 2035. Målbilden ska visa det framtida resandebehovet, samt vilka infrastrukturåtgärder som behöver genomföras. 29 Västsvenska paketet, statlig ersättning Statlig ersättning har beviljats Mölndals stad från det Västsvenska paketet för ovan nämnda åtgärder förutom gestaltning av Kvarnbygatan. 27 Kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter och hållplatser Ombyggnad av busshållplatser I Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken i VGR finns målet att hållplatser med mer än 100 påstigande ska vara anpassade för ökad tillgänglighet till 2016. I Mölndal återstår att anpassa nio av totalt 40 hållplatser från 2015 och framåt. Med anledning av ökat resande kommer sannolikt fler hållplatser få fler än 100 påstigande. För att klara av anpassningen finns totalt 9,5 mnkr under planperioden. KOMMUNALA GATOR OCH VÄGAR 30 Trafiksäkerhets- och miljöförbättrande åtgärder Cykelparkeringar Arbetet med en hastighetsutredning för Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker enligt ”Rätt fart i staden” beräknas färdigställas under 2014. För att genomföra hastighetsförändringarna krävs t ex nya skyltar och fysiska åtgärder. De fysiska åtgärderna byggs under ett antal år efter analysen är färdigställd. Tekniska nämndens prioritetslista Årsanslaget disponeras till genomförande av åtgärder för trafiksäkerhet, miljöförbättringar och framkomlighet i enlighet med tekniska nämndens beslutade prioriteringsordning. Hastighetsöversyn Målet är att det på samtliga hållplatser med fler än 100 påstigande ska finnas ett antal cykelparkeringar. Det rör sig om ca 40 hållplatser, varav det redan finns parkeringar tillgängliga på några. Det kan också bli aktuellt med mobila cykelgarage i Kållered, motsvarande de som finns i Mölndals innerstad. I övrigt utökas och förbättras succesivt cykelparkeringar i lokala centrum. Åtgärder mot miljöstörningar Kommunfullmäktige antog 2002 en åtgärdsplan för att begränsa biltrafikens miljöstörningar. Planen omfattar åtgärder på bostadshus där den ekvivalenta ljudnivån uppgår till minst 60 dBA eller med luftföroreningshalter som överskrider gällande miljökvalitetsnormer eller riktvärden. Genomförandet anpassas till den takt berörda fastighetsägare gör framställning om skyddsåtgärder. Lindome station – anslutningar Inom Västsvenska paketet förlängs perrongerna på Lindome station, och pendelparkering för bil och cykel byggs ut. 52 I N V E ST E R I N G A R Byte av belysningsstolpar Cykel – Framkomlighet Staden äger ca 12 000 belysningsstolpar med en beräknad livslängd på ca 60 år. De närmaste åren kommer ca 200 belysningsstolpar årligen att bytas, framförallt är det gamla trästolpar som ersätts. Anslaget avser åtgärder för att förbättra framkomligheten i befintligt cykelnät såsom: punktinsatser för ökad tydlighet och framkomlighet i korsningar, trafiksignaler och separering av gång och cykeltrafik. Trafiksignaler Cykel – Trygghet & säkerhet Utbyte av trafiksignaler till nya i LED-utförande och nya styrapparater och tryckknappslådor. Åtgärder för att öka cyklisters och gåendes säkerhet i korsningspunkter med biltrafik t ex genom förhöjda överfarter, sekundärsignaler, målning och belysning. Utbyte belysningsarmeratur GC-väg, Torkels väg Arbetet med att byta ut kvicksilverarmaturer fortsätter för att vara klart 2015 då det är förbjudet att använda kvicksilverlampor samt att utbyte av belysningsarmaturer på GC-banor och lekplatser prioriteras. GC-banan byggs ut 2015 från nytt exploateringsområde Torkels väg till Norra Hällesåkersvägen. 34 GC-förbindelse Göteborgsvägen-Flöjelberg En ny gång- eller GC-förbindelse från Krokslättsfabriker till Flöjelbergsgatan med ny bro över E6 och Mölndalsån finns med som åtgärd i fördjupad översiktsplan för Mölndalsån. 31 Utveckling av befintligt bilvägnät Idrottsvägen På grund av planerade nya bostäder och av trafiksäkerhetsskäl byggs ett busstopp på Idrottsvägen samt Åtgärder för att bättre möjliggöra hämtning och lämning till ishallen. 35 Utveckling av nytt bilvägnät John Halls väg Miljöåtgärder i kommundelscentra Investeringsåtgärder samt gångväg längs med vägen och parkeringsplatsen. Till tekniska nämndens förfogande för att förbättra stadsmiljön. Tekniska nämnden beslutar om prioriteringar. Förslag finns om åtgärder på Jungfruplatsen, Balltorp entré, Häradsgatan/Biskopsbogatan samt vid Östra Lindomevägen/Annestorpsvägen. Stretered, Tulebovägen GC-väg + busstopp Investeringen avser åtgärder i form ökad trafiksäkerhet av gång- och cykelbanan samt ett busstopp. Åbyvägen/Idrottsvägen Framkomlighetsåtgärder i Västra Kållered I korsningen Åbyvägen/Idrottsvägen är sikten idag begränsad vilket är en trafiksäkerhetsrisk. Korsningen ses över och åtgärdas. Åtgärder p g a nya bostäder och verksamheter i Västra Kållered för att förbättra framkomligheten på vägnätet och GCnätet: ombyggnad till dubbla körfält på delar av Ekenleden, trimningsåtgärder Kålleredsmotet, GC-bana utmed Ekenleden mellan Eken center och Kålleredsmotet med ny GC-bro över E6 och järnväg, upprustning av GC-förbindelsen mellan Ekenleden och Kållered station samt trafiksäkerhetsåtgärder på den dubbelriktade påfarten söderut vid Kålleredsmotet. Fredåsgatan Upprustning av gata för att erhålla en trevligare och säkrare trafikmiljö på Fredåsgatan som ansluter till Krokslätts torg och Krokslätts fabriker. 32 Krokslätts Parkgata, trafik och miljö I objektet ingår en fortsättning av tidigare utbyggnad fram till Dalgångsgatan enligt ett upprättat gestaltningsprogram. Den första etappen planeras från Dalgångsgatan till Hökegårdsgatan, en andra etapp mellan Hökegårdsgatan och Högalidsgatan och den sista från Högalidsgatan till Friggagatan. Barnsjövägen, gångbana Industrivägen – Lindome kyrka Kommunen har väghållarskapet ner till kyrkan. Då många äldre och rörelsehindrade ofta besöker kyrkan finns ett behov av säker gångbana längs Barnsjövägen. Ormåsgatan En säker passage till förskolan byggs i samband med att Kvarnbyvallens exploatering blir färdig. 33 Utveckling av befintligt GC-nät Utbyggnad GC-vägar Förprojektering, utredning, kalkylering av stora trafikåtgärder Tekniska nämnden har tagit beslut om cykelhandlingsplan. De åtgärder som föreslås i planen syftar till att uppnå stadens vision att öka andelen hållbara resor till minst 50% till 2022 (2011 var andelen 35%). Förslaget innebär att alla utpekade länkar som saknas i huvudcykelnätet (prio 1) kan byggas klart till 2022, och hälften senast till 2015. Möjligheten till delfinansiering med statsbidrag finns. I budgetposten på 2 mnkr per år 2015–2017 ingår förprojektering, utredning och kalkylering av stora trafikåtgärder. Aktuella projekt är Lackarebäcksmotet – cirkulationsplats, Baazgatelänken, Travbanemotet, Fässbergsmotet, ny huvudgata Lunnagårdsgatan, ny huvudgata Sisjövägen-Stora Åvägen, ny huvudgata Sisjömotet-Jolengatan och Sisjömotet etapp 2 m fl större projekt. 53 I N V E ST E R I N G A R Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan Cirkulationsplats Bifrostgatan/Wallinsgatan/ Häradsgatan Komplettering av parkbänkar och papperskorgar Med syfte att öka trafiksäkerheten samt öppna upp möjligheten att köra in direkt på Wallinsgatan från Bifrostgatan. För att öka antalet sittplatser och ge bättre förutsättningar att bli av med skräp kommer staden att komplettera med parkbänkar och papperskorgar. 36 Baazgatelänken Vid en exploatering av Forsåkersområdet och efter införandet av trängselskatten ökar trafikmängderna så att en ny öst-/ västlig förbindelse är nödvändig för att klara kapaciteten kring Mölndalsbro samt för tillgänglighet till området Forsåker med bil och GC. Utredningar har gjorts som visar att en förbindelse strax söder om Mölndalsbro, den så kallade Baazgatelänken, löser detta bäst. Vidare utredning om utformning och anslutningar till befintligt vägnät pågår. Åbybergsparken, Åbykullen Åtgärder för att synliggöra och göra Åbybergsparken mer attraktiv i samband med att Mölndals innerstad byggs. Parken är ett centralt beläget grönområde som ökar attraktiviteten av förtätningen i Mölndals stadskärna. Den kan i grönstrukturen via kyrkan kopplas ihop med stadsparken. 39 Stadspark Åtgärder för att göra stadsparken mer attraktiv och tillgänglig såsom utflyktslekplats, blomsteranläggningar, gångvägar, ny dammanläggning, lokalt omhändertagande av dagvatten och plats för uteservering. Den nya stadsparken utförs i samband med färdigställandet av Mölndals innerstad. 37 Ny huvudgata ”Lunnagårdsgatan” En helt utbyggd Lunnagårdsgata är en viktig länk för att klara en exploatering i Fässbergsdalen. Denna södergående förbindelse ska kunna klara biltrafik, buss i linjetrafik samt också en södergående gång- och cykelvägsförbindelse. 40 Mölndalsån, åtgärder mot översvämningar För att prognos-, styr- och övervakningssystemet skall kunna utnyttja magasinen maximalt i Mölndalsåns sjösystem ökas tappningen vid Stensjö dämme och kanalen mellan Rådasjön och Stensjön muddras. För dessa åtgärder har staden sökt bidrag hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. För den ansökan Mölndals stad har lämnat in finns medel till beslut tidigast 2015–2016. Statsbidragsnivån kan vara upp till 60 %. Det samverkansprojekt som pågår mellan Härryda kommun, Göteborgs stad och Mölndals stad med samordnad reglering är avhängigt av att åtgärderna i Stensjö dämme och Ståloppet genomförs. Huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen förväntas kunna ske vintern 2015 varefter projektering och utbyggnad bör kunna påbörjas. PARK- OCH NATUROMRÅDEN 38 Parker och lekplatser Nyanläggning, parker, lekplatser Nyanläggning, nyplantering, renovering och tillgänglighetsanpassningar av parkanläggningar i enlighet med tekniska nämndens åtgärdsplan. Mölndalsån, upprustning av grönområdet Naturområdet utmed Mölndalsån från Tempelgatan till Lackarebäcksmotet görs attraktivare för dem som rör sig längs ån. En ljussättning av broar, träd och vatten förstärker upplevelsen av området under den mörka delen av året. Göteborgsvägen är en starkt trafikerad led med bussar, spårvagnar, bilar, fotgängare och cyklister som skulle uppskatta en ljussättning av området likt den som genomfördes av forsen i Kvarnbyn. En ersättning av två äldre gångbroar ingår i projektet. Ett program för Mölndalsåns gestaltning arbetades fram 2008. Här finns förslag på bryggor mot ån, områden med mer parkliknande karaktär för pauser. 41 Stora ån, Stora Å-stråket Fässbergsdalen Rensning och kantröjning för att få åtkomst till ån och möjliggöra det slåtterarbete som måste ske för att bibehålla vattenföringen. I anslaget ingår även fiskevårdsåtgärder. Ett första steg är att tillsammans med Göteborgs stad utreda behov av åtgärder för att öka vattenföringen i Stora ån. I samband med utredningen över Fässbergsdalen finns ambitioner av ett ”Stora å stråk” med ett rekreationsstråk. Stadsdelspark utmed Lindomeån Upprustning av gångstråk, grönytor och planteringar i området från Lindome centrum till Östra Lindomevägen samt området vid Lindomeån. 42 Kålleredsbäcken Kålleredsbäcken har vid flera tillfällen varit översvämmad med stora trafikproblem som följd. Under 2012 togs ett åtgärdsförslag med prioriteringar för Kålleredsbäcken fram. Förslaget baserades på att ett antal åtgärder kan genomföras över tid och är indelat i fyra etapper. En bedömning har gjorts att de tre första etapperna krävs för att säkra korsningen Labackavägen – Ekenleden från översvämning vid höga flöden. Förslaget har legat till grund för det inledande planarbetet i Kållered Köpstad. För att kunna genomföra åtgärderna krävs Krokslätts Torg Upprustning och ombyggnad för att få till ett attraktivare torg. Utveckling av hundrastplatser Bygga fler hundrastplatser för att möta önskemål om platser att släppa sina hundar fritt. 54 I N V E ST E R I N G A R miljödom. Då tillstånd erhållits måste de ansökta åtgärderna utföras inom en viss tid, denna tid kan regleras i ansökan. Under 2014 kan ny GC-bro vid Sandbäck projekteras för att därefter byggas 2015. ÅTERVINNING OCH AVFALL 45 Återvinningsstationer, återvinningscentralen och avfallsanläggning Kikås Hårdgöra ytor för återvinningsstationer, inköp av containrar och behållare och annan anläggningsutrustning. Nät till sorteringsplatta, grind, tak och annan utrustning till Kikås avfallsanläggning. 43 Motionsanläggningar Motionsplatser vid elljusspår Motionsplatser byggs i anslutning till elljusspår vid: Safjället, Herkules, Bunketorp och Torrekulla. 46 Återvinningscentral, Lindome Återvinningscenteralen räcker inte till ytmässigt och en ny återvinningscentral behövs på sikt för att uppnå målen i A2020. Initialt görs en lokaliseringsstudie för att identifiera en lämplig plats. Därefter genomförs projektering och byggnation och dimensioneras så att den klarar fler fraktioner än vad som finns idag. Nytt elljusspår Anslaget föreslås användas till en ny dragning av Herkulesspåret. Ridvägar En inventering av hästbeståndet i Mölndal har visat att antalet hästar uppgår till ca 1 000 stycken. Anslaget används till nyanläggning av ridvägar. Ridvägarna i Eklanda och Änggårdsbergen ses över och rustas upp. 47 Framtidens Kikås Flera möjligheter finns att utveckla Kikås avfallsanläggning efter sluttäckning på ett sätt som gynnar miljön. Sorteringsanläggning och återvinningscentral finns kvar men utvecklas. Aktivitetsplatser 48 Hushållsnära insamling, omlastning Planering pågår för förändringar av hur insamling av avfall för villor ska ske framöver. För att erbjuda villahushållen i Mölndals stad en bättre service och ökad återvinningsgrad har fastighetsnära insamling med flerfackskärl föreslagits. Renhållningsfordonen behöver en omlastningsstation för att lasta av de olika fraktionerna för effektivare transport till destruktions- och återvinningsanläggningar. Omlastningsstationen planeras anläggas på Kikås och kan byggas ut allteftersom insamlingsprojektet växer. Anslaget används till att bygga aktivitetsplatser för i huvudsak äldre, med motionsredskap för utomhusträning. Ett förslag är att lägga flera platser längs Hälsans stig i Mölndal och en plats i Lindome eller Kållered. 44 Nya park- och naturområden Rådasjön, gångbrygga Anslaget avser bryggförbindelse från Nötåsberget till segelsällskapets anläggning vid Rådasjön. Strandpromenad Stensjön Grönstråk vid ekodukt över Söderleden 49 Massmottagning Mölndals stad Under 2013 och 2014 utreds behov av ny massmottagning i Mölndals stad som kan ersätta Kikås avfallsanläggning. Vid etablering behövs investeringsåtgärder så att byggnation kan påbörjas under 2016. Anpassning av grönstråk mellan Änggårdsbergen och Lunnagården och Balltorp för möjliggörande av fria vandringsvägar för vilt. Kompletteras lämpligen med naturstig eller eventuellt GC-bana beroende på fortsatt arbete tillsammans med trafikverket angående ekodukt över Söderleden. 50 Flerfackskärl för fastighetsnära insamling till villor För att erbjuda villahushållen i Mölndals stad en bättre service och ökad återvinningsgrad erbjuds fastighetsnära insamling, förkortat FNI, med flerfackskärl. Åtgärder för att göra strandpromenaden från Grevedämmet till Rådavägen mer attraktiv genom fler sittplatser, eventuellt odlingslotter och lekplats. VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING 51 Nya VA-ledningar Anslaget används till utbyggnad av servisledningar och utvidgning av ledningsnätet. Upprustning gångstigar m m öster om Livereds kapell Upprusta gångvägar och värna om den kulturhistoriska miljön i och med att det nya kapellet och kyrkogården i Livered byggts. 52 VA-anläggningsavgifter för icke specifika områden Intäkter från styckebyggda fastigheter samt objekt som inte specificerats i investeringsbudget/plan. Mountainbikestigar Stigar för cykling med mountainbike. 55 I N V E ST E R I N G A R Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan 53 Rent dricksvatten Här ingår åtgärder för att förnya vattenverkets och övriga anläggningars övervakningssystem. Ny utrustning och upprustning av laboratoriet på vattenverket för vattenprover samt kapacitetssäkring för att klara eventuella toppar och höga belastningar på vattenverket. Upprustning och underhåll av vattenverksbyggnaden och installation av ett reservkraftverk m fl investeringar för förbättrad vattenrening. Även öppnande av nya vattentäkter planeras. Mölndals tätort, fördröjning av dagvatten Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten. Dagvattenledning förbi Kikås I samband med sluttäckningen av Kikås behöver dagvattnet från Kikås kyrkogård ledas om. 59 Ledningsnät vatten, spill- och dagvatten Bosgården, Åby, Våmmedal och Toltorpsdalen 54 Ledningsnät dricksvatten inklusive anläggningar Utökad ledning från Färåsreservoaren. Skydd mot obehörigas tillträde till dricksvattenanläggningar. Ny ledning från vattenverket till Gunnebogatan m fl ledningar för att sammanbinda vattenledningsnätet. Åtgärder på vatten-, spillvatten-, dagvatten- och kombinerade ledningar. Åtgärderna handlar om att byta eller täta ledningar m fl åtgärder. Pumpstationer och elskåp 15 st. avlopp- och tryckstegringsstationer upprustas och renoveras. 55 Ledning Lackarebäck-Brännås m fl ledningar Ledning Lackarebäck-Brännås inklusive diverse ledningar och ledning Hassungared. Övrig ledningsförnyelse Inom flera andra mindre områden finns behov av åtgärder på ren-, spill-, och dagvattenledningar samt kombinerade ledningar. 56 Ledningsnät spillvatten inkl. anläggningar Vatten och avlopp i omvandlingsområden, VAIO Övriga VA-objekt avser utbyggnader i detaljplaneområden som ingår i bostadsförsörjningsprogrammet. Här ingår åtgärder med syfte att ansluta s k omvandlingsområden till kommunal vattenförsörjning. Ett område som berörs inom planperioden är Tuleboområdet. Fler områden kan bli aktuella inom planperioden. Kommunstyrelsen 60 Förskolor och skolor, tekniska investeringar Tekniska investeringar i befintliga skol- och förskolefastigheter, exempelvis nya ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, tak, fasader och dränering. 57 Ågatans avloppspumpstation inkl. omledning i samband med Ågatans pumpstation Ågatans avloppspumpstation En ny pumpstation som ersätter befintlig. 61 Förskolor och skolor, verksamhetsanpassningar Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i befintliga skol- och förskolelokaler. Behov av anpassningar föranleds dels av möjligheter till lokaleffektivisering, dels av att verksamheterna förändras vilket leder till behov av förändrade lokaler. Omledning i samband med Ågatans pumpstation En översyn av avloppsvattennätet som har samband med Ågatans avloppspumpstation. Ledningsnätet kring Ågatans avloppspumpstation har i dagsläget stor belastning och behovet av avlastning är stort. Utredning hur samordningen ska ske mellan Kungsbackavägens, Vetekornsgatans, Åbyvägens och Södra Nedanvägsgatans avloppspumpstationer samt Toltorpsdalen och tunnelpåsläppen. Olika alternativ utreds. 62 Kök, tekniska investeringar och verksamhetsanpassningar Ombyggnader och anpassning av befintliga kök med kapacitets- och arbetsmiljöbrister. 58 Ledningsnät dagvatten Dike Toltorpsdalen Förstärka dagvattenavledningen för att minska trycket på avloppsledningarna och husdräneringarna med bl a öppna diken. 63 Miljöförbättringar i skolmatsalar Förbättring av miljön i skolmatsalar med syfte att förbättra måltidssituationen för eleverna. Fässbergsdalen, fördröjning av dagvatten 64 Idrottsanläggningar, tekniska investeringar Tekniska investeringar i befintliga idrottsanläggningar, exempelvis nya ventilationsaggregat, kylaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering. Dammar för rening och fördröjning av dagvatten för att minska belastningen på Stora ån. Lindome, Kållered, fördröjning Dammar och öppna dagvattenlösningar för rening och fördröjning av dagvatten. 56 I N V E ST E R I N G A R 65 Energieffektivisering Anslaget avser de investeringar som genomförs för att stadens prioriterade mål att minska energianvändningen ska uppnås. 78 Byte av konstgräs För byte av konstgräs på idrottsplats finns 2,5 mnkr i plan 2017. 66 Tekniska åtgärder i övrigt fastighetsbestånd Tekniska investeringar i befintliga skol- och förskolefastigheter, exempelvis nya ventilationsaggregat, värmesystem, elsystem, passagesystem, yttertak, fasader och dränering. 79 Sporthall, Lindome Ny sporthall i Lindome. 80 Åby simhall Renovering av befintlig byggnad för Åby simhall år 2015 för att verksamhet och befintlig byggnad skall säkras under en femårsperiod. 67 Mindre verksamhetsanpassningar Investeringsmedel för mindre lokalanpassningar i stadens lokaler. Anpassningar föranleds av att verksamheterna förändras vilket leder till förändrat lokalbehov. 81 Förstudie ny simhall Förstudie för framtida alternativ genomförs 2016. 68 Förskolor Utbyggnad av förskoleplatser i takt med befolkningsutvecklingen främst i centrala Mölndal samt ersättning av externt inhyrda paviljonger och små förskoleenheter. 82 Kommunarkiv Ersättning av befintligt kommunarkiv för framtida säker hantering av arkivmaterial. 69 Hallenskolan Omfattar etapp 2 av Hallenskolan för att möta ökande elevtal. 83 Gunnebo slott och trädgård, orangeri Avser Mölndals stads nettoutgift för anläggning av orangeri. 70 Balltorpsskolan/Pepparedsskolan Anpassning för fler elever i samband med utbyggnad av nytt bostadsområde samt ersättning av paviljong. EXPLOATERINGSBUDGET Varje område ska bära sina egna kostnader. 84 Bifrost/Västerberg Bostadskomplettering i samband med ny skola. 71 Västra/centrala Mölndal, skolutbyggnad Kapacitetsökning för skolor samt ersättning av lokaler som inte är ändamålsenliga i skolområdet. 85 Esbjörn Schillersgatan Förtätningsprojekt som omfattar ca 12 villatomter. LK 72 Östra Mölndal, skolutbyggnad Kapacitetsökning för skolor i skolområdet. 86 Forsåker Omvandling av ett före detta industriområde. Området bedöms kunna innehålla ca 2 500 bostäder samt handel, närservice och arbetsplatser. Planarbete påbörjas under 2014. 73 Lindome, skolutbyggnad Lokalanpassningar Almåsskolan för ersättning av externa lokaler/annan verksamhet. 74 Östra Kållered skolutbyggnad Kapacitetsökning, elevökning som innebär behov av fler skollokaler i skolområdet. 87 Gårda/Barnsjön, Lindome Omvandling av ett före detta fritidshusområde. Området omfattar ca 150 nya bostäder. Det finns många privata exploatörer. Planarbete avses att återstarta under 2014. 75 Krokslättsskolan Kapacitetsökning samt ersättning av paviljong genom nybyggnation. 88 Heljered etapp I Utbyggt, men GC-bana återstår. LK 76 Trafiksäkerhet Brattås-, Sintorpsskolan m fl Åtgärder för att minimera transporter över skolgårdar samt för att öka trafiksäkerheten vid angöring till skolor/förskolor. 89 Heljered etapp II Nyexploatering i västra Kållered. Totalt ca 200 bostäder. Planarbete pågår. 77 Näridrottsplatser Nya näridrottsplatser för att stimulera barn och ungdomar till rörelse och fysisk aktivitet. 90 Ingemantorp Nyexploatering av ca 200 bostäder. 57 I N V E ST E R I N G A R Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan 91 Jolenområdet, totalt Verksamhetsområde. Staden äger den obebyggda marken inom området. Försäljningar pågår. LK 105 Stretered 1:191 Nybyggnad av ca 50 bostäder på stadens mark. Planarbete är påbörjat under 2014. 92 Kvarnbyterassen (f d Hexion) Omvandling av industriområde till främst bostäder, ca 450 lägenheter. Planarbetet är klart. LK 106 Taljegården I Verksamhetsområde. Mark till försäljning. LK 107 Taljegården II Verksamhetsområde. Utbyggnad av allmän plats pågår. LK 93 Kvarnbyvallen Nyexploatering. Området innehåller ca 180 nya bostäder. Utbyggnad är påbörjad. LK 108 Toltorp 1:323 (trygghetsboende) Ca 60 lägenheter. Planenarbete klart. 94 Kållereds Centrum Exploateringen avser utveckling av centrumområdet med tillskott av nya bostäder. Planarbete påbörjat. 109 Torrekulla turiststation Planläggning av turiststationen. 95 Kållered köpstad Översyn och utveckling av handelsområdet inklusive trafiklösningar. Planarbete pågår. 110 Ulla Lyckas väg Nyexploatering med bostäder. Planarbete pågår. 111 Västra Balltorp, Blixås Nyexploateringsområde. Totalt omfattar området ca 200 bostäder. LK 96 Kängurun 21 Nyexploateringsområde för ca 200 bostäder samt verksamheter och kontor. Planarbete pågår. 112 Åby fritidsområde Utveckling av Åby fritidsområde. 97 Lilla Fässbergsdalen Nyexploatering med bostäder och förskola. Planearbete pågår. 113 Åby mässhall/multihall Ingår i utveckling av området kring travbanan. Planarbete pågår. 98 Lindome centrum Förtätning av bostäder i centrum. Planarbete påbörjas under 2014. 114 Åby Stallbacke Förtätningsprojekt som innehåller ca 750 nya bostäder. Påbörjad, inflyttning i första etapperna. LK 99 Lunnagården Verksamhetsområde. Etappvis utbyggnad av infrastruktur. Detaljplanearbete påbörjat. 115 Vision 2022 Kommande bostäder som ännu inte är bestämda till område. 100 Mölndals innerstad Stor förnyelse av stadskärnan. Planarbete pågår. 101 Pedagogen Översyn av befintlig detaljplan samt utbyggnad av rondell. Ev. utveckling av bostäder. 116 Markreserv inkl. styckebyggda Kompletteringsförvärv som blir aktuella under perioden. Här redovisas också köp och försäljningar utanför exploateringsområden. 102 Stensjön Lackarebäck 1:7 m fl Nyexploatering ca 250 bostäder. Inflyttning påbörjad. LK LK = Detaljplan har vunnit laga kraft. 103 Stiernhielm-Wallinsgatan Förtätningsprojekt som omfattar totalt ca 250 bostäder. Inflyttning påbörjad. LK 104 Sjukhuset 2 Utökning av sjukhusbyggnader samt parkeringslösning. Utbyggnad pågår. LK 58 ÖVR IGT Styrprinciper för Mölndals stad Antaget av kommunfullmäktige den 18 december 2013, § 193 2.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av stadens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Stadsdirektören ansvarar för verkställigheten av kommunstyrelsens uppdrag och leder stadens arbete i förvaltningsövergripande frågor. Kommunstyrelsens uppgifter i övrigt framgår av reglemente. Innehållsförteckning 1Ledningsfilosofi 2Ansvarsprinciper 2.1Fullmäktige 2.2Kommunstyrelsen 2.3Nämnd 2.4Förvaltningschef 2.5Chef 3Verksamhet 4Ekonomi 4.1 Befogenheter och ansvar 4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse 4.3Resultatreglering 4.4Investeringsverksamhet 5Personal 6 Intern service 7Övrigt 7.1 Intern kontroll 7.2Redovisning 7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar 7.4 Köp av externa varor och tjänster 7.5 Förhyrning av externa lokaler 7.6Externförsäljning 8Tvist 2.3 Nämnd Nämnd ska genomföra sin verksamhet enligt reglemente, gällande lagstiftning, de av fullmäktige uppsatta målen och inom tilldelad ekonomisk ram. I sitt arbetssätt ska nämnd följa de styrdokument och övriga direktiv som beslutats av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Nämnd ska i sin planering beakta att kommunstyrelsens uppdrag kan innebära begränsningar för nämnds befogenheter inom sina reglementsenliga områden. Nämnd får inte fatta beslut i frågor som fullmäktige exklusivt överlämnat till kommunstyrelsen. Därutöver ska nämnd följa dessa styrprinciper med angivna begränsningar i nämnds befogenheter. 2.4 Förvaltningschef Förvaltningschef har nämnd som uppdragsgivare i verksamheten men svarar också gentemot kommunstyrelsen för hela stadens utveckling och samordning i gemensamma frågor. Förvaltningschef ansvarar för att nämnds löpande förvaltning sker enligt gällande lagstiftning samt de mål och styrdokument som staden antagit. Förvaltningschef ska kontinuerligt informera nämnd om väsentligheter i förvaltningens verksamhet. 1 Ledningsfilosofi Stadens ambition är att den kommunala verksamheten ska utvecklas och präglas av framsynt planering och god hushållning samt att den ska resultera i en samhällsservice som stämmer väl med kommuninvånarnas behov. Kommunfullmäktige beslutar om övergripande strategier eller förhållningssätt för att skapa helhetssyn och stödja nämnderna i deras uppgift att inom givna ekonomiska ramar driva en effektiv verksamhet. Utgångspunkten är en tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter inom nämndernas verksamhet kopplat till en enhetlig styrning i gemensamma övergripande frågor. Med nämnd avses i dessa styrprinciper alla politiskt tillsatta organ med budgetansvar. Kommunstyrelsens befogenheter kan ha delegerats eller överlämnats åt annan att verkställa. 2.5 Chef Chef inom staden har under förvaltningschef ansvar för att politiska beslut blir verkställda. Chef förutsätts känna till de begränsningar i befogenheter som framgår av dessa styrprinciper. Med chefskap följer ett delegerat ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. 3 Verksamhet Stadens verksamheter ska utgå från de krav som ställs på staden enligt gällande lagstiftning och från de direktiv som fullmäktige beslutat om i budget. Strävan ska vara att utifrån givna resurser skapa största möjliga nytta för medborgare och brukare, samt skapa god kvalitet på de tjänster som tillhandahålls. Med ledning av Vision Mölndal 2022 antar fullmäktige prioriterade mål för vissa verksamheter i budget och plan. I samband med målen antar fullmäktige indikatorer för kvalitet och kostnad enligt stadens särskilda modell. Varje nämnd ska därutöver anta egna mål enligt samma modell och upprätta verksamhetsplan för det egna ansvarsområdet. Staden och nämndernas resultat följs årligen upp i stadens årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelse. Prognostiserade avvikelser rapporteras enligt 4.2. 2 Ansvarsprinciper 2.1 Fullmäktige Frågor av principiell beskaffenhet eller stor ekonomisk vikt prövas av fullmäktige. Fullmäktige prövar också förändringar i den politiska organisationen. Förslag till ny verksamhet av större omfattning prövas i budget eller särskilt av fullmäktige. Detsamma gäller nedläggning av väsentlig verksamhetsgren. I tveksamma fall ska nämnd samråda med kommunstyrelsens arbetsutskott om behovet av fullmäktiges ställningstagande. 59 ÖVR IGT Styrprinciper för Mölndals stad Respektive förvaltningschef ska löpande rapportera till sin nämnd om ekonomin och indikatorer kopplade till av fullmäktige prioriterade mål. Nämnd har motsvarande rapporteringsskyldighet till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bestämmer hur och när rapporter ska lämnas. Chefer och andra verksamhetsansvariga på förvaltningarna ska planera, budgetera och följa upp kostnader, intäkter, mål och prestationer. Med verksamhetsansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande upphandlingsregler och delegeringsordning. Med verksamhetsansvarig avses beslutsattestant om inget annat beslutats. 4 Ekonomi 4.1 Befogenheter och ansvar • Fullmäktige fastställer den budget inom vilken verksam heten ska bedrivas och alla kostnader täckas. • Stadens budget läggs på nivån verksamhetsområde och anslagen benämns kommunbidrag. Omfördelning av medel mellan kommunbidragsområden inom samma nämnd prövas av kommunstyrelsen. • Kommunbidrag lämnas i löpande priser. Nämnd bär så ledes det fulla ansvaret för att inom givet kommunbidrag täcka faktisk inflation och förändrade lönekostnader. 4.2 Åtgärd vid budgetavvikelse Förvaltningschef ska i samband med presentation av ekonomiska rapporter förklara prognostiserad budgetavvikelse. Visar rapporten ett befarat och väsentligt underskott mot budget eller negativa avvikelser från av fullmäktige beslutade indikatorvärden ska förvaltningschefen, senast inför nämndens nästkommande möte, lämna förslag till åtgärder så att balans uppnås senast inom pågående budgetår. Med väsentligt underskott menas en avvikelse som uppgår till minst 2 mnkr eller 0,5% av nämndens kommunbidrag. Nämnden ska vid sitt påföljande sammanträde besluta om de förslag som lagts fram av förvaltningschefen. Beslutet ska leda till att nämndens verksamhet hålls inom budgeterat ekonomiskt utrymme och att indikatorvärden uppnås snarast möjligt. Om nämnden har ett eget kapital kan det övergångsvis få utnyttjas. Nämndens beslut om åtgärder ska anmälas till kommunstyrelsen för kännedom. Då det finns gällande restriktioner för att använda eget kapital, ska nämnden begära kommunstyrelsens tillstånd. Förvaltningschefen är skyldig att i protokollet ge sin mening tillkänna i fråga om förslag som bedöms leda till underskott jämfört med budget. Detta protokoll ska anmälas till kommunstyrelsen för kännedom. • Anslag för investeringsprojekt lämnas som regel i budgeten, men kan villkoras med ytterligare prövning i kommunfull mäktige eller kommunstyrelsen. • Kommunstyrelsen svarar för kommunens finansförvalt ning. Leasing får användas enligt ramavtal eller efter särskilt godkännande enligt kommunstyrelsens riktlinjer för medelsförvaltning. • Taxor och avgifter fastställs av fullmäktige, såvida inte full mäktige beslutat annorlunda. Rätten att besluta om avgifter för tjänster och nyttigheter som inte avser myndighetsutöv ning eller är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, har fullmäktige delegerat till nämnd. Avgiftsnivån ska sättas enligt självkostnadsprincipen. Sådana avgifter får uppräknas en gång årligen med stöd av den procentuella förändring som är lägst av konsumentprisindex och prisbas belopp för den aktuella perioden. • Kommunstyrelsen har befogenhet att besluta om budget justeringar mellan nämnder som är av teknisk karaktär eller initieras efter överenskommelse mellan berörda nämnder. Vid behov av omdisponering av medel mellan kommun bidragsområden prövas det av kommunstyrelsen efter fram ställan från berörd nämnd. 4.3 Resultatreglering Resultatet för ett kommunbidragsområde ska som princip helt överföras till nästa år. I praktiken sker detta genom att nämndernas ackumulerade avvikelser mot budget registreras i en sidoordnad förteckning och benämns internt eget kapital. Resultatet granskas i samband med bokslutsarbetet (bokslutsberedning) och kan jämkas med hänsyn till utförd prestation, särskilt beslut eller motsvarande. Inriktningen är att verksamhet ska bedrivas så att resultatminus inte uppkommer. Har ett resultatminus ändå uppstått täcks underskottet från nämndens eget kapital. Saknas eget kapital uppstår en skuld som ska täckas under kommande år. Bokslutsberedningen föreslår efter prövning vilket resultat som ska föras över till kommande år. Kommunstyrelsen beslutar om resultatöverföringen och eventuella begränsningar för nyttjande av eget kapital. Nämnd kan omdisponera eget kapital mellan kommunbidragsområdena. Nämnd har resultatansvar per kommunbidragsområde. Resultatansvaret ska så långt möjligt kopplas till utförandet av verksamheten så att budgeterade mål, prestationsmått och servicenivåer uppfylls. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen inom respektive verksamhetsområde och är alltså överordnat beslut om servicenivå och kvalitetsutfästelser. Avvikelser från indikatorvärden för av fullmäktige beslutade prioriterade mål ska följa rutinen enligt 4.2. Begäran om tilläggsanslag för driftsändamål ska inte förekomma. Utöver resultatansvaret har nämnd även ansvar för tillgångar och skulder. Detta ansvar omfattar bland annat faktureringsrutiner, leverantörsbetalningar och vård av inventarier. Ansvaret synliggörs också genom interna kapitalkostnader i form av avskrivning och intern ränta. Särskild kompensation i budget med hänsyn till förändringar i kapitalkostnaderna lämnas som regel inte. Nämnd ansvarar för att internbudgetar upprättas för varje kommunbidragsområde. 60 ÖVR IGT Kommunstyrelsen fastställer årligen utrymme för lönerevision och avgör inom vilka områden staden ska ha enhetlig arbetsgivarpolitik och tillämpning. På uppdrag från nämnd svarar förvaltningschef för det konkreta arbetsmiljöarbetet. Förvaltningschef säkerställer att arbetsmiljökraven uppfylls inom förvaltning, att riskbedömningar görs kontinuerligt, inför föreslagna förändringar och att lag, föreskrifter, avtal och styrdokument följs. Även om arbetsmiljöuppgifter delegeras av förvaltningschef till chef inom linjeorganisationen kvarstår det egna ansvaret. Nämnd svarar för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. 4.4 Investeringsverksamhet Anslag beviljas per investeringsprojekt. Smärre projekt kan få samlingsanslag per nämnd. Det totala anslaget för projekt som löper över flera år fastställs då projektet ingår med någon del i årsbudgeten. För investering i inventarier får varje nämnd ett årligt ramanslag. Detta belopp utgör gränsen för nämnds satsning på inventarier. Vill nämnd investera utöver den fastställda inventarieramen ska det prövas av fullmäktige. Kommunstyrelsen får omprioritera mellan olika investeringsanslag. Redovisning av investering ska ske enligt god redovisningssed. Anskaffningsbeslut ska alltid utgå från vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt för staden och oberoende av uppdelningen mellan drift- och investeringsbudget. Vid leasing ska kalkyler visa ekonomiska fördelar jämfört med egen finansiering. Nämnd måste inom ordinarie kommunbidrag täcka de interna kapitalkostnader som uppstår till följd av en investering. Efter genomfört investeringsprojekt ska projektet slutredovisas till kommunstyrelsen om den totala investeringen överstiger 5 mnkr eller projektets avvikelse mot budgeterat belopp är större än 15 procent. Kommunstyrelsen avgör om respektive slutredovisning ska överlämnas till fullmäktige. Kommunstyrelsen har befogenhet att under löpande budgetår omprioritera mellan olika investeringsobjekt. Då fullmäktige har beviljat totalanslag för ett flerårigt projekt kan kommunstyrelsen, om den likvida situationen så medger, besluta om tidigareläggning av de delar som finns upptagna under planåren. 6 Intern service Fullmäktige har beslutat att viss del av resursinsatserna i nämnderna ska fullgöras genom serviceförvaltningen och stadsledningsförvaltningens lokalförsörjnings- och IT-avdelningar. Detta gäller verksamheternas behov av lokaler, lokalvård, måltider, IT, telefoni och transporttjänster. Följande styrprinciper är också tillämpliga på liknande relationer inom andra områden i staden. Anlitande av extern utförare kräver överenskommelse på lägst förvaltningschefsnivå eller politiskt beslut i kommunstyrelsen. Om inget annat beslutas är det kommunstyrelsen som upphandlar extern utförare. Uppsägning av intern tjänst ska ske enligt överenskommelse eller senast vid utgången av maj före budgetåret. I relationerna mellan intern leverantör och nämnd ska stadens bästa sättas före utfallet hos resultatenhet eller nämnd. Nämnd tilldelas resurser av fullmäktige för att kunna avropa interna tjänster. Grunden för detta är att kostnaderna ska redovisas på rätt ställe och avsikten är också att det ska skapa kostnadsmedvetenhet och incitament för att inte avropa mer än nödvändigt. Intern leverantör får maximalt höja priser, utöver överenskomna kvalitetsförbättringar, enligt den grundkompensation för priser och löner som tillämpas i budgeten. Behov utöver detta ska redovisas i god tid i budgetarbetet och ingå i prioriteringarna vid tilldelning av utgiftstak. Vid byte av fördelningsprinciper sker i regel motsvarande justering av kommunbidragen. Relationen mellan leverantör och beställare ska i grunden bygga på samarbete för gemensamma mål. Samarbetet ska ha ett tydligt medborgar- och brukarfokus där det är relevant. Parterna förutsätts sinsemellan uppföra sig affärsmässigt och professionellt. Löpande och mera omfattande leveranser kräver skriftliga överenskommelser. Prissättningen ska vara transparent och kunna jämföras med marknaden i övrigt. Den interna leverantören fastställer vid behov en standard eller ett standardsortiment efter samråd med beställaren. Interna prissättningar ska utgå från att verksamheternas kostnadsredovisning måste kunna motiveras vid avgiftssättning enligt självkostnadsprincipen och beräkning av ersättning till fristående aktörer. 5 Personal Kommunstyrelsen ska i egenskap av personalorgan ta hand om frågor som rör förhållandet mellan staden som arbetsgivare och dess arbetstagare. Kommunstyrelsen kan därför teckna kollektivavtal som rör förhållandet mellan arbetstagarorganisationer och staden som arbetsgivare. Detta sker med bindande verkan för staden. Kommunstyrelsen kan lämna i uppdrag till Sveriges Kommuner och Landsting att ingå centrala kollektivavtal. Kommunstyrelsen förhandlar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt inom andra nämnders verksamhetsområden, utom vad som gäller 11-14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet. Kommunstyrelsen beslutar om stridsåtgärd. Vid osäkerhet i tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser som rör förhållandet mellan staden som arbetsgivare och dess arbetstagare är det kommunstyrelsen som ytterst avgör frågan. Det gäller även i frågor om omplacering av personal mellan stadens nämnder. Nämnd anställer sin personal och har det fulla arbetsgivaransvaret med tillämpning av gällande lagar, avtal och centrala riktlinjer. Kommunstyrelsen anställer dock förvaltningschefer. Tillsättningen av förvaltningschef sker efter samråd med nämnds presidium. Förändringar inom en förvaltnings organisationsstruktur beslutas av nämnd. 61 ÖVR IGT Styrprinciper för Mölndals stad Debitering av internt köp ska ske om värdet av varan eller tjänsten står i rimligt förhållande till kostnaden för själva debiteringsarbetet. Intern fakturering av låga belopp ska undvikas. Fakturering av intern vara eller tjänst görs av den levererande parten. Köpande part godkänner och attesterar fakturan. Intern vara eller tjänst som tillhandahålles regelbundet faktureras och redovisas per månad. Detta för att ge korrekt månadsrapportering. Bokföring av interna mellanhavanden avslutas helt per årsbokslut. Intern fakturering eller kostnadsfördelning får endast avse innevarande år. De interndebiteringar som fastställs årsvis ska av administrativa effektivitetsskäl debiteras genom automatisk belastning i bokföringen. att göra inköp inom sin ekonomiska ram. Upphandlingslagstiftningen samt stadens upphandlingspolicy med riktlinjer ska följas. 7.5 Förhyrning av externa lokaler Stadsledningsförvaltningens lokalförsörjningsavdelning tecknar alltid avtal vid inhyrning av externa lokaler. Om förhyrningen innebär att staden ökar sitt totala hyresåtagande med mer än 25 prisbasbelopp krävs dessutom godkännande av kommunstyrelsens arbetsutskott. Denna begränsning gäller också ett enskilt avtal, även om det samlade hyresåtagandet understiger 25 prisbasbelopp. Ökar det totala hyresåtagandet med mer än 150 prisbasbelopp ska ärendet efter beredning i arbetsutskottet även prövas av kommunstyrelsen. Som kostnader räknas i båda fallen förutom hyra, även media, underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar, lokalanpassningar och liknande. Inför förlängning av hyresavtal som inte tidigare prövats i kommunstyrelsen, och som genom förlängning innebär totala kostnader under hyresförhållandet som överstiger 25 prisbasbelopp enligt föregående stycke, ska godkännande inhämtas från kommunstyrelsen. Denna regel ska tillämpas även vid förlängning av avtal som ingåtts innan dessa regler antogs. 7 Övrigt 7.1 Intern kontroll Nämnd har ansvar för den interna kontrollen. Den övergripande definitionen på intern kontroll är en process, där såväl den politiska som den professionella ledningen samt övrig personal samverkar. Processen utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: • ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet 7.6 Externförsäljning Externförsäljning får endast ske om det ligger inom den kommunala kompetensen och då det finns ett naturligt samband till förvaltningens reguljära verksamhet. Prissättning och uppträdande vid externförsäljning ska alltid ske på ett affärsmässigt sätt. Prissättning ska ske enligt självkostnadsprincipen. • tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten • efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. I syfte att undvika onödigt höga kostnader för den interna kontrollen, bör nämnderna eftersträva att de interna kontrollsystemen integreras med den ordinarie organisationen och dess processer. Rollfördelning och innehåll definieras i särskilt reglemente. 8 Tvist Uppstår oenighet mellan nämnder eller förvaltningar ska parterna i första hand föra en konstruktiv dialog med syfte att lösa frågan utifrån vad som är bäst för staden som helhet. Om det inte lyckas avgörs frågan av kommunstyrelsen. 7.2 Redovisning Redovisning sker enligt Kommunal redovisningslag och övrig tillämplig lagstiftning, god redovisningssed och normering för kommunal sektor. Stadsledningsförvaltningen tolkar och fastställer tillämpningen för Mölndals stad samt utfärdar interna regler och anvisningar. Den interna redovisningen ska följa stadens ekonomimodell. Förvaltningarna ansvarar t. ex. för att den flerdimensionella kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom stadens alla verksamheter. 7.3 Köp och försäljning av vissa tillgångar Köp och försäljning av fastigheter, bostadsrätter, byggnader och större anläggningar beslutas av fullmäktige eller kommunstyrelsen enligt gällande beloppsgränser. 7.4 Köp av externa varor och tjänster Kommunstyrelsen tecknar förvaltningsövergripande ramavtal för varor och tjänster av större omfattning. Nämnd ska avropa varor och tjänster enligt dessa avtal. I övrigt har nämnd frihet 62 Mölndals stads budget/plan 2015–2017 är producerad av stadsledningsförvaltningen. Layout och original: Adekvat Form AB, Tollered. Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2014. Upplaga: 400 ex. Mölndals stad, 431 82 Mölndal 031-315 10 00 www.molndal.se
