Nybörjartips - DIS

Tips för nybörjare i släktforskning
Forskarstugan i Gamla Linköping
DIS Filbyter är en av åtta regionföreningar till den rikstäckande Föreningen
för datorhjälp i släktforskningen, DIS, www.dis.se. DIS har kansli och
Forskarstuga i Gamla Linköping. DIS Filbyter ordnar kurser, föredrag och
bemannar Forskarstugan med stugvärdar. I lokalerna finns också Östgöta
Genealogiska Förening, ÖGF, www.ogf.info. ÖGF är till för dig som forskar i
Östergötlands församlingar.
Medlem i DIS eller ÖGF bokar gratis forskarplats med dator i Forskarstugan. Beställ för arbetspass vardagar kl. 9–12 eller kl. 13-16 på tel. 01314 90 43. Tala om vilket abonnemang/CD-skiva du främst vill forska på.
Stugvärd villig att svara på släktforskarfrågor finns kl. 13–16 nästan alla
vardagar och helger samt under terminerna via ÖGF på tisdagar kl. 18-20.
Icke medlem får komma två gånger.
Forskarstugan har abonnemang på Arkiv Digital, Digitala forskarsalen
(SVAR) och Ancestry.com. Över 360 CD-skivor finns i forskarstugans 6
datorer t ex Sveriges Befolkning 1970, 1980, 1990 och Sveriges Dödbok
1901-2013.
Linköpings stadsbibliotek har också flera abonnemang. Vill du forska
hemifrån betalar du själv per abonnemang. Kolla först om abonnemanget
har det du vill forska på. Rabatt ges till medlem i släktforskarförening och
även andra rabatter finns tidvis. Du kan pröva i forskarstugan.
AD, Arkiv Digital, www.arkivdigital.se
AD har tydligare färgbilder av kyrkböcker och många register med allt
samlat under samma ortnamn t ex Hällestad: kyrkböcker, domböcker,
generalmönsterrullor, lagfartsprotokoll. Bouppteckningar med register för
döda, hustrur och änkor, inte barn. Med ledning av registret, som i varje fall
finns för de flesta härader i Östergötland, är det lätt att hitta den
inskannade bouppteckningen.
Digitala forskarsalen, sok.riksarkivet.se/svar – digitala forskarsalen
Riksarkivet har bl a Kyrkoarkiv, Sveriges Befolkning 1880, 1890, 1900 och
delvis 1860, 1910; SCB födda, vigda, döda 1860-1944; Mantalslängder
1642 – 1820; Millitaria; Brott och straff att söka med domstolsarkiv resp.
fångvård.
Ancestry
För att forska om släktingar i Sverige, www.ancestry.se. Här finns nu bl a
namnindexerade Födda 1870-1941 - Forskning om släktingar i USA,
England, Australien mm, www.ancestry.com. Betalning sker från ditt
betalkort per månad eller år. Vid ”gratis 14 dagar” och månadsabonnemang
förutsätts att du vill fortsätta och pengar dras för nästa månad automatiskt.
Om du vill avbeställa, kom därför ihåg att ringa och avbeställa (inte maila) i
god tid innan. Kyrkböckerna är fotograferade på 1950-talet och har köpts
av Ancestry från Genline, som nu upphört.
Att registrera ett eget Family Tree från början eller med en gedcom-fil från
ett annat registreringsprogram är gratis. Oftast saknas källor i andras träd.
1940 United States Federal Census (folkräkning) är gratis.
www.familysearch.org är mormonernas hemsida. Du kan gratis söka här.
Att lägga upp ett konto behövs endast om du vill hjälpa till att indexera.
http://www.google.se är en sökmotor för att lätt hitta en hemsidas
adress, kanske även någon ana med ovanligt efternamn.
F d församlingsnamn Om Du undrar varför Du inte hittar en församling.
”googla” efter folkbokföringen igår & idag/ Sveriges församlingar genom
tiderna/förteckning (Skatteverkets hemsida, inte kyrkans).
För att ta reda på vilken församling en gatuadress/gård har nu, sök först
postnumret via www.posten.se, sedan www.svenskakyrkan.se/Hitta din
församling. Namn finns inte alltid kvar. En annan väg är via
kso2.lantmateriet.se/Terrängkartan/Ort för att se i vilken kommun ett
ställe ligger. Församling kanske kan hittas i Linköpings forskarstuga via
Rosenbergs böcker eller t ex CDn Ortnamn i Sverige.
ÖGF har en hemsida, http://www.ogf.info, som innehåller mycket
värdefullt. ÖGF har en stor boksamling i Forskarstugan. Pärmar finns med
bouppteckningsregister för östgötar från 1700-talet t o m cirka 1825.
Även alla levande barn till den döde finns i registren. Maskinskriven ingress
visar alla arvsberättigade. Originalens handstil avskrivna av en expert på
gammal handstil. Varje häradspärm har sedan skannats av och kan köpas
som en CD-skiva.
Sveriges Släktforskarförbund, www.genealogi.se, innehåller också
mycket t ex Anbytarforum. Många böcker och CD-skivor säljs här. Några av
dem kan även köpas på DIS kansli.
Fråga äldre släktingar och grannar. De kanske kan berätta sådant som
inte är nedskrivet någonstans och/eller identifiera fotografiers personer,
årtal och plats. . På baksidan av dina egna foton skriv gärna upp fakta för
framtidens forskare.
DIS-Filbyter
DI S-Filbyter DISEn regionförening inom DIS för
Östergötland och södra Sörmland
SörmlandSörmland
Några tips för registrering
Vill du forska på mer än tre generationer blir det snart mycket papper. För att
spara på ett lättöverskådligt sätt i dator finns flera svenska registreringsprogram
för släktforskning som Min släkt och Disgen. Flera olika utskrifter kan sedan göras
nästan automatiskt.
Det viktigaste är att ange församlingen för åtminstone född, vigsel och död.
Om du inte vet församlingen för en ort, låt ortraden vara tom och skriv vad du tror
i en textnotis.
Källan är viktigt att ange vid varje ny uppgift. Då kan du gå tillbaka och själv lätt
kolla, ifall du senare blir fundersam om t ex en siffra har tytts rätt.
Efternamn och förnamn rekommenderas av Släktforskarförbundet att skrivas
normerade t ex Per istället för Pähr så det blir lättare att söka i t ex Disgen, se
www.genealogi.se/sa-stavar-du-namnet. Själv använder jag normerat namn i
namnrutan men i biografi och texter kyrkbokens stavning – (Alternativ:
Projektgruppen för RGD, Rikstäckande genealogisk databas, har enligt Diskulogen 101, sid
26, ” kommit fram till att använda sig av den bokstavstrogna stavningen av förnamn från
födelseboken, när detta är möjligt. …i den framtida databasen.” http://www.dis.se Frågor
och svar Disgen  inmatning) Du väljer själv hur du vill göra.
Ta för vana att ofta göra säkerhetskopia på din forskning på ett USB-minne, en
CD eller extern hårddisk. Det finns flera som upplevt att datorn kraschat och
förlorat många timmars arbete.
DISBYT är en sökbar databas med f n 33,2 miljoner poster, en bra hjälp särskilt i
början av din släktforskning, se www.dis.se/Disbyt. Alla registreringsprogram för
släktforskare kan överföra materialet till Disbyt genom en Gedcom-fil.
Om du inte är medlem i DIS så kan du ändå söka i Disbyt, om du använder guest
både som användarnamn och lösenord. Då ser du bara om personen finns i Disbyt.
Om du är medlem i DIS, utnyttja förmånen att sända in din forskning till Disbyt så
kan du se mer i Disbyt. Du får via mail tillbaka vilka andra som forskat i samma
släkt som du och kan jämföra uppgifter. Du kan även kontakta uppgiftslämnare
med chans att utbyta mer t ex levnadsberättelser, som ju inte finns i Disbyt. Innan
du gör en uppgift till din egen så kolla om uppgiften är rätt. Du får gärna lämna in
så snart du forskat fram något nytt. Allt du tidigare sänt Disbyt stryks då och bara
det du senast sänt finns med. På hemsidan uppdateras DISBYT efter varje
månadsskifte.
Registreringsprogrammet DISGEN
Medlem i DIS, får köpa DISGEN, det program som DIS rekommenderar och säljer
via DIS kansli för en engångskostnad av f n 750 kr. Vid större uppdatering en
extra avgift.
Du kan gratis prova Disgens Demoversion, www.dis.se Forskningsverktyg 
Disgen Prova Disgen. 100 – 150 anor kan skrivas in beroende på hur mycket
som skrivs om varje person. Det viktigaste är lätt att registrera. Vill du forska mer
och köper Disgen kan uppgifterna överföras och kompletteras med kartor mm. En
manual ingår där grunden förklaras, liksom finesserna. Kurser ges på flera platser
av regionföreningarna i DIS.
Bäst redan från början att skriva in en ORT i det i förväg strukturerade ortsträdet,
där du kan föra in ortnamnet under rätt församling ”bakom lampan”. Det behövs
för att senare lägga in koordinater och använda kartor. Alla län, kommuner och
1989 års församlingar är redan införda. Sök efter församling, skriv in gårds- eller
gatunamn som Ny nästa nivå. Nästa nivå under gården kan vara t ex ett torp. När
du skrivit in några orter och håller på i samma områden, är det smidigast att gå till
Senast använda orter. Vid fel i ortsträdet kan du rätta genom att gå
tillbaka till verktygsradens symbol
Om du inte vet i vilken församling en ort ligger, kan du för Flyttade och Levde
skriva orten i kommentarfältet. Platsen kommer ändå med vid utskrifter. Redigera
en flagga som du döper t ex till Kolla ort. Du kanske senare t ex kan läsa äldre
text lättare.
Källan kan skrivas direkt i källraden eller det som rekommenderas källträdet.
Under Kyrkoarkivalier är nästan inget ifyllt i förväg. Du själv fyller i det du
behöver. Du gör ett källträd ”bakom lampan”. Lätt att det blir fel struktur i
källträdet i början. Kan rättas genom
att gå tillbaka till Verktygsradens symbol
. Litet omständigt i början men
underlättar i längden. Forskar du mycket i en församling kan källträdet där få
undergrupper som Döda, Födda, Husförhör, Vigda.
Det är bra att emellanåt och alltid före insändning till Disbyt använda Verktyg
Kontrollera notiser, som t ex kan visa om inskrivna barn hamnat i fel ordning.
Det brukar gå lätt att rätta.
Gå även till Verktyg  Kontrollera Disgens filer och rätta eventuella fel.
Via Verktygsradens Sök – Sök efter dubbletter kan du se om du skrivit in samma
individ flera gånger t ex dels som dotter och dels som hustru. Kopiera först över
alla uppgifter från den person, som ska bort till den du ska behålla. Bortkopplad
person syns genast överst i Arkiv Välj person Bland senaste och kan nu
Raderas via höger husknapp..
Kolla också ibland via Verktyg StatistikOrelaterade personer för var och en
bör vara inskriven med minst en relation.
Disgenorter utanför Sverige
Du lägger själv in utländska orter som Disgenorter.
Alternativ 1
I fönstret för redigering av Disgenorter finns två inmatningsfält: Namn i
översikten och Namn i utskrifter. Mata in ”London” i det förstnämnda
och ”London, England” i det andra. Observera att det som står i Namn i
utskrifter måste börja med samma tecken som Namn i översikten.
Detta får du alltså göra för varje utländsk ort. Alternativet är därför
användbart för enstaka utländska orter men inte när du vill skapa en
struktur med många orter.
Alternativ 2:
Lägg in orter i utlandet så att landet hamnar på samma nivå som en
svensk församling. Det kräver att du över de utländska landsnamnen
lägger in tre nivåer som motsvarar Sverige, länen och kommunerna. Du
kan kalla dem vad du vill. Inom länderna kan du strukturera som du vill
ha det. Du bör välja detta alternativ om du vill skapa en tydlig struktur i
dina geografiskt utspridda utländska orter.
Exempel:
Andra länder > Värdsdel > Europa > England > Oxfordshire > Burford
2015 07 09/BE