Barns röster- Beskrivning av modeller och arbetssätt
Transcription
Barns röster- Beskrivning av modeller och arbetssätt
1 Familjehemsplacerade barns röster Under våren 2015 påbörjade FoU Södertörn ett arbete med kvalitetsutveckling av arbetet med barns och ungas delaktighet i uppföljning av familjehemsvård i Södertörnskommunerna. Arbetet sker i dialog med kommunernas familjehemsnätverk. Som ett första steg har FoU Södertörn gjort en inventering av metoder och modeller för att systematiskt föra in barns erfarenheter i uppföljningen av långtidsplacerade barn i och efter placeringen. Här presenteras fem av dessa. De skiljer sig åt i syfte och användningsområden. De två första, Västernorrlandsmodellen och Att lära av fosterbarn, är modeller för uppföljning på gruppnivå kopplat till kvalitetsutveckling. De följande två metoderna som tas upp i den här presentationen, BBIC och CORS/CSRS, syftar till uppföljning av enskilda individer under och efter placering. Under 2014-2015 har Socialstyrelsen gjort en vidareutveckling av BBIC för att även kunna användas som system för systematisk uppföljning av socialtjänstens barnavårdsarbete. Den femte, Norrköpingsmodellen, är en metod för att lyssna på och samtala med barn och unga. Kort beskrivning av några modeller Västernorrlandsmodellen Har utvecklats 2012 i samband med Allmänna barnhusets satsning på att utveckla hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i den sociala barnavården, och stärka barns delaktighet och ta tillvara barns kunskap. Modellen rymmer två aspekter: ge barn möjlighet att göra sin röst hörd, och organisatorisk beredskap att ta till sig barnens erfarenheter. Modellen har fyra steg: 1. Intervjuer med enskilda barn. Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med den sociala barnavården. Socialsekreteraren intervjuar en kollegas klient. 2. Seminarium i arbetslaget. Analys av intervjuerna och förslag till verksamhetsutveckling utifrån det barnen sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras. 3. Terminsrapport. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder till konkreta förslag till utveckling av verksamheten. 4. Rapportering till nämnd. Socialnämndens politiker får ta del av barnens röster och socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för att sätta mål och ge förutsättningar för verksamheterna. 2 Intervjun rör följande område: Vilken kunskap har och vill barn ha om socialtjänstens arbete? Hur upplever barnen deras möjlighet till delaktighet och på vilket sätt vill barnen vara delaktiga? Hur upplever barnen möjlighet till kontakt med socialtjänsten och hur vill de att kontakten ska se ut? Intervjuer genomförs en gång per termin. Alla intervjuar ett barn per år. Kan användas i alla delar av den sociala barnavårdens arbete, från mottagning till insats. Ger kunskap om barns erfarenheter av mötet med den sociala barnavården. Synliggör professionellas erfarenhet. Ger socialsekreteraren feedback på sitt eget arbete. Ligger till grund för verksamhetsutveckling. Modellen följs upp en gång per år av de kommuner som använder modellen – vilket arbete har genomförts, och vilka faktiska förändringar har det lett till? Källor: ppt-presentation ”Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda”. Kunskap ger välfärd); Rapport från fokusgrupper, Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barnens röster hörda. Rapport nr 2012:5, http://www.fouvasternorrland.se/Filer/Rapporter/Barns-brukarmedverkan-Vnl.pdf Att lära av fosterbarn (Karlstad) Familjehemsenheten i Karlstad, sedan 2000. Intervjuer med barn. Svaren används i det fortsatta utvecklingsarbetet. Alla familjehemssekreterare intervjuar sina klienter två år efter avslutad fosterhemsplacering (barnet ska vara minst 13 år vid avslutet, och bara de som vill delta i intervjun). Korta sammanfattningar görs av intervjun. Diskuteras en gång/år i arbetsgruppen, tillsammans med en utomstående handledare som dokumenterar och teorianknyter diskussionerna. ”Vad har varit bra, och vad kan vi göra bättre?” Bygger på sju frågeområden i en samtalsguide: nusituation, placeringen, biologföräldrar, familjehemmet, utflyttningen, nätverk, avslutning. Samtalsguiden används som checklista. Modellen har utvecklats och använts av Familjehemsenheten i Karlstad sedan år 2000. Genom Allmänna Barnhuset har modellen utvärderats. De 56 barnintervjuer som har genomförts åren 2000-2007 utvärderats. Resultatet presenteras i boken Att lära av fosterbarn (Westberg & Tilander 2010, Allmänna Barnhuset) Källa: Att lära av fosterbarn, Westberg & Tilander 2010, Allmänna Barnhuset BBIC – Barns behov i centrum Ett system för handläggning, utredning och dokumentation i barnavårdsärenden, för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i arbetet. Ett ytterligare syfte anges vara att stärka delaktigheten för barn, unga och deras familjer. 3 Socialstyrelsen har 2014-2015 vidareutvecklat BBIC för att även kunna användas som system för systematisk uppföljning av socialtjänstens barnavårdsarbete, och för att öka barn och ungas delaktighet. Standardiserade formulär och stöddokument för arbetet har utvecklats. Kräver licens från Socialtjänsten. Källa: Socialtjänstens hemsida. CORS och CSRS Rutin som bygger på skattningsskalor för kontinuerlig uppföljning av kontakt/insats på individnivå (barnsamtal, utredning eller insats). Består av skattningsskalor för förändring och skattning av samtal. CORS/CSRS en anpassning av ORS och SRS-skalorna för barn. Både CORS och CSRS används som komplement till utrednings- och behandlingssamtal. Det finns även en variant för mycket små barn, YCORS och YCSRS, med ansikten. CORS (Children Outcome Rating Scale). Fylls i i början av ett samtal. Mäter hur barnet upplever att livssituationen har förändrats sedan föregående samtal. CSRS (Children Session Rating Scale). Fylls i i slutet av ett samtal. Mäter barnets upplevelse av samtalet. Skalorna kan sammanställas i en graf i Excel. Källa: Hyvönen & Alexanderson 2014: Barnen vill – Vågar vi? Norrköpingsmodellen Sedan 2005. Används i flera kommuner. En metod för utredningssamtal med barn och unga som arbetats fram av Ann-Christin Cederborg tillsammans med en grupp socialsekreterare från Norrköping. En frågeguide har tagits fram med utgångspunkt från internationell forskning. Syftet är att få fram barns perspektiv med så liten påverkan som möjligt från socialsekreteraren. Metoden innebär att på ett strukturerat sätt ställa öppna frågor, lyssna mer än prata (socialsekreteraren), följa upp barnets svar med följdfrågor för att få en så detaljerad berättelse som möjligt. Källa: Hemsida Norrköpings kommun; samt artikeln ”Att lyssna på barn och ungdomar” av Ann-Christin Cederborg, i boken ”Barnperspektiv i socialtjänstens arbete” av Ann-Christin Cederborg (red). 4 Översikt över modeller för att ta tillvara barns röster i det sociala barnavårdsarbetet METOD VÄSTERNORRLANDS MODELLEN (2012) ATT LÄRA AV BBIC FOSTERBARN (2000) (Karlstad) CORS/ CSRS NORRKÖPINGS MODELLEN (2005) SYFTE Ta tillvara barns röster för verksamhetsutveckling. Ta tillvara barns röster för verksamhetsutveckling. Verktyg i det dagliga arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i arbetet. Verktyg i det dagliga arbetet för att förbättra kvaliteten i arbetet. Kan även generaliser as i Excel. Teknik för att lyssna på och samtala med barn då syftet är att ta del av barnets tankar och erfarenheter. VEM TILLFRÅGA S? Ett urval barn/unga Alla barn/unga över 13 år, två år efter avslutad placering Alla barn/unga Alla barn/unga Alla barn/unga VEM FRÅGAR? All personal, en intervju/år All personal All personal All personal All personal NÄR I TIDEN? Kan göras i alla faser Efter avslutad placering Utredning I alla faser I alla faser FoU Södertörn september 2015