Vad gör en skicklig lärare bättre?

 Vad gör en skicklig
lärare bättre?
Skola på vetenskaplig grund
Malmö 15-03-05
Cristina Robertson
Vad karaktäriserar riktigt
skickliga lärares
arbete?
Student
Performance
The effekt of teacher quality
100 percentile
Stud
hig
h
t
i
tw
er
h
c
a
e
ng t
i
m
r
rfo
h-pe
en
53 percentile points
50 percentile
Student w
90 percentile
ith low-pe
r
forming t
eacher
0 percentile
Age 8
Age 11
Barber & Mourshed, 2007
37 percentile
Variationen i procent i förhållande till elevresultat
Lärare
Elever
Hem
Kamrater
Skola
Rektor
John Hattie (Oct 2003) Teachers make a difference: What is the research evidence? ACER Conference
Utmärkande för mycket skickliga lärares arbete
•  Fokuserar det som är väsentligt
•  Optimalt klimat för lärande
•  Har full koll på lärandet
•  Respekt och passion
•  Utmanar och är engagerade
Källa: John Hattie (Oct 2003) Teachers make a difference: What is the research evidence?
Skickliga lärare har en
innehållsrik verktygslåda!
Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst
är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst
– hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal.
Källa: Peter Gärdenfors, 2010
Kännetecken på skickligt lärararbete är som fase5er i en ädelsten, där ingen fase5 är absolut nödvändig. Alla behöver inte vara lika framträdande utan det är mångfalden av överlappande fase5er som utgör profiler för skickligt lärararbete. Källa: HaAe, 2009 Vad gör en skicklig lärare bättre? Hargreaves & Fullan menar
att ett professionellt kapital
består av tre delar:
1.  Humankapitalet
2.  Det sociala kapitalet
3.  Det beslutsmässiga kapitalet
(Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) Humankapital i relation till lärarprofessionen handlar
om att inneha och utveckla lärares utrustning av diverse
kunskaper och färdigheter.
Högt humankapital har lärare som känner en passion
och en moralisk förpliktelse att hjälpa och stödja alla
elever i deras lärande samt att de har viljan att hela
tiden förbättra sitt eget arbete med eleverna.
Humankapitalet hör således ihop med individers
förmågor, talanger och ambitioner.
(Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) Forskningsanvändning
(forskningsbaserad kunskap)
Transformerar
Förändrar
Medvetandegör
Utmanar
Problematiserar
Motiverar till reflektion
Verbaliserar
Inspirerar
Ger svar
Bekräftar
Legitimerar
Hjärnan är plas+sk! Hjärnan är som en muskel som blir starkare och arbetar bä5re ju mer man övar med den. AllKör oLa tror studenter a5 hjärnan är staMsk, vilket får dem a5 tro, a5 talang och begåvning är oföränderliga personliga a5ribut som automaMskt leder Mll framgång senare i livet. Varje gång du arbetar hårt och anstränger dig med a5 lära dig något ny5, formar din hjärna nya nervkopplingar. Över Md blir du då fakMskt smartare. Med andra ord… det är inte vad du är född med som betyder något -­‐ utan hur du tänker… Carol Dweck,
professor of
Psychology at
Stanford
University
Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen
är oföränderlig
Min framgång beror främst på talang och intelligens! Dynamisk
syn:
Intelligensen
kan utvecklas
och växa
Vill verka smart
Vill lära mer och mer
Källa: Carol Dweck, 2013
Min framgång beror främst på anstängning och hårt arbete! Syn på förmågan att lära
Talang eller ansträngning?
Statisk syn:
Intelligensen
är oföränderlig
Jag känner e5 stort behov av a5 bevisa för andra a5 jag är smart! Därför vill jag helst göra sådant som jag kan och vet a5 jag är bra på. Dynamisk
syn:
Intelligensen
kan utvecklas
och växa
Vill framstå som
smart
Vill lära sig mer och
mer
Källa: Carol Dweck, 2013
Jag känner e5 stort behov av a5 lära mig nya saker! Jag känner mig smart när jag jobbar med sådant som är svårt! Synen på förmågan är inlärd!
Statisk syn:
Intelligensen är
oföränderlig
Dynamisk syn:
Intelligensen kan
utvecklas och
växa (hjärnan är
plastisk)
Varför elever har en sta+sk syn på sin förmåga: •  Barn som Mdigt och oLa får beröm för sin stora talang eller intelligens löper hög risk a5 få en staMsk syn på sin förmåga. •  Barn som Mdigt och oLa får höra a5 de saknar talang eller är ”svaga” löper hög risk a5 få en staMsk syn på sin förmåga. Källa: Carol Dweck, 2013
Integrerad
förståelse
Strukturerad kunskap
Vetenskap
TEORI
komplexiteten i det
pedagogiska
resonemanget
Beprövad erfarenhet
PEDAGOGISK PRAKTIK
reflek<on kring undervisning
och lärande
Fragmenterad
kunskap
Oreflekterad
och intui<v
prak<k
Informerad och
delvis reflekterad
prak<k – men
huvudsakligen utan
kunskaps-­‐ och
erfarenhetsutbyte
Avancerat reflekterad
prak<k – med
(delvis publikt)
kunskaps-­‐ och
erfarenhetsutbyte
med andra
Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red).
Det sociala kapitalet har enligt Hargreaves & Fullan (2012) att göra med en skolas
kultur och kan sägas vara det bränsle, som håller yrkespassionen hos lärarna vid
liv.
I en skola med stort socialt kapital finns det alltid lärare som prövar nya idéer, ger
varandra kollegialt stöd, ger kollegial återkoppling, stöttar kolleger när misstag
begås, gärna delar med sig av sina egna erfarenheter och tillsammans tar ansvar
för att genomföra planerade förändringar.
Om det sociala kapitalet är svagt på en skola, misslyckas alla övriga
ansträngningar att förbättra skolan!
Vad säger forskningen?
Läraryrket är en profession med gemensamma inten3oner, kollek3vt ansvarstagande och ömsesidigt lärande. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012 s 144) 15-03-12
19
Skickliga lärares har sin verktygslåda i huvudet
Långvarig stress och <dspress kan dras<skt minska denna verktygslådas kapacitet!
E"ersom stress påverkar så många delar av kroppen och e"ersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sä=. Till exempel kan man
•  få sömnproblem
•  känna stor trö=het som inte går a= vila bort
•  känna sig rastlös, ha svårt a= koppla av och varva ner
•  känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest
•  få sämre minne och svårt a= koncentrera sig
Källa: h5p://www.1177.se/Jonkopings-­‐lan/Fakta-­‐och-­‐rad/Sjukdomar/Stress/ Lärare blir friskare när de själva lär
Enligt Yvonne Lagrosen, docent vid Högskolan Väst, innebär en känsla av
flow att arbetsbelastningen upplevs som lägre:
– Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då upplevs
arbetsbelastningen inte som så hög.
– Samtidigt får utmaningen inte vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och
egen kontroll av arbetssituationen.
– Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi ständigt lära och
utvecklas, både i vårt yrke och som människor.
Källa: www.forskning.se 229 lärare i Västra Götaland fick svara på en enkät som innehöll frågor om hälsa,
kvalitet och arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan dessa tre faktorer.
Arbetsgruppens sociala kapital
Drar åt olika håll
Energiförlust
Gemensamt syfte
Gemensamma visioner
”Har flyt”
Systema<skt kvalitetsarbete
Forma<v
undervisning
SySe: AU förbäUra och fördjupa lärandet
EFFEKTER PLANERING GENOMFÖRANDE ?
Det beslutsmässiga kapitalet fokuserar på
människors förmåga att fatta omdömesgilla beslut
If a teacher always has to consult a teacher’s manual,
or follow the lesson line by line in a script, you know that
that teacher is not a professional, because he or she
doesn’t know how to judge or isn’t allowed to. (a.a. s 93)
Det beslutsmässiga kapitalet skärps, när dess innehåll diskuteras kollegialt. Detta
medför att beslutsfattandet förfinas, vilket i sin tur leder till mer precisa resultat.
(Hargreaves & Fullan, 2012) Schleicher: "Sverige har ett svagt
utbildningssystem"
15-­‐03-­‐12 och antagligen lite
obalanserat…
25 Balans mellan inre och yMre styrning Inre styrning YMre styrning Komplex och obestämd Mätbar och ”genomskinlig” Professionellt ansvarstagande Uppdragsreglering Undervisningskvalitet UndervisningskvanMtet Lärarexcellens Nöjda avnämare Förtroende Kontroll Kollegial dialog Öppna jämförelser Inre moMvaMon Y5re moMvaMon Sammanhang Fakta Mål Cris+na Robertson Djuplärande ”Rä5” kunskap i ”rä5” Md Resultat Förändring av <llstånd: Man lär sig något nyU, men fortsäUer aU arbeta inom välbekanta mönster och sammanhang.
Förändring av inställning:
Sammanhanget (bakgrund och fond mot vilken man lär sig) förändras, vilket innebär aU det man redan kan får en ny innebörd.
Källa: Oskar Öquist (2010) Vågar erkänna misstag
Ansvarsförskjutning
respekt, kompetens, etik
och professionell integritet
Skolhuvudman
Politiskt ansvar
Kontroll
Kontroll
ByråkraM Rektor
Kontroll
ByråkraM Kontroll
eftergivenhet, passivitet och
anpassning till förbestämda
standardsystem.
Rädda för att göra fel
Förtroende
Professionellt ledaransvar
Lärare
Elever
Förtroende
Professionellt läraransvar
Ansvarstagande
EffekMv undervisning uppnås bäst i en skola där all personal står helt enad i si5 ansvar a5 hjälpa alla elever a5 lyckas, oberoende av vilka problem man möter på vägen mot de5a mål. (John Adsit, on May 2, 2011) Vad säger forskningen? Skolans fokus är på
det dagliga arbetet!
Kärnan i skolutveckling bygger på
förbättringar av de dagliga metoderna
för undervisning och lärande!
Alla är ansvariga för att de lyckas!
Källa: Levins (2008): How to change 5000 schools Tack för aM ni lyssnade! cris+na.robertson@comhem.se